• No results found

Niels säljer rapsen dyrt

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Niels säljer rapsen dyrt"

Copied!
3
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Svensk Frötidning nr 6 oktober 2004

14

Större volymer ger bättre

pris. Det tror Niels Treschow

som samarbetar med

gran-narna och samlar allas raps i

en pott. Den prissäkras med

kunskap och omdöme.

Av Jens Blomquist, Svensk Frötidning

Sannarps egendom ligger i gräns-landet. I ryggen skyddar skogen och framför gården sprider skiftena ut sig i riktning mot havet i väs-ter. Här brukar Niels Treschow 400 egna och 245 andras hektar i sam-arbete på skötselavtal.

Samlat utbud

I år samlade han och hans gran-nar ihop sin rapsskörd i en gemen-sam pott för att kunna erbjuda ett större parti. Det var första gången som de agerade gemensamt, men sannolikt inte den sista.

– Vi kommer att få ut ett rätt hyf-sat pris, kommenterar Niels Tres-chow årets affärer.

Mer än så vill han inte säga om nivån. Men han berättar gärna om grundtanken bakom samarbetet.

– Med ett stort underlag kan vi säkra ett bra pris.

Man behöver alltså inte vara stor och stark för att kunna få ett hygg-ligt pris enhygg-ligt Niels Treschows fi lo-sofi . Tillsammans kan man i stället erbjuda handeln större volymer och dra nytta av det. En större kvantitet vill alltid fl er aktörer vara med och kriga om.

Rent praktiskt gick det till så att gruppens höstrapsareal samlades i en pool på sammanlagt 92 hektar när allt hade etablerats ordentligt i oktober 2003. Då började Niels Treschow kika på rapsfröets pris-rallyn och lika plötsliga fall.

– Jag bedömde marknaden 3-4

gånger per vecka. Följde sojapri-set, kikade på fundamenta som torka och kyla i olika odlingsom-råden.

En stor del av informationen kom från Agronomics vars prog-noser och tips han prisar. Diskus-sioner med kollegor och handlare

Niels säljer rapsen

dyrt

Niels och Asta. Niels Treschow utbildade sig till ekonomiagronom i USA. Där arbetade han

i tre år med terminshandel inom sockerindustrin och lärde sig marknadens villkor. Det hjälper honom när han ska sälja raps och behålla marginalen på gården.

(2)

15

Svensk Frötidning nr 6 oktober 2004

bidrog också till att lägga pusslet kring prisbilden.

I april såg Niels Treschow att höstrapsen skulle klara vårvin-terns påfrestningar.

– På Västkusten har vi dålig erfa-renhet av höstrapsens övervintring men i april kunde jag tro på den.

Så med den tron pytsade han successivt ut den förväntade med-elskörden på 3 ton per hektar i april och maj. Det föregicks av många telefonsamtal.

– Ska vi ta 1 ton per hektar till detta pris - jag tror det är bra, här-mar Niels Treschow sig själv och

Niels säljer rapsen

dyrt

håller upp en osynlig telefonlur vid örat när han repeterar vårens frågor till kollegorna i gruppen. Fyll torken

I augusti passerade sedan alla 323 ton höstraps Sannarps tork. Den byggdes under året och blev klar alldeles lagom till skörden. Den eldas med gårdens halm och tor-kar 16 ton i timmen från 20 till 16 procent vattenhalt vid 60 grader. Ursprungstanken med torken var inte att samla ihop traktens raps. Men när Lantmännen stängde sitt utsädesrenseri i Falkenberg fann Niels Treschow ingen annan utväg.

– Torken är en förutsättning för att kunna fortsätta odla utsäde, förklarar han.

Den kontinuerliga, halmeldade torken har rejäl kapacitet.

– Vi byggde stort för att kunna dra till oss mer oljeväxter och spannmål framöver.

Att utnyttja den väl är nämligen lite av Niels Treschows affärsidé.

– Vi vill gärna ta 5-600 ton raps genom torken innan spannmålen kommer igång.

Att han själv tjänar på det sticker han inte under stol med, men be-tonar samtidigt att han inte är den ende.

– Marginalen blir bättre och det gynnar alla i gruppen.

Sedan lägger han ut texten med ett exempel

– Det blir bara en enda slatt! Vi fyller bilar och det är bara sista bi-len som inte blir full. På det sättet slipper vi att alla får en liten slatt över.

Sådant drar ner på kostnaden per kilo raps.

Van förhandlare

Det affärsmässiga tänkandet är ingen tillfällighet. Niels Treschows kusin heter Michael och är ord-förande i Ericsson, så det ligger i släkten. Själv utbildade han sig till ekonomiagronom i USA. Efter examen arbetade han på

Californi-Här sålde Sannarp sin och grannarnas raps

Timing. Att pricka rätt med terminssäkringen är inte lätt med de stora svängningar som

före-kommer. Men det blir enklare om man håller sig informerad med omdömesgilla tips och råd.

I överkant. Torkens kapacitet är överdimensionerad för Sannarp. I framtiden hoppas dock

(3)

Svensk Frötidning nr 6 oktober 2004

16

FAKTA

Gård: Sannarp

Kommun: Falkenberg

Brukare: Niels Treschow

Egen areal: 400 ha åker

Samarbete & skötselavtal: 245 ha åker

Anst. jordbruk: 3 + 1 säsongsanst.

Skog: 770 ha (0,5 anställd)

Höstgrödor: Höstraps, höstvete, rågvete

Vårgrödor: vårkorn, havre, vall, potatis, sockerbetor

Medelskördar 10 år: höstraps 30 dt/ha

höstvete 70 dt/ha

rågvete 72 dt/ha vårkorn 48 dt/ha havre 55 dt/ha an Hawaiian Sugar Company med

uppgift att ha koll på hur mycket socker det fanns på markanden.

– Regn i Ryssland och torka på Kuba var min vardag och min funk-tion var att säkra upp priset.

Med en sådan erfarenhet med sig hem från USA känns inte spannmålshandel i Sverige så brännande het för Niels Treschow.

–Kör in och dumpa dina lass på plattan så får du ett bra pris, här-mar han ironiskt besked han fått av spannmålshandlare.

Det passar inte den som vill be-hålla marginalerna själv. Och just därför är raps något som roar Niels Treschow. Hans råd till andra raps-odlare är tydligt och klart.

– Lär dig att det finns prisvaria-tioner och utnyttja dem! ■

References

Related documents

Skolverket, som skriver i sin rapport Flera språk – flera möjligheter (2003:3o), att enbart språkstöd inte räcker till för att nå kunskapsmålen i svenska och skolans andra

Med detta som bakgrund syftar denna studie till att undersöka hur arbetssökande utrikes födda kvinnor ser på sitt volontärarbete i relation till en etablering på den

Lutman, Jan Wouters and Lena Wong, Letter: Reply to the Comment on International Collegium of Rehabilitative Audiology (ICRA) recommendations for the constructor of

Jungstrand argumenterar här för att det som ”väsentligt skiljer den dokumentära texten från den skönlitterära” är att den består av två situationer – ”textens

Men låt oss ta ett motsatt exempel. I dagboken beskrivs också hur hon själv vill in- leda en sexuell kärleksrelation men i det fallet besvarar mannen inte hennes känslor.

Redan i inledningen formulerar Huss sina centrala teser, varav den första och kan- ske mest fundamentala lyder: ”När språket i Peter Weiss texter kommer till korta

Ändå torde de många ta- bellerna kunna vara av intresse inte endast för den som intresserar sig för bröllopsdiktning eller lit- teratursociologiska aspekter på den äldre svenska

När docenten Anders Öhman nu framlägger en bok på 50 sidor om Hedenvind sker det inom forskningsprojektet ”Norrlands litteraturhistoria” vid institutionen