SV E N S KFR Ö T I D N I N G N R3 AP R I L2 0 0 1
4
Av: Johan Biärsjö, SFO
År 2000 hade vi en av de
högsta skördenivåerna på
många år i höstoljeväxterna.
En av orsakerna var att
svampangreppen var
jäm-förelsevis små.
En mild vinter gjorde att vi
hade små eller inga
vinter-skador och en gröda i god
kondition med ökade
möj-ligheter att stå emot
svamp-angrepp.
Men den främsta orsaken till
de små svampangreppen i
h ö s t o l j e v ä x t e rna var ett
gynn-samt väder före och under
blomningen. Relativt torrt
före blom och en ovanligt
intensiv blomning som
snabbt gick över. Man
befa-rade att den korta
blom-ningen skulle göra att
polli-neringen blev otillräcklig.
Men de farhågorna kom på
skam och istället innebar
den korta
blomningsperio-den under torrt väder att
bomullsmögelangreppen var
nästan obefintliga.
Men när det gäller kontroll av svampangreppen kan vi inte hop-pas på tur med vädret. En av de viktigaste förutsättningarna för hög skörd är nämligen att vi kan mini-mera svampangreppen. Många av
oss är sådana att vi gärna ser på det senaste året och glömmer dyr-köpta erfarenheter från tidigare år. För att friska upp minnet så var angreppen små 1999 och 2000. Under 1998 hade vi lokalt ganska stora svampangrepp och 1997 orsakade bomullsmögelangreppen upp till 50 procentiga skördeför-luster. Även 1996 hade vi ganska betydande angrepp av bomulls-mögel.
Lönsamheten för bekämpning
Hösten 2000 avslutade vi försöks-serien OS 420 där sammanlagt 20 försök prövat svampbekämpning i höstraps. I försöken ingick i första hand bekämpning med Rovral, det enda tillåtna svampbekämpnings-medlet i Sverige. Men även Folicur har varit med som jämförelse eftersom det varit aktuellt att Bayer ånyo skulle söka få prepa-ratet registrerat i Sverige.
Under de tre försöksåren var det relativt liten förekomst av bomulls-mögel. Av figur 1 framgår skörde-ökning i medeltal de olika försöks-åren.
För att behandling med Rovral 2,0 l/ha ska vara lönsam krävs ca 380 kg skördeökning (Rovral 180 kr/l, körskada 3 %, 24 m spruta, sprutkostnad 100 kr, rapspris 1,60 kr/kg, grundskörd 3200 kg/ha). I medeltal de enskilda åren är det endast under 1998 som
behand-Inga svampangrepp
ger hög skörd
Hög skörd förutsätter frisk gröda. Men en behandling med två l/ha Rovral kräver en skördeökning på ca 380 kg/ha. Foto Anders Wärléus
Flera olika svampar kan angripa oljeväxt-erna. Bomullsmögel på bilden bekämpas effektiv med Rovral Flo. Foto: Johan Biärsjö.
SV E N S KFR Ö T I D N I N G N R3 AP R I L2 0 0 1 5
ling med Rovral Flo 2,0 l/ha var lönsam.
Enskilda resultat
Risken för angrepp varierar mellan olika fält och därmed är det viktigt att se på variationen mellan olika försöksplatser. I figur två redovisas skördeökningen för 2,0 l/ha Rovral Flo från samtliga 20 försöksplatser. Lönsamhetsgränsen, 380 kg skör-deökning redovisas som en röd linje i figuren.
I fem av 20 försök var behandling med Rovral Flo 2,0 l/ha i full blom lönsam. De enskilda försöksresul-tatet bekräftar också att det fram-förallt under 1998 förkom bety-dande bomullsmögelangrepp, mindre angrepp 1999 och nästan inga angrepp alls 2000.
Det är också värt att notera att de år då vi har stora angrepp (1998) kan en svampbekämpning ge stor skördeökning.
Skördeökning och dos
Den dos som vi talat om hittills av Rovral Flo är 2,0 l/ha men full dos är 3,0 l/ha. De två senaste försöks-åren, 1999 och 2000, ingick även ett försöksled med full dos Rovral.
I medeltal för de sex försöken 1999 gav 3,0 l Rovral 347 kg skör-deökning medan 2,0 l gav 273 kg alltså en skillnad på 74 kg frö.
Försöksmaterialet är litet men låt oss ändå se på de försök där det förekom bomullsmögel de här åren (figur 3). År 1999 var skörde-ökningen 458 kg för full dos (3,0 l) och 305 kg för reducerad dos (2,0 l) dvs. en skillnad på ca 150 kg frö. År 2000 gav både hög och låg dos mycket liten skördeökning. Om vi skulle låta dessa fyra försök från 1999 vara ett rättesnöre betalar 150 kg frö nätt och jämt en höjning av Rovraldosen med 1 l/ha. (150 kg frö är värt ca 240 kr och 1l Rovral kostar ca 180 kr).
Svampbekämpning 2001?
De 20 försök vi haft 1998-2000 visar alltså att det oftast varit olönsamt
700 600 500 400 300 200 100 0 Merskörd för svampbeh 1998-2000. 1998 1999 2000
Folicur beg. sträckning Folicur full blom Rovral full blom
261 569 439 337 615 273 121 237 14
Figur 1. Höstraps, OS-420, årsvisa medeltal av merskördar för enskilda behandlingar. Antal försök 1998 – 6 st., 1999 – 8 st, 2000 – 6 st.
Figur 2. Höstraps, OS-420, merskörd för Rovral 2,0 l/ha i full blom enskilda för-söksresultat.
Figur 3. Utvalda försök med bomullsmögel 1999-2000. Jämförelse mellan olika doser Rovral. 1999 var det mellan 6 och 10% och 2000 var det 2 resp. 6% bomullsmögel.
SV E N S KFR Ö T I D N I N G N R3 AP R I L2 0 0 1
6
att svampbekämpa höstrapsen. En av orsakerna är att man med Rovral i stort sett endast har effekt mot bomullsmögel och svartfläck-sjuka. Samtidigt vet vi att det är betydligt fler svamparter som angriper oljeväxterna. Att Folicur ger så pass mycket högre skörde-ökning beror på att man i dessa led även fått god effekt mot bl.a. phoma samt troligtvis en dämp-ande effekt på kransmögel.
Just kransmögel är den svamp som orsakar de största skördeför-lusterna i höstoljeväxterna. Mot denna svamp som angriper via röt-terna finns i dagsläget inga effek-tiva medel.
Följande anser jag att man ska tänka på inför årets eventuella Rovral-behandling av höstrapsen:
Om man förväntar en hög skörd (över 4 ton/ha) bör en svampbe-kämpning vara mer regel än und-antag. Detta säger jag trots att vi de senaste åren endast haft lön-samhet i 25 % av försöken. Men vid en skörd på 4 ton krävs ”endast”
9 % skördeökning för att behand-lingen ska vara lönsam. Undanta-get från denna regel är torrt väder både de två veckorna före blom liksom under blomningen. (Just så som det var 2000).
För övrigt skall följande tas med i bedömningen av behovet:
• Vädret är nog den viktigaste faktorn. Varmt och regnigt väder före blom ger gått om infektions-härdar. Svampens fruktkroppar som finns i marken gror och spri-der sporer.
• Regn under blomningen ger goda infektionsmöjligheter då blomblad hamnar i fuktiga stjälk-veck. Regnigt väder ger också en mer utdragen blomning vilket ger en längre period då infektionen kan ske.
• Vallfröinsådd i rapsen gör att fukten stannar längre i beståndet efter ett regn och risken för svamp-angrepp ökar.
• Å andra sidan sår vi rapsen allt tunnare, inte minst hybridrapsen. Det ger mer luftiga bestånd med
sämre infektionsmöjligheter för svampar.
• Det är troligt att vi också har ett samband mellan kvävegiva och angrepp. Måttlig kvävegödsling (80-120 kg/ha) bör göra beståndet mindre utsatt för svampangrepp.
Växtskyddscentralerna följer utvecklingen apothesiebildning under våren. Apothecier är alltså bomullsmögelsvampens frukt-kroppar från vilka svampens spo-rer sprids.
Resultaten av detta samt bekämpningsrekommendationer kan och bör följas genom växt-skyddsbreven. Slutligen bör til-läggas att erfarenheterna på den egna gården är mycket viktiga. Om man haft kraftiga angrepp tidigare ökar risken för att svampangrep-pen kommer igen. Särskilt om odlingen finns på ett fält där det var starka angrepp förra gången man hade raps på fältet. ■
Kransmögel orsakar de största skadorna i höstrapsen. De första symptomen är en bronsfärgning, ofta på ena sidan av stjälken. Foto: Gunilla Berg.
