SVENSKFRÖTIDNING NR9 DECEMBER2001
22
Av Gunilla L-Larsson, Svensk Raps AB
Efter att växtodlingsåret
2001 avslutats kan odlare av
raps, oavsett om det är
vår-eller höstraps se tillbaka på
ett bra rapsår, i de flesta fall
både avkastnings- och
pris-mässigt.
Enligt den skördeuppskattning som Svensk Raps AB har genom-fört, bland 1300 slumpmässigt utvalda odlare, ser vi år
medelskördar, som i alla fall för våroljeväxternas del, ligger över genomsnittet för de senaste åren. Från flera odlare av vårraps i mel-lansverige har vi fått rapporter om skördar på 3500 kg/ha eller därö-ver. I tabell 1 finns en områdesvis redovisning över medelskördarna. Som framgår har våroljeväxtskör-darna i västra Sverige varit mycket bra. I de olika områdena redovisas bara medelskördar för de grödor där vi fått svar som motsvarar en tillräckligt stor areal, för att medelskörden ska vara tillförlitlig.
Höga rapspriser
Priset på rapsfrö vid skördeleve-ranser i höst har legat kring 1:90 vilket är betydligt högre än de två närmast föregående årens miserabla nivåer på 1:25 och 1:40 vid skörd. Mycket tyder på fort-satt hög prisnivå även nästa år
och idag kan man säkra sitt raps-pris för nästa års skörd till raps-priser på 2:00-2:10.
Utrymme för våroljeväxter
Som det gick att läsa i förra numret av Svensk Frötidning har vi i år fått en glädjande ökning av höstraps-arealen och det finns uppskatt-ningsvis drygt 36 000 ha höstolje-växter sådda i höst. Efter en lång nederbördsrik period under hösten, har det i flera områden fått till följd att det inte gått att höstså så stora arealer med vete som vi vant oss vid på senare år. Detta ger ett gylle-ne läge för att så våroljeväxter till våren. Både med tanke på priset och det mervärde som oljeväxter har i växtföljden bör vårraps och vårrybs återinta sin ställning som ett naturligt val på en spannmålsgård.
Oljeväxterna har i år varit en guldgruva för mångs odlare. Foto: Johan Biärsjö.
Tabell 1. Uppskattad avkastning i oljeväxter 2001
Område Höstraps Vårraps Vårrybs
Mälare-Hjälmareomr - 2200 1600 Östergötland 2600 2200 1700 Västra Götaland 3000 2300 1800 Gotland 3000 - -Skåne o Halland 3300 2100 -S.Kalmar o Blekinge 3400 - -Hela landet 3200 2200 1650
Våroljeväxter ger god
ekonomi 2002
SVENSKFRÖTIDNING NR9 DECEMBER2001 23
Det lönar sig att så våroljeväxter
För att visa på hur täckningsbidra-get för vårraps förhåller sig till en spannmålsgröda, har vi gjort en jämförelse med foderkorn, resulta-tet visas i diagram 1. Bakgrunds-uppgifterna är följande.
Skördenivån för korn är 5000 kg/ha och priset 90 öre/kg. För vårraps gäller en skörd på 2200 kg/ha och tre olika grundpriser, från 1:75-2:25. Arealstödet på 2300 kr/ha är lika för de båda grödorna. För vårraps har vi räknat in en förfruktseffekt på 1840 kr/ha. Från dessa pluspos-ter har vi dragit bort odlingskost-nader exklusive arbete och maski-ner. För en korngröda handlar detta om 4029 kr/ha och för vårraps 4104 kr/ha. Som vi ser behöver inte oljeväxterna betalas med ett särskilt högt pris för att slå foder-kornets täckningsbidrag.
Om vi i stället valde att jämföra vårraps med havre skulle det ske en mindre förändring i diagram-met. Havre måste tillgodoräknas ett visst förfruktsvärde och täck-ningsbidraget för 5 ton havre blir ca 1200 kr högre än för foderkorn. Om vi skulle lägga in en stapel för havre i diagrammet kommer denna att hamna ungefär i nivån med den för vårraps med ett pris
på 1:75. Följaktligen är vårraps ett bättre grödval än både havre och korn i vår, framförallt med den prisnivån vi har på oljeväx-terna idag.
Att välja art och sort
Valet mellan vårraps eller vårrybs handlar till stor del om var i odlingsområdet man befinner sig. Finns det risk att vårrapsen inte hinner mogna i tid för att man ska hinna höstså faller oftast valet på
vårrybs. Av både vårraps och vår-rybs finns det flera sorter att välja mellan. Inom Svensk Raps AB:s försöksverksamhet finns varje år utlagt 8 sortförsök i vårraps och 8 i vårrybs. För året finns resultat från 7 försöksplatser i vardera serierna. I tabell 2 och 4 redovi-sas årets skörderesultat tillsam-mans med ett flerårsmedeltal för åren 1997-2000, samt i tabellerna 3 och 5 egenskaper för de olika sorterna.
4986
4436
3886
2771
0
1000
2000
3000
4000
5000
6000
v.korn
0,90 kr
vårraps
1,75 kr
vårraps
2,00 kr
vårraps
2,25 kr
Täckningsbidrag, kr/ha
Diagram 1. Jämförelse av täckningsbidrag för korn (5000 kg/ha) och vårraps (2200 kg/ha) vid olika pris.
Tabell 2 Vårraps, 2001 och 1997-2000. Råfettskördar, kg/ha.
Område A Område D Område E Område F
2001 2 förs 1997- 2001 1 förs 1997- 2001 2 förs 1997- 2001 2 förs
1997-2000 2000 2000 2000
kg rå- Rel. Rel. kg rå- Rel. Rel. kg rå- Rel. Rel. kg rå- Rel. Rel.
fett/ha tal tal fett/ha tal tal fett/ha tal tal fett/ha tal tal
SW Maskot 1215 100 100 1083 100 100 1379 100 100 1162 100 100 SW Partisan 90 94 86 102 96 107 78 105 (4 förs) (3 förs) (5 förs) (11 förs) SW Stratos 100 96 100 100 103 110 97 103 (4 förs) (3 förs) (5 förs) (11 förs) SW D2802 99 75 76 79 SW E2796 112 104 104 98 SW E2803 82 89 89 90 GBR Heros 95 101 102 114 97 105 106 105 (3 förs) (1 förs) (7 förs) (8 förs)
SVENSKFRÖTIDNING NR9 DECEMBER2001
24
Kort sortbeskrivning:
SW Maskot
Är en välprövad sort som domine-rat vårrapsarealen de senaste åren. Avkastningen är hög och det har varit svårt för nya sorter att konkurrera. Kvalitetsegenskaperna är tillfredsställande.
SW Stratos
Stratos är en ny sort som speciellt i västra odlingsområdet avkastat betydligt mer än mätarsorten SW Maskot. Till sortens fördelar hör hög oljehalt och mycket hög proteinhalt. Det finns ju ingen proteinhaltsbe-talning längre, men för de som använder helfrö till foder har prote-inhalten givetvis ett värde. Även stjälkstyrkan är bättre än mätarens. GBR Heros
Sorten marknadsförs av Scandinav-ian Seed och har sitt ursprung i Tysk-land. Sorten har i samtliga odling-sområden avkastat mer än mätar-sorten. Det är en stjälkstyv sort med hög oljehalt. Proteinhalten är gans-ka låg, ca 1% lägre än mätarsorten. JO Kulta
Kulta är den mest odlade vårrybs-sorten. Den mognar tidigt och har jämn avkastning.
SW Mammut
En ny sort som avkastar ungefär som Kulta, men har högre oljehalt och bättre stjälkstyrka. Mammut är delvis gulfröig, dvs 50% av fröna är gula-gulbruna.
SW Agat
Ytterligare en ny sort från Svalöf Weibull. SW Agat har i samtliga
odlingsområdet avkastat mer än mätaren. Sorten kännetecknas av hög oljehalt och bra stjälkstyrka. BOR Tuli
Sorten har testats ett par år i försö-ken och har i år avkastat speciellt bra i nordöstra odlingsområdet. I flerårs-medeltalen har Tuli avkastat ett par procent över mätaren SW Maskot. ■
Tabell 3 Sortegenskaper för vårrapssorter
SW SW SW GBR
Maskot Partisan Stratos Heros
Stjälkstyrka, 100-0 82 +7 +5 +7 Mognad, dagar 126 +/-0 +/-0 +1 Råfett, % av ts 47,3 +1,6 +1,7 +2,0 Klorofyll, ppm 9 +4 +5 +3 Protein i mjöl, % i ts 42,3 +0,7 +2,0 -1,1 Bomullsmögel, % 14 -2 -5 -3
Tabell 5 Sortegenskaper för vårrybssorter
JO SW SW SW 3160 BOR
Kulta Mammut Agat (Cello) Tuli
Stjälkstyrka, 100-0 68 +3 +5 +8 +6 Mognad, dagar 108 +1 +3 +4 +1 Råfett, % av ts 45,6 +1,2 +2,1 -0,1 +0,9 Klorofyll, ppm 6 +/-0 +/-0 +1 +/-0 Protein i mjöl, % i ts 39,0 +0,9 +0,4 +/-0 -0,3 Bomullsmögel, % 16 15 14 12 12
Tabell 4 Vårrybs, 2001 och 1997-2000. Råfettskördar, kg/ha.
Område D Område E Område F
2001 1 förs 1997- 2001 3 förs 1997- 2001 3 förs
1997-2000 2000 2000
kg rå- Rel.tal Rel.tal kg rå- Rel.tal Rel.tal kg rå- Rel.tal Rel.tal
fett/ha fett/ha fett/ha
JO Kulta 1294 100 100 763 100 100 556 100 100 SW Agat 104 102 97 102 105 105 (1 förs) (6 förs) (9 förs) SW 3160 (Cello) 85 95 83 95 102 98 (1 förs) (5 förs) (6 förs) SW E3162 100 104 108 BOR Tuli (4189) 96 103 95 101 116 99 (1 förs) (6 förs) (10 förs) BOR 4132 Hohto 94 99 113 SW Mammut 100 100 100 (2 förs) (9 förs) (14 förs)
