• No results found

Framtidens jordbruk? : En studie om agroforestry i tempererade områden

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Framtidens jordbruk? : En studie om agroforestry i tempererade områden"

Copied!
39
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

!

Framtidens jordbruk?

En studie om agroforestry i tempererade områden

Datum:

Kursnamn: Miljövetenskap, självständigt arbete för kandidatexamen

Författare: Fanny Söderberg Handledare: Johanna Björklund

Godkänd den:

Kursnummer: MX107G Betyg:

(2)

Sammanfattning

Enligt FAO kommer världsbefolkningen stiga till över nio miljarder till år 2050 och

efterfrågan på livsmedel öka med 70 procent. Framtiden med dess ökade befolkningsmängd och efterfrågan på en hållbar livsmedelsproduktion kräver ett livsmedelssystem som ger hög avkastning, men inte påverkar miljön negativt.

Syftet med denna studie är att undersöka agroforestry som potentiellt jordbrukssystem i tempererade områden, med fokus på åkermark. Studien innehåller en litteraturstudie samt intervjuer med två svenska lantbrukare.

Agroforestry innebär integrering av träd och buskar i jordbrukslandskapet. Träd integrerade på jordbruksmark har lång tradition i Europa, men har försvunnit under de senaste decennier-na i och med en ökad mekanisering under efterkrigstiden. Agroforestrysystemen beskrivs i vetenskapliga studier ha potential att ge en rad olika ekosystemtjänster och fördelar som ökad biologisk mångfald, ökad kolinlagring, högre produktivitet, förbättrat näringsflöde samt bättre skadedjurs- och ogräsbekämpning. Dessa ekosystemtjänster och fördelar är betydande i och med dagens klimatutmaningar. Men att anlägga agroforestrysystem innebär även svårigheter då systemen kostar och tar tid att anlägga. En risk är att interaktioner mellan träd och grödor kan bli negativa. Det saknas fortfarande tillräcklig mycket forskning gällande agroforestry i tempererade områden. Idag är agroforestry relativt okänt bland lantbrukare. Att det finns en tveksamhet hos dem kan även ha historiska orsaker. Information kring systemen har dock gi-vit en mer positiv bild av agroforestry vilket tyder på att tveksamhet kan bero på att lantbruka-re idag genelantbruka-rellt inte har tillräckligt med kunskap och information kring systemen.

Det är viktigt att överväga möjligheterna och svårigheterna för vidare integrering av agrofo-restry. Mer forskning och kunskap samt ökat jordbrukspolitiskt stöd och ekonomisk stimulans tillsammans med noggrann planering av systemen krävs för att agroforestry ska kunna utnyttjas till sin fulla potential i framtidens jordbruk.

Nyckelord: perenn samodling, klimatförändringar, livsmedelsproduktion, möjligheter,

(3)

Innehållsförteckning

1. Introduktion ...4

1.2 Bakgrund ...4

1.2.1 Miljöproblem orsakade av jordbruket ...4

1.2.2 Agroforestrysystem ...5

1.3 Syfte och frågeställningar ...7

2.1 Litteraturstudie ...7

2.1.1 Datainsamling och bearbetning ...8

2.2 Intervju och observation ...8

2.2.1 Etiska regler ...9

2.2.2 Bearbetning ...9

3. Resultat och diskussion ...10

3.1 Hur har agroforestry i tempererade området sett ut under historien och hur ser de ut idag? ...10

3.1.1 Utbredning av agroforestrysystem idag ...11

3.2 Möjligheter och svårigheter med agroforestry ...13

3.2.1 Möjligheter ...13

3.2.2 Svårigheter ...18

3.2.3 Interaktioner mellan träd och grödor ...20

3.3 Attityder hos lantbrukare ...22

3.3.1 Intervjuer med lantbrukare ...24

5. Referenser ...29

6. Bilagor ...37

Bilaga 1 ...37

Bilaga 2 ...38

(4)

1. Introduktion

Enligt FAO (2009) kommer världens befolkning fram till år 2050 stiga till över nio miljarder och efterfrågan på livsmedel kommer att öka med 70 procent. Dagens livsmedelsproduktion har bidragit till flertalet av de stora miljöproblem vi står inför idag, bland annat på grund av att den till stor del består av monokulturer och att stora mängder insatsmedel används (Rock-ström et al., 2009). Framtiden med dess ökade befolkningsmängd och efterfrågan på hållbar livsmedelsproduktion kräver ett livsmedelssystem som ger hög avkastning (FAO, 2009), men inte påverkar miljön negativt (FAO, 2015).

Agroforestry är jordbrukssystem där man på olika sätt integrerat träd, buskar och perenner (Gliessman, 2007). Träd integrerade på jordbruksmark har lång tradition i Europa, men har försvunnit under de senaste decennierna (Nerlich et al., 2012). Systemet har länge använts i tropiska områden och på senare tid har det diskuterats att även användas som ett framtida jordbrukssystem i tempererade områden (Smith, 2014). Agroforestry beskrivs vara produktivt samtidigt som det gynnar den biologiska mångfalden och förser systemet med ekosystem-tjänster (Europeiska kommissionen, 2016).

1.2 Bakgrund

1.2.1 Miljöproblem orsakade av jordbruket

Nio planetära gränser har identifierats av Steffen et al. (2015). Om dessa planetära gränser överskrids kan det generera plötsliga och irreversibla miljöförändringar. Idag bedöms fyra av de nio planetära gränserna redan vara överskridna. Dessa fyra är Förlust av biologisk mång-fald, Förändrade biogeokemiska flöden av kväve och fosfor, Förändrad markanvändning och Klimatförändring (Steffen et al., 2015). De går alla att koppla till den globala jordbrukssek-torn eftersom dagens jordbruk påverkar samtliga av dessa fyra gränser (Jordbruksverket, 2011). Faktum är att den globala jordbrukssektorn exempelvis står för omkring 30 procent av de totala växthusgasutsläppen (FAO, 2003).

Stora mängder skog har skövlats för att ersättas med monokulturer av grödor för livsmedels-produktion (Naturskyddsföreningen, 2011). Detta förändrar markanvändningen och är en starkt bidragande orsak till förlust av biologisk mångfald (Rockström et al., 2009). Globalt har

(5)

skövling av skog resulterat i en ökad mängd koldioxid i atmosfären, vilket i sin tur är en orsak till klimatförändringen (IPCC, 2007). Användningen av gödselmedel, framför allt konstgöd-sel, bidrar till förändrade biokemiska flöden av kväve och fosfor (Rockström et al., 2009). På grund av detta menar FAO (2015) att en förändring av jordbrukssystemen behöver ske för att vi ska kunna producera livsmedel på ett hållbart sätt.

Omvandlingen från skog och naturbetesmarker till jordbrukssystem med monokulturer, ökad boskapsproduktion och ökad användning av kvävegödsling har varit bidragande faktorer till klimatförändringen (FAO, 2003). FAO (2009) menar att jordbruket måste anpassa sig till och mildra effekterna av klimatförändringarna genom att bland annat undvika avskogning och an-vända agroforestry som produktion för både livsmedel och energi världen över.

1.2.2 Agroforestrysystem

Agroforestry innebär en integrering av träd och buskar i jordbrukslandskapet och kan bland annat producera frukt, nötter och oljor, men även foder, timmer och biomassa för energipro-duktion (World Agroforestry Centre, 2017). Agroforestry kan se ut på många olika sätt. Brown (2016) beskriver fem olika typer av agroforestry: Alley cropping, då man odlar träd i rader mellan rader av grödor. Silvopasture, där man integrerar träd och betesmark. Riparian buffer som innebär att man odlar träd eller annan växtlighet vid vattendrag som åar, bäckar eller floder. Windbreak då man använder träd eller buskar som skydd för odlingen och till sist, Forest farming som innebär odling i etablerade skogar. De fem olika typerna visas nedan (Bild 1).

(6)

Bild 1. Illustrerar de fem olika agroforestrysystemen Alley cropping, Riperian buffer, Silvopasture, Windbreak

och Forest farming.

Under de senaste decennierna har agroforestry använts i tropiska och subtropiska klimat som strategi för jordbruksutveckling samt bevarande av mark, vatten och biologisk mångfald (Schroth et al., 2004). Produkter och tjänster från träd, både i skogar och på jordbruksmark, stödjer välbefinnandet för miljontals människor i tropiska klimat (Dawson et al., 2014). Detta genom de breda användningsområden där träd bland annat kan ge livsmedel, läkemedel och bränslen (Dawson et al., 2014). Forskning kring agroforestry i tropiska klimat har bedrivits i relativt stor utsträckning jämfört med tempererade områden (Smith et al., 2012).

I Sverige finns en lång tradition av skogsbete (Myrdal & Morell, 2011), vilket är den typ av agroforestry som idag kallas Silvopasture (Brown, 2016). Skogsbetesmarker dominerade landskapet i Sverige ända fram till för tvåhundra år sedan (Jordbruksverket, 2013). Det finns även en tradition av agroforestry i form av fruktodlingar, kantzoner och lähäckar vilka också finns kvar idag, men i mindre skala (Myrdal & Morell, 2011). Jordbruksverket (2003) beskri-ver att agroforestry på åkermark idag är mycket ovanligt i Sbeskri-verige och att agroforestry i tem-pererade områden främst finns i form av naturbete.

Grunden för EUs gemensamma jordbrukspolitik är Common Agricultural Policy (CAP) som introducerades 1960 för att stödja jordbruket och jordbrukarna (Europeiska Kommissionen,

(7)

2010). CAP har de senaste åren uppmuntrat länder att stödja etableringen av agroforestry, men många länder har valt att inte göra det (Europeiska kommissionen, 2016). Det är alltså upp till varje land i EU att välja att stödja agroforestry, men resultaten tyder på att man i de flesta av EU-länderna inte anser det tillräckligt viktigt att göra det i dagsläget.

1.3 Syfte och frågeställningar

Syftet med denna studie är att undersöka agroforestry som potentiellt jordbrukssystem i tem-pererade områden, med fokus på agroforestry på åkermark. Detta kommer att undersökas ge-nom en litteraturstudie samt intervjuer och besök hos två svenska lantbrukare på deras gårdar. Utifrån syftet kommer följande frågeställningar att behandlas:

- Hur har agroforestry i tempererade områden sett ut under historien och hur ser det ut idag?

- Vilka möjligheter respektive svårigheter finns i att integrera agroforestry i dagens jordbrukssystem?

- Hur är attityden hos lantbrukare till att integrera agroforestry?

2. Metod

Som metod för att nå syftet och besvara de tre frågeställningarna har en litteraturstudie gjorts samt intervjuer med två svenska jordbrukare tillsammans med observation på deras gårdar. Litteraturstudien svarar till samtliga tre frågeställningar gällande hur agroforestry i tempere-rade områden har sett ut tidigare och hur de ser ut idag, vilka möjligheter och svårigheter det innebär samt lantbrukares attityder. Intervjuerna med lantbrukarna undersöker endast lantbru-kares attityder vilket svarar till den tredje och sista frågeställningen.

2.1 Litteraturstudie

Syftet med litteraturstudien var att få en förståelse för ämnet samt en överblick över vilken forskning som gjorts inom området. Litteraturstudien har även legat till grund för de frågor som ställts i intervjuerna med lantbrukarna. Litteraturstudien utformades systematiskt vilket definieras genom att utförandet är en vetenskaplig, replikerbar och transparent process. Detta genom tydliga inklusionskriterier för urval av information. Att metoden var systematisk

(8)

inne-2.1.1 Datainsamling och bearbetning

Litteraturstudien gjordes i databaserna Summon och Primo med inklusionskriterierna att litte-raturen skulle vara vetenskapligt granskad, att den skulle vara publicerad som tidskriftsartikel, och att den skulle vara skriven på svenska eller engelska samt att den skulle ha publicerats mellan år 2007 och 2017. Det tillkommer även litteratur från tidigare än 2007 eftersom en del litteratur samlat data från tidigare forskning. Då syftet med detta arbete är att undersöka agro-forestry som potentiellt jordbrukssystem i tempererade områden gjordes sökningen för att hit-ta artiklar gällande just dethit-ta. De sökord som användes var agroforestry, temperated climate, farming systems, development, adoption, transition, farming, farmers, extent, possibilities, och challenges. Sökningen redovisas i bilaga 1. Litteraturen lästes igenom och granskades utifrån studiens frågeställningar. Den information som var relevant för studien sorterades efter tre områden som svarar på de tre frågeställningarna. För att svara på frågeställningarna an-vändes även webbsidor för att redogöra för organisationer och statistik. Detta sammanställdes därefter med de bearbetade intervjuerna och står tillsammans för resultat och diskussion.

2.2 Intervju och observation

Syftet med intervjuerna var att undersöka två lantbrukares attityd till agroforestry. Två lant-brukare, som båda intresserar sig för hållbar utveckling, valdes ut för intervjuerna. En av dem hade nyligen integrerat agroforestry på sin gård och den andra var en ung lantbrukare som inte integrerat agroforesty, men var intresserad av att göra det. Intervjuerna med de två lant-brukarna gjordes i samband med besök på deras gårdar. De båda intervjuerna var kvalitativa vilket kännetecknas av att intresset är inriktat på den intervjuades ståndpunkter och vad inter-vjupersonen anser vara relevant och viktigt (Bryman, 2011). De två intervjuerna rörde sig där-för i något olika riktning. Intervjufrågorna berörde vad jordbrukarna såg där-för möjligheter och svårigheter med integrering av agroforestry, vad de själva hade för attityd till agroforestry samt hur de upplevde attityden generellt hos jordbrukare. Båda intervjuerna spelades in och transkriberades. Besöket innefattande även rundvandringar på gårdarna där lantbruket obser-verades. Observationen var en ostrukturerad observation vilket innebär att inget observations-schema användes då syftet med en ostrukturerad observation är att notera och registrera mil-jön (Bryman, 2011).

(9)

Presentation av intervjupersoner

2.2.1 Etiska regler

Det finns etiska principer som följts i båda intervjuerna med lantbrukarna. Dessa principer beskrivs av Bryman (2011) och är uppdelade i fyra kategorier. Informationskravet. Som del-tagande person i en undersökning har du rätt att få information kring undersökningens syfte samt vilka moment som ingår i undersökningen. Intervjupersonen ska vara informerad om att man när som helst kan avbryta då deltagandet är helt frivilligt. Samtyckeskravet. Som delta-gande person i undersökningen har man rätt att själv bestämma över sin medverkan. Konfi-dentialitetskravet. Alla uppgifter om de deltagande ska behandlas med största konfidentialitet genom att personuppgifterna ska förvaras så att obehöriga ej kan ta del av dem. Nyttjandekra-vet. Uppgifterna som samlas in får endast användas i forskningssyfte.

2.2.2 Bearbetning

Intervjuerna transkriberades. De lyssnades igenom samtidigt som det som sades ordagrant skrevs ned. Intervjuerna bearbetades därefter genom kodning utifrån en mall utformad av Graneheim & Lundman (2004). Här kategoriserades intervjuerna utifrån meningsenheter och citat vilket kondenserades ner till koder och teman. Detta redovisas i bilaga 2 och bilaga 3. Resultatet från intervjuerna redovisas under den sista frågeställningen Lantbrukares attityder.

Lantbrukare 1 Lantbrukare 2

Har tillsammans med sin fru ett ekologiskt lantbruk utanför Uppsala, som består av 30 hektar egen åkermark, 30 hektar arrenderad åkermark, 10 hektar beten och 57 hektar egen skog. Det odlas spannmål, oljeväxter, proteinväxter och vall. Gården har fyra djurslag: höns, grisar, nötkreatur och får. År 2012 integrerade de agroforestry i form av alléodling på ungefär 1 hektar åkermark. Alléodlingen innehåller Havtorn, Bärhäggmispel, Hasslar samt äppel- och päronträd. Lantbrukare 1 har även en mindre skogsträdgård.

Har tillsammans med sin familj ett ekologiskt lantbruk utanför Örebro, på ungefär 100 hektar jordbruksmark med i huvudsak får-uppfödning. Gården föder även upp en del nötkreatur och svin. Det odlas spannmål, dels lite foder till djuren, men även för humankonsumtion. Det odlas även proteingrödor för humankonsumtion. Lantbrukare 2 är intresserad av att integrera agroforestry på sin gård i form av en mindre fruktodling.

(10)

3. Resultat och diskussion

3.1 Hur har agroforestry i tempererade området sett ut under

histo-rien och hur ser de ut idag?

Markanvändnings-system som integrerar träd och buskar med jordbruk har funnits i tusentals år. De tidigaste stadierna av jordbrukshistorien bestod av växlande perioder av jordbruk och skogsbruk. Det utvecklades med tiden till att bli mer fasta system som involverade skogsbete och silvoarabla system. Bete i skogar är en av den äldsta markanvändningarna i mänsklighe-tens historia och andra agroforestrysystem som fruktodlingar samt silvoarabla system täckte länge stora arealer av Centraleuropa. (Smith, 2010)

Under romarriket odlade man till stor del olivträd tillsammans med vete i Grekland och Itali-en, vilket man fortfarande gör idag. I stora delar av Centraleuropa använde man sig traditio-nellt sett av häckar för att rama in odlingarna. Man ramade in odlingarna för att märka ut markerna i och med att jordbruket då bestod av många mindre jordbruk. Häckarna gav dessutom skydd och foder. Under andra hälften av 1900-talet började häckarna tas bort för att skapa större ytor för effektivare användning av jordbruksmaskiner. (Smith, 2010)

Traditionella agroforestysystem försvann i allmänhet under efterkrigstiden. Anledningen var en ökad mekanisering som ledde till att man avlägsnade utspridda träd för att underlätta det mekaniserade jordbruket. Man ökade också produktiviteten genom att odla monokulturer som krävde mindre arbetskraft jämfört med fruktodlingar och silvoarabla system (Smith, Pearce och Wolfe, 2012; Nerlich et al., 2012). Det skedde dessutom ett skifte från många mindre går-dar och ett fragmenterat landskap till större enskilda gårgår-dar med en ökning i fältstorlek genom att avlägsna de träd och häckar som tidigare ramat in de mindre odlingar (Smith, 2010).

En ökad mekanisering och effektivisering betecknar dagens jordbruk men enligt Rockström et al. (2009) har dagens jordbruk, som till stor del består av monokulturer, bidragit till flertalet av de miljöproblem vi står inför idag. Det är därför förståeligt att de traditionella agroforestry-systemen återigen blivit intressanta som en åtgärd för att hantera de miljöproblem vi står in-för. Livsmedelsproduktionen ser dock mycket annorlunda idag jämfört med historien, mycket

(11)

på grund av att vi idag har en större världsbefolkning vilket gör att det blivit mer komplicerat att kombinera hållbarhet med produktivitet (Alfredsson, & Berg, 2014).

Det nya begreppet ”agroforestry” introducerades på 70-talet och är ett nytt namn på en gam-mal metod. I och med att de traditionella systemen uppmärksammats igen har det varit viktigt med utveckling av de nya systemen för att kunna passa in i den moderna livsmedelsproduk-tionen (Smith , 2010). Det finns några betydande skillnader mellan de traditionella agrofo-restrysystemen och de moderna. De moderna systemen är anpassade för att de ska passa in i dagens moderna jordbrukspraxis och teknik. De traditionella systemen innebar att man blan-dade träd, buskar och andra perenner på samma yta tillsammans med grödor och foder. I de moderna agroforestrysystemen ordnar man träden i rader med ett avstånd mellan trädlinjen som är anpassat efter arbetsbredden hos dagens jordbruksmaskiner (Nerlich et al., 2012).

Eftersom världsbefolkningen förväntas stiga till över nio miljarder till år 2050 och efterfrågan på livsmedel kommer att öka (FAO, 2009) är det högst relevant att undersöka om agroforestry i modern tappning kan vara ett system som i stor skala kan möta denna efterfrågan. Utma-ningen ligger i att de traditionella systemen i modern tappning ska uppfylla en ökad produkti-vitet tillsammans med bevarande av resurser och miljö vilket FAO (2009) och FAO (2015) uttrycker är viktigt.

3.1.1 Utbredning av agroforestrysystem idag

En studie har gjorts för att kartlägga dagens utbredning av agroforestry i EU (Den Herder et al., 2017). I studien visade det sig att den totala arealen med agroforestrysystem i EU består av cirka 15,4 miljoner hektar vilket motsvarar 8,8 procent av den utnyttjade jordbruksmarken vilket redovisas i Tabell 1. Författarna beskriver att det finns olika typer av agroforestrysy-stem runt om i EU. Syagroforestrysy-stemen har olika produktion beroende på hur de ser ut, exempelvis pro-ducerar en del agroforestrysystem virke eller biogas för energiproduktion medan andra system producerar livsmedel. Agroforestry har enligt studien, störst utbredning i medelhavsländerna i form av alléodling och den vanligaste kombinationerna är olivträd tillsammans med antingen spannmål eller grönsaker.

(12)

Tabell 1.

Utsträckning av agroforestry i EU baserat på tre typer av agroforestry samt den totala omfattningen (Modifierad efter Den Herder et al., 2017).

I dagsläget har alltså agroforestrysystem en relativt liten utbredning i EU beroende på att de flesta länder inom EU valt att inte stödja sådana odlingsmetoder, vilket redovisas av den Eu-ropeiska kommissionen (2016). I och med att agroforestysystemen har en mycket bred an-vändningspotential bör de inte bara ses som ett alternativt jordbrukssystem utan även som ett system för att producera virke och biogas. Det är intressant med tanke på att förnybar energi-produktion förväntas vara en viktig fråga inför framtiden (FAO, 2015).

Utbredningen av agroforestry är globalt sett större i varmare klimat jämfört med tempererade områden. Agroforestry i tropiska klimat har varit utbrett sedan 1970-talet medan det i tempe-rerade områden åter började uppmärksammas först under 1990-talet (Smith, Pearce och

(13)

Wol-fe, 2012). Idag finns dock exempel på moderna agroforestrysystem i alla tempererade områ-den runt om i värlområ-den. I Nya Zeeland och i tempererade områområ-den i Australien har agrofo-restrysystem som kantzoner och silvopasture använts under de senaste 30 åren för att minska markförstöring som jorderosion. Där använder man spridda träd på åkermark och bälten för att minska jorderosionen då träden kan binda jordpartiklarna. I Kina har moderna agrofo-restrysystem utvecklats för att hantera problem som miljöförstöring i och med att agroforestry bidrar med många ekosystemtjänster. Agroforestrysystem har anlagts både i liten skala av lantbrukare och i större skala genom projekt av regeringarna där. (Smith, Pearce och Wolfe, 2012)

Den Europeiska unionen sponsrade ett forskningsprojekt vid namn Silvoarable Agroforestry For Europe (SAFE). En del i projektet var att kartlägga utbredningen av agroforestrysystem i Europa och en slutsats i studien var att det är större utbredning av agroforestrysystem i me-delhavsländerna i Europa jämfört med norra Europa. I norra Europa var det dessutom färre typer av agroforestry än i medelhavsländerna där man har fler olika typer av system med olika kombinationer av grödor och träd (Dupraz et al., 2005).

Detta tyder på att utbredningen av agroforestrysystem i både tempererade områden och glo-balt sett har störst utbredning i länder med varmare klimat. Detta kan bero på att man i varma-re länder som exempelvis i medelhavsländerna odlar mer frukt och pevarma-renna grödor (Lobianco & Esposti, 2006). Att integrera agroforeresty i kallare klimat, som Sverige, skulle troligen in-nebära en större förändring i vilka grödor som produceras. I Sverige idag produceras och ex-porteras till exempel störst del spannmål medan man importerar frukt och nötter från andra länder (Jordbruksverket, 2017). Att integrera agroforestry i större skala i Sverige skulle alltså kunna bidra till mer närproducerad frukt och närproducerade nötter som idag importeras.

3.2 Möjligheter och svårigheter med agroforestry

3.2.1 Möjligheter

En studie som kartlade de ekosystemtjänster som förekommer i störst utsträckning i veten-skaplig litteratur gällande agroforestrysystem i Europa visade att tillhandahållande av habitat

(14)

för fler arter och därmed ökad biologisk mångfald var det mest förekommande (Fagerholm et al., 2016). Även klimatreglering och ett förbättrat näringskretslopp, i form av kolinbindning av träd och i mark, förekom i stor utsträckning i de vetenskapliga publikationerna. Nedan vi-sas de 21 olika ekosystemtjänster som studerats (Fig 1. ) och hur frekvent de uppkommer i de vetenskapliga publikationerna.

Figur 1. Frekvensen av de olika ekosystemtjänsterna som förekommer i 71 publikationer och deras andel (%) i

kategorierna för ekosystemtjänster (Modifierad efter Fagerholm et al., 2016) .

Denna studie visar vilka ekosystemtjänster i Europa som har ett samband med agroforesty i ett flertal vetenskapliga publikationer. Det visar på en potential hos agroforestry att tillgodose en rad olika ekosystemtjänster. I och med två av de stora miljöproblemen; Förlust av biolo-gisk mångfald och Klimatförändring är det intressant att biolobiolo-gisk mångfald och klimatregle-ring är två ekosystemtjänster som förekommer frekvent i den vetenskapliga litteraturen gäl-lande agroforesty i Europa. Likaså beskrevs även livsmedel, virke och biodrivmedel i stor ut-sträckning, vilket är betydande i perspektivet att FAO (2009) menar att framtiden med dess ökade befolkningsmängd efterfrågar ett hållbart livsmedelssystem som både är produktivt och inte påverkar miljön negativt.

(15)

Den biologiska mångfalden har möjlighet att öka genom agroforestrysystem eftersom syste-met skapar habitat för flera arter (Smith, Pearce & Wolfe, 2012). I och med den ökade biolo-giska mångfalden och systemets diversitet av arter kan även agroforestrysystem ge ett brett sortiment av produkter (Smith, Pearce & Wolfe, 2012). Agroforestysystem har visat sig ge en högre produktivitet över en period på 60 år, då det har ett LER-värde på i genomsnitt 1,2 1 jämfört med monokultursystem vilket indikerar en avkastningsfördel på 20 procent (Dupraz & Newman, 1997). Den högre produktiviteten baseras på nischteorin, som bygger på att olika arter använder olika resurser från miljön. Detta leder till ett högre resursutnyttjande och där-med en högre produktivitet, beskriver Smith, Pearce & Wolfe (2012).

Att agroforestry har möjligheter att öka den biologiska mångfalden är alltså betydelsefullt på flera sätt. Dels för att hantera den planetära gränsen förlust av biologisk mångfald men också för att möta efterfrågan på livsmedel som enligt FAO (2009) kommer öka med 70 procent. Ett livsmedelssystem med högre produktivitet som kan ge mer och fler produkter är önskvärt för att möta en ökad efterfrågan på livsmedel. Det krävs dock mer forskning och studier på om den ökade biologiska mångfalden kan bidra med tillräckligt ökad produktivitet för att möta denna ökade efterfrågan.

I en metaanalys indikerades det att agroforestry generellt gynnar de flesta aspekterna av natur-lig skadedjursbekämpning. Ogräs, skador och sjukdomar var mindre under agroforestry jäm-fört med kontrollbehandlingar. Naturliga fiender för skadedjur var betydligt fler under agrofo-restry (Figur 2). Effekterna kan bero på att träden i agrofoagrofo-restrysystem skuggar åkermarken vilket gör att det är svårare för ogräs att etablera sig. Agroforestrysystem kan även förbättra markkvaliteten genom att träden ökar markens organiska material vilket ger en högre aktivitet hos mikroorganismer. Trädens rötter kan också förbättra tillgången av näringsämnen i jorden för grödorna vilket i sin tur leder till att grödorna kan motstå parasiter och skadedjur men även att de mer effektivt kan konkurrera ut ogräs. (Pumariño et al., 2015)

Land Equivalent Ratio är ett värde för om det är lönsamt med agroforestry eller monokultursystem 1

avseende avkastning. Ett LER-värde på 1,0 indikerar att det inte är någon fördel för avkastningen i agroforestry jämfört med monokultursystem. Ett LER-värde på 1,1 indikerar på en avkastningsfördel på 10% vilket betyder att i monokultursystemet hade 10% mer yta behövts för att uppnå samma

(16)

av-Figur 2. Effekter av agroforestry med avseende ogräs, skadedjur, växtskador och naturliga fiender. Linjer och

punkter representerar ett konfidensintervall med genomsnittet för respektive responsvariabel. Antalet inom pa-rentesen representerar antal studier för varje kategori (Modifierad efter Pumariño et al., 2015). 


Denna metaanalys visar på en möjlighet att minska användningen av bekämpningsmedel ge-nom att använda sig av agroforestrysystem eftersom systemen visat sig ha mindre ogräs, ska-dedjur och växtskador. Bekämpningsmedel som används för just skaska-dedjur och ogräsbekämp-ning har visat sig vara en källa till kemiska föroreogräsbekämp-ningar vilket påverkar både den mänskliga och ekologiska hälsan negativt (Rockström et al., 2009). Det är därför önskvärt att kunna minska användningen av dessa bekämpningsmedel vilket agroforestry ger möjlighet till.

I en litteraturstudie undersöktes de ekologiska fördelarna som beskrivs uppkomma i alléod-ling i känsliga områden i Europa. Designen av alléodalléod-ling ger vindskydd, reducerar vattenför-lust från avdunstning och säkerställer en förbättrad markfuktighet (Quinkenstein et al., 2009). De menar att alléodlingar kännetecknas av hög mångfald och är kända för att modifiera mikroklimatiska parametrar såsom minskad vindhastighet, mer måttliga temperaturer, högre luft- och markfuktighet och minskad avdunstning från markytan (Kort, 1988; Nuberg, 1998). Olika studier utförda inom tempererade områden har visat att dessa mikroklimatiska föränd-ringar i alléodling är fördelaktiga för odlade jordbruksgrödor. Effekterna är starkt beroende av mellanrummen mellan raderna av häckar (Figur 3).

(17)

Figur 3. Påverkan på mikroklimatet och konkurrensen mellan de ingående växtarterna beroende av avståndet

mellan raderna i en alléodling. (Modifierad efter Quinkenstein et al., 2009).

Studier visar alltså att alléodling kan ge effekter som är fördelaktiga för grödor. Quinkenstein et al. (2009) redogör för de fördelar som har beskrivs genom litteratur från tidigare forskning. Även om den tidigare forskningen visar att det uppstår flera fördelar saknas fortfarande ny data som konkret visar på att dessa system är mer fördelaktiga för grödor jämfört med mono-kultursystem. Det behövs alltså ytterligare forskning med odlingsförsök för att noggrannare undersöka huruvida dessa fördelar uppstår och vad det innebär för odlingarna.

Integrering av träd eller buskar kan öka kolinlagringen jämfört med ett monokultursystem av grödor eller betesmarker. Förutom den betydande mängden kol som lagras i biomassa över jord kan agroforestrysystem även lagra kol under jord (Kirby & Potvin, 2007). Agroforestry-system som windbreaks och riperian buffers ger en förbättrad luft- och vattenkvalité genom att binda in koldioxid och producera syre samt reducera vindhastigheten vilket begränsar ero-sion. Riperian buffers filtrerar luftströmmar och kan avlägsna damm innehållande aerosoler, alltså partikelbundna kemikalier, samt föroreningar och skydda vattnet från dessa. Ekosystem-tjänster som agroforestry ger sträcker sig från lokal skala, till regional skala, till global skala

(18)

Tabell 2.

Rumsliga skalor av olika ekosystemtjänster tillhandahållna av agroforestry (Modifierad efter Jose, 2009).

Kolinlagring och ökad biologisk mångfald är två viktiga åtgärder för att hantera de globala miljöproblem vi står inför (Lenton et al., 2007; Rockström et al., 2009). I tabell 2 illustreras hur de ekosystemtjänster som agroforestry ger påverkar från lokal till global skala. Tabell 2 visar just kolinlagring och biologisk mångfald som ekosystemtjänster vilka ger en global på-verkan. Detta visar att agroforesty har större betydelse än endast lokal påpå-verkan. Det betyder att de lantbrukare som anlägger agroforesty blir försedda med tjänster som är betydelsefulla för produktionen på gården, men även med tjänster som är viktiga åtgärder för vår planet.

3.2.2 Svårigheter

Det är komplext att anlägga ett agroforestrysystem. Det innebär en kostnad att anlägga syste-men och bidrag eller annan typ av ekonomiskt stöd för att anlägga dem saknas i många länder. Det finns även en osäkerhet i hur grödorna påverkas av träd, då det kan variera mycket mellan länder, platser och arter (Garves et al., 2011). Etableringen av agroforestry har visat sig kräva mycket högre investeringar än jordbruk och skogsbruk (Riqueiro-Rodigurez et al., 2008). Det

(19)

tar även lång tid att anlägga agroforestry eftersom det tar lång tid för träden att växa upp och ge avkastning. Det tar tid innan man går med vinst och får igen anläggningskostnaderna (Gar-ves et al., 2011).

Därför är det nödvändigt med ekonomiskt stöd till lantbrukare för att integrera agroforestry, något som saknas i många länder (Garves et al., 2011; Tsonkova et al., 2012; Europeiska kommissionen, 2016). Detta trots att både EUs gemensamma jordbrukspolitik och Food and Agriculture Organization of the United Nations uttryckt ett intresse att ge markägare och jordbrukare ekonomiska fördelar för markanvändning som erhåller ekosystemtjänster så som agroforestrysystem (Europeiska kommissionen, 2016; FAO, 2007). Det tyder på att genomfö-randet av ekonomiskt stöd för agroforestry är en fråga som behöver lyftas nationellt i varje enskilt land för att få genomslag.

Fruktodling i tempererade klimat innebär svårigheter relaterade till arbetskraft, transport och lagring av frukten. Medelhavsklimatet lämpar sig bäst för den tempererade fruktodlingen, i och med att fruktodling är arbetsintensivt när det gäller skörd och underhåll kräver fruktod-ling även mycket arbetskraft. Det skulle därför behövas en ökad mekanisering eller teknik för att ersätta arbetskraften för att effektivisera och driva fruktodlingen framåt. (Retamales, 2011)

Agroforestry innebär till stor del fruktodling vilket gör att svårigheterna med fruktodling är relevanta. Retamales (2011) beskriver att fruktodling är bäst lämpad i medelhavsklimat och man odlar också mer frukt och perenna grödor i medelhavsländerna jämfört med mer tempe-rerade områden i Europa (Lobianco & Esposti, 2006). För vidare integrering av agroforestry i tempererade områden är det nödvändigt att utvärdera vilka perenna grödor och vilket frukt som är mest lämplig att odla i tempererade områden med ett kallare klimat.

Alléodling är inte tillräckligt undersökt och data över de ekologiska fördelarna och nackdelar-na inom Europa finns endast i liten utsträckning (Quinkenstein et al., 2009). Den data som finns tillgänglig är antingen från korta nyligen utförda experiment eller äldre forskning som undersökt interaktioner mellan träd och grödor. Längre undersökningar av alléodling eller så-dana markanvändningssystem saknas idag. Författarna menar att detta innebär en svårighet i

(20)

att integrera agroforestry i tempererade områden eftersom man inte har tillräcklig kunskap kring de långsiktiga effekterna av alléodling och hur det fungerar som modernt jordbruk.

Eftersom träd integrerade på åkermark har lång tradition i tempererade områden (Nerlich et al., 2012; Smith el al., 2012) är det tänkbart att man kan använda sig av en kombination av data från de traditionella systemen med data från de kortare nyligen utförda experimenten för att öka kunskapen kring agroforestrysystem. Det är dock fortfarande nödvändigt med fler längre undersökningar kring agroforestsry och hur systemen ska integreras i de moderna jord-bruket precis som Quinkenstein et al. (2009) understryker.

3.2.3 Interaktioner mellan träd och grödor

Det uppstår interaktioner mellan träd och grödor i agroforestrysystem och dessa interaktioner kan vara positiva, negativa eller neutrala (Figur 4). Ett exempel på en positiv interaktion är att grödorna med hjälp av träden får tillgång till jordens näringsämnen och vatten som inte är tillgängliga för grödor. Trädens rötter sträcker sig i allmänhet djupare än grödornas rötter och når därför näring och vatten som grödor inte når. Dessa näringsämnen återgår sedan till jorden via blad som fälls av träden. De omvandlas till jord som innehåller de näringsämnen som trä-den tagit upp. Näringsämnena blir på detta sätt tillgängliga för grödorna vilket bör leda till ökat intag av näringsämnen och högre utbyte jämfört med ett monokultursystem av grödor där denna interaktion inte sker. Alléodling kan dessutom vara ett effektivt vindskyddssystem som resulterar i minskad risk för de fysiska skador som kan uppstå på grund av starka vindar. (Smith, Pearce & Wolfe, 2012)

(21)

Figur 4. Effekter av alléodling med abiotiska och biotiska faktorer (Modifierad efter Quinkenstein et al., 2009).

Ett förbättrat näringsflöde, där träd och gröda interagerar med varandra och träden gör näring tillgänglig för grödan, är eftersträvansvärd för att öka avkastningen och kvalitén hos grödorna (Beck-Friis et al. 2013). Det är även betydelsefullt med tanke på att den planetära gränsen Förändrade biokemiska flöden av kväve och fosfor har överskridits. Enligt Rockström et al. (2009) påverkas denna gräns av industriframtagen kväve och fosfor i form av konstgödsel, som tas fram i syfte att förbättra odling och förse grödor med näring. Enligt Rockström et al. (2009) har överflödet av industriproducerat kväve och fosfor bland annat gjort att vattnet för-orenats av den överflödiga näringen. Ett förbättrat näringsflöde mellan träd och grödor i agro-forestrysystem är, med tanke på detta, betydelsefullt för att minska behovet att tillsätta indu-striproducerad näring.

Det kan även uppstå konkurrens mellan träd eller buskar och grödor som kan leda till förluster av avkastning (Quinkenstein et al., 2009). I en studie av Jose et al. (2000) gällande en alléod-ling med majs och träd visade det sig att majsplantorna hade en minskad avkastning på 30 procent på grund av konkurrens mellan majs och träd om vatten. Interaktionerna mellan träd och gröda kan variera mellan positiva och negativa interak-tioner beroende på

(22)

säsongsvaria-tioner av exempelvis nederbörd och temperatur. Det är även troligt att interaksäsongsvaria-tionerna kom-mer att förändras över tid. Exempelvis kan det finnas komplementaritet mellan grödor och träd i tillväxtfasen vilket under mognadsfasen kan växla till en konkurrens om resurserna (Smith, Pearce & Wolfe, 2012).

Nederbörden och temperaturen kommer globalt sett att förändras i och med klimatförändring-en (Wassman & Lklimatförändring-enton, 2012). Detta gör att svårigheterna som Smith, Pearce & Wolfe (2012) beskriver även bör ses ur perspektivet att väderförhållandena kommer att förändras. Detta gör det troligen ännu svårare att förutse hur interaktionerna mellan träd och gröda påverkas i agro-forestrysystem. Forskningen är inte bara bristande i hur de ska designas för att optimera posi-tiva interaktioner. Det behövs även vidare forskning inom detta område kopplat till de föränd-rade väderförhållanden som beror på klimatförändringen.

3.3 Attityder hos lantbrukare

Jordbrukare kan ofta ha negativa förutbestämda åsikter om agroforestry. Många lantbrukare har en konservativ och riskavvisande inställning vilket gör att det de håller sig till välkända jordbrukssystem för att undgå problem (Nerlich et al., 2013). I en intervjustudie av Borremans et al. (2016) undersökte attityden till agroforestry hos lantbrukare. Studien gjordes i Neder-länderna och visade att 55 procent av lantbrukarna inte var bekanta med agroforestry, varken med ordet eller med dess principer. Endast tre av lantbrukarna indikerade att de för närvaran-de tillämpar agroforestry på sina gårdar.

Figur 5 visar hur respondenterna i intervjustudien av Borremans et al. (2016) svarade kring positiva och negativa effekter av agroforestry. Vid första anblick kan man utifrån boxarnas positioner avgöra att respondenterna såg mindre positiva effekter och mer negativa. De ge-nomsnittliga värdena för fördelarna, med undantag av lönsamhet, var mellan 3,2 och 4,4 vil-ket betyder att respondenterna inte var övertygade om fördelarna med agroforestry. För nack-delarna låg den genomsnittliga poängen mellan 4,0 och 6,1. Enligt respondenterna ansåg de konkurrens om ljus, minskad växtproduktion och ökade jordbearbetningssvårigheter vara all-varliga problem.

(23)

Figur 5. Respondenter i intervjustudie med lantbrukare om deras attityder till agroforestry i Nederländerna.

Staplarna visar respondenternas perspektiv om (a) fördelar och (b) nackdelar med agroforestry (Modifierad efter Borremans et al., 2016).

I forskningsprojektet Silvoarable Agroforestry For Europe (2002) gjordes 264 intervjuer, i samband med information om agroforestry, med lantbrukare runt om i Europa om deras atti-tyd till agroforestry. Intervjuerna visade att 48 procent av lantbrukarna var intresserade av att integrera agroforestry på sina gårdar efter att lantbrukarna blivit informerade om odlingsfor-men. Analysen av intervjuerna kunde urskilja de huvudsakliga egenskaperna hos lantbrukare motiverade för att anlägga agroforestry. Lantbrukare som hade mer information om agrofo-restry var mer benägna att anlägga det på en större yta. De lantbrukarna som hade mindre gårdar med en yta på mellan 40 och 70 hektar var också mer benägna att anlägga agroforestry, eftersom lantbrukare med en mindre yta kände att de hade tid att investera i det. Analysen vi-sade att motivationen hos lantbrukare att integrera agroforestry varierade mycket beroende på klimatzon. Analysen visade att de motiverade lantbrukarna främst kom ifrån medelhavslän-derna. Exempelvis var lantbrukare i Spanien och Italien mer positiva jämfört med Frankrike, England och Nederländerna där lantbrukarna var mer negativa.

(24)

Det har visat sig att kunskapen och informationen kring agroforestry är betydelsefull för atti-tyden hos lantbrukare och att mer information leder till en mer positiv attityd. Intervjustudien av Borremans et al. (2016) visade på att 55 procent av respondenterna inte kände till agrofo-restry och studien visade även på en negativ attityd till agrofoagrofo-restry. I projektet av Silvoarable Agroforestry For Europe (2002) visade intervjuerna på en betydligt mer positiv attityd när lantbrukarna fick information kring agroforestry och dess effekter.

I projektet av Silvoarable Agroforestry For Europe (2002) visade det sig även att de mest mo-tiverade lantbrukarna kom från medelhavsländerna vilket kan kopplas till studien av Den Herder et al. (2017) vars resultat visade att utbredningen av agroforestry är störst i medelhavs-länderna. I projektet visade det sig även att lantbrukarna i Nederländerna hade en mer negativ attityd vilket stämmer överens med intervjustudien i Nederländerna av Borremans et al. (2016). Intervjustudien av Borremans et al. (2016) visar att jordbrukarna som medverkade i denna undersökning inte var övertygade om de positiva effekterna av agroforestry och att de var mer övertygade om de negativa effekterna.

3.3.1 Intervjuer med lantbrukare

Här redovisas och diskuteras intervjuerna med de två lantbrukarna som gjordes i denna studie för att undersöka den tredje och sista frågeställningen Attityder hos lantbrukare.

Lantbrukare 1 har sin gård utanför Uppsala och har integrerat agroforestry på en hektar av sin mark. Det gjordes i samarbete med ett forskningsprojekt kring etablering av modern agrofo-restry i Sverige. Syftet med projektet var att undersöka möjligheterna till utveckling av agro-forestry som livsmedelssystem genom att anlägga det på olika gårdar runt om i Sverige (Eksvärd et al., 2016). Lantbrukare 1 anlade agroforestry i form av en mindre skogsträdgård och alléodlingar av buskar med havtorn (H. rhamnoides), bärhäggmispel (C. alnifolia), träd med hasselnötter, äppelträd och päronträd tillsammans med växtföljd med spannmål och vall. Detta var ett praktiskt exempel på hur ett agroforestrysystem kan integreras på en gård. Det är än så länge i liten skala, men Lantbrukare 1 tror att det är fysiskt möjligt att ha alléodlingar i

(25)

större skala. Han tycker inte att det varit störande för resten av hans produktion eller inneburit några större problem att sköta alléodlingen.

Lantbrukare 1 beskriver agroforestry som ett mer hållbart och mer resilient system jämfört med ett system med monokulturer. Han tror att agroforestry kan vara bra eftersom han anser att det är viktigt att hitta perenna livsmedelsproducerande system för att öka kolinlagringen. Lantbrukare 1 beskriver att det är med tanke på växthuseffekten, eftersom kolinlagringen hos träden gör att koldioxiden minskar i atmosfären. Lantbrukare 1 berättar att det inneburit myc-ket arbete att integrera agroforestry och att det är mycmyc-ket mer omständligt än att odla spann-mål. Exempelvis när det gäller bevattning, men också för att agroforestry är något helt nytt att lära sig. Lantbrukare 1 tycker dock att det varit värt allt arbete och han tycker dessutom att det är mycket roligt.

Lantbrukare 1 anser att det är viktigt att öka kolinlagringen med tanke på växthuseffekten och agroforestry är ett sätt att göra det på, vilket stämmer överens med Jose (2009) och Kirby & Potvin (2007) som beskriver att agroforestrysystem kan binda in en betydande mängd kol. Lantbrukare 1 beskriver precis som Graves et al. (2011) att det innebär mycket arbete att an-lägga agroforestry men Lantbrukare 1 beskriver även att det är värt arbetet vilket betyder att det är möjligt att fler lantbrukare som fick möjlighet att anlägga agroforestry på sina gårdar skulle kunna ha samma uppfattning.

Lantbrukare 1 tror att man kommer behöver använda sig av ny teknik för att skörda de råvaror som agroforestry ger, om man inte skördar för hand vilket skulle innebära mycket arbete. Lantbrukare 1 tror att en ökad integrering av agroforestry och övergång till ett nytt produk-tionssystem bland annat är en fråga om inkomst, arbetskraft och lagstiftning eftersom det in-nebär mer arbete och därför blir en ekonomisk fråga. Lantbrukare 1 ser dock möjligheter till ökade arbetstillfällen för befolkningen vilket han anser nödvändigt eftersom han menar att arbetslösheten hos ungdomar är hög i Sverige.

Enligt SCB (2016) har arbetslösheten ökat hos ungdomar i Sverige sedan 2008, vilket Lant-brukare 1 ser en eventuell lösning på i och med att agroforestry kräver mer arbetskraft. Precis

(26)

som Lantbrukare 1 tar upp är en vidare integrering av agroforestry på många sätt en ekono-misk fråga och utmaningen ligger i huruvida man som lantbrukare har råd att både anlägga systemet som Garves et al. (2011) beskriver som kostsamt och anställa arbetskraft för att un-derhålla systemet.

Lantbrukare 2 har sin gård tillsammans med sin familj utanför Örebro. Han är själv intresse-rad och nyfiken på agroforestry och vill gärna prova det på en liten yta för att se hur det fun-gerar. Lantbrukare 2 tror att gården skulle vara bättre anpassad till en ökad efterfrågan på livsmedel för en ökad befolkningsmängd om man integrerade träd som ger råvaror på åker-marken. Det skulle öka utbudet av produkter och på så sätt skulle gården kunna försörja fler människor med olika typer av grödor med olika näringsämnen. Han menar att gårdens råvaror skulle kunna ge en bättre variation av näringsämnen, eftersom man då skulle odla flera olika typer av grödor med olika näringssammansättning och på så sätt kunna erbjuda större varia-tion i sin produkvaria-tion på gården.

Att Lantbrukare 2 tror att agroforestry är bättre anpassat till en ökad efterfrågan av livsmedel är intressant med tanke på att efterfrågan av livsmedel kommer att öka med 70 procent till år 2050 (FAO, 2009). Det kan även kopplas ihop med studien av Smith, Pearce & Wolfe (2012) där författarna menar att agroforestry har potential att öka produktiviteten och på så sätt ha potential att möta den ökade efterfrågan på livsmedel. Det skulle vara intressant att om detta undersöktes närmare genom ytterligare forskning för att kunna avgöra om agroforestry ökar produktiviteten till den grad att det ökar utbudet av livsmedel.

Lantbrukare 2 ser möjligheter att få större avkastning på mindre yta i ett agroforestrysystem. Han menar att det också skapar fördelar för pollinerare och biologisk mångfald och han anser att agroforestry är ett konkret sätt att visa upp biologisk mångfald för besökare, vilket är vik-tigt för honom. Han upplever att det annars kan vara svårt att förklara för någon som inte är så insatt i ämnet. Agroforestry på hans gård skulle möjliggöra att lätt kunna prata om och visa på biologisk mångfald.

(27)

Idag bedöms den planetära gräsen Förlust av biologisk mångfald vara överskriden, vilket be-tyder att vi utrotar arter i rekordsnabb fart (Steffen et al, 2015). Att Lantbrukare 2 ser en möj-lighet med att genom agroforestry visa upp ett sätt att öka biologisk mångfald och informera kring ämnet är intressant. Eftersom det är en planetär gräns som är överskriden är det ett pro-blem som behöver hanteras och det är därför intressant att lantbrukare 2 ser agroforestry som ett sätt att påverka och informera människor för att uppmärksamma vikten av biologisk mång-fald.

Både lantbrukare 1 och 2 tror att det finns en tveksamhet hos andra lantbrukare till att integre-ra agroforestry eftersom man tidigare i historien ägnat sig åt att ta bort all typ av odlingshin-der, till exempel träd, för att skapa odlingsytor och skapa ett mer produktivt och effektivt jordbrukssystem. Lantbrukare 1 menar att lantbruket idag till största delen fokuserar på att öka produktionen och att det avspeglar sig i lantbrukarnas attityder. Lantbrukare 1 tror att om agroforestrysystem visar sig vara produktiva och lönsamma skulle i stort sett varje lantbrukare vara intresserad av det, eftersom han anser att det hos alla lantbrukare finns ett intresse av att förbättra sitt lantbruk och göra någonting bra.

Att lantbrukare 1 och 2 tror att tveksamheten till att integrera agroforestry på grund av hur man har betett sig tidigare i historien kan kopplas till Nerlich et al (2013) som menar att lant-brukares negativa åsikter om agroforestry beror på en konservativ inställning. Det kan även kopplas till att agroforestry försvann i Europa i och med att den ökade efterfrågan på högre effektivitet efter krigstiden resulterade i monokulturer (Smith et al. 2012). Tveksamheten hos lantbrukare kan alltså ha historiska skäl samt, som Lantbrukare 1 menar, att hög produktivite-ten är det som eftersträvas inom lantbruket idag. Detta kan vara en förklaring till att man vill fortsätta med monokulturer som är effektiva och ger hög avkastning, trots att det bland annat är monokulturerna som bidragit till flertalet av de miljöproblem vi står inför idag (Rockström et al. 2009). I och med de miljöproblem som vi står inför är det möjligt att det i framtiden blir mer eftersträvansvärt att inte bara ha ett produktivt jordbruk, utan även ett jordbruk som inte påverkar miljön negativt. Så som Lantbrukare 1 menar kan intresset för agroforestrysystem öka om de visar sig vara produktiva, lönsamma och dessutom kan vara betydelsefulla för vår planet.

(28)

4. Slutsats

Idag står vi inför avgörande klimatutmaningar, miljöproblem och en ökande världsbefolkning. Vi behöver alternativ till det jordbruk vi har idag, som på många sätt har bidragit till den situ-ation vi befinner oss i. Agroforestry är en traditionell odlingsmetod som minskade drastiskt i och med en ökad mekanisering och effektivisering under efterkrigstiden. Men idag finns agro-forestry i modern tappning runt om i både tempererade och tropiska delar av världen. Det har visat sig att agroforestry är ett alternativt jordbrukssystem för att hantera miljöproblem, som kan ge en rad olika ekosystemtjänster och miljöfördelar. Däremot kan man ännu inte fastställa huruvida metoden kan öka produktiviteten för att möta den ökade efterfrågan på livsmedel, även om det finns enstaka studier som tyder på det. En omställning skulle innebära stora kost-nader, den är tidskrävande och skulle innebära en osäkerhet då jordbrukare själva inte har till-räcklig kunskap eller jordbrukspolitiskt stöd.

Men faktum kvarstår, vi måste utveckla alternativ till dagens jordbruk som idag ger stora kon-sekvenser för miljö och klimat. Agroforestrys fördelar och förtjänster bör lyftas och övervägas som tillräckliga anledningar till att utveckla och pröva systemen i större skala. Det finns en potential för agroforestry att vara en del av framtidens jordbruk.

(29)

5. Referenser

Alfredsson, E., & Berg, H. (2014). En fallstudie om styrmedels betydelse för livsmedelsindu-strin och -handelns klimatarbete. Östersund: Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser. Hämtad 2017-03-31 från https://www.tillvaxtanalys.se/download/

18.201965214d8715afd16b55f/1432806818307/rapport_+2014_09_En+fallstudie+om+styr-medels+betydelse+for+livsmedelsindustrin+och+-handelns+klimatarbete.pdf

Association for Temperate Agroforestry. (2017) AFTA. Hämtad 2017-06-11 från http:// www.aftaweb.org/about/afta.html

Beck-Friis, J., Bruce, Å., Cederholm, T., Danielsson-Tham, M-L., & Lundström, K. (2013). Matens kvaliteter. Kungl. Skogs- och Lantbrukarakademiens TIDSKRIFT, 4, 1-44.

Brown, P. (2016). Agroforestry can help planet and profits. Appropriate Technology, 43(4), 38.

Bryman, A. (2008) Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB.

Borremans, L., Reubens, B., Van Gils, B., Baeyens, D., Vandevelde, C., & Wauters, E. (2016). A sociopsychological analysis of agroforestry adoption in flanders: Understanding the discre-pancy between conceptual opportunities and actual implementation. Agroecology and Sustai-nable Food Systems, 40(9), 1008-1036. doi:10.1080/21683565.2016.1204643

Dawson, I., Leakey R., Clement, C., Weber, J., Cornelius, J., Roshetko, J., Vinceti, B., Kalin-ganire, A., Tchoundeju, Z., Masters, E. (2014). The management of tree genetic resources and the livelihoods of rural communities in the tropics: Non-timber forest products, smallholder agroforestry practices and tree commodity crops. Forest Ecology and Management, 333, 9-21.

Den Herder, M., Moreno, G., Mosquera-Losada, R., Palma, J., Sidiropoulou, A., Santiago Freijanes, J., Crous-Duran, J., Paulo, J.,Tomé, M., Pantera, A., Papanasiasis, V., Mantazanas,

(30)

K., Pachana, P., Papadopoulos, A., Plieninger, T., Burgess, P. (2017). Current extent and strati-fication of agroforestry in the European Union. Agriculture, Ecosystems and Environment, 241, 121-132.

Dupraz, C., Newman, S.M. (1997). Temperate Agroforestry: The European Way. In A.M. Gordon and S.M. Newman (eds). Temperate Agroforestry Systems. CAB International, Wallingford. 181–236.

Dupraz, C., Burgess, P., Gavaland, A., Graves, A., Herzog, F., Incoll, L.D., Jackson, N., Keesman, K., Lawson, G., Lecomte, I., Liagre, F., Mantzanas, K., Mayus, M., Moreno, G., Palma, J., Papanastasis, V., Paris P., Pilbeam,D.J., Reisner, Y., Van Noordwijk, M., Vincent G., Werf Van der ,W. (2005). Silvoarable Agroforestry For Europe (SAFE). European Research contract QLK5-CT-2001-00560

Eksvärd, K., Björklund, J., Danielsson, M., Eksvärd, J., Hansdotter, E., Holmdahl, J., Jansson, A., Kjellberg, O., Klingberg, P., Korhonen, A., Schaffer, C., Sjelin, K., Stjerndahl, T., Thern-sjö, M., Tivell, A., Velander Vretare, S., von Bothmer, H. (2016). Mångfunktionella, Lokala Odlingssystem: Etablering Av Modern Agroforestry I Sverige 2012-2016.

European Commission (2010) The CAP towards 2020: meeting the food, natural resources and territorial challenges of the future. Hämtad 2018-02-05 från https://ec.europa.eu/agricul-ture/sites/agriculture/files/cap-post-2013/communication/com2010-672_en.pdf

Europeiska kommissionen. (2016). Agroforestry delivers more ecosystems services than con-ventional land uses. Science for Environment Policy, 475. Hämtad 2018-02-05 från http:// ec.europa.eu/environment/integration/research/newsalert/pdf/agroforestry_delivers_more_e-cosystem_services_than_conventional_land_use_475na1_en.pdf

Fagerholm, N., Torralba, M., Burgess, P., & Plieninger, T. (2016). A systematic map of eco-system services assessments around European agroforestry. Ecological Indicators, 62, 47-65.

(31)

Food and Agriculture Organization of the United Nations. (2003). World agriculture: towards 2015/2030. An FAO perspective. London: Earthscan Publications Ltd.

Food and Agriculture Organization of the United Nations. (2009). How to feed the world in 2050. Food and Agriculture Organisation. Hämtad 2017-03-31 från http://www.fao.org/file-admin/templates/wsfs/docs/expert_paper/How_to_Feed_the_World_in_2050.pdf

Food and Agriculture Organization of the United Nations. (2015). FAO and the 17 Sustainable Development Goals Hämtad 2017-04-14 från http://www.fao.org/3/a-i4997e.pdf

Food and Agriculture Organization of the United Nations. (2007). State of Food and Agricul-ture Report Economic and Social Development Department, Corporate Document Repository. Hämtad 2017-12-05 från http://www.fao.org/docrep/010/ a1200e/a1200e00.htm

Graves, A., Burgess, R., Liagre, P., Terreaux, J., Borrel, F., Dupraz, J., . . . Herzog, C. (2011). Farm-SAFE: The process of developing a plot- and farm-scale model of arable, forestry, and silvoarable economics. Agroforestry Systems, 81(2), 93-108.

Gliessman, S. R. (2007). Agroecology: The ecology of sustainable food systems. Boca Raton: Taylor & Francis Group.

Graneheim, A., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nurcing research: con-cepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurce Education Today 24(2), 105-112.

Jordbruksverket. (2003). Ökad mångfald – kunskapssammanställning om nyskapande av livsmiljöer i enahanda åkerlandskap. Hämtad 2017-05-22 från

(32)

Jordbruksverket. (2011). Jordbrukets miljöpåverkan. Hämtad 2017-04-03 från http:// www.jordbruksverket.se/download/18.4b2051c513030542a92800014478/1370043485777/ Kap+12+Jordbrukets+milj%C3%B6p%C3%A5verkan.pdf

Jordbruksverket. (2013). Skogsbetesmarker. Hämtad 2017-05-22 från http://www2.jordbruks-verket.se/webdav/files/SJV/trycksaker/Pdf_ovrigt/ovr3_31.pdf

Jordbruksverket. (2017). Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2014-2016. Hämtad 2017-12-27 från http://www.jordbruksverket.se/download/18.37a1d-b581606d4ea7b87a9cb/1513858540402/

Sveriges%20utrikeshandel%20jordbruksvaror%20och%20livsmedel%202014-2016.pdf

Jose, S., Gillspie, A.R., Seifert, J.R., Biehle, D.J. (2000). Defining competition vectors in a temperate alley cropping system in the midwestern USA. 2. Competition for water. Agrofo-restry Systems 48, 41–59

Jose, S. (2009). Agroforestry for ecosystem services and environmental benefits: An over-view. Agroforestry Systems, 76(1), 1-10. doi:10.1007/s10457-009-9229-7

Kirby, K.R., Potvin, C. (2007). Variation in carbon storage among tree species: implications for the management of a small- scale carbon sink project. For Ecol Manage 246:208–221 Kort, J. (1988). Benefits of windbreaks to field and forage crops. Agriculture, Ecosystems and Environment 22/23, 165–190 doi:10.1016/0167-8809(88)90017-5.


Kort, J., Richardson, J., Soolanayakanahally, R., & Schroeder, W. (2014). Innovations in tem-perate agroforestry: The 13th north american agroforestry conference. Agroforestry Systems, 88(4), 563-567. doi:10.1007/s10457-014-9732-3

Lobianco, A., Esposti, R. (2006). The Regional Model For Mediterrabean Agriculture. Idema Deliverable No.17. Hämtad 2018-02-05 från https://lobianco.org/antonello/_media/acade-mic:pubs:idema_deliverable17.pdf

(33)

Mao, R., Zeng, D., & Li, L. (2011). Fresh root decomposition pattern of two contrasting tree species from temperate agroforestry systems: Effects of root diameter and nitrogen enrich-ment of soil. Plant and Soil, 347(1), 115-123.

Montagnini, F., Nair, P.K.R. (2004). Carbon seques-tration: An underexploited environmental benefit of agro- forestry systems. Agroforestry Systems, 61:281–295.

Myrdal, J., & Morell, M. (2011). The Agrarian History of Sweden From 4000 BC to AD 2000. Lund: Nordic Academic Press.

Naturskyddsföreningen. (2011). Policy Skogen. Hämtad 2017-04-03 från http://www.natur-skyddsforeningen.se/sites/default/files/dokument-media/policydokument/Skogspolicy.pdf

Naturvårdsverket. (2014). FNs klimatpanel - sammanfattning för beslutsfattare. Effekter, an-passning och sårbarhet. ISBN: 978-91-87996-21-4

Nerlich, K., Graeff-Honninger, S., & Claupein, W. (2012). Agroforestry in Europe: A review of the disappearance of traditional systems and development of modern agroforestry practices, with emphasis on experiences in Germany.(Report)(Book review). Agroforestry Systems, 87(2), 475.

Nerlich, K., Graeff-hönninger, S., & Claupein, W. (2013). Agroforestry in Europe: A review of the disappearance of traditional systems and development of modern agroforestry practices, with emphasis on experiences in Germany. Agroforestry Systems, 87(2), 475-492.

Nuberg, I.K. (1998). Effect of shelter on temperate crops: a review to define research for Au-stralian conditions. Agroforestry Systems 41, 3–34 doi:10.1023/A:1006071821948.

Pumariño, L., Sileshi, G.W., Gripenberg, S., Kaartinen, R., Barrios, E., Muchane, M.N., Jons-son, M. (2015). Effects of agroforestry on pest, disease and weed control: A meta-analysis. Basic and Applied Ecology, 16(7), 573-582.

(34)

Retamales, J. (2011). World temperate fruit production: Characteristics and challenges/Pro-ducao mundial de frutas de clima temperado: Caracteristicas e desafios. Revista Brasileira De Fruticultura, 33(S1), 121-130.

Riqueiro-Rodriguez, A., Fernández-Núrez, E., Gonzales-hernandez, M.P., McAdam, J., Mos-quera-Losada, M.R (2008). Agroforesty in Europe: Current Status and Future Prospects. Springer, Belfast. p. 43-65

Rockström, J., Steffen, W., Noone, K., Persson, Å., Chapin, F. S. I., Lambin, E., . . . Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE). (2009). Planetary boundaries: Exploring the safe operating space for humanity. Ecology and Society, 14(2), 32. doi:10.5751/ES-03180-140232

Silvoarable Agroforestry For Europé (SAFE). (2002) Extant Silvoarable Practices in Europe Milestone 2.1 of the SAFE European Research contract QLK5-CT-2001-00560

Schroth, G., da Fonseca, G., Harvey, C., Gascon, C., Vasconcelos, H., Isac, A. (2004). Agro-forestry and Biodiversity Conservation in Tropical Lnadscapes. Washington: Island press

Smith, J. (2010). The history of Temperate Agroforestry. Hämtad 2018-02-15 från http://org-prints.org/18173/1/History_of_agroforestry_v1.0.pdf

Smith, J., Pearce, B. D., & Wolfe, M. S. (2012). A european perspective for developing mod-ern multifunctional agroforestry systems for sustainable intensification. Renewable Agricul-ture and Food Systems, 27(4), 1-10. doi:10.1017/S1742170511000597

Smith, M. (2014). Editorial overview: Sustainability challenges: Agroforestry from the past into the future. Current Opinion in Environmental Sustainability, 6, 134.

Stancheva, J., Bencheva, S., Petkova, K., Piralkov, V. (2007). Possibilities for agroforestry development in Bulgaria: Outlooks and limitations. Ecological Engineering, 29(4), 382-387.

(35)

Statistiska centralbyrån. (2016). Arbetslösheten tog fart under finanskrisen. Hämtad 2017-22-12 från http://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/samhallets-ekonomi/arbetslosheten/ #819ca7e3-d0fc-493f-ae0d-7c0c3ddd01fd

Steffen, W., Richardson, K., Rockström, J., Cornell, S., Fetzer, I., Bennett, E., . . . Sörlin, S. (2015). Sustainability. Planetary boundaries: Guiding human development on a changing planet. Science (New York, N.Y.), 347(6223), 1259855.

The European Agroforestry Federation. (2017) About EURAF. Hämtad 2017-06-11 från http://www.agroforestry.eu/about

The Intergovernmental Panel on Climate Change. (2007): Climate Change 2007: Mitigation. Contribution of Working Group III to the Fourth Assessment Report of the Intergovernmental Panel on Climate Change [B. Metz, O.R. Davidson, P.R. Bosch, R. Dave, L.A. Meyer (eds)], Cambridge University Press, Cambridge, United Kingdom and New York, NY, USA., XXX pp

Torralba, M., Fagerholm, N., Burgess, P., Moreno, G., & Plieninger, T. (2016). Do European agroforestry systems enhance biodiversity and ecosystem services? A meta-analysis. Agricul-ture, Ecosystems and Environment, 230, 150-161.

Wassmann, P., & Lenton, T. (2012). Arctic Tipping Points in an Earth System Perspective.

AMBIO, 41(1), 1-9.

Wilson, M., & Lovell, S. (2016). Agroforestry-The Next Step in Sustainable and Resilient Agriculture. Sustainability, 8(6) .

World Agroforestry Centre. (2017). Agroforestry and our role. Hämtad 2017-04-16 från http:// www.worldagroforestry.org/about/agroforestry-our-role

Zamora, D., & Udawatta, R. P. (2016). Agroforestry as a catalyst for on-farm conservation and diversification. Agroforestry Systems, 90(5), 711-714. doi:10.1007/s10457-016-0013-1

(36)

Quinkenstein, A., Wöllecke, J., Böhm, C., Grünewald, H., Freese, D., Schneider, B. U., & Hüttl, R. F. (2009). Ecological benefits of the alley cropping agroforestry system in sensitive regions of europe. Environmental Science and Policy, 12(8), 1112-1121. doi:10.1016/j.envsci. 2009.08.008

(37)

6. Bilagor

Bilaga 1

Sökmatris

Datu

m Databas Sökord Antal referenser Kombinationer Antal referen ser Antal lästa abstra ct Antal lästa artiklar Använd a artiklar 28-0 3-17 Summo n 1. agroforestr y 11 568 1+2+3 132 7 5 3 28-0 3-17 Summo n 2. farming systems 115 995 x x x x x 29-0 3-17 Summo n 3.temperat e climate 91 612 3+1+7 1383 2 2 2 15-0 4-17 Summo n 4. developme nt 1 746 704 4+1+3 2607 1 1 1 01-0 5-17 Primo 5. adoption 673 772 5+1+3 660 3 2 2 01-0 5-17 Primo 6. transition 302 6+3+1+9 206 2 2 2 17-0 5-17 Primo 7. farming 143 711 x x x x x 17-0 5-17 Primo 8. farmers 197 903 1+2+8+11 30 2 2 2 10-0 6-17 Primo 9. extent 1 739 598 9+1+3 1628 2 2 2 10-0 6-17 Primo 10. possibilitie s 1 765 534 10+1+2+8 907 1 1 1 10-0 6-17 Primo 11. challenges 4 729 803 x x x x x

(38)

Bilaga 2

Utdrag av intervju med lantbrukare 1 Meningsenheter

”Citat”

Kondenserade meningsenheter

Koder Teman

”Men jag känner ju till agroforestry, jag har läst ganska mycket om det och så och tänkt på att det skulle ha många fördelar.”

Känner till agroforestry och tänker att det kan ha många fördelar.

Kunskap Inställning

”kan vara intressant att kombinera

spannmålsodlingen med någon form av bär eller fruktodling. Det skulle kunna vara bra.”

Intressant att kombinera spannmålsodling med fruktodling.

Kombination Så skulle det kunna se ut

”Jag tycker att det är intressant man utnyttjar marken på ett bättre sätt och skapar ett lite mer varierat landskap. Det finns större öppna ytor där det skulle vara bra och snyggt med mer buskar och träd”

Intressant att utnyttja marken på bättre sätt, skapa ett mer varierat

landskap, snyggt med buskar och träd.

Variation Möjligheter

”Att det mer har varit en viktigare lösning på andra håll, kanske där man har problem, där man får låga skördar och där det är hög

avdunstning. Det kanske inte är den största nyttan just i Sverige, det kanske finns andra.”

Det har varit en viktigare lösning på andra ställen, finns kanske annan nytta i Sverige.

Nytta i Sverige Möjligheter

”Jag tycker att det är jättebra, det är klart man skulle vilja prova det mer. Få liksom mer data, hur man kan anpassa det mer till Svenska förhållanden.”

Vill prova med mer, få mer information och anpassa det till svenska

förhållanden.

Information Inställning

”Så skulle prova på någon liten yta och se hur det funkar. Jag har tänkt mycket på att ha någon typ av

fruktodling. Jag är intresserad av det, och nyfiken på det.”

Prova på liten yta för att se hur det fungerar, intresserad och nyfiken.

Prova Så skulle det kunna

(39)

Bilaga 3

Utdrag av intervju med lantbrukare 2

Meningsenheter

”Citat” Kondenserade meningsenheter Koder Teman

”Jag är förhoppningsfull. Om vi fokuserar på agroforestry så tror jag att vi kan använda oss av agroforestrys odlingsteknik och andra perenner också i vårt odlingssystem. Det tror jag kan vara bra.”

Förhoppningsfull, tror att det kan vara bra att använda oss av agroforestrys odlingsteknik.

Bra odlingsteknik Inställning

”Vi har ju bara hållit på med det i några år. Så det har naturligtvis inneburit mycket arbete och än så länge, vad det gäller perennerna, en ganska liten avkastning. Men det har framför allt varit väldigt intressant och givande. Och det tycker ju många människor som har varit här och arbetat också. Att det är väldigt intressant att få visa det och spekulera kring det, samtala kring det.”

Det har inneburit mycket arbete och än så länge liten avkastning. Intressant och givande att spekulera och samtala kring.

Arbete, avkastning Svårigheter, möjligheter

”Nu har ju vi haft en del forskningsbidrag kring en del saker. Det är ju en kostnad, traditionellt sett så är vi ju spannmålsodlare och om man tittar på

spannmålsodlingen totalt sett så vill man ju få bort precis allting som står i vägen. Var enda lite sten, buske, träd och dike ska ju bara bort. Så att man rationellt kan bruka väldigt stora arealer och få det gjort så fort som möjligt så att man kan tjäna pengar på någonting annat. Det är ju en kostnad, det är en osäkerhet, det är någonting nytt att lära sig.

Förhoppningsvis så kan det också, om man är kunnig och skicklig, också kanske ge ekonomisk lönsamhet.

Haft en del forskningsbidrag. Traditionellt har

spannmålsodlare velat ta bort allt som står i vägen för att rationalisera, för att tjäna pengar. Agroforesty innebär en kostnad, en osäkerhet och det är något nytt att lära sig. Förhoppningsvis kan det ge ekonomisk lönsamhet.

References

Related documents

Kharkiv is the second largest city in Ukraine with population of about 1,35 million (200 I), Urban water supply is done mostly from surface water sources (85%of total

Lubricating oil is one of the most important products from petrol industry, by its value, several uses, technical requirements, and developments in its

Når det gjeld den internasjonale orienteringa, merkjer og John Lindow seg positivt ut med å ha oversyn også over den russiskspråklege litteraturen, der det

Workshops with all actors, manufacturer interviews, user interviews, dealer interviews Manufacturer focus group, manufacturer interviews, dealer interviews, user interviews

prioritering av de grupper med komplexa och sammansatta vårdbehov för vilka dessa har ett gemensamt ansvar. Snarare tycks dessa grupper ha sämre tillgång till vård och omsorg än

Den kategoriseringsprocess som kommer till uttryck för människor med hög ålder inbegriper således ett ansvar att åldras på ”rätt” eller ”nor- malt” sätt, i handling

Eftersom FUB riktas till arbetssökande med en relativt, jämfört med andra arbetssökande, svag förankring på arbetsmarknaden skulle deltagande i insatsen

Förekomsten av mycket hygroskopiska föreningar i aerosoler kan påskynda processen för bildandet molndroppar, medan närvaron av mindre hygroskopiska ämnen kan förlänga den tid som