HUR UPPLEVER PATIENTER
ISOLERINGSVÅRD?
EN LITTERATURSTUDIE
ELMIJE HAJRIZI
HUR UPPLEVER PATIENTER
ISOLERINGSVÅRD?
EN LITTERATURSTUDIE
ELMIJE HAJRIZI
ELEONOR PALHEDEN
Hajrizi, E & Palheden, E. Hur upplever patienter isoleringsvård? En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för vårdvetenskap 2019.
Bakgrund: Isolering är en vårdform för att förhindra att en smittsamsjukdom förs
vidare från en patient till en annan. Det är även en vårdform utformad för patienter som är infektionskänsliga och därav behöver skyddas från omvärlden i form av isoleringsvård. Isolering kan medföra olika känslor för patienten som rädsla, frustration och skuld. Isolering kan även medföra positiva känslor för patienten som att de skyddas och får vårdas i en tyst och lugn miljö.
Syfte: Syftet med studien var att med fokus på sociala och psykiska aspekter
belysa patienternas upplevelser av att vårdas i isoleringsvård.
Metod: En litteraturstudie med tio granskade vetenskapliga artiklar med kvalitativ
design. Analysen är utförd med en kvalitativ analysdesign med temaidentifiering.
Resultat: Isoleringsvården medförde psykosociala upplevelser för patienterna, de
upplevde negativa känslor som rädsla, frustration, skam och ensamhet under vårdvistelsen. Patienterna upplevde även positiva känslor relaterat till att få vårdas ensam i ett isoleringsrum och tystheten det medförde. Ett flertal patienter
påpekade hur viktig vårdpersonalens information och kommunikation var under vårdvistelsen. Var informationen och kommunikationen begränsad resulterade det i en sämre förståelse för sin smittsamma sjukdom och varför de var tvungna att vårdas under isolering. Var informationen utgiven i tillräckligt stor utsträckning upplevde patienterna en förståelse för sitt sjukdomstillstånd och isoleringsvården som det medförde.
Konklusion: Patienterna bör få mer tid av vårdpersonalen under tiden de är
isolerade. Vårdpersonalen bör även ge patienterna säkerställd information,
adekvat kommunikation och arbeta på ett sätt sådant sätt att negativa psykosociala upplevelser förhindras. Kunskap och förståelse angående patienternas upplevelse och hantering av isoleringsvård bör vara fokus inom omvårdnadsarbetet. Vården ska främja hälsa och förebygga ohälsa.
Nyckelord: Infektionskontroll, Isoleringsvård, Kvalitativ forskning,
HOW DO PATIENTS
EXPERIENCE ISOLATION CARE?
A LITERATURE REVIEW
ELMIJE HAJRIZI
ELEONOR PALHEDEN
Hajrizi, E & Palheden, E. How do patients experience isolation care? A literature review. Degree project in nursing 15 credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of care science, 2019.
Background: Isolation is a form of care to prevent the transmission of an
infectious disease from one patient to another. It is also a form of care designed for patients who are sensitive to infection and therefore need to be protected from the outside world in the form of isolation care. Isolation can cause different emotions to the patient such as fear, frustration and guilt. Isolation can also bring positive emotions to the patient as being protected and allowed to be nursed in a quiet and calm environment.
Aim: The aim of the study was to focus on social and psychological aspects,
highlighting the patient’s experiences of being cared for in isolation care.
Method: A literature study with ten reviewed scientific articles with qualitative design. The analysis is performed with a qualitative analysis design with theme identification.
Findings: The isolation care led to psychosocial experiences for the patients, they
experienced negative emotions such as fear, frustration, shame and loneliness during the stay in the care. The patients also experienced positive emotions related to being cared for alone in an isolation room and the silence it entailed. A number of patients pointed out how important the healthcare staff's information and communication were during the hospital stay. If the information and
communication were limited, it resulted in a poorer understanding of their infectious disease and why they had to be cared for during isolation. If the information was published to a sufficient extent, the patients experienced an understanding of their disease state and the isolation care it brought about.
Conclusion: Patients should be given more time by healthcare professionals while
they are isolated. Healthcare professionals should also provide patients with secure information, adequate communication and work in such a way that
prevents negative psychosocial experiences. Knowledge and understanding of the patients experience and management of isolation care should be the focus of the nursing work. Healthcare should promote health and prevent ill health.
Keywords: Infection control, Isolation care, Patient isolation, Patient experience, Qualitative research
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING ... 1
BAKGRUND ... 1
Det historiska perspektivet av isoleringsvård ... 1
Nutidens isoleringsrum ... 2
Sjuksköterskors upplevelser av isoleringsvård ... 3
Sjuksköterskans kärnkompetenser ... 3
PROBLEMFORMULERING ... 4
SYFTE ... 4
METOD ... 5
Uppbyggnad av syfte och söckblock ... 5
Inklusions- och exklusionskriterier ... 5
Databassökningar ... 5
Urval ... 6
Granskningsmetod ... 6
Analys ... 7
RESULTAT ... 8
Psykosociala aspekter av isoleringsvård ... 8
Uppkomsten av patienternas känslor under isolering ... 8
Upplevelsen av vårdpersonalens förhållningssätt ... 9
Upplevelse av ensamhet både negativa och positiva aspekter ... 10
Upplevelse av information ur ett patientperspektiv ... 11
Graden av information från vårdpersonalen- negativa och positiva upplevelser ... 11
Metoddiskussion ... 12
Resultatdiskussion ... 15
KONKLUSION ... 17
FORTSATT KUNSKAPSUTVECKLING OCH FÖRBÄTTRINGSARBETE ... 18
REFERENSER ... 19
INLEDNING
Intresset för isoleringsvård uppkom under den teoretiska och den
verksamhetsförlagda utbildningen. Undervisningen har specificerat sig på hur sjuksköterskor ska skydda sig med rätt utrustning än på själva omvårdnadsarbetet med isolerade patienter. Det finns en bristande förståelse för de sociala och psykiska konsekvenserna som uppstår vid isoleringsvård utifrån patienternas perspektiv. Hur patienter upplevde att vårdats i isolering och vilka känslor det medför både på patienternas sociala liv och psykiska mående. Enligt
smittskyddslagen, 2004:168 10§ ska läkare och all hälso- och sjukvårdspersonal arbeta för att förebygga sjukdomsutbrott och spridning av smittsamma sjukdomar via isoleringsvård. Utgångspunkten i examensarbetet är att belysa patientens perspektiv vid isoleringsvård både vid infektionskänslighet och smittsamma sjukdomar.
BAKGRUND
Det finns flera smittvägar där mikroorganismer kan nå människan och därav orsaka en smittsam infektion (Ransjö & Åneman 2006). Kontaktsmitta finns i två former, direkt kontaktsmitta och indirekt kontaktsmitta. Direkt kontaktsmitta innebär att mottaglig vävnad kommer i kontakt med en infekterad vävnad. Det kan till exempel vara vid en hudinfektion då kroppsegna bakterier infekterar såret. Indirekt kontaktsmitta är den smittväg som är vanligt förekommande på sjukhus, det innebär att patienter kan bli smittade av mikroorganismer i det dagliga
praktiska omvårdnadsarbetet på sjukhus. Den främsta anledningen till att patienter blir smittade av mikroorganismer på sjukhus är kontakt med vårdpersonalens händer, medicintekniska apparater eller via dörrhandtag. Patienter på sjukhus kan även bli smittade av mikroorganismer via luften. Överföringen av
mikroorganismer sker när en patient eller vårdpersonal nyser, hostar eller talar vilket medför att droppar med mikroorganismerna når luften och därefter en individs slemhinna (Ransjö & Åneman 2006).
Det historiska perspektivet av isoleringsvård
Jackson & Lynch (1985) beskriver hur Nightingale och Grancher var aktiva under åren 1860 fram till början av 1900 talet, med att framställa en handlingsplan för att undvika att smittsamma infektioner skulle sprida sig vidare. Nightingale etablerade under året 1863 en skola som lärde ut hur personalen skulle utföra ett korrekt omvårdnadsarbete, Nightingale betonade även vikten av rena
sjukhusmiljöer. Nightingales idéer och metoder kom därav att kallas för ”fever nursing”. En stor skillnad mellan ”fever nursing och andra populära begrepp var vikten av kontaktöverföring via kroppsämnen snarare än miljööverföring av smittämnen. Det innebär att vården hade fokuserat på smitta som överförs via miljö, istället för smittoöverföringen via kroppsvätskor. Enligt Gammon & Hunt (2018) infördes det träningsprogram för sjuksköterskor i USA under året 1870 och varje träningsprogram använde sig av Nightingales metod, hur sjuksköterskor skulle arbeta aseptiskt. Under samma tid utvecklades även barriäromvårdanden och det innebär att det var för första gången då vårdpersonal lyckades vårda
patienter i enkelrum, som bar på en smittsam infektion. Vårdpersonalen började även år 1870 att använda speciella handskar, noggrann handtvätt och desinfektion av utrustnings som använts vid omvårdnadsarbetet med patienter som bar på en smittsam infektion (Gammon & Hunt 2018).
Enligt Jackson & Lynch (1985) betonade Grancher att kontaktöverföring vid en smittsam infektion var viktigare än den luftburna vägen. Mellan 1890 och 1900 talet lät Grancher patienter som blivit smittade av difteri, scharlakansfeber och mässling att vårdas på allmänna vårdavdelningar om deras sängar var inneslutna i trådskärmar. Det fanns två syften med trådskärmarna, det första var att de höll infekterade patienterna avskilda från andra icke infekterade patienter. Det andra syftet var att trådskärmarna påminde vårdpersonalen om att använda
skyddsklädsel och noggrann handtvätt. Skyddsklädseln och redskap som användes vid kontakt med patienter som bar på en smittsam infektion fick stanna inom inneslutningen (Jackson & Lynh 1985).
Isolering utförs vid infektioner på människor som har eller misstänks ha en smittsam infektion. Människor som drabbats av en infektion som smittas vidare via droppsmitta, kontaktsmitta eller luftburensmitta ska vårdas i ett så kallat isolerings enkelrum, vilket innebär att patienten vårdas ensam i ett rum (Gammon & Hunt 2018). I slutet av 1960 talet och i början av 1970 talet fanns det en extrem form av skyddande isolering för patienter med ett nedsatt immunförsvar och därav en ökad risk för infektion. Den extrema formen av skyddande isolering bestod av att patienter fick placeras i en sluten fristående enhet med filtrerad luft. I enheten skötes all omvårdnad genom port hål och det innebar att personal hade ingen direkt kontakt med patienterna i en sådan enhet (Jackson & Lynch 1985).
Nutidens isoleringsrum
Ransjö & Åneman (2006) beskriver att vård i enkelrum med egen toalett och dusch ska användas för patienter vars kroppsvätska förorenar omgivningen. Detta föredras då kontaminering av ytor och föremål kan begränsas till ett specifikt rum. Det bidrar även till att rutinerna för använd utrustning, tvätt, avfall och städning underlättas för vårdpersonalen. Enkelrum med stängd dörr och ett förrum ska användas för patienter med luftburen smitta, då tre till tio bakteriebärande
partiklar per kubikmeter sprids via luften. En luftburen smitta emellan patienterna blir endast fyra gånger mindre när patienterna vårdas i enkelrum med öppen dörr. När dörrarna till enkelrummen stängs minskar smittspridningen mellan
patienterna 250 gånger och är enkelrummet utrustat med ett förrum minskar risken med ytligare 1000 gånger. Det blir 25 000 gånger mindre risk för spridning via luften om enkelrummet är utrustat med ett ventilerat förrum vilket även benämns sluss. Enligt Ransjö & Åneman (2006) finns det olika typer av
isoleringsrum med tillhörande riktlinjer, dels enkelrum med sluss och ventilation vilket används av patienter med särskilt smittsamma sjukdomar.
Skyddsisoleringsrum vilket används av patienter med ett nedsatt immunförsvar. Skyddsisoleringsrum är utrustade med egen toalett för att minska patienternas smittorisk. Det är även ett krav att patienternas närstående ska använda en ren rock, handskar och munskydd vid besök i skyddsisoleringsrummet för att förebygga att överföra en smitta.
Lagar och författningar
Enligt Hälso- och sjukvårdslagen, 1982:763 1§ ska hälso- och sjukvården utföra åtgärder för att förebygga, utreda och behandla alla sjukdomar. I
smittskyddslagen, 2004:168 presenteras villkoren för patienter vid isolering enligt 5 kap 3§ ska patienter på en vårdinrättning som bär på eller misstänks bära på en allmänfarlig sjukdom och därav utgör en smittorisk för andra människor isoleras. Det är smittskyddsläkaren som tar beslut ifall det ska utföras en tillfällig isolering. Beslutet om isoleringsvård förlorar sin giltighet inom fyra dagar om beslutet inte framställs till förvaltningsrätten. Smittskyddslagen (2014:168) kap 4 1§ beskriver även att de patienter med en smittsamsjukdom och som är i behov av psykosocialt stöd, för att kunna hantera sin sjukdom ska erbjudas detta av läkare eller annan vårdpersonal med kompetens för uppgiften.
Sjuksköterskors upplevelser av isoleringsvård
Sjuksköterskorna hade olika erfarenheter och känslor vid att utföra sitt dagliga omvårdnadsarbete med patienter som bar på en smittsamsjukdom och därav vårdades i isoleringsrum (Kagan m.fl. 2017). En del sjuksköterskor kände att det fanns en stor risk att bli smittad av patienternas smittsamma sjukdomar och därav uppstod rädsla och förtvivlan till följd. Det beskrevs även att sjuksköterskornas dagliga omvårdnadsarbete med patienter i isoleringsrum bidrog till en känsla av ensamhet för sjuksköterskorna. De kände en hög känsla av ensamhet vilket resulterade i en sämre arbetstillfredsställelse av att arbeta med smittsamma patienter under isolering. Kagan m.fl. (2017) beskriver även att sjuksköterskor med lång arbetslivserfarenhet av isoleringsvård upplevde ensamheten mer påtaglig och led av den. Ensamheten resulterade i en negativ bild av det dagliga sjuksköterskearbetet.
Seibert m.fl. (2014) fann att sjuksköterskorna i studien uttryckte att de kände sig ansvariga till att bibehålla en god handhygien. En god handhygien minskar risken att de blev bärare och smittade andra patienter på vårdavdelningen,
sjuksköterskorna beskrev att det är en viktig åtgärd för att inte bidra till smittspridning till familjemedlemmar. Sjuksköterskorna berättade även att de upplevde en kontaktbrist med patienterna, för den ytligare barriären mellan
sjuksköterskor och patienter som isoleringsvården medförde. Det bidrog till att det blev en svårighet att ge tröst med beröring och att handskakningen inte var det samma med handskar och skyddsutrustning. Det beskrivs vidare i Seibert m.fl. (2014) att sjuksköterskor ansåg att det är tidskrävande att tvätta händerna, ta på sig skyddsutrustningen och handskarna innan de utförde omvårdnadsarbetet med patienter i isoleringsrum. Därav uppkom en ängslan för sjuksköterskorna vid akuta situationer för det är tidskrävande att få på sig skyddsutrustningen, vilket är en negativ konsekvens för patienterna i isoleringsrummen då de måste vänta i en akut situation. Enligt Ngam m.fl. (2017) kunde det även vara påfrestande för sjuksköterskor att vårda patienter med en smittsam sjukdom för det kunde väcka ångest och stress, då det krävs kunskap om smittspridning och
smittskyddsåtgärder. Sjuksköterskor kunde uppleva svårigheter med att förklara innebörden och konsekvenserna av isoleringsvård, smittsamma sjukdomar och bistående information till familjemedlemmarna. Det resulterade i att
sjuksköterskorna utsattes både för psykisk och fysisk påfrestning i arbetet med patienterna i isoleringsrummen.
Sjuksköterskans kärnkompetenser
Omvårdnad är sjuksköterskans kompetensområde och det innefattar både det vetenskapliga kunskapsområdet och den humanistiska människosynen i arbetet. Sjuksköterskan har ansvar över beslut som ska förbättra och bibehålla hälsa eller funktionsnedsättning.Sjuksköterskan ska även styras utifrån lagar, författningar
och andra styrdokument. Sjuksköterskan har ansvaret över omvårdnadsarbetet som innebär att sjuksköterskan ska utföra bedömningar i samråd med teamet, patienten och deras närstående. Omvården är inriktad på patienternas behov och upplevelser i det dagliga livet vilket inkluderar fysisk, psykosocial, andlig och den kulturella dimensionen. Sjuksköterskan ska även i sitt kompetensområde utföra omvårdnadsuppgifter med skicklighet att skapa en förtroendefull relation med patienten och dennes närstående, vilket även är en bakgrund mot att en god omvårdnad skapas (Leksell & Lapp 2013). En av sjuksköterskans
kärnkompetenser är personcentrerad vård, vilket innebär att sjuksköterskans arbete ska utföras i samråd med patienten och dennes närstående. En
personcentrerad vård kännetecknas av att både patienten och dennes närstående blir sedda och förstådda i vårdförloppet. Delaktighet i vården är vad som uppstår då både sjuksköterskan och patienten medverkar i processer för delat
beslutfattande. Det resulterar även i att patienten känner sig sedd, bekräftad och respekterad (Leksell & Lepp 2013).
Sjuksköterskan ska likväl beakta och arbeta utifrån kärnkompetensen informatik. Vilket innebär att sjuksköterskan ska stärka patienten och närståendes egenvård och inflytande i vården genom informationsteknologi. Det innefattar även att sjuksköterskan ska kunna dokumentera på ett sätt som stödjer individens situation, behov och mål (Leksell & Lepp 2013). Sjuksköterskan vill ha mer utbildning om smittor och information om de olika smittornas innebörd, för att kunna förmedla information om smittspridning vidare till patienterna (Seibert m.fl. 2014).
Ytterligare en kärnkompetens sjuksköterskan ska arbeta utifrån är säker vård, det innebär att sjuksköterskan ska ha handlingsberedskap för att förebyggda att patienter drabbas eller riskeras att drabbas av en vårdskada. En vårdskada
definieras som lidande, kroppslig eller psykisk skada, sjukdom eller dödsfall som hade kunnat förebyggas om adekvata åtgärder vidtagits av hälso- och sjukvården. Säker vård innebär att sjuksköterskan ska arbeta patientsäkert, följa regelverk, identifiera risker och rapportera negativa händelser (Leksell & Lepp 2013). Enligt Seibert m.fl. (2014) framkommer det att sjuksköterskor som vårdar isolerade patienter känner ett ansvar gentemot patienten de vårdar samt för smittspridning vidare till sig själva, vårdpersonal eller andra patienter.
PROBLEMFORMULERING
Det finns en lång erfarenhetsbaserad kunskap samt evidens om isoleringsvård, trots det finns det kunskapsluckor avseende patienternas perspektiv under isoleringsvård. Mot bakgrund av detta vill författarparet studera och öka kunskapen om patienternas upplevelser både socialt och psykiskt under
isoleringsvård. Ett examensarbete som beskriver patienternas upplevelser av att vårdas under isolering orsakat av smittsamma sjukdomar eller vid
infektionskänslighet, kan öka sjuksköterskans förståelse för hur omvårdanden ska utformas utifrån patienternas upplevelser. En förståelse för hur det påverkar patienterna både socialt och psykiskt kan därmed möjliggöra ett förbättrat omvårdnadsarbete.
Syftet med litteraturstudien var att med fokus på sociala och psykiska aspekter belysa patienternas upplevelser av att vårdas i isoleringsvård.
METOD
Den utvalda metoden var en litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar med kvalitativ design, för att besvara patienternas upplevelse av både sociala och psykiska konsekvenser av isoleringsvård. Valet av metod grundade sig i Polit & Beck (2014) där det beskrivs att den kvalitativa metoden är inriktad på att förstå mänskliga upplevelser, genom noggrann insamling och analys av kvalitativt material. Metoden var en systematisk litteraturstudie utformad efter Friberg (2012) rekommendationer.
Uppbyggnad av syfte och söckblock
Vid uppbyggnad av syfte och söckblock kom POR- modellen till användning. Enligt Willman m.fl. (2011) lämpar sig denna modellen väl med studier av kvalitativ ansats. Ett fjärde block tillkom för att specificera sökresultatet, blocket benämndes kvalitativ forskning. (se tabell 1 nedan)
Tabell 1, POR-modellen (Willman m.fl. 2011)
Population Område Resultat
Patienter Isoleringsvård Upplevelser av de sociala och
psykiska aspekterna
Inklusions- och exklusionskriterier
Inklusionskriterierna för studien var att artiklarna skulle vara vetenskapliga artiklar med en kvalitativ studiedesign, där patienternas upplevelser av
isoleringsvård undersöks. Patienter som misstänktes bära på en smittsam infektion och vårdades i ett enkelrum, även infektionskänsliga patienter som vårdades i skyddsisoleringsrum. Åldersgruppen på patienterna var 18 år och äldre.
Ytterligare ett inklusionskriterium var att artiklarna ska vara skrivna på svenska eller engelska språket. Inga begränsningar utformades utifrån publiceringsdatum eller från vilka länder studierna skulle härstamma ifrån. Exklusionskriterierna innefattar barn som vårdades eller skulle vårdats under isolering, samt patienter som vårdades inom psykiatrisk isolering.
Databassökningar
Databaserna Cinahl och PubMed användes vid sökningarna av vetenskapliga artiklar. Cinahl är en databas som täcker omvårdnad, sjukgymnastik och
arbetsterapi. Pubmed täcker medicin, omvårdnad samt odontologi. Databaserna valdes utifrån Friberg (2012) rekommendationer. Sökningarna i databaserna grundade sig i de bärande begreppen som var patientisolering, patientupplevelse, isoleringsvård, infektionskontroll och tilläggande av kvalitativ forskning. För att uppnå relevanta sökningsresultat översattes de bärandebegreppen till engelska språket, patient isolation, patient experience, isolation care, infection control och qualitative research. För att förbättra sökresultatet och uppnå ett större antal träffar
utfördes det en systematisk sökning i båda databaserna med block. Genom att använda den booleska termen OR resulterade det i att blocken skapades och de benämndes isolerings-, infektion-, patientupplevelse- och kvalitativ-block. De olika blocken bestod av fritextord och ämnesord tillhörande de bärande
begreppen. Därefter sammanfördes blocken med den booleska termen AND och detta utfördes mot bakgrund avFribergs (2012) riktlinjer. Det resulterade i att fler relevanta och specifika artiklar uppkom vid de utförda sökningarna. Sökorden användes i båda databaserna för att uppnå en så identisk sökning som möjligt. (Bilaga 1)
Urval
Tillvägagångsättet av artikelläsning har utförts enligt Fribergs (2012)
rekommendationer. Artiklarnas titlar lästes i första hand vid urvalet för att se om de var relevanta till studiens syfte och detta utfördes tillsammans. Ansågs titlarna vara relevanta lästes därefter de vetenskapliga artiklarnas abstrakt för att
ytterligare granska om artiklarna var relevanta till det utvalda syftet. När abstraktet ansågs vara relevant lästes artiklarna igenom i sin helhet av
författarparet enskilt, för att sedan diskutera innehållet gemensamt. I Cinahl lästes 61 titlar varav 20 titlar ansågs vara relevanta för studiens syfte. Därefter lästes abstrakten igenom på de 20 artiklarna och därmed utfördes ytligare ett urval. Det resulterade i att sju artiklar utvaldes vilket ansågs vara relevanta för att besvara studiens syfte och därefter lästes artiklarna i sin helhet. I Pubmed lästes 419 titlar och 15 ansågs vara relevanta. Abstrakten på de 15 artiklarna lästes igenom och ytterligare ett urval efter relevans utfördes. Det resulterade i sex artiklar vilket lästes igenom i sin helhet för vidare granskning. Läsningen av de 13 utvalda artiklarna medförde att en artikel uppkom utifrån granskning av referenserna, det benämns enligt Friberg (2012) för sekundär sökning. Titeln på artikeln var relevant till syftet vilket resulterade i att det blev en manuell sökning av den artikelns titel i databaserna Cinhal och Pubmed. Artikeln uppkom inte i
databaserna och därför utfördes ytterligare en sökning i Google scholar, vilket inte gav tillgång till artikeln i full text. Därefter utfördes ytligare en sökning i Google där artikeln påträffades i fulltext. Artikelns abstrakt lästes igenom för att finna relevans till syftet och valdes därefter att inkluderas bland de 13 redan utvalda vetenskapliga artiklarna för fortsatt granskning. Sökningarna i båda databaserna resulterade i att 14 relevanta artiklar påträffades och de granskades för att se om de kunde svara påstudiens utvalda syfte (se bilaga 1 & 2). Efter noggrann genomläsning exkluderas fyra vetenskapliga artiklar, då de endast beskrev sjukdomstillstånd som medförde isoleringsvård och därav besvarades inte det utvalda syftet.
Granskningsmetod
De tio kvarstående artiklarna valdes med ett strategiskt urval, vilket innebär att de tio valda vetenskapliga artiklarna innehöll rätt inklusions och exklusionskritier och information med ett berättande material relaterat till studiens syfte (Friberg 2012). Innan data utvaldes från de vetenskapliga artiklarna, kvalitetsgranskades de utifrån SBUS granskningsmall av studier med kvalitativ forskningsmetodik – patientupplevelser (SBU 2014). SBUS granskningsmall är en mall med fem huvudfrågor med tillhörande underfrågor för att bedöma om studien har en hög, medel eller låg studiekvalité. De tio utvalda vetenskapliga artiklarna bedömdes innefatta en hög studiekvalité utifrån SBUS granskningsmall. De tio utvalda artiklarna var etiskt godkända och klassades med en hög studiekvalitét. De tio vetenskapliga artiklarna uppfyllde även alla kriterier som efterfrågades i mallen
och det var syfte, urval, datainsamling, analys och resultat. Innehållet i artiklarna svarade på syftet, de olika delarna av metoden och resultatet var även väl
beskrivet. En av de tio vetenskapliga artiklarna innehöll både kvalitativt och kvantitativt ansats, dock användes endast den kvalitativa delen av artikeln.
Analys
Urvalet av de vetenskapliga artiklarna var det andra steget i analysen (Friberg 2012). Analysen innebar även att bärande meningar identifierades och resulterade i mönster och teman genom att koda data från de vetenskapliga artiklarna. De valdes utifrån informationen de angav relaterat till studiens syfte. De tio utvalda artiklarna svarade på syftet i en sådan stor utsträckning att teman och mönster kunde urskiljas vid läsnings processen. I bilaga 3 är artikelmatris bifogad och där redogörs de utvalda vetenskapliga artiklarna med en kort presentation Under det tredje steget av analysen granskade författarparet artiklarna var för sig för att plocka ut information med bärande meningarna relaterat till syftet i
examensarbetet. Materialet som svarade på syftet skrevs ner på post it lappar i omformulerade meningar. Därefter jämförde författarparet respektives post it lappar för att tyda om liknande bärande meningar och data från artiklarna urskilts med relevans till syftet. Därefter skrevs det ett plus på de post it lappar där det berättande materialet var något positivt och minus på de post-it lappar där det berättandes materialet var något negativt. Därefter placerades alla post it lappar på ett bord och de post it lapparna sorterades i rader utefter likheter och olikheter. Tre kolumner skapades med tre till fem post-it lappar på tillhörande rad, vilket kom att resultera i teman. Under steg fyra av analysen valdes två teman vilket var psykosociala aspekter av isoleringsvård och upplevelse av information. Därefter valdes subteman för att få en grundligare förståelse för de två utvalda temana för att besvara studiens syfte (Friberg 2012). Det identifierades fyra subteman totalt och till det första temat psykosociala aspekter av isoleringsvård var subteman: ”Uppkomsten av patienternas känslor under isolering”, ”Upplevelsen av
vårdpersonalens förhållningsätt” och ”Upplevelse av ensamhet både positiva och negativa aspekter”. Till det andre temat upplevelse av information ur ett
patientperspektiv var subtemat: ”Graden av information från vårdpersonalen - negativa och positiva upplevelser” (se tabell 2 nedan).
Tabell 2: översikt över teman och subteman
Teman Subtema
Psykosociala aspekter av isoleringsvård - Uppkomsten av patienternas känslor under isolering
- Upplevelsen av vårdpersonalens förhållningssätt
- Upplevelse av ensamhet både negativa och positiva aspekter Upplevelse av information ur ett
patientperspektiv
- Graden av information från vårdpersonalen - negativa och positiva upplevelser
RESULTAT
Litteraturstudien infattar kvalitativa vetenskapliga artiklar om patienters
upplevelser av isoleringsvård. De utvalda artiklarna var sju artiklar med inriktning på patienter i isoleringsvård orsakat av en smittsam sjukdom, medan de tre
resterande artiklarna var inriktade på patienter med infektionskänslighet under isoleringsvård. De utvalda artiklarna var publicerade mellan åren 1999–2017. Studierna var utformade i olika länder där två av artiklarna utfördes i Italien (Biagioli m.fl. 2016: Biagioli m.fl. 2017) och tre artiklar genomfördes i
Storbritannien (Ward 2000: Newton m.fl. 2001: Campbell 1999). Ytterligare två artiklar utfördes i Kanada (Webber m.fl. 2012: Pacheco m.fl. 2010) och resterande artiklar var realiserade i Spanien (Lupion-Mendoza m.fl. 2017), Sverige (Skyman m.fl. 2010) och Nya Zeeland (Barratt m.fl. 2011). Kvalitetsgranskningen av artiklarna resulterade i tio artiklar med en hög kvalité. Två huvudteman
identifierades, vilka var psykosociala aspekter av isoleringsvård och upplevelse av information ur ett patientperspektiv med tillhörande subteman via artikelanalysen.
Psykosociala aspekter av isoleringsvård
Det första huvudtemat var psykosociala aspekter av isoleringsvård med
tillhörande subteman. Det första subtemat var uppkomsten av patienternas känslor under isolering. Det andre subtemat var upplevelsen av vårdpersonalens
förhållningssätt och det tredje subtemat var upplevelse av ensamhet, både negativa och positiva aspekter. Det olika subteman berör patienternas olika känslor och upplevelser under tiden det vårdades inom isolering.
Uppkomsten av patienternas känslor under isolering
De patienter med en smittsam sjukdom där deras sjukdomstillstånd krävde vård under isolering upplevde att de kände sig smutsiga och smittsamma (Skyman m.fl. 2010: Newton m.fl. 2001: Barratt m.fl. 2011: Webber m.fl. 2012). Patienterna där vård under isolering krävdes för en smittsam sjukdom upplevde en känsla av rädsla inför att smitta närstående (Barratt m.fl. 2011: Skyman m.fl. 2010: Webber m.fl. 2012). Rädslan resulterade i att flera av patienterna undvek fysisk kontakt med sina närstående och även att en del av patienterna inte ville att deras närstående skulle komma och besöka dem (Barrat m.fl. 2011: Lupion-Mendoza m.fl. 2017: Skyman m.fl. 2010: Pacheco m.fl. 2010). Patienternas rädsla av att smitta närstående bidrog till en känsla av frustration och skuld (Barret m.fl. 2011: Skyman m.fl. 2010). Patienter med en smittsam sjukdom upplevde även en känsla av övergivenhet då deras närstående inte hade mod att besöka för patienterna var smittsamma (Skyman m.fl. 2010: Barrat m.fl. 2011: Pacheco m.fl. 2010).
Patienter med en smittsam sjukdom upplevde att isoleringsvården medförde känslor av frustration och utanförskap (Webber m.fl. 2012).
De infektionskänsliga patienterna upplevde att isoleringen var en nödvändighet för att inte bli smittade och att det inte var trevligt att isoleras men ett nödvändigt ont (Biagioli m.fl. 2016: Biagioli m.fl. 2017: Campbell 1999). Risken att bli smittad av en sjukdom ansågs även vara ett hot mot hälsan, för att bli smittad innebar enligt patienterna att deras vårdvistelse kunde bli förlängd och deras försök till att bli friska fördärvad (Biagioli m.fl. 2016: Biagioli m.fl. 2017).
Patienter i ett tillstånd där skyddsisolering krävdes på grund av att de var
infektionskänsliga upplevde isoleringsvården som ett säkert skydd (Biagioli m.fl. 2016: Biagioli m.fl. 2017). Infektionskänsliga patienter inom skyddsisolering hade begräsningar i antalet besök, endast en närstående fick komma in i
isoleringsrummet åt gången med max två korta besöksstunder under dagen. De strikta reglerna medförde en negativ påverkan på patienterna (Biagioli m.fl. 2016: Biagioli m.fl. 2017). Bristen på socialisering med andra patienter och närstående resulterade i en negativ bild av isoleringsvården. Patienter inom skyddsisolering främst saknade socialisering med familjen, då det var strikta regler angående besök vilket resulterade att tiden med deras närstående inte kändes som tillräcklig (Biagioli m.fl. 2017). En del patienter inom skyddsisolering upplevde att var det skönt med de strikta regler som isoleringsvården medförde, för att slippa se och känna de närståendes lidande. Patienterna menade att lidandet från deras
närstånde resulterade i att de mådde sämre för lidande förespråkar lidande
(Biagioli m.fl. 2017). Både patientgrupperna inom de två olika isoleringsformerna upplevde en känsla av minskad frihet, då de inte fick lämna isoleringsrummet när de själva ville (Lupion-Mendoza m.fl. 2017: Biagioli m.fl. 2017).
Upplevelsen av vårdpersonalens förhållningssätt
Patienternas upplevelse av vårdpersonalen var både negativa och positiva
upplevelser. Patienterna upplevde en ilska mot att de hade kommit i kontakt med en smittsam sjukdom på sjukhuset och blivit smittade. En del patienter riktade sin ilska mot vårdpersonalen och de ansåg att det var vårdpersonalens fel att de blivit smittade med åkomman där isoleringsvård krävdes (Barrat m.fl. 2011: Newton m.fl. 2001: Webber m.fl. 2012: Pacheco m.fl. 2010: Skyman m.fl 2010). De patienterna som var bärare av en smittsam sjukdom upplevde även att
vårdpersonalen var rädda för att bli smittade. Det resulterade i att patienterna upplevde att vårdpersonalen inte besökte patienterna lika ofta eller utförde spontana besök (Skyman m.fl. 2010). Patienterna påpekade att vårdpersonalen som gick runt med tidningar och böcker undvek att knacka på isolerings dörren och att de heller inte vågade närma sig dörren där patienterna vårdades.
Vårdpersonalens rädsla för att bli smittade resulterade i en negativ bild av vårdförloppet för patienterna (Ward, 2000). Patienterna beskrev att de upplevde att de blev sämre behandlade av vårdpersonalen än andra patienter som inte bar på en smittsam sjukdom (Baratt m.fl. 2011 & Skyman m.fl. 2010). En patient
uttryckte även att den nekades få håret klippt av den besökande hårfrisören (Baratt m.fl. 2011) Patienterna upplevde att det tog vårdpersonalen längre tid att komma till patienterna med en smittsam sjukdom efter att de tryckt hjälpknappen, i jämförelse med andra icke smittbärande patienterna (Lupion-Mendoza m.fl. 2017).
Stigmatisering var en känsla patienterna inom isoleringsvård upplevde när vårdpersonalen tog på sig skyddsklädseln och handskar då det upplevdes som nedvärderande (Barratt m.fl. 2011: Newton m.fl. 2001). Patienterna i studien realiserad av Skyman m.fl. (2010) förstod vikten av god handhygien på grund av deras smittsamma sjukdom, vilket resulterade i att patienterna blev
uppmärksamma på vårdpersonalens handhygien. Patienterna beskrev hur de såg att vårdpersonalen var slarviga med handhygien, vilket de uttryckte var väldigt oprofessionellt. I studien utförd av Webber m.fl. (2012) upplevde patienterna känslorna frustration och ilska när en del av vårdpersonalen inte var noga med att följa isolerings rutinerna.
Patienterna inom skyddsisolering upplevde en annan aspekt av vårdpersonalen och de uttryckte positiva känslor, patienterna upplevde att vårdpersonalen valde att besöka patienterna spontant och inte bara vid de dagliga
omvårdnadsåtgärdsbesöken (Biagioli m.fl. 2017). Patienterna uttryckte även att sjuksköterskorna var väldigt förstående relaterat till deras sjukdomstillstånd och att de utförde en god omvårdnad med tålamod och tillgänglighet (Biagioli m.fl. 2016). Patienterna upplevde att vårdpersonalen hade en stor respekt mot de och att de utvecklade en god relation till vårdpersonalen under isoleringsvården. Vilket resulterade i minskad ångest och en uppmuntrande känsla för patienterna (Campbell 1999).
Upplevelse av ensamhet både negativa och positiva aspekter
Patienter rapporterade att de upplevde en stor ensamhet under isoleringsvården och ensamheten grundade sig främst i att inte få socialisera sig med andra människor (Webber 2012). Det patienterna uttryckte att de kände att de var fängslade i ett rum med fyra väggar (Biagioli m.fl. 2016). En del patienter uttryckte att de åtminstone hade velat ha en rumskamrat att prata med och dela erfarenheter med angående sjukdomstillståndet och isoleringsvården (Lupion-Mendoza 2017). Ensamheten under vårdvistelsen på sjukhuset medförde att patienterna kopplade ihop sina ensamhetskänslor med en depression. Patienternas isoleringsvård bidrog till att deras förmåga att umgås med närstående, vänner och familjemedlemmar påverkades negativt. Det medförde även att de inte fick umgås med andra medpatienter på sjukhuset eller i allmänna ytor med vårdpersonal (Webber 2012). Ensamheten grundade sig även i att patienterna upplevde en brist på uppmärksamhet från sjukhuspersonalen (Newton m.fl. 2001). Patienterna upplevde att de var utestängda från allt och alla på grund av sin vård i
isoleringsrummet (Pacheco m.fl. 2010). Den bristfälliga vården och ensamheten resulterade i att patienterna kände att deras vård blev sämre (Barrat m.fl. 2011). Det uppmärksamdes även att ensamheten grundade sig i få besök av närstående, en del patienter grät för de saknade sina närstående så pass mycket (Biagoli m.fl. 2017). Att vara utestängd från sina närstående och andra medpatienter resulterade i att ensamheten blev mer påtaglig och därav upplevde en del patienter att
isoleringsvården var kränkande och väldigt begränsade (Skyman m.fl. 2010). Patienter uttryckte att de kände sig sårade och övergivna när familj och vänner inte besökte dem (Barrat m.fl. 2011).
Det framkom även positiva aspekter av att vårdas ensam i ett enkelrum. En del patienter föredrog att vara ensamma då de var infektionskänsliga och behövde lugn och ro när de mådde dåligt. De ansåg även att det var en nödvändighet att stänga ute andra människor för deras tillfriskningsprocess, då det gav dem tid för självreflektion och läkning (Biagoli m.fl. 2017). De patienter som vårdades i isolering orsakat av en smittsamsjukdom påtalade att de upplevde att det var skönt att ha ett tyst och lugnt rum (Lupion-Mendoza m.fl. 2017). De ansåg även att det var skönt att slippa alla de dagliga sjukhusrutinerna och att privatheten de fick av ensamheten ansågs vara väldigt positivt (Newton m.fl. 2001). En del patienter rapporterade att ensamheten under isoleringsvård medförde en tysthet och att det var behagligt visa stunder under dagen. Patienterna uppskattade sitt eget utrymme med sina egna ägodelar utan att någon störde de (Barrat m.fl. 2011). Patienterna som vårdades inom båda formerna av isolering hade olika positiva strategier för att minska känslan av ensamhet och tristhet. Patienterna i studien utförd av Barrat m.fl. (2011) beskrev att patienterna upplevde att ett fönster i rummet minskade känslan av ensamhet vid isolering, då det fanns möjlighet att se naturen och
människor som gick förbi. En radio i rummet med bakgrundsljud eller att få prata i telefon med närstående minskade känslan av ensamheten och var en positiv aspekt för patienterna (Barrat m.fl. 2011, Campbell 1999). Patienterna inom skyddsisolering upplevde att användningen av elektroniska medel minskade känslan av ensamhet och tristhet. Det upplevdes vara en fördel att få prata med sina närstående via videosamtal samt att få följa nyheterna på tv och hålla sig uppdaterad om världen utanför isoleringsrummet. Patienterna använde sig även av internetet för att surfa, då det ansågs hjälpa till att fördriva tiden och minskade känslan av ensamhet (Biagioli m.fl. 2017).
Upplevelse av information ur ett patientperspektiv
Den andra temat berör patienternas upplevelse av informationen de mottag av vårdpersonalen och känslorna som framkom baserades på graden av information patienterna fick.
Graden av information från vårdpersonalen- negativa och positiva upplevelser
Det uppmärksammades att ett flertal patienter fått väldigt lite information angående varför de var tvungna att vårdas under isolering (Newton m.fl. 2001: Ward 2000: Barrat m.fl. 2011). Informationsbristen resulterade i att ett flertal närsående avstod från att besöka patienterna med en smittsam sjukdom eller endast besökte under en kort stund, då de upplevde en rädsla för de inte förstod varför patienterna vårdades under isolering. Patienterna förmodade att deras närstående hade besökt dem mer ofta och under längre stunder om de hade fått tillräcklig med information och det hade resulterat i en mindre negativ upplevelse av isoleringen för patienterna (Ward 2000). En del patienter var frustrerade då de erhållit väldigt lite information om sin smittsamma sjukdom och varför de var tvungna att vårdas under isolering på en vårdinrättning. Patienterna fick inte heller någon information om hur lång tid de skulle vara tvungna att vårdas under
isolering, vilket skapade otrygghetskänslor för patienterna (Pacheco m.fl. 2010). Det var även en bristande faktor i vårdpersonalens kommunikation med
patienterna under isoleringsvård, vilket medförde att muntlig information angående sjukdomstillståndet inte framkom i tillräcklig stor utsträckning för att patienterna skulle få en förståelse (Skyman m.fl. 2010). Bristen på
kommunikation från vårdpersonalen resulterade i att patienterna upplevde en känsla av frustration och instängdhet (Ward 2000). Det framkom även att ett flertal patienter upplevde att de inte fått tillräcklig information eller ingen information alls angående hur de fått en smittsam sjukdom där isoleringsvård krävs för att tillfriskna från sjukdomstillståndet (Skyman m.fl. 2010). Flera patienter beskrev även att de inte fått tillräcklig information för att kunna påverka eller vara delaktig i sitt egna vårdförlopp. De beskrev även att information
angående isoleringsvård hade förbättrat vårdvistelsen, då de hade fått en möjlighet att läsa och förstå tillståndet bättre (Ward 2000). Patienter rapporterade även att kommunikationen mellan vårdpersonal och dem var dåliga över lag och den bristande kommunikation och informationen resulterade i att patienterna kände sig kränkta (Skyman m.fl. 2010).
Det framkom även positiva aspekter relaterat till säkerställd information angående isolering och sjukdomstillståndet från ett flertal patienter (Biagioli m.fl. 2017) De patienter med en infektionskänslighet som fått tillräcklig information angående
isoleringsvård kände sig införstådda med vårdförloppet och varför isoleringsvård krävdes för att förbättra deras tillstånd. Patienterna uttryckte att de accepterade sitt sjukdomstillstånd och isoleringsvården det medförde efter den grundliga
informationen som personalen givit dem (Biagioli m.fl. 2016). En del patienter uttryckte att en säkerställd informationen relaterat till sin smittsamma sjukdom och varför det kräver isoleringsvård minskade deras ångest markant (Baratt m.fl. 2011) Patienterna förstod därav vilka konsekvenser sjukdomstillståndet bidrog till om smittan förs vidare till andra människor och insåg att det var viktigt att vårdas under isolering (Skyman m.fl. 2010). Ward (2000) beskriver även att en god och säker information minskar patienters ångest och att det har bevisats att de
patientgrupper där extra information tilldelats har en lägre ångest. Genom att patienterna hade begripit budskapet om isoleringsvård, upplevde de sig tryggare och mindre oroliga (Campbell 1999).
DISKUSSION
Diskussionen kommer att delas upp i två delar, en metoddiskussion och en resultatdiskussion. Metoddiskussionen kommer att redogöra vilka svagheter och styrkor examensarbetets metod medfört. Resultatdiskussionen kommer redogöra de delar som framkom tydligast i resultatet.
Metoddiskussion
Valet av att göra en litteraturstudie som baserade på kvalitativa artiklar får anses som en styrka då Friberg (2012) menar att det bidrar till en djupare förståelse angående hur människor upplever ett fenomen. Vilket är en fördel för
litteraturstudien då den inriktar sig på patienters upplevelser av isoleringsvård. Till skillnad ifrån Polit & Beck (2014) som beskriver att en kvalitativ
forskningsansats kan vara en svaghet att forska utifrån, då den bygger på mänskliga upplevelser och vad som är verklighet för varje enskild deltagare i studien kan påverka forskningsresultatet. Det anses vara en styrka att artiklarna har lästs igenom, granskats och analyserats objektivt. Artiklarna lästes enskilt och även granskningen och analyseringen av artiklarna utfördes enskilt. Efter att ha läst de vetenskapliga artiklarna ett antal gånger diskuterades innehållet
gemensamt. Det framkom att författarparet hade fått samma uppfattning av
artiklarnas innehåll. Det anses av författarparet vara en styrka att artiklarna tolkats nästintill likadant.
Genom diskussion angående olika intresseområden att studera uppkom det gemensamma intresseämnen vårdhygien. Det ansågs att vårdhygien var ett
prioriterat ämne och därav utvecklades det från vårdhygien till vårdhygien utifrån ett patientperspektiv. Patientperspektivet valdes för att få en djupare förståelse för hur patienter upplever vården och alla de delar som tillkommer med att vårdas. Diskussionen förde författarparet vidare till de olika vårdformerna som finns inom hälso-och sjukvård, vilket resulterade i att området isoleringsvård framkom. Det anses vara en styrka att det gemensamma intresseområden framkom via
gemensam diskussion, vilket även resulterade i att författarparet var positiva till att utföra litteraturstudien. Vid uppbyggnad av syfte och söckblock användes POR-modellen. Population blev patienter vilket litteraturstudien inriktar sig på för att uppnå en förståelse utifrån patientperspektivet. Området blev isoleringsvård och för att utöka antalet träffar valdes det att inte specificera isoleringsvården till
en specifik avdelning eller specifika hälso-och sjukvårdinstitutioner. Det kan anses vara en svaghet då isoleringsvård kan hanteras på varierande
tillvägagångssätt inom olika avdelningar och hälso-och sjukvårdinstitutioner, Det kan även vara en styrka för litteraturstudien att ha olika former av institutioner och avdelningar för att utöka förståelsens angående isoleringsvård ur olika synvinklar. Sista bokstaven av modellen består av resultat vilket blev upplevelser av sociala och psykiska aspekter. Det anses vara en styrka att POR-modellen användes vid uppbyggnaden av syftet, då det blev tydligt hur syftet och sökblock skulle skapas korrekt. POR-modellen lämpar sig väldigt väl med studier av kvalitativ ansats enligt Willman m.fl. (2011), det anses även stärka användningen av modellen i litteraturstudien.
I litteraturstudien inkluderades endast kvalitativa studier för att besvara det utvalda syftet. Det användes för att få en bredare förståelse för patienternas upplevelser. Kvantitativa studier valdes att exkluderas då de inriktar sig på
fenomen som kan beräknas och mätas (Polit & Beck 2014). Studiens resultat hade kunnat vidgas om kvalitativa studier använts. Inklusionkriterierna som valdes var patienter som misstänktes bära på en smittsam sjukdom vilket krävde
isoleringsvård och infektionskänsliga patienter som vårdades inom
skyddsisolering. Det valdes att vara specifik med att patienterna vårdades inom isolering till följd av en sjukdom eller infektionskänslighet. Det utfördes för att isolering kan upplevas av patienter även om de inte är fysiskt isolerade i ett rum. Patienter som vårdades utifrån en psykiatrisk isolering exkluderades, då det inte innefattar samma strikta regler som skyddsisolering och isolering vid misstanke av smittsam sjukdom. Patienter under 18 år exkluderades då det ansågs vara en svårighet att inkludera patienter under 18 år. Barn är enligt Polit och beck (2014) en sårbar grupp, därav valdes det att exkludera barn. Det valdes att endast
inkludera artiklar skrivna på svenska eller engelska språket för att det enklare kan tolkas och förstås. Författarparet anser att de innehaver en god förståelse av det engelska språket och det ansågs vara en styrka vid att tolka engelska texter. Det kan även anses vara en svaghet då engelska språket inte är författarparet
modersmål, fel tolkningar av artiklarnas innehåll kan ha förekommit. Troligtvis fanns det fler artiklar inom området som är skrivna på andra språk. Hade språken danska och norska inkluderats kanske det hade framkommit fler vetenskapliga artiklar, vilket hade svarat på syftet, det får anses vara en svaghet att andra språk inte inkluderades.
Det utfördes i först hand en inledande litteratursökning kring det utvalda forskningsområdet. Det utfördes för att säkerställa att det fanns tillräckligt med material inom det valda området. Den inledande litteratursökningen visade att det fanns tillräckligt med vetenskapliga artiklar, vilket resulterade i att studiens syfte inte ändrades under arbetets gång. Enligt Friberg (2012) ska det utföras en inledande litteratursökning kring det utvalda forskningsområdet därav är det en styrka i litteraturstudien. Då litteraturstudiens innehåll inriktar sig på omvårdnad vilket är huvudområdet i en allmän sjuksköterskeutbildning valdes databaserna Cinahl och PubMed. Databaserna inriktar sig på omvårdnad och medicin vilket resulterade i att relevanta artiklar med anknytning till omvårdnad framkom. Möjligtvis hade Psycinfo även kunnat användas vid litteratursökningar men det utfördes inte, då Cinahl och Pubmed gav tillräckligt med vetenskapliga artiklar. Det kan anses som en svaghet för att Psycinfo inriktar sig på psykologi, vilket kunde resultera i att vetenskapliga artiklar som hade kunnat svara på studiens syfte förlorades. Ytterligare en styrka var att vid litteratursökningarna i
databaserna konstruerades sökblock med fritextord och ämnesord, även trunkering vid fritext orden användes för att förbättra sökresultatet. Sökblocken
kombinerades med termen AND vilket gav mer specifika och relevanta träffar. Metoden användes i respektive databas för att uppnå ett identiskt sökresultat. Genom att delta vid bibliotekets sökverkstad och få korrekta sökningsmetoder vid hur en litteratursökning ska utföras anses vara en styrka av författarparet, då det resulterade i att relevanta vetenskapliga artiklar framkom. Författarparet läste igenom referenslistorna på de relevanta utvalda vetenskapliga artiklarna och en artikel framtogs genom användningen av sekundärsökning. Det anses vara en stryka i litteraturstudien då det rekommenderas att en sekundärsökning ska utförs enligt Friberg (2012).
Litteratursökningarna resulterade i 14 vetenskapliga artiklar som gick vidare till granskning och analysering. Fyra artiklar valdes att exkluderas då dem inte ansågs vara relevanta för det utvalda syftet. De tio slutgiltiga artiklarna bedömdes i första hand efter deras studiekvalité via SBUS granskningsmall av studier med kvalitativ forskningsmetodik – patientupplevelser (SBU 2014). Bedömningen via SBUs granskningsmall resulterade i att tio artiklar bedömdes uppnå en hög kvalité. Den höga kvalitén de vetenskapliga artiklarna innehåller är en styrka i examenarbetet, då det medför att informationen är väldigt pålitlig. De kvarstående tio
vetenskapliga artiklarna var skrivna på det engelska språket, vilket kan ses både som en svaghet och en styrka. Författarparets modersmål är inte engelska språket, vilket kan resultera i att förståelse och tolkning av artikelns innehåll kan uppfattas fel. Författarparet anser likväl att det inte är en svaghet då både innehaver goda kunskaper inom engelska språket. De meningar och stycken i artiklarna som var svårtolkade översattes av författarparet till svenska för att öka förståelsen, dock kan det även anses vara en svaghet då översättning kan bli fel.
Analysmetoden beskrivs i fyra olika steg utifrån Friberg (2012) och de fyra stegen innebar att hitta material och bärande meningar från artiklarna för att koda data, skapa teman och subteman. De fyra olika stegen innebar att hitta bärande
meningar där syftet enbart besvarades. Det var väldigt lätt att snöra in sig på andra områden i artiklarna där syftet inte besvarades. Det var även tidskrävande att skapa teman och subteman då vi fann mycket material från artiklarna men en del av materialet kunde inte styrkas med flera påståenden och därav uteslöts.
Analysmetoden utfördes noggrant då författarparet enskilt tog ut bärande meningar och omformulerade dem på post it lappar. Därefter jämförde
författarparet respektives post it lappar för att tyda om liknande bärande meningar och data från artiklarna urskilts med relevans till syftet. Denna metod anses vara en fördel i examensarbetet då det gav olika synvinklar och en ökad pålitlighet av analysprocessen. Slutligen skapade författarparet teman med tillhörande subteman tillsammans då de ansåg att det inte borde utföras enskilt, utan bör vara en
arbetsprocess de utför tillsammans via diskussion.
Överförbarhet är enligt Polit & Beck (2014) hur väl resultatet går att överföra till en annan grupp eller sammanhang. Det krävs att urval, datainsamling och att analysens tillvägagångsätt är väl beskrivet i arbetet. Enligt författarparet är tillvägagångsättet väl beskrivet dock avgörs det i slutändan av läsarna. Analysen beskrivas utifrån fyra olika steg vilket medför att det är enkelt att följa och göra om. De vetenskapliga artiklarna är av varierande ursprung från Italien,
Storbritannien, Kanada, Spanien, Australien, Nya Zeeland och Sverige. Det är länder i västvärlden som har en stabil ekonomi och sjukvård, vilket kan medföra
ett starkare resultat. Resultatet i examensarbetet kan vara överförbart till vuxna patienter i andra delar av västvärlden. Det är dock tveksamt om det går att överföra till andra länder i världen på grund av eventuella ekonomiska och kulturella skillnader. Lagar gällande isoleringsvård kan variera mellan olika länder, vilket kan bidra till en diskussion om överförbarhet är möjligt.
Pålitligheten är beroende av hur tillvägagångsättet beskrivits och hur resultatet har framkommit. Författarparet anser att beskrivningen av tillvägagångsättet är tydligt och att studiens resultat går att jämföra med liknade studiers resultat.
Författarparet anser det bör stärka resultatets pålitlighet och att det även bör tas i åtanke att litteraturstudien är en kvalitativ ansats med kvalitativa artiklar. Vilket innebär att tolkning är en stor del av kvalitativa studier och det kan variera mellan olika individer, vilket kan medföra att resultatet upplevs annorlunda av andra individer. Polit och Beck (2014) beskriver att pålitlighet innebär att studien ska kunna göras om och att liknande eller samma resultat ska lyckas uppnå.
Resultatdiskussion
Det första temat var psykosociala aspekter av isoleringsvård och det framkom tydligt i temat att isoleringsvård bidrog till psykologiska reaktioner. Reaktionerna var rädsla att smitta närstående och medpatienter vilket resulterade i känslor av frustration och skuld (Barret m.fl. 2011: Skyman m.fl. 2010). Detta kan kopplas samman med en av sjuksköterskans kärnkompetenser vilket är att arbeta utifrån en personcentrerad vård. Sjuksköterskan ska skapa en förståelse för varje enskilds individs upplevelser av ohälsa och sjukdom för att främja hälsa just för denna enskilda person (Leksell & Lepp 2013). Mot bakgrund av kärnkompetensen personcentrerad vård uppnår inte sjuksköterskorna kravet på att främja de isolerade patienternas hälsa. En annan synvinkel framkom även och det var att patienter i skyddsisoleringsrum fick endast ta emot två korta besök dagligen av närstående relaterat till smittorisken, vilket skapade en negativ upplevelse av vårdvistelesen (Biagioli 2016 m.fl., Biagioli m.fl. 2017). Besöksbristen kan kopplas samman med bakgrundens beskrivning av att närstående behövde klä på sig skyddskläder innan besök för att minska smittorisken (Ransjö & Åneman 2006), trots detta kvarstod faktumet att närstående knappt fick besöka patienterna. Den negativa bilden av vårdvistelsen hade kunnat minimeras av att låta de
närstående besöka patienterna i större utsträckning då de använde rätt
skyddsutrustning. Det går även i linje med sjuksköterskan kärnkompetens säker vård, vilket innebär att sjuksköterskan ska säkerställa att patienten är involverad i patientsäkerhetsarbetet och förebygga vårdskada (Leksell & Lepp 2013). Kan besök från närstående minska patienternas lidande och minska förekomsten av en psykisk vårdskada så bör sjuksköterskan ha det i åtanke vid bestämmelse av antal besök som patienterna under skyddsisolering får ta emot. Ett fåtal patienter nämnde även att de nekades personliga önskemål under vårdförloppet (Barratt m.fl. 2011). Detta kan kopplas till allmänsjuksköterskans kompetensbeskrivning (Leksell & Lepp 2013), som innebär att sjuksköterskan ska ha kompetens angående patienternas grundläggande behov och upplevelser i det dagliga livet. Det inkluderar även psykosociala och fysiska utsträckningar. Sjuksköterskan ska även utgå ifrån ett helhetsperspektiv som inriktar sig på patienternas hygien och psykosociala faktorer. Patienterna beskrev att det fanns en bristande faktor i sjuksköterskans roll att tillgodose deras behov under isolering (Skyman mfl. 2010). Vilket motsäger hälso-och sjukvårdslagen (2017:30) kap 3 2§ som beskriver att hälso- och sjukvården ska arbeta för att förebygga ohälsa. Patienter
upplevde även att vårdpersonalen utförde färre besök, vilket resulterade i att patienterna kände sig övergivna och att de därav fick en sämre vård (Barratt m.fl. 2011, Skyman m.fl. 2010. Vilket motsäger Smittskyddslagen 2014:168 kap4 1§ som beskriver att patienter med en smittsam sjukdom som är i behov av
psykosocialt stöd ska erbjudas detta av vårdpersonal eller läkare.
De psykosociala aspekterna kopplades även samman med upplevelser av ensamhet. Upplevelserna grundade sig i att vårdpersonalen inte besökte
patienterna i isoleringsrummet mer än nödvändigt och därav uppstod en känsla av ensamhet. Det rapporterades även av ett flertal patienter att isolering upplevdes som tråkigt av bristen på att få socialisera sig med andra människor (Webber 2010). Det framkommer i smittskyddslagen (2004:168) kap 5 9§ att den isolerade ska ges möjlighet till sysselsättning och sådan fysisk aktivitet som är lämplig utifrån patientens hälsotillstånd och ålder. En del patienters tillstånd hade kunnat förbättras under sin tid i isoleringsrummet om vårdpersonalen hade beaktat denna lag och givit patienterna en möjlighet till sysselsättning. Patienterna uttryckte att de kände att de var fängslade i ett rum med fyra väggar (Biagioli m.fl. 2016) och att vara utestängda från närstående, medpatienter, vårdpersonalen och allmänna ytor resulterade i att patienterna upplevde isoleringsvården kränkande och begränsade (Skyman m.fl. 2010). Detta motsäger sig Smittskyddslagen (2004:168) kap 5 10§ att den isolerade ska ges möjlighet att dagligen vistas utomhus under minst en timme om det inte finns synnerliga hinder mot detta. Skildringen av denna lag påvisar även att vårdpersonalen hade kunnat förminska patienternas känslor av instängdhet, med en dagligutomhusvistelse i en timme om det inte fanns synnerliga hinder mot det. Patienternas känslor av ensamhet kan kopplas samman med Nightingales omvårdandsteori (Leksell & Lepp 2013) som grundade sig i att vårdandet utgick från en observation av patienten och att den sjukes lidande kan lindras via förståelse och godhet. Det är i linje med att sjuksköterskor ska ha en tillräcklig god kompetens via utbildning för att nå en förståelse för patienters upplevelse av ensamhet, vilket medförde ett vårdlidande och tillgodose det behovet med rätt omvårdnadsåtgärder (Leksell och Lepp 2013). Patienterna under isoleringsvård inom båda formerna av isolering hade olika strategier för att minska känslan av ensamhet, elektroniska medel var uppskattat att få använda av patienterna (Baratt 2011). Det går i linje med Smittskyddslagen (2004:168) kap 5 10§ att patienter under isolering har rätt att föra telefonsamtal i den utsträckning det kan ske med hänsyn till vården och ordningen i
vårdinrättningen. Lagen bekräftar att vårdinrättningen har tillgodosett patienternas behov av att få använda telefon och ringa närstående. En del patienter
rapporterade att ensamheten vilket medförde en tysthet var väldigt skönt visa stunder under dagen. De tyckte även om att ha sitt eget utrymme med sina egna ägodelar utan att någon stör dem (Barrat m.fl. 2011). Det går i linje med Hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) kap 3 2§ att hälso- och sjukvården ska arbeta för att förebygga ohälsa. Mot bakgrund av denna lag uppfylls kriterier som motverkar ohälsa, genom att patienterna får läka i tysthet med ett eget utrymme utan att någon stör dem. Det är viktigt att ha i åtanke att vi alla människor är olika, en del vill läka från sin sjukdomsåkomma i avskildhet medan en annan människa gärna delar patientrum med fyra andra människor. För att främja ohälsa bör
vårdpersonalen beakta alla enskilda individers önskningar och tillgodose dem i den mån det går för att förebygga ohälsa (Leksell & Lepp 2013).
Det andra temat var upplevelse av information, det uppmärksamdes att ett flertal patienter tilldelats väldigt lite information angående deras smittsamma sjukdom och varför de var tvungna att vårdas under isolering (Newton mfl. 2001: Ward 2000: Barrat m.fl. 2011). Detta motsäger sjuksköterskans kärnkompetens
personcentrerad vård som innebär att dialogen är kärnan av allt mänskligt samtal och att det är i dialogen mellan sjuksköterska och patient en god omvårdnad skapas (Leksell och Lepp 2013). Det framkom även att ett fåtal patienter inte fått någon information alls och information från flera olika informatörer. Det beskrevs vidare att den bristfälliga informationen resulterade i en känsla av otrygghet och en bristande förståelse för vårdförloppet (Skyman m.fl. 2010). Detta motsäger sig Hälso- och sjukvårdslagen (2017:20) kap 5 1 § som beskriver att vården som ges ska vara kontinuerlig, säker och trygg för patienten. För att förebygga att
vårdförloppet skapar en osäkerhet för patienterna bör sjukvårdspersonalen ge både skriftlig och muntlig information till alla patienter enligt Patientlagen (2014:821) kap 3 7§. Den bristfälliga informationen motsäger sig även sjuksköterskan
kärnkompetens samverkan i team, vilket innebär att sjuksköterskan ska tillgodose patienters kontinuitet i vårdförloppet via kommunikation och information till både patient och andra aktörer i vårdkedjan som kan tillgodose patientens behov
(Leksell & Lepp 2013).
Det framkom även att patienters närstående upplevde en bristfällig information från vårdpersonalens sida, vilket resulterade i att de inte förstod varför deras närståendes sjukdom krävde isoleringsvård och därav avstod från besök (Ward 2000). Det är motsatsen till Patientsäkerhetslagen (2010:659) kap 3 4§ som beskriver att vårdgivaren ska tillgodose patienterna och deras närstående möjligheter att delta i patientsäkerhetsarbetet. Mot bakgrund av denna lag säkerställs det inte att patienterna och deras närstående inte upplever en psykisk skada av den förekommande vården. Det styrks ytterligare av sjuksköterskan kärnkompetens säker vård vilket innebär att sjuksköterskan ska förebygga att patienter drabbas av en vårdskada och beakta deras självbestämmande i patientsäkerhetsarbetet (Leksell & Lepp 2013).
Det framkom även goda aspekter av information under isoleringsvård, de patienter som fick en säkerställd information accepterade tillståndet och kunde hantera känslorna isoleringsvården bidrog till (Biagioli m.fl 2016). Detta styrks ytligare av Lupion-Mendoza m.fl. 2015 där det beskrivs att patienter under isoleringsvård och där en säkerställd information tilldelades beskrev att de fått en ökad förståelse för varför de var tvungna att vårdas under isolering. Detta går i linje med Patientlagen (2014:821) kap 2 1§ där patienter ska få information om sitt hälsotillstånd och metoderna för att förebygga sjukdom eller skada. Den säkerställda informationen utgavs i tillräcklig stor utsträckning för att ge patienterna en förståelse angående vårdförloppet, vilket står i kontrast med ovanstående lag.
KONKLUSION
Denna litteraturstudie påvisar att patienter upplever ogynnsamma och gynnsamma upplevelse och känslor under isoleringsvård. En upplevelse är en människas personliga uppfattning av en händelse. Patienter beskriver hur information från vårdpersonalen upplevdes både negativt och positivt. Adekvat information och
kommunikation från sjukvårdspersonal till patienterna är en viktig del av
omvårdnaden. Litteraturstudien påvisar även hur patienterna upplevde bemötandet från vårdpersonalen. Patienterna upplevde skillnader i bemötandet från
vårdpersonalen och mindre antal besök från vårdpersonalen för att de var under isoleringsvård. Det faktum kan påverka patienterna negativt ur det sociala
perspektivet och känslan av ensamhet stärks. Det är viktigt att vårdpersonalen inte uteblir från besök hos patienterna, eftersom de utgör en betydelsefull del av patienternas sociala stimulans när de vårdas under isolering. Kunskap och förståelse angående patienternas upplevelse och hantering av isoleringsvård bör vara fokus inom omvårdnadsarbetet. Vården ska främja hälsa och förebygga ohälsa och därav är det av vikt att vårdpersonalen beaktar vad varje enskild individ kännetecknar att en god hälsa innebär. Vilket resulterar i att
vårdpersonalen kan arbeta personcentrerat och säkerställa att en god hälsa uppnås för varje patient i den mån det är möjligt.
FORTSATT KUNSKAPSUTVECKLING OCH
FÖRBÄTTRINGSARBETE
Litteraturstudien bidrog till en ökad kunskap och djupare förståelse för hur patienter kan uppleva isoleringsvård. Det har uppnåtts genom arbetets gång men ytterligare kunskap och förståelse kan inhämtas. Resultatet visade att information var väldigt viktigt för patienternas välmående, vilket bedöms som en kunskap författarparet kan utveckla. Författarparet upplever att kunskapsluckorna vilket uppmärksammades vid arbetets början behöver mer forskning. Specifika
omvårdnadsåtgärder för att förebygga ohälsa hos isolerade patienter bör fastställas genom vidare forskning. Forskning bör utföras genom att fokus bara är på
patienternas upplevelse av isolering och inte deras grundsjukdom eller bakomliggande sjukdom, för att uppnå en djupare förståelse av patienternas upplevelser av isoleringsvård.
Resultatet och kunskapen vilket arbetet medfört kan användas i ett kliniskt
kunskaps och förbättringsarbete. Bristen på information som patienterna upplevde av vårdpersonalen kan förbättras genom att vårdpersonalen får adekvat
information själva i första hand. För att därefter kunna föra den korrekta informationen vidare till patienter som vårdas under isoleringsvård. Det kan säkerställa att informationen patienterna erhåller blir korrekt och därav kan de uppleva en säkerhet och förståelse för deras vårdförlopp. Ytterligare studier kan genomföras för att få en större förståelse för patient och personal relationen inom isoleringsvård, för att kunna förbättra hur kommunikationen och
informationsöverföringen sker till respektive. I resultatet skildras att ett rum med fönster var en fördel vid isoleringsvård och även elektroniska medel. Det kan medföra att vid konstruktion av nya isoleringsrum tas det med i åtanke.
Isoleringsrum med fönster kan främja patienternas hälsa och minska känslan av instängdhet. Tv och radio bör tillkomma i isoleringsrum för att få tiden att gå och även för att minska patienternas känsla av ensamhet. Resultatet och kunskapen uppnådd genom studien bör även integrera till sjuksköterska utbildningen, då sjuksköterskestudenter kommer att utföra sin verksamhetsförlagda utbildning på olika vårdavdelningar där isoleringsvård kan tillkomma. Det kan även beaktas som en förberedelse inför framtida möten med denna patientgrupp.
REFERENSER
Barratt R, Shaban R, Moyle W. (2010) Behind barriers: patients’ perceptions of source isolation for Methicillin-resistant Staphylococcus aureus (MRSA). Australian Journal of Advansed nursing, 28, 54–59.
Campbell T, (1999) Feelings of oncology patients about being nursed in
protective isolation as a consequence of cancer chemotherapy treatmen. Journal of Advanced Nursing, 439-447.
Biagioli V, Piredda M, Annibali O, Lacorossi L, D’angelo D, Matarese M, Alvaro R, Grazia de marinis M, (2017) Being in protective isolation following autologous haematopietic stem cell transplantation: A phenomenological study. Journal of
clinical nursing, 4467-4478.
Biagioli V, Piredda M, Mauroni M R, Alvaro R, Grazia De Marinis M, (2016) The lived experience of patients in protective isolation during their hospital stay for allogeneic haematopoietic stem cell transplantation. European journal of
oncology nursing, 79-86
Friberg, F. (2012) Dags för uppsats – vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Lund:Studentlitteratur
Gammon J, Hunt J, (2018) A rewiew of isolation practices and procedures in healthcare settings. British journal of nursing, 27, 137–140.
Hälso- och sjukvårdslag 2017:30
Jackson M M, Lynch P. (1985) Isolation practices: A historical perspective.
American journal of infection control, 21-31.
Kagan I, Fridman S, Shalom E, Melnikov S. (2017) The effect of working in an infection isolation room on hospital nurses’ job satisfaction. J Nurs Manag, 1-7. Leksell, J. & Lepp, M. (2013). Sjuksköterskans kärnkompetenser. 1. uppl. Stockholm: Liber
Lupión-Mendoza, C., Antúnez-Domínguez, M. J., González-Fernández, C., Romero-Brioso, C., & Rodriguez-Bano, J. (2015). Effects of isolation on patients and staff. American Journal of Infection Control, 397–399.
Newton, J.T, Constable D, Senior V. (2001) Patients’ perceptions of methicillin-resistant Staphylococcus aureus and source isolation: a qualitative analysis of source isolated patients. Journal of Hospital Infection, 275-280.
Ngam, C, Hundt A.S, Haun N, Carayon P, Stevens L, Safdar N. (2017). Barriers and facilitators to Clostridium difficile infection prevention: A nursing
perspective. American Journal of Infection Control.
Pacheco, M. & Spyropoulos, V. (2010). The experience of source isolation for Clostridium difficile in adult patients and their families. The Canadian Journal of
