SAMHÄLLE–KULTUR– IDENTITET
Examensarbete
15 högskolepoäng, grundnivå
”Det blev inte som jag tänkt mig”
Arbetslösa individer med högskole- och universitetsutbildning och deras
berättelser
“It didn´t turn out as I planned”
The stories of unemployed individuals with university education
Matilda Svensson
Jonas Bokne
Studie- och yrkesvägledarexamen 180hp Handledare: Ange handledare Datum för uppsatsseminarium: 2019-06-03
Examinator: Anders Lovén Handledare: Malin Mc Glinn
Sammanfattning
Det är många individer i Sverige som väljer att påbörja eftergymnasiala utbildningar med en målsättning att få ett stimulerande arbete inom sina utbildningsområden. I en del fall blir individer arbetslösa efter avslutade högskole- och universitetsutbildningar och det kan få negativa konsekvenser för individen och samhället. Syftet med vår undersökning har därför varit att utifrån våra respondenters berättelser, belysa och analysera de faktorer som har påverkat att de befinner sig i arbetslöshet. I syftet ingick även att undersöka huruvida de åtgärder som förespråkas av kompletterande aktörer till Arbetsförmedlingenbidragit till att etablera våra respondenter på arbetsmarknaden inom sina utbildningsområden. För att precisera syftet har vi använt oss av följande frågeställningar: Vilka faktorer är det, enligt respondenterna, som har påverkat att de befinner sig i arbetslöshet? Hur anser arbetslösa individer med universitets- eller högskoleutbildning att kompletterande aktörer till Arbetsförmedlingen borde arbeta för att på ett proaktivt sätt hjälpa dem att etableras på arbetsmarknaden?Hur kan individernas berättelser förklaras utifrån begreppen individ- och kontextsystem?
Vi har använt oss av kvalitativ metod och intervjuat sju arbetslösa individer med eftergymnasial utbildning. De teoretiska utgångspunkterna som vi använt oss av Beckers Humankapitalteorin, Patton och McMahons System Theory Framework (STF) och Bourdieus kapitalformer. Undersökningens huvudresultat visar på att faktorer som bidragit till att respondenterna befinner sig i arbetslöshet är brist på arbetslivserfarenhet inom utbildningsområdet, brist på socialt nätverk och orättvisa. I resultatet framgår även att respondenterna uppskattade att de kompletterande aktörerna höll i workshops och seminarier men att de hade önskat att de kompletterande aktörerna hade fokuserat mer på individuellt stöd och att de haft större sociala nätverk.
Nyckelord: Kompletterande aktör, arbetslöshet, högskola/universitetsutbildning, etablering och karriärutveckling.
Förord
Vi vill rikta ett stort tack till vår handledare Malin Mc Glinn vars kunskap och noggrannhet hjälpt oss att utmana oss själva och bana vägen för vårt skrivande.
Vi tackar våra respondenter som ställt upp på intervju, då vissa möten skett med kort varsel. Slutligen vill vi tacka våra kontakter som hjälpt oss att etablera kontakt med undersökningens respondenter trots högt tryck på deras arbetsplatser.
För att försäkra oss om att vårt arbete skulle utvecklas i rätt riktning har vi följt en veckoplan med korta deadlines och varje måndagsmorgon har vi stämt av för att se till att vi varit i fas. Undersökningens kapitel har delats upp mellan oss författare. Matilda har ansvarat för inledning, metod, teori och diskussion medan Jonas har ansvarat för tidigare forskning, resultat & analys. De resterande kapitlen har vi skrivit tillsammans. För att garantera en sammanhängande text har båda författarna granskat och bearbetat varandras texter.
Tack!
Innehållsförteckning
1.Inledning ... 1
1.2 Syfte och frågeställningar ... 1
1.3 Begreppsdefinition ... 2
2.Tidigare forskning ... 4
3.Metod ... 8
3.1 Metodval och metoddiskussion ... 8
3.2 Urval av undersökningsenheter ... 9 3.2.1 Respondenter ... 9 3.3 Empiriinsamling ... 10 3.4 Analysform ... 12 4.Teoretiska utgångspunkter ... 14 4.1 Humankapitalteorin ... 14 4.2 Bourdieus Kapitalformer ... 15
4.3 System Theory Framework ... 16
4.4 Sammanfattning ... 18
5.Resultat och analys ... 19
5.1 Brist på arbetslivserfarenhet inom utbildningsområde ... 19
5.1.1 Analys... 21 5.2 Socialt Nätverk ... 23 5.2.1 Analys... 24 5.3 Kompletterande aktörer ... 25 5.3.1 Analys... 27 5.4 Arbetsförmedlingen ... 28 5.4.1 Analys... 29 5.5 Orättvisa ... 30 5.5.1 Analys... 31 5.6 Missmatchning ... 32 5.6.1 Analys... 33 5.7 Sammanfattning ... 34 6.Diskussion ... 36 7.Referenser ... 38
1
1.Inledning
Enligt SCB sökte hela 407 000 individer kurser och program vid universitet och högskolor under 2018 (Helldahl & Sundling 2018, 5). Det är positivt för samhället att individer söker sig till eftergymnasiala utbildningar eftersom en välutbildad befolkning kan hjälpa samhället att utvecklas i rätt riktning (Åberg 2002, 58). Eftergymnasial utbildning har även varit ett sätt för individer att ta sig in på arbetsmarknaden, då arbetsgivare idag ställer högre krav på att individen ska ha läst eftergymnasial utbildning (Ahlberg et al. 2019, 40). Men enligt statistik från SCB och Arbetsförmedlingen är 2,7 procent av alla högskole- och universitetsutbildade, vilket motsvarar 45578 arbetslösa, detta trots att individerna utbildat sig för att kunna matcha arbetsmarknadens krav (Ljunglöf 2019). När en individ blir arbetslös kan det få flertal konsekvenser både på individ- och samhällsnivå. Ur ett samhällsperspektiv skulle en individ som är arbetslös kunna betraktas som ett så kallat produktionsbortfall. Ett produktionsbortfall kan leda till att det ekonomiska och materiella välståndet i landet sjunker (Malmqvist 2001, 3). Ur ett individperspektiv är exempelvis risken stor att individen tvingas leva på minimibelopp, något som kan leda till skam, missnöje och depression (Jönsson 2003, 34). Eklund (2017, 102-103) nämner att kort arbetslöshet inte riskerar att påverka en individs livssituation allt för mycket eftersom individen finner ett nytt arbete inom en snar framtid. Långvarig arbetslöshet däremot påverkar individen i form av utebliven inkomst och att hen förlorar sin arbetsstolthet.
1.2 Syfte och frågeställningar
Syftet med undersökningen är att, utifrån våra respondenters berättelser, belysa och analysera de faktorer som har påverkat att de befinner sig i arbetslöshet. I syftet ingår att undersöka huruvida de åtgärder som förespråkas av kompletterande aktörer till Arbetsförmedlingen bidrar till att etablera våra respondenter på inom ett område som är i linje med deras utbildningsområde. Våra målsättningar är att bidra med mer kunskap som
2
studie- och yrkesvägledare, och kompletterande aktörer till Arbetsförmedlingen, kan använda i sitt arbete för att kunna hjälpa arbetslösa individer med högskole- och universitetsutbildning att etablera sig på arbetsmarknaden. Vi hoppas också tillföra kunskap som skulle kunna resultera i att individer som befinner sig i pågående studier blir medvetna om arbetsmarknaden med tillhörande krav och kan förbereda sig genom att vidta åtgärder som gör individerna mer anställningsbara. Det som undersökningen även skulle kunna bidra med är att synliggöra vilka hinder en individ kan ställas inför efter avslutad utbildning.
1. Vilka faktorer är det, enligt respondenterna, som har påverkat att de befinner sig i arbetslöshet?
2. Hur anser arbetslösa individer med universitets- eller högskoleutbildning att kompletterande aktörer till Arbetsförmedlingen borde arbeta för att på ett proaktivt sätt hjälpa dem att etableras på arbetsmarknaden?
3. Hur kan individernas berättelser förklaras utifrån begreppen individ- och kontextsystem?
1.3 Begreppsdefinition
Arbetslös: Med hänvisning till den internationella arbetsorganisationen (ILO), har Olofsson & Wadensjö (2005, 20) utformat tre krav som ska uppfyllas för att en individ ska klassificeras som arbetslös. Det första kravet är att individen i fråga inte ska ha något arbete. Om individen har arbetat endast en timme så är denne inte arbetslös. Ett annat krav är att arbetssökandet ska ske aktivt. Det innebär att individen ska ha sökt ett eller flera arbeten under en månad. Det tredje kravet är att individen ska anses vara disponibel på arbetsmarknaden och kunna ta vilket arbete som helst. Om individen lider av någon form av långvarigt sjukdomstillstånd så är denne inte arbetslös.
3
Missmatchning: Matchning på arbetsmarknaden innebär hur effektivt utbud och efterfrågan
möts på arbetsmarknaden. Missmatchning innebär att individens utbildningsnivå inte överensstämmer med det arbete som denne har. Det kan även innebära att individen arbetar inom ett annat område än sitt utbildningsområde (Karlsson & Skånberg 2012).
Kompletterande aktörer: Kompletterande aktörer är företag som agerar förlängd arm till Arbetsförmedlingen. Exempel på kompletterande aktörer är företag som erbjuder Stöd och Matchning, en tjänst som vänder sig till individer som är i behov av hjälp att söka arbete (Arbetsförmedlingen 2019).
Över- och underutbildad: Individer klassificeras som över- eller underutbildade om de har arbete som inte matchar deras utbildningsnivå. Överutbildning definieras som den faktiska utbildning som individen har utöver vad som krävs för ett yrke eller en arbetsuppgift (Persson 2010, 17). En underutbildad individ är motsatsen, alltså en individ som har mindre utbildning än vad som krävs för ett yrke (Persson 2010, 17).
4
2.Tidigare forskning
I detta avsnitt presenterar vi tidigare forskning på internationell- och nationell nivå som berör arbetslösa individer med högskole- eller universitetsutbildning. Vi presenterar även tidigare forskning som berör matchning på den svenska arbetsmarknaden samt forskning som uppmärksammar individers upplevelser av möten med arbetsförmedlare.
Dekker et al. (2014, 1) har genomfört en studie med syfte att ta reda på hur nederländska individer som studerat på University of Groningen går tillväga när de söker arbete, hur de spenderar dagarna och hur de hanterar att leva med en begränsad ekonomisk budget. Forskarna har använt sig av mixed-methods i form av enkätundersökning och semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes med 12 respondenter (Dekker et al. 2012, 4). Det visar sig att individerna spenderar dagarna genom att gå upp tidigt på morgonen och aktiverar sig genom hushållssysslor som matlagning, städning och tvättning. De söker arbete med hjälp av datorer och sociala kontakter. De flesta söker arbeten utanför sitt utbildningsområde och även lägre kvalificerade arbeten, men är skeptiska till att ta obetalda arbeten (Dekker et al. 2012, 10). Undersökningen är relevant för oss eftersom att den berör arbetslöshet och framförallt hur individer upplever sin arbetslöshet. Undersökningen har väckt ett intresse och skapat en ingång till vårt examensarbete. Vi använder oss av kvalitativ metod medan den nederländska undersökningen utgår både från kvantitativ och kvalitativ metod för att få två olika perspektiv.Det är även intressant för oss hur individer går tillväga när de söker arbete. En annan forskningsstudie som berör arbetslösa individer med högskole- och universitetsutbildning är Higher education and
unemployment in Europe av Nunez & Livanos (2010). Undersökningen belyser hur stor
risken är att individer med högskole- eller universitetsutbildning drabbas av kortare- samt längre arbetslöshet på europeisk nivå (Nunez & Livanos 2010, 1). Empiri från 15 olika
5
länder har, av forskarna, samlats in, bearbetats och analyserats. De försöker se om det finns samband/skillnader mellan olika faktorer såsom nationell tillhörighet, kön, ålder, utbildningsnivå och yrkesområde. Studien visar att eftergymnasial utbildning minskar risken för att bli långtidsarbetslös. När det kom till åldersmässiga faktorer så är äldre individer mer sysselsatta än yngre individer. Individer i övre medelåldern som är arbetslösa har däremot svårare att ta sig in på arbetsmarknaden än yngre individer som är arbetslösa (Nunez & Livanos 2010, 10). Yrkesinriktade utbildningar visar sig skapa bättre förutsättningar för att hitta arbete. Arbetsmarknadens utformning skapar även förutsättningar för att få ett arbete. Om arbetsmarknaden är mer flexibel med fler deltids- och visstidsanställningar innebär det att fler individer är sysselsatta (Nunez & Livanos 2010, 10). Undersökningen är relevant eftersom den berör arbetslöshet och olika aspekter som ålder, utbildning och yrkesområde samt hur de kan associeras till arbetslöshet. Den ger en översiktlig bild av arbetslöshet, men förklarar inte på djupet varför individer är arbetslösa.
Ytterligare forskning som inspirerat och bidragit till vår undersöknings ingång är “Matchning på den svenska arbetsmarknaden” av Karlson & Skånbergs (2012). Syftet med deras undersökning är att ge en generell bild av den forskning som är gjord inom området matchning på den svenska arbetsmarknaden. Studiens fokus är den svenska arbetsmarknaden och vikten av att uppnå bra matchning. Forskarna har delat upp studien i två kategorier; matchningsfunktion och kompetens- och utbildningsmatchning. Matchningsfunktionen syftar till att undersöka “hur många matchningar som sker beroende på antal registrerade lediga jobb och antalet arbetssökande” (Karlsson & Skånberg 2012, 14). Kompetens- och utbildningsmatchning syftar till att undersöka “hur utbud och efterfrågan på arbetskraft associeras till utbildning och erfarenhet” och “varför matchningseffektivitet uppstår” (Karlson & Skånberg 2012, 14). Författarna kom i sin undersökning fram till att under- och överutbildning inte behöver innebära att individen är felmatchad eftersom arbetslivserfarenhet kan kompensera brist på utbildning (Karlson & Skånberg 2012, 42-43). Likheter som vi kan se med vår undersökning är att rapporten belyser problematik på den svenska arbetsmarknaden. Vi tror att missmatchning kommer vara en faktor som kommer vara av betydelse i vår undersökning.
6
I likhet med Karlsson & Skånberg (2012) fokuserar Regnér & Gartell (2002) på arbetslöshet kopplat till den svenska arbetsmarknaden. Regnér & Gartell (2002, 4) har som syfte att kartlägga inkomstutveckling och geografisk rörlighet hos individer som tog examen 1990 respektive 1994. I studien ingår individer som läst minst 120 högskolepoäng år 1999. Regnér & Gartell (2002, 10) har använt sig av kvantitativ metod och beskriver att de samlat in empiri med hjälp av universitets- och högskoleregistret. Empirin har sedan bearbetats av Statistiska centralbyrån i nästa fas. Författarna har sedan jämfört faktorer som utbildningsort, utbildningsområde och inkomstutveckling efter examen. Studien visar att av de studenter som examinerades under 1993/1994 fick 25 % ersättning från en arbetslöshetskassa under 1995. En förklaring kan ha varit att det var lågkonjunktur under 1990-talet. Författarna förklarar att det finns ett samband mellan högskolor och regioner när det kommer till arbetslöshet associerat till de individer som tog examen 1990. Individer som studerar på en högskola eller ett universitet i en region med hög arbetslöshet är de som har störst sannolikhet att bli arbetslösa efter avslutade studier. Studenter från Umeå, Borås och Kalmar var de som högst procentuellt tog emot arbetslöshetsersättning efter avslutad utbildning. De universitet och högskolor med studenter som procentuellt sätt erhåller minst arbetslöshetsersättning har utbildat sig på KTH, Lunds universitet, Chalmers och Uppsala universitet. En låg efterfrågan på studenter med viss utbildningsbakgrund i några regioner tycks vara en annan avgörande faktor (Regnér & Gartell 2002, 35). De likheter som vi kan se med vårt arbete är att den berör arbetslösa individer med högskole- och universitetsutbildning. Skillnaderna är att de utgår från 90-talet och att de använder kvantitativ metod för att kunna generalisera.
Wennström & Diehl (2005, 4-6) har undersökt inskrivna arbetssökandes upplevelse av Arbetsförmedlingen. Metoden som används är kvantitativ metod och gruppsamtal har genomförts med 60 olika arbetssökande individer med högskoleutbildning som delats in i mindre grupper. I urvalet ingår deltagare i åldrarna 20-60 år med en majoritet inom åldersintervallet 30-50 år. Deltagarna är medlemmar i olika lokala fackförbund som låg under centralorganisationen Saco. Individerna har varit arbetslösa mellan sex månader och ett år (Wennström & Diehl 2005, 9). Författarna kom fram till att några deltagare upplever att handläggarna på Arbetsförmedlingen ofta är uppjagade och att det är svårt att få tag på
7
dem, både via mail och telefon (Wennström & Diehl 2005, 12-13). I studien framkommer även att flera deltagare upplever att Arbetsförmedlingen inte är tillräckligt tydliga med vad de vill att deltagarna ska utföra för prestationer, men det fanns samtidigt deltagare som berättar att Arbetsförmedlingen själva inte vet vad de kan erbjuda för service (Wennström & Diehl 2005, 14-15). Forskarna beskriver att det råder skilda åsikter mellan deltagarna när det gäller det bemötande de fått från Arbetsförmedlingen. Några deltagare är nöjda med det bemötande de får, medan andra känner att de fått ett dåligt bemötande och känt sig illa behandlade. Det dåliga bemötandet menar deltagare sker i praktiken i form av att det inte får hjälp, blir utsatta för negativa handlingar eller att handläggare bemöter deltagarna med negativ attityd. Denna forskning är relevant eftersom den handlar om arbetslösa individer med högskoleutbildning och studien väger även in samhällets bemötande. Skillnaden är att vi inte väljer att skriva primärt om Arbetsförmedlingen utan fokuserar främst på dess kompletterande aktörer.
Avslutningsvis har vi inspirerats av Kanagasingams undersökning Theorizing
Unemployment among Management graduates in Sri Lankan state Universities with the Theory of Communicative Action (2017). Syftet med Kanagasingams undersökning är att
analysera problem associerat till koordination och samverkan mellan intressenter inom utbildningssystemet i Sri Lanka (Kanagasingams 2017, 38). Forskaren har använt sig av kvalitativ metod i form av intervjuer, fokusgruppsdiskussioner samt analys av dokument (Kanagasingam 2017, 40). Intervjuerna har genomförts med examinerade management-studenter. Författarna kom fram till att det finns brist i koordination och samverkan mellan studenter och andra intressenter. En stor anledning till det är det byråkratiska systemet inom utbildningsväsendet som finns i landet. Det byråkratiska systemet har resulterat i negativ påverkan och gjort att det inte finns någon gemensam förståelse mellan intressenter kopplat till rättigheter och skyldigheter. Forskaren menar även att det är makt och hierarkiska organisationer med kontrollbehov som innebär negativa påföljder i form av brist på dialog och samarbete mellan intressenter (Kanagasingam 2017, 4). Denna studie berör vårt arbete till en viss grad då den behandlar arbetslösa individer i Sri Lanka. Kvalitativ metod har använts och intervjuer har genomförts. Skillnaden är att författarna utgår från ett strukturellt perspektiv.
8
3.Metod
I metodkapitlet redogörs hur vi gått tillväga i utförandet av undersökningen för att få ta del av våra respondenters berättelser. Läsaren kommer också att få reda på vilka nackdelar och fördelar som funnits med den utvalda metoden samt vilka regler vi utgått från vid etablerad kontakt med respondenter.
3.1 Metodval och metoddiskussion
Den metod som använts för att ta fram empiri är kvalitativ metod. I likhet med Larsen (2009, 26) anser vi att en fördel med denna metod är att vi som författare ges möjlighet att möta våra respondenter personligen. Intervjusituationen har dessutom gett oss möjlighet att, genom följdfrågor, få mer djupgående och detaljerade svar, vilket vi har haft som intention med undersökningen. En annan fördel med att ha använt sig av kvalitativ metod är att vi fått en tydlig förståelse av ämnesområdet. En kvalitativ metod tenderar nämligen, enligt Larsen (2009, 27), att ha god validitet på grund av att fler och djupare frågor kan ställas jämfört med en kvantitativ enkätundersökning. Generellt sätt är det också ett mindre bortfall när det kommer till intervjuer jämfört med enkätundersökningar (Larsen 2009, 26). Bortfall är något vi velat, och har undvikit under vår undersökning. En risk som inte går att undgå vid en ansikte mot ansikte intervju är att respondenten säger det hen tror att intervjupersonerna vill höra och inte det hen faktiskt tycker. Därför är det av vikt att intervjuerna ägt rum i en miljö där respondenterna känt sig trygga, samt att vi som intervjupersoner varit noggranna med att informera respondenterna om deras etiska rättigheter. En nackdel med att använda sig av kvalitativ metodäratt det är tidskrävandeatt skapa kontakta med respondenter, samla in och sen bearbeta det kvalitativa materialet. Om tiden är begränsad kan alltså en kvantitativ metod vara ett bättre alternativ, då metoden
9
anses vara mindre tidskrävande (Larsen 2009, 26). Vi ansåg dock att det fanns tillräckligt med tid för att genomföra och hantera vår insamlade empiri.
3.2 Urval av undersökningsenheter
Vi har intervjuat sju arbetslösa individer med högskole- eller universitetsutbildning som samtliga är inskrivna på Arbetsförmedlingen och som aktivt deltar i Stöd- och Matchning hos kompletterande aktörer i södra Sverige. Individerna har studerat på högskola eller universitet i olika länder som Sverige, Danmark, Serbien, Syrien och Qatar. Vi valde att inte begränsa urvalet till ett specifikt kön, ålder eller etnicitet, då vårt fokus varit att utifrån våra respondenters berättelser, belysa och analysera de faktorer som har påverkat att de befinner sig i arbetslöshet.
3.2.1 Respondenter
Respondent 1: Respondent 1 är en man mellan 28-38 år som är född och uppvuxen i södra
Sverige. Respondenten har en kandidat- och masterexamen i Personal och Arbetslivsfrågor från Lunds universitet. Han har mycket arbetslivserfarenhet, men har inte arbetat inom sitt utbildningsområde. Sedan respondenten tog examen har han varit inskriven på fyra olika Stöd och Matchningsprogram och tar med sig både positiva och negativa upplevelser, erfarenheter och tankar.
Respondent 2: Respondent 2 är en man mellan 26-36 är som är född och uppvuxen i
Syrien där han studerat fem år till Agronom. Innan han fick möjlighet att arbeta inom sitt utbildningsområde flyttade respondenten till södra Sverige där han nu är bosatt. Respondenten har fått sin utbildning validerad, är inskriven på Stöd och Matchning för första gången och har aktivt sökt jobb i lite mer än en månad.
Respondent 3: Respondent 3 är en kvinna mellan 35-45 år som är född och uppvuxen i Danmark. Hon har en kandidatexamen med sig från Storbritannien i Hotel management, en master i IT-Electronic business från Danmark och en till master från Lunds universitet i
International Development. Respondenten har mycket arbetslivserfarenhet men har inte
10
International Development har hon varit inskriven på två olika Stöd och Matchningsprogram.
Respondent 4: Respondent 4 är en man mellan 50-60 år som är född och uppvuxen i Serbien men är nu bosatt i södra Sverige sen 1998. Han har läst Företagsekonomi under fyra års tid och arbetade därefter i ca 10 år inom sitt utbildningsområde i hemlandet. Han har under sin tid i Sverige arbetat kortare perioder inom sitt utbildningsområde. Respondenten har fått sin utbildning validerad och är nu inskriven på Stöd och Matchning där han intensivt söker jobb.
Respondent 5: Respondent 5 är en kvinna mellan 25-35 år som är född och uppvuxen i
södra Sverige och har en kandidatexamen i Hållbar turismutveckling från Halmstad högskola. Hon har arbetslivserfarenhet men har inte arbetat inom sitt utbildningsområde. Respondent 5 är numera inskriven på Stöd och Matchning och hoppas kunna få hjälp med att finna ett arbete där kunskapen hon lärt sig på universitetet kan komma till användning.
Respondent 6: Respondent 6 är en man mellan 28-38 år som, liksom respondent 1 och 5,
är född och uppvuxen i södra Sverige. Han har läst en treårig kandidatutbildning i
Beteendevetenskap vid Uppsala universitet. Han söker numera aktivt arbete med hjälp av
Stöd och Matchning inom sitt utbildningsområde. Respondenten har arbetslivserfarenhet men som majoriteten av våra respondenter har respondent 6 ingen arbetslivserfarenhet inom sitt utbildningsområde.
Respondent 7: Respondent 7 är en kvinna mellan 25-35 år som är född och uppvuxen i
Palestina. Hon har läst Pedagogik i Qatar under fyra års tid men har inte arbetat inom sitt utbildningsområde. Nu bor respondent 7 i södra Sverige där hon är inskriven på Stöd- och Matchning och varit aktivt sökande i två till tre månader. Respondent 7 har fått sin utbildning validerad och godkänd.
3.3 Empiriinsamling
För att få tag i respondenter till vår undersökning har vi använt oss av olika strategier. Vi har varit inställda på att sökande efter rätt målgrupp inte skulle bli helt lätt. Den första och mest effektiva strategin vi använde för att få tag i respondenter var med snöbollseffekten.
11
Snöbollseffekten går ut på att hitta deltagare genom sitt nätverk (Larsen 2009, 78). Vi skrev ett inlägg i klassens Facebookgrupp där vi beskrev syftet med undersökningen och vilka kriterier som våra potentiella respondenter behövde uppfylla. Klassen visade initiativ och vi fick tips på vart vi kunde vända oss för att få ytterligare hjälp, vi fick dessutom ett direktnummer till en potentiell kandidat. Vi använda oss av Linkedin och kontaktade därigenom en av våra före detta VFU-handledare som arbetar för en kompletterande aktör till Arbetsförmedlingen. Kontaktpersonen var mycket positiv och med hjälp av hen kunde vi etablera kontakt med tre respondenter. Hen gav oss också ett nummer till en före detta kollega som sedan kunde bistå med ytterligare tre respondenter.
Strategi nummer två var att maila tänkbara organisationer som är kompletterande aktörer till Arbetsförmedlingen och även Arbetsförmedlingens olika kontor i Skåne. För att skapa en trygghet hos mottagaren och potentiella deltagare, höll vi mailet kort men informationsrikt. Mailet innehöll också en länk med vetenskapsrådets forskningsetiska principer. Som förutspått fick vi många nej med anledning att de inte kunde disponera tid, och flertal organisationer återkom inte alls.
Sammanfattningsvis kan vi konstatera att vi fann alla av våra respondenter med hjälp av snöbollseffekten. Vi kom i kontakt med alla undersökningens respondenter med hjälp av vårt sociala nätverk.
3.3.1 Intervjuguide
För att kunna besvara våra frågeställningar var det av vikt att skapa en utförlig intervjuguide. En intervjuguide är ett slags manus som mer eller mindre skapar ett ramverk för intervjun (Kvale & Brinkmann 2014, 172). Författarna nämner två olika tillvägagångssätt; tematiskt- och dynamiskt relaterade frågor (Kvale & Brinkman 2014, 172-173). Vi fann ingen av dem helt “vattentät” så vi försökte oss på en kombination. Intervjuguiden inleddes med frågor angående respondenternas utbildning och var sedan uppstrukturerad efter olika teman som berörde individens arbetssökande och vilken hjälp de fått av kompletterande aktörer till Arbetsförmedlingen. Det var sex frågor inom varje tema.
12
Vi skapade dessa två teman i vår intervjuguide för att säkerställa att vi fick allt material vi behövde. Det tillkom också flertal följdfrågor i intervjuerna, detta för att få mer detaljerade och djupgående svar. Kvale & Brinkman (2014, 176-177) nämner flera typer av följdfrågor som inspirerat oss vid våra intervjuer, vilka är: inledande-, uppföljnings-, sondering-,
indirekta-, specificerande-, direkta-, strukturerande- och tysta frågor.
3.4 Analysform
Vår undersökning har karaktäriserats av ett induktivt förhållningssätt då vi valt att använda oss av en kvalitativ metod i form av sju intervjuer. Enligt Kvale & Brinkman (2004, 238) associeras induktiva analysformer med kvalitativ metod. I relation till vår studie har det induktiva förhållningssättet inneburit att vi låtit det empiriska materialet styra den riktning som undersökningen tagit.
Den metod vi använt för att analysera vårt empiriska material är innehållsanalys. Med hjälp av en innehållsanalys har vi lätt kunnat strukturera upp vårt arbete och på så sätt upptäckt mönster hos våra respondenter. De sex stegen i en innehållsanalys lyder: “1) Data samlas in och görs om till texter. 2) Texterna kodas. 3) Koderna klassificeras i teman eller kategorier. 4) Datamaterialet sorteras enligt dess kategorier. 5) Datamaterialet granskas, meningsfulla mönster eller processer identifieras. 6) Identifierande mönster utvärderas mot existerande forskning och teorier, överförbar ny kunskap formuleras“(Larsen 2009, 101-102).
Kodning av vår insamlade empiri har legat till grund för den tematisering vi lyckats skapa i resultatet. Att koda vårt material har varit fördelaktig på så vis att vi författare kunnat sätta oss in i detaljer och utifrån dessa hitta mönster. Det har också gjort materialet mer lätthanterligt då vi kunnat bryta ner det i mindre beståndsdelar.
13
3.5 Etiskt ställningstagande
Vi har utgått från Vetenskapsrådets forskningsetiska krav som består av fyra huvudkrav som ska uppfyllas för att studier inom samhällsvetenskap ska anses som etiska (Vetenskapsrådet 2002, 6). Informationskravet baseras på att forskaren ska förklara syftet med studien, individens deltagande och vad den insamlade empirin ska användas till (Vetenskapsrådet 2002, 7). Inför intervjuerna gick vi igenom undersökningens syfte med respondenterna. Vi gick även igenom att deltagandet var frivilligt och att de när som helst fick avbryta sitt deltagande. Samtyckeskravet ingår i de etiska riktlinjerna och innebär att samtycke till deltagande ska ges från respondenterna. Samtycke ska alltid inhämtas och speciellt om det är information av känslig karaktär (Vetenskapsrådet 2002, 9). Vi tog kontakt med Arbetsförmedlingen, kompletterande aktörer till Arbetsförmedlingen samt individer i vårt nätverk. Respondenterna gav samtycke med hjälp av handläggare.
Konfidentialitetskravet innebär att respondenternas personuppgifter och den information
som respondenterna lämnar vid en intervju ska behandlas med sekretess och tystnadsplikt från vår sida. Materialet ska även bevaras så att obehöriga inte kommer åt informationen. I samband med publicering av studien ska även författarna vara noggranna med att dölja personuppgifter och beakta anonymitet (Vetenskapsrådet 2002, 12). Inför intervjun förklarade vi att det som framkom i intervjun endast skulle delas mellan oss författare och vi inte skulle använda deras namn för att bevara respondenternas anonymitet. Vi förklarade även att uppgifterna endast skulle användas i utbildningssyfte och att examensarbetet skulle publiceras på Malmö universitets sida för examensarbete. Det sista kravet är
nyttjandekravet. Kravet handlar om att det material som insamlas endast får användas i
14
4.Teoretiska utgångspunkter
Nedan kommer vi presentera tre teorier som vi kommer använda för att analysera och diskutera undersökningens resultat. De är Beckers Humankapitalteori, Bourdieus Kapitalformer och Patton & McMahons System Theory Framework.
4.1 Humankapitalteorin
Gary S Beckers (1981; 1991, 73) beskriver att valet att fortsätta studera på högskola/universitet baseras på att individen vill investera i sitt humankapital och att kapitalformer i sig är likvärdigt med fysiskt kapital. Becker (1981; 1991, 74) redogör vidare för att det är av nytta att investera i humankapital associerat till specifika aktiviteter eftersom att det bidrar med positiva effekter kopplat till den tid individen spenderat på att utföra aktiviteten. Positiva effekter kan exempelvis vara kunskap som individen kan omsätta på arbetsmarknaden, höjd självkänsla samt att gynna den privata ekonomin på lång sikt. På arbetsmarknaden innebär det att individer som investerar i sitt humankapital i form av högre utbildning och arbetslivserfarenhet löper mindre risk att bli arbetslösa. Becker (1981; 1991, 74) beskriver att fördelarna med att investera i humankapital kopplat till specifika arbetsuppgifter eller utförande är att individer uppmuntras till att specialisera sig inom ett område som de blir bra på och kan lägga ned tid som blir över till andra arbetsuppgifter. Becker (1981; 1991, 75) förklarar att studenter är beredda att lägga ned tid och energi på utbildning på kort sikt för att få avkastning på lång sikt i form av hög lön på arbetsmarknaden. Teorin är intressant eftersom den kan hjälpa oss att skapa en förståelse av respondenternas situation och av hur den kunskap som de tillägnat sig under sin utbildning står sig i jämförelse med arbetsmarknadens krav.
15
4.2 Bourdieus Kapitalformer
Bourdieu (1986, 241) beskriver att individer införskaffar olika typer av kapital i olika sammanhang och den mängd kapital som individen har kan utökas genom deltagande i nya aktiviteter. En sådan aktivitet skulle kunna vara att individen påbörjar högre utbildning på högskola eller universitet. Bourdieu (1986, 243) beskriver att det finns fyra olika typer av kapital och dessa är: Kulturellt kapital, ekonomiskt kapital, socialt kapital och symboliskt
kapital. Kulturellt kapital är det kapital som individen erhåller i form av utbildning, god
smak samt investering i kropp och sinne. Det kan exempelvis vara så att individer som har föräldrar med mycket kulturellt kapital i form av utbildning kan tendera att få högre betyg än individer med föräldrar som är från en lägre social klass (Bourdieu 1986, 243). På arbetsmarknaden är det lättare för en individ att få arbete ju högre utbildning denne har. Bourdieu (1986, 244) menar att utbildningssystemet återskapar de sociala strukturerna genom att individer från högre sociala klasser för över sitt kulturella kapital till nästkommande generationer. Det gör att individer går i samma fotspår som sina föräldrar genom att exempelvis påbörja eftergymnasiala studier på universitet och högskola. Hur mycket kulturellt kapital en individ har beror på hur mycket de valt att investera i det. Kulturellt kapital kan främst användas i en kontext där högre utbildning prioriteras högt (Bourdieu 1986, 245). Socialt kapital är resurser som kopplas till individens sociala nätverk. Bourdieu (1986, 249) beskriver att socialt kapital kan vara ett nätverk bestående av kontakter från en vänskapskrets, en arbetsgrupp eller en organisation som individen är medlem i på fritiden. Det är av betydelse hur individerna i gruppen kan komma i kontakt med varandra, om kontakten sker i flera led eller om det är direkt kontakt mellan individer. Något som är väsentligt för gruppen är att ha många andra kapitalformer såsom ekonomiskt- och kulturellt kapital. Bourdieu (1986, 249) beskriver att de fördelar som individer i ett nätverk kan ta del av är tjänster som kommer från relationer inom nätverket. Individen kan till exempel få ett arbete genom att ta kontakt med individer som ingår i det
16
sociala nätverket. Bourdieu (1986, 249) förklarar att det inte är givet att alla innehar ett nätverk av sociala relationer. Ett nätverk är inget som skapas vid ett tillfälle och sedan finns kvar för alltid. En familjekonstellation är därför inget nätverk utan en social formation. Socialt nätverk är resultatet av en medveten eller omedveten investeringsstrategi i syfte att skapa sociala relationer som är användbara på kort- eller långsikt.
Bourdieu (1986, 243) beskriver att ekonomiskt kapital är kopplat till pengar, men kan även vara ägande av egendomar i form av mark, fastigheter och andra tillgångar som individen äger. Bourdieu (1986, 252) menar att ju mer kapital en individ har desto mer makt. I en del kontexter får individer tillgång till produkter och tjänster med hjälp av ekonomiskt kapital. Kapitalformerna känns relevant för vår undersökning, eftersom de kan relateras till respondenterna berättelser om sociala kontakter, nätverk etc.
4.3 System Theory Framework
System Theory Framework, också kallad STF, är en teori som inspirerats av och kombinerat ett flertal karriärutvecklingsteorier. Individen och dess karriärpåverkan ligger till grund för teorin. STF redogör för hur användaren av teorin kan få hjälp med att förstå individers karriärutveckling och vad olika faktorer kan ha för påverkan på karriärutvecklingen (Patton & McMahon 2014, 243). STF består av två komponenter;
innehåll och process. Innehåll står för variabler som finns inom STF som exempelvis kön,
ålder, skola, arbetsplats, media och familj. Variablerna är relevanta och applicerbara på individen och dess sammanhang eftersom att variablerna påverkar individens karriärutveckling. Process innebär att identifiera återkommande interaktionsprocesser mellan individer och deras kontexter. Återkommande interaktionsprocesser är mikroprocesser som utgör en del av individens beslutsfattande medan makroprocceser utgör förändringar som sker över tid inom individens kontext (Patton & McMahon 2014, 248).En individs val av utbildning kan påverkas av mikroprocesser som kön och etnicitet,
17
medan makroprocesser som påverkar individens val kan vara vänner, politiska beslut och arbetsmarknad.
System Theory Framework är en modell som är indelad i två system; Individsystemet och kontextsystemet, och dessa system är influerade av varandra. Individsystemet förekommer i centrum av STF-modellen och i centrum finns det variabler som har en direkt inverkan på individen så som kön, hälsa, etnicitet, ålder, färdigheter, personlighet med mera (Patton & McMahon 2014, 245). Individsystemets variabler påverkar individens möjligheter, roller, förväntningar och sociala umgänge över tid. Kontextsystemet inom STF symboliserar de miljöer inom vilka individer lever och interagerar. Individers livsroller kan därför bara uppstå och finnas i förhållande till det större systemet, kontextsystemet, vilket betyder att individer skapar en självuppfattning utifrån de sociala interaktioner som äger rum inom kontextsystemet (Patton & McMahon 2014, 248).Kontextsystemet består av två delar, socialsystemet och miljö- och samhällssystemet. Socialsystemet är individens direkta eller indirekta inverkan på andra individer i ens närhet. Exempel på variabler inom socialsystemet är skola, arbetsplats och hemmet. Patton & McMahon (2014, 248) har konstaterat att de variabler som finns i socialsystemet kan se mycket olika ut då exempelvis familjestorlek, skolklimat och föräldrars sysselsättningsstatus kan variera och ha större eller mindre påverkan på individer. Miljö- och samhällssystemet innebär att individer är en del av ett större system, ett system som direkt eller indirekt kan påverka individers livssituation. Det kan vara positiva eller negativa effekter av en miljö- och samhällsmässig förändring som tenderar att påverka individens karriärutveckling. Variabler inom miljö- och samhällssystemet kan exempelvis vara politiska beslut, globalisering, geografiskt läge, historiska trender, arbetsmarknad och socioekonomisk status (Patton & McMahon 2014, 250-251). Författarna beskriver att politiska beslut som exempelvis socialförsäkringsförmåner, finansiering av välfärden och omstrukturering på arbetsplatser, kan ha stora effekter på socialsystemet som i sin tur sipprar ner och påverkar den enskilde individen.
18
Utöver ovanstående system finns det andra faktorer som kan påverka individens karriärutveckling och som uppmärksammas inom STF. En av dessa faktorer är förändring
över tid. Tiden spelar stor roll då individen och dess individuella system är i rörelse. STFs
cirkulära karriärutvecklingsteori visar att en persons karriärutvecklingsprocess påverkas av det förflutna, nutid och framtid (Patton & McMahon 2014, 256). En annan påverkningsfaktor som uppmärksammas i STF är chans. Chansen kan ha stor påverkan på individers karriärutveckling då den är oförutsägbara och kan dyka upp vid ett flertal tillfällen under livet. I STF symboliseras dessa chanser i form av blixtar för att demonstrera dess slumpmässiga inverkan (Patton & McMahon 2014, 259). Chans kan också gå under benämningarna tur, lycka och olycka då slumpmässiga händelser både kan ha en negativ och positiv inverkan på individens karriärutveckling.
4.4 Sammanfattning
De begrepp vi kommer använda för att analysera undersökningens resultat är tid, chans, individ-, kontext-, social-, miljö- och samhällssystemet. Vi kommer också att använda oss av socialt-, kulturellt- och ekonomiskt kapital samt humankapital.
19
5.Resultat och analys
Vi har valt att tematisera vårt resultat utifrån de mest centrala ämnena i våra respondenters berättelser. Våra teman är: Brist på arbetslivserfarenhet inom utbildningsområde, socialt
nätverk, kompletterande aktörer, Arbetsförmedlingen, orättvisa samt missmatchning. Under
varje tema kommer först resultatet att presenteras för att sedan analyseras med hjälp av teoretisk förankring. Avslutningsvis kommer vi sammanfatta resultat- och analysredovisningen.
5.1 Brist på arbetslivserfarenhet inom utbildningsområde
Respondent 1 nämner att en anledning till att han inte fått arbete inom sitt utbildningsområde är bristen på arbetslivserfarenhet. Den arbetslivserfarenhet som han har, bygger på den praktik som han gjorde i samband med sin masterutbildning vid Lunds universitet. Han hade sin praktik ute på ett företag i Stockholm som höll på med förhandlingar inom arbetsrätt. Han menar på att praktiken var på en för hög nivå jämfört med utbildningsnivå och han kände inte att det var något han ville arbeta med längre fram. När respondent 1 läst sin masterutbildning började han söka arbete. Under sitt arbetssökande observerade han att väldigt många arbetsgivare skrev i sina platsannonser att de efterfrågade arbetslivserfarenhet. Respondent 1 hade en hel del erfarenhet inom ideellt arbete, men fick höra vid ett flertal intervjuer att erfarenhet från ideella organisationer inte var likvärdig med arbetslivserfarenhet från andra sektorer som offentlig och privat sektor. Det hade exempelvis varit gynnsamt om han arbetat på ett bemanningsföretag under sin studietid, något han ångrar att han inte gjorde. Det hade kunnat vara värdefullt inför framtiden och resulterat i ett arbete. Respondent 1 redogör att det ideella engagemanget inte resulterat i den lönebildning som motsvarar hans utbildning och han har dessutom fortfarande studieskulder som måste betalas av.
20
Respondent 2 nämner precis som andra respondenter i undersökningen att det är problematiskt att han saknar arbetslivserfarenhet. Han började söka arbete i sitt hemland efter sin utbildning utan att hitta något, och cirka ett år efter avslutade studier valde han att flytta till Sverige. I Sverige sökte han arbete som agronom men har inte fått komma på intervju än. “Det finns tillsvidare jobb eller fast jobb men det krävs erfarenhet och det har jag inte. Jag kom direkt hit och arbetade inte en mer än ett år, så jag har inte stor erfarenhet” (Respondent 2). Respondent 3 har läst flera utbildningar, men har haft svårt att få arbete. Den första utbildningen som hon läste var inom hotell- och restaurangbranschen. Utbildningen erbjöd en praktikperiod och den genomförde hon på ett hotell, men det hjälpte inte eftersom terrorattacken på World trade center 2001 inträffade. Terrorattacken innebar att arbetsgivare inte hade samma efterfrågan på arbetskraft eftersom att människor reste mindre förklarar respondent 3. När hon några år senare försökte sig på att söka arbete inom hotell- och restaurangbranschen på nytt, beskriver hon att arbetsgivarna tyckte att det gått för lång tid efter utbildningen och att hennes kunskaper inom yrket inte var uppdaterade. Hon bestämde sig då för att läsa Electronic Business i Köpenhamn, men denna utbildning erbjöd inte praktik som kunnat bidra till arbetslivserfarenhet. Hon berättade också att arbetsgivare saknade kunskap om hennes utbildning, vilket blev ett hinder. “Electronic business var nytt den gång, så det var ingen, det va lite du vet, inte så glada för de visste inte vad det va för utbildning” (Respondent 3).
Respondent 6 saknar, i likhet med respondent 1, 2 och 3, arbetslivserfarenhet inom sitt utbildningsområde. Han har läst en teoretisk utbildning och den samverkan som fanns mellan utbildning och arbetsliv under studietiden var begränsad. Samverkan bestod av att gästföreläsare kom på besök och skoluppgifter som skulle utföras på företag. Respondent 6 nämner att han gärna velat ha mer samverkan med arbetslivet. “Absolut jag tänker att det skulle kunna vara ännu mer, i med att utbildningen inte är speciellt yrkesinriktad, man får ingen yrkestitel. Det är liksom inte det här att detta ska du jobba med” (Respondent 6). Respondent 6 hade velat ha praktik i sin utbildning. Han beskriver att han gått igenom flera platsannonser där arbetsgivare efterfrågar minst ett år och ibland tre års arbetslivserfarenhet. “Hade jag fått möjlighet till praktik under utbildningen hade jag kunnat bygga ett nätverk” och “vart ska man få den arbetslivserfarenheten från om man inte får chansen?”
21
(Respondent 6). Flera av respondenterna i vår undersökning har läst en teoretisk utbildning, vilket kan göra det svårare att finna ett arbete enligt Nunez & Livanos (2010, 10). I deras undersökning beskrivs att individer som gått yrkesinriktade utbildningar har lättare att etablera sig på arbetsmarknaden. Respondent 5 fick möjlighet till tre veckors praktik under sin utbildning och genomförde den på ett litet hotell i Halmstad. Hon berättar om sin positiva upplevelse och hur spännande det var att få prova på olika arbetsuppgifter, men att hon också känt sig tveksam till hur praktikplatsen skulle kunnat resultera i arbete.
“Äh ja jag tycker jag fick ut en hel del men det var väl inte, jag kände väl direkt att det kommer bli väldigt svårt att få ett arbete efter den här praktikperioden för det va ett väldigt litet hotell och med få, med relativt få gäster. Det kändes inte som det gick så jättebra för företaget” (Respondent 5).
Respondent 7 har inte heller fått möjlighet att arbetat inom sitt utbildningsområde, varken i Qatar eller Sverige. Universitet i Qatar erbjuder inte, enligt respondent 7, praktik och arbetsmarknaden är tuff i allmänhet. När hon kom till Sverige 2016, kunde hon till en början inte söka arbete eftersom att hon inte fått uppehållstillstånd. Nu har hon fått uppehållstillstånd, ett personnummer och sin utbildning validerad men berättar att det är svårt att få arbete eftersom hon saknar arbetslivserfarenhet.
5.1.1 Analys
I vår undersökning kan vi konstatera att samtliga respondenter har investerat i sitt humankapital och kulturella kapital, genom att läsa olika program på högskole- och universitetsnivå runt om i världen. Respondenternas utsagor är således i linje med Beckers (1981; 1991, 75) resonemang om att studenter är beredda att lägga ned tid och energi på utbildning för att, på lång sikt, få avkastning i form av högre lön. Respondenterna har studerat på universitet och högskolor och i med det fått generella kompetenser och även ämneskunskaper inom sina utbildningsområden. Respondenternas beskrivning av investering i utbildning kan analyseras utifrån Bourdieus beskrivning av kulturellt kapital eftersom att individernas preferenser och föreställningar kan ha påverkats av
22
eftergymnasiala studier. Bourdieu (1986, 243) beskriver att kulturellt kapital är det kapital som individen erhållit i form av utbildning. Några av respondenterna har även gått miste om att erhålla pengar eftersom att de inte arbetat regelbundet efter sina utbildningar. Det går att associera till Bourdieu (1986, 243) som beskriver att begreppet ekonomiskt kapital är kopplat till pengar och egendomar. Den ekonomiska aspekten i form av en stabil lönenivå var en anledning till att några respondenter valde att studera. Respondent 1 berättar att han har en utbildning på mastersnivå som egentligen skulle resultera i en annan typ av lönebildning än den han fick under åren inom den ideella sektorn. Respondenten framhäver även att han har studieskulder att betala av, vilket kan vara svårt om individen inte finner ett arbete efter avslutade studier. Majoriteten av respondenterna beskriver även att det varit begränsad samverkan mellan skola och arbetsliv under sin studietid. I några fall har respondenterna varit ute på praktik, men enbart under kortare perioder. De praktikplatser som de varit på har inte resulterat i anställning. Om det sedan är utbildningsanordnaren eller individen som ordnat praktikplatsen är oklart. Det är möjligt att sociala strukturer som skolan har spelat en avgörande roll för några respondenter då skolan styrs av olika myndigheter. Majoriteten av respondenterna valde dock att läsa teoretiska utbildningar och var troligen medvetna om att utbildningarna inte innehöll speciellt mycket praktiska moment. De respondenter som hade önskat mer praktik hade istället kunnat välja en utbildning som var mer yrkesinriktad. Individen och kontexten kan därför ha påverkat varandra. Respondenternas relation till skolan och bristen på samverkan som några respondenter upplever överensstämmer med Patton & McMahons beskrivning av hur individens interaktion med omvärlden. Patton & McMahon (2014, 248) förklarar att individer lever och befinner sig konstant i olika miljöer och är därför alltid i interaktion med omvärlden och dess påverkningsfaktorer. Respondenterna har studerat på universitet- och högskola och varit beroende av skolan och är numera beroende av arbetsmarknaden och de händelser som sker inom sina branscher. Individens existens och förhållande till kontext systemet är något som Patton & McMahon tar upp i System Theory Framework. Patton & McMahon (2014, 248) redogör för att individers livsroller bara kan uppstå och finnas i förhållande till det större systemet, kontextsystemet. Respondenterna har olika roller som föräldrar, vänner, samhällsmedborgare och arbetssökande. De är sedan beroende av vad
23
som händer i familjen, på arbetsmarknaden och inom vänskapskretsar. Det är kontextsystemet som påverkar arbetssökandet väldigt mycket. Några av respondenterna har haft praktik och har där varit i beroendeställning till arbetsgivaren.
5.2 Socialt Nätverk
Respondent 1 berättar att de arbeten och praktikplatser som han haft de senaste åren har han fått genom sitt sociala nätverk. Han fick exempelvis ett ideellt arbete genom en kontakt som var ledare inom en organisation som respondenten är medlem i. Bristen på praktik under utbildningen var ett inslag som gjorde att han inte erhöll kontakter som kom att vara användbara i framtiden. Respondent 1 har många sociala kontakter, cirka 400 kontakter på Linkedin, men många av kontakterna arbetar inom den ideella sektorn. Respondent 3 har studerat i tre olika länder och har därför sociala kontakter i andra länder än Sverige.
Under intervjun med respondent 3 framkom det att hon försöker använda sig av sitt sociala nätverk för att hitta arbete. Hon beskriver att det har varit problematiskt eftersom att många av hennes kontakter arbetar inom Telecom och inte inom de branscher hon utbildat sig inom. Respondent 2 delar samma upplevelse som de andra respondenterna, när det kommer till brist på sociala kontakter inom sitt utbildningsområde. Han har utbildat sig utomlands och hade vid intervjun varit arbetssökande i en månad. På egen hand har respondent 2 fått skicka iväg cirka 20 ansökningar som han funnit med hjälp av webbsidor. Hans korta vistelse i Sverige har gjort att han inte byggt upp något större socialt nätverk. Respondent 7 situation påminner om respondent 2. Respondent 7 har varit i Sverige under några få års tid och kom hit på grund av oroligheter i hemlandet. Hon har därför inte byggt upp något större socialt nätverk inom sitt utbildningsområde. Respondent 5 nämner att hon inte har något större nätverk inom turism utan hon har några enstaka kontakter, medan de flesta av hennes andra vänner arbetar inom andra branscher. Respondent 4 flydde till Sverige under 90-talet och han berättar att han inte har så mycket sociala kontakter inom ekonomi i Sverige. Sociala kontakter finns inom andra områden och han säger åt sina vänner att om de får kännedom om en ekonomitjänst ska de höra av sig till honom. De får
24
gärna säga några fina ord om honom till arbetsgivare. Han lär däremot ha sociala kontakter i sitt hemland, då han arbetade inom sitt utbildningsområde under många års tid.
5.2.1 Analys
De flesta av våra respondenter saknar sociala kontakter inom sitt utbildningsområde, vilket beror på olika omständigheter som flykt från andra länder och brist på arbetslivserfarenhet. De har därför inte kunnat dra nytta av fördelar som individer med sociala nätverk har tillgång till. Bourdieu beskriver att det finns fördelar med att ingå i ett socialt nätverk. Bourdieu (1986, 249) redogör att de fördelar som individer i ett nätverk kan ta del av är tjänster som kommer från relationer inom nätverket. Några respondenter i vår undersökning kommer från andra länder och hade möjligtvis ett nätverk av kontakter inom sina utbildningsområden tidigare som försvann när de flyttade till Sverige. Det gör att individer som flytt eller flyttat med egen vilja kan behöva arbeta aktivt med att skapa nya kontakter vilket kan vara svårt. Bourdieu (1986, 249) beskriver att ett nätverk inte är något som skapas vid ett tillfälle och sedan finns kvar för alltid. Han menar att det inte är givet att alla innehar ett nätverk av sociala relationer. Respondenterna i vår undersökning beskriver i intervjuerna att sociala kontakter är en stor faktor numera när de söker arbete. I några fall kan arbetsgivare anse att det är en mindre risk att anställa en individ inom sitt sociala nätverk än någon som de inte känner sedan tidigare. Det är inte lätt att skapa sociala kontakter inom en bransch om individen i fråga inte får möjlighet till arbete. Det som går emot Bourdieus teori om att ett nätverk kan försvinna och inte vara för evigt är förändringsprocesser som globalisering och digitalisering vilket numera är en del av samhället. Det gör att flera individer har sina sociala kontakter på sociala medier som Linkedin och Facebook, vilket innebär att man kan bevara sina sociala kontakter i digitaliserad form. Detta kan associeras till Patton & McMahon och deras beskrivning av kontextsystem. Patton & McMahon (2014, 248) förklarar att ett kontextsystem innebär att individer lever och befinner sig konstant i olika miljöer och är därför alltid i interaktion med omvärlden och påverkningsfaktorer.
25
Respondenternas kontextsystem styrs av vad som händer inom deras utbildningsområde och på arbetsmarknaden i stort. I några fall har respondenternas kontextsystem förändrats genom påverkningsfaktorer som inneburit att de fått fly till ett annat land på grund av krig eller politiska beslut. De har sedan kommit till ett nytt land med nya förutsättningar som inneburit att de måste kompletterade språk och ta mindre kvalificerade arbeten.
Några respondenter som är inrikesfödda har varit ute på praktik och har möjligtvis skaffat sociala kontakter som de inte anser varit optimala för framtida inträde på arbetsmarknaden. Respondenterna förklarar att de hamnat på små arbetsplatser och på praktikplatser med för avancerade arbetsuppgifter i förhållandet till sin utbildningsnivå. Det kan tolkas som att socialsystemet, i form av arbetsplatsen, kan ha haft en direkt påverkan på individsystemet och variabler som personlighet och värderingar. I respondenternas fall kan de skaffat sociala kontakter under praktikperioderna men av någon anledning har det inte resulterat i arbete efter avslutad utbildning.
5.3 Kompletterande aktörer
Respondent 2 har varit i kontakt med en kompletterande aktör som han numera befinner sig hos och intrycket är att de försöker hjälpa honom att hitta arbete. Respondent 2 beskriver att han fått hjälp genom att företaget skickat platsannonser till honom via länkar, vilket han tycker är bra. Respondent 3 nämner att hon varit i kontakt med två kompletterande aktörer. Den ena aktörer var hon inte alls nöjd med, då hon upplevde att hon “spillde” tid där. Hon fick inte hjälp med kontakter och kände att hon ofta kom dit och satt av sin tid. Den andra aktören som hon numera är hos är enligt henne mycket bättre. Respondent 3 får hjälp med sitt arbetssökande genom att personal hos kompletterande aktörer skickar hennes cv och personliga brev till arbetsgivare som ingår i företagets sociala nätverk. En annan positiv faktor är att hon fått information om hur arbetssökande fungerar i Sverige, då hon kommer från ett annat land. Organisationen har även många kontakter inom näringslivet, vilket respondent 3 nämner som något positivt. Respondent 1 har precis som respondent 3 varit inskriven hos olika kompletterande aktörer. De aktiviteter som han deltagit i har varit
26
workshops och individuell coachning. Det som varit mindre bra är att aktörerna inte har tillgång till sociala kontakter inom hans utbildningsområde. De har haft svårt att matcha honom med relevanta kontakter, vilket har gjort att han inte har varit på någon intervju under cirka sex månader. En annan negativ faktor var att företagen inte gav honom det stöd som han ansåg att han behövde. Respondent 1 beskriver att samarbetet med en aktör bestod i att kartlägga företag inom branschen, men att han inte fick stöttning genom processen. Om de istället sagt “den här tjänsten tycker jag att du ska söka” och varit lite mer framåt och coachande, hade han känt att han fått sina behov tillgodosedda. Respondenterna har väldigt olika perspektiv på det bemötande och den hjälp de fått av kompletterande aktörer precis som deltagarna i Wennström & Diehls studie. Wennström & Diehl (2005, 14-15) kom under temat stöd, engagemang och bemötande fram till att det rådde skilda åsikter. Några deltagare var nöjda med de bemötande de fått, medan andra kände att de fått ett dåligt bemötande och känt sig illa behandlade. Det var ingen av respondenterna i vår undersökning som kände att de fått ett dåligt bemötande av personal hos kompletterande aktörer, däremot hade mer coachning och hjälp med sociala kontakter inom relevanta utbildningsområden varit önskvärt.
Praktik är något som respondent 1 fått hjälp med av sina handläggare som arbetar för en kompletterande aktör, men praktikplatserna har inte resulterat i arbete. Handläggarna har använt sina personliga kontakter och har sedan kunnat ordna praktik åt respondent 1. Respondent 6 har varit inskriven hos två olika kompletterande aktörer. Den ena kompletterande aktören var enligt honom inte bra eftersom det mest gick ut på att gå på föreläsningar som var helt okej. Han menar att fokus inte låg på den enskilda individen och dess behov. Respondent 6 nuvarande kompletterande aktör är bättre för de erbjuder föreläsningar om hur man söker jobb, går igenom de arbetssökandes cv och lite andra uppgifter. Eget ansvar är en stor del av sökprocessen och det är naturligt eftersom att individerna inte är barn menar respondent 6. Det är dock svårt med jobbsökande och han känner att det skulle vara bra med lite mer individuellt stöd. Respondent 7 har liknande upplevelser som respondent 1 och 6. Hon befinner sig hos en kompletterande aktör tre dagar i veckan. Respondent 7 får hjälp med att söka arbete, deltar på seminarium vid två tillfällen i vecka och har samtal med sin handläggare. Hjälp har även erbjudits i form av att
27
handläggaren hjälpt henne att söka in till universitet, då hon vill läsa masterutbildning i human rights. Respondent 7 beskriver även att hon har behov som inte blivit tillgodosedda. Hon berättar att hon brukar söka arbete på egenhand under fyra timmars tid när hon befinner sig hos sin kompletterande aktör. Respondent 7 önskar att hon fått mer råd och stöttning vid sitt jobbsökande. Det som hon nämner likt några andra respondenter är att de kompletterande aktörerna inte har sociala kontakter som matchar hennes utbildningsområde och utbildningsnivå. Hon blev informerad om ett arbete som städare av sin handläggare, vilket hon inte uppskattade.
5.3.1 Analys
Samtliga respondenter är inskrivna hos Arbetsförmedlingen och befinner sig hos kompletterande aktörer. Några av respondenterna har haft kontakt med flera kompletterande aktörer eftersom att de varit arbetslösa i flera olika perioder. Erfarenheter av kompletterande aktörer skiljer sig åt mellan de olika respondenterna. Det är några respondenter som upplever att de fått hjälp med att skriva cv, personligt brev och få ta del av företagens sociala nätverk. Det är framförallt hjälp med att sprida cv:n och personliga brev som respondenterna uppskattar. De gillar även att deras handläggare skickar länkar till dem med arbeten som kan vara aktuella. En del respondenter är missnöjda med sina kompletterande aktörer. De tycker inte att företagen har sociala kontakter som matchar deras utbildningsnivå. Några respondenter nämner att deras handläggare har informerat om arbeten, som de inte har varit intresserade av. Med Patton & McMahons (2014, 245) terminologi kan respondenternas berättelse ses som ett uttryck för att deras individsystemet inte blivit tillgodosedda av de kompletterande aktörerna. Patton & McMahon (2014, 245) förklarar att individsystemet innehåller variabler som övertygelser, självbild och värderingar. Respondenterna kan ha haft förväntningar på de kompletterande aktörerna i kontextsystemet som inte motsvaras av det stöd som respondenterna har fått. Denna
28
upplevelse har haft en negativ inverkan på individsystemet i form av självbild och förväntningar på karriärutveckling.
En annan aspekt som skapar missnöje hos en del respondenter är att de kompletterande aktörerna rekommenderar arbeten som kräver gymnasieutbildning eller lägre. Respondenternas beskrivning av att vilja arbeta med något de studerat går att associera till Beckers (1981; 1991) Humankapitalteori. Kompletterande aktörer har i uppgift att få ut arbetssökande i utbildning eller arbete, men i våra respondenters fall har de inte lyckats etablera sig på arbetsmarknaden inom sina utbildningsområden. I syfte att bättre kunna matcha sina deltagares behov skulle därför kompletterande aktörer kunna arbeta mer intensivt med att finna samarbetspartners inom branscher och yrken där arbetsgivare efterfrågar hög kompetens. Att investera i sitt sociala kapital är något som Bourdieu påpekar. Ett socialt nätverk är resultatet av en medveten eller omedveten investeringsstrategi i syfte att skapa sociala relationer som är användbara på kort- eller lång sikt (Bourdieu 1986, 249). Några deltagare menar på att de hade velat ha mer stöttning genom processen. De hade velat få mer stöd i sitt arbetssökande genom att handläggarna konkret nämner vad de ska göra och att de sitter med och hjälper deltagarna söka jobb.
5.4 Arbetsförmedlingen
Respondenterna har även varit i kontakt med Arbetsförmedlingen och har delade åsikter om myndigheten. Respondent 2 upplever att han inte fått någon hjälp och han önskar att organisationen hade kunnat bidra med ett socialt nätverk inom hans utbildningsområde. Han menar att Arbetsförmedlingen på ett väldigt enkelt sätt hade kunnat synkronisera arbetsgivare och arbetssökande. Respondent 1 har precis som respondent 2 upplevt missnöje. Han berättade att efter ett sommarjobb tog han kontakt med Arbetsförmedlingen men lyckades inte få tag på sin arbetsförmedlare under en månads tid. Under denna tid uttryckte han att det kändes som att han blev “bollad lite hit och dit”. Men upplevelserna av
29
Arbetsförmedlingen är inte enbart negativa. Myndigheten skickade respondent 1 på olika nätverksträffar där flera arbetsgivare och arbetssökande medverkade. Nätverksträffen resulterade inte i arbete men respondent 1 uttrycker att han fick möjlighet att öva på att gå på intervju. Respondent 4 har inte haft speciellt mycket kontakt med Arbetsförmedlingen de senaste åren, däremot under en tidigare period som arbetslös för cirka 10 år sedan fick han hjälp av organisationen. Hjälpen bestod av att Manpower behövde anställa personal. Respondent 4 beskriver att han tillsammans med 10-20 andra arbetssökande fick en kallelse av sin arbetsförmedlare, där fick han möjlighet att gå på intervju och fick sedan jobbet. Anledningen till att han fick tjänsten var att det fanns något som kallas “friårig tjänst”. Det innebar att på den tiden kunde arbetstagare ta tjänstledigt under ett års tid, vilket gjorde att arbetslösa på Arbetsförmedlingen fick ersätta ordinarie personal under ett års tid. När den ordinarie personalen sedan återkom efter sin tjänstledighet, fick respondent 4 inte vara kvar. Han tycker att det borde finnas privata Arbetsförmedlingar som kunde hitta jobb åt honom och han skulle kunna tänka sig att betala för ett abonnemang hos en sådan organisation. Sådana tjänster finns i andra länder nämner respondent 4. Respondent 7 berättar lite om sina upplevelser av Arbetsförmedlingen och de flesta är positiva. De positiva inslagen består av information om tillvägagångssätt när det gäller utbildningar.
“Man har till exempel ett år eller två år, och under de året måste du studera till exempel, gymnasium svenska eller så för att kunna gå på universitet eller kanske gå nån barnskötarkurs eller sjuksköterska
kurs” (Respondent 7).
Det hon har upplevt som negativt med Arbetsförmedlingen är att hon blivit tilldelad flera olika arbetsförmedlare vilket enligt respondent 7 kändes lite rörigt.
5.4.1 Analys
Respondenterna har inte haft någon regelbunden kontakt med Arbetsförmedlingen mer än att de är inskrivna där och de har olika åsikter om den hjälp de fått av myndigheten. Några respondenter har positiva erfarenheter och beskriver att de fått möjlighet att gå på
