Malmö högskola
Lärarutbildningen
Lek Fritid Hälsa
Examensarbete
10 poäng
Ska vi leka Pokémon eller ska vi hoppa i
lövhögar?
- en studie om barns fria utelek på två förskolor med olika syn på
utevistelse.
Shall we play Pokémon or shall we jump into leaves?
- a study of children´s ’freeplay’ outdoors at two preschools with different
ideas about outdoors activities.
Martina Blom
Martina Olsson
Lärarexamen 140 poäng
Barndoms- och Ungdomsvetenskap Höstterminen 2005
Examinator: Kristina Gustafsson Handledare: Maria Pålsson
Abstract
Titel: Ska vi leka Pokémon eller ska vi hoppa i lövhögar? Författare: Martina Blom och Martina Olsson
Studien belyser problemen kring den fria uteleken på förskolan. Den fria utelekens syfte och innehåll kan variera stort beroende på vilken förskola som betraktas. Ett antagande som görs i denna studie är att personalen på förskolorna har olika syn på utevistelsens betydelse och att gårdarnas miljö ser annorlunda ut.
Syftet med studien var att ta reda på om det fanns några skillnader/likheter mellan barns fria utelek på en traditionell förskola och på en I Ur och Skur förskola. I studien undersöktes vilka lekar barnen på de två förskolorna lekte och var inspirationen till lekarna kom ifrån. Studien tar även upp huruvida barnens fria utelek skiljer sig beroende på om barnen har tillgång till leksaker eller naturmaterial i sin lek, samt vilka roller leksakerna/naturmaterialet fick. Vilka roller pojkar respektive flickor tog i den fria leken är något annat som studeras i undersökningen.
De som deltagit i undersökningen var fyra förskollärare, två från respektive förskola, samt sammanlagt 31 barn. Empirin till studien fick vi fram genom observationer av barnen samt genom intervjuer med de fyra förskollärarna.
Resultatet i undersökningen blev att det inte skiljde sig så mycket i barnen fria utelekar mellan de två förskolorna. Det som skiljde sig var att på den traditionella förskolan lekte barnen många lekar som var inspirerade av massmedia t.ex. Pokémon och Scooby-Doo, medan barnen på I Ur och Skur förskolan sällan lekte sådana lekar. Deras lekar inspirerades främst av miljön runtomkring dem, t.ex. lekar med löv och lekar där barnen klättrade i träd. På båda förskolorna förekom det att barnen omvandlade leksaker/naturmaterial så att de bättre skulle passa in i deras lekar. Det var främst leksaker som barnen på den traditionella förskolan omvandlade. Däremot var det naturmaterial som barnen på I Ur och Skur förskolan oftast omvandlade.
Förord
Vi vill tacka de förskolor som har gjort detta arbete möjligt att genomföra. Även ett stort tack till de förskollärarna som har ställt upp på intervjuer under arbetets gång och som vid en del tillfällen har fått vara flexibla i sitt arbete då en omstrukturering av dagen ibland har varit nödvändig. Vi vill även tacka barnen på förskolorna för att de tillät oss observera dem under deras lekar. Till sist ett stort tack till vår handledare Maria Pålsson som har varit till stor hjälp för oss under arbetets gång.
Innehållsförteckning
1 Introduktion ... 9
1.1 Syfte... 10
2 Kunskapsbakgrund ... 11
2.1 Barns lekar och leksaker/naturmaterial från förr... 11
2.2 Tidigare forskning kring den fria uteleken ... 12
2.2.1 Lekens innehåll... 12
2.2.2 Utomhusleken... 14
2.2.3 Pedagogernas roll ... 14
2.3 Leken ... 15
2.3.1 Leken och dess betydelse ... 15
2.3.2 Barns olika roller och rollekar ... 15
2.3.3 Fantasilek... 16
2.3.4 Leksaker och naturmaterial ... 17
2.4 Centrala begrepp... 18 3 Problemprecisering... 21 4 Metodbeskrivning... 23 4.1 Metodval... 23 4.1.1 Observationer ... 23 4.1.2 Intervjuer ... 24 4.2 Undersökningsgrupp... 25 4.3 Genomförande ... 27 4.4 Analysbeskrivning ... 29 4.5 Forskningsetiska överväganden... 30 4.6 Fördelning av arbetet ... 30 5 Resultat ... 33 5.1 Innehållet i leken ... 33
5.1.1 Den traditionella förskolan ... 33
5.1.2 I Ur och Skur förskolan ... 35
5.1.3 Analys... 36
5.2 De vanligaste lekarna och rollerna bland pojkarna ... 38
5.2.1 Den traditionella förskolan ... 38
5.2.2 I Ur och Skur förskolan ... 39
5.2.3 Analys... 40
5.3 De vanligaste lekarna och rollerna bland flickorna ... 41
5.3.1 Den traditionella förskolan ... 41
5.3.2 I Ur och Skur förskolan ... 42
5.3.3 Analys... 43
5.4 Leksakers och naturmaterials funktion i den fria uteleken... 43
5.4.1 Den traditionella förskolan ... 43
5.4.2 I Ur och Skur förskolan ... 44
5.4.3 Analys... 45
5.5.1 Den traditionella förskolan ... 47
5.5.2 I Ur och Skur förskolan ... 47
5.5.3 Analys... 48
5.6 Slutsatser... 48
6 Diskussion ... 51
6.1 Diskussion kring slutsatserna ... 51
6.2 Kritisk granskning av studien ... 52
Referenslista ... 55
Bilaga 1... 57
1 Introduktion
Ett ämne som intresserar oss väldigt mycket är den fria leken i förskolan. Anledningen till att vi har valt den fria leken är att vi anser att leken är viktig för barns utveckling. Under den fria leken menar vi att barnen lär sig mycket, bl.a. social kompetens, bearbeta saker de varit med om, regler och turtagning. Barnen får även många tillfällen att använda sin fantasi.
I läroplanen för förskolan, Lpfö 98, står det att leken är viktig för barns utveckling och lärande, därmed ska förskoleverksamheten tydligt präglas av leken. Genom leken stimuleras barnens fantasi, inlevelse, kommunikation, förmåga att tänka logiskt samt förmågan att samarbeta och lösa problem. Dessutom kan barnen i leken få möjlighet att uttrycka olika känslor och erfarenheter. Vidare ska förskolan ge utrymme för barnens egna fantasier och kreativitet i leken och i lärandet, då detta ska ske både inomhus och utomhus. Utemiljön ska ge möjlighet till lek och andra aktiviteter. Ett mål i läroplanen är att förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära. (Lärarförbundet, 2001)
Vi har valt att inrikta oss på den fria uteleken eftersom vi anser att det är där barnens fantasi och kreativitet bäst kommer till förfogande. I och med att barnen vistas ute har de oftast inte tillgång till lika många leksaker som de har när de är inomhus. Utomhus finns det dessutom inga ”färdiga rum” som barnen kan leka i. Med ”färdiga rum” menar vi inredda rum som dockrum och byggrum. Wallgren (2005, s. 28) citerar Mårtensson (2004): ”Utomhuslek skapar gemenskap och stimulerar fantasin på ett helt annat sätt än när man begränsas av fyra väggar”.
Vi har erfarenhet av att den fria uteleken kan variera på förskolor beroende på hur personalens inställning är till att vara ute. Barnen som går på en I Ur och Skur förskola har mestadels sin verksamhet ute i naturen. Både den planerade pedagogiska verksamheten och den fria leken sker utomhus på en I Ur och Skur förskola. På en traditionell förskola däremot kan det vara så att de går ut en stund på gården, bara för att de måste få lite frisk luft och för att det kanske blir lugnare i barngruppen utomhus.
Under vår verksamhetsförlagda tid under utbildningen har vi sett att när barnen leker ute uppstår det inte lika många konflikter och leken fungerar bättre ur ett helhetsperspektiv. När vi tittar på den forskning som finns om lek idag, så finns det
mycket forskat om lekens innehåll och dess betydelse. Det finns även en del forskning om utelekens betydelse. Något som däremot saknas är forskning om hur utelekens innehåll påverkas beroende på om barnen har tillgång till leksaker eller inte. Därmed har vi valt att göra en undersökning om detta.
1.1 Syfte
Syftet med vår undersökning är att studera likheter och skillnader rörande barns fria utelek på en traditionell förskola och en I Ur och Skur förskola. Vi är intresserade av att se vad den fria uteleken styrs och inspireras av, men också vilka roller barnen tar i de olika lekarna. Som blivande förskollärare kommer vi dagligen att möta den fria uteleken i verksamheten och ställas inför frågan vad den fria lekens egentliga syfte är.
2 Kunskapsbakgrund
Detta kapitel är uppdelat i fyra underrubriker. Kapitlet inleds med historik om barns lekar och leksaker/naturmaterial. Efter historiken diskuteras tidigare forskning kring fri utelek. Därefter kommer ett avsnitt om leken och dess innehåll, och till sist en beskrivning av centrala begrepp som förekommer i studien. Den kunskapsbakgrund som framkommer i detta kapitel kommer att användas i analysdelen under resultatkapitlet som stöd för att tolka den empiri som vi har fått fram.
2.1 Barns lekar och leksaker/naturmaterial från förr
Leksaker har funnits i många årtusenden. Förr gjordes bollar av torkade frukter eller urinblåsor från djur. Figurer och djur tillverkades av lera. Småbarns skallror är en väldigt gammal leksak, lerskallror som tros vara 6000 år gamla har funnits (Håkansson, 1998).
Många levde på jordbruk förr och hade djur nära omkring sig. Det blev därmed naturligt för barnen att leka olika sorters djur och andra lekar som hade med jordbruket att göra. Förr i tiden när det inte fanns så många leksaker lekte barnen med det som fanns tillgängligt. Barnen tillverkade sina egna leksaker av olika material. De gjorde kor av kottar och som ben använde de tändstickor (Håkansson, 1998).
Håkansson (1998) anser att de byggde mycket själva, barnen fick därmed använda sin fantasi hela tiden. Stängsel och ladugårdar till sina tillverkade leksakskor var något som barnen byggde själva. Bäck (1980) beskriver även han att barnen som levde förr tillverkade sina leksaker själv. De gjorde olika fantasifulla figurer som kor av grankottar, hästar av små grenbitar och båtar av bark. Det vi ser är att barnen förr lekte mycket med naturmaterial.
Håkansson (1998) anser att inspirationen till sina lekar fick barnen från jordbruket, där många barn växte upp. Var barnen idag får sin inspiration ifrån till sina lekar är något som vi ska undersöka i vårt arbete. I undersökningen kommer vi att ta reda på hur barnen använder sin fantasi i den fria uteleken. Vi kommer att titta på om barnens fantasi används mest om de har tillgång till leksaker eller om de har tillgång till naturmaterial.
På 1500-talet var det enligt Håkansson vanligt att vuxna och barn lekte tillsammans. Några lekar som var vanliga då var att gå på styltor, rulla tunnband, rida käpphäst, slå kullerbytta, hoppa bock, spela tärning, blåsa såpbubblor och simma. Bäck (1980) och Håkansson (1998) nämner båda att något annat som var populärt förr, var olika sorters bollekar. Detta var populärt bland både pojkar och flickor. Bolleken som var populärast bland pojkarna var att spela fotboll, medan flickorna helst stod och kastade en liten boll mot en vägg. Bollen kastades mot väggen, därefter skulle man hoppa över den och nästa på tur skulle fånga den. Håkansson (1998) skriver att ”sista paret ut”, också var en vanlig lek bland barnen förr. Det gick ut på att försöka fånga varandra, en sorts tafattlek. Olika former av tafattlekar var vanliga förr, barnen behövde inga leksaker för att kunna leka den sortens lekar, utan bara några kompisar.
Håkansson (1998) menar att eftersom det inte fanns så många leksaker fick barnen använda sin fantasi och leka lekar som inte krävde leksaker. Redan på 1600-talet lektes det blindbock. Leken går ut på att blindbocken får en bindel över ögonen och ska sen försöka fånga någon och gissa vem det är.
Enligt Bäck (1980) har det alltid varit vanligt att barn leker affär. Förr använde barnen sand, blad och lerkakor som varor. Barnen förr använde sig av naturmaterial i sina lekar, detta är något som vi kommer att undersöka om barnen idag också gör det. Vi kommer även att ta reda på vad barnen använder naturmaterialet till i de olika lekarna.
2.2 Tidigare forskning kring den fria uteleken
Leken är ett område som det har forskats kring väldigt mycket. Detta likaså vad gäller den fria leken. När det kommer till vårt undersökningsområde den fria uteleken finns det däremot inte särskilt mycket.
2.2.1 Lekens innehåll
Löfdahls (2002) studie berör den fria leken och handlar om lekens innehåll med fokus på vilka kunskaper som kommer till uttryck samt hur det gemensamma meningsskapandet uppkommer. Denna studie kommer inte att gå in på vilka kunskaper som uppstår ur den fria uteleken, utan vi är mer intresserade av vilket innehåll den fria uteleken har och vad innehållet inspireras av. Likheten med vår studie och Löfdahls blir
Löfdahl (2002) har därefter gått ett steg längre och granskat kunskaperna som uppstår ur lekens innehåll. Detta är inte något som kommer att tas upp i vår undersökning och därmed är det detta som skiljer vår studie från Löfdahls. I stället för att gå i samma spår som Löfdahl har gjort, har vi valt att se på den fria uteleken och om den fria utelekens innehåll skiljer sig på en traditionell förskola, med leken på en I Ur och Skur förskola.
Om vi ser på det resultat som Löfdahl (2002) fick fram i sin forskning så är det mycket därifrån som vi kan ta med oss i vår egen undersökning. Löfdahl kom fram till att innehållet i leken är en del av barnens dagliga tillvaro, som tar form genom de mest fantasirika framföranden. Hon har sett att leken består av olika teman som t.ex. överlevnad, där barnen ställer frågor om livet och lär sig handskas med olika faror. De konstruerar svar på problemen de stöter på. Detta är något vi kan använda oss av i undersökningen. När vi tittar på var barnen får sin inspiration från kan vi se om det verkligen är så att barnen leker det som de själva har varit med om eller som pågår runt om dem.
Lindqvist (1995) har också studerat vad lekens innehåll påverkas av. Lindqvist har i sin forskningsrapport däremot fokuserat på hur en estetisk verksamhet kan påverka lekens innehåll och form. Med estetisk verksamhet syftar hon främst på drama och litteratur. Lindqvist har haft bestämda estetiska former för att se hur dessa påverkar lekens innehåll. Resultatet Lindqvist kom fram till, var att speciellt drama har betydelse för hur meningsfull leken blir. I många fall använder barnen leken som ett hjälpmedel för att lösa olika problem, men det är inte alltid lätt för barnen att kunna gestalta detta i leken. Om barnen däremot får ett problem dramatiserat, har de lättare för att sedan vidareutveckla detta i sin lek. Leken fylls därmed även med känslor och barnen har lättare för att uttrycka sig på ett mer utvecklande sätt. Om barnen inte lägger in känslor i sina lekar så kan leken lätt bli ytlig.
Löfdahl (2002) kom fram till som tidigare har nämnts, att innehållet i leken är en del av barnens dagliga tillvaro och att de genom leken konstruerar svar på problemen de stöter på. Lindqvist (1995) menar att barn behöver hjälp med detta, då leken ska kunna bli så meningsfull som möjligt.
2.2.2 Utomhusleken
Eftersom vi är intresserade av den fria uteleken så har vi tagit stöd av Mårtenssons (2004) avhandling som handlar om utomhusleken. Mårtensson har i sin studie jämfört utomhusleken med inomhusleken. Hon har undersökt hur mycket utomhusleken kan ge jämfört med inomhusleken. Mårtensson har fått fram att det är utomhus som barnens fantasi verkligen får komma till användning. Dessutom finns det obegränsat med redskap att använda i sina lekar utomhus, då barnen t.ex. kan förvandla trädens blad till pengar. På det sättet behöver det inte bli bråk om leksakerna. Vidare menar Mårtensson att barn samarbetar bättre och är mer jämlika när de leker utomhus. Barnen rör även mycket mer på sig utomhus.
I vår undersökning är vi intresserade av vilka naturmaterial och leksaker barnen använder i sin fria utelek samt vilka roller naturmaterialen och leksakerna får i lekarna. Då Mårtensson (2004) har sett att barnens fantasi kommer till stor användning vid lek utomhus, blir det extra intressant att studera på vilket sätt de då använder naturmaterialen och leksakerna. Vår studie kommer på så sätt att komplettera Mårtenssons och ge en djupare kunskap kring fenomenet fri lek utomhus på förskolan.
2.2.3 Pedagogernas roll
När vi har letat efter forskning som rör den fria uteleken så har vi hittat en hel del avhandlingar som tar upp pedagogernas roll i barnens fria lek. Till viss del kan vi koppla detta till studien, då pedagogernas roll kan ha betydelse för hur leken utformas och vilket innehåll den får. Exempelvis har Tullgren (2002) undersökt vad som händer när pedagoger deltar i barnens lek. Hon har kommit fram till att när pedagogerna leker med barnen, så styr pedagogerna medvetet in lekens innehåll mot en annan riktning än den som barnen verkar avse om de misstänker att leken kommer bli, enligt deras tycke, för våldsam. På det sättet värderar pedagogerna omedvetet barnens lek utifrån lämpliga och olämpliga lekar.
Detta resultat är till hjälp när vi ska besvara frågeställningen var barnen får sin inspiration ifrån. Det är kanske så att pedagogerna har en stor del i detta, då det ibland är de som ger förslag till vad barnen kan leka. Även Hjort (1996) har forskat om pedagogernas roll i barnens fria lek. I sin avhandling har hon kommit fram till att den vuxnes roll är viktig för hur leken utformas och utvecklas. Den vuxnes roll är viktig
eftersom barns förmåga att leka inte är något som är medfött. Barnen behöver den vuxnes stöd och hjälp för att utveckla leken.
2.3 Leken
Först följer en beskrivning av leken och dess betydelse. Därefter följer en förklaring av olika sorters lekar. Till sist kommer ett avsnitt om leksaker och naturmaterial.
2.3.1 Leken och dess betydelse
Knutsdotter Olofsson (1992) menar att när barn leker omvandlar de verkligheten till något annat. Förmågan att i tanken kunna omvandla verkligheten är grunden i mänsklig intellektuell aktivitet. Innanför lekens ramar är allt möjligt; det är en förtrollad värld. När barn leker existerar inget annat, de vare sig hör eller ser. Barnens lekar eller de saker de leker med styrs av de inre föreställningarna. Lek är inte bara lek, utan det är barnets sätt att lära sig att klara livet och förstå världen.
Enligt Evenshaug och Hallen (2001) har leken stor betydelse för barns liv och utveckling. I leken får barnen många möjligheter att använda sin fantasi. Det är den inre motivationen hos barnen som styr leken och de yttre påverkningarna som stimulerar eller utlöser leken. Leken fyller många funktioner, den kan t.ex. fungera som en form av problemlösning. Barnen kan med andra ord med hjälp av leken lösa de problem som de stöter på i det verkliga livet. Genom leken utforskar barnen sin omgivning och sig själva. Barnen kan i leken prova saker som de annars inte hade vågat och även möta faror som annars är skrämmande. Genom leken utvecklas barnen kreativt, intellektuellt, emotionellt, socialt samt motoriskt. Enligt Lindqvist (1996) är leken den viktigaste formen för att utveckla sitt medvetande om världen. Hon menar även att leken handlar om önskefyllelse.
Anledningen till att det är relevant för studien att ha en bakgrund om varför leken är så betydelsefull och vad som sker i leken, är eftersom vi har valt att titta på vad som styr lekens innehåll samt hur barnens lekar ser ut. Det är en bra hjälp att ha kunskap om vad det egentligen är som sker under lekens gång.
2.3.2 Barns olika roller och rollekar
Enligt Lindqvist (1996) är det genom leken som barnen lär sig det sociala livet, då framför allt genom rolleken. Evenshaug och Hallen (2001) beskriver rollek som att
barnet låtsas vara en annan person eller något djur. Barnet tar personens eller djurets identitet eller karaktäristiska egenskaper. Knutsdotter Olofsson (1992) instämmer i detta då hon säger att rollek är när barnet går in i en roll och beter sig och talar som rollen kräver. Lindqvist (1996) anser att de vanligaste rollerna för både pojkar och flickor är olika familjeroller. De leker gärna mamma, pappa, barn.
Knutsdotter Olofsson (1992) menar att före treårsåldern, leker pojkar och flickor relativt lika. Lekarna speglar framför allt vardagslivet, men de leker även att de är vilda djur, monster eller annat skrämmande. När barnen uppnår treårsåldern blir de medvetna om vilket kön de är. De börjar då söka upp förebilder som de kan identifiera sig med. För flickorna är inte detta särskilt svårt, då de i dagens samhälle ständigt är omgivna av kvinnor. Kvinnors arbete är dessutom lätt att iaktta. Flickorna fortsätter med sina vardagslekar som att leka mamma, pappa, barn, affär och skola.
Det ser annorlunda ut för pojkarna, vid treårsåldern börjar de välja andra sorters lekar. De har dessutom svårare än flickorna att hitta sina förebilder, då männens värld inte är lika tydlig som kvinnornas. Detta gör att pojkarna blir påverkade av massmedia istället och lekarnas innehåll är oftast inspirerade av Tv samt serietidningar. De leker hjältar som t.ex. Batman och Zorro eller något annat som är aktuellt. (Knutsdotter Olofsson, 1992)
Enligt Knutsdotter Olofsson (1992) har pojkar ett större behov än flickor av att mäta sig med varandra i en styrkehierarki. Flickornas rangordning är inte lika tydlig som pojkarnas. Flickor ägnar sig ofta åt uteslutningar och har långa diskussioner om vem som får vara med eller inte. Evenshaug och Hallen (2001) anser att rolleken bidrar till att öka barnets förmåga att betrakta saker och ting ur olika synvinklar. Genom rolleken lär sig barnet även att förstå hur andra tänker och känner. Vi anser att de roller barnen tar i den fria uteleken och de rollekar de leker är relevanta till studien då vi vill ta reda på hur barnens fria utelek ser ut på olika förskolor. Likheter och skillnader i pojkars och flickors fria utelek är något som kommer att studeras.
2.3.3 Fantasilek
Fantasilek förekommer ofta i förskolan menar Hangård Rasmussen (1988). Att barnen blir mamma, pappa, något djur eller någon figur händer utan vidare. I fantasileken förvandlar barnen inte bara sig själva, de kan lätt förvandla en pinne till nästan vad som helst. Pinnen kan bli en bil, ett metspö, en käpp, eller ett gevär. Leken med pinnen kan
ta slut fort och en annan lek kan fortsätta på klätterställningen. Med barnens fantasi kan klätterställningen lätt förvandlas till en rymdstation.
Vidare menar Hangård Rasmusson (1988) att barnens fantasilek inte är någon form av rollek. Han menar att barn i förskolåldern inte spelar olika roller. Fantasileken är inte förutsägbar, barnen leker omedvetet och försöker inte gömma sig bakom en roll anser han. Evenshaug och Hallen (2001) menar att när barnen leker fantasilekar kan olika ting fungera som olika saker, de kan få olika funktioner anpassat till situationen för det specifika tillfället. I ena stunden kan en träkloss vara en häst och i nästa stund kan träklossen förvandlas till ett hus. Detta är relevant för vår studie då vår problemformulering innehåller frågor om vilka roller barnen tar när de leker samt vilka funktioner leksakerna respektive naturmaterialen får i de olika lekarna.
2.3.4 Leksaker och naturmaterial
Knutsdotter Olofsson (1992) menar att barnens leksaker är till för att lära dem hur vuxenlivet fungerar. Det är samhällets värderingar som speglas i leksakerna. För att det ska vara en bra leksak så är det den som ska leda till lek. Inspiration till lekarna får barnen ofta från leksakerna. Newson och Newson (1982) anser däremot att det är leken som kommer först och sedan leksakerna. De menar att barnen inte leker p.g.a. att de har leksaker, utan leksakerna fungerar som ett hjälpmedel till leken. Vidare menar de att teoretiskt sett skulle barn inte behöva några leksaker utan barnets fantasi skulle räcka för att skapa lek.
Newson och Newson (1982) menar vidare att barn som inte har några leksaker lär sig snabbt att hitta andra hjälpmedel, en cirkel ritad i sanden kan bli ett hus och en sked inlindad i en tygbit kan bli en docka. Även barn som har tillgång till många leksaker, improviserar ofta fram sina egna leksaker för att uppfylla sin fantasis behov. Vi tror att det ibland är leksaken som ger inspiration till leken och en del gånger är det leken som kommer först, därefter väljer barnen en leksak utifrån leken.
Enligt Hangård Rasmussen (2002) kan leksaker lätt förvandlas till något annat med hjälp av barnens fantasi. Leksaker som t.ex. en spann kan bli en hjälm och en spade kan bli en pistol. Anledningen till att vi har valt att skriva om leksaker och naturmaterial är att vi vill se hur lekens innehåll och barnens fantasi påverkas av de saker som de har med sig i sin lek.
2.4 Centrala begrepp
De begrepp som är centrala i studien, definieras här nedan:
Fri utelek
Med fri lek menas lek där barnen leker fritt och själva väljer lekkamrater och lekformer. Det är lek där barnen inte styrs av fasta regler eller av en tidigare uppgjord plan (Pedagogisk uppslagsbok 1996). Denna definition har vi valt att använda oss av till begreppet fri lek. När vi skriver fri utelek så menar vi den fria leken som sker utomhus på förskolan.
Roller
När vi använder oss av begreppet roller så menar vi de roller barnen tar i sina lekar. Det är både rollen som en figur eller person i leken, men även vilken position barnen tar eller blir tilldelade i leken.
Evenshaug och Hallen (2001) beskriver roller som att barnet låtsas vara en annan person eller något djur. Barnet tar personens eller djurets identitet eller karaktäristiska egenskaper.
Leksaker/naturmaterial
En leksak är ett föremål som är ämnat för att användas i lek (Pedagogisk uppslagsbok, 1996). I studien skiljer vi på leksaker och naturmaterial. Leksaker är för oss tillverkade saker som t.ex. bollar, dockor, bilar, bandyklubbor och olika konstruktionsleksaker. Naturmaterial fungerar enligt oss också som leksaker men vi har ändå valt att skilja på dessa två begrepp. Med naturmaterial menar vi t.ex. stenar, pinnar, löv och andra föremål som kan hittas i naturen.
I Ur och Skur förskola
Barnomsorgsverksamhet med natur- och friluftsinriktning inom Friluftsfrämjandet. Denna barnomsorgsverksamhet startade 1985. I verksamheten har barnen nära och daglig kontakt med naturen. Barnens kunskaps-, rörelse- och gemenskapsbehov tillfredsställs här (Pedagogisk uppslagsbok, 1996).
Traditionell förskola
Vi har haft svårt att hitta ett bra begrepp som kan stå för en förskola som inte har en I Ur och Skur pedagogik. Vi kom slutligen fram till att använda oss av begreppet traditionell förskola. En traditionell förskola är en förskola som inte har en uttalad pedagogik. Oftast består förskolan av en blandning av olika pedagogiska inriktningar.
3 Problemprecisering
Utifrån vårt ämnesområde den fria uteleken, har vi inriktat oss på lekens innehåll och vad den styrs av. Vi har undersökt den fria uteleken på två olika förskolor. Vi ansåg att det var intressant att jämföra den fria uteleken på en traditionell förskola med en I Ur och Skur förskola. Utifrån antagandet att lekmiljön på en I Ur och Skur förskola skiljer sig från en traditionell förskola, på så sätt att en I Ur och Skur förskola inte har lika många leksaker som en traditionell förskola har.
Därmed var vi nyfikna på hur lekens innehåll skiljer sig åt beroende på om barnen har leksaker eller inte. Vi ville ta reda på vilka faktorer det är som påverkar lekens innehåll och om det är dagens samhälle och de ideal som finns som styr innehållet. Eftersom dagens barn tittar mycket på Tv och ofta spelar Tv-spel, är det av intresse att se om barnens inspiration till lekarna kommer från dessa.
Här nedan följer de frågeställningar som vi har undersökt närmre i vårt examensarbete.
Hur ser barns fria utelek ut på en traditionell förskola jämfört med barns fria utelek på en I Ur och Skur förskola?
- Vilka lekar förekommer på de båda förskolorna och vad är lekarna inspirerade av?
- Vilka leksaker/naturmaterial använder barnen i den fria uteleken på de båda förskolorna?
- Vilka funktioner får leksakerna/naturmaterialen i leken? - Vilka roller tar pojkar respektive flickor i den fria uteleken?
4 Metodbeskrivning
I detta kapitel beskrivs olika metoder som använts i studien. Därefter följer en beskrivning av undersökningsgruppen som bestod av barnen på två förskolor samt fyra förskollärare. Namnen på förskolornas avdelningar och förskollärarna är fingerade. Därefter har vi beskrivit hur arbetet har genomförts. Efter genomförandet kommer en beskrivning hur analysen har gått till. Sen följer forskningsetiska överväganden och till sist en redogörelse för hur arbetet har fördelats mellan oss.
4.1 Metodval
Studien grundar sig på en kvalitativ undersökning. Anledningen till att en kvalitativ studie har valts, är att vi har studerat och jämfört den fria uteleken på två förskolor. Vi var med andra ord inte ute för att generalisera den fria uteleken på alla förskolor, utan vi begränsade oss till två förskolor.
Repstad (1999) menar att kvalitativa studier oftast är undersökningar av avgränsade och specifika miljöer, där målet är att ge en helhetsbeskrivning av processer och särdrag i dessa miljöer. Han anser även att en kvalitativ metod går mer på djupet och inte på bredden. Kvalitativa undersökningar innebär också ofta en jämförelse på något sätt. De metoder som har använts i undersökningen är observationer och intervjuer.
4.1.1 Observationer
Vi valde att utföra observationer av barnen, för att se hur deras fria utelek ser ut. Repstad (1999) anser att observationer är den mest centrala metoden i en kvalitativ undersökning. Anledningen till att vi valde observationer, var att vi ansåg att det var den metod som gav mest relevant empiri utifrån frågeställningarna. För att få stöd i den empiri som kommit fram under observationerna, har studien kompletterats med en del intervjuer som vi kommer att gå in lite närmre på senare.
Studien innehåller både strukturerade och ostrukturerade observationer. Patel och Davidsson (1994) anser att förutsättningen för att kunna använda sig av strukturerade observationer är att problemet är tydligt preciserat och att vi vet vilka situationer och beteenden som ska ingå i observationen. Vi har använt oss av ett
aktivitetsschema/lekobservationer som Rubinstein Reich och Wesén (1986) beskriver som en strukturerad observation. Genom att använda ett aktivitetsschema blev det lättare att studera vilka lekar barnen leker, vilka redskap de använder och vad lekarna och redskapen är inspirerade av. Denna metod användes även för att se vilka roller pojkar respektive flickor tar i leken. Ostrukturerade observationer har skett i form av fältanteckningar. Enligt Johansson och Svedner (2001) är det genom de ostrukturerade observationerna som vi får ut mest, eftersom händelsen sätts i ett sammanhang.
Deltagande observationer är en metod som inte har använts i studien, eftersom vi inte kände barnen särskilt väl. Dessutom ansåg vi att det var lätt att tappa fokus på det som skulle observeraseftersom en deltagande observation innebar i vårt arbete att vi skulle behöva vara med i barnens lek. Detta ansåg vi kunde störa barnen när de lekte. Patel och Davidsson (1994) menar att nackdelen med deltagande observationer är att eftersom observatören deltar i gruppen finns det en risk för att gruppens naturliga beteende störs.
4.1.2 Intervjuer
De olika observationsmetoderna har kompletterats med intervjuer. Intervjupersonerna som har bestått av fyra förskollärare, har fått utgöra ett stöd för observationerna och vi ansåg även att det var intressant att se vad de visste om barnens lekar. Enligt Repstad (1999) finns det mycket som talar för att det är bra att lägga till intervjuer vid observationer. Det är alltid bra att få höra intervjupersonens version av den händelse som observerats.
Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer som Johansson och Svedner (2001) anser är den lämpligaste metoden vid examensarbete, då den ger kunskap som är direkt användbar i läraryrket. Syftet med kvalitativ intervju är att få så fullständiga svar som möjligt. Under intervjuerna har vi använt oss av en Mp3-spelare med ljudupptagning, som hjälpmedel för att lättare komma ihåg allt som sades. Vi kände även att vi kunde koncentrera oss på själva intervjun och inte känna oss stressade av att behöva skriva ner allt. Enligt Wehner-Godeé (2000) är bandspelaren ett mycket bra hjälpmedel vid intervjuer, då det annars kan vara svårt att hinna få med allt som sägs och det är lätt att tappa fokus på själva intervjun. Vi var oroliga att Mp3-spelaren kunde få för stort fokus under intervjun och att samtalet inte skulle kännas särskilt naturligt. Repstad (1999) hävdar att bandspelaren oftast glöms bort efter ett tag. Vi bestämde oss för att använda Mp3-spelare eftersom vi ansåg att den var mer till hjälp än ett hinder. Det visade sig
4.2 Undersökningsgrupp
Undersökningsgruppen har sammanlagt bestått av fyra utbildade förskollärare och 31 barn fördelade på två olika förskolor. Den traditionella förskolan som vi har utfört fältstudier på är belägen i en storstad i södra Sverige. Förskolan är väldigt liten då den består av endast två avdelningar. Nyckelpigan heter avdelningen för 1-3 åringar och Björnen är avdelningen för 3-5 åringar. Det är på Björnen som vi har utfört undersökningarna på. Avdelningen bestod av 15 barn, två förskollärare och en barnskötare. Personalen på Björnen arbetar väldigt medvetet med barnens språkutveckling, främst genom ramsor och sånger. Förskolan är byggd på så sätt att det går att komma runt byggnaden. På framsidan av byggnaden är det asfalt och baksidan består mestadels av gräs. På baksidan finns även en mindre plats som är asfalterad, där det finns gungor samt en sandlåda. Där finns även ett förråd med leksaker. På gräset finns ett klättertorn med rutschkana, där finns även ett klätterträd.
Anledningen till att avdelning Björnen valdes, var eftersom en av oss har haft delar av den verksamhetsförlagda tiden där under lärarutbildningen. Därmed kände vi att det var lättare för förskollärarna vid intervjuerna, då de hade lättare för att svara eftersom de känner en av oss. Dessutom ansåg vi att det gav oss ett litet försprång att redan veta hur de arbetar.
Den andra förskolan som valdes var en I Ur och Skur förskola i en liten by i Skåne. Utomhusvistelse större delen av dagen är här en självklarhet, då de arbetar mycket med naturen. De har näst intill all sin planerade verksamhet utomhus. Även denna förskola är liten, tre avdelningar med sammanlagt 27 barn. Avdelningen för 1-2 åringar heter Blomman, Solen är avdelningen för 3-4 åringarna och på Månen går 5 åringarna. Undersökningarna genomfördes på Solen som då bestod av 16 barn, två förskollärare och en vikarierande grundskollärare. I Ur och Skur förskolan har en stor och öppen gård. Där finns många buskar att leka i, många klätterträd och en stor gräsmatta. På gården finns ett stort vindskydd där de minsta barnen sover middag, det händer även att barnen leker där ibland. Två egentillverkade gungor i trä finns upphängda i träden. Där finns även en hinderbana som är byggd av naturmaterial. Precis som på den traditionella förskolan finns det en sandlåda, men det finns även en lekstuga.
Avdelningen Solen valdes p.g.a. att den andre av oss har arbetat som vikarie där och känner därmed personalen. Precis som på Björnen ansåg vi att det underlättade för oss
vid intervjuerna. Anledningen till att vi bara känner personalen och inte barnen är eftersom vi inte har haft verksamhetsförlagd tid eller vikarierat där det senaste året. I och med detta har barngrupperna förändrats och det var inte samma barn som gick där längre.
Vid intervjuerna har två förskollärare ur de båda arbetslagen valts ut, alla förskollärare var kvinnliga. Anledningen till att det var förskollärarna och inte barnskötarna som valdes, var eftersom det endast fanns en barnskötare på vardera förskola och de var inte närvarande vid observations- och intervjutillfällena. De var av olika anledningar lediga från verksamheten dessa dagar. Det har dessutom varit begränsat med tid och vi ansåg oss därför inte hinna komma dit vid fler tillfällen och intervjua alla i arbetslaget. Vårt val av intervjupersoner innebär inte att vi ser barnskötarna som mindre viktiga i förskolverksamheten. Vi anser att de är minst lika viktiga i det pedagogiska arbetet. Ett arbetslag består trots allt av både förskollärare och barnskötare. Barnskötarna kan många gånger ha längre erfarenheter av verksamheten och därmed bör de ses som lika kompetenta som förskollärarna.
Anna som är förskollärare på den traditionella förskolan och Elin som är förskollärare på I Ur och Skur förskolan, har en kortare erfarenhet av att arbeta som förskollärare (ca 7 år). Britt-Marie som är förskollärare på den traditionella förskolan och Carina som är förskollärare på I Ur och Skur förskolan har mer än 20 års erfarenhet. Johansson och Svedner (2001) anser att det är bra att välja intervjupersoner med olika erfarenhetsbakgrund, eftersom det ger större möjlighet att få med de viktigaste uppfattningarna. Enligt Repstad (1999) är det viktigt att tänka på att urvalspersonerna har viktig och relevant information att ge när det gäller projektets frågeställningar. Det är dessutom bra om urvalspersonerna är så olika varandra som möjligt, då det finns en större möjlighet att få ut så mycket som möjligt till projektet.
När det kom till barnen valdes det inte ut några speciella utan det blev i stort sett hela barngruppen som observerades. Eftersom det är barnens utelek som observerades så tyckte vi att det var svårt att följa några specifika barn eftersom de rör sig mycket i sin lek. Vi hade en uppfattning om när barn leker ute, så byter de oftare lekkamrater och lekplats än när de är inomhus. Därmed valde vi istället att söka oss till platser där vi såg att en lek pågick och observerade leken där.
4.3 Genomförande
Vi började med att välja ut två förskolor där vi skulle göra våra observationer och intervjuer. Vi kom fram till att vi ville jämföra en traditionell förskola med en I Ur och Skur förskola. Det första som gjordes var att ta kontakt med de båda förskolorna för att höra om det gick bra att komma dit och utföra observationer på barnen i deras fria utelek samt intervjua två förskollärare. När vi fått klartecken att det gick bra, bestämde vi två datum med personalen på vardera förskola då vi skulle komma ut. Nästa steg blev att skriva intervjufrågor och få dessa godkända av handledaren. Efter att ha fått feedback på frågorna kompletterade vi med följdfrågor och omformulerade några frågor.
När vi kände oss nöjda med intervjufrågorna, gick vi vidare med att förbereda observationerna. Vi diskuterade olika möjligheter för hur vi på bästa sätt skulle genomföra observationerna av barnen. Först tänkte vi dela upp frågeställningarna i två omgångar, så att vi vid vårt första tillfälle skulle observera vilka redskap barnen använder i den fria uteleken och vad redskapen och lekarna är inspirerade av. Vid andra tillfället hade vi tänkt observera vilka roller pojkar respektive flickor tar i den fria uteleken. Vid närmare eftertanke kom vi fram till att det var lättare att observera alla frågeställningar vid båda tillfällena, eftersom frågorna går in i varandra.
Första tillfället på de båda förskolorna bestämde vi även oss för att intervjua förskollärarna. Vårt första besök var på den traditionella förskolan. När vi kom dit fanns det inga barn på gården, trots att vi hade kommit överens med personalen att barnen skulle vara ute. Vi gick in för att prata med personalen och fick reda på att de bara var två pedagoger och endast en var ordinarie. Vikarien gick och hörde med den ordinarie förskolläraren hur de skulle göra och de kom fram till att de kunde gå ut med barnen, trots att den ordinarie förskolläraren hade lunch. Så allt löste sig till slut ändå.
När vi kom ut började barnen genast att leka och eftersom vi båda var närvarande så delade vi på oss och gick åt var sitt håll för att studera någon lek. Eftersom barnen var rörliga i sina lekar fick vi gå runt mycket och försöka följa med dem. När vi kände oss nöjda med våra observationer, efter ca en timme och det blev dags för mellanmål, gick vi in på avdelningen tillsammans med barnen. När mellanmålet var framdukat, gick vi tillsammans med den ordinarie förskolläraren och satte oss i personalrummet för att genomföra intervjuerna.
Innan vi började intervjun förhörde vi oss med förskolläraren att det gick bra att intervjun spelades in på en Mp3spelare med ljudupptagning. Vi var även noga med att berätta vad intervjun skulle handla om och att hon när som helst kunde dra sig ur undersökningen. Intervjun hade delats upp på så sätt, att den ena av oss var den som ställde frågorna och hade ansvar för intervjun, medan den andre förde anteckningar och koncentrerade sig på följdfrågor. Intervjun pågick i ungefär 30 minuter. När intervjun var klar satt vi kvar i personalrummet och diskuterade hur det hade gått och vad vi kunde tänka på till nästa intervju. Några minuter senare kom den andra förskolläraren, som då precis hade kommit tillbaka från sitt möte. Denna intervju gick till på liknande sätt, då vi inledde intervjun med att förklara hennes rättigheter som intervjuperson. Vid denna intervju var det samma person som hade ansvar för själva intervjun, som även denna varade i ungefär 30 minuter.
Två dagar senare var vi på I Ur och Skur förskolan och genomförde observationer och intervjuer. När vi kom dit var barnen på väg ut efter lunchen och det tog inte lång tid förrän vi kunde sätta igång med våra observationer. Även på denna förskola delade vi två på oss och försökte befinna oss där det pågick någon lek. När vi kände oss nöjda efter ungefär en timme, gick vi in för att intervjua förskollärarna.
Vid den första intervjun satte vi oss i ett rum, där barnen satt och åt när det var dåligt väder. Vi inledde med att förklara vad intervjun skulle handla om och om det gick bra att intervjun spelades in. Vid denna intervju bytte vi person som hade ansvar för samtalet. Så den av oss som hade haft ansvar för intervjuerna på den traditionella förskolan, var nu den som förde stödanteckningar och koncentrerade sig på följdfrågor. När intervjun var avslutad efter ca 30 minuter kom den andre förskolläraren in, som var vår andra intervjuperson på I Ur och Skur förskolan och vi följde med henne till personalrummet. Där genomfördes vår fjärde och sista intervju. Intervjun gick till på liknande sätt som de andra tre gjorde. När intervjun var färdig, åkte vi hem och transkriberade intervjuerna från de båda förskolorna. Eftersom det var ett krävande arbete behövdes även följande dag till det.
Veckan efter var vi tillbaka på den traditionella förskola för att genomföra ytterligare några observationer på barnens fria utelek. Denna gång var barnen på väg ut och vi kunde påbörja våra observationer direkt när vi kom dit. Vi frågade även personalen, om det gick bra att barnen inte hade tillgång till några leksaker när de lekte ute och det gick utmärkt. Anledningen till att vi valde att fråga personalen detta, var eftersom vi tyckte
några leksaker. Dessa observationer genomförde vi på liknande sätt som vi gjorde med de tidigare observationerna och de pågick även denna gång i ca en timme. Vi delade på oss och försökte befinna oss där det pågick någon lek och sen skriva ner leken i form av fältanteckningar.
Två dagar efter att vi varit på den traditionella förskolan, åkte vi till I Ur och Skur förskolan för att utföra våra allra sista observationer. När vi kom dit var barnen på väg ut och vi kunde påbörja våra observationer. Observationerna gick till på liknande sätt som de övriga gjorde.
4.4 Analysbeskrivning
Efter hand som vi hade genomfört observationerna gick vi igenom och sorterade dem efter de frågeställningar vi hade. När vi hade utfört intervjuerna transkriberade vi dem omedelbart för att inte missa något och för att det dessutom underlättade vårt arbete. Vi fick dessutom en bättre struktur och den empirin vi samlade in blev lättare att tolka.
Det första vi gjorde när vi kände att vi hade tillräckligt med empiri, var att gå igenom materialet för att få en bra överblick. Enligt Repstad (1999) är det första man gör i en kvalitativ analys av sin information är att läsa och gå igenom sina fältanteckningar. Vi genomförde vårt analysarbete i form av matriser, som Repstad menar är en bra och lättöverskådlig metod. När analysen utgår ifrån denna metod, klipper man ut olika delar av sin empiri och lägger i olika kuvert. Vi gjorde inte riktigt på det sätt, utan vi markerade svaren på frågeställningarna med olika färger istället. Därefter ansåg vi att vi hade en tydlig uppdelning att gå efter, därmed blev det inte så särskilt svårt att se mönstren i vårt material.
När det gällde intervjusvaren utgick vi från den gruppering av pedagogerna som vi redan gjorde i vårt val av intervjupersoner. Enligt Johansson och Svedner (2001) är gruppering av intervjupersonerna en bra analysmetod som underlättar när samband ska sökas. De menar att man grupperar individer efter vad de står för. I vår analys har vi grupperat intervjupersonerna efter den verksamhet de arbetar i. Grupperingarna blev förskollärare som arbetade i en traditionell förskola och förskollärare som arbetade i en I Ur och Skur förskola. Vi har även grupperat förskollärarna efter deras tankar, åsikter samt efter deras erfarenheter. När vi hade intervjusvaren och observationerna uppdelade, sammanfattade vi svaren till frågeställningarna och drog därefter slutsatser.
De tecken som förekommer i observationerna och i intervjuerna i resultatdelen är följande:
…. vilket innebär att personen har gjort paus i sitt uttalande.
( ) det som står inom parantes i observationerna innebär att barnet gör något.
4.5 Forskningsetiska överväganden
Eftersom vi valde att utföra intervjuer med förskollärarna, kunde de själva ge sitt medgivande, därmed behövde vi inte tänka på att vi var tvungna att ha något tillstånd. Något som var viktigt var att vi var tydliga med undersökningens syfte. Det var även viktigt att poängtera för intervjupersonerna att de skulle vara anonyma och att vi skulle använda oss av fiktiva namn. Även att förskolorna skulle vara anonyma med hjälp av fingerade namn var något som nämndes.
Vi ansåg även att de intervjufrågor som vi använt oss av, inte var känsliga. Det var annars något som vi hade behövt vara försiktiga med. Eftersom vi har använt Mp3-spelaren under intervjuerna talade vi om detta för förskollärarna. Det var sedan de som fick avgöra om de ville att intervjun skulle spelas in eller inte. Dessutom talade vi om att de när som helst kunde kontakta oss och be att få tillbaka materialet, så togs de bort från undersökningen. Det var ingen förskollärare som protesterade mot att intervjun spelades in eller som efteråt ville dra sig ur studien. Repstad (2001) menar att det är viktigt att intervjupersonerna känner till att deras medverkan är frivillig och att uppgifterna enbart kommer att användas till forskningen.
När det gällde observation av barnen har vi varken filmat eller fotograferat dem och därmed behövde vi ingen tillåtelse av barnens föräldrar, vilket vi förhörde oss om hos personalen på båda förskolorna. Barnens namn ändrades givetvis i vårt färdiga arbete.
4.6 Fördelning av arbetet
Under arbetets gång har arbetet fördelats så lika som möjligt mellan oss. Introduktionen har skrivits gemensamt, likaså syftet. Kunskapsbakgrunden har fördelats på så sätt, att Martina Blom har haft huvudansvaret för det historiska avsnittet och Martina Olsson har kommit med inlägg. Avsnittet tidigare forskning, har Martina Olsson haft huvud-ansvaret för och Martina Blom har kommit med inlägg. Avsnittet om leken, har skrivits
sätt, att Martina Olsson har skrivit avsnittet om metodval och Martina Blom har skrivit om undersökningsgruppen och forskningsetiska överväganden. Genomförandet och analysbeskrivningen har skrivits gemensamt. Resultatkapitlet, analysdelen och slutsatserna har också skrivits tillsammans, likaså vad gäller diskussionsavsnittet.
5 Resultat
Detta kapitel är upplagt på så sätt att de olika rubrikerna utgår ifrån de frågeställningar vi har. Under varje rubrik är resultatet uppdelat genom att vi presenterar var förskola för sig. Vi har valt att börja med vår första förskola som är den traditionella förskolan. Därefter följer resultatet av vår andra förskola som är I Ur och Skur förskolan. Anledningen till att denna uppdelning har valts, är eftersom våra frågeställningar baseras på en jämförelse mellan de två förskolorna. Efter de presenterade resultaten följer en analys, som speglar likheterna respektive olikheterna på de båda förskolorna. Kapitlet avslutas med en presentation av de slutsatser som har visat sig utifrån vår empiri.
5.1 Innehållet i leken
5.1.1 Den traditionella förskolan
Under observationerna av barnens fria utelek på den traditionella förskolan lekte barnen många olika lekar. Enligt förskollärare Britt-Marie med längre erfarenhet inom förskoleverksamheten, blev det andra sorters lekar när barnen var ute än när de var inomhus och hade fri lek. Hon menade att utomhus blev det många lekar i form av rörelselekar, de hade ett större behov av att röra på sig i sina lekar. Inomhus blev det mera stillasittande lekar, som att barnen t.ex. satt och byggde med lego.
Förskollärare Britt-Marie menade även att anledningen till att barnen rörde på sig mycket i sin lek, var p.g.a. hur miljön var utformad. Hon menade att på gården var det mer naturligt att barnen rörde mycket på sig, eftersom det fanns klätterställning, gungor och cyklar. Dessutom gick det att komma runt förskolan eftersom gården var byggd runt om huset. Det blev naturligt att barnen sprang och cyklade runt förskolan.
När det kommer till vad lekarna inspirerades av så fanns det lite olika uppfattningar hos de båda förskollärarna. Förskollärare Anna med kortare erfarenhet inom förskolan, trodde att barnen fick sin inspiration till lekarna genom olika förebilder. Hon menade att de personer som barnen såg upp till var också de roller som visades i deras lekar. Vidare menade hon att eftersom de yngre barnen såg upp till de äldre barnen, tog de efter och härmade de äldre i deras lekar. De yngre ville gärna leka det som de äldre lekte.
Förskollärare Anna tyckte även att barnen lekte mycket av det som visades på Tv. Britt-Marie, förskollärare, trodde att barnen fick sin inspiration till lekarna från miljön, då hon sa: ”eh jag tror att det är mycket gården att gårdens utformning påverkar lekarna… eh här går det att komma runt förskolan o då blir det… det blir naturligt att man cyklar eller springer runt…mm”.
Något som vi observerade i barnens fria utelek, var att de hade de svårt att hålla sig till en lek under en längre tid, de bytte lekaktivitet relativt ofta. Det observerades även många olika rollekar och rörelselekar. Rörelselekarna var oftast i form av jagalekar.1 Förskollärare Anna menar att barnen leker mycket rollekar och jagalekar då hon sa: ” Dom leker mycket jagalekar ooh rollekar ooh eh som de gjorde nu…… affär, eller konditori de bakar. Mycket djurlekar eller att de är olika roller olika figurer seriefigurer”.
Några exempel på jagalekar som observerades var tjuv och polis samt sjörövare och pirater. Det var både pojkar och flickor som lekte dessa lekar, men det var oftast pojkarna som jagade flickorna. Detta blev tydligt under observationen ’Fyra barns lek
som sjörövare och pirater’ då Johan, Emil, Lina och Julia cyklade runt och jagade
varandra.
Observation 1, dag 1, ’Fyra barns lek som sjörövare och pirater’. Kl 13.15-13.25
Johan (fyra år) och Emil (fyra år), cyklar på sina cyklar efter Lina (fem år) och Julia (fem år). Flickorna cyklar på sparkcyklar.
Lina skriker: - Hjälp! (Cyklar så fort hon kan)
Julia skriker: - Hjälp! (Cyklar även hon så fort hon kan)
Johan och Emil cyklar efter flickorna med varsin spade i handen. Johan ropar till Emil: - Nu tar vi dom med våra svärd!
Det vi ser är alltså att Johan och Emil jagar Lina och Julia. Eftersom flickorna skriker tycker pojkarna det är ännu roligare att jaga dem.
1
Med begreppet jagalek menar vi lekar där barnen springer eller cyklar runt och jagar varandra. Oavsett om barnen har med leksaker/naturmaterial eller inte när de jagar varandra, anser vi att detta är en jagalek.
5.1.2 I Ur och Skur förskolan
Under observationerna av barnens fria utelek på I Ur och Skur förskolan lekte barnen många olika lekar. De lekar som enligt Carina, förskollärare med lång erfarenhet inom förskoleverksamheten, förekom mest på I Ur och Skur förskolan på vintern, var många rörelselekar och olika rollekar. Barnen sprang, klättrade, hoppade och jagade varandra. Förskolläraren Carina menade att anledningen till att det förekom många rörelselekar på vintern berodde på att barnen inte skulle frysa.
Även på denna förskola hade förskollärarna olika uppfattningar om vad som gav inspiration till lekarna. Carina (förskollärare) ansåg att lekarna inspirerades avmiljön på gården. Hon menade även att på gården fanns det stora höga träd som inbjöd till klättring och på marken låg det stora lövhögar som barnen hoppade i. Carina (förskollärare) ansåg att buskarna som fanns på gården var omtyckta att leka i, eftersom de erbjöd en avskild lekplats. Där lekte barnen mycket, bl.a. mamma, pappa, barn och doktor.
Elin, förskollärare med kortare erfarenhet, ansåg däremot att inspirationen till barnens lekar kom från händelser i barnens liv. Ett exempel var om ett barn nyligen varit på barnavårdscentralen blev det många doktorslekar ett bra tag därefter. Barnen fick även sin inspiration till sina lekar från temat som pågick för tillfället. Förskollärare Elin ansåg att på hösten lekte barnen ofta med löven som fanns på marken. De hoppade och rullade sig i hopräfsade lövhögar. Detta var något som uppmärksammades under observationen ’Tre pojkars lek med löv’, då Kalle, Nils och Fabian lekte i en stor lövhög på gården.
Observation 2, dag 4, ’Tre pojkars lek med löv’. Kl. 09.45- 09.55
Det är Kalle (fem år), Nils (fem år) och Fabian (fyra år) som leker tillsammans vid en stor lövhög. Kalle har en pinne som han sticker ner bland löven så det fastnar löv på pinnen. De andra tittar på honom en stund.
Till slut bestämmer Nils att de ska hoppa bland löven och säger: - Kalle, släng pinnen så hoppar vi!
Kalle: - Ja! (Så slänger han bort pinnen och de börjar hoppa runt i löven.) Efter ett tag börjar Nils att ta upp några löv och kastar dem över sig. Detta följer de andra två snabbt med på.
Några andra lekar som observerades var att barnen lekte i sandlådan och gjorde kakor samt lagade mat. Detta var väldigt populärt, främst bland flickorna. Mamma, pappa, barn, tjuv och polis samt doktor är olika rollekar, som var populära både bland pojkar och bland flickor. Det observerades att barnen lekte många olika rollekar, det var både pojkar och flickor som lekte dessa.
Barnen, då framförallt flickorna, lekte ofta affär. De satt i sandlådan och bakade kakor och gjorde olika sorters maträtter som de sedan sålde i sin affär. Detta observerades under observationen ’Två flickors sandlådslek’. Det var Stina och Lisa som lekte affär tillsammans i sandlådan.
Observation 4, dag 2, ’Två flickors sandlådslek’. Kl. 10.00-10.15
Det är Stina (fem år) och Lisa (fyra år) som leker tillsammans i sandlådan. De bakar olika kakor och säljer maträtter.
Stina: – Vill du ha en sån me chokladsås? (Hon håller fram en mugg med sand i mot sin kompis Lisa som sitter bredvid.) Vem vill ha en sån med chokladsås? (Frågar Stina sedan de vuxna som går förbi.)
Lisa: - Vem vill ha jordgubbar? (Frågar Lisa de vuxna som är i närheten.)
Lisas och Stinas lek tolkar vi som att de vill ha uppmärksamhet av de vuxna.
5.1.3 Analys
På både den traditionella förskolan och på I Ur och Skur förskolan bestod barnens fria utelek av många olika lekar. I dessa lekar rörde barnen mycket på sig och på de två förskolorna fanns det lite olika tankar om vad det berodde på. På den traditionella förskolan menade förskolläraren Britt-Marie med längre erfarenhet inom förskoleverksamheten, att det berodde på hur gården var utformad.
På I Ur och Skur förskolan menade förskolläraren Carina också med längre erfarenhet inom förskoleverksamheten, att det berodde på att det var kallt ute. Detta är en intressant tanke av Carina. Innebär det då, att när det är varmare t.ex. på sommaren så är barnen mer stilla i sina lekar? På den traditionella förskolan var det inte vädret som var avgörande för hur lekarna utformades utan det var gårdens utseende.
Enligt förskollärarna på de båda förskolorna, tyckte barnen om att springa runt och jaga varandra. Lekar som bestod av det momentet var t.ex. tjuv och polis. En annan
observationerna var det på den traditionella förskolan som jagalekarna var tydligast. Ett exempel på leken sjörövare och pirater var i observationen ’Fyra barns lek som
sjörövare och pirater’. Själva leken sjörövare och pirater var inte särskilt synlig, utan
det som dessa barn gjorde var att cykla runt och jaga varandra. Men det kunde ändå observeras under en del tillfällen att det var sjörövare och pirater de lekte. På I Ur och Skur förskolan observerades inga sådana lekar, det var enbart från intervjuerna som det framkom att de lekte olika jagalekar. En jagalek som förekom på I Ur och Skur förskolan var enligt Carina tjuv och polis. Det förekom alltså olika sorters rörelselekar på förskolorna, oavsett om det var en traditionell förskola eller en I Ur och Skur förskola. Enligt Håkansson (1998) var det även vanligt förr att leka olika sorters jagalekar, t.ex. ”sista paret ut”, som gick ut på att försöka fånga varandra.
Varifrån barnen fick sin inspiration till lekarna, var en intressant fråga. På de båda förskolorna hade förskollärarna lite olika åsikter. Det som var intressant här var att förskollärarna med kortare erfarenhet inom förskoleverksamheten, hade lika uppfattningar, precis som förskollärarna med längre erfarenhet hade. Förskollärarna med kortare erfarenhet, hävdade att inspirationen kom från förebilder och från händelser i barnens liv. De menade att det som barnen upplevde kunde synas i deras lekar. Det är precis det Löfdahl (2002) har kommit fram till i sin avhandling, då hon menar att innehållet i leken är en del av barnens dagliga tillvaro, som tar form genom de mest fantasirika framföranden. Förskollärarna med längre erfarenhet ansåg däremot att det var miljön som hade betydelse. Detta är intressant då det i denna aspekt inte har någon betydelse var förskolläraren arbetar för att ha den syn hon har, utan här var det erfarenheten som var avgörande. Enligt Evenshaug och Hallen (2001) är det barnens inre motivation som styr leken och de yttre påverkningarna som stimulerar eller sätter igång leken. Knutsdotter Olofsson (1992) menar däremot att det är barnens inre föreställningar som styr leken.
På den traditionella förskolan bestod innehållet i barnens lekar mycket av det som visas på Tv. Sådana lekar förekom inte alls på I Ur och Skur förskolan, varken under observationerna eller enligt förskollärarna. Det är intressant då man kan undra vad det beror på att barnen på en I Ur och Skur förskola inte verkar påverkas av media när de leker, medan barnen på en traditionell förskola verkar påverkas väldigt mycket. Som sågs i observationen ’Tre pojkars lek med löv’ så blev barnen på I Ur och Skur förskolan påverkade av miljön på gården. Pojkarna blev intresserade av löven och bestämde sig för att utforska dem lite närmre. Där passade det förmodligen inte in att
leka t.ex. Pokémon, de var så upptagna av löven och vad de kunde göra med dem och det var antagligen mycket mer intressant.
På båda förskolorna var förskollärarna enade om att det förekom många olika rollekar och det var även något som observerades. Evenshaug och Hallen (2001) anser att rolleken bidrar till att öka barnets förmåga att se på saker och ting ur olika synvinklar. Innehållet i rollekarna var väldigt snarlikt på förskolorna. Rollekar som förekom på båda förskolorna var affär, konditori och mamma, pappa, barn. Lindqvist (1996) menar att de vanligaste rollerna både för pojkar och flickor är familjeroller, t.ex. i lekar som mamma, pappa, barn. När Hangård Rasmussen (1988) skriver om det som vi kallar rollek nämner han det som fantasilek, han menar att barnen förvandlar sig själva. Barnen kan utan vidare bli mamma, pappa, barn, någon figur eller ett djur anser han. Dessa lekar gick till på ungefär samma sätt på de båda förskolorna, då barnen oftast ville när de lekte affär eller konditor att någon vuxen skulle komma och köpa av dem. Detta blev tydligt i observationen ’Två flickors sandlådslek’ då Lisa och Stina satt och lekte i sandlådan och de frågade de vuxna som passerade om de ville ha jordgubbar. Dessa lekar var det både pojkar och flickor som lekte och det gällde på båda förskolorna. När flickorna på de båda förskolorna lekte olika rollekar höll de sig oftast i sandlådan eller i närheten av den. Det var oftast som de satt i sandlådan och lekte.
5.2 De vanligaste lekarna och rollerna bland pojkarna
5.2.1 Den traditionella förskolan
De vanligaste lekarna som observerades bland pojkarna, var olika former av rörelselekar och rollekar. Rörelselekarna som observerades var olika jagalekar samt trädklättring. De vanligaste rollekarna var lekar där de tog olika roller i Tv-serien Pokémon. När de observerade pojkarna lekte olika rollekar, var det i många lekar som de härmade varandra. Pokémonleken var en lek som observerades under framförallt ett tillfälle med tre pojkar.
Observation 4, dag 3 ’Pokémonlek’ Kl. 13.10-13.30
Erik (tre år) och Simon (fyra år), leker i klätterträdet. Simon frågar Erik: - Ska vi leka Pikachu?
Simon hoppar ner från trädet och springer runt och låtsas bli attackerad av något, slänger sig på marken.
Erik studerar Simon och härmar hans rörelser.
Simon: - Han kan flyga undan (sträcker ut armarna och låtsas flyga) Erik gör likadant och säger: - Det kan min också
Erik tar sand på Simons rygg och säger: - Det var snö Simon gör likadant på Erik.
Simon säger: - Sen flyttade jag in till dig.
Johan ställer sig framför Simon och Erik och säger: - Nu är jag Pokémon! Simon förklarar för Johan vad det är de leker och Johan träder in i leken. Johan säger: - Jag är Pikachu
Erik säger: - Men ingen behöver vara det, alla kan vara Johan börjar springa och ropa: - Jag ska fånga er! Simon och Johan springer så fort de kan.
Enligt förskollärare Anna så var pojkarna mer fysiska i sina lekar än vad flickorna var. Hon menade att pojkarna hade ett större behov av att röra på sig än vad flickorna hade. Båda förskollärarna ansåg att de lekar som var dominerande hos pojkarna var olika sorters tävlingar, där det gick ut på att se vem som kunde hoppa längst eller klättra högst upp i klätterträdet. Andra lekar som de menade förekom ofta var tjuv och polis. Vidare menade de att pojkarna hade i sina lekar ett stort behov av att rangordna de olika rollerna eller att de skulle se vem som var bäst.
Förskollärarna menade även att i pojkarnas lekar var det oftast någon som bestämde, någon som tog på sig ledarrollen. De sa att det oftast var pojken som hade kommit på leken som bestämde reglerna och delade ut olika roller. Pojkarna behövde någon som ledde gruppen och de var mer beroende av varandra.
5.2.2 I Ur och Skur förskolan
De vanligaste lekarna som observerades bland pojkarna var olika sorters rörelselekar och rollekar. De rörelselekar som de mest lekte, var enligt förskolläraren Elin att klättra i klätterträden, jaga varandra och spela fotboll.
När pojkarna lekte tillsammans med flickorna, observerades det att det oftast var mycket mamma, pappa, barn lekar. I dessa lekar fick pojkarna oftast papparollen ansåg
förskollärare Carina. Oftast var det de yngre barnen som fick rollerna som barn eller hund i familjen, vilket observerades i barnens mamma, pappa, barnlekarna.
Under observationerna använde sig flera av pojkarna gärna av pinnar i sina lekar. De hade med sig pinnarna när de klättrade i träden och låtsades skjuta med dessa på de andra barnen, som gick förbi nere på marken. Några pojkar fäktades och slog varandra med sina pinnar. När pojkarna lekte tillsammans var de ofta fyra, fem stycken tillsammans samtidigt.
Förskolläraren Carina menar att pojkarna konkurrerar mer med varandra än vad flickorna gör, då hon sa: ”Pojkarna är ju alltid högre upp i träden ooh de e lite mer konkurans eh… som vem som kommer först eh… vem som kommer längst… ”.
Att leka doktor var även populärt menade förskollärarna Elin och Carina. Enligt förskolläraren Elin var det oftast pojkarna som fick vara patient.
5.2.3 Analys
På båda förskolorna förekom det mycket rörelselekar och olika rollekar bland pojkarna i deras fria utelek. Förskolläraren Anna, på den traditionella förskolan, ansåg att pojkarna hade ett stort behov av att röra på sig. Mårtensson (2004) menar att barn rör mycket på sig när de leker ute jämfört med när de vistas inomhus.
Enligt förskollärarna på den traditionella förskolan och Carina på I Ur och Skur förskolan tävlar pojkarna med varandra om vem som kommer längst och först. Enligt förskollärare Carina klättrar pojkarna högre i träden, de konkurrerar mer med varandra än vad flickorna gör. Även förskollärarna på den traditionella förskolan hävdar detta. Knutsdotter Olofsson (1992) anser att pojkar har ett behov av att mäta sig med andra i styrkehierarki. Genom observationerna på den traditionella förskolan var det pojkarnas klätterlekar som förekom ofta, enligt förskollärarna på I Ur och Skur förskolan var det även vanligt bland deras pojkar.
De rollekar som var tydligast under observationerna på den traditionella förskolan var Pokémonlekar, där barnen tog olika roller från serien. Ett exempel på Pokémonlek förekom i observationen ’Pokémonlek’. Det är tre pojkars lek som inspireras av Tv-serien Pokémon, där de tar roller som finns med i Tv-serien. Pojkar blir enligt Knutsdotter Olofsson (1992) påverkade av massmedia, därmed är deras lekar ofta inspirerade av Tv-serier som t.ex. Pokémon. De tar olika roller i leken som är deras hjältar i Tv-serierna. Evenshaug och Hallen (2001) menar att i rollekar låtsar barnen att de är en annan person
Pojkarnas lekar på den traditionella förskolan var främst inspirerade av Tv-serier och andra figurer. Medan de mest förekommande lekarna hos pojkarna på I Ur och Skur förskolan enligt förskollärarna, främst var inspirerade av miljön och av personer de nyligen träffat.
Enligt Evenshaug och Hallen (2001) utvecklas barnen kreativt, socialt och motoriskt genom leken. Detta är något som framkommer i observationerna. Barnen är kreativa, sociala samtidigt som de tränar sin motorik i observationen ’Pokémonlek’, där de leker tillsammans, klättrar i träd samt springer omkring i leken.
5.3 De vanligaste lekarna och rollerna bland flickorna
5.3.1 Den traditionella förskolan
De vanligaste lekarna bland de observerade flickorna var olika sorters rollekar i form av konditori eller affär. Flickorna lekte i sandlådan, vid gungorna eller i buskarna. Under observationerna var flickorna mer stillasittande i sina lekar. De sprang inte runt lika mycket som pojkarna utan de höll sig till den plats de befann sig på. När de observerade flickorna gungade, tog de för det mesta hand om något yngre barn. Mot dessa yngre barn kunde de vara ganska styrande. De talade om för barnen vad de fick och inte fick göra. Detta uppmärksammades under observationen ’Två flickors lek i sandlådan’ då två barn satt och lekte i sandlådan och en yngre pojke gärna ville vara med.
Observation 5, dag 3 ’Två flickors lek i sandlådan’ Kl. 13.15-13.25
Anna (fem år) och Matilda (fem år), sitter i sandlådan och häller sand i sandformar.
Erik (tre år) ställer sig framför dem och frågar: - Vad gör ni? Anna: Vi bakar kakor
Erik: - Får jag vara med?
Anna: - Ja om du går och hämtar spann och spade (pekar på förrådet där leksakerna är)
Erik: - Okej! (Går och hämtar en spann och en spade, sätter sig sedan och leker med dem)
