Skolk

Examensarbete

10 poäng

Skolk

Truancy

Mats Emanuelsson

Rolf Svensson

Lärarexamen för yrkeslärare 60p Fristående kurs Höstterminen 2005

Examinator: Marie Leijon

Sammanfattning

Emanuelsson, Mats & Svensson Rolf. (2005). Skolk (Truancy). Distansutbildning för yrkeslärare 60p, Fristående kurs, Lärarutbildningen, Malmö högskola.

Syftet med detta arbete var att försöka att förstå hur elever tänker när de skolkar från

undervisningen, och därigenom få fram varför de skolkar och öka närvaron på våra respektive skolors byggprogram.

Metoden var att samla in data genom djupintervjuer (12 st) med de elever som har högst frånvaro på våra skolors byggprogram.

Resultatet av undersökningen visar att det finns en del problem för en del elever att komma i tid till skolan, detta gäller i störst utsträckning de elever som inte blir väckta av någon förälder utan får klara sig själv på morgonen. I och med att de inte kommer upp i tid till skolstarten på morgonen väljer vissa av dem att stanna hemma hela dagen. Värst tycker de att det är de dagar de har APU då de börjar 07.00. En del av eleverna hoppar också över vissa lektioner som de anser att de inte har någon nytta av (kärnämnen).

Nyckelord: Apu, bemötande, byggprogrammet, motivation, skolk.

Mats Emanuelsson Handledare: Elisabeth Söderquist

Innehållsförteckning:

Sammanfattning

3

Förord

7

1. INLEDNING OCH BAKGRUND

9

1.1 Syfte och frågeställning

11

2 LITTERATUR

13

2.1 Vad säger Lpf 94?

13

2.2 Skolverkets yttrande

13

2.3 Forskningar och rapporter

14

2.4 CSN

18

2.5 Bedömning och betygsättning

18

2.6 Sammanfattning

19

3. METOD

21

3.1 Metodval

21

3.2 Urval

21

3.3 Genomförande

22

3.4 Tillförlitlighet

23

3.5 Standardisering och strukturering

24

3.6 Etik

24

4. RESULTAT

27

5. DISKUSSIONER

31

Förord

Rolf Svensson yrkeslärare och Mats Emanuelsson yrkeslärare vill tacka Elisabeth Söderqvist på Malmö Högskola för handledning i vårt examensarbete. Vi vill också tacka våra elever som ställde upp på intervjuerna. Vi vill till sist men inte minst tacka våra familjer.

1. INLEDNING OCH BAKGRUND

Skolk eller ogiltig frånvaro som man också kan benämna det är ett problem som föranleder en del diskussioner på raster och personalmöten. Det förekommer ganska olika uppfattningar om orsaker och verkan av skolk bland skolpersonalen. En del forskning är gjord på området men det kan vara svårt att få en klar bild av vad som döljer sig bakom elevernas beteende då de inte kommer till skolan som de ska. Som lärare borde vi försöka ta reda på orsakerna till skolket för att se om vi på något sätt kan påverka eleverna i rätt riktning. Anledningarna kan vara många och det är detta vi vill få ett grepp om. Det kan vara brist på motivation, sena kvällar, kvällsarbete eller problem i hemmet. Det är viktigt att vi som lärare sätter oss in i och försöker förstå de bakomliggande orsakerna till varför eleverna uteblir från lektionerna. Det behöver inte nödvändigtvis vara elevens bakgrund utan det kan vara skolmiljön som påverkar deras vilja att delta i undervisningen. Vi kanske inte kan framkalla det intresse som krävs hos eleven för att främja studierna.

Vi har till ett tidigare arbete i lärarutbildningen gjort ett par fallstudier om skolkande elever och fann denna problematik intressant, så intressant att vi ville fördjupa oss i ämnet. Att en elev skolkar från skolan har naturligtvis en orsak.

I vår tidigare undersökning, Emanuelsson & Svensson (2005) kom vi fram till att det till stor del kunde bero på bristande motivation att eleverna inte infann sig till lektionerna och om vi som lärare kan öka motivationen skulle vi därigenom också kunna minska skolket. Hur vi ska göra detta kom vi inte fram till något entydigt svar på. Det finns olika anledningar till varför det brister i motivationen hos olika elever. En del saker är dock gemensamma. Vi måste få eleven att tycka om att gå till skolan och uppleva att han/hon blir sedd för den han/hon är. Likaså måste vi använda oss av den empatiska förmåga vi förhoppningsvis har och sätta in varje elev i sin egen kontext. ”Motivation är inte en egenskap hos individen, utan en följd av

de erfarenheter man gjort och det bemötande man får” Jenner (2004).

Får eleverna det bemötande de förtjänar? Är det vårt ansvar som lärare att se till att hänsyn tas till varje enskild individ? Ska vi ställa samma krav på alla elever? När det gäller närvaron i skolan bör nog kraven vara lika, men det gäller inte prestationskraven. Alla kan inte prestera lika och det kan också vara en orsak till att en del elever skolkar, de känner att de inte kan

leva upp till kraven som ställs på dem. Vi måste försöka sätta mål/delmål som är anpassade efter individen, motivationsarbetet måste börja där eleven är. Vidare måste vi uppmuntra vid framsteg och ge stöd vid motgångar. Möjlighet måste ges för eleven att uttrycka åsikter, frågor och problem genom att vi som lärare är lyhörda. Vi kom även fram till att det inte finns någon patentlösning på problemet med skolk, det ena fallet är inte det andra likt, så man får använda sin improvisationsförmåga och försöka lösa det från fall till fall.

Vi kände efter den undersökningen att vi måste komma längre och valde därför att försöka fördjupa oss i detta ämne.

Gymnasieskolan är en frivillig skolform och eleverna har valt att delta i undervisningen i valt program. Vi undervisar i karaktärsämnen på var sitt byggprogram och är man inte närvarande på lektionerna missar man mycket som man kan ha svårt att tillgodogöra sig på egen hand, speciellt när det gäller de praktiska delarna. De teoretiska delarna kan man möjligen läsa ifatt på egen hand, men även detta kan vara svårt utan handledning Vi ska även förbereda eleverna för yrkeslivet och där accepteras inte att man kommer och går som man vill, så anledningarna till att man ska närvara är många.

Att utbildningen är frivillig innebär dock inte att man kan komma och gå som man vill, har man valt att gå ett visst program bör man också delta i den undervisning man erbjuds. Det är naturligtvis skillnad på skolk och giltig frånvaro, men även om eleven anmäler sin frånvaro måste man i vissa fall reagera om frånvaron blir väldigt hög. För gymnasieelev gäller på

samma sätt som för grundskoleelev anmälningsskyldighet vid sjukdom eller annat hinder att delta i undervisningen (6 kap.10 § GyF). Naturligtvis har man rätt att stanna hemma vid

sjukdom eller annat hinder, men som sagt, i vissa fall måste man vara uppmärksam om frånvaron blir hög även om eleven anmäler sin frånvaro.

Vid klasskonferenser och föräldramöte diskuterar vi ofta vikten av att komma till skolan och aktivt delta i undervisningen. Som lärare är vi styrda av skollag, läroplan, programmål och kursplaner där det bl.a. står hur vi och eleverna skall nå målen. Skall eleven klara av 25p/vecka, går det inte att vara borta från skolan för mycket.

1.1 Syfte och frågeställning

Syftet med vårt arbete är att förstå varför eleverna uteblir från undervisningen. Om vi kan förstå detta kanske vi kan få en bättre närvaro hos eleverna, och därigenom ge dem större chans att fullfölja sina studier med ett bättre resultat.

Vad är enligt eleverna anledningen till att de inte infinner sig till lektionerna? Vad kan vi som lärare göra för att påverka eleverna så att de inte skolkar?

2 LITTERATUR

I litteraturgenomgången har vi försökt att få svar på varför en del elever har högre frånvaro än andra elever. Vi har inte hittat så många undersökningar om enbart skolk utan mera om bieffekterna av skolket t.ex. våld, stöld, droger m.m. Hög frånvaro kan medföra att man kommer snett in i samhället och får problem genom livet med arbetslöshet, droger och kriminallitet. På alla våra arbetsplatser är man beroende av att alla kommer och gör sitt jobb så även i skolan.

2.1 Vad säger Lpf 94?

Vi började med att läsa 1994 års läroplaner för de frivilliga skolformerna Lpf (1994) för att se vilka regler som gäller för personalen på skolorna men också vilka skyldigheter eleverna har under sin skolgång. Vi fann att vi som lärare har små möjligheter att stävja skolket. Det man kan läsa ur är att vi får svårt att nå målen för elever med hög frånvaro. Hänsyn skall tas till elevernas olika förutsättningar, behov och kunskapsnivå. Undervisningen kan aldrig göras lika för alla elever Vi skall bl.a. planera och utvärdera undervisningen ihop med eleverna. Eleverna ska ta ett personligt ansvar för sin inlärning och sitt arbete i skolan. Vi ska låta eleverna prova olika arbetssätt, arbetsformer och innehåll i undervisningen. Eleverna skall i skolan få utveckla sin förmåga att ta initiativ. Elevernas möjligheter att utöva inflytande på undervisningen och att ta ansvar för sina studieresultat förutsätter att skolan klargör

utbildningens mål, innehåll och arbetsformer, liksom vilka rättigheter och skyldigheter eleverna har.

2.2 Skolverkets yttrande

I

skolverkets yttrande till socialdepartementet (SOU 2001:126) anser skolverket att en av skolans stora utmaningar är att skapa glädje och motivation för elever som skolkar. Man menar att elever som har svårt i skolan, känner mindre engagemang och ofta skolkar. Dessa elever börjar tidigt experimentera med narkotika och berusar sig ofta. Det blir lätt en

neråtgående spiral för dessa elever. Skolverket föreslår att en omedelbar uppföljning av skolket är betydelsefull för dessa ungdomar som lever på gränsen till missbruk.

Kommissionen föreslår att Skolverket skall bistå med råd och anvisningar, till skolor med deras arbete med att upprätta planer för skolk. Skolverket menar att många skolor också saknar en plan för hur skolan ska främja goda relationer mellan elever, men också hur

eleverna skall göras delaktiga och motiverade i sina studier. Dessa planer kan lyfta fram hur skolan på olika sätt kan skapa ett gott skolklimat och i lärarmiljön skapa ett samspel mellan vuxna och elever.

2.3 Forskningar och rapporter

I Karlberg och Sundells (2004) studier om skolk menar man att det finns två olika typer av skolk. Studien bygger på 2002 års drogvaneinventering i Stockholm med elever i grundskolan och gymnasiet årskurs 2. Den ena typen av skolk är en protest mot skolan som inte förmår att ge eleverna arbetsglädje och en sund relation på en skola som inte tillgodoser elevernas behov. Den andra typen av skolk är ett uttryck för ungdomarnas i hög grad riskfyllda livssituation där skolans misslyckande går hand i hand med missbruk och kriminalitet.

Resultatet visar att 34 % flickorna och 29 % av pojkarna skolkat minst en

gång/tioveckorsperiod i grundskolan. Siffrorna är lite annorlunda på gymnasiet där 59 % av flickorna och 57 % av pojkarna skolkat under samma period. Det var ingen skillnad på de olika stadsdelarna i Stockholm, men de elever som skolkade mest kom oftast från ett hem med endast en förälder. Den övervägande delen av skolkare kom från ett helsvenskt hem med föräldrar som förvärvsarbetade. Skolkare var som grupp mer kriminella än andra elever. Även de själva var i högre grad utsatta för brottslighet. Eleverna som skolkar var i högre

utsträckning konsumenter av tobak, alkohol, lösningsmedel, narkotika, dopning och sömn-/lugnande medel. Deras drogdebut inföll också tidigt. De som skolkar trivdes sämre i skolan, hade mindre uthållighet, var ofta arga och irriterade, fuskade i skolan, mobbade andra

klasskamrater men blev också själv utsatt för mobbning, eleverna som skolkade hade svårt att nå upp till ett G i kärnämnena. De upplevde även att de hade mindre kontroll över sin

skolsituation. Skolkarna bestämde oftast själva när de skulle komma hem på kvällen, de anförtrodde inte till föräldrarna när det uppstod problem, samt umgicks mindre med sina föräldrar.

Även föräldrar till skolkarna hade sämre koll var deras barn var på kvällar och helger, de serverade alkohol till sina barn i hemmet. Skolkarna umgicks ofta med kompisar som

Samtliga uppräknade riskbeteende ökade ju mera eleverna var frånvarande från sin skola. Det finns en liten grupp elever som skolkar men som inte begått brott eller använt droger.

Förutom dessa förklaringar till skolk finns en del andra förklaringar till skolk nämligen att: • De vill undvika en besvärlig situation

• De vill sända ut en signal om att något är galet • De är i psykologisk kris

• De kämpar med sitt skolarbete • De mår dåligt

• De har problem inom den egna familjen • De är utsatta för kamrattryck

• De är missnöjda med skolan, lärare eller klasskompisar • De saknar en nära vän

Forskarna menar att man kan dela in skolket in fyra grupper: familjerelaterade, skolrelaterade, kamratrelaterade, och individrelaterade orsaker.

Familjerelaterade faktorer. Dessa faktorer kan bl.a. påverka skolket. Bristfällig tillsyn från föräldrar, missbrukande föräldrar, trångboddhet, en förälder, låg inkomst, låg

socialekonomisk standard, stora familjer.

Skolrelaterade faktorer. Dessa faktorer kan bl.a. påverka skolket. Brist på uppmuntran från skolan, missnöje med lektionerna, skolans storlek, avsaknaden av konsekvenser vid skolk och inkonsekvent hantering vid skolk.

Kamratrelaterade faktorer. Dessa faktorer kan bl.a. påverka skolket. Brist på kamrater, elev är svag för grupptrycket, 70 % -80 % av skolket sker i grupp.

Individrelaterade faktorer. Dessa faktorer kan bl.a. påverka skolket. Språksvårigheter, eleven missförstår reglerna, eleven som skolkar är mer störande än andra, låg självkänsla, lägre uppfattning av sina skolprestationer.

Skolan har ett ansvar för att förebygga skolk.

• Närvaro är en förutsättning för goda studieresultat. Skolan utgör ett skyddsnät för elever som ligger i riskzonen

• Barn har skolplikt och kommunen och är skyldiga att skolplikten fullgörs

• Skolk ger sämre förutsättningar att tillägna sig kunskaper. Minskade förutsättningarna till vidare högskolestudier och yrkesval, detta kan få långtgående konsekvenser för ungdomarnas vuxna liv.

• När eleven är i skolan kan de inte begå brott

• Skolk är ett resursslöseri. De undersökta grundskolorna hade 16 000 frånvarodagar vilket motsvarar 80 st. lärartjänster.

Hellsten (2002) skriver i sin doktorsavhandling att han vill slopa all läxläsning i hemmet och lägga läxläsningen på skoltid. I många hem kan barnen inte få lugn och ro för läxläsning. Man blir störd av syskon, kompisar m.m. Han vill undvika stressen med läxor när barnen kommer hem från skolan. Vi som vuxna har ibland svårt att sätta gränser i vårt arbete, hur ska då barn i 7-10 årsåldern klara av att sätta gränser i sitt arbete, undrar han. Även barn kan bli

överansträngda och då får man en negativ effekt av sin läxläsning. Han menar att läxor är dåliga förberedelser för högre studier där man ska tänka och arbeta självständigt, På fem år har stressen ökat från 20 % till 30 % på våra skolor. Många av våra barn lider av

stressrelaterade sjukdomar som huvudvärk, sömnstörningar, magproblem och yrsel. Läxor och stress kan leda till problem i skolan och i hemmet.

Brottsförebyggande rådet (2005) har gjort en studie som bygger på en

självdeklarationsundersökning av våld, stöld, och annat problembeteende (ex. skolk, och droganvändning) bland elever i årskurs nio. Undersökningar har genomförts vartannat år sedan 1995. Mellan 5300 och 8200 elever har svarat på frågeformulären de olika åren. Undersökningen omfattar åren mellan 1995-2003.

Undersökningen visar att det är relativt vanligt att eleverna begått brott vi något tillfälle som snatteri, stöld från skolan, eller hemmet. Även ändra problem som alkoholförtäring,

tjuvåkning och skolk var vanligtvis förekommande bland årskurs nio eleverna.

begår oftare brott. Desto grövre brott desto mera är pojkarna inblandade i dessa brott. Ett undantag är dock användningen av narkotika, där fanns inga könsrelaterade skillnader.

På frågan om det är okey att skolka, dricka sig full och att begå brott svarade ca. femtio % av pojkarna att det var okey att skolka ett par dagar medan 28 %- 35 % av flickorna tyckte att det okey att skolka ett par dagar. Den största skillnaden mellan pojkar och flickor fanns på frågan om der var okey att stjäla en bil.

Arbetslivsinstitutet (2000) Under bakgrund skriver hon att 1900 utvidgades arbetsmiljölagen med att gälla alla elever fr.o.m. första läsåret. 1993 trädde arbetarskyddsstyrelsens kungörelse med föreskrifter om intern kontroll av arbetsmiljön i kraft. En årlig handlingsplan ska

upprättas och där skall arbetstagaren ha möjlighet att medverka i interkontrollarbetet. Skolmiljö 2000 (Häggqvist/Johansson1998) genomförde ett antal intervjuer på skolor

angående den nya internkontrollen. En tredjedel av de tillfrågade hade varit frånvarande p.g.a. hälsoproblem relaterade till skolmiljön. I endast 20 % av fallen när det gällde de tillfrågade eleverna hade det föranlett åtgärd, motsvarande siffra för de anställda var 50 %. I rapporten som redovisade intervjuerna framkom det att elevernas frånvaro inte alltid berodde på sjukdom. Man angav bl.a. att man hellre ville plugga i hemmet, den psykosociala miljön var otillfredsställande på skolan och man ville inte visa upp sin okunskap. Frånvaron är ett mått på skolans arbetsmiljö. Frånvaro är en signal om obalans, som om den inte uppmärksammas av eleven själv eller av skolan kan leda till stress. Man lämnar lite tips bl.a. att elever ska delta i planering och innehåll i undervisningen. Men också arbetsgrupper där man inriktar sig på elever och lärares beteende.

I resultatet av Arbetslivsinstitutet (Häggqvist 2000) kom man fram till att den största orsaken till att elever uteblir från skolan är att de inte velat gå på lektionerna, men som andra orsaker nämns att eleven känt sig hotad, blivit slagen, känt sig utanför kamratgänget samt känt sig orättvisst behandlad av vuxna.

Håkan Jenner (2004) skriver i sin avhandling, ”Motivation och motivationsarbete i skola och

behandling” utgiven av myndigheten för skolutveckling, mycket om vad vi kan göra för att få

våra elever mer motiverade. Han menar att en stor del beror på vilket bemötande eleven får, både från sina kamrater och från oss som lärare. Motivation är ingen egenskap, utan en följd av elevens erfarenheter och det bemötande eleven får. Förväntningarna från omvärlden har

stor betydelse när det gäller motivationen hos eleven. Positiva förväntningar leder till bra resultat, medan negativa förväntningar leder till sämre, vilket brukar kallas för

Pygmalioneffekten. Där kan vi som lärare vara mer eftertänksamma menar han. Han återger även en text från ett klotterplank på en skolgård, den lyder som följer:

Vad du säger om mig Det du tror om mig Sådan du är mot mig Hur du ser på mig Vad du gör mot mig Hur du lyssnar på mig SÅDAN BLIR JAG

Dessa ord kanske vi som lärare ska ha i åtanke när vi försöker komma till rätta med de problem vi eventuellt har med våra elever. Det är naturligtvis inte lärarna som är orsaken till skolket, men man kan som lärare åtminstone försöka hitta anledningen till varför eleven inte kommer till skolan och bemöta varje elev utifrån deras egna förutsättningar.

2.4 CSN

Studiebidraget är kopplat till heltidsstudier. Med heltidsstudier menas att eleven deltar i undervisningen på heltid, studiebidrag får bara lämnas till elever som ägnar hela sin arbetstid åt studier. CSN vill att skolorna rapporter elever som skolkar mycket. En sådan rapport ska vara en sista utväg när alla andra ansträngningar från skolan har provats utan framgång. De anger en gräns vid cirka 20 % frånvaro under en aktuell period, detta ska ses som ett riktvärde anser CSN. Man kan bortse från denna gräns om man inser att det är en tillfällighet att eleven har hög frånvaro under en period. Det kan vara en enskild händelse i hemmet eller i skolan. (CSN 2004)

2.5 Bedömning och betygsättning

Vid betygssättning skall man inte väga in närvaro, flit, punklighet, ambition, läxläsning, lektionsarbete m.m. (Skolverket 2001). Närvaro, flit, punklighet, ambition, läxläsning och

vara närvarande på lektionerna och även där delta i undervisningen, annars kan eleven få svårt att tillgodogöra sig och utveckla sitt kunnande i ämnet/kursen. Vi som lärare ska enbart

bedöma elevens kunskaper. Om läraren inte har något betygsunderlag kan eleven inte få något betyg i en eller flera kurser.

2.6 Sammanfattning

Litteraturstudierna visar att skolket är lika utbrett bland pojkar som hos flickor på

gymnasieskolan. Dock skolkar flickorna något mer på grundskolan. Skolket kan leda till att våra elever kommer in fel i samhället och får fel kompisar, vilket i sin tur kan leda till

brottslighet, våld, användande av narkotika, tobak och alkohol. I en studie (BRÅ) visade man att skolket minskat under deras mätperiod (1995-2003). Man angav inte någon anledning till att skolket minskat under denna period. Orsakerna till skolket är många bl.a. otrivsel i skolan, problem i hemmet och brist på kamrater. Mycket av orsakerna ligger utanför skolan, men en hel del ligger innanför skolans väggar t.ex. mobbning, droginformation, skapandet av en bra arbetsmiljö, göra eleverna mer studiemotiverade m.m.

Knut Sundell och Martin Karlberg (2004) skriver att skolan måste snabbt vidta åtgärder vid misstänkt skolk och genast kontakta hemmet men också ha en tydlig policy och åtgärder för dessa elever som ligger i farozonen. Jan-Olof Hellsten (2000) vill lägga allt skolarbete i skolan och inget i hemmet. Han vill hellre ha längre skoldagar än läxa. Det måste finnas en klar gräns mellan fritid och skolarbete menar han. I Arbetslivsinstitutets undersökning(2000) kom man fram till att arbetsmiljön man har kan påverka eleverna till skolk, något liknade har inte kommit fram i de undersökningarna vi har tagit del av.

3. METOD

3.1 Metodval

Inom metodteorin finns det två olika typer av undersökningar, nämligen kvantitativa och kvalitativa. Vid kvalitativa undersökningar tolkar man en individ eller en grupp individer. Kvalitativa undersökningar har som objekt den värld som vi människor lever i och varje människas natur. Definitionen på kvalitativa är: att man vill försöka att nå en förståelse för livsvärden hos en eller en grupp av individer. Kvalitativa undersökningar har hermeneutiken som grund. För att få fram fakta i en undersökning finns det två vanliga metoder att tillgå, nämligen observationer och intervjuer. Observationer skulle ta för lång tid och för att få ett bra resultat behövde vi bevaka eleverna dygnet runt.

Metodvalet var viktigt i vår undersökning för att få bra validitet. Vår första tanke var att göra en enkätundersökning bland alla våra elever på byggprogrammet plus eventuellt något annat program på våra skolor, men eftersom vi ville få lite djupare svar på våra frågor insåg vi att detta inte var rätt metod.

Intervjuer var det som bäst passade in på vår undersökning då vi ville få fram så ärliga och uppriktiga svar från våra elever som möjligt. En nackdel med denna metod är att den är tidsödande, men vi ansåg emellertid att det var värt tidsåtgången för att få fram ett så bra underlag som möjligt. Det är vid en intervju viktigt att få den som blir intervjuad villig att medverka, därför kan man förklara att undersökningen har stort allmänt intresse och är till gagn för många. Som intervjuare är det viktigt att man är väl förberedd för att få till ett bra flyt i intervjuerna, men också för att den som blir intervjuad ska känna en viss trygghet. Frågorna får inte vara ledande utan bör vara raka. Som intervjuare bör man även vara neutral och ha en objektiv attityd.

3.2 Urval

När vi valt metod var nästa steg att få till ett urval av elever från våra skolor. Efter att vi läst Hartman (2004) om urvalsprinciper bestämde vi oss för att göra ett ändamålsenligt urval. Med tanke på vår frågeställning (varför skolkar eleverna?) beslutade vi helt enkelt att plocka ut de elever som har högst frånvaro från varje skola, sex st. från vardera skola (totalt tolv st.

intervjuer). Att slumpmässigt ta ut elever, ansåg vi vara fel, vi ville ju intervjua de elever som hade högst frånvaro. I val av undersökningsgrupp hade vi inte så stora urvalsmöjligheter.

Vi bestämde att vi inte skulle intervjua våra egna elever utan ta elever från en annan klass på byggprogrammet, vi ville få eleverna att tala mera fritt utan att känna någon press från den egna studiehandledaren. Det kan vara svårt att prata fritt om skolk med sin egen lärare, det kan vara lättare att göra det med någon ”utomstående”. I vår undersökning med elever som vi ser varje dag kan det vara så att vi som intervjuare hamnar i en form av maktposition mot den man vill intervjua. Detta är något man helst vill undvika, men det är samtidigt en ofrånkomlig situation för oss som intervjuare, och hade gällt även om vi bytt elever med varandra. Vi valde alltså att intervjua elever från våra egna skolor och program.

Följande elever deltog i vår undersökning: Elever från skola 1: 6 st. i åldern 16-18 år. Elever från skola 2: 6 st. i åldern16-19 år. Båda skolorna ligger i småstäder.

3.3 Genomförande

Vi valde att inte använda oss av bandspelare, bandspelare kan vara hämmande för vissa personer. De uttalar sig mer försiktigt när bandet snurrar och registrerar vad de säger. Det kan också finnas personer som inte tillåter att intervjun spelas in, något som måste respekteras. Det kan även bli tekniska problem under intervjuerna, och detta ville vi också undvika. Vi valde att skriva ner svaren på ett papper. En nackdel med att skriva ner svaren för hand är att det kan vara svårt att hinna med allt som kommer fram i intervjun, risken finns att man missar något. Efter att vi sammanställt varje elevs svar fick eleven ta del av och godkänna dem innan vi gick vidare och förde in svaren i vår undersökning. Vi hade i första skedet en tanke om att samla de tolv eleverna en dag på en av våra skolor för att intervjua dem, men ändrade oss på grund av att det dels kunde bli problem att transportera eleverna (skolorna ligger 22 mil från varandra), och dels skulle det bli långa väntetider för dem som skulle intervjuas. En annan

Vi genomförde undersökningen i augusti 2005. Intervjuerna gjordes under två dagar. Vi gjorde intervjuerna under ordinarie skoltid för att bortfallet skulle bli så litet som möjligt. Den som höll i intervjun samlade de elever som blivit utvalda att delta i vår undersökning i deras klassrum, bara för att miljön inte skulle bli främmande.

Innan själva intervjun startade med våra elever, berättade intervjuaren vem han var, att han gick på lärarutbildningen i Malmö, och skall göra ett examensarbete. Intervjuaren talade om att de var helt anonyma i sina svar, alla svar konfidentiella och att vi har tystnadsplikt. De fick ta del av frågorna innan vi gick vidare. De som inte ville vara med fick lämna rummet, vilket ingen gjorde. Vi hade i förväg valt ett arbetsrum på resp. skola där intervjun kunde

genomföras ostört. Arbetsrummet brukar användas vid utvecklingssamtal, så det var ingen ny miljö för eleverna, allt för att få till en avspänd och bra intervju. Vi startade varje intervju med lite kallprat för att lära känna varandra lite bättre. Vi pratar om byggprogrammet och

inriktningsvalet och jobb efter skolan. Därefter genomfördes själva intervjun. Alla elever fick samma frågor i samma följd (se bilaga 1). Vi startade varje intervju med öppna frågor, för att sedan komma till själva målet med vår intervju. Medverkande vid intervjun var endast eleven och den som intervjuade.

Vi hade inget bortfall, alla kom och genomförde intervjun enlig schemat som vi planerat för dessa dagar. I vår planering beräknade vi att varje intervju skulle ta en timme, sedan tog vi en halvtimme för egna tankar och sammanfattade varje intervju på ett papper. Efter två dagar med intervjuer känner vi oss nöjda. Vi började med att summera våra intervjuer och tankar samma vecka som intervjuerna genomfördes. Vi kunde se tillbaka på två givande dagar med många tankar och idéer. Analysen av svaren gick till enligt följande. Vi sammanställde svaren till respektive fråga och tog bort det som inte hörde till själva frågan för att minska materialet, detta kallas för att koda datamaterialet. Andra steget i analysen var att klassificera svaren, det vill säga hitta de mest framträdande svaren på varje fråga. Efter att vi gjort detta skrev vi ner svaren med citat från intervjuerna.

3.4 Tillförlitlighet

Reliabiliteten i vår undersökning borde vara ganska hög eftersom alla frågor besvarades och undersökningen hade en ganska hög grad av standardisering. Trost (2005)

Validiteten av undersökningen kan möjligtvis vara svår att bedöma, med tanke på frågan varför eleverna skolkar. Det är en känslig fråga att besvara för alla inblandade. Vår

undersökningsgrupp är relativt liten, vilket kan vara en nackdel, men vi anser ändå att vi fick fram ett bra underlag för vår undersökning. Vi ansåg det lämpligt att göra halvstrukturerade intervjuer, våra frågor hade en hög grad av öppenhet, men frågorna hade ett fast

utfrågningsmönster. Frågorna hade samma ordningsföljd och ordalydelse.

3.5 Standardisering och strukturering

Med standardisering menar man till vilken grad frågorna är desamma för alla intervjuade. Vid låg grad av standardisering är variationsmöjligheterna stora och möjligheterna till jämförelse små. Motsvarigheten är hög grad av standardisering som innebär att situationen är densamma för alla som svarar (Trost 2005). Undersökningen höll en hög grad av standardisering

eftersom situationen var samma för alla som deltog.

Med strukturering menas å ena sidan frågornas strukturering, och å andra sidan frågornas formulering. I det första fallet handlar det om i vilken utsträckning frågorna är fria att tolka för den som blir intervjuad. Låg strukturering innebär att de flesta frågor saknar

svarsalternativ. Hög strukturering innebär då att frågorna har fasta svarsalternativt (Trost

2005). Enligt detta har vår undersökning halvstrukturerade frågor utan fasta svarsalternativ.

Våra frågor höll hög grad av standardisering.

Vi är väl medvetna om att undersökning trots allt kan ha sina brister p.g.a. vi aldrig tidigare gjort en vetenskaplig undersökning.

3.6 Etik

Vi har under undersökningens tagit hänsyn till humanistisk-samhällsvetenskapliga

forskningsrådets (www.hfsr.se) etikregler. Undersökningens etiska aspekter är viktiga och nödvändiga. Vi har tagit dela av den första principen att man inte ska stjäla/plagiera andras resultat eller idéer. Den andra etiska principen diskuterar oärlighet i betydelse, att man inte får fabricera resultat, men heller inte utelämna resultat som man anser vara mindre önskvärda. Trots att det kan vara lockande att glömma eller förtränga uppgifter som står i motsats till vad

Fyra krav i HSFR Etikregler (beskrivna kortfattat):

1. Informationskravet. De som berörs av studien skall informeras, både om studiens syfte och om att deltagande är frivilligt.

2. Samtyckeskravet. Att äga rätten själv besluta om deltagande. I vissa fall bör samtycke dessutom inhämtas från förälder/vårdnadshavare, till exempel om de som ska undersökas är under 15 år och om undersökningen är av etiskt känslig karaktär. 3. Konfidentialitetskravet. De medverkandes anonymitet garanteras. Den t.ex.

intervjuade ska vara införstådd med att alla uppgifter behandlas konfidentiellt d.v.s. att de privata data som kan identifiera informanten inte kommer att redovisas. Om inte annat överenskommits.

4. Nyttjandekravet. Den information som samlats in får endast användas för forskningsändamål.

Av etiska skäl har vi valt att inte namnge vare sig skolorna eller eleverna. Innan vi genomförde intervjuerna kontaktade vi elevernas studiehandledare för ett godkännande. Samtliga som deltog i intervjuerna var över 15 år vilket gjorde att vi inte såg något behov av att kontakta deras målsmän, frågorna var ej heller av känslig karaktär. Innan vi gjorde en sammanställning av intervjuerna fick eleverna ta del av och möjlighet att justera sina svar. Det klargjordes också för dem att den information som gavs inte kommer att delges någon annan på skolan samt att deras svar inte på något sätt skulle komma att beröra deras studier och betyg i övrigt utan endast användas i vårt arbete.

4. RESULTAT

Av de tolv intervjuerna på de båda skolorna genomfördes alla enligt tidsschemat. Alla elever

svarade på samtliga frågor, en del gav väldigt korta svar på våra ibland känsliga frågor. Detta är ett skäl till att vårt resultat i vissa delar är tunt. En del av eleverna kände sig ovana i rollen att bli intervjuad om sin skolgång och ev. skolk.

På frågan om varför de valt byggprogrammet svarade nio av tolv elever att det var för att de ville jobba praktiskt, två av dem svarade att de valt byggprogrammet för att de var skoltrötta och inte ville plugga längre medan en av dem inte visste varför. Vi fick svar som ”skönt att

slippa plugga”, ” jag vill jobba praktiskt som min bror som är snickare”, ” vill jobba med händerna”, ”jag vill inte fortsätta skolan efter gymnasiet” och ”vet inte, kanske för att jag sett Byggare Bob”. Dessa svar antyder att de som valt byggprogrammet inte var speciellt

intresserade av teoretiska studier, utan de ville jobba med praktiska saker. Man märker att TV till viss del påverkar elevernas val av yrke.

Vi ställde även en fråga till eleverna om de trivdes på byggprogrammet och fick svaret från samtliga att de trivdes bra. Detta är samma svar som vi får vid utvecklingssamtalen med våra elever. Några av svaren löd ”nu är jag inte skoltrött längre”, ”nu är det lättare att läsa

kärnämnen än tidigare”, ”bästa skolan jag gått i”, ” ja, jag har aldrig trivts så bra i någon skola”, och ”det är bättre när man får läsa något man är intresserad av”. Eleverna har valt

inriktning själv och det är positivt att de känner att de valt rätt, även om de inte kommer till alla lektioner. Det verkar som att samtliga elever är mer studiemotiverade nu än när de gick i grundskolan. Detta känns för oss inte förvånande.

Vad kan jag som lärare göra för att du ska komma till skolan? På den frågan hade sex av eleverna inte något svar, fyra av dem ville att jag som lärare ska vara rättvis mot dem och inte favorisera någon, en av dem ville inte att läraren ska ironisera någon elev och en av dem ville bli uppskattad för den han är. ”Du ska vara rättvis”, ”det är bra som det är” och ”ta mig för

den jag är och försök inte göra om mig”, var en del svar som vi fick. Det är oroväckande att

eleverna uppfattar det som att en del lärare inte är rättvisa och favoriserar vissa elever, värst är om man ironiserar någon elev, detta i sig kan naturligtvis leda till att eleven skolkar.

Det ställdes också en fråga om vad de gör efter skolan och där svarade fem av dem att de sysslar med någon idrott, två av dem är ute på Internet, två av dem är med kompisar, en läser fantasyböcker och två säger att de inte gör någonting efter skolan. Här var det inte någon av dem som svarade att de hade ett arbete vid sidan av skolan och detta ser vi som positivt.

Vem väcker dig? Sex av eleverna svarade att de vaknar själv på morgonen, fem av dem blir väckta av sina föräldrar och en blir oftast väckt av en kompis. En del av svaren löd ”min

mamma jobbar bara helger och kvällar så hon väcker mig varje morgon”, ”jag vaknar själv”, ” mina föräldrar jobbar så jag vaknar själv, det har jag gjort i många år” och ”om jag inte vaknar själv så kommer min kompis förbi och väcker mig, vi bor på samma

elevboende”.

Vi frågade också om de hade svårt att komma upp på morgonen och fem elever svarade att de hade svårt att komma upp varje morgon, tre av dem hade svårt att komma upp ibland medan fyra av dem inte hade några bekymmer att stiga upp. Svaren löd ”när mina föräldrar jobbar

kan det vara svårt att komma i tid till skolan”, ”jag har alltid vaknat själv”, ” jag har svårt att vakna när vi börjar kl 07.00”, ” det beror på hur länge jag varit uppe på kvällen” och ”ja när vi har spelat dataspel till sent på natten” mm. De elever som bor inackorderade på

elevboende är ofta uppe senare och har därmed svårare att ta sig upp på morgonen. De som har sina föräldrar hemma när de ska iväg till skolan kommer oftast i tid. Störst frånvaro är när de ska börja kl.07.00 där ser vi en klar skillnad.

En annan av frågorna var om eleven bukar skolka och där svarade fem av dem att de skolkar ibland, fem säger att de aldrig har skolkat på byggprogrammet och två svarar att de skolkar ibland från vissa ämnen. Vi fick svar som” på grundskolan skolkade jag ibland”, ” när jag

inte orkar gå till skolan så kan jag skolka”, ” det är så pinsamt att komma försent, då är det bättre att vara borta hela lektionen” och ”ja på NN:s lektioner för han är så knäpp”. Att

någon elev angav som orsak att läraren var knäpp är något som kan förvåna. Detta är dock inget genomgående tema i svaren vi fick.

” orkar inte åka iväg till APU”, ” jag kan stanna hemma för att träffa mina kompisar”,

”ibland är det så skönt att ligga kvar i sängen” och ”jag klarar bara inte av honom”. Dessa

två frågor var de svåraste att få uttömmande svar på.

Den sista frågan gällde om de någon gång hade blivit mobbade på sin nuvarande skola och samtliga elever svarade att de aldrig hade blivit utsatta för detta.

Av svaren vi fick upplevde vi att de har mognat sen grundskolan och tar större ansvar för sina studier.

5. DISKUSSIONER

Att intervjua elever på byggprogrammen på våra skolor har varit kul och lärorikt men också inneburit mycket arbete med att hinna med förberedelserna. Det var inte lätt att få till bra intervjuer i vissa fall. Eleverna kände nog en viss press från intervjuaren och det kändes inte bra trots att intervjuaren inte var deras egna studiehandledare. Eleverna gav oftast korta och snabba svar. Därför blev inte materialet så stort som vi önskat. Så här i efterhand hade det nog varit bättre att intervjua elever på en annan skola/program där man inte kände till eleverna i förväg. Det kanske hade gett bättre och mera innehåll i svaren. Det vore intressant.

Huvudsyftet i vår undersökning var att finna en anledning till skolket och försöka förstå hur eleverna tänker för att därigenom öka närvaron på våra skolor. Det vi kan konstatera är att ett stort ansvar vilar på våra axlar med att få eleverna motiverade och delaktiga i undervisningen. Som lärare kan det vara lätt att köra på samma sätt man gjort i alla år. Vi menar att för att få med eleverna i undervisningen måste man få dem mer delaktiga i val av undervisningsform och planering av lektioner och kurser. Någon elev i vår undersökning angav att man var missnöjd med en lärare, detta kan bero på att han/hon inte tar sig tid att lyssna på eleverna. Vi måste utgå från den enskilde elevens behov och förmåga. Detta framgår klart och tydligt i Lpf 94. Det kan vara med 32st elever under en och samma lektion att klara dessa krav. Vid våra utvecklingssamtal måste vi klargöra för både elever och föräldrar vikten av god närvaro och aktivt deltagande under lektionerna.

I vår undersökning fann vi inte att eleverna var missnöjda med skolmiljön, vilket skolverket menade var en av skolans utmaningar. I skolverkets yttrande till socialdepartementet anser man att en del skolor saknar en handlingsplan vid skolk. Vi anser att de skolor vi är

verksamma vid har en väl fungerande handlingsplan gällande skolk. Detta har vi konstaterat i vår tidigare undersökning Emanuelsson & Svensson (2005).

Många elever angav att byggprogrammet blivit ett lyft i deras totala skolgång, vilket kan bero på att de inte var speciellt motiverade under sin tid i grundskolan. Tonvikten är på

byggprogrammet lagd på pratiskt arbete. Eleverna i vår undersökning angav inte problem med sprit eller andra droger som anledning till skolk, inte heller framkom det att det förekom någon kriminalitet.

Eleverna orkade inte gå upp till sina APU- platser, det anser vi är synd för att det är bra att få in en fot i ett företag. De elever som fick hjälp hemma att komma iväg till skolan hade inte så stor frånvaro som de som inte fick någon hjälp alls från sina föräldrar. Karlberg och Sundell (2004) kallar detta för familjerelaterade faktorer och där är vi överens med dem. Och de som skolkade orkade inte komma iväg till skolan alls de dagar de inte kom upp i tid. En del av de intervjuade svarade att de skolkade mer under sin tid i grundskolan. Vi tolkar detta som att de skärpt sig sedan de började på byggprogrammet. De som skolkade valde att träffa kompisar eller sova. Är det någon skillnad på närvaron i karaktärsämnen och kärnämnen? Ja vi tycker att vi märkt en tendens som tyder på detta. Detta kan förefalla naturligt, att en elev som valt byggprogrammet visar större intresse för karaktärsämnen än för kärnämnen, men detta behöver inte vara hela sanningen. Man kan ju faktiskt använda sig av ämnesövergripande undervisning i större skala än man gör idag och därigenom göra kärnämnen mer intressanta för elever som valt praktiska program. Där tycker vi att vi som lärare har en del att jobba med.

En del av våra elever svarade att även kärnämnena var kul att gå på. Detta är ju positivt. Det är bra att det inte förekommer mobbning i någon större omfattning. Det är något man känner av i en klass efter ett tag om stämningen är bra. Där menar vi att det kan bero på att eleverna jobbar i arbetslag. Man är beroende av att alla hjälps åt för att få ett bra resultat och därmed ett bra betyg. Att bygga är ett lagarbete.

Eleverna växer och mognar väldigt mycket under de tre åren de är hos oss (men det finns undantag). Karlberg och Sundell (2004) fann i sina studier att mobbning var en orsak till att eleverna skolkade. Något sådant har vi inte funnit i vår undersökning. Deras studier visade också att en orsak kan vara att eleven vill undvika en besvärlig situation och detta känner vi igen från våra egna studier när eleverna ska ut på APU. Det är något nytt och främmande för en del av dem, alla är inte mogna att ta steget ut i vuxenvärlden. Det är en viss skillnad att börja 06.45 än att börja 08.15. Även här känner vi att vi måste bli mycket klarare med informationen till eleverna vad som gäller för programmet. Vi menar att vi inte har så stor procent frånvaro på våra resp. skolor att det är något stort problem för oss att hantera. Eleverna har trots allt valt program själva och är där av eget intresse, något som också

Hellsten (2002) vill lägga all läxläsning i skolan där eleverna kan få den hjälp de har rätt att få och menar att läxläsning hemma tröttar ut eleverna så att de inte orkar komma till skolan. I vår undersökning kom vi också fram till att de ibland är så trötta att de inte orkar gå ur sängen men av den anledningen att de sitter uppe halva natten framför tv och dator.

Arbetslivsinstitutet (Häggqvist 2000) kom fram till att eleverna känt sig hotade och orättvist behandlade av oss vuxna. Detta framkom även hos Karlberg och Sundell (2004) där man kallar det för skolrelaterade faktorer. Vi kom i vår studie fram till samma resultat, svar som kom fram var att vi som lärare ironiserade dem och behandlade dem orättvist. Detta är något som vi som vuxna inte kan acceptera. Eleverna uttryckte också missnöje med en del

ämne/lärare och där gäller det för oss att ha en bra dialog mellan karaktärsämneslärare och kärnämneslärare. För att nå dit att vi inte har någon ogiltig frånvaro krävs att vi tar väl hand om våra elever och behandlar dem utifrån deras egna förutsättningar. Detta tror vi att vi som lärare kan bli bättre på om vi hjälps åt.

Det som förvånar oss är att en del elever inte får hjälp i hemmet med att komma i tid till skolan. Detta har vi pratat om vid utvecklingssamtal och fått stöd från föräldrarna. Får vi ingen hjälp från hemmet klarar vi inte att minska skolket på våra skolor.

På frågan vad de gör på sin fritid fick vi som väntat olika svar. De flesta sysslade med någon form av idrott vilket avspeglar sig även i frånvaron. De som idrottar eller har någon annan meningsfull fritidssysselsättning tar ett större ansvar än de som inte gör något efter skolans slut. Av detta kan man dra slutsatsen att en meningsfull fritid också har en viktig roll i samhället.

Vi ställde frågan vad vi som lärare kan göra för att eleven ska komma till lektionerna. Detta var en fråga vi hade hoppats få några bra svar på, men där fick vi fel. Eleverna hade inget bra svar på frågan, de hade tvärtom svårt att svara på den. Det verkade som de i stort sett var nöjda med oss lärare. I ett par fall fick vi dock svar som tyder på att något inte är som det ska. Vi tänker då närmast på att en del elever känner sig orättvist behandlade och i värsta fall ironiserade. Så får det inte fungera och detta måste vi i lärarlaget ta itu med snarast möjligt.

6. REFERENSLISTA

Arbetslivsinstitutet (2000). Ett mått på skolans arbetsmiljö och elevernas hälsa. Stockholm: Fritzes kundtjänst.

Brottsförebyggande rådet (2005) Resultat från fem självdeklarationsundersökningar. Socialförvaltningen Forsknings- och utvecklingsenheten

Emanuelsson, Mats & Svensson, Rolf (2005) Fördjupningsarbete Lärarutbildningen Malmö Högskola

Ejvegård, Rolf (2002). Vetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur.

Hartman, Jan (2004). Vetenskapligt tänkande. Lund: Studentlitteratur.

Hellsten, Jan (2000). Skolan som barnarbete och utvecklingsprojekt. Uppsala

Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (2001). Diarienr: 2001:582. Socialdepartementet Regeringskansliet.

Jenner, Håkan (2004). Motivation och motivationsarbete. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.

Karlberg, Martin & Sundell, Knut (2004) Skolk sund protest eller riskbeteende.

Patel, Runa & Davidsson, Bo (1994). Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur.

Skolverket (2001). Vägvalet-den narkotikapolitiska utmaningen. Slutbetänkande av Narkotikakommissionen.

Trost, Jan (2005). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur

Bilaga 1

Frågor till våra elever

1. Varför har du valt byggprogrammet?

2. Trivs du på byggprogrammet?

3. Vad kan jag som lärare göra för att du ska komma till lektionerna?

4. Vad gör du efter skolan?

5. Vem väcker dig på morgonen?

6. Har du svårt att vakna på morgonen?

7. Brukar du skolka?

8. Varför skolkar du?