Naturvetenskap i förskolan? Förskollärare berättar om förhållningssätt och pedagogisk verksamhet

Malmö högskola

Lärande och samhälle

Examensarbete

15 högskolepoäng

Naturvetenskap i förskolan?

Förskollärare berättar om förhållningssätt

och pedagogisk verksamhet

Science in preschool?

Preschool teachers talk about attitude and educational activities

Louise Silvnell

Lärarexamen 210 hp Examinator: Jutta Balldin

Barn och ungdomsvetenskap Handledare: Linda Palla

3

Sammanfattning

Syftet med undersökningen har varit att få en större förståelse för hur pedagoger arbetar med naturvetenskap i verksamheten. Jag har valt att använda mig av en intervjustudie för att förstå hur fyra förskolelärare vid fyra olika förskolor i Södra Sverige arbetar med naturvetenskap och hur de tolkar den reviderade läroplanen. Forskningen pekar på att många pedagoger finner att naturvetenskap är underutvecklat och att många har negativa erfarenheter från sin egen skolgång och att det kan vara en bidragande orsak till att ämnet inte drivs på ett sätt som många pedagoger hade önskat. Samtliga fyra pedagoger menar att det är bara fantasin och kreativiteten som sätter stopp för hur ”du” kan göra ämnet naturvetenskap roligt och lustfyllt.

5

Innehållsförteckning:

1. Inledning 7-8

1.2 Bakgrund 8

1.3 Naturvetenskap i förskolan 9-10 2. Syfte och frågeställning 11

3. Litteraturgenomgång 12

3.1 Pedagoger har betydelse för delaktighet och nyfikenhet barnen 12-13 3.2 Konsten av att ställa rätt fråga 13

3.3 Leken och utemiljön som ett läromedel 13-14 3.4 Vygotskij om lekens betydelse 14-16 3.5 Om förskolans och förskollärares nyttotänkande 16

4. Metod och metodval 17

4.1 Kvalitativa intervjuer 17-18 4.2 Urval 19

4.2.1 Presentation av respondenterna 19-20 4.3 Genomförande 20

4.3.1 Att ta kontakt med förskolorna 21

4.3.2 Intervjuprocess 21-23 4.4 Analys 24 4.5 Forskningsetiska principer 24 4.5.1 Informationskravet 25 4.5.2 Samtyckeskravet 25 4.5.3 Konfidentielltskravet 25 4.5.4 Nyttjandekravet 26 4.5.5 Övriga rekommendationer 26 5. Resultat 26

5.1 Naturvetenskap för de tillfrågade pedagogerna 26-27 5.2 Tolkning av läroplanen 27

6

5.3 Att arbeta utifrån barnens intresse 27-29

5.4 Ta vara på det som redan finns 29

5.5 Naturvetenskapliga begrepp 29-31

5.6 Utevistelse 31

6. Diskussion 32 6.1 Intresse från både pedagogerna och barnen är två viktiga faktorer 32 6.2 Att fånga barnens intresse 32-33 6.3 Att använda naturvetenskapliga begrepp 33-34

6.4 Sopsortering 34

6.5 Slutsats 34-35

7. Fortsatt forskning 36 8. Referenser 37-39

7

1. Inledning

Jag känner ett stort intresse i att fördjupa mig mer inom naturvetenskap och få en förståelse för hur pedagoger ute i verksamheten använder sig av ämnet och tar in det i sin undervisning. Jag har lärt mig mycket under min studies gång, vilket jag kommer ha nytta av som blivande pedagog, hur jag kan göra undervisningen rolig och lustfylld och för att barnen ska känna sig engagerade och tycka det är roligt att lära sig om naturvetenskap. Jag har själv negativa erfarenheter från de naturvetenskapliga ämnena från min egen skolgång och därför såg jag detta som en utmaning. Jag tycker att det skulle vara intressant att få en större förståelse för hur förskollärare tillämpar de reviderade strävansmålen för naturvetenskap. Jag ser även detta som en möjlighet, för mig själv och andra studenter eller verksamma pedagoger, att kunna inhämta kunskap, inspiration och idéer för att bedriva ett naturvetenskapligt arbetssätt i förskolan.

De som arbetar inom förskolans verksamhet har till uppdrag att utveckla barns lust att lära och bidra till att förskolans uppdrag genomförs. Detta uppdrag har inte utnyttjats fullt ut. Regeringen tog därför beslut om att revidera förskolans läroplan vilken kom att träda i kraft den 1 juli 2011 (Utbildningsdepartementet, 2010). En av ändringarna berör ämnet naturvetenskap, som enligt många pedagoger anses vara underutvecklat (Skolverket, 2011). En kvalitetsgranskning gjord av Skolinspektionen (2011) förtydligar detta genom att visa på att så mycket som en fjärdedel av förskolorna behöver arbeta mer med utvecklingen av barns förståelse för enkla naturvetenskapliga företeelser. För att ta reda på hur man kan motverka denna brist på naturvetenskapliga aktiviteter i förskolan har forskare vid Örebros universitet fått 5,1 miljoner kronor från vetenskapsrådet, (Harradine ORU, 2011).

Forskaren Bodil Sundberg (2011) som nämns ovan tror att det är ett hinder för många pedagoger att använda naturen för undersökande aktiviteter då utevistelsen bland annat ofta ses som en möjlighet till fri lek. Enligt henne kan det vara så att pedagogerna själva har negativa erfarenheter av naturvetenskap sedan sin egen skolgång och därmed inte ser positivt på detta ämnesområde. Vidare menar hon även att det inte alltid räcker med att en pedagog kommer in med en positiv syn då det kan vara svårt att påverka de gamla traditionerna med inriktning på traditionell omsorg som finns kvar, trots att de nya läromålen är förtydligade vad gäller bland annat naturvetenskap.

8

Barn undersöker och utforskar omvärlden med sin kropp och sina sinnen. Konkreta och vardagsnära erfarenheter av naturvetenskap som knyter an till tidigare erfarenheter fördjupar barnens kunskaper (ORU, 2011)

Halvorsen och Tveit (1991) skriver att det är viktigt att få barnen att förstå redan i tidig ålder hur man tar hand och väna om vår natur. Att källsortera och plocka från marken är viktiga faktorer, och om vi lär oss det från början så sitter det i ryggmärgen och blir mer en självklarhet. ”Om livet på vår jord ska kunna fortsätta vill det till att vi ändrar vårt beteende, så att vi människor tar till vara jordens resurser i stället för att förlösa dem. Begrepp som ”respekt för livet” måste åter komma på modet. Barnen, som ju ska bli morgondagens miljökämpar, måste få nära kontakt med moder jord redan i tidig ålder. Och vi måste komma bort från en uppfostran som bidrar till att göra dem främmande för naturmiljö” (Vindal Halvorsen & Mogstad Tveit 1991 s. 11).

I resultatet av min studie visar det sig att pedagogernas intresse har betydelse för hur man arbetar med naturvetenskap i förskolan. Därför är det viktigt att vi som pedagoger har ett intresse för det ämne som vi undervisar i. På grund av detta anser jag att min studie är relevant utifrån min egen erfarenhet av naturvetenskap, jag vill lära mig och få mer inspiration om hur jag kan driva ett lustfyllt och lärorikt arbete kring naturvetenskap i förskolan.

1.2 Bakgrund

Målen i läroplanen för förskolan har förtydligats och utvecklats till både omfattning och innehåll med större fokus på barnens rätt till lärande men även har fokuseringen på naturvetenskap blivit mer tydligare än tidigare. Vilket har medförts att det ställs större krav på pedagogerna för deras kvalifikation inom området. Målen är satta på ett sådant sätt att lärandet kan ske i lekfulla former och med hänsyn till varje barn. De är grundade på kunskap och erfarenheter om barns utveckling och olika sätt att lära. Leken tillskrivs fortfarande en stor betydelse (Harradine ORU, 2011).

I läroplanen (Lpfö, 2011) står det bland annat att verksamheten ska utgå från barnens erfarenhetsvärld, intressen, motivation och drivkraft för att söka kunskaper. Barn söker och erövrar kunskap genom lek, socialt samspel, utforskande och skapande, men också igenom att

9

iaktta, samtala och reflektera. Språk och lärande hänger oupplösligt samman liksom barns språk och identitetsutveckling. Vidare står det att förskolan ska lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och uppmuntra och ta till vara barnets nyfikenhet och intresse för den skriftspråkliga världen.

1.3 Naturvetenskap i förskola

”Omsorg om naturen och omsorg om barnen hör ihop. Därför vill vi bidra till att underlätta för barnen att upptäcka naturen och uppleva den som en resurs, ända från det de är små” (Vindal Halvorsen & Mogstad Tveit, 1991). Många tror att naturvetenskap tillhör de ”äldre” barnen och att det är något man börjar med på mellanstadiet, men har åldern verkligen någon betydelse? Lagerholm (2009) menar att barns utveckling inte är åldersrelaterat och genom undervisning av naturvetenskap skaffar sig barn kunskaper vid den ålder barnet än är i, eftersom barn ställer frågor. Thulin (2011) menar att genom att barnen får möta naturvetenskap redan i tidig ålder kanske det finns en chans för en positiv attityd till kunskapsämnet.

Naturvetenskap är något som ständigt sker i vår vardag, vi har det runt omkring oss hela tiden, även det allra yngsta barnen, intresset för naturvetenskap är ständigt aktuellt. ”När

vetenskaplig verksamhet bedrivs med små barn, måste läraren ta sin utgångspunkt i den värld i vilken barnet lever” (Björklund & Alm s. 143). Vidare menar Björklund & Elm (2003) att genom att låta små barn bli bekanta med vardagens naturvetenskapliga skeende utvecklar barnen att förstå sin omvärld. Det är ett ständigt prövande för de allra minsta att göra tillvaron begriplig.

”Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningsätt och en positiv framtidstro ska prägla förskolans verksamhet. Förskolan ska medverka till att barnen tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö och förstår sin delaktighet i naturens kretslopp. Verksamheten ska hjälpa barnen att förstå hur vardagsliv och arbete kan utformas så att det bidrar till en bättre miljö både i nutid och framtid” (Lpfö 98 s. 7).

Verksamheten ska ge utrymme för barnens egna planer, fantasi och kreativitet i lek och lärande såväl inomhus som utomhus. Utomhusvistelsen bör ge möjlighet till lek och andra aktiviteter både i planerad miljö och i naturmiljö. Förskolan ska sträva efter att varje barn

10

utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och hur människor, natur och samhälle påverkar andra.

”Förskolan ska sträva efter att varje barn ska utveckla sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen. Men även att varje barn ska utveckla sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap” (Lpfö98 s. 10).

Vidare står det att ”förskollärare ska ansvara för stimuleras och utmanas i sitt intresse för naturvetenskap och teknik och att arbetslaget ska utmana barns nyfikenhet och begynnande förståelse för språk och kommunikation samt för matematik, naturvetenskap och teknik. Ge barn möjlighet att förstå hur egna handlingar kan påverka miljö, och ge barn möjlighet att lära känna sin närmiljö och de funktioner som har betydelse för det dagliga livet samt bekanta sig med det lokala kulturlivet”(Lpfö 98 s. 12).

11

2. Syfte och frågeställningar

Syftet med denna intervjustudie är att få en större förståelse för hur pedagoger arbetar med naturvetenskap i förskolan. Jag har valt att använda mig av en intervjustudie för att bringa klarhet hur fyra förskolelärare vid fyra olika förskolor i Södra Sverige arbetar med naturvetenskap utifrån den reviderade läroplanen. Jag skulle även vilja veta vad de fyra pedagogerna anser kring deras arbetssätt med fokus på de förtydligande som gjorts i fråga om strävansmålen för naturvetenskap.

I min studie utgår jag från följande frågeställningar:

1) Har pedagogernas intresse någon betydelse för hur man använder sig av naturvetenskap i förskolan?

2) Hur integreras naturvetenskapen i den dagliga verksamheten?

3) Vilka faktorer finner pedagoger viktiga för ett naturvetenskapligt arbetssätt?

4) Är utevistelsen enligt de tillfrågade pedagogerna viktig för att kunna jobba med naturvetenskap?

12

3. Litteraturgenomgång

För att få ett så bra arbetsmaterial som möjligt så har jag använt mig av litteratur och tidigare forskning som berör ämnet naturvetenskap på många olika sätt. Genom att ta del av vad litteratur och tidigare forskning säger om barn, naturvetenskap och hur pedagoger/ förskolor bör förhålla sig till ämnet har jag fått en större förståelse för varför naturvetenskap är relevant på förskolor.

3.1 Pedagoger har betydelse för delaktighet och nyfikenhet

Både barn och vuxna är nyfikna och som Lagerholm (2009) hävdar så funderar barn och vuxna över saker som sker i vår vardag dagligen. Vart tog luften vägen? Varför är himlen blå? Fryser allt vatten lika snabbt? Dessa frågor är någonting som vi pedagoger kan tillsammans med barnen utforska och upptäcka om vi bara blir medvetna om hur vi ska gå till väga. ”Genom att studera naturvetenskap utvecklar barnen sin förmåga att förstå världen runt omkring” (Harlem, 1996 s.59). Precis som Lagerholm och Harlem betonar så har pedagogernas delaktighet betydelse för hur barnen utforskar och lära sig, det förespråkar även Elm & Björklund (2003). Det är där de nyfikna och ”hungriga” barnet får upp ögonen för ett lärande för första gången. Pedagogens agerande är centralt för barns lärande och delaktighet i denna första skola, Björklund & Elm (2003).

Granberg (2000) menar att om vi lyckas att få barnen intresserade av växter, träd och miljön och låter de få vara med och vårda och ta hand om naturen så får dem en ”relation” till den. På så sätt växer viljan till att bevara och försvara det man tycker om.”Utgångspunkten måste alltid vara den egna verksamheten och dess förutsättningar i form av fysiska omgivningar och vuxnas och barns personligheter”(Granberg 2000). Även Lagerholm (2009) menar att det är viktigt att försöka få barnen naturmedvetna, vidare menar hon att barnens möte med trädet ofta blir början till ett slags kärleksförhållande till hela naturen. Och den som tycker om något vill också bevara och skydda det.

Claesdotter (2008) menar att naturvetenskap är fascinerande eftersom det är ett ämne som handlar om allt omkring oss. Det tilltalar barns naturliga upptäckarglädje. Harlem(1996) skriver att om vi som pedagoger vill uppmuntra och få barnen intresserade i det som vi gör så är det viktigt att pedagogen eller läraren har ett äkta intresse själv och på så sätt menar han på att barnen känner ett förtroende och vågar mer. ”Genom att studera naturvetenskap utvecklar

13

barnen sin förmåga att förstå världen runt omkring. Men för att nå detta mål måste de bygga upp ett förråd av begrepp, som kan hjälpa dem att knyta ihop sina erfarenheter” (Harlem 1996 s.10)

3.2 Konsten av att ställa rätt fråga

”Om vi lyssnar på vad barnen behöver och intresserar sig för och använder det som utgångspunkt när vi formar miljön ger vi dem möjlighet att vara delaktiga och påverka sin egen miljö” (Åberg & Lenz Taguchi 2005 s.33)

Harlem (1996) menar att det är oerhört viktigt att som lärare och pedagog veta hur man ska ställa ”rätt fråga” för att få igång barnens tankar och fantasi. Vidare menar Harlem att många lärare har tendens till att ställa ”fel fråga”. En bra fråga är en fråga som stimulerar och inbjuder till närmre betraktande, till ett nytt experiment eller en uppiggande övning. Man ska uppmana barnen till att visa fram sitt eget svar hellre än att rabbla upp något. Sådana frågor kallar Halrem för produktiva, eftersom de inspirerar till produktiv verksamhet. Även Björkman (2005) menar att det handlar om hur man ställer frågorna till barnen, att man måste ställa frågor som får barnen att tänka ett steg längre.

3.3 Leken och utemiljön som ett läromedel

För personalen i barnomsorg och skola erbjuder närområdets skog eller grönområdet ett värdefullt ”läromedel” för arbetet med barnen Norlund, Rolander & Larsson (2010). Vindal Halvorsen & Mogstad Tveit (1991) menar att omsorg om naturen och omsorg om barnen hör nära ihop. Därför ska pedagoger underlätta för barnen att upptäcka naturen och uppleva den som en resurs, redan från att de är små.

Både Granberg (2000) och Knutsdotter Olofsson(2003) förespråkar att barn lär sig igenom leken ”I lek och skapande sker en omedveten inlärning, ett omedvetet klargörande, undersökande och experimenterande” (2003:69). Barn har lekt i alla tider. Har de inga saker att leka med hittar de alltid något. Leken behöver tid, utrymme och tillåtna vuxna. Småbarn lär sig genom att göra, genom att leka, genom att imitera vuxna och större barn och de lär när de har roligt.

14

Halvorsen och Tveit (1991) menar att kunskap skapar vänskap. Vidare skriver dem att det är oerhört viktigt att låta barn få möjlighet att möta naturen – att de får uppleva och erfara med alla sinnen, i lugn och ro, utifrån sina egna förutsättningar.

Leken är viktig för barns utveckling och lärande. Ett medvetet bruk av leken för att främja varje barns utveckling och lärande ska prägla verksamheten i förskolan. I lekens och det lustfyllda lärandets olika former stimuleras fantasi, inlevelse, kommunikation och förmåga till symboliskt tänkande samt förmåga att samarbeta och lösa problem (Lpfö 98).

Detta är något som hänger ihop med det som Granberg (2000) skriver nämligen att det är viktigt att barnen trivs och har roligt under utevistelsen och på så sätt skaffar sig ett intresse för utemiljön.

Även Thulin (2006) anser att lek är viktigt i förskolan, hon tar avstamp i sin avhandling ifrån läroplanen där hon menar att förskolans verksamhet ska bygga på lek, omsorg och lärande, (Thulin, 2006 s.11). Vidare i sin avhandling förespråkar hon att barnen får utforska och upptäcka naturen tillsammans med en vuxen utifrån sina egna förutsättningar och på så sätt kan barnen ges möjlighet till att utveckla kunskaper om beroendeförhållandet mellan människa och natur.

3.4 Vygotskij om lekens betydelse

Vygotskij menar att alla människor är kreativa, även det lilla barnet. Precis som Granberg (2000) och Knutsdotter Olofsson (2007) hävdar, att barn lär sig igenom leken, har Vygotskij en teori om att grunden för barns skapande finns i leken. Vidare menar han att leken är den viktigaste formen för inlärning hos barn. ”I leken tolkar barnet sina upplevelser och ger dem liv – dramatiserar – och förvandlar och överdriver genom att framhäva det typiska. I leken berättar barnet en historia, och leken och berättelse hör nära ihop” (Vygotskij, 2010 s. 9). Redan i tidig ålder kan vi se barnets kreativa process, som vi bäst kan iakttas genom deras lekar. Vygotskij skriver att barnet iscensätter väldigt mycket av sådant som de redan vet och även sett och hört ifrån de vuxna, vilket han kallar för äkta kreativitet. Vidare menar

Vygotskij att det som barnen leker inte blir exakt så som det var i verkligheten, men han skriver att leken är en kreativ bearbetning av upplevda intryck. ”Det skulle vara ett underverk om fantasin kunde skapas ur ingenting” (Vygotskij, 2010 s 17).

15

Vygotskij vill även poängtera att varje åldersnivå har sitt eget uttryck och varje period i barndomen har sin egen form av skapande när det gäller den kreativa aktiviteten. Han

förespråkar också att den inte kan vara identiskt hos varje barn eftersom den speglas i barnets individuella barndom. Vygotskij menar att barnen inhämtar kunskap ifrån omgivningen, beroende på hur den befäster och utvecklas har betydelse utifrån det sociala samspelet ifrån syskon, föräldrar och lärare.

Både Clasedotter (2003) och Björkman (2005) betonar att språket har betydelse i en lärandeprocess. Vygotskij beskriver språket som det första verktyget som påverkar barnens utveckling. ”Språket hjälper barnet att frigöra sig från den omedelbara situationen här och nu och att rikta sin uppmärksamhet mot framtiden och i någon mån styra denna” (Hwang & Nilsson 2003: s 34). Språklig kommunikation är oerhört betydelsefullt även i arbetet med naturvetenskap. Den vuxna måste vara aktiv, engagerad och utmana barnen genom att ställa utmanade frågor såsom ”vad tror ni händer, varför tror ni att ”detta” sker” osv. Det handlar även om vilka begrepp du som pedagog använder och hur barnen förstår och uppfattar dem. Alla språkliga uttryck hänger ihop i hjärnan. Den centrala utgångspunkten är att vi människor lär oss på egen hand och tillsammans med andra.

Vygotskij talar om proximal utveckling, en utveckling där de vuxna ligger steget före barnet. Det handlar om balansgången, mellan vad barnet klarar av på egen hand och vad barnet klarar av med hjälp av en som har större erfarenheter. Den vuxna ska låta barnet få utmanas och ta sig an olika avancerade utmaningar, på så sätt utvecklas barnen, menar Vygotskij på. Vidare menar han att den vuxna ska skapa ett intresse och ställa frågor men inte komma med lösningar. Vygotskij lägger stor vikt på att ”hur” man ställer frågor till barnen är viktigt, det gäller att inte barnet ska tröttna, tappa strukturen eller drunkna i detaljer.

”Ju rikare en människas erfarenheter är, desto mer material förfogar hennes fantasi över. Ett barns fantasi är fattigare än en vuxen människas, eftersom dess erfarenheter är mindre rika” (Vygotskij, 2010 s.19).

Vygotskij förespråkar att;

”… den kommande människan uppnår med allt med hjälp av den skapande fantasin; att orientera sig i framtidens värld och utgår ifrån den är den allra viktigaste funktionen hos fantasin. Och i den mån som det pedagogiska arbetets viktigaste uppgift är att styra skolbarnets beteende så att barnet förbereder sig för denna framtid, är en utveckling och övning av barnets fantasi

16

en av de viktigaste krafterna i processen att förverkliga detta mål. Formandet a v en skapande personlighet som strävar mot framtiden initieras med hjälp av en skapande fantasi som tar gestalt i nuet” (Vygotskij, 2010 s. 100).

3.5 Om förskolans och förskollärarens nyttotänkande

Thulin (2006) mena att barn kommer till förskolan med en förväntan om vad som komma ska, hon hävdar att barn föds med en vilja att förstå och begripa världen. Vidare menar hon att det är viljan som är bakgrunden till att barn utvecklas och lär.

I slutet av 1800-talet och början på 1900-talet präglades svenska folket av familjepolitik, vilket medförde att föräldrars intresse och delaktighet fördes in i skolan på ett annat sätt än förr. Pedagogernas arbete skulle gå hand i hand med vardagslivet. Pedagoger ville även att innehållet i undervisningen skulle komma ifrån barnens intresse och dess närmiljö, vilket de tyckte var viktigt för barnets personlighetsutveckling.

Vidare menar Thulin (2006) att pedagogerna arbetar intensivt med att få barnen att förstå att vi inte behöver handla allting utan det går bra att odla, sköta och vårda på egen hand vilket är ett nyttotänkande sätt som vi idag kan se i förskolorna gällande naturvetenskap. ”Den vuxnes roll i en lärandesituation är dock starkt betonad. Det är läraren som ansvarar för att fånga och skapa situationer för lärande.” (Pramling Samuelsson & Sheridan, 1999), (Thulin, 2006 s.37)

Thulin (2011) förespråkar i sin avhandling att det är viktigt att pedagogerna inte förglömmer att inte enbart fostra utan även leder barnen och för dem i rätt riktning, (Thulin 2011 s. 17).

17

4. Metod och metodval

Innan jag vet vad jag ska undersöka, kan jag inte veta hur jag ska göra det. (Fog, 2010:75)

Metod är enligt Holme och Solvang(2010) ett viktigt redskap för att uppnå det man vill få ut av sin forskning, det är ett sätt att lösa problem och att uppnå ny kunskap.

Det är viktigt att omsorgsfullt tänka igenom sin frågeställning och fundera på vad det är jag vill få ut av den. Därefter är det viktigt att välja en metod som bäst svarar på den frågeställning man valt, då de valda metoderna ger olika svar (Holme & Solvang, 2010), vilket även är något som Widerberg (2002) belyser i sin bok.

Det talas framförallt om två typer av metoder vid samhällsvetenskapliga frågor, nämligen kvantitativ och kvalitativ. Den kvantitativa metoden används främst för att omvandla det insamlade materialet till siffror och mängder för att göra statistiska analyser (Holter, 2010) vilket leder till en generaliserad bild av frågan (Holme & Solvang, 2010). I den kvalitativa metoden är syftet däremot att fånga egenarten hos den enskilde enheten och dennes speciella livssituation. Vilken information som blir central i undersökningen är därmed beroende på informationskällan (Larsen, s.82). Informationen ska inte användas till att föra någon statistik över det valda problemområdet. Med utgångspunkt i detta anser jag att den kvalitativa metoden i form av intervjuer kommer att ge de svar som jag söker, nämligen en djupare insyn i det valda problemområdet.

4.1 Kvalitativa intervjuer

Kvalitativa intervjuer är en metod för att ta reda på ytterligare information om någonting och för att få en bättre inblick i de intervjumaterial som samlats in (Starrin & Renck, 1996). Enligt Holme och Solvang (2010) kan det finnas en liknelse mellan intervjusituationen och en vardaglig situation. Med andra ord är det bra att försöka få intervjutillfället att lika ett samtal man hade kunnat ha i vardagen. Patel och Davidson (2003) håller med om detta och menar att både intervjuaren och intervjupersonen kan ses som medskapare till ett samtal.

Enligt Trost (2010) kan detta göras genom att ställa en fråga där det lämnas ”öppet” för den intervjuade att svara hur denne vill, vilket i sin tur ofta leder till ett mer innehållsrikt material som är lättare att ta del av. I min intervjustudie gäller det då pedagogernas egna resonemang

18

och tillvägagångssätt. Att göra på detta viset benämns som en icke standardiserad och ostrukturerad intervju vilket med andra ord innebär att från början vet inte intervjuaren vilka frågor som är mer viktiga och betydelsefulla än andra. Det är här upp till intervjupersonen själv att utveckla och se vad som är användbart med utgångspunkt i undersökningen. Vidare kan man säga att den kvalitativa intervjun därmed inte är förutsägbar (Starrin & Renck, 1996). Detta talar även Trost (2010) om i sin bok. Enligt Trost (2010) kan kvalitativa intervjuer ibland vara strukturerade och fortfarande benämnas kvalitativ med anledning av att de har en låg grad av standardisering eller närmare bestämt är semistrukturerade. Struktureringen av denna intervju beror på att den håller sig till ett ämne som man vill ha svar på. Svarsalternativen är dock fortfarande öppna vilket innebär en låg grad av standardisering.

Vid de flesta former av kvalitativ intervju går det bra att använda sig av en intervjuguide, vilket är något som Starrin och Renck (1996) rekommenderar. Med en intervjuguide menas att man inför intervjun gör en lista över frågeområden som intervjuaren vill beröra vid intervjun (Trost, 2010). Den enda likheten mellan en intervjuguide och ett strukturerat formulär är att den person som intervjuar vill försöka få med alla de områden som finns med i intervjuguiden vilket jag tycker underlättar under själva intervjun. Jag som intervjuare vill att samtalet ska flyta på som ett vanligt samtal, det är även viktigt att det ska kännas bekvämt för den jag intervjuar. Med en intervjuguide är det skönt för mig som intervjuare att ha något att luta sig tillbaka till om det blir tyst eller om det avviker från det berörda ämnet.

Under intervjun är det viktigt att se till att få fram svaren utan att leda den intervjuade i ett bestämt spår (Starrin & Renck, 1996). Vid de intervjuer som görs kan man använda sig av olika intervjuguider under förutsättning att de är jämförbara till innehållet. Vidare ska även intervjuguiden göras personlig med anledning av att vi inte alla tänker på samma sätt (Trost, 2010). Med detta menar Trost, för att nå den som blir intervjuad på djupet och verkligen fånga upp han/hennes tankar på ett så ärligt sätt som möjligt så är det viktigt att se till var och en på som en enskild individ.

19

4.2 Urval

Syftet med kvalitativa intervjuer är som tidigare nämnt att skapa en bra grund för djupare uppfattningar om det vi studerar, vilket görs genom att öka informationsvärdet (Holme & Solvang, 2010).

Jag valde att göra min undersökning på fyra förskolor i fyra olika stadsdelar i en storstad i södra Sverige som innehar Grön Flaggcertifikat. Varför jag valde att använda mig av

förskolor med Grön Flagg beror på att dessa är mer medvetna om naturvetenskap och jobbar utifrån att få barnen delaktiga och barns inflytande är viktigt.

För att få Grön Flagg så börjar förskolan med att arbeta fram en handlingsplan under en längre tid (max sex månader). I denna handlingsplan ska de på förskolan arbeta fram tre utvecklingsområden för en hållbar utveckling. Vidare arbetar förskolan med dessa tre områden, där barnens delaktighet och inflytande är centralt. Varje utvecklingsområde ska fokusera på något av Grön Flaggs sex teman; Närmiljö, vattenresurser, klimat och energi, kretslopp, livsstil och hälsa samt konsumtion. I handlingsplanen kopplar förskolan även sitt arbete till läroplanen för att visa hur Grön Flagg bidrar till barnens utveckling, lärande och inflytande. Sedan har förskolan 6-18 månader på sig att arbeta med handlingsplanen, när de känner sig redo och har sammanställt rapporten skickas den in och granskas av Håll Sverige Rent. När rapporten blivit godkänd blir förskolan Grön Flaggcertifierad. Sedan måste förskolan inom 6 månader skicka in en ny handlingsplan för att bibehålla sitt

Grönflaggcertifikat.

Vid mitt besök på respektive förskola valde jag att intervjua en pedagog som fick representera arbetslaget. Utan att jag påverkat vem jag skulle få träffa blev det kvinnliga pedagoger på samtliga förskolor som har varit aktiva inom läraruppdraget i många år.

4.2.1. Presentation av respondenterna

Jag har valt att döpa de fyra pedagogerna till Anna, Bea, Cissi och Dora för att enklare hålla dem isär när jag granskar och kategoriserar min empiri.

Anna började jobba som barnsköterska på 80-talet. Sedan läste hon vidare till förskollärare och tog examen 2005. Innan hon hamnade på förskolan jag besökte har hon arbetat på olika sätt inom barnomsorg. Förskolan som hon jobbar på idag kan vi kalla för Masken. Masken har tre avdelningar, en på första plan och två på ovanvåningen. Anna jobbar med mellangruppen.

20

Förskolan är indelad på tre sätt, de 14 yngsta, en mellangrupp och en grupp som heter de stora.

Bea började jobba som barnsköterska och läste sedan vidare till förskollärare på distans mellan 1990-1992. Hon både jobbade och läste parallellt. Förskolan som Bea jobbar på idag kan vi kalla för Flugan och här har Bea jobbat i 35 år. ”Jag har jobbat här hela mitt yrkesverksamma liv och varför jag inte har bytt är för att bättre miljö tycker inte jag att man kan få, sen tänkte jag att det byts ju ut personal, barn och föräldrar så det blir ändå annorlunda men ändå samma”.

Cissi började som barnskötare på 80-talet då hon jobbade från 84 och framåt i förskolan, sen 97 började hon lärarutbildningen och var klar 2001 sen dess har hon jobbat oavbrutet. Hon har en enorm spridning på var hon har jobbat, fyra olika storstäder i Sverige har det blivit. Förskolan som vi kallar för Getingen har hon varit på i två år. På denna förskola är avdelningarna integrerade, det är sjutton barn mellan 1-5 år.

Dora tog lärarexamen i svenska/samhälle 2005. Hon började jobba i en årskurs 1, men eftersom behovet av förskollärare har varit stort och efterfrågan på lärare inte lika stort så har Dora fått jobba i förskolan. Hon har varit på en annan förskola innan hon kom till den förskolan som jag besökt, vi kan kalla den för Humlan. Även på Humlans förskola är det integrerat mellan 1-5 år, vilket menas att åldrarna på barnen är blandade.

4.3 Genomförande

Det var ett medvetet val att välja fyra olika stadsdelar i kommunen för att få en så stor spridning som möjligt. Men även för att kunna se om det har någon betydelse för hur man arbetar med naturvetenskap i verksamheten, beroende på var förskolan ligger och vilka förmåner förskolan har när det gäller grönområden och utvecklingsmöjligheter. De utvalda förskolorna är utspridda i staden. Den första förskolan ligger väldigt centralt, mitt i city. Två av förskolorna ligger i utkanten av staden men på olika håll, den sista förskolan ligger i ett centralt beläget bostadsområde.

21

4.3.1 Att ta kontakt med förskolorna

När jag hade bestämt mig för att välja olika stadsdelar började jag med att ta kontakt med rektorerna i de olika områdena med förfrågan om vika förskolor som har Grön flaggcertifikat. Jag började samtliga samtal med att presentera mig och berätta att jag ringde ifrån högskolan och hade påbörjat mitt examensarbete. Jag berättade lite kort om syftet med undersökningen och att jag skulle mer än gärna vilja komma till en av förskolorna i hans/hennes rektorsområde eftersom de arbetar med grönflagg. Jag blev bra bemött av samtliga personer som jag talades vid med och de var alla villiga att hjälpa till. Samtliga rektorer i de olika stadsdelarna bestämde vilken förskola jag skulle vända mig till och gav mig ett namn och nummer. Anledningen var att valet skulle ske slumpmässigt, dock inom grön flagg-området.

Vid det första samtalet är det enligt Trost (2010) viktigt att kort och koncist berätta vem man är, vilken högskola man studerar vid och vilket syftet är med studien, för att därefter bestämma när och var man ska träffas. Vidare är det även viktigt att göra en uppskattning av ungefärlig tid av intervjun, en intervju ska inte ta för lång tid.

När jag ringde till samtliga förskolor började jag även med en kort presentation av mig själv, jag berättade att jag ringde ifrån Malmö högskola och hade precis påbörjat mitt examensarbete. Jag berättade även syftet med undersökningen och hur och varför deras förskola blivit vald. Arbetslaget fick ta ställning till vem jag skulle prata med på förskolan. När jag fick prata med henne som jag skulle få intervjua vid ett senare tillfälle så berättade jag än en gång vem jag var, var jag ringde ifrån, mitt syfte med undersökningen och att jag gärna skulle vilja banda intervjun. Vi bestämde en dag och tid som passade samtliga parter, sen tackade jag för mig och deras engagemang och sedan la vi på luren.

4.3.2 Intervjuprocess

Inför intervjun är det viktigt att tillägna sig förkunskaper genom tidigare forskning eller annan relevant information ifråga för att veta vad som redan är känt då studien går ut på att hitta nya fenomen (Starrin & Renck, 1996).

Vid början av intervjun är det av stor betydelse hur man inleder då de första frågorna enligt Trost (2010) kan avgöra hur resten av intervjun kommer att fortskrida. En bra inledning enligt honom är att låta respondenten berätta något som berör ämnesområdet, vilket även Starrin och

22

Renck (1996) håller med om då de skriver att frågorna i början ska vara så öppna som möjligt så att man får en spontan information. Enligt Kvale (Starrin & Renck, 1996) så innebär inte detta att man ska tala utanför ämnesområdet, utan det innebär att det är upp till den som intervjuar att hålla respondenten till ämnesområdet.

Precis som Trost (2010) menar på så inledde jag samtliga intervjuer med samma fråga till alla respondenter, vilket löd ” Vad är naturvetenskap för dig?”. Genom att ställa den frågan anser jag att vi fick en öppen inledning, jag fick känslan av att och den jag intervjuade kände sig bekväm med att prata om ämnesområdet.

Under intervjun är det viktigt att man inte avbryter den som blir intervjuad utan låter denne prata till punkt. Vidare ska man inte heller sammanfatta under den pågående intervjun då det enligt Trost (2010) är en preliminär tolkning av materialet. Istället förordar han att den som intervjuar fråga om det är något som är oklart, för att därmed utföra analys och tolkning av intervjun i lugn och ro efterlåt.

Innan jag påbörjade mina intervjuer så sa jag till mig själv att jag skulle ha mycket av det i åtanke som Trost poängterade inför en intervju och bland att inte avbryta den som blir intervjuad. Visst avbröts det en del under intervjuerna, både från mitt håll som intervjuare men även den som blev intervjuad, vilket blev oerhört jobbigt när jag påbörjade min transkribering.

Att sammanfatta det som respondenten sagt under intervjun under själva intervjutillfället förkom också, dels för att få en klarare blid i det som jag inte uppfattat under intervjun. Men i efterhand vid transkriberingstillfället fick jag en klarhet i det som redan sagts innan jag sammanfattade det som respondenten sagt.

Enligt Starrin och Renck (1996) är det viktigt att få den intervjuade att känna sig trygg så att han/hon svarar uppriktigt på de frågor som ställs. Denna trygghet kan skapas genom ett öppet och trevligt klimat (Starrin & Renck, 1996). Det är intervjuarens uppgift att hålla respondenten vid ämnet då det annars är lätt att ”glida iväg”. (Starrin & Renck, 1996). Att lyssna aktivt på den intervjuade gör det även möjligt för mig som intervjuare att ställa följdfrågor och därmed fördjupa de svar som ges (Starrin & Renck, 1996).

23

Jag var väldigt noga med att inte döma den intervjuade pedagogen under intervjutillfället, utan låta henne berätta sina tankar och dela med sig av sina kunskaper. Om det sades något som jag tyckte var konstigt eller att jag inte förstod hur hon resonerade så ställde jag följdfrågor som ”Hur tänker du då?”, ”Hur menar du?”, ”Varför tror du att det är så?” På så sätt tror jag att den som blir intervjuad känner sig bekväm och trygg. Istället för att fråga ”Hur kan du tänka så?”, ”Hur kan du tycka det?” eller ”Varför gör du/ni så?”

Visst förkom det att vi hamnade utanför ”ämnesområdet” någon gång, men på ett bra sätt enligt mig. På så sätt fick jag upp ögonen för vissa områden och som pedagogerna tog upp som jag själv inte tyckte hörde till ämnet naturvetenskap innan jag gjort min intervjustudie. Efter studien har jag lärt mig att naturvetenskap är så mycket mer än vad man ”tror”, vilket jag kommer beröra mer i resultatdelen.

Jag hade bestämt mig innan att jag skulle använda mig av en diktafon för att aktivt kunna lyssna och koncentrera mig på intervjun. Jag var noga med att fråga om det var okej att banda intervjun vid första samtalet. Detta tillvägagångssätt är dock frivilligt vilket innebär att den intervjuade bestämmer om materialet ska få spelas in (Starrin & Renck, 1996). Enligt Trost (2010) är fördelen med användandet av diktafon att man vid sammanställningen av materialet kan lyssna till tonfall, pauser och ordval. Under intervjun kommer jag även att föra anteckningar som en komplettering till det inspelade materialet.

Efter intervjuerna transkriberade jag det inspelade materialet, vilket enligt Widerberg (2002) är bra för att se hela intervjun framför sig. Vid den utskrivna intervjun synliggörs uttryck, tystnader och avbrott. Jag kommer därmed utifrån den att kunna göra en mer noggrann analys av materialet. Vad har sagts och hur har det sagts. Enligt Starrin och Renck (1996)är det bäst att göra detta direkt efter intervjun.

Vidare finns det här även möjlighet för mig som intervjuare att studera hur jag är som intervjuare, om jag styr och ställer för mycket eller om jag snarare gör det motsatta. Detta gör det möjligt för mig att göra de efterföljande intervjuerna bättre (Widerberg, 2002). Nackdelen med transkribering är enligt Trost (2010) att det tar lång tid att transkribera materialet.

24

4.4Analys

Efter att ha transkriberat samtliga fyra intervjuer, fick jag möjligheten att sätta mig in i min empiri på ett djupare sätt. Enligt en förläsning om metod och material (Berglund, 2012-04-05) betyder analys, att lösa upp och sedan sätta samman. Genom att skriva ut transkriberingen och ha den i pappersform hade jag enklare för att tolka och förstå den.

Jag gick igengom varje intervjutillfälle var för sig. Till min hjälp hade jag olika markeringspennor och koder för att enklare kunna se min kategorisera av min empiri. Jag delade upp empirin på följande sätt, barnens intresse, pedagogernas intresse, ur ett miljöperspektiv, ekonomiskt sätt, hur man får barnen intresserade av naturvetenskap. Om man ska använda sig av naturvetenskapliga begrepp redan i förskolan? Hur språket interageras i den naturvetenskapliga undervisningen i förskolan osv. Vidare delade jag även upp hur olika lärande situationer uppkommer och hur pedagogerna arbetar vidare med det. Jag delade även upp pedagogerna i olika högar, vem som tycke vad och vem som höll med respektive inte höll med vem, så kallad kategorisering.

Vid intervjutillfället respektive transkriberingstillfälle är det lätt att jag som intervjuare tolkar min empiri på ett speciellt sätt, men efter min kategorisering blev det lättare för mig att titta på min empiri på ett annat sätt, då upptäckte jag viktiga punkter som jag inte upptäckt innan. När man gör en analys är det viktigt att man håller isär åsikt och insikt. Det är en skillnad på empir och tyckande, tyckande som då är mina egna uppfattningar och mina tolkningar som inte hör hemma här (Berglund 2012).

Efter att varje intervju var indelad i olika kategorier sammanförde jag samtliga intervjuer med varandra och fick då fram likheter och olikheter ifrån de olika pedagogerna som jag sedan kommer koppla ihop med litteratur och tidigare forskning i min diskussion. När jag hade ”löst upp” mina intervjuer var det dags att sätta ihop dem igen, och det gjorde jag på så sätt att jag förde samman det som jag slutligen sett till ett resultat.

4.5 Forskningsetiska principer

Vid forskning råder ett grundläggande individskydd, vilket jag kommer att ha i åtanke inför, under och efter mina intervjuer. Detta grundläggande individskydd är uppdelat i fyra allmänna huvudkrav. Jag kommer här nedan att kort redogöra för vilka de är följt av övriga rekommendationer. Samtlig information är hämtad från vetenskapsrådet.

25

4.5.1 Informationskravet

Forskaren är skyldig att informera uppgiftslämnaren vad gäller vilken uppgift de har i projektet, att deras deltagande är frivilligt och att de kan avbryta sin medverkan när de önskar. Informationen kan vara olika innehållsrik men med krav på innehåll av projektansvariges namn och institutionsanknytning. Där ska även anges vad man vill få ut av undersökningen, hur undersökningen kommer att gå till samt vad man hoppas att undersökningen ska leda till vad gäller kunskap, vetenskapsrådet (2002 s.7).

Vid den första kontaken med förskolan berättade jag bland annat vem jag var och den studie jag ville göra. Detta inbegriper även tillvägagångssätt och syfte.

4.5.2 Samtyckeskravet

Vid forskning måste uppgiftslämnaren och uppgiftsdeltagarna lämna sitt samtycke, dock inte i de fall där uppgifterna hämtas från ett existerande myndighetsregister eller då information lämnats via media. De ska även ha rätt att själv bestämma om, hur länge och på vilka villkor de ska delta. Det ska inte få några negativa konsekvenser av att inte vilja medverka längre. Forskaren får inte under några som helst omständigheter utsätta undersökningsdeltagarna för påtryckningar eller påverkan då de vill avbryta sin medverkan, vetenskapsrådet (2002 s.9).

Inför besöken anpassade jag mig efter när och var den intervjuade ville att intervjun skulle äga rum. Den intervjuade fick även bestämma om det var okej att jag spelade in intervjun med diktafon. Inför och under besöket klargjorde jag att den som valt att delta får ångra sin medverkan om denne vill det.

4.5.3 Konfidentialitetskravet

När man bedriver den här typen av undersökningar bör all personal som kommer i kontakt med informationen skriva under om tystnadsplikt. Uppgifterna ska antecknas, lagras och avrapporteras så att inga utomstående ska kunna komma åt uppgifterna och identifiera personerna. Jag har konfidentialiserat mina transkriberingar som gjorts samt att ingen kommer att få lyssna till de ljudupptagningar som gjorts i samband med intervjun. Det transkriberade materialet kommer även att förvaras så att ingen mer än jag som är författaren till detta arbete kan läsa materialet, vetenskapsrådet (2002 s. 12).

26

4.5.4 Nyttjandekravet

De uppgifter som kommer fram om personer får endast användas för forskningsändamål. Jag kommer att meddela de intervjuade att materialet inte kommer att användas för andra ändamål än min forskningsstudie, vetenskapsrådet (2002 s.14)

4.5.5 Övriga rekommendationer

Det finns även några rekommendationer utfärdade av ämnesrådet. De är inte av samma vikt som ovanstående regler men pekar på några förhållningssätt som de tycker är önskvärda. Den första rekommendationen gäller att forskaren innan undersökningsrapporten publiceras låter berörda personer ta del av etisk känsliga avsnitt och kontroversiella tolkningar. De får dock inte hindra publicering pga. att det är negativa forskningsresultat för dem.

Den andra rekommendationen är att forskaren bör fråga personerna om de vill ha information om var forskningsresultaten kommer att publiceras och om de vill ha en rapport eller sammanfattning. De bör få veta hur deras uppgifter används och vad forskaren kommit fram till. Det finns även råd vad gäller behandling av personuppgifter som behandlas av personuppgiftslagen (1998:204) och personuppgiftsförordningen (1998:1191) men även arkivlagen (1990:782) och arkivförordningen (1991:446)

Innan jag lämnade respektive intervjuare och intervjutillfälle frågade jag om de ville ha en kopia på mitt arbete när det var klart, det ville samtliga ha och de tyckte att det skulle vara intressant att ta del av slutrapporten. Jag lovade att besöka respektive förskola när jag var färdig och lämna ett exemplar till varje pedagog som deltagit.

5. Reslutat

5.1Naturvetenskap för de tillfrågade pedagogerna

Som jag tidigare nämnt i inledningen så började jag samtliga intervjuer med att fråga respondenterna ”vad är naturvetenskap för dig?” Bea ansåg att det handlar om växter, djur, källsortering och naturlivet, medan Anna och Cicci ansåg att det handlar om så mycket mer. De menade att även kroppen, människans funktioner, hur vi tar upp vår mat, hur vi bygger med olika möbler inomhus, vilken fot vi tar först när vi tar på stövlarna, helt enkelt allt vi gör

27

i vår vardag tillhör naturvetenskap. Dora menade att det handlade om kemi, fysik, matte och biologi.

5.2 Tolkning av läroplanen

En annan fråga som jag ställde till respondenterna var; ”hur tolkar ni läroplanen?”.

Anna tolkar läroplanen på så sätt att hon tycker att den är konkret och gällande de ändringar som gjorts rörande naturvetenskap har blivit lättare att förstå och veta hur man ska arbeta.

Bea tycker att det är mycket mer konkret nu för vad man ska lära ut och vad barnen ska lära in, sen är verkligheten en annan. Det står så fint i läroplanen men ibland kan det vara svårt att arbeta utifrån det eftersom det är för stora barngrupper och ibland saknas det personal.

”Ibland stupar det för att vi har inte bara barnen utan vi har så många andra uppgifter idag, runt omkring som ska göras”. Vidare menar Bea att, ”man har inte samma arbetssätt idag som för 30 år sedan, förr utgick vi mer ifrån barnens intresse medans idag är det mer styrt uppifrån, mycket är förbestämt av en pedagogista i vår stadsdel”

Att en pedagogista styr, ser Bea som en nackdel, för hon skulle hellre vilja arbeta utifrån den barngruppen man har just för tillfället, hon menar att ingen barngrupp är den andra lik.

På Doras förskola arbetar de extra mycket med sopsortering, vilket pedagogerna anser är en viktig del av naturarbetet i förskolan. Som det står i läroplanen ”Arbetslaget ska ge barn möjlighet att förstå hur egna handingar kan påverka miljön” (Lpfö 98 s. 11) så menar Dora att sopsortera är ett väldigt bra sätt att lära barnen hur man kan lära barnen att deras egna

handlingar kan påverka miljön.

5.3 Att arbeta utifrån barnens interesse

Anna menar att vi ska jobba efter barnens intresse, vad barnen själva frågar efter och hitta deras intresse genom att peka och visa barnen. Det är viktigt att ta reda på barnens intresse och utgå ifrån det.

Anna och Cicci arbetar mycket utifrån barnens intresse. Pedagogerna lägger upp vissa delar av sin undervisning utifrån barnens erfarenheter, det gäller att ta tillvara på deras nyfikenhet

28

och sedan spinna vidare på det. Bea och Dora anser att pedagogernas intresse spelar stor roll i vad barnen lär sig, de menar på att ”vårt intresse smittar av sig på barnen”.

Vidare vill Dora påpeka att när ett arbetslag sätts ihop, är det oerhört viktigt att ledningen tittar på mer än kompetens och utbildning, en viktig aspekt är intresset hos den tillfrågade pedagogen.

”Intresset från oss pedagoger är A och O, om jag inte brinner lika mycket för ett specifikt ämne, som i detta fall är naturvetenskap så är det bra om min kollega gör det, på så sätt lägger jag ner med kraft och arbete på något som jag brinner för, exempelvis svenskan”.

Cicci och Anna tycker att det är intressant hur man som pedagog kan få barnen intresserade av något specifikt genom att säga ”titta här” eller ”wow, vad är det?”. Dora menar att ”Du kan få alla intresserade av en sten om du gör det på rätt sätt” vidare menar hon att du som pedagog måste ha rätt ingång när du presenterar något.

Anna, Cicci och Dora tycker att det är viktigt att låta barnen få komma med sina egna hypoteser, de tycker även att pedagoger eller vi som är vuxna inte alltid behöver ge barnen ”rätt” svar på allting. ”Jag ska inte fylla påsen, utan barnen ska fylla sin egen påse, alltså dom ska förstå sin kunskap. Om jag bara berättar så blir det ingen kunskap som blir bestående och det blir ingen kunskap alls” säger Anna.

Genom att låta barnen prova sig fram, anser Anna att på så sätt har barnen lättare känsla för att förstå. Vidar menar hon att

”När vi bakar kakor i sanden, kan man fråga sig varför fungerar den mörka sanden men inte den ljusa? Vilken sand är bäst, sanden på stranden, sanden i sandlådan, sanden runt klätterställningen eller jorden i planeringen. Varför fungerar vissa och varför fungerar inte vissa? Om jag provar alla sätten så har jag ju större känsla för att förstå skillnaden, den var fuktig, där fanns det småsten, den var större och allt det där. På så sätt kan jag skaffa mig en förståelse, istället för att bara veta att den mörka sanden bara funkar. När jag var barn så visste jag att den mörka sanden funka men jag har nog aldrig funderat på varför”.

På så sätt får barnen en större förståelse för varför någonting fungerar som det gör. Genom att få prova sig fram lär många sig på ett annat sätt.

Anna framhäver att det är pedagogernas egen medvetenhet som sätter käppar i hjulet för dem när de säger att de inte arbetar med naturvetenskap, det gäller bara att bli medveten om det.

29

Vidare menar hon att det tar ett tag och göra den synvändan, att inse att naturvetenskap är så mycket annat, sen är gränsen mellan naturvetenskap, teknik, matematik och språket väldigt fin. ”Utan språket kan du inte förklara naturvetenskap, utan tekniken kan du inte testa det. Allting är ju ihop. Vi som pedagoger ska bara bli medveten om vad vi pratar om. Jag tror att det är det som är problemet, om du inte är medveten om det så”.

Att pedagogerna vill upptäcka tillsammans med barnen på förskolan var något som samtliga fyra pedagoger nämnde vi intervjutillfället.

5.4 Ta vara på det som redan finns

På Annas, Bea och Doras respektive förskolor har de ett tankesätt som lyder ”ta vara på det som finns på marken”. De vill att barnen ska lära sig att odla själv. Vi behöver inte köpa nytt varje gång, utan vi kan använda ”gamla” och begagnade saker, på så sätt värnar vi om miljön påpekar dem.

På Beas förskola arbetar de mycket med ”låta barnen vara med, från frö till planta”, vilket betyder att barnen får möjlighet att ta med sig en planta hem. På så sätt lär barnen sig att vårda och sköta om en planta. Efter en tid följer pedagogerna upp och hör med banen vad som hänt med plantan. Vidare menar Bea att på så sätt får barnen ett personligt intresse, och vill ta hand om plantan på ett annat sätt om barnen får en personlig relation till blomman.

Samtliga fyra förskolor som jag har besökt sopsorterar, vilket pedagogerna vill lägga stor vikt vid eftersom de anser att det är en viktig del, men framför allt att göra barnen medvetna i varför vi ska sopsortera. Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor tycker Dora. ”Vi har ett resurslöst samhälle, och det är viktigt att lära barnen att man kan återvinna och att man inte behöver ha nytt hela tiden” säger Bea.

5.5 Naturvetenskapliga begrepp

En annan av frågorna som pedagogerna fick vid intervjutillfället var ”tycker du att det är för tidigt att introducera naturvetenskapliga begrepp redan i förskolan?”

Cicci och Bea menar att det inte behövs göras i så tidig ålder vidare menar de, varför göra det svårt och obegripligt genom att introducera en massa naturvetenskaplig begrepp redan på förskolan, istället menar de att vi kan förklara samma saker på ett enklare sätt.

30

Dora tycker istället att det är bra att introducera naturvetenskapliga begrepp redan i tidig ålder, hon menar att varför ska vi förenkla saker och ting för barnen? Sen måste de ju lära om när de kommer upp i skolan, vilket bli dubbelt arbete för dem.

Som Anna tidigare nämnt så hänger språket ihop med naturvetenskap, hon menar att det beror på barnens språkliga medvetenhet, hon menar att vissa barn pratar väldigt bra, men hon är inte alltid säker på att de förstår. Hon menar att de kan härma orden men har ingen förståelse bakom.

Vidare menar Cicci att de har problem med språket på förskolan i allmänhet, både bland barnen men även bland personalen. Vilket medför att de inte använder så många naturvetenskapliga begrepp för de gör det på ett enklare sätt. Vidare vill Cicci poängtera att språkträning är bra att få in i allting man gör med barnen. ”Man kan inte sitta och ha språkträning en halvtimme på måndagen, man måste göra det hela tiden med barnen. Kommer man då ut i naturen så blir det väldigt naturligt”. En viktig del för att kunna jobba med naturvetenskap är att man själv har ett forskande förhållningssätt och att man vill veta och inte bara säger ”nej, det vet jag inte” menar Cicci.

På Ciccis förskola är barnen mellan 1-5 år och de går tillsammans i en gemensam barngrupp, Cicci ser många fördelar med detta. Vidare menar hon att

”när de äldre barnen verkligen har förstått någonting och tycker att det är intressant och har lärt sig så berättar det gärna det vidare och förklarar gärna för de som är mindre, Dom vill ju glänsa med sina kunskaper”.

Anna berättar att dem använder sig oerhört mycket en av kyrkogårdarna i staden, hon menar att det är ett perfekt ställa att lära barnen att hålla ihop eftersom det inte finns någon trafik. Anna tror att det hjälper till att stimulera barnens fantasi och kreativitet genom att låta barnen själva få tänka och komma med sina hypoteser. Vidare menar Anna på att hon tycker att det är tråkigt att

”barnen är rätt så snabbt inne i rätt och fel, att det finns rätt och fel, man ser hur barnen kan titta på den vuxna och funder på vilket svar vill hon höra?” Vidare menar hon att anledningen kanske är ”att vi som vuxna är för snabba med att ge rätt svar” ”Om jag frågar barnen någonting som, varför händer detta? så kan dom titta på mig precis som, usch detta vet inte jag, men vad vill hon att jag ska säga?”

31

Anna förespråkar för att låta barnen vara med i det mesta hon gör, ”låt barnen välja om de vill ha sked eller gaffel, väljer dom sked till soppan så lär dom sig något av det, väljer dom en flat tallrik till soppan så lär dom sig något av det”, vidare menar hon att det är så vi lär oss, genom att få försöka. Anna anser att en aspekt som är viktig att ta hänsyn till är barnens dagshumör. ”Är det läge idag, det gäller hela tiden att känna av vad som fungerar idag och vad som inte fungerar idag”.

Dora tycker att det är viktigt att låta barnen ta del av naturen, och på så sätt använda sig av det som finns på marken och inte förstöra något ”att du både tar in naturen i klassrummet, men även att du tar ut klassrummet i naturen” säger Dora.

En annan viktigt sak som Dora lägger stor vikt på är hur man ska tillrättavisa barnen. Vidare menar hon att det är väldigt svårt att veta var gränsen går på att ”rätta” barnen och hur man ska göra det, ”du får aldrig döda ett barns intresse”, då kanske han/hon aldrig mer vågar svara fel, allting beror på hur du säger saker och ting menar Dora på.

5.6 Utevistelse

Under samtliga intervjuer så pratades det om att naturvetenskap handlar om så mycket. En av frågorna som ställdes till respondenterna var ”Är det viktigt att vara ute för att kunna arbeta med naturvetenskap?” Bea menar att de försöker vara ute så mycket som möjligt, hon tror på att frisk luft och utevistelse gör att barnen har enklare att tänka och lära in saker. Cicci vill poängtera att förskollärarna på hennes på förskola arbetar gärna med andra ämne utomhus med, ”barnen älskar att skriva, rita eller sjunga utomhus” säger Cicci.

Dora tycker att det är viktigt att barnen tar del av vår natur, att de lär sig att använda sig av naturen så mycket som möjligt, och att den faktiskt finns runt omkring oss hela tiden, men det är även viktigt att kunna variera sig med att vara ute respektive inne när man jobbar med barnen ”att du både tar in naturen i klassrummet, men även att du kan ta ut klassrummet i naturen”, säger Dora.

32

6. Diskussion

6.1 Intresse från både pedagogerna och barnen är två

viktiga faktorer

Det framgår väldigt tydligt i mitt arbete att både barnens och pedagogernas intresse har stor betydelse för hur man driver ett naturvetenskapligt arbetssätt i förskolan. Pedagogerna som jag har intervjuat menar att vi är omringande av naturvetenskap dagligen, vi ska bara bli medvetna om det först. Dora påpekade en sak som kan vara en viktig aspekt när man sätter ihop ett arbetslag, hon menar att det är viktigt att titta på pedagogernas intresse. Vidare tror hon att man får ett kompetent arbetslag om man berör många olika intressen och kompetenser. Samliga fyra pedagoger lägger stor vikt kring ”barnens intresse” Dora menar att det svårt att skapa en lärande situation utan barnen intresse. Vidare menar de att även pedagogernas intresse spelar roll, ”det är viktigt att ta reda på vad barnen vill lära” säger Dora. Precis som Dora säger så förespråkar även Åberg och Lenz Taguchi att barnens intresse har betydelse, ”Barnens intresse har stor betydelse när det gäller inlärning, det är viktigt att lyssna på barnen och ”höra” vad de vill lära och ”hur” de vill lära sig” (Åberg & Lenz Taguchi 2005 s.33).

6.2 Att fånga barnens intresse

Pedagoger kan vinna en hel del på att bjuda på sig själv och ”släppa loss” i klassrummet. Dora menar att ”Det är viktigt att pedagoger har rätt ingång när man ska presentera något nytt för barnen”. Cicci och Anna tycker att det är intressant hur man som pedagog kan få barnen intresserade av något specifikt genom att säga ”titta här” eller ”wow, vad är det?”. Dora menar att ”Du kan få alla intresserade av en sten om du gör det på rätt sätt” vidare menar hon att du som pedagog måste ha rätt ingång när du presenterar något.

Jämfört med vad Dora menar så hävdar Vygotskij (2010) att det är viktigt ”hur” man ställer frågor till barnen, det gäller att inte barnet ska tröttna, tappa strukturen eller drunkna i detaljer menar Vygotskij (2010) på. Genom att ha ”rätt ingång” i klassrummet tror jag att man kan vinna mycket på. Men parallellt gäller det som lärare att kunna känna av klassen, hur man får specifika elever intresserade. Alla elever intresserar sig inte för samma sak, då gäller det för läraren eller pedagogen att finna rätt balans mellan rätt ingång och lärandesituation.

33

Både Clasedotter (2003) och Björkman (2005) förespråkar språkets betydelse i en lärandeprocess. Språklig kommunikation är oerhört betydelsefullt även i arbetet med naturvetenskap. Den vuxna måste vara aktiv, engagerad och utmana barnen genom att ställa öppna frågor såsom ”vad tror ni händer, varför tror ni att ”detta” sker” osv. Det handlar även om vilka begrepp du som pedagog använder och hur barnen förstår och uppfattar dem. Alla språkliga uttryck hänger ihop i hjärnan.

Det är viktigt att vi som vuxna tänker på att vi inte alltid behöver komma med rätt svar, utan låta barnen och eleverna få tänka och komma med egna funderingar. Anna, Cicci och Dora tycker att det är viktigt att låta barnen få komma med sina egna hypoteser, de tycker även att pedagoger eller vi som är vuxna inte alltid behöver ge barnen ”rätt” svar på allting. ”Jag ska inte fylla påsen, utan dom ska fylla sin egen påse, alltså dom ska förstå sin kunskap. Om jag bara berättar så blir det ingen kunskap som blir bestående och det blir ingen kunskap alls” säger Anna. Genom att ge barnen chansen att komma med egna hypoteser och funderingar kan pedagoger ge barnen den utvecklingsmöjligheten att utforska sin omvärld.

Vygotskijs tolkning av Tolstoj (1964) lyder följande att det är viktigt att låta barnen vara med och bestämma vad barnen ska lära och arbeta med i skolan. Tolstoj menar enligt Vygotskij (2010) att barnet är bättre på att skriva om just ”det” som han/hon kan mycket om och har orienterat sig mycket i. Vill man som lärare eller pedagog få ett bra resultat från barnet så bör man ta reda på barnets intresse och utgå ifrån det.

Tolstoj menar enligt Vygotskij (2010), genom att få barnen engagerade och intresserade är en viktig process i barnets utveckling. Vidare menar han att man fångar lätt barnens intresse genom att låta barnen vara med och skapa undervisningen. Tolstoj menar enligt Vygotskij att om man bjuder på sig själv, väcker man som pedagog automatiskt ett större intresse hos barnen i viljan att lära sig. Detta vill jag dra en jämförelse med det som Anna, Bea, Cicci och Dora nämnde vid intervjutillfällena. Att ta vara på barnens intresse och utgå ifrån det. Det är bra att låta barnen vara med och bestämma vad som ska undersökas och hur det ska gå till.

6.3 Att använda naturvetenskapliga begrepp

Som tidigare nämnts i min studie, var de fyra pedagogerna oense om man skulle introducera naturvetenskapliga begrepp redan i förskolan, vilket är något som gess möjligheten att forska

34

vidare om. Harlem (1996) hävdar genom att studera naturvetenskap utvecklar barnen sin förmåga att förstå världen runt omkring. Men för att nå detta mål måste de bygga upp ett förråd av begrepp, som kan hjälpa dem att knyta ihop sina erfarenheter. Både pedagogerna som blivit intervjuade samt Lagerholm (2009) tycker att det är viktigt att utforska och upptäcka tillsammans med barnen.

Precis som Vygotskij (2010) så hävdar Thulin (2011) att vi som pedagoger bör introducera ord och begrepp för barnen, för hur ska de annars veta vad som är till exempel naturvetenskap eller matematik? Som Harlem (1996) hävdar så är det en bra idee att introducera

naturvetenskapliga begreppen redan i tidig ålder för att inte behöva lära om på nytt i högre årskurser. Jag funderar även på vårt mångkulturella samhälle, det kanske inte är så lätt att lära sig svenska samtidigt som lärarna introducerar naturvetenskapliga begrepp i förskolan? Men vad är då viktigast? Även här gäller det som lärare och pedagog att hitta en balans samt var man ska lägga ribban när det gäller undervisning.

6.4 Sopsortering

Samtliga fyra förskolor som jag har besökt sopsorterar, vilket pedagogerna vill lägga stor vikt vid eftersom de anser att det är en viktig del av naturvetenskap, men framför allt att göra barnen medvetna i varför vi ska sopsortera. Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningsätt och en positiv framtidstro ska prägla förskolans verksamhet. Förskolan ska medverka till att barnen tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö och förstår sin delaktighet i naturens kretslopp.

Verksamheten ska hjälpa barnen att förstå hur vardagsliv och arbete kan utformas så att det bidrar till en bättre miljö både i nutid och framtid, (Lpfö 98)

Dora menar att lära barnen sopsortera redan i tidig ålder är väldigt bra, något vi lär oss redan som barn fastnar på ett annat sätt och vi blir medvetna om varför vi ska göra det.

6.5 Slutsats

Genom att ha intervjuat fyra olika förskollärare på fyra olika förskolor, transkriberat mitt material och till slut studerat min empiri så har jag kommit fram till en slutsats och kan då besvara mina frågeställningar.