Hur formas karriärutveckling? - En studie om hur ensamstående föräldrar till barn med särskilda behov balanserar familjeliv och arbetsliv

Examensarbete

15 högskolepoäng, grundnivå

Hur formas karriärutveckling?

- En studie om hur ensamstående föräldrar till barn

med särskilda behov balanserar familjeliv och

arbetsliv

How is career development shaped?

- A study of single parents with disabled children and how they

balance work and family

Ingela Cederholm

Martina Nilsson Viinikka

Studie- och yrkesvägledarexamen 180 hp

Datum för slutseminarium: 2013-12-20

Examinator: Roland Ahlstrand

Handledare: Niklas Gustafson Fakulteten för

3

Sammanfattning

Det finns en problematik för ensamstående föräldrar att på ett tillfredställande sätt balansera arbetsliv och familjeliv, än mer problematisk blir situationen om barnet eller barnen har särskilda behov. Studiens syfte är att belysa, analysera och skapa en förståelse för hur karriärutvecklingen formas för ensamstående föräldrar till barn med särskilda behov. I fokus är föräldrars karriärutveckling efter att ha fått barn med särskilda behov.

Informanternas bakgrund, karriärutveckling, samhällsstöd samt förändringen det innebar att få barn med särskilda behov, är fyra faktorer som särskilt belyses.

Examensarbetet utgår från en hermeneutisk ansats. För att skapa en förståelse för hur karriärutveckling formas och hur arbetsliv och familjeliv balanseras, grundar sig studien i samtalsintervjuer med fyra ensamstående föräldrar till barn med särskilda behov. Resultatet har sedan analyserats med hjälp av teorin Careership: a sociological theory of career

decision making och en senare återkoppling och uppdatering av denna teori: Understanding career decision-making and progression: Careership revisited.

Resultatet visar att ensamstående föräldrar till barn med särskilda behov upplever svårigheter i att balansera arbetsliv med familjeliv. Av särskild betydelse för att kunna balansera arbetsliv och familjeliv är en flexibel arbetssituation och tillgång till ett fungerande samhällsstöd.

Informanternas sociala bakgrund har en inverkan på hur karriärutvecklingen formats och på hur balansen mellan arbetsliv och familjeliv upplevs. Informanterna med medelklassbakgrund har bättre förutsättningar att balansera arbete och familjeliv än informanterna med arbetarklassbakgrund.

4

Förord

Först och främst vill vi tacka informanterna som modigt och generöst delat med sig av sina berättelser, och på så sätt gjort detta examensarbete möjligt. Vi skulle vilja tacka vår handledare Niklas Gustafson för goda råd, engagemang och smittande entusiasm. Ett stort tack också till vår handledningsgrupp, Hanna Sjöberg, Nicole Johansson, Karin Holmegaard och Mensur Redzepovic för värdefulla tips, korrekturläsning och givande diskussioner.

Detta examensarbete är gemensamt författat av oss båda, ingen ansvarsfördelning har gjorts då vi tagit alla beslut, och skrivit all text, tillsammans. Vi vill därför också tacka varandra för en gott samarbete.

5

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 7

1.1Syfte ... 8

1.2 Frågeställning ... 8

1.3Studiens relevans inom studie- och yrkesvägledning ... 8

1.4Begreppsdefinitioner ... 9 1.5 Disposition ... 11 2. Tidigare forskning ... 12 2.1 Arbetsförhållanden ... 12 2.2 Roller ... 15 2.3 Sammanfattning ... 16 3. Teoriförankring ... 18 3.1 Handlingshorisont ... 18 3.2 Kapital ... 19 3.3 Brytpunkter ... 20 3.4 Sammanfattning ... 20 4. Metod ... 22 4.1 Metodval ... 22 4.2 Urval ... 23 4.3 Datainsamling ... 25 4.4 Analysmetod ... 26

6

4.5 Etiska ställningstaganden ... 27

5. Resultat ... 28

5.1 Uppväxt, utbildning och karriär ... 28

5.2 Förändringen ... 32

5.3 Samhällsstöd ... 35

5.4 Sammanfattning ... 38

6. Analys ... 39

6.1 Positiva och negativa upplevelser ... 39

6.2 Den sociala bakgrundens betydelse ... 41

6.3 Maktpositionernas inverkan ... 42 6.4 Sammanfattning ... 44 7. Diskussion ... 45 7.1 Resultatdiskussion ... 45 7.2 Metoddiskussion ... 48 7.3 Teoridiskussion ... 49 8. Referenslista ... 51 9. Bilagor ... 53 9.1 Samtyckesblankett ... 53 9.2 Informationsbrev ... 54

7

1. Inledning

Att bli förälder innebär, som de flesta vet, en stor förändring och omställning i livet. Det är förälderns uppgift att tillgodose barnets behov, vilket påverkar förälderns möjlighet att i samma utsträckning som tidigare kunna prioritera sina egna intressen såsom sociala relationer, fritidsintressen och arbete, då barnet kommer i första hand. Det finns olika normer i samhället som ger en bild av hur en individ ska vara i rollen som förälder och i rollen som förvärvsarbetare. Det är kulturellt betingat att föräldrar känner att de måste vara kompetenta i sin föräldraroll och samtidigt lyckas inom andra delar av samhället, som till exempel arbetslivet (Inger Bernehäll Claesson 2004, 5). Det kan alltså vara svårt att hitta en balans i tillvaron som förälder.

Beroende på hur familjekonstellationen ser ut har föräldrar olika förutsättningar att balansera föräldrarollen med yrkesrollen. En familj med två närvarande föräldrar har andra förutsättningar att finna en fungerande balans, då det finns två personer som delar på ansvaret, än vad exempelvis en ensamstående förälder har. Ensamstående föräldrar har svårigheter att balansera privat- och yrkesliv, vilket innebär att dessa föräldrar har en begränsad fritid och begränsade ekonomiska resurser med stress- och oroskänslor som följd (Wilma Bakker & Lia Karsten 2013, 183).

Att balansera yrkeslivet med vardagslivet om man har ett barn med särskilda behov kan vara än mer krävande då barnet ofta behöver extra stöd, hjälpmedel eller är i behov av vård. Bernehäll Claesson (2004, 7) beskriver hur föräldrar till barn med särskilda behov ofta känner att de inte har tid och ork att hinna med allt de hade velat. En övervägande del av tidigare forskning inom området är internationell och fokuserar på valet att sluta eller fortsätta arbeta, efter att ha fått ett barn med särskilda behov (Ellen K. Scott 2010; Shirley L. Porterfield 2002; Julia Shearn & Stuart Todd 2000). Relativt lite forskning fokuserar på ensamstående föräldrar till barn med särskilda behov och deras förutsättningar att kunna balansera arbetslivet och familjelivet. Detta examensarbete utgår från problematiken i dessa aspekter utifrån ett helhetsperspektiv, genom att hela individens karriärutveckling studeras,

8

samt den eventuella förändring som skett efter att ha fått ett barn med särskilda behov. Det finns begränsat med nationell forskning som undersöker förhållandet mellan familjeliv och arbetsliv för föräldrar till barn med särskilda behov, därmed tycks detta vara en kunskapslucka som behöver fyllas.

1.1 Syfte

Studiens syfte är att belysa, analysera och skapa en förståelse för hur karriärutvecklingen formas för ensamstående föräldrar till barn med särskilda behov. I fokus står föräldrars karriärutveckling efter att ha fått ett barn med särskilda behov.

1.2 Frågeställning

Hur har karriärutvecklingen formats för ensamstående föräldrar till barn med särskilda behov?

Följande fyra faktorer kommer särskilt att belysas: informanternas bakgrund, karriärutveckling, förändringen det innebar att få barn med särskilda behov samt samhällsstöd.

1.3 Studiens relevans inom studie- och yrkesvägledning

Ur ett studie- och yrkesvägledarperspektiv är detta område intressant att studera, då en vägledare bör ha kännedom om människors olika förutsättningar vid studieval och karriärutveckling. Sveriges vägledarförening har utformat etiska riktlinjer för vägledare att förhålla sig till i sin profession. Bland annat ska vägledare kunna hjälpa individer i olika

9

perioder av livet att ”välja utbildning, yrke eller karriär samt bidra till en bättre livsplanering” (Sveriges Vägledarförening 2007).

Det är inte osannolikt att studie- och yrkesvägledare kommer i kontakt med individer med den här typen av problematik, därför är det viktigt att bredda förståelsen för alla människors olika livsvillkor för att kunna anpassa vägledningsinsatserna efter de olika behoven.

1.4 Begreppsdefinitioner

1.4.1 Karriärutveckling

Karriärutveckling som begrepp innebär, i detta examensarbete, en individs resa och beslut i sitt yrkesverksamma liv. En individs karriärutveckling formas av olika karriärval som påverkats genom miljö, kön, klass och etnicitet. Denna definition utgår från Phil Hodkinson och Andrew C. Sparkes (1997) teori Careership, samt Hodkinsons (2008) reviderade version Careership revisited, som menar att karriär är ett yrkesmässigt beteende som förändras över tid, genom olika brytpunkter i livet, och att karriärval endast kan studeras utifrån individens hela karriärutveckling.

1.4.2 Ensamstående förälder

Studien undersöker ensamstående föräldrar, vilket i detta examensarbete innebär att de intervjuade föräldrarna har det huvudsakliga ansvaret för barnen. Barnen är eller har varit folkbokförda hos föräldern under den huvudsakliga tiden av uppväxten.

1.4.3 Särskilda behov

I studien används uttrycket särskilda behov, detta kommer att användas som ett samlingsbegrepp för fysisk, psykisk och intellektuell funktionsnedsättning. Region Skåne

10

(2011) beskriver att en individ då antingen kan ha svårt att använda och kontrollera sin kropp, fungera i det sociala samspelet, ha svårigheter att hantera och bearbeta information eller en kombination av dessa funktionsnedsättningar. I detta examensarbete innebär det även att barnen till föräldrarna i studien är i behov av något slags stöd från samhället, så som avlastning, vårdbidrag eller hjälpmedel.

1.4.4 Samhällsstöd

I Sverige är personer med särskilda behov berättigade till olika sorters lagstadgat stöd av samhället, beroende på vad som krävs för att i största möjliga mån kunna leva ett självständigt liv (Region Skåne 2011). Vilket stöd ett barn med särskilda behov kan få, regleras i LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, SoL – Socialtjänstlagen, HSL - Stöd enligt hälso- och sjukvårdslagen och Skollagen (Region Skåne, 2011).

Enligt LSS är det kommunernas ansvar att informera om vilket samhällsstöd individen är berättigad till. Samhällsstöd kan vara till exempel färdtjänst, personlig assistans, ledsagare, bostadsanpassning, korttidsboende, avlösarservice i hemmet, ekonomiskt stöd i form av vårdbidrag, kontaktperson, korttidsvistelse utanför hemmet eller daglig verksamhet (SFS 1993:387). Dock brister många kommuner i sitt ansvar att informera och många gånger är det upp till föräldrarna eller individen själv att söka upp information om vilket stöd som finns att tillgå (Bernehäll Claesson 2004, 14). Enligt SoL har familjer med barn som har särskilda behov rätt till en biståndshandläggare som utreder om familjen har rätt till det stöd som de ansöker om. HSL reglerar det som har med barnets fysiska hälsa att göra, landstinget är skyldiga att erbjuda det stöd som barnet är i behov av, exempelvis hjälpmedel, sjukgymnastik eller annan vård (Region Skåne, 2011).

Det är alltså många lagar och instanser som reglerar vilket samhällsstöd en familj med barn som har särskilda behov kan få, det är endast HSL som erbjuder stöd som föräldrarna inte behöver ansöka om. Det resterande sökbara stödet innebär en uppsjö av blanketter som ska fyllas i och intyg som ska bifogas, ansökningarna ska sedan beviljas och vid avslag kan dessa även behöva överklagas.

11

1.5 Disposition

I kapitel två presenteras tidigare forskning som berör problematiken för ensamstående föräldrar till barn med särskilda behov, att balansera arbetsliv och familjeliv. Forskningen har sedan delats upp efter teman. Kapitel tre redogör för den valda teorin Careership av Hodkinson och Sparkes (1997) samt Hodkinsons (2008) reviderade version av teorin, och hur dessa kan användas för att analysera det empiriska materialet. Valet av en kvalitativ metod, urval och etiska ställningstaganden behandlas i kapitel fyra. Resultatet och svar på frågeställningen redogörs i kapitel fem för att sedan, i kapitel sex, kunna analyseras med hjälp av den valda teorin. En diskussion av studiens resultat, metod och teori redovisas i kapitel sju.

12

2. Tidigare forskning

Det finns en hel del tidigare forskning, främst internationell, om familjer där ett eller flera barn har särskilda behov. Forskningen behandlar olika problemområden, inom karriärutveckling, som kan uppstå för föräldrar till barn med särskilda behov. Tidigare forskning som påträffats inom ämnet handlar bland annat om föräldrars arbetsförhållanden och känslor kring detta, vilken påverkan olika sorters stöd har på möjligheten att arbeta utanför hemmet, och hur olika sociala roller samverkar i vardagen för föräldrar till barn med särskilda behov.

2.1 Arbetsförhållanden

2.1.1 Att balansera arbete med familjeliv

Forskning som tidigare gjorts om ensamstående föräldrar med fokus på karriäranpassning är bland annat en amerikansk studie som, genom en kvantitativ metod, undersöker om det är någon skillnad på föräldrars val att arbeta om de har barn med särskilda behov eller inte (Porterfield 2002, 972). Resultatet visar att det är mer troligt att en ensamstående mamma till ett barn med särskilda behov i USA stannar hemma tills dess att barnet börjar skolan än en ensamstående mamma med ett barn utan särskilda behov. Studien visar även att mödrar till barn med särskilda behov i större utsträckning väljer att arbeta deltid och att de mödrar som väljer att gå ner i arbetstid troligen har lägre utbildning än de mödrar som väljer att arbeta heltid. Detta menar Porterfield (2002, 976) grundar sig i att de mödrar som har högre utbildning har kunskaper som gör att de lättare åtar sig att bli effektiva förespråkare, medicinska forskare och stödsamordnare åt sina barn. Eftersom Porterfields studie (2002) är gjord i USA, där välfärdssystemet ser annorlunda ut, är det svårt att veta om studiens resultat är representativt även för Sverige. Dock visar svensk statistik att det generellt är en

13

lägre utbildningsnivå bland ensamstående föräldrar jämfört med föräldrar i traditionella familjer (Edith Ringmar 2010).

En kvalitativ studie, gjord i Storbritannien, som grundar sig på intervjuer med 18 mödrar till barn med särskilda behov, visar att det är av stor vikt för dessa mammor att ha ett arbete för att känna sig som en del av samhället. De mödrar som inte har ett betalt arbete känner sig ofta isolerade och har brist på självförtroende (Shearn & Todd 2000, 112). De mödrar som arbetar del- eller heltid kämpar med att balansera föräldrarollen och arbetsrollen, antingen känner de sig otillräckliga på arbetet eller otillräckliga som föräldrar (Shearn & Todd 2000, 116). Många av mödrarna har valt arbeten med flexibla arbetstider, utanför sina kompetensområden, för att kunna anpassa sin tid efter barnets behov. De mödrar som arbetar heltid med icke flexibla arbetstider upplever en stress att hinna med allt som krävs i vardagslivet och föräldrarollen (Shearn & Todd 2000, 116).

En annan kvalitativ studie, gjord av Alice Home (2004), undersöker hur mödrar till barn med särskilda behov balanserar betalt arbete utanför hemmet och obetalt arbete i hemmet. Studiens resultat visar att mödrar till barn med särskilda behov ser positivt på att ha en betald sysselsättning utanför hemmet. Sysselsättningen ger mödrarna en chans att tänka på annat och en paus från oron över hemsituationen. Studien visar även att mödrarna genom arbetet får ett bättre självförtroende, vilket också ger en positiv inverkan på föräldrarollen då mödrarna känner sig bättre rustade i planeringen av sin egen och familjens vardag (Home 2004, 41).

Scott (2010) har gjort en kvalitativ studie om ensamstående föräldrars karriärutveckling och deras känslor kring detta. Studien, som är gjord i USA, visar bland annat att det är svårt för ensamstående föräldrar till barn med särskilda behov att vara heltidsanställd med icke flexibla arbetstider. Detta då barnen har behov som kan vara svåra att förutse så som plötsliga hälsoproblem, möten med myndigheter, stödfunktioner och så vidare. Studien visar att dessa mödrar hanterade den förändrade arbetssituationen på olika sätt, en del upplevde inte förändringen som särskilt livsomvälvande, medan andra blev deprimerade, bittra eller arga (Scott 2010, 679). Majoriteten av intervjupersonerna valde att förändra sin arbetssituation utanför hemmet genom att gå ner i arbetstid, byta arbete eller sluta arbeta helt (Scott 2010, 685). De mödrar som valde att fortsätta sin karriär upplevde att det var svårt att förena arbetsliv med familjeliv, de upplevde även att deras drömmar blev

14

åsidosatta. Samtidigt kunde mödrarna se att de fann nya intressen och möjligheter genom kunskaper och erfarenheter som förvärvats genom föräldraskapet (Scott 2010, 686).

2.1.2 Samhällsstöd

Barn med särskilda behov är ofta involverade i olika instanser och får lagstadgat stöd från olika håll i samhället (se 1.4.4 om samhällsstöd), vilket kan innebära att det krävs ett visst engagemang från föräldern. Både Porterfields (2002) och Shearn och Todds (2000) studie visar att det stöd som föräldrar får av samhället har en betydelse för valet av arbetsform. Om familjen är berättigad samhällsstöd i form av till exempel personlig assistans, förskola, korttidsboende eller ekonomiskt stöd, så som bidrag eller stipendier, kan detta underlätta för föräldrar att balansera arbete och familjeliv.

Att upprätthålla kontakt med många olika instanser är tidskrävande och ofta slitsamt för ensamstående föräldrar till barn med särskilda behov (Bärnehäll Claesson 2004, 12). Denna tidskrävande process kan påverka föräldrarnas arbete utanför hemmet. Som tidigare nämnts är arbetet ofta en möjlighet för föräldrarna att ta en paus, träffa andra vuxna och på så sätt tänka på annat än den problematik som finns i vardagen. Dock innebär barnets behov av olika insatser ofta att föräldrarna har hög frånvaro från arbetet, vilket gör att många föräldrar väljer att gå ner i arbetstid eller slutar att arbeta helt (Bernehäll Claesson 2004, 13). Beroende på föräldrarnas förmåga kan det vara svårt att sätta sig in i och navigera bland de olika stöd som finns att tillgå. Sveriges kommuner har en skyldighet att informera om vilka stödinsatser som finns, dock visar studier att många kommuner brister i sitt ansvar kring detta (Bernehäll Claesson 2004, 14). Det är alltså i många fall upp till föräldern själv att leta rätt på information om vilket samhällsstöd familjen är berättigad till. Detta förutsätter då att föräldrarna kan hitta och ta till sig den information samt alla lagar och rättigheter som berör deras barn.

En annan aspekt som Shearn och Todds (2000, 118-119) forskning behandlar är bristen på mödrars tillit till samhällets beredskap att kunna ta hand om deras barn med särskilda behov. Det kan till exempel handla om förskolor eller assistenter som saknar rätt kompetens eller på annat sätt brister i sin funktion. De studerade mödrarna upplever att en kompetens, motsvarande mödrarnas, inte erbjuds av samhället.

15

Homes (2003, 42-43) menar att bristen i stöd från samhället och familjen gör att mödrar till barn med särskilda behov ofta känner sig emotionellt utmattade och ensamma i sin situation.

2.2 Roller

2.2.1 Balansera roller

Alison Stokes Gottliebs (1997) kvantitativa studie undersöker huruvida föräldrarollen, arbetsrollen och partnerrollen påverkar hälsan till ensamstående mödrar som har barn med särskilda behov. Resultatet visar att ensamstående mödrar, som bara har föräldrarollen att fokusera på, i högre grad har en sämre psykisk och fysisk hälsa än mödrar som har två eller alla tre av ovan nämnda roller. Författaren menar att en balans i dessa roller minskar risken för stress och depression, i detta poängteras vikten av att ha en partner att dela det ekonomiska ansvaret med (Gottlieb 1997, 8).

2.2.2 Könsroller

Philip N. Cohen och Miruna Petrescu-Prahova (2006) har gjort en undersökning om hur boendeförhållanden ser ut för barn i USA. En kvantitativ metod har använts där cirka 2,2 miljoner familjer undersökts (Cohen & Petrescu-Prahova 2006, 632). Studien undersöker hur boendeförhållanden för barn ser ut, med och utan särskilda behov, dessa olika boendeförhållanden har kartlagts och jämförts (Cohen & Petrescu-Prahova 2006, 630). Resultatet visar att barn med särskilda behov i större utsträckning bor med en ensamstående förälder, än barn utan särskilda behov. Vidare visar resultatet att de ensamstående föräldrarna till barn med särskilda behov oftast är mödrar (Cohen & Petrescu-Prahova 2006, 634).

Även i traditionella familjer som har barn med särskilda behov är det främst mödrarna som har det huvudsakliga vårdansvaret för barnen, detta visar en kvalitativ studie från USA (Rannveig Traustadottir 1991). Resultatet av Traustadottirs (1991, 216) studie visar att

16

omvårdnaden av ett barn med särskilda behov kan delas upp i tre delar, att vårda barnet, att bry sig om barnet samt en utvidgad omvårdnadsroll. Att bry sig om barnet är något som mödrar och dess omgivning ofta förväxlar med att vårda barnet, vilket skapar en konflikt när mödrarna vill arbeta och låta någon annan ta hand om barnet. Detta grundar sig i de traditionella könsrollerna då skuld läggs på mödrarna när dessa vill ut i arbetslivet. Normen är att mödrarna är de huvudsakliga ansvarstagarna när det gäller omvårdnad av barnen, de som går emot normen och vill arbeta utanför hemmet blir skuldbelagda och anklagade för att inte bry sig om sina barn, menar Traustadottir (1991, 217-218). Dessa mödrar antar rollen som vårdare för sina barn och utför därför obetalt arbete i större utsträckning än fäderna. Studien visar att ansvaret inom hemmet åligger mödrarna och ansvaret utanför hemmet åligger fäderna (Traustadottir 1991, 221), vilket innebär att de stereotypa könsrollerna upprätthålls.

Vissa mödrar antar dessutom en utvidgad omvårdnadsroll vilket innebär en komplex roll med ett ansvar för människor med särskilda behov i allmänhet. Genom exempelvis engagemang i föräldraföreningar, stödgrupper, skolverksamhet samt överklagande av myndighetsbeslut antar mödrarna en roll mer liknande en professionell, med möten, ledarskap och planering, till skillnad från den traditionella rollen som mor. Rollen som mor till ett barn med särskilda behov kan alltså begränsa föräldern men också erbjuda möjligheter till roller liknande de professionella (Traustadottir 1991, 217-218).

2.3 Sammanfattning

Internationell forskning tyder på att karriärutvecklingen hos ensamstående föräldrar till barn med särskilda behov på olika sätt formas av föräldraskapet. Det är främst mödrarnas karriärutveckling som formas av detta, då de ofta väljer att arbeta färre timmar utanför hemmet, vilket innebär en ökad flexibilitet i arbetssituationen som är av vikt för att kunna balansera arbets- och familjeliv.

Att få barn med särskilda behov innebär ofta för föräldrarna en hög arbetsbelastning i hemmet på grund av barnens extra vårdbehov, vilket innebär att föräldrar ofta tar på sig en

17

utökad omvårdnadsroll för sina barn. Att ha ett arbete utanför hemmet är av stor vikt då detta ger tillfälle för föräldrarna att tänka på annat än hemsituationen, det ger även möjlighet att ingå i ett annat betydelsefullt sammanhang.

Internationell såväl som nationell forskning visar att det finns en problematik kring att få tillgång till samhällsstöd som kan bidra till föräldrarnas möjlighet att balansera arbetsliv och familjeliv. Forskning visar att det är en tidskrävande process att finna och få tillgång till samhällsstöd. Den forskning som hittats är främst perspektiv från mödrar till barn med särskilda behov i traditionella familjer, hur ensamstående föräldrar upplever sin situation är inte undersökt i lika stor uträckning. Det är därför av vikt att undersöka hur ensamstående föräldrar till barn med särskilda behov upplever att deras karriärutveckling formats.

18

3. Teoriförankring

Eftersom detta examensarbete fokuserar på den enskilda individens karriärutveckling krävs en teori som kan analysera det empiriska materialet och förklara informanternas historia. Hur informanternas karriärutveckling formats kan analyseras utifrån Hodkinson och Sparkes (1997) teori Careership: a sociological theory of career decision making och Hodkinsons (2008) återkoppling och uppdatering av teorin Understanding career

decision-making and progression: Careership revisited. Främst har den senare versionen använts då

denna är uppdaterad och mer anpassad efter dagens samhälle. Teorins utgångspunkt är att karriärval endast kan studeras utifrån individers livsberättelser. Teorin förklarar individers karriärval utifrån deras handlingshorisont, beslutsprocess och brytpunkter. Detta innebär möjligheten att analysera hur informanternas karriärutveckling formats utifrån deras sociala bakgrund. Teorin kan även förklara faktorer som haft inverkan på hur karriärutvecklingen formats, i brytpunkten, då informanterna fick barn med särskilda behov.

3.1 Handlingshorisont

Hodkinson (2008) utgår från idén att individer föds in i ett socialt sammanhang, med en rådande kultur som bland annat påverkar individers karriärval. Med kultur menar Hodkinson (2008, 5) den kunskap och de värderingar individen växer upp med och därmed tillägnar sig, vilket skapar dennes habitus. Hodkinson och Sparkes (1997, 33) har lånat begreppet habitus från Pierre Bourdieu, begreppet tar hänsyn till att sociala nätverk och kulturella traditioner påverkar individers karriärval, även kön, klass och etnicitet inkluderas i begreppet. Dessa faktorer kan även påverka individers kroppsliga uttryckssätt.

19

Begreppet fält liknar Hodkinson (2008, 5) vid en spelplan. I denna spelplan interagerar olika aktörer med olika mål och resurser, olika fält har olika spelregler. När en individ tar karriärbeslut utgår denna från sin handlingshorisont. Detta innebär att beroende på hur individens habitus och det fält som individen interagerar inom samspelar, skapas en handlingshorisont som begränsar eller breddar individens syn på vad som är möjligt på fältet (Hodkinson 2008, 5).

3.2 Kapital

Utifrån handlingshorisonten kan individen se olika alternativ som möjliga och attraktiva. Hodkinson (2008, 6) menar att individer utgår från fyra olika faktorer vid ett karriärbeslut. Den första faktorn innebär att individen tar beslut utifrån undermedvetna och medvetna känslor, värderingar och erfarenheter. Den andra faktorn innebär att beslut fattas i samverkan med betydelsefulla andra aktörer i individens nätverk. Den tredje aspekten förklarar individers beslut utifrån interaktion med andra på fältet, vilket kan innebära lyckosamma möjligheter, beroende på hur interaktionen mellan olika aktörer ser ut. Den fjärde aspekten handlar om aktörens resurser på fältet, aktören erbjuder sina kunskaper och erfarenheter. Beroende på hur attraktiva dessa resurser är, desto större möjlighet har individen att påverka sin arbetssituation. De resurser en individ har för att behärska spelet kallas för socialt-, ekonomiskt- och kulturellt kapital. De kapital individen besitter kan ha olika värden på olika fält. Socialt kapital innebär att en individ har ett nätverk som kan vara gynnsamt på fältet. Ekonomiskt kapital är materiella tillgångar, pengar, värdepapper eller investeringar, vilket bidrar till en bättre ställning inom fältet. Kulturellt kapital kan vara erfarenheter, utbildning eller annan kunskap som värdesätts inom fältet (Hodkinson 2008, 7).

20

3.3 Brytpunkter

Alla individer upplever olika sorters brytpunkter i en karriärutveckling. I en brytpunkt gör individen val genom förhandlingar inom fältet (Hodkinson & Sparkes 1997, 39). Brytpunkter har olika karaktär som formar individens karriärutveckling på olika sätt. En

strukturell brytpunkt kan individen inte påverka själv, då den är styrd av externa strukturer,

en sådan brytpunkt kan vara att gå ut grundskolan eller gå i pension. En annan sorts brytpunkt är de självinitierade, dessa är helt styrda av individen, till exempel om individen säger upp sig från sitt arbete eller hoppar av skolan. En påtvingad brytpunkt innebär att individen inte valt brytpunkten själv, exempelvis vid ofrivillig uppsägning eller skada som påverkar arbetsförmågan. Vid en brytpunkt genomgår individens habitus en förändring som kan vara antingen traumatisk eller komfortabel, beroende på om individen trivs med förändringen (Hodkinson och Sparkes 1997, 40).

De val individen gör, i och med en brytpunkt, följs av en rutin. Hodkinson och Sparkes (1997, 40-41) beskriver fem olika sorters rutiner. Den bekräftande rutinen innebär att individen utvecklas i den önskade riktningen, vilket förstärker valet. Motsatsen till en bekräftande rutin är en motsägande rutin, vilket innebär att individen känner sig missnöjd med valet. När en ny yrkesidentitet, som till en början inte var önskad, skapas och blir önskvärd hos individen, kallas detta för en socialiserande rutin. En störande rutin är när en individ har svårt att acceptera en ny påtvingad identitet som denne inte trivs med, exempelvis vid en fysisk eller psykisk skada som påverkar möjligheten att arbeta med samma sak som tidigare. Evolutionära rutiner uppstår när en person gradvis förändras och växer ifrån sin karriäridentitet på ett sätt som individen finner acceptabelt.

3.4 Sammanfattning

Den valda teoretiska referensramen innebär möjligheten att analysera karriärutvecklingen hos ensamstående föräldrar till barn med särskilda behov, utifrån begreppen habitus, fält,

21

informanternas karriärutveckling utifrån deras sociala bakgrund, resurser och möjligheter på arbetsmarknaden, samt hur brytpunkter format utvecklingen.

22

4. Metod

I detta kapitel redovisas examensarbetets valda metod och tillvägagångssätt. Först förs en argumentation för valet av en kvalitativ metod, sedan görs en presentation av studiens urvalsgrupp samt en argumentation kring denna. Därefter redogörs det för hur datainsamlingen gått till, följt av analysmetod och etiska ställningstaganden.

4.1 Metodval

För att kunna besvara detta examensarbetes frågeställning och uppnå dess syfte har en kvalitativ metod använts. Examensarbetet utgår från en hermeneutisk ansats, vilket innebär ett intresse att förstå och tolka individens berättelse (Torsten Thurén 2007, 94). För att uppnå studiens syfte behövs en metod som går in på djupet och kan förklara varför informanterna tänker och handlar som de gör. Detta, menar Ann Kristin Larsen (2009, 26-27), är fördelen med en kvalitativ metod då det finns möjlighet att i intervjusituationen ställa öppna frågor som genererar förklarande och mer djupgående svar, samt kunna ställa följdfrågor. För att kunna besvara frågeställningen krävs möjligheten att kunna ställa denna typ av frågor då syftet är att undersöka hur informanternas karriärutveckling formats i förhållande till deras livssituation, samt känslor kring detta.

Fyra samtalsintervjuer har genomförts, denna typ av intervjuer bör inte vara allt för styrda av intervjuaren utan bör ge informanten möjlighet att tala fritt om känslor, erfarenheter och upplevelser (Larsen 2009, 85). Eftersom begreppet karriärutveckling är väldigt brett (se 1.4.1 om karriärutveckling) och omfattar många olika delar i en individs liv, krävs långa och djupgående intervjuer för att kunna se och förstå helhetsperspektivet i informanternas berättelser. Larsen (2009, 27) menar att det kvalitativa metodvalet är

23

tidskrävande då efterarbetet med transkribering ofta är en lång process. Detta innebär att beroende på en studies tidsram kan antalet informanter tvingas bli begränsat, vilket kan påverka studiens tillförlitlighet eftersom studien då grundar sig på ett begränsat antal informanters berättelser.

En kvantitativ metod brister i att finna den djupare förståelse för informanternas berättelser som denna studie eftersträvar, då det inte finns möjlighet att ställa följdfrågor och på så sätt få förklarande och djupgående svar. Fördelen med att använda en kvalitativ metod är att validiteten blir högre än vid användandet av en kvantitativ metod, detta eftersom det finns utrymme för att ändra frågeformuleringar i intervjusituationen, beroende på vad informanterna uttrycker som viktigt (Larsen 2009, 80-81). En nackdel med att använda en kvalitativ metod är att resultatet inte går att generalisera. De svar som erhålls är inte gällande för alla individer, utan är främst ett perspektiv som ett begränsat antal personer har (Larsen 2009, 27). Detta påverkar dock inte resultatet i denna studie då syftet är att förklara och belysa enskilda individers berättelser. Ytterligare en nackdel med den valda metoden är reliabiliteten (Larsen 2009, 27), vilket innebär att det kan vara svårt att bevisa att informanterna talar helt sanningsenligt om sina situationer samt att informanterna kan ha svårt att minnas viktiga detaljer när frågor som är retrospektivt formulerade ställs (Larsen 2009, 81). Studiens syfte är att kunna förstå och tolka individens berättelse, alltså inte generalisera, vilket gör att en kvantitativ metod i detta fall inte är lämplig att använda.

4.2 Urval

Examensarbetet grundar sig på fyra samtalsintervjuer med ensamstående föräldrar till barn med särskilda behov. Vi har valt att intervjua föräldrar som har barn äldre än sex år, detta för att kunna se hur karriärutvecklingen sett ut över tid och om det blivit någon förändring efter att informanterna fått barn med särskilda behov. Fokus ligger på informanternas situation som ensamstående till ett barn med särskilda behov och hur karriärutvecklingen formats av detta.

24

Informanternas utbildning och yrkesbefattning har inte varit av relevans vid sökandet efter informanter, då detta examensarbete utgår ifrån problematiken i ensamstående föräldrars möjlighet att balansera yrkesliv och familjeliv, oberoende av bakgrund.

Informanterna i denna studie är kvinnor, ensamstående fäder har inte påträffats i sökandet efter informanter. Det är alltså inte ett medvetet val att utesluta män från detta examensarbete. Med tanke på att Cohen och Prahovas (2006) samt Traustadottirs (1993) studier som visar att ensamstående föräldrar till barn med särskilda behov i större utsträckning är kvinnor, kan denna studie ändå ses som tillförlitlig för att skapa en förståelse för ensamstående föräldrar till barn med särskilda behov.

Snöbollsmetoden (Larsen 2009, 78) användes för att få kontakt med informanter. Genom bekantskaper hittades lämpliga intervjupersoner som i sin tur tipsade om andra informanter. Kontakt togs även med rektorer på tio särskolor. Vi fick svar från fyra av dessa som ville vidarebefordra vårt informationsbrev (se bilaga 9.2) till elevernas föräldrar. Dock har detta tillvägagångssätt inte resulterat i någon kontakt med informanter.

4.2.1 Presentation av informanterna

Birgitta är 59 år och har tre döttrar, varav de två yngsta med särskilda behov. En av döttrarna med särskilda behov avled vid 11 års ålder, den andra dottern är idag 23 år och har eget boende sedan tre år. Birgitta har varit ensamstående sedan början av 2000-talet.

Ulla är 59 år och har en son med särskilda behov som idag är 20 år och bor hemma. Ulla har varit ensamstående sedan slutet av 1990-talet.

Annika är 49 år. Hon har två barn, en 15-årig son samt en son som är sex år och har särskilda behov. Annika har varit ensamstående sedan 2009.

Kerstin är 52 år och har två barn varav den yngsta, som är 16 år, har särskilda behov. Kerstin har varit ensamstående sedan 2008.

25

4.3 Datainsamling

Det empiriska materialet har samlats in genom fyra samtalsintervjuer med ensamstående föräldrar till barn med särskilda behov. Med tidigare forskning i åtanke kunde vi urskilja olika teman som sedan låg till grund i samtalsintervjuerna och beroende på informantens berättelse formulerades också lämpliga frågor under intervjuns gång. Alla frågor var öppet formulerade för att få breda och djupgående svar. Intervjuerna varade i genomsnitt en och en halv timme. Antalet informanter i kombination med intervjuernas längd var tillräckligt för att kunna besvara examensarbetets frågeställning i och med en begränsad tidsram. Intervjuerna blev djupa och utförliga vilket möjliggjorde en fullvärdig analys som bidragit till att skapa en förståelse för informanternas möjlighet att balansera arbetsliv och familjeliv.

Vi har dragit nytta av att vi är två personer som genomfört studien, detta bland annat genom att vi vid intervjutillfällena turats om att ansvara för olika uppgifter. En av oss har ställt frågorna medan den andra fört anteckningar och lyssnat för att kontrollera att inget av relevans uteblivit, samt observerat och antecknat den icke verbala kommunikation som skett mellan intervjuare och informant.

Som nämnts tidigare finns det risk för felkällor i och med att informanterna kanske inte minns händelser i detalj eller svarar helt sanningsenligt, vilket Larsen (2009, 108-109) kallar för intervjueffekt. Det finns också risk för felkällor vid intervjuerna då frågorna i intervjuguiden kan tolkas på olika sätt, beroende på vem som intervjuas. För att undvika felkällor tillämpades speglingar vid intervjuerna, alltså upprepningar eller omformuleringar av informanternas svar, detta för att bekräfta att intervjuare och informant förstått varandra. Frågeeffekten som innebär att intervjuaren ställer ledande frågor (Larsen 2009, 109) har undvikits genom att vi endast valt att använda oss av öppna frågor och speglingar för att få informanten att berätta om sin situation på ett öppet och ärligt sätt.

26

4.4 Analysmetod

Analysprocessen börjar redan vid intervjutillfället och det är viktigt att fånga och försöka minnas stämning, kroppsspråk och reaktioner, detta då det i efterhand kan vara svårt att minnas och försöka göra en tolkning (Monica Dalen 2007, 67). Intervjuerna spelades in, med informanternas godkännande, och transkriberades därefter för att kunna finna teman och mönster i berättelserna.

Examensarbetets avsikt är att belysa och analysera informanternas berättelser, för att kunna göra det har först irrelevanta uppgifter reducerats genom noggrann läsning av de transkriberade intervjuerna, detta genom att väsentlig information har färgkodats. Efter denna datareduktionsprocess kunde vi finna relevanta mönster och teman i berättelserna, dessa placerades därefter i en matris. För att kunna analysera upptäckta mönster utefter den valda teorin har vi gjort vad Larsen (2009, 101-102) kallar innehållsanalys. Enligt Dalen (2007, 70) kan det vara lämpligt att använda sig av begreppen experience near, experience

distant och teorier i en matris som en del av analysprocessen. Efter Dalens (2007, 71)

exempel placerades begreppen ut som rubriker i matrisen där uttalanden från informanterna lades in under lämplig rubrik. Experience near behandlar konkreta förhållanden, experience

distant handlar om informantens eller intervjuarens tolkning av det konkreta förhållandet

och under rubriken teorier placerades användbara analysbegrepp från den valda teorin. Då examensarbetet syftar till att undersöka och skapa en förståelse för informanternas berättelser ur ett individperspektiv, skapades teman av det empiriska materialet, alltså en omarbetad version av informanternas karriärutveckling. Därefter analyserades informanternas berättelser utifrån den teoretiska referensramen.

27

4.5 Etiska ställningstaganden

4.5.1 Forskningsetiska principer

Studien tar hänsyn till Vetenskapsrådets (1990) fyra ställningstaganden som genom olika krav beskriver hur forskning bedrivs etiskt korrekt. I enlighet med informationskravet har informanterna delgivits information om studiens syfte, att deras deltagande är frivilligt och att de närsomhelst kan avbryta sin medverkan. Informanterna har skriftligen informerats om studien genom ett informationsbrev (se bilaga 9.2) samt muntligen innan intervjun genomfördes. Informanterna har godkänt sin medverkan i studien, detta genom att skriva på en samtyckesblankett (se bilaga 9.1), vilket uppfyller samtyckeskravet. Konfidentialitetskravet innebär att informanternas identitet ska förbli hemlig och att

personuppgifter och intervjumaterial förvaras oåtkomligt för obehöriga, därför har namnen i studien fingerats och allt material som berör intervjupersonerna finns endast tillgängligt för författarna till studien. Det insamlade materialet kommer endast att användas till denna studie, vilket är i enlighet med nyttjandekravet.

4.5.2 Särskilda ställningstaganden

En medvetenhet om att studiens ämne är känsligt togs i beaktande vid formulerandet av intervjufrågor, förhållningssätt vid intervjuerna och kontakt med informanter. Frågorna formulerades på ett sätt som inbjöd till samtal för att skapa en trygg miljö och undvika att informanten går i försvarsställning, detta är viktigt då informanten ska kunna prata öppet om sin situation. Vidare ansåg vi att det var av stor vikt att ha ett öppet förhållningssätt och visa empati vid känsliga frågor som berörde informanternas liv. Som nämnts ovan tog vi kontakt med våra informanter genom andra, detta på grund av att informanterna inte skulle känna sig besvärade över förfrågan eller tvingade att delta.

Vid formulerandet av informationsbrevet fanns en medvetenhet att hålla språkbruket neutralt och lättförståeligt för att undvika missförstånd.

28

5. Resultat

I detta kapitel redovisas resultatet av det empiriska materialet som grundar sig på fyra samtalsintervjuer med ensamstående föräldrar till barn med särskilda behov. Resultatet presenteras efter olika teman som kunnat urskiljas i informanternas berättelser. Hodkinson (2008) menar att karriär är något som förändras över tid, genom olika brytpunkter i livet, och att karriärval endast kan studeras utifrån individens hela karriärutveckling. Resultatkapitlet inleds därför med en redogörelse för informanternas uppväxt, utbildning och karriär, detta för att kunna analysera och skapa en förståelse för hur informanternas karriärutveckling formats vid den förändring som det innebar att få ett barn med särskilda behov. Därefter beskrivs informanternas förändring och den innebörd ett flexibelt arbete haft för dem samt betydelsen av att ha ett arbete utanför hemmet. Efter detta redogörs för informanternas upplevelser av samhällets stöd. Kapitlet avslutas med en sammanfattning och slutsats av resultatet.

5.1 Uppväxt, utbildning och karriär

Informanterna har olika bakgrund och tankar kring utbildnings- och karriärval.

Ulla kommer från en arbetarfamilj, hennes föräldrar var skilda och hon är uppvuxen

med sin mor som var sjukvårdsbiträde. Redan i högstadiet hade Ulla bestämt sig för vilken inriktning hon ville studera på gymnasiet, då hon ville bli socionom:

”… när jag gick i grundskolan så kunde man välja social inriktning för redan då hade jag bestämt mig att jag ville bli socionom, alltså jag ville arbeta med människor, så, och det gick jag…”

29

Hon berättar att hon var tvungen att byta skola i och med den valda inriktningen. Det var stor skillnad mellan skolorna, den gamla skolan låg i området där hon bodde, hon beskriver detta område som finare än det område där den nya skolan låg. Den nya skolan låg i ett område som betraktades som socioekonomiskt mindre bemedlat.

Efter gymnasiet arbetade Ulla några år i en matvarubutik, innan hon slutligen valde att studera till socionom. Ulla fick arbete direkt efter avslutad socionomutbildning, inom frivården, då hon praktiserat där under utbildningen. Denna arbetsplats hade Ulla under en lång period och hon arbetade då med olika projekt. Efter detta sökte hon och fick en projektanställning som kurator för traumatiserade elever på en SFI-skola. Ulla beskriver sin tid som kurator som det bästa jobbet hon haft då hon trivdes bra med sina arbetsuppgifter:

”… trivdes jättebra, det är mitt bästa jobb jag någonsin har haft, för att då hade jag mycket grupper, jag hade föräldragrupper, jag hade kvinnogrupper, mycket krissamtal…”

När projektet lades ner fick Ulla sluta som kurator. Hon fick då olika alternativ, ett alternativ valdes bort då Ulla tyckte att det innebar för mycket datorarbete, ett annat valdes bort på grund av att det innebar mycket kvällsarbete med ungdomar, vilket Ulla kände sig för gammal för. Hon började då arbeta som socialsekreterare inom familjeomsorgen, vilket hon vantrivdes med då hon inte tyckte om att arbeta med barn som for illa. Vid en omorganisation hade hon möjligheten att välja att bara arbeta med vuxna, vilket hon då valde. Efter ytterligare en omorganisation arbetar Ulla idag med boendeplaceringar, vilket hon inte trivs med. Det som får henne att stanna kvar på arbetet är hennes kollegor.

Birgitta kommer från en medelklassfamilj, med en far som arbetade som ingenjör och en

mor som var hemmafru. Hon berättar att hon valde att studera medicin på universitetet, direkt efter gymnasiet, eftersom hon är naturvetenskapligt lagd. Birgitta trivdes med studierna och fortsatte forska efter att hon tagit sin kandidatexamen. Efter forskarutbildningen började Birgitta arbeta som vikarie på den institution hon forskade för, hon trivdes mindre bra med detta arbete vilket ledde till att hon sökte sig till läkemedelsindustrin. Hon fick arbete på ett företag inom forskning, på detta företag hade hon arbetat i knappt ett år då hon, under tiden hon var föräldraledig med sin första dotter, blev erbjuden en tjänst som gruppchef. Efter två och ett halvt år som gruppchef fick Birgitta

30

sitt andra barn, under tiden hon var föräldraledig med henne blev hon erbjuden att bli forskningsansvarig. När Birgitta sedan var föräldraledig med sitt tredje barn blev hon erbjuden ytterligare en tjänst, som hon tackade ja till, hon fick alltså, som hon uttrycker det, bättre tjänster i takt med att familjen utökades:

”det var så att jag tillhör de där få som fick nytt och bättre jobb för varje barn jag fick, så att, det är inte så vanligt.”

Efter många år av arbetslivserfarenhet inom läkemedelsindustrin fick Birgitta en förfrågan om att bli forskningsdirektör inom ett nytt forskningsområde som skulle starta. Birgitta arbetade som forskningsdirektör i nästan tio år och när den enhet hon arbetade på lades ner blev hon erbjuden en tjänst som VD på ett annat företag. Hon berättar att detta arbete var väldigt tidskrävande och innebar en känsla av att aldrig riktigt kunna koppla av. Nu arbetar Birgitta som tillförordnad VD på ett annat företag, detta tills en ny VD hittats. Hon berättar att hon tycker det är trevligt att vara VD men har förhoppningen att en ny VD snart blir tillsatt, eftersom hon då kan gå tillbaka till de arbetsuppgifter hon hade tidigare och trivs bäst med, forskning och utveckling.

Annika kommer från en akademikerfamilj och är uppvuxen under medelklassförhållanden. Efter gymnasiet visste hon inte riktigt vad hon ville göra men tillslut blev det studier på en folkhögskola, till dramapedagog. Efter avslutad dramapedagogutbildning började Annika arbeta som pedagog inom amatörteater för barn och ungdomar. När teatern gick i konkurs startade hon och några kollegor en ny amatörteater, där arbetade hon i några år till dess att hon blev föräldraledig med sitt första barn. Under föräldraledigheten kände hon att hon ville arbeta med något annat, och blev i samband med detta tillfrågad att bli delägare i en restaurang. Hon arbetade med personal- och budgetansvar på restaurangen i ett par år tills restaurangen såldes. Annika började då söka arbete inom kulturbranschen igen, hon fick ett arbete som projektledare inom teater för barn och ungdomar.

Efter ett par år sa Annika upp sig och fick en ny tjänst som kultursekreterare. När Annika arbetade där fick hon upp ögonen för en annan verksamhet som hon tyckte verkade spännande, vilket innebar att hon sökte en ledig tjänst som samordnare på denna verksamhet. Precis efter att Annika ansökt om tjänsten dog hennes man. En vecka efter att

31

hennes man gått bort ringde de från verksamheten och ville att hon skulle komma på en anställningsintervju. Annika var oförberedd på detta samtal då hon befann sig i chock efter makens bortgång, trots detta valde hon att gå på anställningsintervjun. Hon berättar att hon behövde en förändring och att det nya arbetet blev som en nystart i livet. På denna verksamhet fick hon senare ett erbjudande om att bli sektionschef. Efter ytterligare en period, då verksamheten omorganiserades, utlystes en tjänst som enhetschef, vilken hon sökte och fick, detta är Annikas nuvarande sysselsättning. Tjänsten innebar utökat ansvar och var även det första medvetna karriärklivet för Annika, tidigare hade hon snarare valt efter intresse. Hon uttrycker följande om valet:

”… och det är nog första gången, tror jag, i mitt yrkesliv, som jag har tagit ett karriärsbeslut, jag har nästan alltid gått på lust… Det är första gången jag har tänkt sådär strategiskt, och tänkte, ja men det är kanske kul att göra lite karriär. Jag är ju nästan 50, jag var ju 47 då liksom, kanske ska göra karriär, ja, det ska jag nog göra, så sökte jag och så fick jag den tjänsten…”

Kerstin kommer från en arbetarfamilj med en far som började arbeta som kamrer på ett

stort företag och sedan successivt arbetade sig uppåt inom denna organisation, hennes mor arbetade i hemmet som dagmamma. På gymnasiet läste Kerstin humanistisk linje utan att riktigt veta vad hon ville göra i framtiden. Hon sommarjobbade på en bank sommaren efter avslutad gymnasieutbildning, efter det fick hon arbete inom samma bank på en annan ort. Kerstin trivdes inte med detta arbete vilket resulterade i att hon tog, som hon uttrycker det, ”en paus från livet”, genom att åka till USA för att arbeta som au pair. När hon kom tillbaka till Sverige kände hon sig studiemotiverad och började därför studera gymnasieekonomi, vilket hon även funderat över under sin gymnasietid.

Efter studietiden arbetade Kerstin kortare perioder på olika företag inom bland annat spedition och inredning. Därefter blev hon anställd på det företag hon än idag arbetar på. Hon berättar att hon haft olika arbetsuppgifter på företaget under de 24 år hon varit anställd, hon började som sekreterare, vilket hon inte riktigt trivdes med, hon har även arbetat med ekonomi och arbetar idag med kundsupport:

“Jag jobbar på kundsupport idag, det började som sekreterare. Jag var så trött på att ha arbetsledande uppgifter så att jag tänkte nej, det är bekvämt, då behöver jag bara sitta vid

32

skrivbord och skriva lite. Men det trivdes jag heller inte riktigt med för jag la mig i allt annat, så det blev lite kundsupport och ekonomi så småningom.”

Idag arbetar Kerstin halvtid på företaget, samt halvtid som personlig assistent åt sin dotter.

5.2 Förändringen

5.2.1 Betydelsen av en flexibel arbetssituation

Att få barn med särskilda behov upplever informanterna som en betydande förändring i deras liv. Denna förändring har på olika sätt påverkat och format informanternas karriärutveckling. En viktig aspekt som informanterna framhåller är betydelsen av att ha en flexibel arbetssituation utanför hemmet. Flexibelt arbete, som begrepp, har olika innebörd för informanterna. Birgitta berättar att hon hela tiden haft positioner i sitt arbete, med mycket eget ansvar, som gjort att hon kunnat påverka sin arbetstid. Även Annika berättar om flexibiliteten i sitt arbete som möjliggör för henne att gå ifrån arbetet när det behövs, det innebär dock att hon måste planera sin arbetstid noggrant:

“... det här är ju ett krävande jobb jag har, även om det är flexibelt så, jag har ju mycket att göra, så det är ju inte så att jag kan gå på möten på habiliteringen med [sonen] i tre dar och sen chilla resten av veckan utan då måste jag jobba igen det, då får jag ju jobba på helgerna och kvällarna...”

Ulla har i viss utsträckning valt att gå ner i arbetstid efter att ha fått barn med särskilda behov. Hon valde att gå ner till en tjänst på 75 procent efter sin föräldraledighet för att kunna upprätthålla kontakt med instanser rörande hennes son. Valet att återigen börja arbeta 100 procent hade att göra med att hon ständigt jobbade över, och då kände att hon lika gärna kunde gå upp till en heltidstjänst och få mer i lön. Detta skedde också i samband med att hon blev ensamstående. Ulla menar också att ett flexibelt arbete var viktigare för henne förr, då sonen var mindre och mer beroende av henne:

33

“… då handlade det mycket om det här också att jag skulle kunna gå ifrån jobbet, alltså det var ju mycket saker som man skulle göra med [sonen], alltså det var ju väldigt mycket, träffar och så, möten och så…”

Kerstin har också gått ner i arbetstid efter att hon fått sin dotter, hon arbetade till en början heltid efter att ha varit föräldraledig. Hon försökte balansera sitt arbete och hemsituationen genom att ta med dottern till arbetet för att ta igen arbetstid hon missat då hon varit hemma för vård av barn. Efter ett samtal med sin chef valde hon att gå ner i arbetstid samt byta till mer flexibla arbetsuppgifter på företaget. Trots försök att anpassa sin arbetssituation till hemmets krav blev det till slut för mycket för Kerstin, vilket resulterade i att hon blev utbränd och sjukskriven. Efter sjukskrivningen började Kerstin arbeta halvtid utanför hemmet. Efter en tid började hon även arbeta halvtid i hemmet som personlig assistent för sin dotter. Valet att arbeta som personlig assistent menar hon grundar sig i möjligheten att bli mer flexibel i vardagen:

”Hade jag inte haft assistanstimmar så hade jag ju inte kunnat be någon annan ta min tid. Så det gör ju att jag såg möjligheten att kunna vara mer flexibel i att kanske resa, eller hälsa på släkt eller göra någonting annat.”

Kerstin är vid intervjutillfället uppsagd från sitt nuvarande arbete på grund av arbetsbrist. Hon berättar att det är svårt att hitta ett nytt, lika flexibelt arbete, då många arbetsgivare kräver att man arbetar heltid på arbetsplatsen:

”Har hittat ett par jobb som är perfekta men som kräver att man skulle vara på plats 8-17, men det sa jag, att det kan jag inte för jag behöver flexibilitet och kan bara jobba 80 procent och det fanns inget utrymme i den förhandlingen. Man måste vara på plats 8-17, punkt slut.”

5.2.2 Betydelsen av ett arbete utanför hemmet

Birgitta talar om vikten av att ha ett arbete utanför hemmet då detta ger henne möjlighet att tänka på annat än hemsituationen, hon beskriver att hon inte hade orkat att ständigt vara hemma med två barn som ständigt var beroende av hennes vård och uppmärksamhet:

34

“Ja men jag har jobbat mycket, jag tror att det har väl delvis, jag hade inte orkat vara hemma med alla barnen, det var ett för stort jobb, inte för att de var många men för att [de yngsta döttrarna] inte kunde något själva.”

Kerstin berättar att försäkringskassan ville sjukpensionera henne när hon blivit utbränd, men det ville inte Kerstin. Hon kände att hon behövde sitt arbete inom kundsupport för att ha något annat att tänka på och prata om än problematiken i hemmet:

”Jag ville ju tillbaka till jobbet för där kunde jag ju andas på något sätt och tänka på något

annat än de bekymren jag hade.”

Även Annika uttrycker betydelsen av att ha ett betalt arbete, hon berättar att hon grundat sina karriärval i känslor och lust över att utföra arbetsuppgifterna och att det är betydelsefullt att ha ett arbete som utmanar. Samtidigt finns en konflikt i valet att arbeta som chef i kombination med hennes livssituation. Annika menar att det är en fråga om inställning till livet och att situationen hon lever i är självvald. Hon har en förståelse för att andra människor inte skulle välja att arbeta lika mycket som hon valt att göra, om de hade haft en situation liknande hennes:

“... jag vet ju många som aldrig skulle komma på idén att jobba som chef när man hade min livssituation, och sagt att - nänä det finns inte en chans, jag kan bara jobba 75 % och jag kan bara jobba väldigt lätt. Det kanske hade varit bättre, jag vet inte, men nu gör jag som jag gör. Nu har jag tagit det beslutet. Så är det, så det är ju också olika på hur man ser det.”

5.2.3 Att bli ensamstående

Att bli ensamstående förälder och få det huvudsakliga ansvaret för barnen, menar informanterna inte var en stor förändring i fråga om möjligheten att kunna balansera familjeliv och arbetsliv. Informanterna beskriver att de redan ansvarade för kontakten med olika instanser och att det vid separation var självklart att barnen skulle bo hos dem. Efter separationen har fädernas engagemang minskat eller försvunnit helt. En förändring som informanterna kan se är att den ekonomiska situationen försämrats, då barnens behov kan vara kostsamma i fråga om hjälpmedel, särskild kost eller mediciner. Det ekonomiska ansvaret, menar informanterna, kan vara tungt att bära själv. Annika berättar att en bättre

35

ekonomi är en av anledningarna till varför hon valt att ta ett större ansvar på sitt arbete utanför hemmet. En tjänst med mer ansvar innebär en högre lön, vilket Annika tänkte skulle underlätta situationen som ensamstående:

”Jag tänkte på kanske ekonomin, att jag är ensam med två barn, och så tänkte jag, ja men det kanske är ett bra sätt att få en bättre ekonomi.”

Birgitta berättar att hon är förvånad över att hennes före detta man inte längre har kontakt med sin dotter. Hon menar att det inte var någon skillnad för henne i fråga om fysiskt ansvar efter skilsmässan, dock hade hon uppskattat att kunna dela det psykiska ansvaret med någon:

“… det var jag som hade alla kontakter när det gällde [dottern] och skrev alla brev och gjorde alla saker så var det väl lite grann, jag hade det förut så det var inte så mycket större belastning. Men man vill ju alltid dela ett ansvar, speciellt om någonting händer.”

5.3 Samhällsstöd

Resultatet visar att det samhällsstöd som familjen får eller inte får, på olika sätt kan påverka en ensamstående förälders karriärutveckling. Informanterna beskriver att det är en tidskrävande process att få tillgång till det stöd de enligt lag har rätt till. När de fått ett bra stöd upplever informanterna att stödet underlättar för möjligheten för ett fungerade arbetsliv utanför hemmet.

5.3.1 Hitta och få samhällsstöd - diagnosens betydelse

Informanterna har olika upplevelser av att hitta rätt information och få den hjälp de är berättigade till då deras barn är i olika behov av stöd. Informanterna beskriver hur de själva måste ta reda på i princip all information, om vilken hjälp deras barn kan få. Ulla däremot, som har en son med diagnosen Downs syndrom, menar att hon fått bra information om

36

vilket stöd familjen kan få, detta genom barnhabiliteringen och det professionella nätverket hon menar finns kring barn med Downs syndrom. Dock berättar informanterna om problematiken kring att få det stöd de är berättigade till, när de väl funnit rätt information. De beskriver att det är en tidskrävande process att ansöka om och få olika samhällsstöd beviljat, om de dessutom får avslag på ansökan krävs ytterligare en process med överklagande. Annika förklarar att denna kamp är energikrävande och att hon hellre hade velat lägga tid på viktigare saker i livet:

“Ibland känner jag, jag orkar inte, jag orkar inte en enda kamp till. Kan det inte bara få flyta på nu, rulla, så man kan få lägga sin energi på det jag vill lägga det på, mina barn och mitt jobb. Mycket paralleller, spår hela tiden, i livet ju. Man får försöka rodda.”

Birgittas två döttrar med särskilda behov har aldrig fått någon diagnos, vilket hon tänker har försvårat processen med att finna och få rätt samhällsstöd. Birgitta berättar att hon ständigt fått strida, men aldrig gett upp, för att få samhällsstöd som möjliggör en balans i arbete och familj. Hon beskriver hur politiska skiftningar nästan gjorde att familjen förlorade det samhällsstöd de hade, men att hon inte kunde acceptera detta. Om de mist samhällsstödet hade detta inneburit att Birgitta blivit tvungen att gå ifrån sitt arbete för att gå på olika möten rörande hennes dotter:

“När hon var tolv då så sa systemet att ’nä, nu ska hon inte ha personlig assistent för föräldraansvaret träder in’, sa de, så då sa de åt mig att ’du måste ta föräldraansvaret. Du ska åka med henne till läkare, till skola, till sjukgymnast, till allt möjligt’, och då sa jag men det går ju inte, jag kan ju inte göra det… Men då fortsatte jag bråka och då fick jag ha assistenterna kvar.”

Kerstin, vars dotter inte heller fått någon diagnos, upplever också att hon behöver strida för att få samhällsstöd, hon beskriver att hon och andra föräldrar är trötta och frustrerade över den eviga kampen med olika instanser. Kerstin berättar att många föräldrar slutligen ger upp och struntar i att ta hjälp från samhället. Detta är även något som Ulla har erfarenhet av, hon berättar om sin frustration över myndigheterna efter ett avslag, gällande ledsagare för hennes son, då hon blev så arg att hon istället betalade för stöd ur egen ficka:

“… fick avslag och överklagade det också till Förvaltningsrätten men jag fick inte rätt där alltså, så jag ringde till och med upp den här domaren för jag blev så förbannad…då kände

37

jag att jag skiter i det, för jag blev så förbaskad va, så i vissa fall har jag faktiskt betalat ledsagaren fler timmar, alltså själv…”

5.3.2 Stödets betydelse

Informanterna berättar, när de väl fått samhällsstödet beviljat, att stödet är en hjälp för att få vardagslivet att fungera. Informanterna upplever att det kan vara svårt att hitta egen tid men att olika sorters samhällsstöd hjälper dem. Annika menar att stödet är en investering för att hon ska må bra och kunna vara en bra förälder:

“Jag har avlösare, och det är ju min räddning… så varje måndag och onsdag tränar jag, … och så bastar jag efteråt, i tystnad, tystnad är, kan man väl säga, hårdvaluta för mig, det är det bästa som finns, och det är det jag har minst av, jag älskar tystnad… Sen har jag ju också sett att det är ju en investering, jag har de här avlösarna så jag kan träna, få lite egen tid. Det är ju en investering för mina barn också, för att jag ska må bra.”

Kerstin, vars dotter är i behov av personlig assistans dygnet runt, upplever att assistansen inte alltid fungerat på grund av bland annat sjukskrivningar. Detta har fått konsekvensen att Kerstin fått vikariera för de andra assistenterna utöver sin egen halvtidstjänst som personlig assistent. Detta har även påverkat hennes arbete utanför hemmet och andra planer såsom semester, hon känner en svårighet i att planera och kunna se fram emot inplanerade aktiviteter. Hon beskriver en frustration i att alltid behöva vara tillgänglig för att hoppa in när någon av de andra assistenterna blivit sjuka eller tagit semester:

“Jag vågar inte se fram emot nått, den som ser fram emot nått liksom förbereder sig, -nu åker vi snart. Jag är så jävla livrädd att jag måste ställa in… jag har ställt in saker så ofta så att, och jag blir jättebesviken om jag då, måste ställa in.”

Birgitta, vars döttrar också haft och har personlig assistans, har en annan upplevelse av hur stödet har fungerat. Hon berättar att assistansen snarare möjliggjort för henne att arbeta heltid utanför hemmet även då barnen varit sjuka, detta eftersom assistenterna kunnat ta hand om barnen dagtid, samt att assistenterna kunnat täcka upp för varandra vid sjukdom och ledighet:

38

“Som jag säger, vi har haft otrolig tur med assistenterna. Vi har haft jättebra assistenter, möjligtvis något undantag, men de är få. Så de har sig emellan delat upp tid och vi har lyckats få nya assistenter ganska så snart, så det är väldigt lite jag fått göra själv.”

5.4 Sammanfattning

Hur karriärutvecklingen formats för ensamstående föräldrar till barn med särskilda behov, har efter en beskrivning av informanternas bakgrund, skildrats i olika teman. Dessa teman visar på den förändring det innebar, i balansen mellan arbetsliv och familjeliv, för informanterna att få barn med särskilda behov. Informanterna menar att ett flexibelt arbete är viktigt för att kunna arbeta utanför hemmet i den utsträckning som de gör och önskar.

Informanterna upplever inte att det blev någon större förändring i balansen mellan arbetsliv och familjeliv, då de blev ensamstående. Informanterna menar att det var naturligt att barnen skulle bo hos dem efter separation från barnens fäder, eftersom de redan hade det huvudsakliga ansvaret för barnen. I detta ansvar inkluderas kontakt med alla de instanser som barnen berörs av, samt den tidskrävande process det innebär att söka samhällsstöd. De beskriver processen som en kamp då de ständigt måste argumentera för sin rätt att få det samhällsstöd de, enligt lag, är berättigade till. Barnens diagnos kan ha betydelse för möjligheten att få ett bra stöd som underlättar för föräldrarna i balansen mellan arbetsliv och familjeliv. När stödet är beviljat och fungerar är det en hjälp för föräldrarna då det underlättar arbetssituationen såväl utanför som i hemmet.