• No results found

Jämställdhetsarbete och läroböcker - går de att kombinera?

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Jämställdhetsarbete och läroböcker - går de att kombinera?"

Copied!
38
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Examensarbete

15 högskolepoäng, avancerad nivå

Jämställdhetsarbete och läroböcker

– går de att kombinera?

Working with equality and textbooks – can they be combined?

Emelie Hermansson

Gymnasielärarexamen, huvudämne: engelska

Kompletterande pedagogisk utbildning, 90hp Handledare: Ange handledare

2016-01-13

Examinator: Ann-Elise Persson Handledare: Ola Fransson

(2)

Abstract

Sverige är ett av världens mest jämställda länder, men när det gäller genus och jämställdhet har vi fortfarande mycket kvar att arbeta med. Stereotypa genusbilder finns överallt, i reklam, i tidningar, i filmer och tv-serier och hos folk i vår närhet och, som jag kommer diskutera i denna uppsats, i våra läroböcker. Den stereotypa bilden av män och kvinnor som blir allt vanligare i samhället är problematisk, framförallt för de unga som ser den som ett ideal.

I denna uppsats kommer jag diskutera och belysa jämställdhetsfrågan utifrån en läromedelsanalys. Jag analyserar texterna och ser framförallt på hur män och kvinnor framställs samt vilka normer som återfinns. Jag har diskuterat texterna med gymnasieelever och då det hos dem fanns existerande idéer om vad som är manligt och kvinnligt utgick jag ifrån dem och gick därifrån vidare till att analysera texterna och hur de överensstämmer med den ”verklighet” som återfanns hos gymnasieeleverna.

Nyckelord:

Genus, stereotyp, jämställdhet, jämställdhetsarbete, lärobok, läromedel, läroboksforskning, läromedelsforskning, flicka, pojke, kvinna, man, norm, normer, Blueprint 2.0., gymnasieelever, gymnasiet.

(3)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. INLEDNING ... 1  

1.1.PRESENTATION AV ÄMNET ... 1  

1.2.SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING ... 1  

1.3.MATERIAL ... 2  

1.3.1.KÄLLMATERIAL ... 2  

1.3.2.FORSKNING INOM OMRÅDET ... 3  

1.3.3.ÖVRIGT MATERIAL ... 4  

1.4.METOD ... 4  

2. TEORETISKA PERSPEKTIV ... 6  

2.1.GENUS I SKOLAN IDAG ... 6  

2.2.ATT FORSKA OM LÄROBÖCKER ... 6  

2.3.VARFÖR TÄNKER VI SOM VI GÖR?VEM HAR TOLKNINGSFÖRETRÄDE? ... 7  

2.4.POJKAR OCH MASKULINITETSNORMER I SKOLAN ... 8  

2.5.INTERAKTION SOM NÖDVÄNDIGHET VID LÄRANDE ... 9  

3. RESULTAT OCH ANALYS ... 10  

3.1.MEETING MR DARCY ... 10  

3.1.1.VAD VI VET EFTER ATT HA LÄST I LÄROBOKEN ... 10  

3.1.2.VAD VI INTE VET EFTER ATT HA LÄST I BOKEN – ELEVERNAS REAKTIONER ... 10  

3.1.3.KVINNOSYN OCH UTSEENDEFOKUS I TEXTEN ... 12  

3.1.4.VAD HADE BEHÖVTS FÖR ATT UNDERLÄTTA ELEVERNAS FÖRSTÅELSE FÖR TEXTEN? ... 13  

3.2.MEET MARK ... 14  

3.3.THE RIGHT CHEMISTRY ... 15  

3.3.1.EVOLUTIONARY ROOTS, BRAIN IMPRINTS, BIOLOGICAL SECRETION.THAT’S THE STORY OF LOVE.16   3.3.2.HOW DO FOOLS FALL IN LOVE? ... 17  

4. DISKUSSION ... 21  

4.1.STEREOTYPA GENUSFRAMSTÄLLNINGAR I LÄROMEDEL ... 21  

4.2.JÄMSTÄLLDHETSUPPDRAGET I SKOLOR IDAG ... 21  

4.3.LÄROMEDEL, UTVECKLING OCH JÄMSTÄLLDHET ... 24  

4.4.ATT ARBETA MED JÄMSTÄLLDHET I SKOLAN ... 25  

4.5.BETYDELSEN AV TRYGGA RELATIONER I VÅRA LIV ... 27  

4.6.JÄMLIKHET VS. JÄMSTÄLLDHET ... 28   5. SLUTSATS ... 29   REFERENSLISTA ... 31   BILAGA 1 ... 1   ENKÄT ... 1   BILAGA 2 ... 2  

ÅTERKOMMANDE TEMAN I DISKUSSIONER MED ELEVERNA ... 2  

BILAGA 3 ... 3  

KARAKTÄRERNA I ”MEETING MR DARCY” ... 3  

(4)

1. Inledning

1.1. Presentation av ämnet

Under min praktik har jag vid flera tillfällen befunnit mig i situationer där jag har reflekterat över hur olika eleverna är, inte som individer, utan hur flickorna och pojkarna som grupper är väldigt olika. Detta har visat sig på olika sätt, men den främsta skillnaden är hur stor plats grupperna tar. Pojkarna tar mest plats och på utvecklingssamtal har flickor fått höra att de måste våga ta mer plats i klassrummet. Pojkarnas ofta högljudda beteende ses alltså till viss del som ett mindre problem än flickornas tystare beteende. Dessa ”misstankar” fick viss bekräftelse när jag genomförde en enkätundersökning (Bilaga 1) där jag i elevernas svar såg tydliga skillnader mellan hur flickorna och pojkarna svarade, då flickorna sa att de borde ta mer plats samt vara mer aktiva på lektionerna, medan pojkarna svarade det motsatta. Varför är det så stora skillnader i en miljö där de borde ha samma förutsättningar? Skolor runt om i landet arbetar med jämställdhetsarbete och att man inte får diskriminera baserat på genus är en fast punkt i varje skolas likabehandlingsplan. Jag vill undersöka om elevernas vardag i skolan påverkas av genus. För att begränsa mitt undersökningsmaterial har jag valt att se på läromedel. Detta då läromedel har en stark position i skolan och kan ses som en form av auktoritet. Vi ifrågasätter sällan läromedel, då de skapats för att ta upp det eleverna förväntas lära sig. Det har konstaterats att kvinnor får ytterst lite utrymme i läroböcker i historia och samhällskunskap (SOU 2010:10, 2010:33). Men hur är det i andra läroböcker? Hur ser det ut i en lärobok i engelska? Den har onekligen annorlunda fokus än de samhällsorienterade ämnenas läroböcker. I en lärobok i engelska handlar kvinnors närvaro snarare om presentation än representation vilket ändrar dynamiken. Jag har valt att undersöka ett kapitel i en lärobok i engelska som har en stark kvinnonärvaro, så min undersökning kommer inte handla om huruvida kvinnor är representerade eller inte, utan hur de presenteras och representeras.

1.2. Syfte och frågeställning

Syftet med denna uppsats är att diskutera och belysa jämställdhetsfrågan utifrån en läromedelsanalys. Jag kommer att utgå från texter i läroboken Blueprint 2.0., en lärobok för engelska 6, vad som sägs, vad som inte sägs, huruvida det finns en kontext eller inte och i så fall hur det påverkat förmedlingen av texterna. Jag utgår ifrån min egen analys av texterna men kommer även att inkludera elevernas tankar, reaktioner och synpunkter. Jag kommer att analysera texterna med syftet att se på följande:

• Hur framställs män och kvinnor?

(5)

1.3. Material

1.3.1. Källmaterial

Mitt källmaterial utgörs utav Blueprint 2.0. (Lundfall, 2008), en lärobok som används för undervisning i engelska 6 på gymnasieskolor i Sverige. Jag har begränsat mig till det första kapitlet i boken och kommer analysera fyra av texterna som återfinns däri, ”Meeting Mr Darcy”, ”Meet Mark” samt två texter under huvudrubriken ”The Right Chemistry” – ”Evolutionary roots, brain imprints, biological secretion. That’s the story of Love” samt ”How do Fools Fall in Love?”.

”Meeting Mr Darcy” (Lundfall, 2008, s. 20-26) är kapitel tre från romanen Pride and Prejudice, eller Stolthet och fördom som den heter på svenska, av Jane Austen och den utspelar sig i början av 1800-talet. Huvudpersonen är Elizabeth Bennet, näst äldsta dottern i familjen Bennet. Mrs Bennets huvudbry är att hitta passande män för sina döttrar och detta jobb verkar bli lättare för henne då en rik ungkarl, Mr Bingley, ska hyra boende i byn där de bor. Familjen bjuds in till bal där den unge mannen återfinns, då tillsammans med en vän, Mr Darcy, som först verkar vara ett kap men snart visar det sig att han är snobbig och hans attraktivitet sjunker snabbt. För att underlätta läsandet av min analys finns en lista över karaktärerna vi möter i texten som bilaga (Bilaga 3).

”Meet Mark” (Lundfall, 2008, s. 11-15) är ett utdrag från romanen Bridget Jones’s Diary av Helen Fielding och gavs ut 1996. Texten utspelar sig på nyårsdagen, då Bridget Jones, huvudpersonen i romanen, åker hem till ett par vänner till sina föräldrar som har fest. Hennes mamma är orolig för att Bridget är över 30 och fortfarande singel, så precis som alla andra år har hon även detta året försökt para ihop Bridget med en – enligt henne själv – passande man. Mannen hon paras ihop med heter Mark Darcy och är advokat. Han visar sig vara snobbig och Bridget tycker inte alls om honom.

”The Right Chemistry - Evolutionary roots, brain imprints, biological secretion. That’s the story of Love” (Lundfall, 2008, s. 39-41) publicerades i TIME 1993 och är skriven av Anastasia Toufexis. Hon diskuterar kärlek från ett vetenskapligt perspektiv och gör detta genom att dokumentera vad som händer i vår kropp när vi blir kära. Hon diskuterar också hur vi först började leva i förhållanden, samt människans ursprung och hur vi ända sedan dess formats för att bli de vi är idag.

”The Right Chemistry - How do Fools Fall in Love?” (Lundfall, 2008, s. 42-45) är den sista texten jag kommer att analysera. Det anges ingen tidigare publiceringsinformation specifikt för denna text, men då den liksom ovanstående text är tryckt under huvudrubriken ”The Right

(6)

1993. Liksom ovanstående text har denna ett vetenskapligt perspektiv dock annorlunda fokus än tidigare då den ser på hur det som händer i våra kroppar får oss att reagera och hur vårt beteende påverkas beroende på hur vi som individer svarar på de olika reaktionerna som sker i kroppen när vi blir kära.

1.3.2. Forskning inom området

Bland den tidigare forskning jag använt i min uppsats återfinns Flickor och pojkar i idrottens läromedel av Karin Grahn (2008). I boken diskuterar hon hur genus har konstruerats inom olika delar av idrotten och hur föreställningar om hur flickor och pojkar ”ska” vara skapas inom idrottsförbunden.

Jag har även använt mig av Mia Heikkiläs (2015) Lärande och jämställdhet i förskola och skola där hon analyserar hur jämställdhet och genus fungerar i skolor idag. Detta baserar hon på aktuell forskning. Hon diskuterar även hur man på ett hållbart sätt kan arbeta med genus i skolor, både i klassrummet med elever samt inom skolan som organisation.

I Nya redskap för lärande av Ann-Christin Juhlin Svensson (2000) fokuseras det på läromedel som ett historisk och kulturellt redskap och hur olika läromedel används för att skapa förändring under arbete med olika arbetsformer.

Ingela Korsell (2007) baserar boken Läromedel: det fria valet? på en hermeneutisk studie som gjorts om läromedelsanvändning och både observationer från klassrum och intervjuer med lärare finns med. Syftet med boken är att öka läsarens möjlighet att utifrån olika perspektiv diskutera och problematisera användandet av läromedel i skolor idag.

Allt du behöver veta innan du börjar arbeta med jämställdhet i skolan, redigerad av Jan Lif (2008), diskuterar grundläggande frågeställningar som är viktiga i samband med jämställdhetsarbete i skolor, till exempel hur lärare kan arbeta med och tolka de krav på jämställdhet i klassrummet som ställs samt hur jämställdhetsarbete kan bedrivas i praktiken. Jag har i denna uppsats använt mig av texter från boken skrivna av Jan Lif samt Susanna Radovic.

I Från lydnad till ansvar diskuterar Margareta Normell (2008) hur lärarens roll i skolan har förändrats när vi gått från lydnadskultur till ansvarskultur och hur ämneskunskaper inte längre räcker för att bli lärare, då personlighet och relationell kompetens blivit allt viktigare.

Ylva Odenbring (2014) har i Barns könade vardag: om (o)jämställdhet i förskola,

förskoleklass och skola valt att granska strukturer som rör kön och hur det konstrueras i skolmiljöer samt hur man långsiktigt kan arbeta med jämställdhetsarbete i skolor.

Pojkar och skolan: Ett bakgrundsdokument om ”pojkkrisen” diskuterar pojkar och skolframgång ur ett internationellt perspektiv. Michael Kimmel (SOU 2010:53) identifierar

(7)

nyckelfaktorer till varför pojkar överlag verkar prestera sämre än flickor i skolan. Det är en forskningsrapport som gavs ut av DEJA – Delegationen för jämställdhet i skolan.

I SPOV – Studier av den pedagogiska väven har Peter Fritzsche (SPOV 1987-1994) deltagit med en undersökning, ”Europeiskt perspektiv eller multiperspektiv? Nya trender i internationell läroboksforskning” som har många likheter med den undersökning jag själv valt att utföra. Fritzsche presenterar här sin undersökning om huruvida läroböcker kan främja snarare än motverka xenofobi.

Roger Säljö (2010) diskuterar i Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv hur vår omvärld påverkar vårt lärande samt hur stor betydelse traditioner och förväntningar har på oss. Han väljer att se på detta ur ett sociokulturellt perspektiv och menar att vår omvärld har över tid ändrat förutsättningarna för vad vi anser att kunskap är.

1.3.3. Övrigt material

Jag utförde en enkätundersökning (Bilaga 1) hos en gymnasietvåa som del i ett grupparbete tidigare under utbildningen, där eleverna på våra respektive praktikskolor fick svara på två frågor; ”Hur tycker du att en idealelev ska vara?” och ”Hur tror du att lärare tycker att en idealelev ska vara?”. Resultatet visade på en tydlig uppdelning mellan vad flickorna och pojkarna svarade, och nästan alla enkäter hade på minst ett ställe ett genusspecifikt svar. Jag kommer bara att använda mig av de svar jag fick från den klass där jag utförde undersökningen, men då vi alla fick snarlika svar påverkar inte denna begränsning resultatet av enkäten.

Under min praktik har jag i samband med att jag gått igenom kapitel ett i Blueprint 2.0., det kapitel jag har som underlag för min undersökning, i klasserna fört anteckningar för att dokumentera deras reaktioner och tankar rörande texterna i läroboken. Dessa anteckningar ligger till grund för vissa delar av min undersökning. (Återkommande teman för dessa diskussioner återfinns i Bilaga 2)

1.4. Metod

Jag började arbeta med uppsatsen i samband med min praktik då jag i tre klasser arbetade med det kapitel som ligger till grund för min analys. Jag förberedde frågor till eleverna på förhand men valde att först och främst låta de själva reagera på och diskutera texten. Jag lät eleverna diskutera i klassen och förde anteckningar. Efter lektionerna gick jag igenom mina anteckningar med min handledare som sedan tidigare var informerad om syftet för anteckningarna, för att se till att jag inte missförstått eller utelämnat något. Det är elevernas reaktioner, frågor, förvirring

(8)

min analys. Allt som jag presenterar har diskuterats i en eller flera av de tre klasserna, jag har alltså inte tagit upp något i min uppsats som inte diskuterats i skolan, och det fokus jag har speglar elevernas reaktioner.

Min enkätundersökning har fungerat som utgångspunkt för min analys. Den visade på en tydligt definierad genusbild och med detta som utgångspunkt valde jag att fokusera på jämställdhetsarbete, då det verkar finnas starka underliggande strukturer i skolan som styr hur eleverna uppför sig. Min tanke var att om eleverna har en tydlig bild av hur de tror att lärare förväntar sig att de ska uppträda borde de även ha en lika stark bild av hur deras omgivning förväntar sig att de ska uppträda. Att se på hur genus och normer förmedlas i det kapitel av Blueprint jag valt att analysera blev en bra ingång, då där finns både en historisk och samtida kontext samt texter med fokus på biologi. Just det biologiska är intressant då många av flickorna i enkäten menade att lärare vill att de ska vara något som de ”inte är” vilket tyder på att det finns en tanke om biologisk påverkan, snarare än en social sådan, på hur man är. Jag har därför i mina frågor till eleverna utgått ifrån att de har uppfattningar om hur pojkar och flickor ska uppträda, och det är dessa uppfattningar som jag försökt uppmärksamma och diskutera med eleverna.

Blueprint presenterar en väldigt begränsad bild i texterna vilket är anledningen till att jag valt att använda den. De två utdragen, ”Meeting Mr Darcy” och ”Meet Mark” är tagna ur sin kontext och det är denna kontext eller brist på sådan, som jag valt att fokusera mycket av min undersökning på. Stereotypa bilder av män och kvinnor presenteras vanligtvis utan kontext och vi verkar förväntas att anpassa oss så att vi passar in i dessa stereotypa roller oavsett kontext. Jag finner detta väldigt intressant, då det kan verka mer logiskt att anpassa oss efter olika situationer för att vi på bästa sätt ska kunna hantera sagda situation, snarare än att reagera utefter en på förhand konstruerad mall. Det visade sig att eleverna i hög grad var medvetna om de stereotypa könsrollerna, men de hade inte ifrågasatt dem.

(9)

2. Teoretiska perspektiv

2.1. Genus i skolan idag

I enkätundersökningen (Bilaga 1) jag genomförde visade elevernas svar på en stark genusuppdelning. Enkäten handlade om den ideala eleven, och eleverna fick svara på hur de tror att en lärare tycker en idealelev ska vara och hur de själva tycker att en idealelev ska vara. De fick även skriva till ytterligare kommentarer om de ville. Resultatet visade att nästan alla flickor trodde att lärare vill att eleverna ska vara aktiva och ta plats i klassrummet, medan pojkarna ansåg att lärare vill att eleverna ska vara tysta i klassrummet. Många av flickorna valde att kommentera ytterligare, och menade att de tycker att lärare ska vara mer accepterande av vem eleverna är, och alltså inte tvinga fram beteende som inte är naturligt. Dessa kommentarer var i samband med att flickorna menade att lärare vill att elever ska ta plats i klassrummet, och syftade alltså på att flickor måste få lov att vara tysta i klassrummet. Detta är till stor del ett invant beteende, och det är inte specifikt för Sverige. Undersökningar från flera länder (se t.ex. Einarsson & Hultman, 1984) visar att av den tid som elever talar i ett klassrum står pojkarna för 2/3 medan flickorna bara utnyttjar 1/3. Samtidigt har lärare noterat att flickor vid inlämningsuppgifter skriver mer än pojkar, samt att flickor överlag föredrar skriftliga inlämningar framför muntliga. Varför det är såhär vet vi inte med säkerhet, men teorier har presenterats. En teori är att i skriftliga inlämningsuppgifter tar flickorna ingen plats från pojkarna. Denna slutsats har man kommit fram till efter att i andra undersökningar märkt hur pojkar i bland annat idrottssammanhang kommenterar flickors spel när de sitter vid sidan av, medan flickor sällan om ens någonsin, kommenterar pojkars spel när de sitter bredvid. Det verkar finnas en ovilja att ta utrymme eller fokus från pojkarna. (Radovic, 2008)

2.2. Att forska om läroböcker

I slutet av 1800-talet började man med vad vi idag kallar läroboksforskning. Det som inspirerade var uppfattningen att läroböckers fokus låg på att glorifiera det egna landet och som konsekvens av detta var de fulla med fel (Fritzsche, 1987-1994). Detta växte fram samtidigt som nationalismen spreds över Europa och detta självframhävande på bekostnad av andra var en del i den process som i princip varje land i Europa gick igenom i försöken att stärka och motivera sin egen nationalitet (Nyström m.fl., 2008). Efter första och andra världskriget, när effekterna av nationalismens inflytande på inte bara läromedel utan samhället i stort gick läroboksforskning från att vara ett mindre område till att bli en omfattande pedagogisk vetenskaplig verksamhet. Peter Fritzsche (1987-1994)diskuterar ett av, vad han anser vara, de största problemen med

(10)

läromedel, nämligen hur läromedel medvetet och/eller omedvetet framställer vissa frågor på så sätt att de främjar stereotyper och fördomar. Han menar att svaret på detta varierar beroende på vilka analyskategorier och kriterier vi grundar vår undersökning på. I sin undersökning undersöker han hur läromedlen främjar xenofobi. Jag menar att de metoder han använder i sin undersökning är applicerbara även på min undersökning, då xenofobi och genus har många gemensamma nämnare, till exempel att det enligt lag är förbjudet att diskriminera mot både genus och etnicitet då de båda är faktorer som personen i fråga inte har någon kontroll över. Resultatet av båda är icke jämställda rättigheter i samhället. Jag kommer dock i denna uppsats bara fokusera på konsekvenserna som arbetet med jämställdhet i skolorna får som resultat av läromedlens framställande. Till detta har jag, precis som Fritzsche föreslår, använt mig av lärarens egen bedömning och elevernas åsikt, i detta fall min bedömning då det var jag som ledde lektionerna där texterna diskuterades, samt elevernas kommentarer från när vi diskuterade och resonerade kring texterna.

2.3. Varför tänker vi som vi gör? Vem har tolkningsföreträde?

Jan Lif (2008b) diskuterar hur vi för att förstå vår omvärld först måste tolka den. Vi använder oss av de olika förutsättningar som gäller i olika situationer för att förstå vad situationen handlar om och hur vi ska hantera den. I och med att detta är något vi gör i tysthet, alltså inom oss själva, har vi inte behövt motivera för andra varför vi agerar som vi gör. Det betyder också att vi inte har behövt analysera oss själva och se på varför vi agerar som vi gör i olika situationer. Eftersom vi drar slutsatser baserat på en rad olika förutsättningar som förändras hela tiden är det svårt för oss att anta ett mer objektivt synsätt vad gäller vårt eget agerande. Det som vi därför måste fokusera på är inte nödvändigtvis varför vi som individer agerar som vi gör, utan varför vi som grupp agerar som vi gör. När ett beteende eller en reaktion är vanligt förekommande är det lättare att hitta gemensamma nämnare och ta reda på varför vi reagerar som vi gör. För att kunna göra detta behöver vi vissa utgångspunkter och Lif diskuterar några av dem. Vi måste fråga oss vem eller vilka det är som har tolkat den värld vi lever i och hur har begreppen vi använder oss av utvecklats? Svaret på detta kan ha både ett litet och ett stort perspektiv. Vår familj har självklart bidragit med mycket av hur vi ser på omvärlden. Samtidigt har familjen i sin tur påverkats av olika yttre faktorer, vilket innebär att vi idag kan påverkas av faktorer som inte längre är aktuella för oss, men som i hög grad påverkade vår föräldrageneration. (Lif, 2008b, s. 51) Detta innebär också att sättet vi ser på genus delvis har sin fot i det förflutna. Efterhand som fler och fler generationer möts på arbetsmarknaden möts också olika synsätt, inte bara på genus, men på samhället i stort. Genussystemet är väldigt komplext och handlar inte bara om normer

(11)

gällande manligt och kvinnligt utan det handlar även om tolkningar och värderingar. Vi har alla mer eller mindre en föreställning om genus. Hur det är och hur vi tycker att det ska vara. Det är detta som vi för vidare till nya generationer och till de i vår närhet. Det är därför viktigt att skolan tar på sig rollen som objektiv part i denna diskussion, och erbjuder eleverna en möjlighet att ifrågasätta och diskutera en fråga som kan kännas självklar för dem, för att de vuxit upp med den och aldrig behövt förklara varför de ser på frågan som de gör. En av de största skillnaderna mellan kunskapskraven i högstadiet och de i gymnasiet är att eleverna i gymnasiet måste visa på förståelse och kunna se olika sidor av samma fråga. Detta gäller även synen på samhället. Att vidga sina perspektiv, inte nödvändigtvis förändra sin åsikt, men att inse att det finns olika perspektiv av samma fråga samt bli mer öppen för att det finns olika åsikter, där det inte behöver finnas ett enda rätt svar är en vital del av deras utbildning och mognad. Detta är en del av att ”reproducera genussystemet” (Lif, 2008b, s. 51f).

Maktstrukturer behöver inte alltid vara tydliga, de kan vara svåra att se, och nästan gömda under andra förtecken. Läroböcker kan vara ett sådant förtecken. Idag är genusdiskussionen mer aktuell än någonsin och därför reflekterar vi kanske mindre över fall där den är helt frånvarande, så länge dessa situationer eller källor är sådana vi av naturliga skäl litar på, som t.ex. läromedel. Lif menar att tolkningsföreträdet är den enskilt starkaste faktorn som avgör vem som bestämmer eller vem som har mest makt. En lärobok har i många fall tolkningsföreträde då dess syfte är att förmedla vad eleverna ska lära sig. Han menar också att politiken i skolan ”styrs utifrån manliga normer i enlighet med genussystemet” vilket medför att vi dagligen styrs av detta och det medför att vissa av oss får stora möjligheter medan resten missgynnas (Lif, 2008b, s. 53).

2.4. Pojkar och maskulinitetsnormer i skolan

Det har dokumenterats stora skillnader i beteende mellan flickor och pojkar i skolan, då pojkar i högre grad missköter sig i skolan samt att fler pojkar än flickor diagnostiseras med beteendestörningar. Detta kan till viss del förklaras av den dominerande manliga normen och de manliga ideologierna som pojkar och män ofta försöker leva upp till, samtidigt som dessa normer passar mindre och mindre in i det samhället vi lever i. Medan pojkar och män håller fast i en mer och mer utdaterad norm, försöker kvinnor och flickor att lämna den traditionella stereotypa ramen de till viss del är fast i, då inte den heller längre passar in i dagens samhälle. Detta försvåras av att männen insisterar på att hålla sig kvar i de gamla mansnormerna. Tankarna om den traditionella manligheten försvårar alltså både flickors och pojkars utveckling i dagens samhälle. (SOU 2010:53)

(12)

Det är viktigt att skolan tar sig an diskussionen om manliga könsnormer, om våld och maskulinitet, då bristande engagemang från skolor förvärrar problemet. Vi vet idag att män och kvinnor är lika lämpade som, till exempel, föräldrar. Det är därför politiker mer och mer fokuserar på pappors föräldraledighet, och uppmuntrar män att stanna hemma med sina barn. Vi vet att kvinnor och män är lika bra på att känna medmänsklighet och kärlek. Annars hade samhället för längesedan strukturerats på sådant sätt att män hölls på avstånd från barn. Kimmel (SOU 2010:53) menar att genusfrågan inte handlar om huruvida män och kvinnor har samma ”inbyggda anlag” eller ”inbyggda element”, utan snarare vilka av dessa vi väljer att hylla respektive ifrågasätta, och varför vi väljer att värdera samma anlag så olika hos män och kvinnor. Det som försvårar den dagliga tillvaron för flickor och kvinnor är alltså förutom traditionella föreställningar om kvinnlighet även institutionella och strukturella hinder. (SOU 2010:53)

2.5. Interaktion som nödvändighet vid lärande

I ämnet engelska sker undervisningen till stor del genom interaktion, mellan lärare och elever samt mellan elever. Att interagera med andra och använda språk möjliggör att kulturella redskap kan användas. Detta faller inom ramen för ett sociokulturellt perspektiv, och för att det ska fungera krävs det att eleverna genom att kommunicera med varandra förmedlar nya kunskaper. Juhlin Svensson diskuterar hur Vygotsky har teoretiserat att vi måste introduceras för ny kunskap och nya erfarenheter i den ”yttre världen” innan vi kan etablera det i och förändra vårt sätt att tänka (Juhlin Svensson, 2000, s.74). Det är alltså nödvändigt, om vi vill introducera nya perspektiv och uppmuntra eleverna att fundera på varför de tänker som de gör, att först ta upp det för diskussion i klassrummet. Man kan från detta dra slutsatsen att om jämställdhetsarbetet i skolor idag ska fungera är det nödvändigt för lärare att ta upp diskussioner om detta i klasser när de dyker upp, framförallt i sammanhang då de presenteras i en så seriös källa som en lärobok. Om vi inte tar den diskussionen utmanar vi inte heller elevernas etablerade tankesätt, vilket skulle medföra att de inte lär sig att se nya perspektiv och utvecklas därefter. Undervisningen bygger på didaktiska frågeställningar i form av vad, när, var, vem, hur och varför. (Juhlin Svensson, 2000) För att skapa ett helhetsperspektiv måste dessa frågor ställas, och frågan är om Blueprint gör det?

(13)

3. Resultat och analys

3.1. Meeting Mr Darcy

Pride and Prejudice är en av Jane Austens mest välkända romaner och den har filmatiserats många gånger under årens lopp. Man skulle kunna argumentera för att kunskap om, eller i alla fall, kännedom om, denna bok tillhör allmänbildningen och att Jane Austen är en av de författare som vi helt enkelt ska känna till. I det menar jag inte att man borde ha läst en eller flera av hennes böcker, utan helt enkelt att man ska vara medveten om författaren och hennes verk.

3.1.1. Vad vi vet efter att ha läst i läroboken

I textstycket ”Meeting Mr Darcy” får vi i inledningen veta att texten är tagen från Pride and Prejudice och att den är skriven av Jane Austen. Läroboken nämner också att boken har filmatiserats många gånger och att den är väldigt populär. Vad gäller handlingen i boken får vi veta att romanen handlar om familjen Bennet och dess fem döttrar och att Mrs Bennets huvudsakliga bekymmer är att hitta lämpliga herrar för sina döttrar att gifta sig med. Mr Bingley presenteras som ny i staden och han ryktas vara en man med ”admirable qualities” och skulle därför vara perfekt för en av Bennetsystrarna.

3.1.2. Vad vi inte vet efter att ha läst i boken – elevernas reaktioner

Det huvudsakliga problemet med denna text är att ingen kontext presenteras för eleverna innan de börjar läsa. Varken gällande när denna bok utspelar sig, eller någon form av historisk information som informerar eleverna om omständigheterna kring texten. Jag märkte i de klasser där jag gick igenom denna text, att eleverna väldigt snabbt blev förvirrade. Detta berodde på olika faktorer.

En av faktorerna är att det är väldigt många namn som i snabb följd presenteras utan direkt sammanhang förutom det som finns i originalromanen. På första sidan presenteras följande namn: ”Bennet family and their five daughters”, ”Mr Bingley”, ”Mr Darcy”, ”Mrs Bennet”, ”Lady Lucas”, ”Sir William”, ”Netherfield”, ”Mr Bennet”. Namnet på de fem döttrarna i Bennet familjen presenteras inte i början, men dyker upp efterhand i texten, utan vidare förklaring av vem de är. Visserligen kan man argumentera för att ”Mrs Bennet” och ”Mr Bennet” känns självklara då ”The Bennet family” har introducerats, men med tanke på sammanhanget är det inte självklart. Många namn kombinerat med en avancerad text medför att eleverna inte lägger

(14)

intresset för texten, känslan att inte förstå eller att inte hänga med blev överväldigande. (personlig kommunikation, sep-okt 2015) Eleverna får inte förklarat vem Lady Lucas eller Sir William är, då de presenteras i olika meningar, så det faktum att de är gifta med varandra går eleverna spårlöst förbi då de brittiska reglerna gällande titlar inte beskrivits. Inte heller förklaras det tydligt att Netherfield är ett hus eller vems hus det är, allt som sägs är ”If I can but see one of my daughters happily settled at Netherfield…” (Lundfall, 2008, s. 20). Att det är huset som Mr Bingley hyrt förklaras inte i texten.

Eleverna var även förvirrade gällande Mrs Bennets hysteri kring att få sina döttrar bortgifta samt hennes likgiltighet gällande vilken av döttrarna som giftes bort med Mr Bingley. Vid ett tillfälle skriver Austen ”Mr Bingley… who seems to be a man of admirable qualities and hence a perfect husband for one of the Bennet daughters.” (s. 20) Kombinerat med citatet jag presenterade i stycket ovan, som kommer senare i texten, får eleverna bilden av att Mrs Bennet vill gifta bort en av sina döttrar, vilken av dem spelar ingen roll, till Mr Bingley för att han är rik. Detta fick eleverna att anse att Mrs Bennet var ytlig och materialistisk. Det var många som frågade hur gamla döttrarna är, och varför de inte bara kan gifta sig med någon de tycker om. När jag berättade att alla döttrar är under 20 blev många förfärade och undrade varför hon var så stressad, ”det finns ju gott om tid” (personlig kommunikation, sep-okt 2015).

Den huvudsakliga källan till förvirring var den historiska kontexten. Varför var en bal det ultimata stället att bli kär på? Varför garanterade dans att varma känslor växte fram? Austen skriver att ”To be fond of dancing was a certain step towards falling in love” (s. 20). Även detta på första sidan i läroboken. Eleverna höll inte med om att bästa stället att bli kär på var på en stor fest och de flesta drog inte själva slutsatsen innan diskussionen kom igång att detta var för att det utspelar sig i en annan tid, utan trodde att det var författarens egna åsikter som speglades. Jag menar att det huvudsakliga problemet är den bild av kvinnor som denna text, på grund av brist på historisk kontext, presenterar för eleverna. I introduktionen av texten kan man läsa följande två meningar: ”The main concern of Mrs Bennet is to find suitable gentlemen for her daughters to marry.” ”Mr Bingley is a newcomer in the village who seems to be a man of admirable qualities and hence a perfect husband for one of the Bennet daughters.” (s. 20) Dessa två meningar är problematiska då det inte är tydligt vem som anser att Mr Bingley skulle vara passande för en av döttrarna. Då den andra meningen påbörjas i ett nytt stycke är det inte självklart att det är Mrs Bennets åsikt, eller narratorns. Är det ett konstaterande från Blueprints skapare, att Mr Bingley passar tillsammans med en av döttrarna, eller är det Mrs Bennets? Det kan verka vara en banal punkt att fokusera på, men de potentiella tolkningarna av detta stycke blir väldigt olika beroende på om man tolkar det som Mrs Bennets åsikt, då utifrån hennes

(15)

perspektiv att hon vill gifta bort sina döttrar, eller från författarnas, som då innebär att en man med ”admirable qualities” passar de flesta kvinnor. Fokus skiftar från en mamma som vill gifta bort sina döttrar, till en man som kvinnor ska vara glada att gifta sig med. Ingen av tolkningarna hade fått favör hos feminister idag, men det finns ändå en nyansskillnad som är viktig, inte bara för att förstå just detta kapitel, utan för att förstå kontexten i hela boken, och för att förstå vad Jane Austen vill ha sagt. Pride and Prejudice, liksom Austens övriga verk, är på många sätt en feministisk bok, då Austen ofta kommenterade och kritiserade samhället och kvinnors brist på inflytande, och det budskapet är helt förlorat för eleverna innan de ens har börjat läsa det utdrag ur romanen som finns i deras lärobok. (Austen Leigh, 2013)

3.1.3. Kvinnosyn och utseendefokus i texten

Förutom fokus på att det enda kvinnor vill är att hitta en man, så är det ett starkt fokus på utseende i detta korta textstycke. Detta gäller inte bara de kvinnliga karaktärerna, utan även de manliga. Ur en deskriptiv synvinkel är det därför en väldigt jämställd text. Det problematiska är just fokus på kvinnors vilja att gifta sig. Med rätt kontext och kunskap om kvinnors situation är det den beroendesituation som kvinnorna befann sig i som skiftar balansen mellan det utseendefokus som finns i texten. Det faktum att det är kvinnorna som jagar män att gifta sig med och inte tvärtom, gör i denna text kvinnornas skönhet till något nödvändigt, ett verktyg för dem att använda i jakten på en make, medan männens skönhet snarare ses som en bonus för deras framtida fru. Mr Bingley beskrivs som ”quite young, wonderfully handsome, extremely agreeable”. Senare i texten beskrivs han som ”good-looking and gentlemanlike” och ”excessively handsome”. (s. 20, 22, 26) Mr Darcy drog uppmärksamheten till sig med sin ”fine, tall person, handsome features, noble mien”. (s. 22) Mr Bennet beskrivs inte närmare. Vi får däremot veta att han tycker om att läsa och förlorar all känsla för tid när han läser. (s. 25)

De kvinnliga karaktärerna beskrivs annorlunda än männen. Det första man får veta om döttrarna i familjen är att de är vackra. Mr Bingley besöker Mr Bennet och i texten står det att han hade hoppats få en glimt av ”the young ladies, of whose beauty he had heard much” (s. 20). Jane, den äldsta av döttrarna, beskrivs av Mr Darcy som ”the only handsome girl in the room” och av Mr Bingley som ”the most beautiful creature” han någonsin sett (s. 24). Den mellersta dottern Marys utseende beskrivs inte, men hon beskrivs som ”the most accomplished girl in the neighbourhood” (s. 25). Detta betyder i andra ordalag att hon inte är vacker, men hon är begåvad. De två yngsta döttrarna, Catherine och Lydia beskrivs inte heller, men Austen skriver att de ”had been fortunate enough to never be without partners, which was all they had yet learnt

(16)

av Mrs Bennet. Hon konstaterar att Mr Bingley dansade med Miss Lucas, men att ”he did not admire her at all; indeed, nobody can, you know” (s. 25). Från den minimala kontext vi fått i det korta kapitlet som finns i boken har vi nu en bild av en totalt charmlös kvinna.

Den enda personbeskrivningen vi får är av Elizabeth, som beskrivs ha en ”lively, playful disposition, which delighted in anything ridiculous”(s. 24). Och här ligger en av de stora skillnaderna mellan romanens olika karaktärer som helt försvinner i denna korta text. Elizabeth är huvudpersonen i romanen vilket inte är tydligt i denna korta text. Det är genom Elizabeth som Austen förmedlar sina tankar om kvinnors rätt att själva välja vem de vill gifta sig med, om de vill gifta sig överhuvudtaget samt kvinnors törst efter kunskap och glädje utanför hemmet. Detta får inget fokus alls i den text som presenteras i Blueprint. Det är en stor skillnad mellan systrarna Elizabeth och Jane, då Elizabeth hade roligt på balen för att hon fick en rolig historia att berätta, medan Jane var glad för att hon blivit beundrad. Skillnaden mellan dem är inte tydlig i den korta texten, som är kapitel III i romanen. Hade eleverna läst kapitel I och II innan de läste texten i läroboken hade en helt annan bild av systrarna trätt fram. Då hade eleverna också läst texten i den ordning som Austen avsåg.

3.1.4. Vad hade behövts för att underlätta elevernas förståelse för texten?

Jag menar att det absolut viktigaste för att förstå texten är en historisk kontext. I kurskraven för engelska 6 står det att eleverna ska ”ges möjlighet att utveckla kunskaper om livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika sammanhang och delar av världen där engelska används” (Skolverket, 2011). Samtidigt hittar vi under det centrala innehållet följande punkter:

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

- Konkreta och abstrakta ämnesområden med anknytning till elevernas utbildning samt samhälls- och arbetsliv; aktuella ämnesområden; tankar, åsikter, idéer, erfarenheter och känslor; etiska och existentiella frågor.

- Teman, motiv, form och innehåll i film och skönlitteratur; författarskap och litterära epoker.

- Levnadsvillkor, attityder, värderingar, traditioner, samhällsfrågor samt kulturella, historiska, politiska och sociala förhållanden i olika sammanhang och delar av världen där engelska används.

Dessa tre punkter är alla relevanta när man arbetar med denna text. Den första punkten går att relatera till frågor gällande kvinnans roll i samhället under både tiden då Jane Austen levde och idag. Punkt två och tre kompletterar varandra. Att känna till litterära epoker utan historiska

(17)

sammanhang går inte. I punkt tre görs det också tydligt att eleverna förväntas känna till historiska, politiska och sociala förhållanden, vilket rent krasst innebär att det är helt briljant att läsa Jane Austen i skolor, för hennes texter prickar in nästan alla de kunskapskrav som ställs på eleverna. Samtidigt menar jag att dessa kunskapskrav är hopplöst svårnådda för eleverna om inte läraren uppmärksammar de luckor som i detta fall finns i läroboken, vilket ställer höga krav på läraren. Det är inte säkert att en lärare i engelska har den historiska kunskap som krävs för att ens uppmärksamma denna brist på kontext. På universitet idag väljer man vanligtvis mellan två inriktningar när man läser engelska; litteratur och lingvistik. Beroende på ens primära intresseområde kan det falla sig så att man som behörig engelsklärare inte har tillräckliga kunskaper om litteratur. Om läraren inte själv är medveten om komplexiteten bakom texten, faller det sig automatiskt så att eleverna tar sig an texten i den kontext den presenteras i läroboken. Vilket ur ett ”lära sig engelska språket”-perspektiv mycket väl kan anses tillräckligt. Jag argumenterar för att det inte är tillräckligt ur ett större perspektiv, och det är skolornas arbete med jämställdhetsuppdraget.

3.2. Meet Mark

I ”Meet Mark” får vi i inledningen veta att Bridget Jones är 30 år, singel, bakfull, på väg till en fest hos vänner till sina föräldrar och att hennes mamma vill para ihop henne med Mark Darcy, nyligen frånskild toppadvokat.

Mark beskrivs som en av ”these super-dooper top-notch lawyers” och det nämns även att han är ”very rich” (Lundfall, 2008, s. 12). Utseendemässigt får vi bara veta att han är ”quite tall”, övrig beskrivning av hans yttre är begränsat till hans kläder, som Bridget anser är fruktansvärda (s. 12). Det är avsevärt mindre fokus på pengar i denna text jämfört med ”Meeting Mr Darcy”, men det nämns i början och presenteras på ett sådant sätt att läsaren får intrycket att det faktum att han är rik är en av anledningarna till att Bridget ska paras ihop med honom, då han är ett bra kap.

Vi får ingen direkt beskrivning av Bridget, vilket har mycket med narrativet att göra, då det är från Bridgets perspektiv vi får historien berättad, vilket skiljer sig ifrån Pride and Prejudice där det är en utomstående berättare. Vad vi får veta om henne är vad hon själv tänker. I slutet av texten, när hon reflekterar tillbaka över dagens händelser tänker hon ”Oh, why am I so unattractive?”(s. 15) Hon kommer sedan fram till att det inte spelar någon roll, för hon har en ”giant tray-sized bar of Cadbury’s Dairy Milk left over from Christmas on dressing table, also amusing joke gin and tonic miniature. Am going to consume them…” (s. 15).

(18)

Genom texten är det en stereotypisk bild av män och kvinnor som presenteras, den attraktive mannen med det bra jobbet och den stora förmögenheten, och singelkvinnan som nått en ålder som får hennes mamma att oroa sig för huruvida hon någonsin kommer hitta en make. Vi får en bild av hur Bridgets omgivning oroar sig för henne, medan Bridget själv inte är direkt orolig. Hon är definitivt inte intresserad av Mark Darcy, som hon tycker klär sig fruktansvärt och är för snobbig för att vara intressant. Bridget är alltså inte alls lika desperat som hennes mamma framställs vara. Trots detta stör det henne att Mark inte visade något intresse för henne. Att hon väljer att dränka sina sorger i choklad är en ytterst stereotypisk bild av kvinnor, vilket flickorna i klasserna uppmärksammade, och det är vad som avslutar texten om Bridget Jones.

Varken jag i mitt förarbete eller eleverna under diskussionerna reagerade på denna text på samma sätt som på de tre övriga texterna. Texten är relativt neutral vad gäller jämställdhet, då både Bridget och Mark stressas att hitta en partner, det handlar inte bara om att Bridget i egenskap av att vara kvinna och singel måste hitta en partner, för det är lika viktigt att Mark som singel och man gör det. Däremot kan texten anses problematisk då den presenterat en traditionell bild av tvåsamhet, att man måste vilja gifta sig om man är ensam, vare sig man är man eller kvinna. Det faktum att denna text presenteras i det sammanhang som den gör i Blueprint, ger den mer tyngd vad gäller stereotypa könsroller än den hade haft om man läst den för sig själv.

3.3. The Right Chemistry

Även om dagens samhälle i de flesta aspekter är mer jämställt än för 50 år sedan finns det fortfarande många stereotyper och föreställningar både hos privatpersoner och i samhället i stort som begränsar och försvårar livet för flickor och kvinnor. Läromedel borde inte bidra till detta. Det problematiska med Blueprint är inte en enda text, utan det är kombinationen av många tillsammans med en stor brist på kontext. Utan att ha läst texten ”The Right Chemistry” är ”Meeting Mr Darcy” problematisk ur ett litterärt och ett historiskt perspektiv. Men tillsammans med ”The Right Chemistry” dyker nya aspekter upp. I de två texterna som faller under rubriken ”The Right Chemistry” antas ett vetenskaplig synsätt på kärlek, till skillnad från den som gestaltas i skönlitteratur som återfinns i kapitlets tidigare två texter.

(19)

3.3.1. Evolutionary roots, brain imprints, biological secretion. That’s the story of

love.

I ”Evolutionary roots, brain imprints, biological secretion. That’s the story of love” tar boken avstånd från allt vad romantik är och ser på de kemiska reaktioner som händer i våra kroppar när vi blir kära. De menar att kärlek är något som har vuxit fram tillsammans med oss människor. Efterhand som evolutionen har förändrat oss, har kärlek krupit in i vårt dna. De säger att ”Love is our ancestors whispering in our ears” (Lundfall, 2008, s. 39). Med detta vill de ha sagt att kärlek och de reaktioner som den skapar i oss är lika naturligt som att vi står på två ben och inte på fyra. De menar att i samband med att vi ställde oss upp på två ben, och blottade våra genitalier för varandra, började vi också uppleva känslan av vårt nervsystems olika kemikalier som forsar genom våra kroppar. Förutom genitalier så kunde vi nu mer detaljerat se resten av varandra också, allt från ”the color of eyes to the span of shoulders” (s. 39). Här har vi plötsligt referenser till utseende och att det spelar roll när vi blir kära. Vid denna tid började vi människor leva mer i parförhållanden än andra arter. I detta spelade utseende och personlig attraktion in. Syftet med att plötsligt leva i par menar boken var för att uppfostra sin avkomma. Det var inte tryggt för barnet att vara med föräldern när denne jagade på slätterna. Så för att minska risken för att barnen dör, slog sig de tidiga människorna ihop, för att tillsamman uppfostra dem. Ska man tro detta resonemang handlade det alltså inte alls om kärlek, utan det var enbart av praktiska skäl. Dessa förhållanden varade vanligtvis inte längre än till att barnen lärde sig klara sig själva, eller i alla fall tills de var så stora att föräldern som stannade med dem inte behövde bära på dem för att ta sig runt. Texten menar att detta förekommer idag också och pekar på att skilsmässostatistik visar att ”the four year itch” förekommer i många olika kulturer. Detta kan likställas med de tidiga människornas syn på familjen. Man stannar tillsammans som ett par tills barnet är stort nog att klara sig själv. Boken menar också att romantisk kärlek av naturen inte är evig samt att mindre än 5% av däggdjur lever i trogna par. Helen Fisher, en antropolog som citeras i texten, menar att otrohet är genetiskt betingat i alla människor, och att det har sitt ursprung i att vilja föra sina gener vidare till nästa generation, detta ”bevisas” genom exemplet att undersökningar visar att män som sökte sig till nya partners hade fler barn än de som stannade med sina ursprungliga partners. Detta ställs mot den kvinnliga versionen av otrohet som i denna text menar att kvinnor var otrogna för att skapa större variation bland de gener de för vidare. Dessutom menar texten, att varje gång en kvinna smög in i en buske för ett hemligt möte, förde hon vidare detta anlag som fick henne att vara otrogen från början, vilket gjorde att otrohetsgenen levde vidare, ”passing on through the centuries whatever it is in the female spirit

(20)

Detta är ett problematiskt påstående av många anledningar. Den främsta menar jag är att texten har vinklat det så att det framställs som moraliskt fel för kvinnor att vara otrogna, men genetiskt försvarbart för män att vara det. Texten menar att anledningen till att kvinnor är otrogna idag, är dåtidens kvinnors fel. Hade de inte svikit sina partners och krupit in i buskarna med andra män, så hade inte den delen av deras dna förts vidare till oss idag. Vilket ur ett biologiskt perspektiv är katastrofalt. Dna förändras inte beroende på de beslut vi fattar. Vad denna text förmedlar är samma genustypiska skuldbeläggande som läggs på kvinnor i många olika sammanhang idag, till exempel våldtäkt och våld i hemmet. ”Om hon inte hade gjort mig arg hade jag inte slagit henne” och ”det var hennes fel, hon klädde sig så utmanande” är försvar man kan finna i utredningar. I dessa fall skuldbeläggs alltså offren, vanligtvis flickor och kvinnor (Heikkilä, 2004). Detsamma sker i Blueprint, där kvinnors otrohet är negativ medan bilden av mannen som otrogen framställs som något att sträva efter. Mannen vill föra sitt dna vidare, och kämpar hårt för det, och se hur bra det blir, män som är otrogna alternativt lämnar sina partners för nya partners får fler barn. Mission accomplished. Deras dna förs vidare. I diskussion med eleverna om detta var de väldigt förvånade (personlig kommunikation, sep-okt 2015). Det var inte något som de kunde relatera till alls. Dock måste jag här nämna att denna diskussion gick att ha först efter flera genomgångar av texten, då det är en svår text, och jag ville vara säker på att de förstod vad den handlar om innan vi diskuterade den. Pojkarna i klassen menade att otrohet var fel, och att de inte trodde att män överlag var otrogna för att de ville ha fler barn. Samtidigt menade de att kvinnor inte heller styrdes av viljan att ha barn i de fall de var otrogna. Texten förvirrade dem, samtidigt som de verkade ta till sig det som stod, och några av killarna diskuterade att det kanske var så att män helt enkelt inte var programmerade att vara trogna, vilket öppnar upp för helt nya områden i vilka kvinnan drar det kortaste strået. Om en man kan vara otrogen och ursäkta det med att han inte hade något val för att han inte är gjord för att vara trogen, kommer vårt samhälle troligtvis att kollapsa. Trots det är detta ett resonemang som presenteras i en lärobok under premissen att det handlar om vetenskap. Detta menar jag bidrar till att minska kvinnors möjlighet att bli jämställda i samhället, för det kränker dem på en grundläggande nivå, och det är därför väldigt problematiskt att denna typ av ”fakta” presenteras i en lärobok.

3.3.2. How Do Fools Fall in Love?

Andra texten under huvudrubriken ”The Right Chemistry” heter ”How Do Fools Fall in Love?”. Den har en aning annorlunda vinkling än den första texten, men gemensamt för de två är att de påstår sig presentera vetenskapliga anledningar till varför vi blir kära. Den menar att vi fylls

(21)

med kemikalier när vi möter någons blick, rör deras hand eller känner deras doft. Detta får oss att rodna, svettas och vi får svårt att andas. Detta för att samma sak händer när vi blir kära som när vi blir stressade. De fortsätter att likna kärlek med droger, för att vi får samma euforiska känsla i oss av naturliga kärlekskemikalier, som man kan framkalla artificiellt med droger. De fortsätter liknelsen genom att säga att kicken man får av kärlek inte varar särskilt länge, då vi blir toleranta mot kärlekshormonet. Efter två-tre år får vi inte den kicken vi fick tidigare och då försvinner också kärleken, i alla fall för vissa. (Lundfall, 2008) Dr. Michael Liebowitz citeras, och menar att en del människor är ”attraction junkies”. Alltså; vissa av oss behöver den kemiska reaktionen vi får när vi precis träffat någon, för att behålla intresset för förhållandet. Liebowitz säger att ”They crave the intoxication of falling in love so much that they move frantically from affair to affair just as soon as the first rush of infatuation fades” (s. 43). Detta resonemang är likt det som presenterades i den förra texten, då det står att vi inte själva har kontroll. Att det kallas för ”affair” istället för ”relationship” insinuerar att otrohet inte är otänkbart om man är beroende av denna kick.

Boken fortsätter med att förklara att det även finns andra kemikalier, som infinner sig efter att man varit med samma partner en längre tid. Dessa lugnar oss och liknar smärtstillande piller mer än humörhöjare. Det är dessa kemikalier som gör att vi blir ledsna när någon vi älskar lämnar oss, då vi i det fallet inte längre får vår dagliga dos av lugnande kemikalier. Boken liknar dessa två reaktioner med ”passionate” och ”compassionate” kärlek. (s. 44)

Denna text adresserar även homosexuell kärlek och menar att trots att inte har ett evolutionärt syfte, då homosexuella inte på naturlig väg kan få barn enbart med varandra, så är det uppenbart att homosexuella par är precis lika romantiska med varandra som heterosexuella par. Texten fortsätter; ”Some researchers speculate that homosexuality results from a biochemical anomaly that occurs during fetal development” (s. 44). Ett uttalande jag anser högst problematiskt. De översätter ”anomaly” i gloslistan med ”avvikelse, abnormitet”. Dessa två ord är synnerligen negativt laddade och blir än mer så i detta sammanhang. Det texten säger är i princip att vissa forskare tror att homosexualitet är en abnormitet, det vill säga inte normalt. När vi läser är vi selektiva i vad vi kommer ihåg. Vi kommer ofta ihåg roliga eller märkliga fakta vi hör, och när man läser en svår text, vilket detta är, ligger fokus på förståelse av ord, snarare än på att förstå det stora sammanhanget. Om en elev läser en svår text och läser att homosexualitet inte är normalt, kommer eleven troligtvis att lägga detta på minnet. Det är därför farligt att använda uttryck som detta utan en mer djupgående diskussion som adresserar en mer nyanserad bild av detta forskningsresultat, för det är en intressant fråga. Varför attraheras vi av olika sorters människor? Det är intressant och vi vet inte exakt varför, så självklart finns det folk som

(22)

forskar på detta. Men det är inte det perspektivet som presenteras i texten, vilket är det problematiska, då det strider mot det budskap som presenteras i likabehandlingsplanen. Enligt den är det ”direkt diskriminering” om ”någon missgynnas genom att behandlas sämre… om [det] har samband med … sexuell läggning”. Det står också att det är ”den utsatte elevens upplevelse som avgör om beteendet eller handlingen är kränkande” (Söderslättsgymnasiet, 2012). Att påstå att något är onormalt är att kränka. Att läroboken fortsätter med att skriva att homosexuell kärlek ändå är riktig kärlek hjälper inte situationen, då boken redan har insinuerat att homosexuell kärlek, om än äkta, är ett resultat av en abnormitet.

Diskussionen går vidare till att se på varför vi då blir kära i en person och inte i en massa olika personer. De menar att män letar efter maximal fertilitet hos sina partners. Det är därför som män framförallt intresserar sig för kvinnor i åldern 17-28. De påstår också att män bara genom att titta på en kvinna kan avgöra inte bara hur ung hon är utan även hennes vitalitet. De fortsätter med att säga att män blir kära fort, medan det tar längre tid för kvinnor, då kvinnor har fler krav än män. Lola Marymount Mills menar att åldern inte är lika viktig för kvinnor som den är för män, det vill säga, kvinnor kan lättare ha ett förhållande med en äldre man än en man kan ha ett förhållande med en äldre kvinna. Mills menar istället att det som är viktigt för kvinnorna är partnerns ”ability to provide security, father children, share resources and hold a high status in society” (s. 45). Så vad läroboken säger i detta stycke är att män vill dejta unga tjejer – inte yngre, utan unga – för att de är mer fruktsamma mellan 17-28 än vad de är mellan 30-40, medan kvinnor vill dejta äldre män för att de värderar säkerhet, hög inkomst och status i samhället. Det är den mest stereotypa bilden av förhållanden man kan tänka sig. När jag diskuterade detta med eleverna hade de svårt att hålla sig för skratt. Det fanns en del de höll med om, dock i en annan kontext. Flickorna menade att om de ska skaffa barn så måste det vara med en man de kan lita på, och som kommer att bidra till hushållet, så att de inte ska behöva göra allt själva. De menade samtidigt att den bild av kvinnor som framställs i boken inte representerar den bild de har av hur kvinnor ska vara. En av eleverna liknande den med ”de i Hollywoodfruar” (personlig kommunikation, sep-okt 2015). Det är alltså inte den mest nyanserade eller jämställda bilden av kvinnor som presenteras. Bilden av män var dock den som flest reagerade på omedelbart. En pojke sa att ”jag tror inte det är för att få barn som gubbar vill ligga med unga tjejer” (personlig kommunikation, sep-okt 2015). Och det är detta som jag själv anser är problematiskt. Läroboken presenterar dessa studier och citat från människor eleverna inte har något förhållande till som vetenskaplig fakta. Och läroboken, i egenskap av att vara en lärobok deras skola utrustat dem med, är ett forum som eleverna litar på. Vilket ledde till att en av pojkarna i klassen blev väldigt ledsen för min skull när han fick veta att jag var 28, då han trodde att detta betydde att jag inte

(23)

längre kunde få barn. Det kan verka skrattretande – och kanske en diskussion att be biologiläraren ta med klassen – men det visar på ett större problem. Elevernas läsande av texter – framförallt komplicerade sådana – är selektivt. De uppfattar enstaka fakta här och där och det blir vad de tar med sig från texten, vilket borde vara bra, då det är taget från deras lärobok, en källa de ska kunna lita på.

Man kan argumentera att det inte är fakta i sig som är det viktiga när man läser engelska, utan språket. Jag menar dock att det ena inte ska utesluta det andra. Efterhand som elevernas språkkunskaper utvecklas, desto mer kommer de att applicera det de lär sig på livet utanför skolan, vilket är precis vad läroplanen har som mål (Skolverket, 2011). Därför spelar läromedlen som används otroligt stor roll. Genus är ett område av många där vi som individer inte själva väljer vilken kategori vi tillhör. Det som vår lagstiftning förbjuder diskriminering mot förutom genus, är etnicitet, religiositet, ålder, funktionsnedsättning, könsöverskridande uttryck och sexualitet. I samband med genus är sexualitet viktig att uppmärksamma då de ofta är nära sammanlänkade. Skolan och samhället i allmänhet är heteronormativt, vilket betyder att heterosexualitet är normen vilket i sin tur innebär att andra läggningar per automatik ses som onormala, eller i alla fall mindre normala eller bara helt enkelt mindre vanliga och alltså ovanliga, vilket kan räcka för att man som elev ska känna att man inte passar in. Det finns en risk att arbetet i skolor förstärker bilden av heterosexualitet som norm, då även läromedel ofta rättar sig efter den. (Heikkilä, 2015)

Texten avslutas med att konstatera att ”O.K., that’s the scientific point of view. Satisfied? Probably not… love will always be the sum of its natural parts… love will never fully yield up its secrets… it will always elude our grasp” (Lundfall, 2008, s. 45) Detta är ett komplicerat textstycke att läsa och det förvirrade eleverna (personlig kommunikation, sep-okt 2015). Det som avses är att det finns så mycket mer än bara det vetenskapliga när det gäller kärlek, och att vi antagligen aldrig helt kommer att förstå hur kärlek fungerar. Det är självklart bra att de här uppmärksammar att kärlek är mångfacetterad. Men problemet är att de refererar här till det kemiska som händer i kroppen, och att vi inte vet exakt vilka faktorer under vår uppväxt som påverkar oss på det ena eller det andra sättet. De säger inte att den bild av män och kvinnor de målat upp tidigare, kan se ut på många olika sätt. Så problemet jag diskuterade tidigare kvarstår trots ett försök till förlikning i sluttampen av texten.

(24)

4. Diskussion

4.1. Stereotypa genusframställningar i läromedel

De läromedel som används i skolan måste uppfylla skolans jämställdhetskrav. Det innebär att de inte får förmedla en traditionell, stereotypisk bild av män och kvinnor eller kränka eller på annat sätt diskriminera. Detta kan verka självklart, men vi kan inte lita på att de läromedel som används i skolor idag uppfyller dessa krav. (Radovic, 2008) Undersökningar om jämställdhet i läromedel (se t.ex. SOU 2010:10, 2010:33) har visat att män, pojkar och deras prestationer i mycket högre grad än kvinnor och flickor är representerade, samt att det ofta är stereotypa bilder av män och kvinnor som presenteras. Det är lärarens ansvar att vara medveten om detta så att vi kan göra eleverna uppmärksamma på det. Ett problem i sammanhanget är att texter kan presenteras på olika sätt och då även presentera olika budskap. (Radovic, 2008) I de texter jag har valt att undersöka har en kvinna/flera kvinnor huvudrollen i två av fyra texter, och utifrån det perspektivet kan vi argumentera att kvinnor mer än män är representerade som karaktärer. Men när man ser på innehållet får man ett annat perspektiv. Det är kvinnor utan män som presenteras, vilket i texterna vinklas som negativt. Och ur det perspektivet är det en stereotypisk och till viss del kränkande bild vi ser. De två vetenskapligt inriktade texterna, ”The right Chemistry – Evolutionary roots, brain imprints, biological secretion, That’s the story of love” samt ”The Right Chemistry - How do Fools Fall in Love?”, diskuterar både män och kvinnor, men lägger mer fokus på män samt värderar män och kvinnors genetiska egenskaper olika, vilket höjer männen över kvinnorna inte bara socialt utan även biologiskt. Texterna förmedlar alltså dels budskapet att en kvinna inte är komplett utan en man, att det är heterosexuella parrelationer som är normen och bör eftersträvas även på genetisk nivå. Det handlar alltså inte bara om att kvinnor är underrepresenterade, utan att den bild av kvinnor som presenteras när de är representerade, ofta är stereotypisk och till viss del kränkande.

4.2. Jämställdhetsuppdraget i skolor idag

Jämställdhetsarbete i skolor idag handlar om att integrera jämställdhetsperspektivet i övrig undervisning, vilket kallas ’jämställdhetsintegrering’. Det är en metod som används inom många områden av samhället, inte bara inom den pedagogiska världen. Lärare kan, om de vill och/eller behöver det, få hjälp i arbetet av genuspedagoger, dock är det lärarna som har det huvudsakliga ansvaret. Detta innebär att lärare måste arbeta inte bara med eleverna utan även med sig själva. Heikkilä (2015) menar att vi för att lyckas med detta arbete måste våga se hur vi behandlar pojkar och flickor och uppmärksamma när vi inte behandlar dem lika. Hon

(25)

uppmärksammar också vikten av att inte bara likställa jämställdhet med att utan undantag behandla pojkar och flickor på samma sätt, då det innebär att individen försvinner. Jämställdhetsarbetet är mer komplicerat än så. Hon argumenterar att i ”det pedagogiska rummet och i bemötandet av barn och elever måste det till observationer, kartläggningar och analyser som ifrågasätter och problematiserar en sådan uppdelning och som betonar att genus är mer än vad som täcks in i denna binaritet” (Heikkilä, 2015, s. 11) och det är först efter att observationer som de hon föreslår har gjorts som lärare har möjlighet att arbeta fram pedagogiska lösningar som inkluderar alla i klassen och som samtidigt är normkritiska. Hon menar att det är viktigt att den pedagogiska lösningen som används i klassrum undersöker den uppdelning som finns och hur det begränsar oss i våra dagliga liv.

Det är denna nutida dagliga begränsning som jag anser relevant i samband med diskussionen om genusrepresentativitet och bristen på historisk kontext i Blueprint. Vi är alla väl medvetna om den stereotypa bilden av män och kvinnor, där män har viktiga jobb och tjänar mycket pengar, medan kvinnan är hemma med barnen. Det är en familjekonstruktion som fortfarande förekommer i dagens samhälle men det är samtidigt även en konstellation som fler och fler, både män och kvinnor, motsätter sig och bryter. Samtidigt pågår diskussioner och debatter som fördömer kvinnor som värderar något annat lika högt som sina barn. Kvinnor som börjar arbeta igen strax efter att de fött barn får kommentarer om att de är dåliga mödrar och att de prioriterar jobb över att vara hemma med sitt barn. Väldigt sällan uppmärksammas det att barnets pappa i dessa fall varit med barnet och pappans roll i familjen minimaliseras och i princip exkluderas. Detta är oturligt, för forskning gjord av Michael Lambs, amerikansk barnpsykolog, visar att barn utvecklas bättre om de får möjlighet att anknyta till många vuxna istället för till bara en, vanligtvis mamman, då detta gjorde att barns kognitiva och empatiska förmågor ökade samt att barnen utvecklade ett bredare känsloregister. Dessa resultat kan verka självklara, det är ju så vi fungerar som vuxna, ju fler människor vi möter, desto mer utvecklas vi. Trots detta blir pappan ofta en bifigur i familjekonstellationen samtidigt som kvinnor skuldbeläggs om de inte tillbringar all sin tid med sina barn eller om de prioriterar något annat, som jobb, över sina barn, medan män som arbetar medan de har små barn inte beskylls för att prioritera jobb över barnen. (Aldén & Ernsjöö Rappe, 2009) Obalansen är tydlig, och för att motarbeta denna obalans är det viktigt att i skolan ta upp och diskutera hur denna traditionella bild skapades. Det finns en historisk kontext som inte får glömmas bort.

Ett av skolans uppdrag är att gestalta jämställdhet mellan könen. Skolan ska alltså visa upp jämställdhet(Skolinspektionen, 2012). Det vill säga ”lika möjligheter för könen – alltså lika möjligheter till lärande, kunskapsutveckling, kläder, sociala uttryck, fritidsintressen och så

(26)

vidare” (Heikkilä, 2015, s. 20). Texten från Pride and Prejudice är utmärkt för att visa just detta, då den skrevs i samband med att kvinnors rättigheter och möjligheter fick större fokus. Austen diskuterar just intressen och förmågan att besitta ”manliga” kvaliteter som kvinna, och hur det var helt normalt, då vi inte är så olika som könsuppdelningen på den tiden tydde på. Hur

vi använder läromedel är alltså viktigt. Heikkilä argumenterar för att det är viktigt att det finns

normkritiska lösningar när man arbetar med jämställdhetsperspektivet i klasser. För att kunna vara normkritisk måste man först gå tillbaka till när normen skapades, och se varför den skapades. Vet man inte det kan man omöjligen ställa sig kritiskt till hur den är idag, eftersom man saknar en stor pusselbit. Ett sätt att göra detta är att ställa frågan varför? Varför var det så viktigt för Mrs Bennet att hennes döttrar gifte sig? Varför är det viktigt att Jane är vacker? Att diskutera detta blir svårt om eleverna inte i ett tidigt stadie får den kontext som texten de ska diskutera befinner sig i. Jag menar inte med detta att det inte kan utgöra en lärandemöjlighet för eleverna att läsa texter utan kontext för att sedan tillsammans kunna resonera sig fram till en sådan, men i detta fall försvårar och i vissa fall omöjliggör bristen på kontext förståelsen.

Ett sätt att presentera kontext för eleverna är att börja med författaren. Vem var hon och när levde hon? Efter att man placerat texten i rätt tidsepok har man kommit långt på rätt väg. Efter det behöver eleverna förstå hur livet såg ut på den tiden, framförallt hur livet för kvinnor såg ut. Förstår inte eleverna den utsatta situation som kvinnor befann sig i, även kvinnor från rika familjer som familjen Bennet, kommer de heller inte förstå Mrs Bennets hysteri kring att hitta makar, och inte bara makar utan även lämpliga sådana, till sina döttrar. De förstår då inte heller vilken utsatt situation familjen befinner sig i av den enkla anledningen att det inte finns en son i familjen. Om eleverna är medvetna om att mamman och de fem döttrarna hade blivit hemlösa den dagen pappan i familjen dog, om ingen förbarmade sig över dem och gav dem husrum, så är Mrs Bennets stress gällande sökandet efter rika makar till sina döttrar inte bara befogad utan helt rimlig. Om bara en av hennes döttrar gifter sig rikt finns det ju chans för de andra att få hjälp om de en dag skulle befinna sig i en utsatt situation. Mr Bennets till synes ointresse gällande händelserna på balen är då istället nonchalant. Det borde rimligen ligga i Mr Bennets intresse att se till att döttrarna inte blir hemlösa den dag han dör. Och han drar sitt strå till stacken, vilket nästan nämns i texten i läroboken. Mr Bennet besöker Mr Bingley för att diskutera sina döttrar, men detta nämns inte uttryckligen i det kapitel som återfinns i läroboken. Läser man texten noggrant inser man att ett besök gjorts, då det står att Mr Bingley ”returned Mr Bennet’s visit”. I övrigt nämns ingenting om Mr Bennets försök att gifta bort sina döttrar. Detta måste också uppmärksammas då det visar på samma stereotypa bild som är vanligt förekommande idag. Barnen är i huvudsak mammans ansvar.

References

Related documents

The neighbourhood is next to a neighbourhood which has com- plete services and infrastruc- ture (running water, electricity, running gas, sewage and street illumination)..

The results in Table 3 show that the marginal degree of positionality is significantly higher in situations where the respondents make an upward social comparison.. Therefore, I

If we compare the responses to the first three questions with those to the last three questions, we notice a clear shift towards less concern for relative

Starting with the data of a curve of singularity types, we use the Legen- dre transform to construct weak geodesic rays in the space of locally bounded metrics on an ample line bundle

(Sundström, 2005). Even though this statement may not be completely accurate it reveals the understanding that one needs more than education to succeed in becoming self-

Studiens syfte är att undersöka förskolans roll i socioekonomiskt utsatta områden och hur pedagoger som arbetar inom dessa områden ser på barns språkutveckling samt

Bennet is the better parent due to her at all trying to be there for (some of) her daughters, and the fact that a few of the Bennet couple's actions actually pay off in success

Further on, technological change can emerge in forms of disruptive technologies, Bower and Christensen (1995). This results in changes in the industry which is