• No results found

Hotell Rwanda - Ett pedagogiskt verktyg eller historieförvanskning?

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Hotell Rwanda - Ett pedagogiskt verktyg eller historieförvanskning?"

Copied!
56
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

 

Malmö högskola

Lärarutbildningen Individ och samhälle

Examensarbete

15 högskolepoäng

Hotell Rwanda- Ett pedagogiskt verktyg

eller historieförvanskning?

Hotel Rwanda- An educational tool or a historical

corruption?

Victor Medina Petersson

John Sennström

Lärarexamen 270 hp Handledare: Ange handledare

Historievetenskap och lärande

Examinator: Malin Thor Tureby Handledare: Laid Bouakaz

(2)
(3)

Abstract

The purpose of this essay is to analyse the movie Hotel Rwanda from a didactic point of view using the movie’s use of history and historical culture as the main analytical tools. We also intend to problematize the use of movies in teaching focusing on the teaching guide from the Swedish film institution concerning Hotel Rwanda. We choose to work with a qualitative method. The reason why we decided to work with a qualitative method is the intention, as mentioned before, to analyse the movie using the tools we described earlier.

By doing this we learnt that the movie uses history as a mean to simplify the roles of perpetrator and victims and it also describes the events without historical context. Concerns about the facts of the movie and its complementary guide has also been raised especially the role of the movies main protagonist Paul Rusesabagina. Therefore we have reason to question the use of this movie in an educational environment.

(4)

Förord

Först och främst vill författarna tacka varandra för ett gott och trevligt samarbete. Vi vill även tacka Anna Berglund, doktorand vid Lunds Universitet, för hjälp med artiklar och expertis inom ämnet. Ett tack förtjänar även Jakob Svensson på Regionförbundet Södra Småland som upplyste oss om lärarhandledningen till filmen.

När vi skrivit följande uppsats så har vi använt oss av verktyget Microsoft Skydrive med vilket vi kunde dela ett dokument mellan olika författare. Det kan inte nog understrykas hur detta har underlättat uppsatsskrivandet, då vi har kunnat skriva på samma dokument samtidigt och direkt få uppdateringar och se vad den andra skrivit.

Eftersom vi har använt oss av detta verktyg har vi båda varit delaktiga i mer eller mindre allt som skrivits, även om vi har haft våra ”expertområden”.

Victor har fokuserat främst på avsnitten som behandlar begreppet historiebruk, och även den analytiska delen där vi kopplar olika scener ur filmen till de olika historiebruken. John har fokuserat på den historiska tillbakablicken gällande Rwanda samt den delen som behandlar historiekulturer som åskådliggörs i filmen och den medföljande handledningen. Men även dessa ”expertområden” har till stor del utformats tillsammans eftersom vi ofta ändrat och korrigerat varandras texter samt gett varandra kontinuerlig feedback.

Victor Medina Petersson John Sennström

(5)

Innehållsförteckning

1.  INLEDNING  ...  6  

2. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR  ...  8  

3. LITTERATURGENOMGÅNG  ...  9  

3.1FOLKMORDET I RWANDA: HISTORISK TILLBAKABLICK  ...  9  

3.1.1 Rwanda under kolonialismen  ...  10  

3.1.2 Revolution och inbördeskrig  ...  11  

3.1.3 Västvärldens misslyckande  ...  12  

3.1.4 Radions roll  ...  12  

3.1.5 Folkmordet  ...  13  

3.2EN ALTERNATIV HISTORIEKULTUR KRING FOLKMORDET  ...  13  

3.2.1 Mahmood Mamdani och de tre tystnaderna  ...  14  

3.2.2 Antikolonialistiskt våld  ...  14  

3.2.3 Offer-förövare problematik  ...  15  

3.3FILM OCH HISTORIA  ...  16  

3.3.1 Litteratur om Hotell Rwanda  ...  17  

3.3.2 The last Dog in Rwanda  ...  19  

4. ANALYSVERKTYG  ...  21  

4.1HISTORIEBRUK  ...  21  

4.2HISTORIEKULTUR  ...  25  

5. METOD OCH GENOMFÖRANDE  ...  27  

5.1KVALITATIV METOD  ...  27  

5.2HERMENEUTIK  ...  28  

5.3BEARBETNING OCH MOTIVERING AV KÄLLMATERIAL  ...  29  

5.4KÄLLKRITISKT RESONEMANG  ...  30  

5.5URVAL  ...  31  

5.5.1 Filmen Hotell Rwanda  ...  31  

5.6ETISKA ÖVERVÄGANDEN  ...  32  

7. RESULTAT OCH ANALYS  ...  33  

7.1HISTORIEBRUK SOM ÅSKÅDLIGGÖRS I HOTELL RWANDA  ...  33  

7.1.1 Ideologiskt historiebruk samt icke-bruk  ...  33  

7.1.2 Pedagogiskt-politiskt historiebruk  ...  33  

7.1.3 Existentiellt historiebruk  ...  34  

7.1.4 Moraliskt historiebruk  ...  34  

7.1.5 Kommersiellt historiebruk  ...  35  

7.2HISTORIEKULTURER I HOTELL RWANDA  ...  36  

7.2.1 Historiska förenklingar och de tre tystnaderna i Hotell Rwanda  ...  36  

7.2.2 Västvärldens kollektiva skuld  ...  39  

7.2.3 Historiekulturer i handledningen till Hotell Rwanda  ...  40  

7.3PROBLEMATISERING AV ANVÄNDANDET AV HOTELL RWANDA OCH DEN MEDFÖLJANDE LÄRARHANDLEDNINGEN I HISTORIEUNDERVISNINGEN  ...  41  

7.3.1 Kommersialiseringens problematik  ...  42  

7.3.2 Film som förmedlare av historia  ...  43  

7.3.3 Hotell Rwanda i undervisningssyfte  ...  44  

8.  SLUTSATS  ...  45  

8.1VIDARE FORSKNING  ...  47  

(6)
(7)

1. Inledning

”When  people  ask  me,  good  listeners,  why  do  I  hate  all  the  Tutsi,  I  say  –  Read  our   history”1  

Med detta citat inleds filmen Hotell Rwanda. Förutom att vara ett starkt citat visar det även vilken aktiv roll historien spelade i konflikten. Detta är ett radiocitat eller historiebruk från den ökända radiokanalen RTMLC som var en viktig aktör i folkmordet med sin förmåga att sprida propaganda och det refererar tydligt till en historiekultur som motiverar det folkmord som skulle inträffa.

Begrepp som historiekultur samt historiebruk är numera en central del av den didaktiska diskursen inom historieämnet. Historiebruk brukar kortfattat förklaras i termerna kring hur man använder historia och historiekultur som en kommunikationskedja som är byggd kring historia. Man har genom forskning kunnat verifiera att elevers syn på historia är i ständig förändring där dessa 2 begrepp samt historiemedvetande spelar en avgörande roll i

formandet av synen på historia2. Historiemedvetande är processen där elever förstår att

dåtiden påverkat nutiden vilket även ger effekter i framtiden och att film påverkar elevers historiemedvetande är numera ansett som en självklarhet. Eftersom lärare ofta använder sig av film i undervisningssyfte är det enligt oss av stort intresse att visa vilken form av historiekultur spelfilmer förmedlar samt vilket historiebruk det handlar om.

Spelfilm är ur ett historiskt perspektiv ett förhållandevis nytt medium, och särskilt historisk spelfilm har fått ett allt större genomslag under 1990-talet och det visar inga

tecken på att mattas av i sin utvecklingstakt samt i sin vilja att skildra historia3. Tvärtom

så skildras mer och mer historia på film och ofta kan detta leda till diskussioner kring vilken syn som förmedlas samt vilka motiv som ligger bakom dessa historieskildringar.                                                                                                                

1  George, Terry-Hotell Rwanda MGM/United Artist, 2004  

2  Karlsson & Zander 2009, 38  

(8)

Denna diskussion kring historiebruk och historiekultur finner vi särskilt intressant eftersom elever inte bara ser historisk film i undervisningssyfte utan även får en uppfattning kring vissa historiska händelser genom spelfilmer de sett på sin fritid.

En film som ofta används i undervisningssyfte på de skolor vi arbetar på är Hotell Rwanda. I denna skildras folkmordet i Rwanda sett ur en hotelldirektör vid namn Paul Rusesabaginas ögon, och som under den tragiska våren 1994 påstår sig ha gömt undan en större mängd människor på sitt hotell vilket i slutändan räddade deras liv. Hotell Rwanda gör anspråk på att vara en sann berättelse vilket gör filmen mer intressant ur ett historiekritiskt perspektiv men även eftersom den med detta i ryggen kommer att mottas annorlunda av betraktaren. Det går att jämföra filmen med Schindlers List eftersom båda filmerna handlar om män som förväntas tillhöra förövargruppen men går emot den egna regimen för att rädda människor ur offergruppen. En annan likhet dessa filmer har är att de i viss mån tycks få representera synen på respektive folkmord vilket får oss att vilja undersöka vilken historiekultur Hotell Rwanda förmedlar och vilka historiebruk den använder sig av. Nästa fråga man bör ställa sig är huruvida det är viktigt att filmen är helt korrekt ur ett historiskt perspektiv eller om den fortfarande fyller ett syfte om så ej är fallet. Som lärare måste man göra avväganden kring detta så fort man undervisar med hjälp av film eller refererar till mediet och därför finner vi det vara relevant samt lärorikt att fördjupa oss i Hotell Rwanda och den historiesyn den förmedlar.

(9)

2. Syfte och frågeställningar

Syftet med denna uppsats är att analysera hur folkmordet i Rwanda framställs i spelfilmen Hotell Rwanda med utgångspunkt i begreppen historiebruk och historiekultur. Vidare är syftet att problematisera användandet av spelfilmen i historieundervisningen med utgångspunkt i den lärarhandledning som AV Media Skåne/Svenska Filminstitutet bistår lärare med som underlag till filmen Hotell Rwanda. Undersökningen utgår från ett användande på gymnasial nivå, då det är där vi båda har störst erfarenhet när det kommer till historieundervisning. Följande frågeställningar är utgångspunkten i vår uppsats:

1. Hur framställs folkmordet i Rwanda i spelfilmen Hotell Rwanda med utgångspunkt i begreppen historiebruk och historiekultur?

2. Vilken problematik kan uppstå med användandet av filmen Hotell Rwanda och dess medföljande handledning i en undervisningskontext?

(10)

3. Litteraturgenomgång

I litteraturgenomgången presenteras inledningsvis en historisk bakgrund för att ge en bild av folkmordet ur flera historiekulturers perspektiv. Denna historiska bakgrund ligger sedan till stor del bakom de olika slutsatser vi drar i delen som behandlar historiekulturer som visas i filmen. Detta följs av en genomgång av litteratur som behandlar hur

folkmordet har presenterats i film och hur film generellt använts som historieförmedlare. Även dessa teorier är av stor vikt eftersom vi använder oss av dessa när vi bland annat problematiserar användandet av filmen Hotell Rwanda i en undervisningskontext.  

3.1 Folkmordet i Rwanda: historisk tillbakablick

I sin bok Vi vill upplysa er om att vi kommer att dödas i morgon tillsammans med våra familjer försöker journalisten Philip Gourevitch förstå mekanismerna bakom folkmordet i Rwanda samt bistå med berättelser från Rwanda kring händelserna våren 1994. I början av sin bok förklarar han att den Rwandiska regeringen våren 1994 börjat föra en politik vars mål var att uppmana alla som tillhörde landets hutumajoritet att mörda alla som tillhörde tutsiminoriteten. De föreställde sig att om de utplånade tutsifolket så skulle världen bli en bättre plats att leva på och efter detta inträffade människoslakten i

Rwanda4. Detta är en mycket enkel förklaring till det som inträffade 1994 och det

stämmer väl överens med den bild som filmen Hotell Rwanda förmedlar. Dock framträder ett klart mer komplicerat offer-förövare-mönster när vi studerar ämnet djupare vilket vi ämnar presentera i den historiska tillbakablicken.

Något som är frekvent återkommande i litteratur som behandlar händelserna i Rwanda mellan mars och juli månad 1994 är att det var ett folkmord som saknar motstycke i historien. Skillnaden mot exempelvis den judiska utrotningen under andra världskriget är att i detta folkmord deltog mer eller mindre alla i någon grad, medan nazismens slutgiltiga lösning utfördes av en mindre grupp individer. I en intervju med en överlevare från massmordet i Rwanda förklarar mannen i fråga att det i hans sektor bodde ungefär 5000 människor där fördelningen var 3500 hutuer och 1500 var tutsier. Alla hutumännen deltog                                                                                                                

(11)

i kriget mot sina f.d. grannar och vänner. Män som varit gifta med tutsikvinnor beordrades att döda sina fruar för att visa sin lojalitet gentemot hutufolket vilket visar vilka starka

sociala mekanismer som satts i rörelse.5 Ett system sattes upp där de lät en man ansvara

för undersökning av tio hushåll i hans närområde vilket ledde till att de lättare kunde identifiera vilka som var hutu och tutsi. Detta ledde i sin tur till lärare som mördade sina elever, grannar som mördade sina grannar och som tidigare nämnt makar som mördade

sina fruar.6 Krafter så starka som dessa kommer givetvis inte av sig själv utan man måste

gå tillbaka i historien för att finna svaret på hur detta kunde inträffa. För att kunna förstå mekanismerna bakom folkmordet måste man alltså förstå dess historia anser vi. Därför anser vi det relevant att ge en kort historisk bakgrund där vi börjar med européernas intåg i slutet av 1800-talet fram till folkmordet. Vi beskriver sedan kort folkmordet för att ge läsaren en bild av vad filmen beskriver för att sedan övergå till ett antal historiker som problematiserat den rådande historiekulturen kring folkmordet i Rwanda som också återspeglas i filmen.

3.1.1 Rwanda under kolonialismen

Exakt hundra år före folkmordet 1994 startade den europeiska inblandningen i Rwanda enligt Linda Melvern i boken Att förråda ett folk. Hon menar att det till en början var bestämt att landet skulle tillhöra Tyskland och dess intressen, och att de lät den dåvarande Rwandiska monarkin vara orörd och visade minimalt intresse att blanda sig i. Detta var första gången kolonisatörerna stötte på hutuer och tutsier som var de två dominerande folkslagen i Rwanda. De hade samma religion, språk och i viss mån kultur. Hutuerna var majoritet och idkade jordbruk i högre grad än Tutsierna som oftare livnärde sig på

boskapsskötsel, var något mer högväxta och hade kantigare drag.7 Något som flera böcker

kring Rwanda tar fasta på är det faktum att ingen tycks veta det exakta ursprunget för hutu-, tutsifolket i Rwanda. Det tycks dock inte ha varit några större spänningar mellan grupperna de europeiska kolonisatörerna trädde in på kartan anser Alain Destexhe i sin bok Rwanda and genocide in the twentieth century. Efter första världskriget trädde Belgien in som kolonisatör i Rwanda. De förstärkte skillnaderna mellan hutuerna och                                                                                                                

5 Mamdani 2001, 4

6 Destexhe 1995, 31

(12)

tutsierna och införde ett system där tutsierna var i maktposition och här läggs grunden för

de motsättningar som sedan skulle utmynna i folkmordet 1994. 8

3.1.2 Revolution och inbördeskrig

1959 hade spänningar växt inom landet och en våg av nationalism hade svept genom de koloniserade länderna i Afrika vilket började leda till självständiga stater enligt Alain Destexhe. Belgarna som kritiserats i FN för deras sätt att bara låta en handfull människor få utbildning inom administration vilket behövdes för att styra ett land gav nu över makten till hutueliten efter att under långa perioder favoriserat tutsipopulationen. Detta ledde givetvis till motsättningar som på 70-talet förstärktes när det infördes lagar som begränsade skolgången för tutsi och med införandet av raskort som visade vilket folkslag

man tillhörde.9 Detta ledde i sin tur till bildandet av en gerillarörelse i Uganda av

exilrwandier. Enligt Linda Melvern i boken Att förråda ett folk gick invasionen inte enligt planerna och Rwandas sittande president Habyarimana fick stöd från en rad länder där bland annat Frankrike bistod med trupper och Egypten sålde dem krigsmateriel. Innan vapnen hann levereras signerades dock en bräcklig vapenvila efter påtryckningar från västvärlden.10

I samband med RDF:s invasion införde presidenten ett flertal pogromer mot tutsibefolkningen samt de oppositionella hutuanhängarna med motiveringen att det handlade om att skydda Rwanda från hotet av det underlägsna tutsifolket enligt

Destexhe.11 Det fanns även ett flertal varningstecken som nådde bland annat det franska

ministeriet om att hutuerna planerade att utrota tutsifolket i Rwanda, men dessa ignorerades enligt Linda Melvern. Hon menar att detta inte var någon hemlighet eftersom det redan 1993 i media nämnts att Frankrike stödde en regim som ämnade utrota

tutsierna.12 Denna regim hade då börjat utbildandet av en milis, eller en dödspatrull vilket

den även kallats. Den var tvådelad och bestod av Interhamwe, ”de som arbetar tillsammans”, och Impuzamugambi, ”de som har ett gemensamt mål”, och uppgick till 30                                                                                                                 8 Destexhe 1991, 36 9 Destexhe 1991, 42-44 10 Ibid, 46-47 11 Ibid, 46 12 Melvern 2003, 58

(13)

000 när folkmordet tog sin början. Milisen var enligt Melvern organiserad i

landsomfattande skala där det fanns lokala ledare men allt styrdes uppifrån.13

3.1.3 Västvärldens misslyckande

I flera scener i Hotell Rwanda betonas västvärldens apati för det som hände i Rwanda 1994 vilket leder till att vi vill uppmärksamma orsakerna bakom detta för att sedan kunna analysera hur filmen belyser dem. En fråga som Linda Melvern lyfter är varför FN agerade så passivt och här kommer hon fram till att misslyckandet i Somalia var en av anledningarna till att de fredsbevarande styrkorna var så få till antalet och förhållandevis

passiva.14. Även Alain Destexhe nämner misslyckandet i Somalia som en av

anledningarna till västvärldens passiva inställning gentemot Rwanda i sin bok Rwanda: and genocide in the twentieth century. Han pekar också på USA och deras passiva roll som en av orsakerna och menar att det slutgiltiga beslutet att inte ingripa i folkmordet inte

skedde i FN-högkvarteret utan i Vita Huset.15

Ett land som fått mycket kritik för sitt agerande kring folkmordet i Rwanda är Frankrike som fortsatte att stödja den sittande regimen trotts att situationen fortsatt försämrades fram till folkmordets början. En ny vapenvila hade tecknats men RPF bröt den för att hejda mördandet av tutsibefolkningen som hela tiden hade fortsatt i mindre skala. Frankrike försåg regeringen med vapen, helikoptrar och utrustning och författaren drar slutsatsen att utan detta stöd hade aldrig regeringen hållit stånd mot gerillan vilket hade lett till ett snabbare krigsslut.16

3.1.4 Radions roll

I filmen Hotell Rwanda förstår mottagaren tidigt vikten av radiokanalen RTLMC och dess roll som hutumilisens propagandaverktyg samt koordinerare vilket leder till att vi anser att det bör förklaras mer kring dess innebörd under folkmordet. Gérard Prunier beskriver i boken The Rwanda crisis: history of a genocide radions roll under inbördeskriget. Han                                                                                                                

13 Melvern 2003, 59

14 Ibid, 94

15 Destexhe 1991, 49

(14)

menar att en ny radiokanal startade i Rwanda 1993 vid namn RTLMC (Radio Télévision Libre Mille-Collines) och den skulle komma att spela en viktig roll i folkmordet. Den brukade en informell stämning med råa inslag och de attraherade det vanliga folket genom popmusik. Syften med den nya kanalen var att förbereda människorna i Rwanda inför folkmordet. Det var en propagandamaskin utan dess like och eftersom vanligt folk saknade någon annan nyhetsrapportering fick den stort inflytande hos hutupopulationen. Gérard Prunier går i sin bok så långt i sitt resonemang kring dess inflytande att han lyfter fram en belgisk underrättelseofficer vid namn Mark Nees som fortfarande är övertygad att om man lyckats stoppa radiokanalen kunde hela folkmordet ha begränsats eller till och

med hindrats.17 Om detta stämmer eller inte låter vi vara osagt men det talar oavsett för

radions viktiga roll i folkmordet 1994.

3.1.5 Folkmordet

Det är oklart vad som var den utlösande faktorn kring beslutet att iscensätta folkmordet i

Rwanda enligt Prunier18. Han menar att regeringen målade upp bilden av gerillan som

ondskans väsen, och befolkningen som hade ett mycket begränsat informationsflöde svalde detta. Alla som hjälpte dessa ondskans varelser menade de var en av dem och skulle gå samma öde till mötes som resten av tutsierna. Mördandet målades upp som ett kollektivt ansvar där alla skulle dra sitt strå till stacken och hutuerna ansåg i många fall att

de utförde order när de dödade tutsier.19

3.2 En alternativ historiekultur kring folkmordet

I denna uppsats ämnar vi som tidigare nämnt att analysera filmen Hotell Rwanda med historiekultur som verktyg. I läsandet av litteratur inom ämnet framgår att de afrikanska forskare vi har valt att använda oss av tycks se händelserna ur ett annat ljus. I kommande stycke skall vi presentera tankar av Mahmood Mamdani som är en ugandiskfödd forskare inom fältet och en artikel skriven för organisationen African Studies av professor Lemarchand, René är visserligen är franskfödd men tillhör en forskartradition som bör klassas som icke-eurocentrisk. Syftet med att presentera dessa två forskare separat är att                                                                                                                

17 Prunier 1998, 86

18 Ibid, 141 19 Ibid, 142

(15)

ge en alternativ historiekultur till det som presenteras i filmen och den medföljande handledningen av svenska filminstitutet.

3.2.1 Mahmood Mamdani och de tre tystnaderna

Mamdani menar att återberättelser av folkmordet i Rwanda från vetenskapliga samt populärvetenskapliga källor lider av tre så kallade tystnader. Den första menar han är att dessa beskriver folkmordet som något som saknar historia. Man bortser från bakomliggande orsaker och koncentrerar sig på det som hänt. Den andra tystnaden är det faktum att agenterna belyses ur ett ensidigt perspektiv. Man har belyst folkmordet som något som kom uppifrån och sedan fortplantade sig bland folket. I själva verket är det en större komplexitet i förhållandet mellan de olika agenterna i detta fall där vissa påtryckningar underifrån kulminerade i avgörande händelser i folkmordet. Den tredje tystnaden handlar om geografin där folkmordet skedde. Det är ett allmänt antagande att eftersom folkmordet skedde inom Rwandas gränser så bör även dess orsaker härstamma därifrån. I verkligheten menar Mamdani att regionala processer i centrala Afrika var en

del i den dynamik som ledde fram till händelserna våren 1994.20

3.2.2 Antikolonialistiskt våld

Mamdani beskriver även hur kolonialismen spelade en viktig roll i den postimperialistiska världen. Han menar att kolonisatörerna i den första fasen av kolonisationen enbart gjorde skillnad mellan kolonialmakten och de erövrade, men att de succesivt märkte hur detta skapade för mycket agg gentemot kolonisatörerna, vilket ledde till att de valde en annan väg. De delade upp tidigare samexisterande grupper inom ett land och gjorde denna uppdelning baserad på etnicitet. Det var inte ovanligt att ett folkslag blev direkt diskriminerat vilket i Rwandas fall föll på hutuernas lott. Man kan alltså säga att folkmordet i Rwanda är ett antikolonialistiskt våldsdåd trotts att man inte attackerade kolonisatören i det här fallet. Att våld utövas mot den etniska folkgrupp som blev bestämmande av kolonisatören hände ett flertal gånger i postimperialistiska samhällen

och faktum är att tutsierna även 1959-63 och 1973 blivit utsatta för denna typ av våld21.

Denna pendel svängde sedan åt andra hållet efter folkmordet då uppskattningsvis 200 000                                                                                                                

20 Mandani 2001, 8

(16)

hutuer tros ha mördats av den Rwandiska armén i flyktingläger i östra Kongo kring

199722 i ett tydligt exempel på offer som blir mördare. Faktum är att folkmordet i Rwanda

inte var första gången ett folkmord utspelade sig mellan dessa två grupper och inte heller det sista. Mamdani menar att de våldsdåd som utspelats mellan hutu- och tutsigrupperna har utförts med två separata historiekulturer i botten där båda grupperna har använt

offerpsykologin som drivkraft i våldsdåd mot den andra gruppen.23

3.2.3 Offer-förövare problematik

I filmen Hotell Rwanda är det väldigt tydligt vilken folkgrupp som är förövare och vilka som är offer i konflikten. Vi anser därför att professor Rene Lemarchands tankar kring detta är mycket relevanta eftersom han menar att fakta har förvrängts i historiekulturen kring Rwanda för att göra rollerna kring skuld tydligare och den har även kollektiviserats. Det första folkmordet mellan dessa två grupper skedde redan 1972 i Burundi där tutsierna begick vad som kallats det första folkmordet sedan förintelsen när de systematiskt mördade mellan 100 000 till 200 000 exilhutuer efter en misslyckad statskupp stödd av välutbildade hutuer.24

Detta är enligt Lemarchand en historisk tråd av stor vikt eftersom den förklarar en stor del av den senare händelseutvecklingen. Det förklarar tutsiernas bakslag i Rwanda 1973 då president Habyarimana kom till makten och det förklarar den radikala synen på tutsier bland hutuerna. En annan faktor som spelar in i folkmordet är även det en händelse som utspelats utanför Rwandas gränser. 1993 mördades Burundis president vilket ledde till massmord från båda sidor. 300 000 panikslagna hutuer sökte skydd i Rwanda från den tutsistyrda armén i Burundi och bland dessa flyktingar kan man enligt Lemarchand anta

att många bör ha anslutit sig till Interhamwemilisen under folkmordet 1994.25

                                                                                                               

22 Lemarchand 2005, 97

23 Mandani 2001, 267

24 Lemarchand 2005, 6

(17)

3.3 Film och historia

Med denna del av uppsatsen är vår intention att presentera bakgrundsfakta kring hur historia presenterat på vita duken. Detta är viktigt eftersom vi inte kan analysera film utan att använda oss av teorier kring ämnet.

Förhållandet mellan film och historia är något som flitigt diskuterats i Sverige, åtminstone de senaste åren då det tidigare varit ett område som utforskats relativt lite. Speciellt när det kommer till användningen av historisk film i historieundervisningen. Det är ett faktum att den amerikanska filmindustrin är den dominerande trots att egentligen bara en bråkdel av all film härstammar från USA. Ulf Zander hävdar att film som medium idag är det mest inflytelserika när det kommer till förmedling av historia.  Han tar även upp att både filmisk och akademisk historisering är kulturella produkter som i sin tur präglats av sin

samtid.26

I boken Historien är nu – En introduktion till historiedidaktiken diskuterar Ulf Zander filmens roll som historieförmedlare i kapitlet Det förflutna på vita duken. Ett problem han nämner är hur man som filmmakare medvetet kan välja att visa upp en oproblematisk och politisk korrekt bild av en problematisk förflutenhet, vilket innebär att motbilder kan få

svårt att få fäste, framför allt i samma utsträckning som en film med stort genomslag får.27

Men just det stora genomslag som film faktiskt får är en anledning att använda sig av den då man levandegör historien på ett sätt som det skrivna språket inte kan konkurrera med. Han skriver även att filmmakare och tv-regissörer medvetet kan tänkas välja ut politiskt korrekta representationer av en förflutenhet som annars är problematisk och omstridd. Detta i syfte att motverka uppkomsten av en ny, aggressiv nationalism. Vidare skriver han att även om den visuella historien kan likrikta det kollektiva minnet, så fyller den även en funktion i sitt bidrag till att föra fram den historia som antingen varit förträngd eller

kollektivt gömd.28 När historia visas på film, i synnerhet Hollywood producerad sådan,

tenderar de att kretsa kring David och Goliat-temat. Man uppmanas som åskådare att

                                                                                                               

26 Zander 2006, 14

27 Karlsson & Zander 2009, 134

(18)

engagera sig i huvudpersonens öde samt identifiera sig med hjältarna samtidigt som man

tar avstånd från de som framställs som de onda.29

Zander skriver även att filmmakare och tv-regissörer medvetet kan tänkas välja ut politiskt korrekta representationer av en förflutenhet som annars är problematisk och

omstridd. Detta i syfte att motverka uppkomsten av en ny, aggressiv nationalism. 30

Mats Jönsson diskuterar också relationen mellan film och historia i sin avhandling Film och historia – historisk hollywoodfilm 1960-2000. Även han är inne på vikten av det audiovisuella mediet och hur det borde betraktas på samma sätt som litteratur när det kommer till att förmedla historien. Tesen han har arbetat med är, något förenklat, att historisk film alltid säger mer om själva produktionskontexten än om den historiska period den faktiskt skildrar. En av anledningarna till att han väljer att studera just Hollywood är kritiken från både press och akademi när det kommer till bristande historisk sanningsenlighet, trovärdighet och korrekthet. Detta alltså i synnerhet när det kommer till

amerikansk film.31 Även i Peter Aronssons bok Historiebruk – att använda det förflutna

nämns förhållandet mellan film och historia. Han konstaterar mediets kraft i att förmedla historia då han skriver att det är det vanligaste sättet bruka en gemensam historia i

västvärlden och lyfter Arn-filmerna som exempel på detta, i ett svenskt sammanhang. 32

Även i antologin med Pelle Snickars och Cecilia Trenter som redaktörer lyfts diskussionen om huruvida det finns bristande sanningsenlighet inom film som media och framför åsikter om att de historiska referenserna skamlöst underordnas syftet att sälja en produkt, föra fram ett ideologiskt budskap eller helt enkelt tillfredsställa konsumentens

behov.33

3.3.1 Litteratur om Hotell Rwanda

I arbetet med Hotell Rwanda har vi funnit flera artiklar samt böcker som behandlar filmen och dess syn på det inträffade. Vår tanke är därför att presentera några av dessa författares tankar kring filmen i nästföljande stycke eftersom vi finner dessa relevanta för vår                                                                                                                

29 Karlsson & Zander 2009, 140

30 Ibid, 134

31 Jönsson 2004, 1

32 Aronsson 2004, 46

(19)

fortsatta studie. Vi fann även en artikel vid namn The last dog in Rwanda som utöver filmen behandlar den medföljande handledningen som vi ämnar presentera mer djupgående än den övriga litteraturen.

Tommy Gustafsson har skrivit en artikel, Filmen som historisk källa, som publicerats i Historisk tidskrift, där han bland annat diskuterar hur synen på den historiska filmen förändrats över tid. Från att tidigare mest fokuserat på rena faktafel i filmerna, så har man enligt honom anpassat sig till den verklighet som råder idag, det vill säga att film, oavsett om det är spelfilm eller dokumentär, idag är det mest betydelsefulla sättet att förmedla historia till allmänheten. Själva faktafelen är dock inte ointressanta men bör istället diskuteras i form av alternativ historieskrivning. Vidare hävdar han att även om filmbolagen anlitar experter för att påvisa en korrekt historia så är det fortfarande den kommersiella aspekten som är det centrala, det vill säga att göra en film som genererar

intäkter.34 Även Steven Dahl har i sin analys av Hotell Rwanda en kritisk syn på

Hollywoodfilmens nästintill påtvingade kommersialisering, vilket får som konsekvens att den måste tilltala olika grupper i samhället. Han hävdar att vårt historiemedvetande tenderar att aktiveras av så kallade borderline events, det vill säga händelser som påverkar hela samhällen, till exempel folkmord. Det är även filmer som berör den här sortens händelser som oftast utger sig för att vara baserade på en sann historia. Däremot är det fortfarande viktigare att producera framgångsrika och fungerande fiktioner snarare än en sann historia.35

Alfred Ndahiro och Privat Rutazibwa har skrivit boken Hotel Rwanda or the tutsi genocide as seen by Hollywood. Som rwandiska akademiker blev de upprörda av bilden som Hotell Rwanda förmedlar av konflikten och har ägnat två år åt att studera, analysera samt intervjua överlevare från folkmordet, med fokus på de som befann sig på Hotel de Milles Colines. I boken lyfter de fram en rad faktafel från filmen. En av deras viktigaste resultat av analysen är att den hjältebild som målas upp kring Paul Rusesabagina är direkt

felaktig.36 Bilden av hur Paul Rusesabagina framställs kritiseras även i Black and white in

colour: African history on screen, i vilken författaren också ställer sig också kritisk till                                                                                                                

34 Gustafsson 2006 472-473

35 Dahl 2010, 15-16

(20)

bristen på kontextualisering av folkmordet och anser att Hotell Rwanda ger en icke

trovärdig bild av folkmordet.37

3.3.2 The last Dog in Rwanda

I en artikel i antologin Regional aesthetics: locating Swedish media av Tommy

Gustafsson vid namn The last Dog in Rwanda tar han upp det faktum att den kommersiella filmen på senare tid har gått från att vara kritiserad för dess våldsamhet till att ses som en förmedlare av kunskap. Denna nya insikt kring filmens värde har kallats ”global cine-literacy” vilket antyder att filmen mer och mer börjat ersätta litteratur som förmedlare av historia. Gustafsson menar att denna trend inte är oproblematisk och exemplifierar detta med de lärarhandledningar som Svenska Filminstitutet delat ut kring filmer i undervisningssyfte. Han menar att dessa handledningar lägger sitt fokus kring filmens direkta handling och att de ignorerat att ta upp hur filmens scenspråk ser ut samt vilken genre filmen är en del av. Filmerna tas inte upp som ett subjektivt hantverk utan behandlas enligt Gustafsson som autentiska historiska händelser. För att exemplifiera detta tar Gustafsson upp lärarhandledningen i Hotell Rwanda och dess avsaknad av

problematisering kring filmen som historiekälla.38

Förutom spelfilmer om förintelsen har det på senare år producerats en hel rad filmer kring folkmordet i Rwanda. Dessa har skapat ett starkt audiovisuellt minne av folkmordet i Rwanda där man ämnar informera världen om de fasor som pågick i detta ”glömda” folkmord. Dessa filmer vill också förmedla västvärldens misslyckande i att de inte ingrep i något de tydligt skulle ha kunnat stoppa. Enligt Gustafsson tenderar alla dessa filmer att illustrera folkmordet istället för att förklara det och de vill upplysa om ett hemskt kapitel i människohistorien som aldrig bör upprepas. Hotell Rwanda menar han är ett utmärkt exempel på detta i sin oförmåga eller ovilja att förklara händelserna och dess ovilja att använda grafisk våld samt dess glada och upplyftande slut. Gustafsson drar tydliga paralleller till Schindler’s list som också innehar många av dessa karaktärsdrag samt en

särställning som den viktigaste filmen på området vilket även Hotell Rwanda har fått.39

                                                                                                               

37 Adhikari 2007, 279-284

38 Gustafsson 2010b, 44

(21)

Gustafsson ställer sig vidare kritisk till handledningen till Hotell Rwanda där han noterat inte mindre än 13 faktafel i den korta historiska översikten. Han menar att författaren förmedlar samma felaktiga historiekultur som filmen och att ett källkritiskt resonemang

lyser med sin frånvaro.40 Folkmordet beskrivs som en irrationell och spontan akt när den i

själva verket var noggrant planerat, och den Rwandiska kapaciteten för propaganda tonas

ner, vilket även det tyder på en förlegad kolonialistisk historiesyn enligt Gustafsson.41

                                                                                                               

40 Ibid, 51 41 Ibid, 52

(22)

4. Analysverktyg

4.1 Historiebruk

I boken Historiebruk konstaterar författaren Peter Aronsson att inget samhälle kan vara utan historia. Alla har en historia och det är just därför historiebruk är så essentiellt. Aronsson definierar begreppet historiebruk som de processer då delar av historiekulturen aktiveras för att kunna forma bestämda meningsskapande och handlingsorienterade helheter.42

På en lång rad områden iscensätts och återbrukas det förflutna för andra anledningar än det rena kunskapssökandet. Peter Aronsson vill nästan sträcka sig så långt som att säga att det alltid finns något eller några syften utöver upptäckarglädjen som bestämmer urval, perspektiv och meningssammanhang. Detta bruk som sker i den dynamiska processen som förbinder erfarenhetsrum och förväntningshorisont i en bestämd situation har nu många vetenskaper fått upp ögonen för eftersom de börjar förstå dess relevans för nutid

samt dåtidsforskning. 43

Historiebruk används numera som en ram i studerandet av hur exempelvis fenomen som klass, kön, ålder, etnicitet situationellt förhandlas och där historiekulturen i olika varierande grad blir en del av de mobiliserande resurserna i definitionen av en grupp och

dess anspråk.44 Ur ett historiskt perspektiv har en rad grupper gjort exakt detta när de

definierat sig själva med hjälp av historien. Nationalismen är ett utmärkt exempel på hur historien får tjäna nationalstatens syften. Även indelningen av historien i epoker och hur dessa har delats in är ett bra exempel på hur olika länder använder sig av historia. Den svenska stormaktstiden som benämningen är en produkt av nationalismen och likartade efterkonstruktioner vimlar det av inom historien. Anledningarna till att man konstruerar dessa epoker samt använder sig av historia är för att ge mening, legitimitet samt för att hantera förändring av oss själva och verkligheten, menar Aronson. Mening skapas av att

                                                                                                               

42 Aronsson 2004, 17

43 Ibid, 7 44 Ibid, 24

(23)

enskildheter sätts in i sammanhang och detta är som tidigare ett mänskligt behov45. En av de slutsatser Aronsson drar i sin bok är det faktum att historiekulturens berättelser inte är någon oskyldig avspegling av verkligheten, utan är beskrivningar av hur verkligheten bör

uppfattas, förklaras samt legitimeras.46

I boken Historien är nu – En introduktion till historiedidaktiken har Klas-Göran Karlsson skrivit ett stycke om historiebruk och där bifogat en typografi över bruket av historia som

bör kunna appliceras på mycket av det moderna historiebruket.47

Tabell 1: Olika typer av historiebruk

Behov Bruk Brukare Funktion

Upptäcka

Rekonstruera Vetenskapligt Historiker Historielärare Verifikation Tolkning

Minnas Glömma

Existentiellt Alla människor Orientering

Förankring

Återupptäcka Moraliskt Välutbildade

skikt Intellektuella Rehabilitering Restaurering Försoning Uppfinna

Konstruera Ideologiskt Intellektuella Politiska eliter Legitimering Rationalisering Glömma Utplåna Icke-bruk Intellektuella Politiska eliter Legitimering Rationalisering Illustrera Offentliggöra Debattera

Politisk-Pedagogiskt Intellektuella Politiska eliter Pedagoger

Politisering

Instrumentalisering

Öka historiens värde Göra ekonomiska vinster

Kommersiellt Verksamma

inom reklam och ekonomi Kommersialisering 48                                                                                                                 45 Aronsson 2004, 57 46 Ibid, 276

(24)

Karlsson och Zander menar att alla bruk av historia kan i viss mening sägas handla om människans sökande efter mening och sammanhang i sin tillvaro.

Det existentiella historiebruket är ofta väl utvecklat bland både individer och grupper i samhället, och här är själva minnesfunktionen förstärkt av exempelvis en konflikt. Som exempel tar författaren upp den judiska och armeniska befolkningen som har starka kulturella band, inte bara i respektive länder utan även i diasporagrupper världen över till

följd av de folkmord båda grupperna utsatts för.49 Dessa nationer, eller samhällen, kan

kallas för minnessamhällen då de har en stark sammanhållning genom minnet av traumatiska händelser. Nämnas bör också det faktum att historien under moderniteten mist sin roll att fungera som ett redskap för att hålla samman stater och nationer, och även för dess legitimering. För att exemplifiera detta nämns västvärlden och östra Europa. I väst är det överflödssamhället där det materiella behovet har blivit tillfredsställt och uppsvinget för kulturella värden såsom tillhörighet, identitet och livskvalitet leder till att efterfrågan på historia ökar. I östra Europa, där de materiella behoven inte mättats, kan istället det existentiella historiebruket näras av otrygghet och sökandet efter nya identiteter i svallvågorna efter Sovjetunionens fall och det systemskifte som då skedde

från ett kommunistiskt till ett postkommunistiskt samhälle.50

Det moraliska historiebruket hänger samman med maktutövning, och även med den upprördhet som kan uppstå över hur den bedrivits, och slutligen med hur den kan fortsätta att bedrivas. Målet kan i generella termer ses som att man gör upp med makten och ett nästintill återskaffande av det tillstånd som rådde före nämnda makts intåg i historien. Vad gäller det moraliska bruket så fungerar det i en modern stat på olika sätt beroende på om det är en auktoritär eller totalitär stat kontra välfärdsstaten. I de första fallen handlar det om att undanhålla befolkningen den historia som kan skada den politiska maktens legitimitet, medan i fallet välfärdsstaten ägnas all uppmärksamhet åt att producera och fördela välstånd samtidigt som medborgarnas behov av historia, rötter och identitet åsidosätts.51

                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                           

48 Karlsson & Zander 2009, 59

49 Ibid, 61

50 Ibid, 61-62

(25)

Det ideologiska historiebruket handlar om att bygga upp ett relevant meningssammanhang med hjälp av historia, och som kan legitimera en viss maktposition och rationalisera denna genom att korrigera historien så att misstag och problem på vägen försvinner, bagatelliseras eller tonas ner. Man kan också använda sig av absoluta kronologier, tydliga periodiseringar, svart-vita analyser eller inte särskilt problematiserade framstegsperspektiv, för att ta några exempel. Vad gäller den nationalistiska ideologin kan man applicera bruket på de intellektuella nationalistiska som målat upp en symbiotisk relation mellan den egna nationen och ett visst territorium, detta var nödvändigt för att nationen skulle kunna fullgöra sin ”uppgift”. Man motiverade nationens ägande med historiska rättsanspråk som helt sonika bygger på om att den aktuella nationen har varit längst på ett särskilt territorium, har varit längst inom dess gränser eller innehar den politiska makten i det ögonblicket. Detta kan som en tragisk konsekvens, leda till etnisk

rensning hos det folk som anses sakna naturlig rätt till territoriet.52

Likheterna mellan icke-bruket av historia och det ideologiska historiebruket tar form i att de inte bara har samma brukargrupper, men även samma syfte i att legitimera och rationalisera. Icke-bruket är en medveten hållning hos intellektuella och politiska grupperingar att ignorera och förtränga den historiska dimensionen. Det befintliga samhället ska inte legitimeras utifrån historia eller kulturarv, utan snarare med

socioekonomiska förhållanden i samtiden eller en lysande framtid.53

Det pedagogisk-politiska historiebruket kan beskrivas som metaforisk, symboliskt och jämförande där man förenklar och inte problematiserar förhållandet mellan då och nu. Här betonas också skillnaden på den historievetenskapliga tankeoperationen som oftast alltså bygger på en jämförelse. Då historikern jämför, inte för att jämställa, utan för att urskilja såväl likheter som skillnader så används det politiska historiebruket enbart för att framhäva likheter. Att betona även skillnaderna skulle underminera detta bruk och det är därför svårt, för att inte säga omöjligt att kombinera ett vetenskapligt och ett politiskt-pedagogiskt historiebruk. På grund av detta är det lätt hänt att förespråkare för dessa olika

historiebruk hamnar i polemik med varandra.54

                                                                                                               

52 Karlsson & Zander 2009, 63

53 Ibid, 64 54 Ibid, 66

(26)

Man kan se likheter mellan det pedagogisk-politiska och det kommersiella historiebruket när det kommer till historiska företeelser med stor emotionell lyskraft. Här exemplifieras detta med filmer som berör förintelsen så som Schindlers list och Livet är underbart. En av frågorna som lyfts fram är om förintelsen amerikaniseras genom att den tillförs amerikanska och kommersiella värden som kan vara svåra att ens föreställa sig som ett lyckligt slut.55

Den typologin som vi visat ovan innehållandes dessa olika bruk väcker enligt författarna många frågor. Bland annat gäller det avgränsningsproblematiken, då det inte bara kan vara svårt att skilja de olika bruken från varandra. Flera kan samtidigt aktualiseras och på så sätt även förstärka varandra, som exempel på detta nämner de det stora nutida intresset för genus- och kvinnohistoria som syns i både vetenskapssamhället och det kommersiella

utbudet av historisk litteratur.56

4.2 Historiekultur

I senare forskning har man börjat intressera sig mer av hur människor tar åt sig historia och vilka kanaler historia kommer från. Det finns inom den historiska didaktiken en kedja av mottagare och förmedlare av historia och det är numera uppenbart att dessa mottagare inte är tomma kärl utan bär med sig erfarenheter, upplevelser och kunskaper som påverkar hur de mottar och tillgodogör sig historien. Om man ser till en strukturell nivå så innefattar denna kedja en mängd olika kanaler som förmedlar historia som är allt ifrån film till dataspel. En sådan kommunikationskedja som är byggd kring historia kan man

beskriva som en historiekultur57.

Karlsson och Zander menar i boken Historien är nu att den historia som står i centrum bör betraktas som en kulturprodukt eller något som är konstruerad, uppfattad och använd av

                                                                                                               

55 Karlsson & Zander 2009, 67-68

56 Ibid, 68 57 Ibid, 38  

(27)

olika individer, grupper, samhällen samt stater för att kunna svara mot vissa behov och för att tillfredsställa olika specifika intressen.58

I boken Historiedidaktik: Begrepp, teori och analys angriper författaren historiesystemet i den akademiska världen som han menar är en nedsippring utan ifrågasättande från mottagarens sida. Den meningsbärande historien menar han också kan vara relaterad till existentiella, moraliska, politiska, ideologiska eller kommersiella behov och intressen vilket bör skilja den från den mer vetenskapligt inriktade historien som jobbar med kunskap, tolkning och förklaring medan det icke-vetenskapliga historiebruket där man arbetar mer med relation till attityder och föreställningar, känslor och värden till motsats

till den mer kognitivt inriktade vetenskapen.59

                                                                                                               

58 Karlsson & Zander 2009, 38

(28)

5. Metod och genomförande

5.1 Kvalitativ metod

Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod i vår analys av Hotell Rwanda och dess förmedlande av historiekultur och historiebruk. Kvalitativ forskning skiljer sig på många sätt från den kvantitativa forskningen som behandlar siffror där den kvalitativa metoden

behandlar ord menar Alan Bryman i sin bok Samhällsvetenskapliga metoder.60 En av

anledningarna till att vi har valt denna forskningsstrategi är det faktum att den kvalitativa metoden tenderar att i jämförelse med den kvantitativa metoden vara en mer öppen

forskningsstrategi.61 Eftersom vi studerar Hotell Rwanda och den historiesyn den

förmedlar blir detta ett naturligt val eftersom vår fråga kräver en öppen forskningsstrategi. Film som medium är en massmedieproduktion där man även kan använda sig av en kvantitativ metod men då måste svaren på forskarens frågor bli mätbara. Grunden till varför man använder kvalitativ metod istället är att man anser studiet av den sociala verkligheten kräver en annan logik än den naturvetenskapliga forskningsprocessen eftersom samhällsvetenskapens studieobjekt – människorna skiljer sig från vetenskapens

studieobjekt.62 Ett exempel på en fråga med denna metod hade varit att man mäter

förekomsten av kvinnor i en viss typ av film eller etniciteten hos skådespelarna i filmer inom ett område.

Analysen vi ämnar göra kring Hotell Rwanda bottnar i begreppen historiekultur och historiebruk. Dessa begrepp blir den röda tråden i vårt arbete och de blir även vårt analysredskap till filmen och dess handledning. Vi kommer analysera filmen samt den medföljande handledningen från AV Media och filminstitutet med ett historiekulturellt samt historiebrukande perspektiv. Genom denna kvalitativa metod ämnar vi att använda oss av ett hermeneutiskt synsätt kring tolkningen av data. För att förtydliga ovanstående stycke så har vi gått till väga som så att vi har valt ut ett antal scener ur filmen. Dessa scener har vi sedan studerat närmare för att på så sätt kunna urskilja vilka olika sorters historiebruk som, enligt Karlsson och Zanders modell, synliggörs. För att åskådliggöra                                                                                                                

60 Bryman 2011, 340

61 Ibid, 376 62 Ibid, 376

(29)

vilka historiekulturer man kan se i filmen och dess medföljande handledning har vi valt att till stor del använda oss av den tidigare forskning kring folkmordet i litteraturgenomgången för att vilken historiekultur filmen använder sig av.

5.2 Hermeneutik

Inom den kvalitativa metoden finns en rad olika skolor där man tolkar och bearbetar material på olika sätt. Vi har valt att använda oss av ett hermeneutiskt synsätt i arbetet kring Hotell Rwanda. I Alan Brymans bok Samhällsvetenskapliga metoder menar författaren att hermeneutiken är ett synsätt som i sin början utformades för tolkning och förståelse av teologiska texter. Den centrala tanken är att den forskare som analyserar en text eller i vårt fall en film skall få fram dess mening utifrån de perspektiv som dess upphovsman haft. Detta sätter fokus på den historiska samt sociala kontext i vilket filmen producerades i. Man kan på grund av detta även räkna in vissa former av textanalys i den hermeneutiska sfären eftersom det finns ett intresse för i vilken kontext texterna producerats.63

Inom den kritiska hermeneutiken anser man Bryman att eftersom tolkningen sker utifrån en viss historisk och social kontext uppmanar detta analytikern att vara väl förtrogen med just denna kontext. I vårt fall handlar det om kunskap kring folkmordet i Rwanda och kunskaper kring detta kan hjälpa oss att få en ökad insyn i den rådande kontexten. Knut Kjeldsadli menar i sin bok Det förfluta är inte vad det än gång var att det hermeneutiska förhållningssättet ser tolkningen av materialet eller texten som en process där forskaren går in med en viss förförståelse eller en viss utgångspunkt men under arbetets gång kommer föreställningar, antaganden eller fenomen förmodligen förändras genom den ökade kunskapen kring ämnet och dess kontext. Detta leder ofta till att forskaren får ändra på sina frågeställningar allt eftersom nya insikter inträffar. Detta brukar kallas för den

hermeneutiska spiralen.64 Detta stämmer väl med det förhållningsätt vi arbetat efter och vi

har under arbetets gång reviderat vårt syfte för att vår förståelse kring ämnet lett oss till att dra nya slutsatser samt frågeställningar.

                                                                                                               

63 Bryman 2011, 507

(30)

5.3 Bearbetning och motivering av källmaterial

Våra primära källor i detta arbete är filmen Hotell Rwanda samt en handledning utförd av Louise Lagerström angående filmen. Anledningen till att vi valde just filmen Hotell Rwanda är dess stora genomslag när den kom, och att vi båda noterat att det är en film som används i historieundervisningen, även om vi själva inte använts oss av den i ett undervisningssammanhang. Genom en kontakt på Regionförbundet Södra Småland fick vi kännedom om att det även fanns en lärarhandledning till filmen, och eftersom vi ansåg lärarhandledningen vara relevant för vår undersökning valde vi att inkludera den. Halvvägs in i skrivandeprocessen kom vi i kontakt med artikeln The last dog in Rwanda, och efter ett visst övervägande beslutade vi oss för att inkludera den i vårt arbete. Artikeln är viktig då den ger oss en tyngd i vår kritik av lärarhandledningen, även om vi är medvetna om att den viss del tangerar våra egna åsikter.

Vi har valt att se filmen ett flertal gånger eftersom man ofta vid en första anblick av en film ser helt andra saker än vid den tredje gången. Efter att ha bestämt oss för ett antal scener som vi ansåg var relevanta för arbetet har vi även sett dessa fler gånger för att kunna sätta oss in i mer subtila nyanser av filmskapandet. För att kunna göra en analys av dessa två dokument har vi använt oss av en rad olika källor. Detta för att skapa en så god förförståelse kring ämnet som möjligt samt för att visa på hur synen på folkmordet i Rwanda skiljer sig mellan olika källor och för att få en problematiserande bild av folkmordet. Vi har därför medvetet valt att även använda oss av litteratur som är skrivet av afrikanska forskare inom fältet för annan bild än den mer eurocentriska historieskrivning som ofta råder.

Eftersom vi arbetar med historiebruk och historiekulturer har vi valt att skriva utförligt om folkmordet från flera vinklar för att sedan problematisera detta i relation till filmen i analysdelen av uppsatsen. I utformandet av historiekulturer har vi även använt oss av litteraturgenomgångens historiska tillbakablick för att kunna utröna vilken sorts historiekultur som filmen med tillhörande lärarhandledning använder sig av. Förutom detta har vi använt oss av Mahmood Mamdanis historiekulturella teorier om de tre

(31)

i vår litteraturgenomgång är filmen som historieförmedlare samt de centrala begreppen som vi senare ämnar använda i analysen. Ett av dessa begrepp är historiebruk och där har valt att använda oss av Karlsson och Zanders analysmodell som utgångspunkt när vi analyserar de olika historiebruken som vi anser åskådliggörs i filmen. Modellen de använder sig av är relativt tydlig även om vi är medvetna om att den kan anses vara något förenklad.

5.4 Källkritiskt resonemang

Våra källor som ligger till grund för teoridelen i denna undersökning har genomgått en källkritisk granskning där vi utgått från de fyra källkritiska kriterierna: äkthet,

tidssamband, oberoende och tendensfrihet.65 Den litteratur vi har använt oss av har skiljt

sig mycket i synen på det inträffade i Rwanda och detta är som tidigare nämnt ett medvetet val från vår sida. Själva studiet i vår uppsats ämnar undersöka historiebruk och historiekulturer och den litteratur vi har valt bär givetvis även den spår av dessa olika historiekulturer. Det finns olika tendenser hos litteraturen att beskriva händelserna i Rwanda på olika sätt vilket vi är högst medvetna om.

Händelserna i Rwanda inträffade år 1994 vilket är ligger oss nära i historien om man beaktar tidssambandet. Det finns mängder av litteratur kring ämnet och det har även släppts ett antal dokumentär samt spelfilmer på området och själva forskandet kring folkmordets krafter känns fortfarande som ett pågående arbete där man ständigt reviderar den nuvarande historiekulturen. Detta är dock ingen snabb process men vi tycker oss kunna se skillnad på modernare verks syn på händelserna jämfört med de tidigare skildringarna. Vi anser också att man kan se hur olika forskare väljer att tolka skeendena olika beroende på kulturell bakgrund. De afrikanska forskarna som vi har fört fram skiljer sig gentemot de europeiska forskarna i sin syn på händelserna och detta kan givetvis vara en slump men kan också vara ett tecken på att man är delar av olika historiekulturer som tenderar att se saker på olika sätt. Den litteratur som behandlar filmen Hotell Rwanda är uteslutande kritisk till filmen, och här är tre av fyra författare afrikanska. Detta kan man                                                                                                                

(32)

se som ett tecken på olika historiekulturer.

5.5 Urval

Ett faktum som nämns längre fram i vår uppsats är just det att folkmordet i Rwanda är det

näst mest audiovisualiserade folkmordet efter förintelsen. 66 Av den här anledningen, dess

stora genomslagskraft, och att vi fått uppfattningen om att det är en film som vanligtvis används i historieundervisningen, anser vi att spelfilmen Hotell Rwanda är en ypperlig film att undersöka för vår del.

Vad gäller urvalet kring de scener vi valt ut så har vi gjort bedömningen att de scener vi faktiskt väljer att belysa uppvisar ett visst historiebruk samt är en del av den historiekultur vi också ämnar belysa. Vi har använt oss av Karlsson och Zanders analysmodell för att dels beskriva, men även åskådliggöra vilka olika historiebruk som är synliga i Hotell Rwanda. Den modell som de använder sig av har vi försökt att applicera på olika scener som vi valt ur filmen. Det som är centralt för vår del i deras modell är framför allt de olika historiebrukens funktion.

När man som lärare ska visa film för eleverna kan man gå genom AV-centralen. Ofta följer det med en handledning till filmerna och den handledningen kommer vi att titta närmare på, den finns även bifogad som bilaga. Handledningen beskriver inledningsvis kort själva handlingen i filmen, ger en bakgrund och historik på Rwanda samt ställer ett antal frågor som eleverna kan diskutera i grupp. Samma handledning som vi använt oss av, är skriven av Louise Lagerström, som ursprungligen skrev handledningen i uppdrag av Svenska filminstitutet, vilka även de har handledningen på sin hemsida.

5.5.1 Filmen Hotell Rwanda

Manusförfattaren Keir Pearson kom i kontakt med själva folkmordet 1999 när han fick höra om hotelldirektören Paul Rusesabagina som räddade 1268 människor från att dödas.                                                                                                                

(33)

Han ville göra en film där han uppmärksammade det som hela världen tillsammans valde att inte se 1994. Pearson i sin tur kontaktade sen regissören Terry George i slutet av 2001, som efter att ha läst manuset även han greps av historien. De enades om att göra en film med syftet att nå ut till en bred publik, en publik som förmodligen inte var medveten om katastrofen.67

Själva filmen inleds några dagar före nedskjutningen av Rwandas presidents plan. Nedskjutningen blir inledningen på det folkmord som kommer att vara i ungefär 100 dagar där uppskattningsvis 800 000 människor mister livet, av dessa är majoriteten tutsi. Från att inledningsvis endast ha sett till sin familjs bästa låter Paul närmare 1200 människor få bo på hotellet. Under tiden har han egentligen bara hjälp av några få FN-soldater, ledda av överste Oliver. Efter ett tag anländer europeiska styrkor till hotellet och glädjescener utbryter. Glädjen blir dock inte långvarig då de inser att de endast är där för att evakuera de europeiska medborgarna. Kort därefter sitter och överste Oliver och Paul inne i hotellbaren och pratar. Man märker att Oliver är fylld av skuldkänslor och han berättar den bistra sanningen för Paul, nämligen att européerna och amerikanerna inte bryr sig om Rwanda och dess folk. Det går upp för Paul att de är lämnade ensamma.

5.6 Etiska överväganden

Eftersom vi inte genomfört några intervjuer eller enkätundersökningar inom ramen för vår undersökning anser vi att vi inte behöver förhålla oss specifikt till de fyra etiska principerna som är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och

nyttjandekravet68. Däremot ämnar vi att arbetet skall hålla en god kvalitet samt att vi skall

förhålla oss objektiva gentemot vårt forskningsområde och att våra forskningsfrågor skall vara relevanta.

                                                                                                               

67 Gustafsson 2010a, 20-21

Figure

Tabell 1: Olika typer av historiebruk

References

Related documents

Citation for the original published paper (version of record): Schantz, P., Nilsson,

Utbildningen i ämnet svenska som andraspråk syftar till att elever med ett annat modersmål än svenska skall fa möjligheter att utveckla god förmåga att kommunicera

Målet för kursen är att ge eleverna möjlighet att fördjupa och praktisera sina kunskaper, utifrån studier av skilda samhällsfrågor som anknyter till egna erfarenheter, behov

Målet för kursen är att ge eleverna möjlighet att fördjupa och praktisera sina kunskaper, utifrån studier av skilda samhällsfrågor som anknyter till egna erfarenheter, behov

Undervisningen i moderna språk i gymnasieskolan syftar till att eleverna skall kunna använda målspråket i olika sammanhang i samhällsliv, arbetsliv och för vidare

psykiatriska kliniker, museer och bibliotek, fritidsbyar och marknadsplatser, liksom teaterns och filmens sceniska illusioner. Denna vid första anblicken vida variation av

Eftersom Albanien länge varit isolerat kunde regimen styra filmindustrin och kontrollera filmtänkandet i samhället, den nya stora världen öppnades för albanska

Kodning handlar om att göra det insamlade materialet mer hanterbart samt att hitta mönster författaren samlat in. Kodning görs för att få överblick av allt material för att