Går du till en bilmek och han ska ta av däcket på ett speciellt sätt, kommer ju du inte där och säger något" En kvalitativ studie om vårdnadshavares inflytande och delaktighet under inskolningen

BARN–UNGA–SAMHÄLLE

Examensarbete i fördjupningsämnet

Barndom och lärande

15 högskolepoäng, grundnivå

”Går du till en bilmek och han ska ta av däcket på ett

speciellt sätt, kommer ju du inte där och säger något”

En kvalitativ studie om vårdnadshavares inflytande och delaktighet under inskolningen.

” If you go to a car mechanic and he should remove the tyres in a specific way, you won´t tell him how to do it”

A qualitative study about caretakers influences and participation during introduction

Linda Colmèus

Hanna Kristoffersson

Examen och poäng Förskollärarexamen 210hp Datum för slutseminarium 2020-01-17

Examinator: Jutta Balldin Handledare: Emelie Nilsson

2

Förord

Vi vill börja med att tacka våra familjer för att ni stått ut med alla timmar vi inte har varit närvarande. Tack, alla vårdnadshavare och förskollärare som ställt upp på intervjuer, studien hade inte gått att genomföra utan ert bidrag. Emelie Nilsson, vår handledare som stöttat och gett oss feedback när vi behövt det som mest. Birgitta, Hannas mamma som hjälpt oss att läsa igenom studien när vi varit osäkra. Vi vill också tacka personalen på Lomma bibliotek för all hjälp med att leta litteratur till vår studie. Även när vi ställt många och kluriga förfrågningar har ni alltid hjälpt oss med ett leende på läpparna. Sist, men inte minst, vill vi tacka varandra, för hårt arbete, sena kvällar och nätter, gråa hår, stöttning vid panikattacker och inte att förglömma många härliga skratt.

Studien och processen har innehållit många moment både av lite svårare och lättare karaktär och vi har valt att genomföra alla delar gemensamt. Vi har kompletterat varandra bra då vi har olika erfarenheter och kunskaper som bidragit till processen och utvecklande diskussioner. Vårt samarbete har varit lärorikt och givit oss mycket nytt vi kan tillämpa i praktiken.

Det vi gjort var för sig är transkribering av intervjuerna och läsning av tidigare forskning samt litteratur som sedan diskuterats gemensamt.

3

Abstract

Syftet med studien är att ta reda på vårdnadshavares möjligheter till inflytande och delaktighet under inskolningen. De forskningsfrågor som studien grundats på är; vilket inflytande anser sig vårdnadshavarna ha under inskolningen? Vilket inflytande ges vårdnadshavarna under inskolningen enligt förskollärarna? Bidrar de olika inskolningsmetoderna till olika former av inflytande eller delaktighet? Metoden som användes i studien var kvalitativa intervjuer. Både vårdnadshavare och förskollärare intervjuades och sammanlagt genomfördes nio intervjuer. Intervjuerna spelades in på diktafon för att sedan transkriberas, läsas igenom noggrant, reduceras och delas in i kategorier innan de ställdes mot teorier och rubricerades. Studien kan bidra med kunskaper och ökad förståelse för både vårdnadshavare och förskollärare när det gäller delaktighet och inflytande för vårdnadshavare. Resultatet visade att vårdnadshavare ansåg att deras inflytande hörde ihop med hur mycket de blev lyssnade på. Även förskollärarna lyfte ur sitt perspektiv att inflytande för vårdnadshavarna var att förskollärarna var lyhörda. I resultatet har olika former av makt blivit synliga i interaktionen mellan vårdnadshavare och förskollärare. Därför har den pastorala makten och disciplinära makten används som analysverktyg tillsammans med begreppen inflytande och delaktighet.

Nyckelord

4

Innehållsförteckning

Abstract ...3 1. Inledning ...6 1.2 Bakgrund ...7 1.2.1 Inskolning i förskolan ...7 1.2.2 Föräldraaktiv inskolning ...8 1.2.3 Traditionell inskolning ...8

1.2.4 Kritik som riktats mot inskolningsmetoderna ...9

1.2.5 Syfte och frågeställningar ... 10

2. Teoretiska utgångspunkter och begrepp ... 11

2.1 Maktperspektiv ... 11

2.1.1 Pastoral makt ... 11

2.1.2 Disciplinär makt ... 12

2.2 Inflytande och delaktighet ... 13

3. Tidigare forskning ... 15

3.1 Utmaningar för samverkan ... 15

3.2 Betydelsen av delaktighet för barnen ... 17

3.3 Samarbete för barnets bästa ... 18

3.4 Vad krävs för ett gott samarbete? ... 19

4. Metod ... 21 4.1 Kvalitativ metod ... 21 4.2 Semistrukturerade intervjuer ... 22 4.3 Insamlingsmetoder ... 22 4.4 Urval ... 23 4.5 Genomförande ... 24 4.6 Etiska överväganden ... 24 4.7 Analysmetod ... 25 5. Resultat/Analys ... 26

5.1 Att bli lyssnad på... 26

5.2 Det bästa för varje individ ... 27

5.3 Förskollärarens profession ... 29

5.4 Olika maktrelationer ... 31

5.5 De olika inskolningsmetoderna ... 32

5 6. Diskussion ... 35 6.1 Samarbete ... 35 6.2 Professionen ... 36 6.3 Inskolningsmetoder ... 37 6.4 Slutsats... 38 6.5 Yrkesrelevans... 39 6.6 Metoddiskussion ... 39 6.7 Fortsatta forskningsförslag ... 40 7. Referenslista ... 41 Bilaga 1 ... 44 Bilaga 2 ... 49 Bilaga 3 ... 50

6

1. Inledning

När en familj ska ta första steget in i förskolans värld, kan detta vara känslosamt inte bara för barnet, utan även för deras vårdnadshavare. De lämnar det värdefullaste de har. Här är det betydelsefullt att vårdnadshavarna känner att de kan påverka och göra det bästa för sina barn. I detta examensarbete har vi fokuserat på vårdnadshavares möjligheter till inflytande och delaktighet under inskolningen. Arbetet med att söka forskning rörande vårdnadshavares delaktighet och inflytande i förskolan, i stort och under inskolningen, har inte varit enkelt. Majoriteten av forskningen utgår från barnen eller förskollärarna. Därför anser vi att det är högst aktuellt att ta reda på vårdnadshavares perspektiv på inskolningsprocessen när det gäller deras delaktighet och inflytande.

Det som vi idag anser vara självklart, att barn bör gå i förskolan för att utvecklas och växa upp till självständiga individer, har inte alltid varit så självklart. Under 1900-talet var hemmet den plats som ansågs bäst för ett barn och inte på förskolan (Markström 2014). Det var inte bra att barnen togs från sina hem. På 1970-talet togs diskussionen återigen upp om att barn som lämnas i ung ålder till förskolan påverkas negativt, deras anknytning och trygghet till familjen, menade forskarna, skadades vid för tidig separation från familjen (Markström 2014). I dagens samhälle är dessa diskussioner ovanliga, då vårdnadshavare är en självklar del av arbetslivet, vilket har bidragit till att förskolan ingår i varje familjs liv och idag börjar många barn förskolan i ung ålder (Markström 2014). I Sverige 2018 var 85 procent av barn mellan 1-5 år inskrivna på förskolan, Andelen ettåringar som var inskrivna 2018 var 50 procent, medan tvååringar som var inskrivna låg på hela 90 procent (Skolverket 2019). Med tanke på att barnen börjar vid tidig ålder i förskolan är inskolningen av betydelse, inte bara för barnen utan också för deras vårdnadshavare. I dag tar vi förgivet att barnen går i förskolan. Läroplanen för förskolan (Lpfö18) belyser att vårdnadshavare ska vara delaktiga i barnens utbildning, de ska tillsammans med barnens pedagoger uppfostra barnen och skapa de bästa förutsättningar för både barn och barnens familjer. Under inskolningen möter familjer många gånger förskolan för första gången och vårdnadshavare lämnar kanske bort sina barn för första gången till någon utanför familjen. För att skapa ett tryggt första möte är Läroplanens ord betydelsefulla att ta hänsyn till. Vårdnadshavare bör ges inflytande på olika sätt i sina barns utbildning (Lpfö18). Historisk sett har inflytande för vårdnadshavare inte setts som självklart, menar Eriksson (2004), då förskola och hem skulle hållas isär som två skilda platser. I dag framgår det, i förskolans styrdokument, att förskolan ska ge vårdnadshavare och elever inflytande och ansvar över skola och förskola, men kan vi utgå från att vårdnadshavare känner till Läroplanen och vet vad det står i den? I en

7

studie gjord av Vuorinen, Sandberg, Sheridan och Williams (2014) visar resultaten på att förskollärare anser att vårdnadshavare har lite eller ingen kunskap om Läroplanen och vad som står skrivet. De behöver därför göras mer delaktiga i innehållet. När vårdnadshavare och förskollärare samarbetar och vårdnadshavare känner att de har möjlighet till inflytande resulterar det i trygghet. Trygga vårdnadshavare bidrar till trygga barn (Sandberg & Vuorinen 2007). Delaktighet och inflytande bör ges till vårdnadshavarna redan när barnen är unga och börjar förskolan för att öka kvalitén genom barnets hela skolgång (Hilado, Kallemeyn & Phillips 2013). Att ges möjlighet till att kunna påverka är inte självklar. Här har förskollärarna en betydelsefull uppgift att se till att samarbetet fungerar för att vårdnadshavarna ska ges möjlighet till inflytande (Åberg & Lenz Taguchi 2005).

1.2 Bakgrund

Då det är vårdnadshavarnas inflytande och delaktighet under inskolningen som är i fokus i studien, blir det relevant att i följande kapitel beskriva inskolningen ur olika perspektiv.

1.2.1 Inskolning i förskolan

När det är dags för barnet att börja förskolan börjar hens vistelse alltid med inskolning (Lindgren & Torro 2017). För vårdnadshavare innebär inskolning att de ska föras in i förskolans värld tillsammans med pedagogerna. Pedagogernas uppgift blir att ta hand om vårdnadshavarna utifrån deras förutsättningar, initiera en relation med barnet och låta barnet knyta an. Förutsättningar ska ges till både vårdnadshavare och barn att acceptera att barnet ska stanna kvar på förskolan utan sin vårdnadshavare. Om barnet ska kunna inleda en relation till förskolan är det bra att vårdnadshavarna är tillgängliga för förskolan och barnet, vilket innebär att vårdnadshavarna under inskolningen ska kunna infinna sig snabbt på förskolan om det skulle behövas (Lindgren & Torro 2017).

Förskolan ansvarar för att ge familjen en bra introduktion i förskolan (Läroplanen för förskolan, Lpfö18), och att vårdnadshavarna har möjlighet till inflytande. Men om en inskolning ska bli bra, behövs samarbete med vårdnadshavarna (Lindgren & Torro 2017), och att både pedagoger och vårdnadshavare intresserar sig. När förskolan och familjen möts skapar detta förutsättningar för att barnet ska börja bygga upp en trygghet till miljön, kamraterna och inte minst pedagogerna. Barnet ska acceptera förskolan som en plats att vara på. Pedagogernas arbete ska ha barnets bästa i fokus, och genom att ha ett bra samarbete med vårdnadshavarna är detta möjligt. Det ger barnet möjlighet till att våga uttrycka sina känslor och tankar inför allt nytt som hen ställs inför (Lindgren & Torro 2017).

8

Vad är bäst för barnet under inskolningen? Hur ska förskolläraren förhålla sig till barnet? Detta är föränderligt, så är även de metoder som idag används. Det är i första hand två metoder som förskolor använder sig av vid inskolning, föräldraaktiv inskolning och traditionell inskolning (Lindgren & Torro 2017). Även om inskolningsmetoderna är olika så är målet med inskolningen detsamma, att förtroendefulla relationer byggs och att utveckla ett samarbete mellan hem och förskola på lång sikt (Engdahl och Ärlemalm-Hagsér 2015). I kommande stycke beskrivs föräldraaktiv inskolning, traditionell inskolning och även några kritiska tankar angående de båda metoderna.

1.2.2 Föräldraaktiv inskolning

Den föräldraaktiva inskolningen, också kallad kortinskolning eller heldagsinskolning har, oavsett namn, i stort sett samma innebörd (Arnesson Eriksson 2010), att barnen ska vara på förskolan tillsammans med sin vårdnadshavare hela dagen, vårdnadshavaren är aktiv och med under alla moment. Vårdnadshavarna bör visa barnen att förskolan är ett roligt ställe att vara på. Barnet blir inte lämnat under inskolningsdagarna vilket bidrar till att barnet blir tryggt och har tid på sig att vänja sig vid miljön, rutiner och pedagogerna. Författarna menar vidare att vårdnadshavaren är hela tiden närvarande med barnet, på till exempel golvet bland de andra barnen och pedagogerna. Pedagogerna är inte de som först tar kontakt med barnet utan det är barnet själv som tar initiativ till att ta kontakt med andra än sin vårdnadshavare. Här krävs det att pedagogerna är lyhörda och närvarande för barnets initiativ. En betydelsefull aspekt, under föräldraaktiv inskolning (Arnesson Eriksson 2010), är att det inte förekommer några avsked. Då vårdnadshavarna är den största tryggheten övar sig barnen på att vara i verksamheten istället för att bli lämnade där. När de föräldraaktiva dagarna är över är tanken att barnet ska lämnas, här är kommunikationen med vårdnadshavarna av betydelse för att de ska veta vad som förväntas av dem. Många förespråkar ett kort men tydligt avsked. När de föräldraaktiva dagarna är över har en del förskolor så kallade jourdagar, vilket innebär att barnen har lite kortare dagar och vårdnadshavarna ska vara tillgängliga och kunna infinna sig snabbt ifall barnet behöver hämtas. Vinsten med den här metoden är att vårdnadshavarna får en inblick i verksamheten och rutinerna. Många vårdnadshavare menar att det är positivt att de givits en inblick i verksamheten och får en bredare förståelse för hur pedagogerna arbetar (Arnesson Eriksson 2010).

1.2.3 Traditionell inskolning

Den traditionella inskolningen pågår oftast runt två veckor. Under inskolningens första dagar är barnen och vårdnadshavarna på förskolan någon timme för att sedan efterhand successivt ökas upp till längre stunder. Barnen och vårdnadshavarna får under dagen vara delaktiga i till

9

exempel rutiner och aktiviteter (Lindgren och Torro 2017). Under de första dagarna bör pedagogen försöka ta kontakt med barnet och vårdnadshavarens uppgift är att hålla sig passiv och i bakgrunden, vara lite tråkiga. Om barnet behöver tröst eller bara tanka lite trygghet ska vårdnadshavaren finnas nära tillhands, pedagogen försöker därefter fånga barnets uppmärksamhet igen och locka barnet tillbaka till aktiviteten (Lindgren och Torro 2017). När pedagogen och vårdnadshavare känner att barnet är redo så kan vårdnadshavaren lämna barnet på förskolan en kort stund. De första tillfällena när barnet lämnas på förskolan själv utan vårdnadshavare, är det bra om vårdnadshavaren stannar kvar på förskolan så att hen finns tillgänglig om det skulle behövas. När barnet är redo att lämnas längre stunder själv kan tiden som vårdnadshavaren är borta förlängas (Lindgren & Torro 2017). När det är dags för vårdnadshavaren att lämna helt första gången är det betydelsefullt att ta hänsyn till varje enskilt barn och hens behov för att skapa de bästa förutsättningarna både för barnet och vårdnadshavarna förklarar Arnesson Eriksson (2010). Har vårdnadshavarna någon oro är det betydelsefullt att ta hänsyn till dem, trygga vuxna bidrar till trygga barn. När barnet vistas på förskolan kan kortare dagar göra att barnen fortfarande är pigga och glada när de går hem. En aspekt som är betydelsefull i alla former av inskolning är kommunikationen, när vårdnadshavaren känner sig lyssnad till och ges utrymme att ställa frågor, bidrar det till att de känner sig trygga i situationen (Arnesson Eriksson 2010).

1.2.4 Kritik som riktats mot inskolningsmetoderna

Under studiens gång har det varit problematiskt att hitta forskning som rör både den föräldraaktiva inskolningen och den traditionella inskolningen. Det finns en brist på forskning som rör den föräldraaktiva inskolningen (Lundbäck 2013). De stora vinnarna av denna metod är de vuxna och inte barnen, eftersom yngre barn behöver längre tid på sig att knyta an till nya vuxna. Den här metoden skapar trygga vuxna vilket också är en betydelsefull aspekt i inskolningen (Lundbäck 2013). Arnesson Eriksson (2010) diskuterar den traditionella inskolningen som hon menar saknar någon direkt vetenskaplig grund. Ingen av metoderna är bättre än den andra utan det är vad pedagogerna gör med inskolningen, vilka erfarenheter och vilket förhållningssätt som finns. Författaren menar att det betydelsefulla är inte själva metoden utan hur pedagogerna förvaltar den.

Den föräldraaktiva inskolningen startade på en förskola i Stockholm och har sedan spridits vidare i Sverige (Lundbäck 2013). Det finns många olika uppfattningar om denna form av inskolning men samtidigt som det finns de som är kritiska finns det många förskolor som använder sig av metoden och har goda erfarenheter. De upplever att många av vårdnadshavarna

10

är positiva och nöjda med att få vara delaktiga och få en inblick i verksamheten. Pedagoger som använder sig av den föräldraaktiva inskolningen menar att den traditionella inskolningen blir en utdragen process där barngruppen blir lidande och otrygg då nya individer ständigt tillkommer (Lundbäck 2013).

1.2.5 Syfte och frågeställningar

Syftet med den här studien är att få förståelse för vårdnadshavarnas möjligheter till inflytande och delaktighet under inskolningen.

• Vilket inflytande anser sig vårdnadshavarna ha under inskolningen?

• Vilket inflytande ges vårdnadshavarna under inskolningen enligt förskollärarna? • Bidrar de olika inskolningsmetoderna till olika former av inflytande och delaktighet?

11

2. Teoretiska utgångspunkter och begrepp

I följande kapitel definieras och förklaras begrepp och teorier som används för analys av studiens empiri.

2.1 Maktperspektiv

I denna studie kommer delar av Michel Foucaults teori om makt och styrning att användas för att förstå vårdnadshavares inflytande och delaktighet under inskolningen. I studien tas andra författare upp som studerat Foucault och tillämpat hans teorier i förskolan, för att förstå hans teorier i förskolans kontext.

Foucault föddes 1926 i Frankrike, han var en filosof och sociolog. De främsta teman som han studerade var makt, subjektivitet och kunskap (Hermann 2004). Foucault menade att makt och kunskap hänger ihop, den ena kan inte existera utan den andra. Foucault intresserade sig inte för vem som besitter makten utan hur den utförs (Foucault 2017). Det är aldrig en och samma individ som har makten, den uppstår i interaktionen mellan människor (Foucault 2002). Foucault understryker att det inte är bestämda grupper eller individer som har makten och styrningen bör inte ses som förbud eller regler (Hermann 2004). Tullgren (2004) beskriver styrningen utifrån Foucaults perspektiv och hon menar att det inte handlar om en fördelning mellan de som besitter makt och de som inte gör det, utan det handlar istället om en sorts styrning som vägleder, formar och styr individers uppförande. Syftet är att skydda människornas välbefinnande och att se till deras olika behov. I studien har vi valt att använda oss av begreppen pastoral och disciplinär makt för att i vår empiri tolka och ta reda på vårdnadshavares möjligheter och hinder för inflytande.

2.1.1 Pastoral makt

Foucault beskriver den pastorala makten, så som den kommer till uttryck inom kyrkans organisation. I kyrkan är det prästen som styr över sin församling, och får kunskap om dem. Tanken är att prästen ska skaffa sig kunskap om individerna och ta reda på deras innersta tankar för att kunna styra dem åt rätt håll genom hela deras liv (Foucault 1982). Tullgren (2004) menar att denna kunskap, som Foucault beskriver att prästen behöver för att kunna styra över sin församling, kan liknas vid förskollärarnas kunskap om barn och vårdnadshavare i förskolan. Kunskapen om barnen och vårdnadshavarna tar förskollärarna till sig när de, till exempel har samtal vid lämning, hembesök eller utvecklingssamtal, och den är användbar i styrningen av vårdnadshavare och barn. Tullgren (2004) beskriver alltså hur den här pastorala makten kan se

12

ut i förskolan. Den kunskap som behövs för att kunna få insyn i barnens livsvärld sker i leken. När förskollärarna observerar och pratar med barnen om deras idéer och tankar, bidrar det till att förskollärarna skaffar sig kunskaper om barnen. Tullgren kallar detta för bikten, vilket leder till att styrningen blir mer produktiv. Bikten bidrar till att förskolläraren ges kunskaper som i sin tur kan leda gruppen, i detta fall barnen, mot det som förskolläraren anser vara det rätta (Tullgren 2004). I Tullgrens tankar om bikten kan vi dra paralleller till den kunskap som strävas efter i samtal med vårdnadshavare. Informationen som vårdnadshavare delar med sig av om sina barn bidrar till att förskollärarna ges kunskaper som hjälper dem i styrningen mot det de anser vara det rätta.

Den pastorala makten i kyrkan har dock ändrat riktning och det handlar inte längre om att människor ska ledas mot frälsning utan mer om livet här och nu och individers hälsa, välmående och säkerhet (Foucault 1982). Den pastorala makten i kyrkan riktas mot att församlingen ska må bra och att kunskapen om individers innersta tankar och känslor är av betydelse för maktens mål (Foucault 1982). Foucault beskriver också den pastorala makten som herdemakt, där herden är den som styr över sin flock, det är en omsorgens makt (Foucault 2010). Omsorgen från herden är alltid riktad mot flocken och aldrig för egen vinning skull. Herden ser alltid till hela gruppen men också till var och en av individerna. Det som skiljer den gode herden från den dåliga herden är att den dåliga herden tänker på vad han själv kan få ut av flocken för sin egen vinning skull medan den gode herden alltid ser till flockens välmående (Foucault 2010). Både herden och prästens sätt att utföra makt kan liknas vid förskolläraren i förskolan, hur förskolläraren agerar och skapar relationer med vårdnadshavare. I studien kommer vi att använda oss av Foucaults begrepp pastoral makt när vi analyserar empirin, eftersom det kan hjälpa oss att förstå och förklara förhållandet mellan vårdnadshavare, förskollärare och barn.

2.1.2 Disciplinär makt

Enligt Foucault är disciplin ett begrepp för olika metoder och tekniker som har för avsikt att styra människors beteende (Foucault 2017). Med disciplin, menar Foucault inte att kväva eller kuva människor, utan det handlar om att forma beteendet hos individer så att de blir lydiga, nyttiga och effektiva. Det innebär att försöka normalisera de individer som inte passar in i den rådande normen (Hermann 2004). Den disciplinära makten kan beskrivas som en osynlig makt, då den ofta sker i det tysta (Dahlberg, Moss & Pence 2014). Tullgren (2004) har beskrivit disciplineringen i förskolan, och menar att det i detta sammanhang är barnen som är föremål för de olika styrningsteknikerna. Barnen förväntas bete sig på ett visst sätt och även följa de normer som anses väsentliga för deras ålder. Av Tullgrens beskrivning av disciplineringen av

13

barnen, kan vi dra paralleller till vårdnadshavarna och hur dessa också disciplineras genom olika tekniker och metoder, exempelvis för inskolning. Det handlar till exempel om hur de förväntas förhålla sig under inskolningen, vad de ska göra, säga och hur de förväntas bete sig när de skolar in, vilka beteenden är accepterade och vilka är det inte. Den disciplinära makten innebär att gruppen behöver anpassa sig efter normen och göra uppoffringar för att passa in medan den pastorala makten ser till gruppens och individens bästa (Tullgren 2004). Disciplinär makt kommer att användas som analysverktyg, och hjälpa oss att synliggöra hur vårdnadshavarna styrs i vad de bör göra eller inte enligt den rådande normen, vilket bidrar till att de ges mer eller mindre inflytande och delaktighet.

2.2 Inflytande och delaktighet

Definitionen av begreppet inflytande är möjligheten att kunna påverka, medan delaktighet står för möjligheten att aktivt medverka (Nationalencyklopedin, 2019). Det finns många sätt att tolka begreppet inflytande på. Inflytande i förskolan handlar om att barnen bör ges chans till att kunna påverka sin situation på ett väsentligt sätt (Arnér 2009). Därför har förskollärarna en betydelsefull uppgift att planera verksamheten utifrån bland annat barnens intresse och idéer, och även kunna frångå sin planerade undervisning för att istället utgå ifrån barnens perspektiv (Arnér 2009). Detta kan också ses som vårdnadshavares möjligheter till att kunna påverka sitt barns situation i förskolan, om förskolläraren kan frångå sin redan förutbestämda planering. Det är förskollärarna som bestämmer om och när barnen ska ges inflytande och att förskollärarna ibland kan ha svårt att tillämpa och förstå begreppet inflytande i praktiken (Westlund 2011). Westlund menar vidare att inflytande handlar också om att göra sin röst hörd och att individens åsikter är betydelsefulla i beslutsfattande, det handlar alltså inte bara om att få bestämma. Även vårdnadshavare kan många gånger ha problem att tolka begreppet inflytande (Sandberg & Vuorinen 2007), de ser samarbete, medverkan och samverkan som synonymer till inflytande. Detta kan resultera i att vårdnadshavarna har svårt att särskilja när de får ett reellt inflytande. Delaktighet och inflytande används gärna synonymt med varandra men de bör skiljas åt (Arnér 2009). Begreppet delaktighet innebär att delta i något som redan är förutbestämt. Att barnen ges möjlighet att bli delaktiga i något är betydligt lättare än att få ett konkret inflytande över något. Att barn i förskolan hamnar i en maktsituation gentemot förskolläraren är inte ovanligt då de vuxna i egenskap av att vara just vuxna har möjligheten att bestämma över barnen och om deras röster blir hörda och respekterade (Arnér 2009). Här kan förskollärarens möjlighet till att styra över vårdnadshavarnas inflytande eller delaktighet jämföras med det Arnér lyfter om barnens position gentemot förskolläraren, där barnen hamnar i en maktsituation. Det innebär

14

att vårdnadshavarna kan hamna i liknande situationer då förskolläraren kan välja om hen vill låta vårdnadshavarna bli delaktiga eller ges inflytande i verksamheten. I vår studie kommer inflytande och delaktighet användas som begrepp, för att analysera och tolka empirin utifrån vårdnadshavare och förskollärarnas perspektiv. Då båda begreppen används frekvent av förskollärarna och vårdnadshavarna, anser vi att det blir högst aktuellt att använda dem i vår analys, för att tillsammans med Foucaults teorier om makt synliggöra när diskurser uppstår om delaktighet och inflytande.

15

3. Tidigare forskning

Under studiens gång har det varit problematiskt att hitta tidigare forskning som berör delaktighet och inflytande ur vårdnadshavares perspektiv under just inskolningen. Därför får tidigare forskningskapitlet luta sig mot forskning som är bredare och berör delaktighet och inflytande i ett större perspektiv. Även samarbete mellan hem och förskola kommer att tas upp, då inflytande och delaktighet ofta är ett resultat av samarbete. För att barnen ska kunna utvecklas efter sina behov och förutsättningar krävs ett fungerande samarbete mellan hem och förskola (Lpfö18). Detta är en förutsättning för vårdnadshavares möjligheter till inflytande och förståelse för verksamheten.

3.1 Utmaningar för samverkan

Persson och Tallberg Broman (2002) har i följande studie undersökt lärarnas uppdrag och begränsningar till familjer ur ett dåtida och nutida perspektiv. I skolan och förskolans styrdokument har det skett stora förändringar, vilket har bidragit till att lärarnas uppdrag också förändrats, och gör att lärarna idag har fler uppgifter att handskas med. I studien intervjuades 43 stycken förskollärare och grundskollärare, från både hög- och lågresursområden, om deras uppfattningar, hur de upplever att förändringar har skett i arbetet med vårdnadshavare, barn och sitt uppdrag till en mer social arena. Deras intervjusvar bidrog sedan till en enkät som 500 lärarstudenter deltog i. Lärarstudenternas enkätsvar visade att de såg sig dåligt rustade för att möta familjer, då de ansåg att lärarutbildningen la för lite fokus på att lära ut hur de kan skapa relationer och samtala med vårdnadshavare.

I studiens intervjuer (Persson & Tallberg Broman 2002) framkom det att de yrkesverksamma lärarna ansåg att i de resursstarka områdena har deras profession fått stå tillbaka för de resursstarka vårdnadshavarna. Lärarna påtalar att de resursstarka vårdnadshavarna utnyttjade sina möjligheter till inflytande och delaktighet för att få igenom sina önskningar, de gavs allt större inflytande i till exempel föräldraråd och styrelse. Lärarna efterfrågade tydligare riktlinjer för det pedagogiska uppdraget och förskolans verksamhet. De menade att det ökade föräldradeltagandet bidrog till att de utmanade lärar- och förskolläraruppdraget. I studien blev det synligt att gränsöverskridande från vårdnadshavare från högresursområden mot skolan blev mer påtagligt, till skillnad från vårdnadshavare från lågresursområden, där skolan tar ett större kliv in mot familjen istället. Intervjusvaren har visat på läraryrket i förändring, där yrkesrollens gränssättningar mellan familj och skola har varit problematiskt. Många av svaren kan ses som resultat av att förskollärare och lärare vill markera sin profession och hur betydelsefull den är.

16

Det som blir synlig i studien, är att förskollärare och lärare anser att deras profession får stå tillbaka när vårdnadshavare ges ökad delaktighet i förskola och skola. En liknande studie av Mahmood (2013) är genomförd på nya Zeeland och lyfter bland annat, precis som Persson och Tallberg Broman (2002), samarbetet med vårdnadshavare från olika resursområden. Det som skiljer dem åt på den punkten är att Mahmood menar att de resursstarka vårdnadshavarna inte kräver samma sorts inflytande som tas upp i Sverige. Nedan beskrivs Mahmoods studie mer ingående.

I studien gjord av Mahmood (2013) dokumenterades nyexaminerade förskollärares åsikter av att samarbeta med vårdnadshavare och vilka svårigheter som finns. Intervjuer genomfördes med fjorton förskollärare som arbetat som förskollärare i sex till sju månader. Där blev det synligt att föräldrainflytande var och är utmanade för förskollärare i förskolan. Mahmood beskriver problematiken med att skapa relationer med vårdnadshavare, det finns ett maktberoende och brist på ömsesidighet. Vad som också syns i studien är att, även om förskollärarna ansträngde sig, var vissa vårdnadshavare inte mottagliga för förskollärarnas försök till att få dem delaktiga. För att förhållandet mellan förskollärare och vårdnadshavare ska fungera måste båda parterna anstränga sig. Den här studien är avgränsad till de nyexaminerade förskollärarnas arbete med vårdnadshavare och familjen.

Fyra olika kategorier identifierades från uppgifterna.

• Brist på ömsesidighet, vilket visade på kommunikationsproblem. Allt från vårdnadshavare som inte kunde kommunicera på engelska, till engelsktalande vårdnadshavare som inte förstod att de inte kunde lämna sina sjuka barn på förskolan. Förskollärarna försökte använda sig av olika strategier för att få vårdnadshavarna att engagera sig, till exempel, genom att sätta upp relevant information på anslagstavlor. • Svårigheter att bygga relationer. Förskollärarna menade att i universitetsstudierna hade

det tagits upp om fattigdom, rasism, språk, familjearrangemang och kulturella skillnader. Det hade också nämnts att om förskollärarna arbetade i ett högresursområde skulle de inte ha några problem med att arbeta tillsammans med vårdnadshavarna. Ett problem förskollärare som arbetade i högresursområden hade, var att barnen ofta blev både lämnade och hämtade från förskolan av aupairs, som inte pratade bra engelska och då var svåra att kommunicera med. Förskollärarna menade att de knappt såg till dessa barns vårdnadshavare. De förskollärare som arbetade i lågresursområden ville gärna hjälpa familjerna och ett problem som uppstod här var samma som för de som arbetade i högresursområden. Dessa barns vårdnadshavare arbetade ofta så pass mycket att det

17

var syskon eller mor- och farföräldrar som lämnade och hämtade barnen, så här såg de heller inte till vårdnadshavarna.

• Maktberoende. När ojämlikhet uppstod hamnade förskollärarna i en maktposition i förhållande till vårdnadshavarna.

• Social identitet hos lärare i tidig barndom. Här rapporterade en majoritet av förskollärarna, tolv stycken, att deras roll och arbete inte förstods, de menade att den allmänna uppfattningen är att de är barnvakter. Och att deras arbete är att leka och måla med barnen, och att detta är något alla kan göra. Detta gör att förskollärarna känner sig undervärderade.

3.2 Betydelsen av delaktighet för barnen

Hilado, Kallemeyn och Phillips (2013) har genomfört en studie som är gjord i Illinois, USA och behandlar det betydelsefulla med vårdnadshavares engagemang och hur vårdnadshavares delaktighet är en hjälp i barnens lärande och utveckling i samverkan med förskolan.

I studien som Hilado, Kallemeyn och Phillips (2013) genomförde, gjordes tio intervjuer med förskolechefer. Studien visade på att förskolecheferna tänkte olika på vårdnadshavares delaktighet. Vissa använde sig av en snäv definition av delaktighet, och då var delaktigheten begränsad till möten mellan vårdnadshavare och förskollärare, föräldrautbildningsprogram och frivilligt arbete i klassrummet. Förskolecheferna som hade en bredare definition av delaktighet tog till vara all sorts delaktighet, inte bara i förskolan utan även utanför, såsom läxor eller deltagande i föräldranätverk. Dessa förskolechefer såg alltid till att det erbjöds olika möjligheter för vårdnadshavare att vara delaktiga. Förskolecheferna med en snäv definition var inte villiga att ändra på något, för att vårdnadshavarna skulle kunna få mer delaktighet, då de ansåg att vad de än gjorde så skulle inte vårdnadshavarnas delaktighet öka. Hilado, Kallemeyn och Phillips (2013) menar att det hade varit betydelsefullt om det kunde finnas en mer likartad definition av delaktighet så att det blir mer jämbördigt på de olika förskolorna.

Resultatet visar också att vårdnadshavare är medvetna om hur betydelsefullt deras deltagande i förskolan är för barnens utveckling och välmående, men många gånger är familjernas livssituation avgörande för om och hur de har resurser för att delta. Att ha ett samarbete mellan familj och förskola redan i tidig ålder och stötta vårdnadshavarnas möjligheter till delaktighet är betydelsefullt för barnen, detta kan bidra till att förändra förskolans kvalité till det bättre (Hilado, Kallemeyn och Phillips 2013).

18

3.3 Samarbete för barnets bästa

I en studie gjord av Jonsdottir och Nyberg (2013), var syftet att ta reda på hur samarbetet mellan lärarna och barnets familj ser ut ur lärarnas perspektiv. Studien är gjord på två förskolor i Sverige, åtta lärare deltog i studien, deras yrkeserfarenhet varierar mellan tre och tio år. Lärarna i studien har varierad utbildning där några är förskollärare andra är gymnasielärare. Metoden som använts i studien är intervjuer.

Lärarna i studien beskriver att det mest betydelsefulla med att samarbeta med vårdnadshavarna är att arbeta för barnets bästa, och skapa möjligheter för barnens utveckling och lärande (Jonsdottir & Nyberg 2013). I studien utmärkte sig fyra teman,

• Skapa trygga relationer mellan vårdnadshavare, barn och personal som arbetar i förskolan.

• Bidra till möjligheter för inflytande och insyn för vårdnadshavarna i verksamheten. • Bemöta varje familj efter deras behov och förutsättningar.

• Bidra till föräldranätverk.

Det första temat, att skapa trygga relationer mellan vårdnadshavare, barn och personal som arbetar i förskolan, menar Jonsdottir och Nyberg (2013) är det de intervjuade lärarna lyfter som mest betydelsefullt inom föräldrasamarbete. Ofta förekommande svar från informanterna är att, om vårdnadshavarna är trygga bidrar det till att barnen blir trygga och barn som är trygga har lättare för att lära. En annan betydelsefull del av att skapa trygga relationer mellan vårdnadshavare och lärare, är att vårdnadshavarna får en förståelse för hur lärarna tänker och tvärtom, se det ur vårdnadshavarnas perspektiv. Att visa respekt för varandra och att ha en tydlig dialog eftersom vårdnadshavarna och lärarna besitter olika sorters kunskaper om barnet som är betydelsefullt i samarbetet, menar informanterna (Jonsdottir & Nyberg 2013).

Det andra temat som tas upp i Jonsdottir och Nybergs (2013) studie, att bidra till möjligheter för inflytande och insyn. Informanterna menar att det är betydelsefullt att vårdnadshavarna upplever att de får vara delaktiga och ha möjlighet att påverka. Informanterna beskriver att vårdnadshavarna och barnen varierar över tid, har olika värderingar och vill påverka på olika sätt. De olika familjerna bör ses som en tillgång för verksamheten, lärarna behöver se vårdnadshavarna som kompetenta nog att kunna påverka sina barns tid på förskolan. En betydelsefull aspekt som en informant lyfter, är att även om lärarna bör lyssna på vårdnadshavarna och ta deras åsikter i beaktande, så bör lärarna se till sitt uppdrag (Jonsdottir & Nyberg 2013).

19

I det tredje temat, som behandlar familjens olika behov och förutsättningar, lyfter informanterna att det är betydelsefullt att möta varje familj efter deras behov och förutsättningar. Att samarbeta med vårdnadshavarna och se till varje barn och hitta sätt att arbeta för att göra det bästa för barnet. En informant menar att vårdnadshavarna alltid kommer att vara de mest betydelsefulla i barnets liv då de är experter på sina barn, vilket informanterna anser kan glömmas bort (Jonsdottir & Nyberg 2013).

Det sista temat, som Jonsdottir och Nyberg (2013) berör, är föräldranätverkande. Här lyfter informanterna från den ena förskolan att det är betydelsefullt att hitta olika forum där vårdnadshavarna får möjlighet till att träffas och nätverka tillsammans. Detta kan bidra till att familjer som inte har något socialt nätverk ges möjlighet till att skapa nya relationer, där de ges möjlighet till att få stöttning och att diskutera aktuella frågor.

3.4 Vad krävs för ett gott samarbete?

Förskollärarens kompetens i att samarbeta med hemmet har ansetts vara ett område som är outforskat. Detta kan, enligt Vuorinen, Sandberg, Sheridan och Williams (2014), bero på att förskollärares kompetens till att samarbeta med vårdnadshavare har tagits för givet.

I en studie gjord i Sverige, där 30 stycken kvinnliga förskollärare deltog, var syftet att förskollärarna skulle beskriva sin syn på hur de ser på sin kompetens i att samarbeta med hemmen. Studien är gjord av Vuorinen et al (2014), data inhämtades genom semistrukturerade intervjuer och informanternas yrkeserfarenhet varierade från några år upp till 40 år. Intervjuerna spelades in för att därefter transkriberas. Urvalet av informanterna gjordes av rektorerna, hänsyn togs till förskollärarnas kompetenser inom valt ämne samt om de hade intresse för att delta.

I studien, genomförd av Vuorinen et al (2014), visas att kompetenser som förskollärare menar är betydelsefulla i mötet med vårdnadshavare, är till största del socialt inriktade och består av olika dimensioner. Sociala färdigheter anses betydelsefulla för att bygga trygga relationer mellan vårdnadshavare och förskollärare. Ett återkommande begrepp, som informanterna lyfte, var trygghet, vilket visar hur betydelsefullt det är att förskollärarna arbetar mot att stärka vårdnadshavarnas tilltro till förskolan och personalen som arbetar där. För att kunna skapa en relation med vårdnadshavarna krävs ömsesidighet, öppenhet och en bra dialog. Och att vara tillgänglig och ha tillräckligt med kunskap för att kunna svara på eventuella frågor, att se alla

20

vårdnadshavare som egna individer, ingen är den andra lik. En annan aspekt informanterna lyfter, är att som förskollärare behöver du vara beredd på det oväntade, därför är kommunikativ kompetens av betydelse, menar informanterna. Samtidigt menar informanterna med lägre yrkeserfarenhet, att de saknar sociala kunskaper i mötet med vårdnadshavarna, då de beskriver att lärarutbildningen är bristfällig när det kommer till att lära ut detta. De med längre yrkeserfarenhet menar att erfarenheterna bidragit till deras sociala färdigheter (Vuorinen et al 2014). Delar av Vuorinen et al (2014) studie ansågs lämplig för denna studie, därför användes inte hela studien utan de delar som är relevanta för kommande diskussion.

21

4. Metod

I kommande kapitel kommer val av metod att beskrivas där syftet för studien, att ta reda på vårdnadshavares perspektiv på inflytande och delaktighet under inskolningen, bidragit till val av metod. Även hur urvalet gått till, hur genomförandet har sett ut samt hur hänsyn tagits till de etiska ställningstagandena.

4.1 Kvalitativ metod

När en forskare ska samla in data om ett ämne behöver hen använda sig av en metod (Larsen 2018). Det finns två olika metoder hen kan använda sig av, kvalitativ och kvantitativ metod. Valet av metod är beroende av vilken form av empiri, material forskaren vill samla in. Den kvantitativa metodens data är ofta mätbar, vilket innebär att forskaren räknar fram ett resultat och sätter siffror på det. Den kvalitativa metoden däremot är oftast omätbar, till exempel individers upplevelser av något (Larsen 2018). I vår studie deltog ett begränsat antal informanter då syftet var att få en djupare förståelse för det valda ämnet. I studien valdes ett kvalitativt tillvägagångssätt, nämligen intervjuer, för att personligen få möta informanterna och lyssna på deras upplevelser och tankar. Som forskare var det betydelsefullt för oss att komma nära våra informanter genom att vara lyhörda för deras tankar och funderingar, ställa följdfrågor för att kunna gräva än djupare i ämnet och därför användes intervjuer. Kvalitativa metoder kan vara bland annat intervjuer (Larsen 2018), då möts informanten och forskaren öga mot öga, vilket resulterar i att forskaren får syn på individers känslor, erfarenheter och inställningar. Författaren menar vidare att intervjuer handlar för det mesta om individernas liv, och det som berör, till exempel yrke och familjeliv.  Den kvalitativa forskningen innefattar för det mesta småskaliga undersökningar, som oftast resulterar i en djupare förståelse och är mer detaljerad än den kvantitativa forskningen, som oftast är storskalig och innefattar mer data (Denscombe 2018). Författaren menar vidare att när en undersökning är kvalitativ vill forskaren vara nära och komma djupare i sin undersökning för att få en mer detaljerad insyn i ämnet.

Det finns både fördelar och nackdelar med kvalitativ metod. Fördelarna kan vara att eftersom informanterna och forskaren träffas öga mot öga har informanterna svårare att dra sig undan eller låta bli att svara, än om de ska svara på en enkät på nätet där de kan välja att hoppa över (Larsen 2018). Upplevelsen under våra intervjuer var positiv då informanterna öppnade upp och delade med sig av sina erfarenheter. Ingen av de intervjuade informanterna kändes obekväm eller valde att avsluta. En annan fördel är att under intervjun kan forskaren ställa följdfrågor

22

och på så sätt gå djupare in i ämnet som berörs (Larsen 2018), nackdelar med den kvalitativa metoden kan vara att det inte går att generalisera det insamlade materialet. Behandlingen av det insamlade materialet är tidskrävande för forskaren (Larsen 2018), vilket vi märkte under arbetets gång, då intervjuerna var långa och tog tid att gå igenom och bearbeta. Även om vi fick lägga mycket tid på bearbetningen så resulterade de långa intervjuerna i mycket användbart material. En annan aspekt att ta hänsyn till, är att informanten kan välja att svara det hen tror att forskaren vill höra och inte det hen egentligen tycker (Larsen 2018).

4.2 Semistrukturerade intervjuer

I studien användes semistrukturerade intervjuer. Den formen av intervju ansågs vara mest lämplig för att kunna besvara vårt syfte, att ta reda på vårdnadshavare och pedagogers perspektiv på inskolning samt vårdnadshavares möjlighet till inflytande och delaktighet under inskolningen. Denscombe (2018) beskriver den semistrukturerade intervjun vilket syftar till att informanterna får möta forskaren öga mot öga, och dela med sig av sina åsikter, erfarenheter och känslor. Forskaren i den semistrukturerade intervjun har färdiga frågor att ställa, men är också flexibel i sitt tillvägagångssätt då hen kan frångå ordningen på frågorna som ska ställas och låta informanterna utveckla sina frågor och funderingar (Denscombe 2018). Det blev tydligt under intervjuerna att informanterna diskuterade sina erfarenheter och upplevelser av inskolningen, och vi fick en inblick i informanternas livsvärld. Informanterna gavs även möjlighet till att tänka igenom sina svar och utveckla dem vidare. Både informanterna och vi fick möjlighet att ställa följdfrågor under intervjun, som resulterade i nya funderingar och diskussioner som blev relevanta för studien.

4.3 Insamlingsmetoder

Intervjuer, ljudupptagning och fältanteckningar användes som datainsamlingstekniker under studien. Intervjuerna spelades in på diktafon för att senare gås igenom mer noggrant genom transkribering. Hos människan är minnet otillförlitligt och det finns en risk att det som sägs tolkas fel och glöms bort, betonar Dencombe (2018). Därför kan ljudinspelning behövas för att få en så tydlig bild av intervjun som möjligt och forskaren kan enkelt gå tillbaka för att kontrollera innehållet. Användandet av ljudinspelningar kan bidra till att informanterna kan känna sig osäkra av själva inspelningsprocessen (Denscombe 2018). Detta blev synligt under vissa av intervjuerna som vi genomförde. Under våra intervjuer märktes att diktafonen

23

eventuellt störde en del, då vi vid ett par tillfällen fick mer information efter att diktafonen stängts av. Därför användes även fältanteckningar vid några tillfällen. Fältanteckningarna lästes upp för informanterna och de fick godkänna dem innan intervjun avslutades. Under en fysisk intervju, där forskaren möter informanten öga mot öga, kan det vara av betydelse att förutom ljudinspelning även använda sig av fältanteckningar. Detta för att informationen som ges under intervjun ska bli så felfri som möjligt och inget ska missas även om diktafonen stängts av (Denscombe 2018). Som i vårt fall under vissa intervjuer, då informanterna pratade mer öppet om ämnet när ljudinspelningen stängts av.

4.4 Urval

Informanterna valdes utifrån bakgrund och om de hade relevant kunskap eller erfarenheter av inskolning. Informanterna som deltog var alla från resursstarka områden. Detta var inte ett medvetet val, utan det slumpade sig så då de tillfrågade informanterna alla bodde eller arbetade i resursstarka områden. Både vårdnadshavare och förskollärare tillfrågades och sammanlagt nio intervjuer genomfördes, fem vårdnadshavare och fyra förskollärare. Förskollärarna som tillfrågades var före detta kollegor till oss, bekanta och kollegor från våra VFU-förskolor, förutom en förskollärare som blev tillfrågad av en annan informant. Vi valde att intervjua förskollärare som är bekanta med inskolning och de olika inskolningsmetoderna. Vårdnadshavarna valdes ut med hänsyn till att de hade både nya och gamla erfarenheter av inskolning. En annan aspekt, som togs hänsyn till vid valet av vårdnadshavare, var att de skulle ha erfarenhet av antingen föräldraaktiv inskolning eller traditionell inskolning. Det subjektiva urvalet innebär att urvalet utgår från individer som har kunskaper och erfarenheter om det aktuella ämnet, de är ”handplockade för ämnet” (Denscombe 2018 s. 67). Eftersom tiden är begränsad under arbetets gång, valdes att tillsammans med det subjektiva urvalet, även intervjua individer som är kända för oss och som finns i vår närhet. Vårdnadshavarna som deltog i intervjuerna tog vi själva kontakt med och tillfrågade om de ville delta. Denscombe (2018) menar att forskaren kan välja att använda sig av ett bekvämlighetsurval, vilket innebär att informanter som finns i forskarens närhet tillfrågas, vilket spar tid och är enklare. Ett annat urval är snöbollsurvalet och detta innebär att urvalet växer fram med hjälp av att en informant hänvisar forskaren till en annan potentiell informant som har kunskap inom ämnet (Denscombe 2018). Detta gjordes vid mejlkontakt med en förskollärare, då vi blev tillfrågade om det behövdes fler förskollärare att intervjua. Då det var problematiskt att hitta tillräckligt många förskollärare att intervjua så togs hjälpen tacksamt emot. Detta resulterade i att snöbollsurvalet användes.

24

4.5 Genomförande

Kontakten med informanterna togs i god tid för att ge dem möjligheten att tänka igenom om de ville delta och när de kunde träffas. Via mejl förklarades i stora drag, syftet med studien. Tid och plats för intervjuerna bestämdes gemensamt, och i samband med intervjutillfället delades ett samtyckesdokument ut. Innan intervjutillfällena diskuterades vad det var som skulle bli synligt i studien. Därefter arbetades frågor fram som berörde det valda ämnet, två olika bilagor med frågor, en till vårdnadshavarna och en till förskollärarna. Intervjufrågorna var färdiga inför intervjutillfällena. Vi valde att genomföra intervjuerna tillsammans, detta för att kunna hjälpas åt att ställa följdfrågor till informanterna, vara ett stöd till varandra och att i efterhand kunna diskutera intervjuerna. Två av de första informanterna bad om att få frågorna i förväg vilket de fick. Vid intervjutillfället var de förberedda med nedskrivna svar vilket bidrog till att de hade svårare att utveckla sina redan förutbestämda svar. Detta resulterade i att vi valde att inte lämna ut frågorna till resterande informanter då syftet med den semistrukturerade intervjun är att kunna gå utanför boxen och tänka bredare.

4.6 Etiska överväganden

Vetenskapsrådet (2012) beskriver de fyra huvudkraven som bör tas hänsyn till under forskning. Den första regeln är informationskravet, vilket innebär att informanterna som deltar i forskningen ska informeras om studiens syfte och att det är frivilligt att delta, samt att insamlat material endast kommer att användas i den nämnda forskningen. Hänsyn togs till informationskravet genom att, när informanterna tillfrågades genom mejl om de ville delta i undersökningen, förklarades syftet med studien och att intervjuer med ljudupptagning skulle användas. Innan intervjuerna genomfördes delades samtyckeslappar ut med tydlig information om studiens syfte, att deltagandet är frivilligt och kontaktuppgifter till berörda forskare. Innan intervjuerna genomfördes samlades samtyckeslapparna in med informanternas underskrifter. Det här tillvägagångsättet går i riktlinje med det andra huvudkravet som Vetenskapsrådet (2012) tar upp, samtyckeskravet. Detta innebär att samtycke ska inhämtas av informanterna som ska delta. De två sista kraven från Vetenskapsrådet är konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Konfidentialitetskravet innebär att personuppgifter som behandlas i forskningen ska användas på ett sådant sätt att det inte sprids vidare och förvaringen av dem ska inte vara tillgänglig för utomstående. I vår studie informerades informanterna om att insamlade personuppgifter låses in på Malmö Universitet och att deras namn anonymiseras. Informanterna informerades skriftligt om att deras deltagande i studien endast kommer att användas i den pågående undersökningen vilket överensstämmer med nyttjandekravet.

25

Under hela studien har hänsyn tagits till de etiska principerna som nämnts ovan. Innan intervjuerna startade har informanterna även muntligt informerats om sina rättigheter under intervjun, att de kan avbryta när de vill, säga till om de vill pausa, om de har några frågor och att deras deltagande är anonymt och bara kommer att användas till just den här studien. Något som också har påtalats efter avslutad intervju är att de kan höra av sig om de har några frågor eller funderingar.

4.7 Analysmetod

I studien har innehållsanalys använts som analysmetod. Intervjuer genomfördes som bidrog till mycket material. Empirin lästes igenom många gånger av oss båda, för att skapa en bild av vad som var användbart och inte. Slutligen fick mycket av det insamlade materialet reduceras då det inte ansågs relevant för studien. Under processen med att läsa igenom intervjuerna använde vi olika färgpennor och anteckningar för att kategorisera till exempel områden som makt, inflytande eller delaktighet, som sedan kunde svara på vårt syfte med studien och frågeställningar. Under arbetets gång har samband och mönster identifierats som blivit användbara. Därefter arbetades nya relevanta rubriker fram, för att därefter analyseras med hjälp av teorier och begrepp. Disciplinär och pastoral makt har använts för att analysera och problematisera det som blivit synligt i intervjuerna. Begreppen delaktighet och inflytande har använts för att tydliggöra vårdnadshavares och förskollärares diskurser om vårdnadshavarnas möjligheter eller hinder för att påverka. Innehållsanalys är en vanlig metod att analysera kvalitativa data, den går ut på att koda texten och kategorisera den i olika teman och sortera efter de valda kategorierna. Materialet undersöks för att hitta betydelsefulla mönster och sedan ställs dessa mot teorier och forskning som är relevant för studien (Larsen 2018).

26

5. Resultat/Analys

Syftet med studien är att få en ökad kunskap om vårdnadshavares möjligheter till inflytande och delaktighet under inskolningen. I kommande kapitel kommer empirin att tolkas, teorierna och begreppen kommer användas för att förklara och förstå empirin.

I kapitlet kommer citat från informanterna att användas, de kommer att anonymiseras enligt följande; vårdnadshavarna kommer att benämnas Vh1, Vh2, Vh3, Vh4 och Vh5. Vårdnadshavare 5 har erfarenhet av både den traditionella inskolningen och den föräldraaktiva. Förskollärarna kommer att benämnas F1, F2, F3 och F4. De olika inskolningsmetoderna, som vårdnadshavare och förskollärare har erfarenhet av och nämnt under intervjuerna, kommer endast lyftas när det anses relevant för resultatet.

5.1 Att bli lyssnad på

I flertalet av intervjuerna framgår vårdnadshavarnas syn på vad de anser är inflytande. Flera av dem anser att en form av inflytande är när de blir lyssnade på,

många gånger kanske ni kan vända till att, jag hör vad du säger men vi tror det här, och ofta räcker det kanske, och då känner man ändå att jag har fått säga vad jag ville och jag har fått höra hur de resonerar, jag får lov att säga, jag får lov att tala om, jag blir lyssnad på. Men med det sagt så är jag ändå okej med att pedagogerna har sista ordet eller bestämmer eller vad man nu ska säga (Vh4).

I citatet berättar informanten om sin syn på inflytande. Informanten upplevs nöjd med att hen får dela med sig och bli lyssnad på, men samtidigt är hen okej med att förskollärarna inte lyssnar. Det som framträder här är den disciplinära makten (Tullgren 2004), då vårdnadshavaren vill bli lyssnad på men samtidigt tycker att det okej att förskollärarna gör som de alltid gjort. Detta kan tolkas som att förskolan följer normen genom att de gör som de brukar när de skolar in. En tolkning kan vara att förskolläraren använder sig av en osynlig makt (Dahlberg, Moss & Pence 2014), då förskolläraren många gånger kanske lyssnar in, men i det tysta ändå tar beslut själv, det hen anser vara det bästa för individen. Även den pastorala makten blir synlig här då förskolläraren enligt vårdnadshavaren lyssnar, och precis som pastorn har makten att avgöra vad hen ska göra med informationen. Lyssnar förskolläraren för att hen måste och det ingår i uppdraget, eller lyssnar hen för att kunna styra vårdnadshavarna dit hen vill? I citatet ovan […”jag hör vad du säger men vi tror det här”…] (Vh4), kan vårdnadshavarens ord tolkas som att de använder sig av en pastoral teknik. De lyssnar in och vill ha kunskaper av

27

vårdnadshavaren, men samtidigt behöver det inte betyda att förskolläraren verkligen lyssnar när de framhäver att de ändå tror att deras sätt är det bästa. Detta kan också tolkas som att förskolläraren är den dålige herden (Foucault 2010), då förskolläraren kan välja att inte ta hänsyn till informationen som ges, utan göra det hen anser gynnar sig själv.

En annan aspekt som blir synlig i majoriteten av intervjuerna med vårdnadshavarna, är att inflytandet för vårdnadshavarna är upp till förskollärarna. Här har förskollärarna makten att bestämma om och när vårdnadshavarna ska ges möjlighet till att vara med och ta beslut (Westlund 2011). Vårdnadshavarnas inflytande och delaktighet blir helt beroende av förskollärarnas inställning till att släppa in andras åsikter. I citatet framgår det att det är upp till förskollärarna att ha sista ordet.

5.2 Det bästa för varje individ

Vårdnadshavarna beskriver sina upplevelser av inskolningen. De har skolat in på olika förskolor, men har upplevt olika former av inflytande. En av vårdnadshavarna lyfter att kommunikationen mellan hen och förskolan var bristfällig, hen blev inte lyssnad på då hen inte fick möjlighet till att delge information om sitt barn, eller andra önskemål rörande inskolningen. Detta bidrog till att informanten inte kände sig delaktig eller erbjöds inflytande. Informanten upplevde att återkoppling från pedagogerna inte fungerade, vilket informanten förknippade med att pedagogerna var oerfarna och outbildade, ”där fanns inte en enda behörig på mitt barns avdelning så det var liksom otryggt” (Vh5). Det som blivit märkbart genom intervjuerna med vårdnadshavarna är att de som arbetar i förskolan har makten att välja om de ska lyssna på vårdnadshavarna oavsett utbildning eller erfarenhet. Är det självklart att en förskollärare kan lyssna bättre än en som är outbildad? Det har blivit synligt genom studien att även förskollärare kan vara den dålige herden (Foucault 2010) och inte se till individens bästa utan det som gynnar hen själv i styrningen av vårdnadshavarna. Utan information om barnet kan det bli svårt att göra det den pastorala makten menar är det bästa för varje individ, det är en omsorgens makt (Foucault 2010). ”Det var väldigt lite återkoppling så jag fick hela tiden ringa till förskolan, då hade hen gråtit nästan alla timmar hen var där och de hörde inte av sig” (Vh5). Det blev synligt att pedagogerna inte gjorde vårdnadshavaren delaktig och hen gavs inte heller något inflytande när de inte hörde av sig och gav inte heller någon återkoppling. Detta överensstämmer inte med att göra det bästa för barnet och vårdnadshavarna då vårdnadshavaren inte ges något inflytande eller blir lyssnad på. Här framträder den dåliga herden (Foucault 2010) då pedagogerna inte ser till individens välmående.

28

En annan vårdnadshavare lyfte ett annat perspektiv, att hen under inskolningen upplevde hen sitt inflytande som stort då förskolläraren lyssnade in och skapade en trygg miljö för både barnet och vårdnadshavaren. Hen menade att förskolläraren som skolade in hade arbetat där länge och hade mycket erfarenhet av just inskolning. ”Hen som hade hand om inskolningen där, hade jobbat där i många år och hen var bara en del av den här förskolan” (Vh1). Här skiljer sig informanternas upplevelser åt markant. Precis som Arnér (2009), lyfter att det är förskolläraren som har makten att göra vårdnadshavarna delaktiga och ge dem inflytande. Förskolläraren i citatet har enligt informanten erfarenheten och utbildningen för att veta hur hen ska tillmötesgå vårdnadshavarna och deras barn, ” det var en väldigt lyhörd och inkännande personal, som tog barnet på allvar, de skolade in individer där inte enligt en mall”(Vh1). Här upplever informanten att förskollärarna inte skolade in enligt en mall utan efter varje individ, vilket överensstämmer med den pastorala makten (Foucault 1982). När förskolläraren är uppmärksam och ser individen bidrar det till kunskaper om till exempel barnets intressen och behov, vilket kan bidra till att förskolläraren ges makt och kan styra i den riktningen hen anser är gynnsamt. Förskollärarna var lyhörda vilket kan tolkas som att de ville ha kunskaper om barnet, de såg till varje individ för att göra det bästa för den som skolades in. Enligt vårdnadshavaren har förskolläraren i citatet ovan […”jobbat där i många år och hen var bara en del av den här förskolan” (Vh1), vilket kan tolkas som att förskolläraren skolar in på rutin som hen alltid gjort, har sin egen mall att följa efter alla sina år med att skola in. Förskolläraren använder sig av det den disciplinära makten beskriver som osynlig makt, den formen av makt sker oftast i det tysta (Dalhberg, Moss & Pence 2014). Vårdnadshavaren upplever inte att hen blir styrd då styrningen sker utan att vårdnadshavaren är medveten om det.

Två av de intervjuade förskollärarna beskriver det de anser att vårdnadshavarna har inflytande över, att dela med sig av till exempel sina barns behov och vårdnadshavarnas önskemål,

de får inflytande genom att de berättar ju hur deras barn fungerar och har de önskemål som till exempel hur de sover middag, vill de att de ska ha en vagn att sova i, ja, då får de gärna ta hit en vagn, vill de att de ska ligga på en fäll när de sover, ja, då får de det. Vi rekommenderar vad vi tycker fungerar jättebra här men det är ju inget som är bestämt, så där har de ett inflytande (F3).

I citatet blir det synligt att förskolläraren vill inhämta information om barnen som ska skolas in. Förskolläraren anser att de är lyhörda när de säger att vårdnadshavarna ges inflytande genom att berätta om hur deras barn till exempel ska sova. Samtidigt som de lyfter att deras sätt att arbeta fungerar jättebra.

29

Citatet kan tolkas som att förskolläraren är pastorn och vårdnadshavarna och barnen är församlingen som den pastorala makten beskriver. Förskolläraren ger sig själv rollen som pastor, där pastorn är den som styr församlingen (Foucault 1982). Här är det förskolläraren som försöker styra vårdnadshavaren mot det hen rekommenderar och anser fungera jättebra. Förskolläraren inhämtar information om barnet, genom bikten (Tullgren 2004), frågan är vad förskolläraren gör med den informationen hen ges då hen är noga med att framhäva att deras sätt är jättebra. Här ges vårdnadshavarna, enligt förskolläraren, inflytande genom att de blir lyssnade på. Förskollärarna menar att de lyssnar in vårdnadshavarna men är ändå noga med att berätta vad de anser fungerar efter deras erfarenheter. Men frågan är vilket sorts inflytande det är att få vara med och bestämma om barnet ska ha en vagn eller sova på en fäll, då inflytande innebär att kunna påverka situationen på ett väsentligt sätt (Arnér 2009). Är det den sortens inflytande vårdnadshavarna efterfrågar eller är det förskollärarna som har svårt att tillämpa inflytande i praktiken?

5.3 Förskollärarens profession

Det blir synligt i intervjuerna med förskollärarna, både från den föräldraaktiva och den traditionella inskolningen, att metoden som används är svår att påverka för vårdnadshavarna, då flera förskollärare anser sig ha många års erfarenhet av den använda metoden och att den fungerar bra,

alltså man får ju lita på vår erfarenhet, det är klart man lyssnar på dem men vi försöker ju berätta hur vi arbetar här och att det fungerar ju jättebra (F3).

Vårdnadshavarna har inte utbildning eller erfarenheter av yrket, vilket pedagogerna har, därför är det viktigt med samspel mellan vårdnadshavare och förskola. Vårdnadshavarna kan inte bestämma allt. Det är pedagogens roll. Vi ska utgå från barnen. Vårdnadshavarna känner sina barn bäst men detta är vårt jobb (F1).

I citaten från förskollärarna anser de att de lyssnar in vårdnadshavarna men anser sig veta bäst eftersom de har rätt utbildning och erfarenhet. Här överensstämmer förskollärarnas svar, då båda, även fast de använder sig av olika inskolningsmetoder, hävdar att deras profession är av betydelse. Förskollärarna menar att de besitter mer kunskaper om inskolning, att det är deras jobb. F3 lyfter i citatet att deras sätt att arbeta fungerar jättebra, de menar att de lyssnar in vårdnadshavarna för barnets bästa. Detta går i linje med den pastorala makten (Foucault 1982). Förskollärarna inhämtar information om barnet, samtidigt ligger makten hos dem att avgöra vad de anser är det bästa för barnet. Frågan är bara vilken form av inflytande detta resulterar i för vårdnadshavarna? Att ges inflytande kan vara problematiskt för vårdnadshavarna i förskolan

30

när förskollärarna själva sätter sig i en maktposition när de anser sig veta bäst. Det är förskollärarna som avgör när och om vårdnadshavarna ges delaktighet, precis som att barnen i förskolan behöver ha en förskollärare som ger dem möjlighet till inflytande (Arnér 2009). I citatet från F1 framgår det att hen vill göra vårdnadshavarna delaktiga men samtidigt inte på bekostnad av förskollärarens profession.

Det som förskollärarna uttrycker om sin professions betydelse i resultatet, är att det är de som har utbildningen och erfarenheten vilket kan jämföras med vad vårdnadshavarna anser sig kunna påverka. Flertalet av vårdnadshavarna uttrycker att de inte vill inkräkta på förskollärarnas profession och erfarenheter av inskolningsprocessen, ”pedagogerna har en jätteviktig roll för de har en erfarenhet som man inte har som förälder, de har kompetensen” (Vh3), ”vill inte blanda sig för mycket. Pedagogerna vet bäst, oftast bäst. Det är deras yrke, samtidigt som man vill bli lyssnad på” (Vh2). Samma vårdnadshavare uttrycker även att,

fast varför ska jag kunna påverka för det är ju inte mitt område som vårdnadshavare, alltså det vet ju de som jobbar där kanske bäst. Går du till en bilmek och han ska ta av däcket på ett speciellt sätt kommer ju inte du där och säger något (Vh2).

I citaten framträder vårdnadshavarnas tankar om förskollärarens profession och att de anser att förskollärarna har erfarenhet och kompetens att veta vad som fungerar bäst under inskolningen. Vårdnadshavarna vill inte lägga sig i utan litar på förskolläraren. De vill samtidigt bli lyssnade på och tagna på allvar vilket Vh2 beskriver. Vh2 tar även upp att hen inte vill [… ”blanda sig för mycket”…] och menar att hen inte går till en bilmekaniker och talar om hur de ska ta av däcket så varför ska hen påverka under inskolningen. Vårdnadshavaren frågar inte efter att kunna påverka och anser att förskolläraren vet bäst. Det som blir synligt är att vårdnadshavarna sätter förskollärarna på en piedestal när de anser att de vet bättre än dem själva. Detta kan jämföras med den pastorala makten (Foucault 1982). Skillnaden här blir att det inte är förskolläraren som tar makten utan det är vårdnadshavarna som ger dem makten att bestämma. Vårdnadshavarna anser att förskolläraren har kompentens när det gäller inskolningen som inte de själva har. Det kan liknas vid att församlingen ser upp till sin pastor, alltså vårdnadshavarna ser upp till förskollärarna och deras profession och erfarenheter.

I citaten blir det tydligt att förskollärarna hävdar att de vill lyssna och göra det bästa för individen. Synen på förskollärarens profession blir tydlig från båda sidorna, då både förskollärarna och vårdnadshavarna har liknande tankar om professionens betydelse.