SAMHÄLLE–KULTUR– IDENTITET
Examensarbete
15 högskolepoäng, grundnivåNätverkets betydelse för några
Kosovoalbaners karriärval
The importance of the network for a few
Kosovar Albanian career choices
Besa Murati
Olivia Lindstrand
Abstract
Obtaining a job in a foreign country is not an easy task. People who have immigrated to Sweden are often dependent on government support during the first year. Therefore, social networking is an important factor in becoming a part of society and settling into the work-life. Considering how difficult it is to get a job without any connections, we have decided to examine how the social network has played a role in the lives of individuals who have immigrated from Kosovo to Sweden. Further, we will discuss how it has affected them in the labor market. The inquiry questions that will be answered in this essay are: How have social networks affected those with foreign backgrounds with
their career choices and which types of social capitals have played an important role in their work establishment? The purpose and the questions of the issue are based in Milnet,
Migrants Labour Networks. This is a new research project which examines the different types of networks that individuals from Yugoslavia move in. The essay has its starting point in the concepts of social together with superstructure and relating capital of Bourdieu and Hodkinson & Sparkes. Further, this essay is based on social network analysis, as well as content analysis. Some of the main results are that the informants have undergone different inflection points and that these have affected their careers in various ways. Further, the results have shown that our informants have a relating social capital and have started to develop an overworked social capital.
Sammanfattning
Att skaffa arbete i ett nytt land kan inte vara enkelt, för människor med utländsk bakgrund som migrerat till Sverige består ofta de första åren av någon biståndsform. Det sociala nätverket är en viktig kanal för att komma ut i arbetslivet och med tanke på problematiken med att få arbete som människor med utländsk bakgrund utan nätverk har uppsatsen som syfte med denna att undersöka på vilket sätt nätverk har haft betydelse för individerna i arbetsmarknads etableringen som kommit till Sverige från Kosovo. Undersökningsfrågorna som kommer att besvaras under arbetet är på vilket sätt har
nätverk påverkat människor med utländsk bakgrunders karriärval i Sverige? Och Vilka olika typer av socialt kapital har haft betydelse i arbetsmarknadsetablering? Syfte och
frågeställningar grundar sig i Milnet, Migrants Labour Networks. Detta är ett nytt forskningsprojekt som undersöker vilka former av nätverk personer från forna Jugoslavien rör sig i.
Uppsatsen tar utgångspunkt i begreppen socialt samt överbryggande och anknytande kapital av Bourdieu samt Hodkinson & Sparkes brytpunkter. Vidare bygger uppsatsen på en social nätverksanalys och innehållsanalys.
Några av de centrala resultaten är att informanterna har genomgått olika brytpunkter och att dessa har påverkat deras karriär på olika vis, samt att våra informanter har ett anknytande socialt kapital och börjat utveckla ett överbryggande socialt kapital.
Nyckelord: Social nätverksanalys, människor med utländsk bakgrund, socialt kapital,
Förord
Först och främst ska informanterna tackas som medverkade i vår undersökning, utan er hade detta inte varit möjligt att genomföra. Ett ödmjukt tack vår handledare Peter Gladoic Håkansson som funnits på plats för att svara på frågor samt under vår skrivprocess gett oss konkret feedback som gjort det möjligt för oss att utvecklas under denna process. Eftersom uppsatsen har ingått i ett projekt har gemensamma seminarium med andra skribenter inträffat, tack för att tankar och funderingar kunnat delas med er.
Uppsatsen i sin helhet har skrivits tillsammans av båda författarna men Besa har intervjuat informanterna själv därefter har intervjuerna tillsammans analyserats.
Innehållsförteckning
The importance of the network for a few Kosovar Albanian career choices 1
1 Inledning 8
1.1 Människor med utländsk bakgrunders etablering på arbetsmarknaden 8
1.2 Syfte och frågeställningar 10
2 Tidigare forskning 11
3 Teori 14
3.1 Pierre Bourdieus kapitalbegrepp, Socialt kapital 14
3.1.2 Socialt kapital 14
3.3 Överbryggande och anknytande socialt kapital 15 3.4 Phil Hodkinson & Andrew C. Sparkes- Careership 16
3.4.1 Strukturell brytpunkt 17 3.4.2 Självinitierade brytpunkt 17 3.4.3 Tvingande brytpunkter 17 4 Metod 18 4.1 Metodval 18 4.1.1 Begrepp 19
4.2 Urval och avgränsningar 19
4.2.1 Avgränsningar 20
4.3 Analysform 20
4.4 Datainsamling 21
4.5 Etiska ställningstaganden 21
5 Resultat och Analys 23
5.1 Presentation av informanter 23
5.1.1 Bakgrund av informanter 23
5.1.2 Informanternas sysselsättning i Kosovo: 24
5.1.3 Informanternas första sysselsättning i Sverige: 24
5.2 Nätverkets påverkan på människor med utländsk bakgrunders karriärval 25
5.2.1 Linda 25 5.2.2 Fortesa 26 5.2.3 Agon 27 5.2.4 Leon 29 5.2.5 Adora 30 5.2.6 Roni 31
5.3 Sociala kapitalets betydelse i arbetsmarknadsetablering 32
5.3.1 Linda 32
5.3.2 Fortesa 33
5.3.3 Agon 34
5.3.4 Leon 35
3.5.6 Roni 36 5.4 Brytpunkter 37 5.4.1 Linda 37 5.4.2 Fortesa 37 5.4.3 Agon 38 5.4.4 Leon 38 5.4.5 Adora 38 5.4.6 Roni 38 6 Diskussion 39 6.1 Resultatdiskussion 39 6.2 Teoridiskussion 41 6.3Metoddiskussion 42 6.4 Slutsatser 42 Referenslista 44 Bilagor 48
1 Inledning
1.1 Människor med utländsk bakgrunders etablering på
arbetsmarknaden
Människor från olika delar av världen har kommit till Sverige för att skapa sig en trygg framtid. En del flyr från krig, andra kommer hit på grund av familjeanknytning. Under perioden 2009–2019 ökade invandringen till Sverige, det var under denna perioden informanterna som intervjuats i denna uppsats också kom till Sverige.
Människor kan söka sig till olika organisationer, eller på andra sätt försöka knyta kontakter med andra individer för att skapa ett nätverk. Ett nätverk kan användas som en tillgång och därmed betraktas som ett socialt kapital, enligt sociologerna. Med hjälp av den sociala interaktionen och nya kontakter kan det bidra till att ens mål uppnås då individerna kan nyttja sitt utökade kontaktnät (Giddens 2015, 559)
Socialt kapital inbegriper sådant som användbara sociala nätverk, en känsla av ömsesidiga förpliktelser och tillförlighet, kännedom om de normer som styr ett effektivt handlande och, på ett mer allmänt plan, andra sociala resurser som gör det möjligt för människor att handla effektivt (Giddens 2015, 559).
Cecilia Cedlöf (2018) har genomfört en studie vid namnet Betydelsen av sociala nätverk
för ensamkommande unga, en intervjustudie om sociala nätverk och socialt
kapital. Hennes studie visar att nätverk har en viktig betydelse för ensamkommande ungdomar (Cedlöf 2018, 23–38).
I tidningen Arbeidsliv i Norden diskuteras huruvida “de sociala nätverken är avgörande för att få jobb för nyanlända”. Artikeln menar att ca 70% av nyanlända i Sverige har fått sina jobb genom sociala nätverk. Det sociala nätverket är alltså avgörande för att individer som kommit till Sverige skall kunna få ett jobb (Arbeidsliv i Norden 2017).
SCB rapport (2018), flyktingarnas försörjning i Sverige visar på hur personer som kommit till Sverige inkomstkällor ser ut. Individernas första invandringsår består huvudsakligen av ekonomiskt bistånd. Studierelaterade inkomster samt arbetslöshetsersättning eller annan ersättning från arbetsmarknadspolitiskt program är inkomster som personer erhåller innan deras största inkomstkälla blir från förvärvsarbete (SCB:2018,21).
Nyanlända i Sverige är berättigade till Nystartsjobb om en är inskriven i Arbetsförmedlingen. Detta möjliggör för personer som kommit till Sverige att lättare etablera sig i arbetsmarknaden. Arbetsgivaren har rätt till ekonomisk ersättning (Arbetsförmedlingen 2019,1). Detta är en given förutsättning för individer som kommit till Sverige att bredda ens nätverk.
Med tanke på att det kommer många nyanlända till Sverige och att det finns ett problem att finna nätverk under de första åren vill vi med denna uppsats studera vilken betydelse det sociala nätverket har haft för individer som kommit från Kosovo till Sverige. Kosovo är ett land som många emigrerat från till Sverige som följd av arbetsmarknad eller anknytning. Under 2009–2019 har totalt 9419 personer från Kosovo kommit till Sverige och har ansökt om uppehållstillstånd (Migrationsverket 2020, 2). Dessa individer har på olika sätt tagit sig hit via kontakter.
Under introduktionen av examensarbetet fick vi en introduktion kring ett nytt forskningsprojekt vid namnet MILNET. MILNET, Migrant´s Labour Networks är ett nytt forskningsprojekt som undersöker invandrare från forna Jugoslaviens nätverk. Peter Gladoic Håkansson samt Johan Lundelin ingår i detta projekt tillsammans med gästforskare från Belgrads universitet, i samarbete med ett institut i Zagreb och Universitetet i Split. Forskarna har blivit uppmanade av fakulteten i Malmö att koppla ihop studenters examensarbete med den forskning som pågår. Peter Gladoic Håkansson beskriver varför studenter skall välja just MILNET:
• Nätverk har stor betydelse för våra val
• Tillgången till nätverk påverkar möjligheten att bli anställd • Olika invandrargrupper är olika framgångsrika
att etablera sig på arbetsmarknaden •
Genom denna introduktion skapades en nyfikenhet kring projektet, och det var efter detta som det blev avgjort vad som skulle skrivas i examensarbetet. En nätverksanalys (intervjuer) med Kosovoalbaner ska genomföras för att se vilket sätt nätverket har för betydelse för denna etnicitet. Håkansson beskriver att “flyktingarna från forna Jugoslavien på 1990-talet är framgångsrika” (Peter Gladoic Håkansson 2020, MILNET). Vi vill undersöka på vilket sätt detta gäller för de informanter som skall intervjuas.
1.2 Syfte och frågeställningar
Syftet med uppsatsen är att undersöka på vilket sätt nätverk har haft betydelse för några Kosovoalbaner i arbetsmarknads etableringen som kommit till Sverige från Kosovo.
Frågeställningarvi tänker undersöka för att få bredare kunskaper är:
• På vilket sätt har nätverk påverkat kosovoalbaners karriärval bosatta i Sveriges? • Vilka olika typer av socialt kapital har haft betydelse i arbetsmarknadsetablering?
2 Tidigare forskning
Avsnittet om tidigare forskning kommer att presentera vad som tidigare undersökts inom detta ämne som kan relateras till denna undersökning. Vidare kommer detta användas senare i kapitlet diskussion och analys. Eftersom tidningen Arbeidsliv i Norden (2017) och SCBs rapport (2018) visar att många får arbete via sociala nätverk och att många går på något form av bidrag första året så kommer dessa artiklarna på något vis beröra dessa punkter för att klargöra vad som redan finns inom detta ämne.
Artikeln ‘I Stand on My Own Two Feet but Need Someone Who Really Cares’: Social
Networks and Social Capital among Unaccompanied Minors for Becoming Established in Swedish Society av Eriksson, Wimelius och Ghazinour (2018) kommer fram till att
ungdomarna som migrerat har oftast kontakt med tre nätverk som var 1) personer med någon form av liknande etnisk bakgrund, 2) professionella vägledare, arbetsförmedlingen och 3) i allmänhet “svenskar”. Det som var det mest tillgängliga nätverket enligt resultatet av intervjuerna var personer med liknande etnisk bakgrund och det som var minst “tillgängligt” var nätverket med “svenskar”.
Deras undersökning riktar sig endast till unga personer som kommit till Sverige och vi anser att det även är viktigt att undersöka hur nätverken verkar hos äldre människor med utländska bakgrunder.
Vidare presenterar en annan tidigare forskning som är en Sos rapport från
Socialstyrelsen från 1999:9 som heter Social och ekonomisk förankring- blandinvandrare från Chile, Iran Polen och Turkiet. I första hand handlar den om sociala och
ekonomiska förankringen som en invandrare från de studerade grupperna kan uppnå i ett nytt land. Resultatet från denna rapport blev att de grupper som blev intervjuade vid detta tillfälle hade det svårare att etablera sig på arbetsmarknaden då Sverige var i en lågkonjunktur samt att de som hade arbete kände sig överkvalificerade. Vidare visar
kommer från Turkiet umgås mer med dem som har samma etnicitet (Sos 1999:9, 16). Vidare kände många att de önskat att det var fler svenskar som bodde i samma område som dem då de ville utveckla sitt nätverk och kunna komma in i det svenska samhället bättre (Sos 1999:9, 19).
Till skillnad från denna rapport undersöker vi en annan etnisk folkgrupp som migrerat till Sverige för att se där vilka nätverk de kommer i kontakt med. I denna uppsats ligger inte fokuserat på generella nätverk utan på nätverken som har koppling till deras yrkeskarriär.
SOU´s antologi egenförsörjning eller bidragsförsörjning- invandrarna, arbetsmarknaden och välfärdsstaten 2004:21 visar bland annat på att män och kvinnor som emigrerat under 1970–1990 talet och som sedan skulle ut i arbetslivet generellt hade sämre arbetsförhållanden när det kom till inkomst och anställning. Den visar också på att det finns stora regionala skillnader i sysselsättningen för olika invandrargrupper (SOU 2004:147). Det framkommer i deras resultat att det finns starka selektionsmekanismer som hindrar vissa invandrargrupper från att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden (SOU 2004:196). Sammanfattningsvis så finns det måldokument som skall skapa samma möjligheter för människor med utländsk bakgrund som infödda svenskar på arbetsmarknaden. Trots måldokumenten har människor med utländsk bakgrund situation på arbetsmarknaden försämrats de 20 åren (SOU 2004: 289). På så sätt vill vi jämföra huruvida detta avspeglar sig hos våra informanter.
Avhandlingen En styrning av lokala integrationsprogram: Institutioner, nätverk och
professionella normer inom svenska flyktingmottagandet Governing Local Integrations Programmes av Martin Qvist (2012) behandlar hur olika styrande aktörer arbetar med att
få in människor med utländska bakgrunder att etablera sig i det svenska samhället. De undersöker hur organisationer/föreningar/företag arbetar på en lokal nivå med att etablera människor med utländska bakgrunder på arbetsmarknaden och i det svenska samhället. En del av resultatet visade på att kommuner till viss del utvecklat programmet men att vissa använde sig mer av vissa delar av programmet för etablering av personer med utländsk bakgrund på arbetsmarknaden.
Istället för att endast se hur organisationer arbetar med att etablera människor med utländska bakgrunder på arbetsmarknaden undersöker vi även vilka aktörer informanterna själva anser vara viktigast.
Invandring och företagande av Martik Klinthäll (m.fl. 2016:7) är en kunskapsöversikt som presenterar en översikt över vilka förutsättningar och villkor personer med utländsk
bakgrund har att bilda egna företagande. De belyser inte bara vilka företags möjligheter som finns i Sverige för migranterna utan även internationellt sett. I denna kunskapsöversikt kommer de fram till att kulturellt kapital dvs hur mycket information av någon typ av relevans för att skapa företagande är tillgängligt för dem samt att deras
nätverk är något dem drar nytta av vid skapandet av företag i nya länder (Klinthäll m.fl.
2016:7, 21). Vidare resultat i denna översikt är att människor med utländska bakgrunder startar oftare mindre företag än svenskar men att det är en mer balans på den fronten nu. Vidare skriver de att människor med utländska bakgrunder använder sig allt oftare av informella nätverk än vad svenska småföretagare gör (Klinthäll m.fl. 2016:7, 41–42). Artikeln Människor med utländsk bakgrund family businesses: social capital, network
benefits and business performance har i syfte att titta på hur socialt kapital har för
betydelse för invandrare med familjeföretag. Genom att undersöka det sociala kapitalet kan författarna visa på hur nätverksfördelar genererar till bättre resultat för företagen (Tata, Prasad 2014,842,859). Deras resultat blev att det sociala kapitalet är en bidragande faktor till att lyckas med företagen samt för att nå ut till så många kunder som möjligt (Tata 2014, 855-856).
Sammanfattningsvis har informationen kring nätverket och det sociala kapitalet samt dess samhörighet givit oss ny kunskap. Nätverket har betydelse för att man ska få ett ökat socialt kapital samt fler möjligheter till att etablera sig på arbetsmarknaden. Som tidigare nämnt och med denna information till hands ska vi undersöka våra frågeställningar som berör viktiga nätverk för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden när man migrerat till Sverige och vilka sociala kapital som varit betydande. Paralleller kommer dras till tidigare forskningarna i resultatanalys och diskussionen för att få en tydligare bild av undersökningen som görs under detta arbetet.
3 Teori
I detta kapitel presenteras teorier som senare ska användas i detta examensarbete och som kommer vara en grund för hur intervjuerna struktureras och sedan analyseras och diskuteras. Först kommer en begreppsdefinition att förklara viktiga begrepp sedan kommer teorierna presenteras var för sig samt begrepp som kommer användas i arbetet.
3.1 Pierre Bourdieus kapitalbegrepp, Socialt kapital
Pierre Bourdieu utvecklade en praxeologi teori inom sociologin vilket behandlar det sociala rummet i en objektiv form (Grytz Olesen 2000, 144). Bourdieus mest kända begrepp är Socialt-, kulturellt- och ekonomiskt kapital samt habitus. Ekonomiska
kapitalet handlar om vilka ekonomiska tillgångar var person har och vilken äganderätt en
individ kan ha utifrån sitt ekonomiska kapital (Bourdieu 1986, 243). Kulturellt kapital betyder att var individ ska kunna ha tillgång till och möjligheten att använda de kulturella tillgångarna som finns tillgängligt (DiMaggio, 2005: 167 se sid 429 i Ritzer, Stepnisky 2008).
Begreppet socialt kapital är begreppet som i denna undersökning om betydelsen av människor med utländsk bakgrunders nätverk kan bidra till en god analys av resultatet av intervjuerna. Och det är även detta begreppet som kommer att beröras mest.
3.1.2 Socialt kapital
Det sociala kapitalet betyder att en själv och andra värderar den sociala relationen som finns mellan dem (DiMaggio, 2005: 167 se sid 429 i Ritzer, Stepnisky 2008). Enligt Pierre Bourdieu (1986, 248–249) innebär socialt kapital att olika personer tillhör olika grupper, att de på grund av sina nätverk har tillgång till olika grupper under olika sammanhang. Detta enligt Bourdieu är inget som kommer naturligt för oss utan detta är något var individ arbeta för att bygga upp så att man kan använda sig av sitt sociala kapital både på lång och kort sikt. Socialt kapital berör familjeband, kontakter med vänner, arbetskollegor, skolkamrater, medlemskap i olika organisationer och så vidare. Att delta i sociala
evenemang påverkar precis som arbetet ens sociala kapital. Att inte ha ett utvecklat socialt kapital kan innebära att en person precis har flyttat eller är ny i en situation (Bourdieu, 1986)
3.3 Överbryggande och anknytande socialt kapital
Det som skiljer sig i överbryggande socialt kapital till det anknytande kapitalet är att det överbryggande kapitalet är en form av inkluderande kapital som disponerar sin plats i heterogena grupper. Banden som individerna delar på i det överbryggande kapitalet är inte en av de starkaste, trots det har kapitalet en positiv påverkan för individer som kommit till Sverige, möjligheten ges att lära känna andra individer med annan etnisk bakgrund, dela olika kunskaper. Nätverket i sig är inkluderande utåtriktat som omfattar individer med olika bakgrunder (Putnam 2000, 22–23).
Sundback & Nyqvist påpekar också att det överbyggande kapitalet ”främjar uppkomsten av gemensamma normer och värderingar och underlättar möten mellan personer med olika social och etnisk bakgrund” (Sundback, Nyqvist 2010,19). Putnam hävdar också att de svaga banden som individer delar i det överbryggande kapitalet bidrar till ökad integration, genom detta kapital skapas möjligheter för individer att skapa ett heterogent socialt nätverk (Putnam 2006,377). Det anknytande sociala kapitalet disponerar sin plats i homogena grupper. Det anknytande sociala kapitalet är mer exkluderande, till skillnad från överbryggande kapital är detta mer inåtriktat. Dessa relationer kan vara bland annat inom kulturföreningar samt kompisgäng (Putnam 2000,22–23).
Håkansson (2014,4) använder en konceptuell modell av anknytande och överbryggande socialt kapital som kan illustrera var gränserna går mellan de olika kapitalen, på så sätt kan en förståelse skapas. Modellen är hämtad från en rapport (2014,4) som behandlar Överbryggande socialt kapital i studieförbundens verksamheter
3.4 Phil Hodkinson & Andrew C. Sparkes- Careership
Hodkinson och Sparkes (1997) teori Careership är en sociologisk teori om hur människor fattar sina karriärbeslut. Teorin belyser hur individer fattar sina beslut utifrån det personliga valet som blandas med det sociala samt kulturella faktorerna. Teorin består bland annat av hur praktiskt rationellt beslutsfattande görs utifrån individens habitus. Karriärbeslut kan bara förstås genom att lyssna till individens livshistoria och individens habitus. Handlar om hur människan styrs av sin handlingshorisont, beroende på vilket fält personen befinner sig i diskuterar den också olika brytpunkter.
Careership teorin består av tre dimensioner som samverkar med varandra i sin helhet. Den första dimensionen är praktiskt rationellt beslutsfattande utifrån individens habitus. Den andra är interaktion med andra aktörer på̊ utbildnings- och arbetsmarknaden och den sista dimensionen är brytpunkter. Denna teori anses vara en god teoretisk utgångspunkt för arbetet då människor med utländsk bakgrunderna som intervjuats har genomgått någon form av brytpunkt i deras livshistoria. Avgränsningar har genomförts i denna teori,
därför kommer det endast beröra de olika brytpunkterna för att påvisa vilken relevans den har haft för människor med utländska bakgrunder.
3.4.1 Strukturell brytpunkt
Den strukturella brytpunkten innebär att yttre strukturer gör att du måste välja mellan olika alternativ. Exempelvis är när grundskoleelever ska göra gymnasieval så är det en strukturell brytpunkt (Hodkinson & Sparkes 1997, 39).
3.4.2 Självinitierade brytpunkt
En Självinitierad brytpunkt är när individen själv är redo för en förändring och vill driva på detta av egen vilja (Hodkinson & Sparkes 1997, 39). Exempelvis så har en individ genomgått en förändring sedan innan men är missnöjd med resultatet av förändringen och väljer då själv att leta efter nya brytpunkter för att förändra sitt missnöje.
3.4.3 Tvingande brytpunkter
Tvingande brytpunkter innebär att brytpunkten påverkas av externa faktorer, exempelvis
att ny lag har uppstått som gör att man måste genomgå en förändring (Hodkinson & Sparkes 1997, 39).
Sammanfattningsvis skall dessa begrepp användas i resultatanalysen för att resultaten av intervjuerna skall kunna förstås och tolkas i uppsatsen. Vidare skall de användas för att en jämförelse skall kunna göras i diskussionen mellan informanternas olika svar under intervjuerna. Begreppen skall alltså hjälpa till att förtydliga svaren som informanterna har givit.
4 Metod
I kommande avsnitt kommer metoden för denna studie att beskrivas och varför just sex narrativa intervjuer kommer att genomföras utifrån en social nätverksanalys (Doyle & Baker) och hur tanken är arbeta med SNA på bästa möjliga sätt för att kunna få frågeställningarna besvarade.
4.1 Metodval
För att kunna besvara studiens frågeställningar om nätverkets betydelse för människor med utländsk bakgrunders väg till arbete i Sverige anses en kvalitativ metod var de mest lämpade för denna undersökningen. I den kvalitativa undersökningen i denna studie är det är sex personer som skall intervjuas varav tre är kvinnor och tre är män. Nedan kommer den kvalitativa metoden beskrivas utifrån Larsen (2007), Kvale & Brinkman (2014) och Baker & Doyle (2015).
I boken Metod helt enkelt (2007, 23) skriver Ann Kristin Larsen om det är en helhetsförståelse av enskilda fenomen som önskas, då är den kvalitativ metoden mest lämplig. För att få mer utförliga svar om enskilda fenomen, skall intervjuer genomföras. Det som är negativt med intervju är att informanten kan svara på en fråga utifrån vad den tror att intervjuaren vill höra. Anledningen till att enkäter inte genomförs i studien är för att de tenderar att svara kortare i enkätundersökningar och därav är det svårare att få mer kunskap om enskilda fenomen. Medvetenheten finns om att djup intervjuerna kan vara problematiska baserat på validiteten eftersom det finns en chans att de som intervjuas inte vågar säga det dem egentligen vill säga till en. För att få så pass hög validitet som möjligt tas det hjälp av Larsens råd att göra att undersökningen så grundligt förberedd som möjligt (2007, 26).
Intervjuformen som valts i arbetet är en narrativ intervju (Kvale & Brinkman 2014, 173) Detta för att kunna få syn på olika viktiga personer och punkter i informanternas liv. Vidare skall halvstrukturerad intervjuguide användas. Det innebär att manuset innehåller några av rubrikerna som skall tas upp under intervjun och några exempel på frågor (Kvale & Brinkman 2014, 172–173). Enligt Larsen (2007, 84) innebär detta då att intervjuerna
har med stödfrågor eller stödord som skall tas upp i intervjun med informanterna. Vidare ska inte intervjuarna styra för mycket utan låta informanterna prata fritt om ämnen som tas upp och sedan ska intervjuaren ställa följdfrågor. Den som intervjuar kan ta upp nya ämnen som informanten ska styras in på, på så sätt kan frågeställningarna i undersökningen besvaras.
Metoden baseras inte endast på Ann Kristin Larsens kvalitativa intervjumetod (2007) utan även på av Baker och Doyle (2015) kvalitativ version av Social nätverksanalys och egocentrisk nätverksanalys. Baker & Doyle (2015) menar på att en kvalitativ nätverksanalys genomförs via observationer och samtal med informanterna. Utifrån deras metod (Baker & Doyle 2015) kan information om hur det sociala kapitalet fungerar i olika kontexter och hur den enskildes nätverk ser ut, det vill säga det egocentriska nätverket fungerar och används av den enskilde individen.
4.1.1 Begrepp
Nod: Nod är en del av ett socialt nätverk som betyder att enskilda individer tillsammans
med andra individer och exempelvis företag eller andra aktörer skapar en relation (Scott & Carrington 2011, 11). Relationerna mellan noderna kan se olika ut, exempelvis kan det vara vänskapsrelationer, arbetskollegor eller informationsflöden.
Brohuvud/Länk: Brohuvud kan vara en person, institution som sammanför två olika grupper av människor eller organisationer. Detta kan bidra till att nätverket utvidgas (Scott, 2000, 105).
4.2 Urval och avgränsningar
I denna undersökning vill vi kunna dra paralleller och jämföra om nätverket skiljer sig åt utifrån olika aspekter. Därför har det godtyckliga urvalet (Larsen 2007, 77) valts för det ansågs passa undersökningen mest.
med varandra och kopplas på olika plan till arbetets teoretiska utgångspunkter. Med tanke på att denna metod inte går att generalisera på en hel population (Larsen 2007, 78) är det bra att ha variation på olika aspekter på exempelvis ålder, kön och utbildningsbakgrund för att kunna dra en jämförelse mellan intervjuerna om nätverket skiljer sig åt utifrån dem punkterna.
4.2.1 Avgränsningar
• Informanterna var i ålder för att etablera sig på arbetsmarknaden vid ankomst till Sverige. Ålder mellan 20–50.
• Informanterna kommer alla från Kosovo.
• Alla informanter har genomgått någon form av utbildning innan ankomst till Sverige.
4.3 Analysform
Analysformen som valts för att analysera det empiriska materialet som samlats in är den vanligaste formen, innehållsanalys. Innehållsanalys innebär att information samlas in, görs om till text, materialet kodas, kategoriseras och placeras i olika fack för att sedan kunna se betydelsefulla mönster eller skillnader (Larsen 2007, 101–102). I denna uppsats anses det som den mest lämpade formen av analys då många olika begrepp används i uppsatsen och därför att det bra att kunna analysera utifrån en enkel men övergripande analysmetod.
Baker och Doyle (2015) sociala nätverksanalys är relevant att använda när denna studiens resultat ska analyseras då syftet med SNA är att ta reda på hur de sociala nätverken samspelar i en helhet men samtidigt ser man till det egocentriska perspektivet för att kunna genomföra en nätverksanalys hos de som intervjuas. Den egocentriska utgångspunkten innebär att en persons nätverk analyseras och utifrån analysen syns det vilka personer som har varit viktiga för informantens karriärval (Baker & Doyle 2015).
4.4 Datainsamling
Som nämnts tidigare ska sex halvstrukturerade intervjuer genomföras. Frågorna har anpassats till frågeställningarna. Detta för att kunna se skillnader och likheter i de sex informanternas nätverk beroende på ålder, ankomstår, kön och utbildning samt geografiskt läge.
Validiteten av det insamlade materialet blir högre om intervjuprocessen är flexibel och informanterna får tala fritt utan störningar (Larsen 2007, 81). Därför valdes en flexibel intervjumall att utgå från då validiteten hos våra informanter ökar.
Reliabiliteten ökar om fler personer genomför eller kodar intervjuerna som genomförts samt att skribenterna håller noga koll på vilken informant som sagt vad (Larsen 2007, 81). Intervjuerna kommer att genomföras på informanternas modersmål vilket är på albanska. Detta ger informanterna en chans att uttrycka sig mer fritt på ett språk de är bekväma med och kan därför förstå frågorna bättra och ge mer utvecklade svar (Bouakaz 2007). Detta leder sedan i sin tur till att reliabiliteten ökar och intervjuerna kommer att spelas in. Efter intervjuerna kommer dem att transkriberas till svenska och sedan kodas och tolkas av oss båda, detta för att reliabiliteten ska öka.
Baker och Doyle (2015) SNA analys kommer att användas i analysen av insamlat material. Denna analysform lägger stor vikt vid tidpunkter, skeenden och förändringar som informanterna delar med sig av (Baker- Doyle 2015). Våra frågor i intervjumallen är strukturerade efter relevans till våra frågeställningar och har även en genomsyrning av SNA.
4.5 Etiska ställningstaganden
För övrigt är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet något som är viktigt för informanterna så att de känner sig trygga när de blir intervjuade (Larsen 2007, 14). De som blivit intervjuade är här på egen fri vilja och är välinformerade om varför och vad de dem säger till oss kommer att bidra till.
5 Resultat och Analys
I detta avsnitt avser vi att besvara frågeställningarna På vilket sätt har nätverk påverkat
människor med utländsk bakgrunders karriärval i Sverige? och Vilka olika typer av socialt kapital har haft betydelse i arbetsmarknadsetablering? Detta kommer redovisas
genom tre olika rubriker där vi först presenterar informanterna kort i en tabell (5.1), sedan kommer resultatet om nätverkens påverkan på karriärval presenteras i en rubrik samt i den sista rubriken kommer sociala kapital som har haft betydelse i arbetsmarknads
etableringen att presenteras. Resultaten kommer även att analyseras under dessa rubriker.
Av etiska skäl kommer informanterna att benämnas efter fiktiva namn Linda, Fortesa, Agon, Leon, Adora samt Roni.
5.1 Presentation av informanter
5.1.1 Bakgrund av informanter
Informant
Kön
Ålder
Födelseort/Land
Etnicitet
Ankomst
till
Sverige
Bosättning
1. Linda Kvinna 35 Ferizaj, Kosovo Alban 2016 Malmö
2. Fortesa Kvinna 33 Drenas, Kosovo Alban 2017 Malmö
6. Roni Man 36 Gjilan, Kosovo Alban 2005 Malmö
Majoriteten av informanterna har kommit till Sverige för att de har en anknytande relation till personer som redan befinner sig här. Fortesa och Agon är de enda i undersökningen som har kommit till Sverige med arbetstillstånd. Båda dessa individer upplever svårigheter i etableringen på arbetsmarknaden. Fortesa säger bland annat ”det är så jobbigt i och med att vi båda är nya i Sverige[...] man är så beroende av andra hela tiden”. Både Fortesa och hennes man har bott här lika länge. Agon och hans fru har också kommit hit samtidigt.
Resterande informanter i undersökningen har ingått i relationer och på så sätt kommit hit genom anknytande skäl som vi nämnde ovan.
Den dominerande utbildningsnivån för våra informanter är gymnasial utbildning. Inriktningar som förekom var handel, ekonomi, teknisk tandläkare, ekonomi - med inriktning tull och speditör samt allmän linje.
5.1.2 Informanternas sysselsättning i Kosovo:
Linda Fortesa Agon Leon Adora Roni
Kassörska i olika avdelningar Klädbutik Egen reklamfirma Servitör i olika barer Inga erfarenheter Egen livsmedels- butik
Adora är den informant som skiljer ut sig och saknar tidigare erfarenheter från arbetslivet i Kosovo.
5.1.3 Informanternas första sysselsättning i Sverige:
Linda Fortesa Agon Leon Adora Roni Barnskötare Lokal- vårdare Reklam- firma Grann- plockare Lokal- vårdare Trädgårds- arbetareAgon är den informant som skiljer ut sig i vår undersökning när det gäller första sysselsättningen. Han är den enda som driver eget företag.
5.2 Nätverkets påverkan på människor med utländsk
bakgrunders karriärval
Under detta kapitel kommer vi redogöra på vilket sätt nätverket har påverkat människor med utländsk bakgrundernas karriärval i Sverige.
5.2.1 Linda
Linda kom till Sverige för inte så många år sen, hennes nätverk har haft en betydande roll i hennes liv på olika sätt. Hennes svägerska var en nyckelperson i hennes snäva nätverk till att börja med, då hon haft en avgörande roll för hur Linda har etablerat sig i samhället.
När jag först kom till Sverige efter bara några veckor var det första jag gjorde var att gå till Arbetsförmedlingen. Min svägerska sa att jag skulle göra det för att jag inte hade någon sysselsättning(Linda, Intervju, 2020)
Efter mötet med Arbetsförmedlingen samt vägledningen som Linda fick därifrån fick hon kunskaper kring vilka rättigheter hon som nyanländ hade. Hennes första praktik genom arbetsförmedlingen ledde till att hon fick sitt första jobb som barnskötare. På så sätt utvidgades hennes sociala nätverk.
En annan viktig person som betytt mycket var min första kollega på den första förskolan som jag jobbade på, hon var min mentor när jag började som praktikant. Hon har hjälpt mig mycket... (Linda, Intervju, 2020)
Min första chef, hon har också slutat nu men vi har kontakt med varandra på sociala medier, jag behövde faktiskt hjälp en gång så jag är glad vi inte brutit
går på möten och ibland har det hänt att vi träffats efter jobb. (Linda, Intervju, 2020)
Här kan vi tydligt följa att Lindas nätverk successivt utvidgats samt att hennes sociala nätverk förstärks. Eriksson m.fl. (2018) urskiljer tre olika nätverk som ungdomarna i deras studie är i kontakt med 1) personer med någon form av liknande etnisk bakgrund, 2) professionella arbetsförmedlare och 3) i allmänhet “svenskar”. I deras resultat var det mest tillgängliga nätverket personer med liknande etnisk bakgrund och det som var minst “tillgängligt” var nätverket med “svenskar”. På så sätt skiljer sig vår informant Linda från denna studie då hennes beskrivningar av hennes nätverk hon fått genom hennes “svenska” arbetskollegor har en betydande roll. Linda beskriver som avslut vad hennes jobb har betytt för henne: ”Man har ju lärt känna den svenska kulturen på ett annat sätt. Och jag kan dela med mig av min kultur till dem.”
Med denna modell vill vi belysa på vilket sätt nätverket har haft för betydelse för Linda. Hur nyckelpersonen (svägerskan) tillsammans med institutionella verksamheten arbetsförmedlingen har samverkat och haft en betydande roll för hur Linda har etablerat sig i arbetsmarknaden. Dessa har varit betydande noder för Linda. Hennes första arbete har i sin tur lett till att hennes sociala nätverk expanderat där kollegor och arbetsledning har haft en väsentlig roll. Kollegorna har i sin tur lett till att hon fått vänner privat.
5.2.2 Fortesa
På grund av den otrygga framtid Fortesa befinner sig i är hon begränsad till göra exakt det hon vill av yttre faktorer, för att vara kvar i Sverige är hon eller hennes man tvungna att jobba. Fortesa jobbar som lokalvårdare. En nyckelperson för Fortesa har varit hennes svägerska, svägerskan har varit en betydelsefull nod för hur hon har etablerat sig på arbetsmarknaden. Fortesa uttrycker sig såhär i intervjun: “de personerna som varit viktiga för både min man och mig är min svåger och svägerska”.
Fortesa har ett begränsat socialt nätverk trots att hon befinner sig på arbetsmarknaden.
Där jag jobbar har jag 3 arbetskollegor, vi alla tre är albaner från Kosovo. Både chefen och vår gruppledare är också albaner. Jag önskade att vi arbetade med mer svenskar, det känns som jag glömmer de orden jag redan kan i svenska, i och med att jag mest pratar albanska med mina kollegor (Fortesa, Intervju, 2020)
Fortesa önskar ett mer socialt umgänge med svenskar för att kunna integrera sig snabbare, hon beskriver att hon inte umgås med svenskar privat heller för att hon inte känner någon. Studier (Sos 1999:9,16) visar på att människor från Turkiet umgås mer med människor från samma etnicitet, detta något som vår informant också ägnar sig åt. SOS rapporten (1999:9,19) visar även att undersökningspersonerna önskar mer umgänge med svenskar för att utveckla sitt nätverk samt lättare kunna integrera sig i det svenska samhället. Detta eftertraktade vår informant likaså.
Sammanfattningsvis beskriver Fortesa att hennes svägerska haft en betydande roll för hur hon etablerat sig på arbetsmarknaden. Svägerskan har varit en betydelsefull nod i Fortesas snäva nätverk. Tack vare svägerskans engagemang och kontakter har det lett till att Fortesa har fått ett arbete.
“Anledningen till att jag just håller på med detta jobb är att jag har erfarenheter kring det, har jobbat med det i mer än 20 år nu” säger han.
Klinthäll m.fl. (2016:7, 21, 41–42) visar att människor med utländska bakgrunder använder sig av sitt nätverk samt informella nätverk för skapandet av nya företag i nya länder. Agon berättar att han har en anställd kollega på företaget, denna kollega har hjälpt honom att skapa nya kontakter. Trots att hans kollega inte har erfarenhet kring denna bransch hjälper han Agon genom att utöka hans sociala nätverk. “Genom min kollega har jag fått ganska många nya kontaktytor, min revisor bland annat”. Här beskriver Agon bland annat ett av sitt informella nätverk.
Jag har tex kontakter i Schweiz och Kosovo som jag berättade om innan, dem hjälper mig mycket i företaget då jag inte har alla maskiner här, händer att dem fixar något till mig som jag inte kan utföra här. Detta för att inte missa kunder.. (Agon, Intervju, 2020)
Tata (2014, 855–856) visar att det sociala kapitalet är en bidragande faktor för att lyckas med företagande och kunna nå ut till så många kunder som möjligt. Agon har ett brett nätverk inom denna bransch. Hans syster och bror driver liknande företag, vilket gynnar hans verksamhet. Hans sociala kapital har varit en betydande faktor till den framgång han lyckats skapa under dessa år.
Sammanfattningsvis kan vi här också se att Agon har tre nyckelpersoner i sin omgivning som gör det möjligt att etablera sitt företag. Hans syster, bror samt arbetskollega har haft betydelsefull inverkan på hans utbredda nätverk inom företaget. Agon har tre noder i hans sociala nätverk som har betydelse för honom.
5.2.4 Leon
Leon beskriver hur hans resa varit på arbetsmarknaden från det att han kom till Sverige. Han berättar att hans fru varit en nyckelperson till hans utökade sociala nätverk, detta har i sin tur lett till att Leon lärt känna andra personer som på olika sätt hjälpt han i arbetsmarknaden.
Min fru har betytt mycket för mig, tack vare henne har jag lärt känna andra viktiga i mitt sociala nätverk. Personen som hjälpte mig i mitt första jobb var min frus vän, det var genom hans kontakter, via hans kusin som jag fick jobbet. Den här vännen har också betytt mycket då vi har varit arbetskollegor, vi båda har haft butiker. Vi har förutom i arbetslivet umgåtts mycket privat[...]Vi har definitivt fått betydligt fler gemensamma ytor... (Leon, Intervju, 2020)
SOU 2004:21 (s. 18) visar att utrikes födda sysselsättningsgrad minskat jämfört med infödda, detta var en utveckling som försiggick lite in på 1990-talet. Leon påvisar motsatsen, han har haft en hög sysselsättningsgrad då han exempelvis öppnat diverse företag och haft andra förvärvsarbete. ”Många aktörer behöver samverka för att den enskilde ska få en bra introduktion” (Qvist 2012,127). Leon uttrycker ”här är allt möjligt, bara man vill. Har man motivation finns all hjälp man behöver”. Han berättar att han under vissa perioder varit inskriven i Arbetsförmedlingen. Med rätt förutsättningar och bra vägledning från arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprojekt som Leon deltagit i har han nu valt en ny riktning i sin karriär, plugga till kyltekniker.
Sammanfattningsvis kan vi se att Leons fru har varit ett betydelsefullt brohuvud som lett till att hans nätverk utvidgats. Genom hennes nätverk har han lärt känna andra
5.2.5 Adora
Jag fick mitt första jobb via min man, han hjälpte mig att hitta det. Han jobbade inom Malmö Stad, en chefsbefattning och hade kontakter som hjälpte mig [...] Efter detta fick jag ett annat jobb, detta var också städ. Denna gång var det min svärmor som hjälpte till delvis, hon städade för ett annat företag och tipsade. Men min man kände chefen där, så han sa till om mig och på så vis hjälpte han mig ännu en gång... (Adora, Intervju, 2020)
Adora beskriver att hennes man varit en bidragande faktor till att hennes sociala nätverk utvidgades. Hennes man som varit i Sverige nästan hena hans liv har ett bredare nätverk som gynnar Adora på så sätt. Hon har genom sina förvärvsarbeten skapat sig nya kontaktytor.
Adoras berättelse kring hennes arbetsliv visar också på hur hennes inkomster varierat. Hon har både haft studierelaterad inkomst, arbetslösersättning, samt inkomstkälla från förvärvsarbete. SCB:2018 rapport visar på att personer som kommit till Sverige största inkomstkälla blir från förvärvsarbete, förutom detta finns det andra inkomster som personerna erhåller (SCB:2018,21), Adora faller in i denna studie och påvisar samma resultat.
Jag skrev in mig på arbetsförmedlingen och hittade en utbildning som jag kunde tänka mig att gå på, kockutbildningen[...] ...jag fick jobbet via skolan, jag var på praktik där i 4 veckor i denna förskola... (Adora, Intervju, 2020)
Här kan vi på ett tydligt sätt se hur skolan vidgat det sociala nätverket för Adora, som i sint tur lett till ett arbete. Adora beskriver kontinuerligt under intervjun hur hon fått vägledning av närstående familjemedlemmar samt professionell vägledning från arbetsförmedlingen och institutionella aktörer. Hon har haft olika typer av noder som haft betydelse i hennes karriär.
5.2.6 Roni
Roni berättar i intervjun om hur han fick sitt första arbete i Sverige:
Mitt första jobb fick jag som trädgårdsarbetare, det var en vän till mig som hade bott här lite längre som hjälpte mig. Jag lärde känna denna genom en annan vän när vi var ute och fika. Den här vännen hade kontakter inom detta nätverk, i och med att jag inte kunde så jättebra svenska så passade det utmärkt trots att det inte var jättebra betalt... (Roni, Intervju, 2020)
Inom hans nätverk fanns dessa kontakter tillgängliga inom denna bransch som resulterade till ett tillfälligt jobb för Roni. ¨I de flesta utländska studier visar det sig att inkomsterna påverkas positivt ju högre språkkunskaperna invandraren besitter¨ (Sos 1999:9,236). I Ronis fall passade arbetet utmärkt, en tillfällig inkomst från ett förvärvsarbete kunde skapa bättre förutsättningar för honom. Trots brister i svenska språket kunde han utföra arbetet då ¨man jobbar mycket självständigt¨ uttryckte han.
därifrån, visserligen är många albaner men jag har vänner som inte kommer från Kosovo också... (Roni, Intervju, 2020)
Sammanfattningsvis har Roni genom sin fru samt sina arbeten etablerat ett socialt nätverk, en betydelsefull nod här är hans fru. Detta har gynnat honom både i arbetsmarknaden samt gjort att han lärt känna andra viktiga personer inom hans nätverk. Han har ständigt strävat efter personlig utveckling vilket berikat honom på olika sätt i arbetsmarknaden.
5.3 Sociala kapitalets betydelse i arbetsmarknadsetablering
I intervjuerna ställdes frågor till informanterna som skulle ge svar på frågeställningen
Vilka olika typer av socialt kapital har haft betydelse i arbetsmarknadsetablering? I detta
avsnitt ska informanternas berättelser analyseras utifrån hur sociala kapitalet har haft betydelse för människor med utländsk bakgrundernas etablering på arbetsmarknaden.
5.3.1 Linda
Linda nämnde i intervjun att hon hade familj sedan tidigare i Sverige innan hon flyttade hit vilket gör att hon hade ett anknytande socialt kapital. Svägerskan som redan var bosatt i Sverige var en av personerna som tillhörde det anknytande sociala kapitalet och var den personen som var ett stort stöd när hon skulle etablera sig på arbetsmarknaden. Linda berättade i intervjun att svägerskan hjälpte henne att gå runt och leta arbete på olika förskolor i kommunen. Trots svägerskans betydande roll hade även arbetsförmedlingen en påverkan till att hon kom in på arbetsmarknaden då de erbjuder praktik för dem som är nya på arbetsmarknaden. Tack vare svägerskan och arbetsförmedlingens praktikmöjligheter fick hon sin första praktikplats på en förskola som sedan ledde till arbete. Linda berättar med egna ord om upplevelsen av hennes sociala kapital bidrag till arbetsmarknadsetableringen:
Helt ärligt vet jag inte vad jag hade gjort om jag inte haft min svägerska som hjälpt mig under denna process, självklart beror det på mig också men det är hon som vetat hur jag
skall gå tillväga, jag hade aldrig klarat det själv, nu kanske jag inte är lika beroende men det handlar om tills man kommer in i kretsen för nu har jag ju lärt känna många nya personer (Linda, Intervju, 2020)
Linda har nu på egen hand skapat sig ett mer stabilt socialt överbryggande nätverk. Detta berättade hon att hon lyckats göra genom arbetslivserfarenheterna hon nu skaffat sig.
5.3.2 Fortesa
Fortesas man kom till Sverige innan henne. Genom ett beviljat arbetstillstånd som hans bror var med och hjälpte till att införskaffa var han här innan Fortesa. Ett beviljat arbetstillstånd innebär att personen får tillfälligt uppehållstillstånd för att arbeta i Sverige och uppfylls inte kriterierna och de blir arbetslösa upphör deras uppehållstillstånd. För att få permanent uppehållstillstånd måste personerna ha bott och arbetat här mer än 4 år (Migrationsverket 2020-02-26). När Fortesa kom till Sverige arbetade hennes man och hon fick möjligheten att studera SFI. Hennes man samt svåger och svägerska var hennes anknytande sociala kapital. På grund av att deras ekonomiska kapital (Bourdieu 1986, 243) inte var särskilt bra så kände Fortesa sig mer eller mindre tvingad till att arbeta på grund av deras ekonomiska osäkerhet samt otrygga framtid och därmed slutade hon studera SFI. Fortesa samt hennes man försörjer inte bara deras egen familj utan även mannens föräldrar som är bosatta i Kosovo. Fortesa berättar i intervjun:
Imed att jag jobbar nu så går jag inte längre i SFI, jag har sammanlagt gått där i tre månader. Jag vill egentligen gå där men omständigheterna gör att jag inte kan gå av ekonomiska skäl (Fortesa, Intervju, 2020)
Hon berättade i intervjun att hennes svåger, svägerska och en vän till svägerskan var tre personer i hennes sociala nätverk som gjorde det möjligt för henne att få sitt första jobb som lokalvårdare. Arbetsförmedlingen hade även en betydande roll för hennes anställning, detta för att hon blev berättigad till nystartsjobb som innebär att arbetsgivaren har rätt till ekonomiskt stöd vid anställningen av personen (Arbetsförmedlingen 2019,1).
5.3.3 Agon
Agon gifte sig med en kvinna som bott i Sverige fram till att de gifte sig. Hon har samma etniska bakgrund som Agon. Under hela sin karriär har han arbetat med att driva en egen reklambyrå som det gått bra för, detta har han gjort tillsammans med sin syster och bror, trots att företagen finns i olika länder så har de hjälpts åt. Han kom inte till Sverige för att han behövde det utan för att han ville testa starta upp företag på nytt i Sverige. Han startade då en reklambyrå även i Sverige. Agon uttryckte sig såhär i intervjun angående arbete:
Mitt första jobb det är det jag sysslar med nu, ett jobb som har med reklam att göra. Det är det jag har jobbat med sen länge tillbaka, känner inte till något annat. Jag kan göra lättare jobb som kanske något lagerarbete eller något liknande men några andra jobb kan jag inte tänka mig då jag inte har någon erfarenhet. Anledningen till att jag just håller på med detta jobb är att jag har erfarenheter kring det, har jobbat med det i mer än 20 år nu. Detta är också anledningen till att jag fortfarande jobbar med det idag här (Agon, Intervju, 2020)
Att starta en reklambyrå i Sverige var möjligt för Agon tack vare hans kollega som hade ett brett nätverk sedan tidigare som gjorde det möjligt med en stabil kundkrets. Kollegans kontakter har även nu blivit hans kontakter. Även hans syster och bror som bor i andra länder och arbetar i samma bransch som honom har bidragit till att han har detta yrke idag då de har olika hjälpmedel som han kan nyttja och därför bibehålla sin viktiga kundkrets. Agon berättar vidare:
Min kollega är givetvis en person som lett till att mitt nätverk har förändrats, vi kompletterar varandra. Jag har dem praktiska erfarenheterna, han har dem sociala kontakterna. Genom min kollega har jag nog fått ganska många nya kontaktytor. Vår revisor tex, har vi fått genom hans vänner tex som har företag. Man hjälper liksom varandra (Agon, Intervju, 2020)
Gällande nätverk har Agon både ett anknytande (Putnam 2000, 22–23) och överbryggande sociala nätverk (Sundback, Nyqvist 2010,19). Agon har många kontakter med personer som har samma etniska bakgrund i denna bransch men samtidigt har hans nätverk utökat på grund av sin kollegas kontakter och därav fått nätverk från andra etniska bakgrunder. Tack vare sina breda nätverk har han möjlighet att bevara sitt företag.
5.3.4 Leon
Både Leon och hans fru har samma etniska bakgrund. Efter att han flyttat ihop med sin fru började han söka arbete och via hans fru fick han en kompis och kompisens kusin tipsade om ett arbete som granplockare, vilket innebär att de plockade granar som var nedhuggna till olika transporter där dem sedan transporterades vidare till andra ställen. Leon sökte detta arbete och jobbade där sedan i några månader.
Leon har arbetat tillsammans med sin fru i en butik, under franchising som han sedan blev delägare i. Vidare har han startat ett eget bilföretag i Kosovo med en vän samt en trädgårdsfirma. Nu är hans mål att studera till kyltekniker och starta eget inom den branschen. Leon beskriver sitt nätverk så här:
Mitt sociala nätverk idag skulle jag säga är väldigt stort, dels kanske för att jag har varit i olika branscher, jag har byggt upp ett stort socialt umgänge som är nyttigt för mig på alla sätt och vis, sen är jag den typen av människa som är ganska social (Leon, Intervju, 2020)
Hans sociala kapital (Bourdieu 1986, 248-249) har han utvidgat så han har ett anknytande (Putnam 2000, 22-23) och överbryggande socialt kapital (Sundback, Nyqvist 2010,19). I intervjun berättar han även:
Min svärfar brukar skoja med mig, finns det någon du inte känner eller har anknytning till? Men det tar jag som positivt, jag menar ju fler man känner ju lättare är det att klara sig i det samhälle vi lever i idag (Leon, Intervju, 2020)
5.3.5 Adora
Adora fick sitt första jobb via sitt anknytande socialt kapital (Putnam 2000, 22-23). Det var hennes man med samma etniska bakgrund som hjälpte henne att få första jobbet i
Min man har varit ett bra stöd för mig. Han har sett vilken potential jag har och har varit väldigt stöttande hela tiden. Genom honom har tex jag lärt känna min svärmor, sen min första chef på mitt första jobb (Adora, Intervju, 2020)
Adora utbildade sig till kock efter att hon blivit arbetslös. Hon fick arbete på en skola, eftersom hon visade på goda kunskaper under praktiken i skolan, där skapade hon sig ett överbryggande socialt kapital (Sundback, Nyqvist 2010, 19) med de andra som arbetade i köket. Adora träffade mycket övrig skolpersonal, tack vare hennes arbetsuppgifter, med dem skapade hon ett homogent socialt nätverk (Putnam 2006,377).
När hon valt att säga upp sig från arbetet som kock gick hon till en studie- och yrkesvägledare för formell vägledning (Lovén 2015, 35). Vägledaren var även hennes vän och hon tipsade om ett arbete som hon sedan fick och arbetar med än idag. Studie- och yrkesvägledaren som även var hennes vän är ett blir det både ett anknytande och överbyggande kapital.
Hos studie och yrkesvägledaren fick hon hjälp med sitt val av framtida karriär som Lindh (1997, 5) beskriver det:
Personlig vägledning, enskilt eller i grupp, och de med de direkt förbundna aktiviteterna. Det är den interaktionsprocess som bedrivs inom en institution/ organisation, där en professionell vägledare hjälper enskilda individer att utifrån sina unika problemställningar lösa/hantera problem inför val av utbildning, yrke, arbete och livsform (Adora, Intervju, 2020)
När hon var hos vägledaren och fick tips om arbete bidrog detta sedan till att hennes nätverk ökade när hon fick anställning som P-vakt.
3.5.6 Roni
Roni´s första jobb som trädgårdsarbetare fick Roni via en väns kontakt, vilket resulterar i att hans homogena och överbryggande sociala kapital användes för att bli anställd (Sundback, Nyqvist 2010, 22–23). Roni fick sitt andra jobb som lokalvårdare via hans fru´s kusin och ännu en gång spelade det överbryggande sociala kapitalet roll (Sundback, Nyqvist 2010, 19), även det anknytande sociala kapitalet spelar roll där (Putnam 2000, 22–23). När Roni var med på sonens fotbollsträning tipsade andra föräldrar honom om att påbörja studier som bilmekaniker, detta eftersom de visste om att han hade ett intresse
för bilar. Efter hans utbildning till bilmekaniker fick han arbete på Volkswagen där han tidigare hade haft praktik. Därefter startade han ett eget bilföretag. Detta berättade Roni under intervjun om konversationen mellan han och den andra föräldern i fotbollslaget:
Allt började med att jag var med min son på hans fotbollsträning. En av barnens pappa i fotbollslaget som jag ofta diskuterade med tipsade mig om varför jag inte gick klart till bilmekaniker, han visste att jag hade ett stort intresse av att hålla på med bilar. Och det gjorde jag, jag gick på utbildningen till bilmekaniker. Under utbildningen hade vi praktik, jag praktiserade på Volkswagen. Dem var väldigt nöjda med mig så jag fick faktiskt jobb där efter min utbildning (Roni, Intervju, 2020)
Samtalet mellan Roni och den andra föräldern kan ses som informell vägledning då han tänkte att samtalet var med en bekant och inte med en vägledare.
5.4 Brytpunkter
Detta avsnitt kommer ta upp vilka brytpunkter som haft betydelse för människor med utländsk bakgrunders livshistoria när det kommer till arbetsmarknadsetablering. Vi kommer att utgå från brytpunkter som våra informanter varit med efter deras flytt till Sverige.
5.4.1 Linda
En avgörande brytpunkt i Lindas livshistoria var flytten till Sverige. Flytten var självinitierad och därav en frivillig brytpunkt. En annan betydelsefull brytpunkt Linda har genomgått var när hon fick sin första praktikplats på en förskola som sedan ledde till arbete. Genom dessa brytpunkter Linda gått igenom har också nätverket utvidgats.
av yttre tvingande faktorer kunde inte Fortesa gå klart sina studier på SFI som hon önskade. Hennes nätverk är begränsat, hon befinner sig i en situation som inte gör det möjligt att göra det hon vill.
5.4.3 Agon
Agons ena brytpunkt vi har noterat i intervjun är brytpunkten när han flyttar till Sverige. Den var en självinitierad brytpunkt då han valde att flytta hit. En annan brytpunkt var när han valde att starta företag i Sverige, även denna var själviniterad.
5.4.4 Leon
Leons första brytpunkt är precis som de andras, flytten till Sverige. Den var frivillig då han ville bo tillsammans med sin fru. Under Leons tid i Sverige genomgår han ett antal brytpunkter, som även dem är självinitierade samt strukturella. Han strävar efter att förändra sin livssituation och genom att göra olika karriärbyten har hans nätverk också utvidgats.
5.4.5 Adora
Adoras centrala brytpunkt var också här flytten till Sverige. Precis som hos de tidigare informanterna var även hennes brytpunkt frivillig att flytta hit. Vidare har hon haft frivilliga brytpunkter i sin karriär såsom att införskaffa sig olika arbeten och sedan utbilda sig till kock som senare kom att leda till att utbilda sig till P-vakt. Hennes olika brytpunkter i hennes livshistoria har också lett till att hennes sociala nätverk har utvidgats.
5.4.6 Roni
Flytten till Sverige var för Roni frivillig och en meningsfull brytpunkt. När någon inom Ronis sociala nätverk tipsade honom om att gå utbildningen som bilmekaniker blev det en självinitierad brytpunkt som sedan ledde till att han startade eget företag inom denna bransch, på så sätt utökas hans sociala nätverk.
6 Diskussion
Syftet med uppsatsen var att undersöka på vilket sätt nätverk har haft betydelse för individerna i arbetsmarknads etableringen som kommit till Sverige från Kosovo. Frågeställningarvi undersökte för att få bredare kunskaper var på vilket sätt har nätverk
påverkat människor med utländsk bakgrunders karriärval i Sverige? Samt vilka olika typer av socialt kapital har haft betydelse i arbetsmarknadsetablering?
Vår ingång till arbetet fick vi genom tidigare forskning som visar på att nätverk och det sociala kapitalet hör samman till en stor del. Genom ett utökat socialt kapital får detta betydelse för hur deras nätverk utvidgas och på så sätt får människor med utländsk bakgrunderna fler möjligheter till etablering på arbetsmarknaden.
6.1 Resultatdiskussion
“De bästa förutsättningarna har måhända den som har en make, maka eller sambo som redan finns i Sverige. Bra förutsättningar har också den som tas emot av en familj som kanske befunnit sig någorlunda till rätta i Sverige, som hjälpligt kan uttrycka sig på svenska och som har lägenheter utanför flyktingförläggningarna” (Sos 1999:9, 57).
Alla våra informanter hade någon som kunde omhänderta dem här i Sverige och på så sätt har personerna i vår undersökning också haft bra förutsättningar för att kunna etablera sig i arbetsmarknaden samt integrera sig i samhället. Vi kan inte diskutera huruvida deras bosättning har för betydelse för deras nätverk då alla informanter bor i Malmö och kan därför inte visa på om det finns några skillnader om de hade bott i någon mindre stad eller
(1999:9, 55–56). Dessutom hade kvinnorna i Turkiet lägre utbildning än männen vilket inte var fallet i denna undersökningen. Med tanke på att utbildningsnivån inte skiljer sig åt hos informanterna är det svårt att se skillnader och jämföra nätverk ur denna synvinkel. Vi har också valt att fråga informanterna om deras sysselsättning i Kosovo för att kunna se om det har haft någon betydelse för deras etablering här i Sverige. Vi kan inte dra några generaliseringar utifrån detta men visa på att Agon har haft samma karriärbana i många år tillbaka. Agon påvisar ett starkt socialt, kulturellt samt ekonomiskt kapital. Då han inte är ekonomiskt beroende av företaget har han möjlighet att lyckas etablera sitt företag samt utöka sitt nätverk inom denna bransch i Sverige. Han är den enda informant i vår undersökning som frivilligt flyttat hit tillsammans med sin familj. Trots att han hade en bra ekonomisk trygghet i sitt hemland samt ett väletablerat företag ville han förflytta sig. Hodkinson & Sparkes (1997, 39) diskuterar den självinitierade brytpunkten där individen själv vill skapa en förändring samt driva den på av egen vilja något som väl stämmer in på Agon. På så sätt skiljer han sig från våra övriga informanter. Fortesas fall skiljer sig lite från dem andra informanternas situation då hon inte har särskilt stort nätverk, och hennes nätverk mestadels består av personer med samma etniska bakgrund som henne själv. De andra informanternas nätverk består av mer varierade etniska bakgrunder, detta för att de har mer kunskaper i svenska språket till skillnad från Fortesa. Fortesa hade möjligen idag haft bättre svenska och mer utvecklat nätverk om hon inte hade genomgått en tvingande brytpunkt och hoppat av SFI för att arbeta på ett företag där hon arbetar med andra albansktalande personer. Leon, Adora samt Roni har alla något gemensamt. Deras respektive maka samt make har haft en betydande roll i deras sociala nätverk. De beskriver att deras respektive har haft ett stort inflytande och varit viktiga för dem i deras arbetsmarknadsetablering. Linda samt Fortesa har något gemensamt. I deras sociala nätverk har deras svägerskor varit nyckelpersoner i huruvida deras nätverk har utvidgats. Informanternas berättelser visar på att de har fått både informell vägledning samt professionell vägledning under deras tid i Sverige. Det betyder att de fått vägledning av utbildad vägledare (Milnerson i Loven 2015, 35) samt att de använt sig av icke utbildade vägledare för att få informell vägledning. Det har hjälpt människor med utländsk bakgrunderna till att utöka deras sociala nätverk som därefter lett till att informanterna kunnat etablera sig i arbetsmarknaden.
Vi kan också se att arbetsförmedlingen har en betydande roll för hur människor med utländska bakgrunder etablerar sig i arbetsmarknaden. Alla våra informanter, förutom
Agon har varit i kontakt med arbetsförmedlingen. Denna institutionella verksamhet har underlättat och möjliggjort för informanterna att kunna expandera deras nätverk som vidare lett till arbeten.
I vår undersökning har alla våra informanter ett anknytande socialt nätverk som är av betydande roll i arbetsmarknadsetablering. Alla informanter förutom Fortesa har börjat utveckla ett överbryggande socialt kapital som bidragit till ett mer utvidgat socialt nätverk. Fortesa är den informant som urskiljer sig i vår undersökning eftersom hon saknar det överbryggande sociala kapitalet.
6.2 Teoridiskussion
I denna uppsats har vi valt att använda oss av Pierre Bourdieu kapital, socialt kapital. Vi har valt att komplettera med två kapital som Putnam använder sig av överbryggande och anknytande socialt kapital för att kunna visa vilken betydelse detta får för människor med utländsk bakgrundernas nätverk. Vi har vidare valt att använda oss av Phil Hodkinson & Andrew C. Sparkes teori där vi endast fokuserat på dem olika brytpunkterna. Varför har vi just valt att ta hänsyn till detta i teorin? Vi har tänkt oss att beroende vilken brytpunkt våra informanter befunnit sig i har det också haft betydelse för hur deras nätverk har expanderat. Vi har i denna uppsats kopplat begreppet informell vägledning med nätverk. Detta gjordes för att vi såg att den informella vägledningen hade betydelse för informanternas karriär.
6.3Metoddiskussion
Alla metoder har sina för och nackdelar, även social nätverksanalys. Social nätverksanalys (SNA) valdes som metod då det blir enkelt att analysera och tolka nätverken informanterna har utifrån denna form av nätverksanalys. Den sociala nätverks analysen har kombineras med metoden innehållsanalys som innebär att vi analyserar vilka sorts nätverk som skapas och varför. Dessa metoder kompletterar varandra på ett sätt som ger en god helhetssyn på hur nätverk är uppbyggda, hur nätverken fungerar och på vilket sätt nätverken spelar roll. Vi valde även att intervjua sex informanter, varav hälften var kvinnor och hälften var män. Fördelen med att intervjua båda könen är att vi får se om nätverken skiljer sig åt eller om det är samma nätverks som används i syfte att få arbete. Att djupintervjua ger oss också en djupare bild av hur informanternas nätverk har hjälpt dem vilket vi troligen inte hade uppnått på samma sätt i enkätundersökningar. Det som kan ses negativt vid intervjuer är att det blir svårt att generalisera slutsatser om nätverk eftersom informant antalet är för lågt för att generalisera. Med tanke på uppsatsens tidsbegränsning och själva undersökningsfrågorna ansågs intervjumetoden som mest fördelaktig.
6.4 Slutsatser
De viktigaste slutsatserna för denna undersökning utifrån frågeställningarna på vilket sätt har nätverk påverkat människor med utländsk bakgrunders karriärval i Sverige och vilka olika typer av socialt kapital har haft betydelse i arbetsmarknadsetablering har vi
kommit fram till några slutsatser i vår undersökning.
De centrala slutsatserna för denna undersökningen är att familjen har haft en betydelse inom vilken bransch informanterna har hamnat i. Institutioner såsom arbetsförmedlingen
