"Barnen är här längre än vi jobbar"

Examensarbete i Barndom och lärande

”Barnen är här längre än vi jobbar”

En kvalitativ studie om förskollärares tankar och syften med att implementera

mindfulness, yoga och massage som avslappningsmetoder i förskolan

"The children are here longer than we work"

A qualitative study of preschool teachers’ thoughts and purposes on

implementing mindfulness, yoga and massage as relaxation methods in

preschool

Isabell Jönsson

Jonna Ydhag

Examinator: Robin Ekelund

Handledare: Susan Lindholm

LÄRANDE OCH SAMHÄLLE Barn-Unga-Samhälle

2

Förord

Vi vill börja med att tacka förskollärare och förskolechef som medverkat i vår studie. Ert stora engagemang för våra funderingar är det som gjort detta arbete möjligt. Vi vill även tacka avdelningen för att vi fick genomföra vår studie hos er. Tack!

Även ett stort tack till vår handledare Susan Lindholm som har stöttat oss från början till slut. All den feedback vi har fått av dig har varit värdefull för genomförandet av studien. Vetskapen om att du enbart har varit ett mail bort har varit en trygghet för oss under hela arbetet.

Till sist vill vi tacka varandra för ett välfungerande samarbete. Under dessa veckor har vi genomfört det största arbetet i vår utbildning och vi är tacksamma för att vi har haft varandra; som stöd, bollplank och även som dragkrok när det har varit extra tufft. Även om skrivprocessenstundtals inneburit tunga uppförsbackar, så präglas ändå tiden mest av skratt och goda diskussioner.

Denna studie har vi genomfört tillsammans på lika villkor. Vi har kompletterat varandra, exempelvis vid intervjuerna där den ena intervjuade och den andre antecknade och fångade upp lösa trådar. Utan våra gemensamma diskussioner hade studien inte varit genomförbar. Vid bearbetning och skrivprocess av empiri har vi träffats och arbetat tillsammans vid vars en dator där vi har använt oss av Google Dokument, detta för att båda ska vara lika närvarande i arbetet. De få gånger som vi inte har haft möjlighet att träffas har vi haft kontakt via telefon eller mail.

Helsingborg: 2 juni 2017

3

Abstract

Utgångspunkten för denna studie kommer bland annat från samhälleliga diskussioner om avslappningsmetoder som mindfulness, yoga och massage, då implementering av dessa metoder i skolans värld har kritiserats i sociala medier. Forskningsresultat vid användning av metoderna talar för många hälsofrämjande effekter. Studierna vi fann förekom oftast på internationell nivå och inte i nationell kontext. Vidare fann vi inga studier som inriktar sig på förskollärarnas tankar och åsikter kring implementering av avslappningsmetoderna i förskolan. Studiens syfte är därför att få en djupare förståelse till varför mindfulness, yoga och massage används i förskolans verksamhet som avslappningsmetoder. Detta genom att undersöka hur förskollärare tänker om, motiverar samt implementerar metoderna i relation till deras uppdrag. Studien, som genomfördes på en förskola, gjordes med kvalitativa metoder i form av fem intervjuer och tre observationer. Insamlad empiri analyserades därefter med hjälp av socialpsykologisk utgångspunkt, där begreppen

identitet, gemenskap och sociala band är centrala. Studiens resultat visar att

förskollärarnas tankar och syfte kring implementeringen av avslappningsmetoderna innehöll många skilda aspekter, där hantering av stress från samhället var betydande för implementeringen av metoderna. Resultatet av studien visar även att förskollärarna upplever att användandet av avslappningsmetoderna i förskolan kan hjälpa barnen att finna sig själva och bli trygga individer, främja utveckling av empatiska förmågor samt relationsskapandet i grupp och mellan individer.

Nyckelord: avslappningsmetoder, gemenskap, identitet, massage, mindfulness, sociala band, yoga

5

Innehållsförteckning

2. Bakgrund och tidigare forskning ... 10

2.1 Historisk bakgrund ... 10 2.1.1 Mindfulness, då och nu ... 10 2.1.2 Yoga, då och nu ... 10 2.1.3 Massage, då och nu ... 11 2.2 Tidigare forskning ... 11 2.2.1 Mindfulness ... 11 2.2.2 Yoga ... 12 2.2.3 Massage ... 12 2.3 Vårt bidrag... 13 3. Teoretiska utgångspunkter ... 15 3.1 En socialpsykologisk utgångspunkt ... 15 3.1.1 Centrala begrepp ... 16 IDENTITET ... 16 GEMENSKAP ... 17 SOCIALA BAND ... 18

3.1.2 Användning av teori och begrepp ... 19

4. Metod ... 20 4.1 Kvalitativ metod ... 20 4.1.1 Urval av fokusgrupp ... 20 4.1.2 Intervjuer ... 21 4.1.3 Observationer ... 22 4.2 Genomförande av studien ... 22 4.3 Studiens tillförlitlighet ... 23 4.4 Etiska överväganden ... 25 4.5 Bearbetningsprocess av empiri ... 25

5. Analys och resultat ... 27

5.1 ”Låt tankarna flyta iväg”; om identitet ... 27

5.1.1 Sammanfattning ... 30

5.2 ”Det handlar om att finna balans”; om gemenskap ... 30

5.2.1 Sammanfattning ... 33

5.3 ”Den man masserar slår man inte”; om sociala band ... 33

5.3.1 Sammanfattning ... 36 6. Diskussion ... 37 6.1 Studiens syfte ... 37 6.2 Studiens resultat ... 37 6.2.1 Vår tolkning ... 38 6.3 Tidigare forskningsresultat ... 40 6.3.1 Vidare forskning ... 40 6.4 Metoddiskussion ... 41

6 6.5 Slutreflektioner ... 41 Referenser... 42 Bilaga 1 ... 45 Bilaga 2 ... 46 Bilaga 3 ... 47 Bilaga 4 ... 48

7

1. Inledning

Intresset för forskningsområdet växte fram under förskollärarutbildningens gång då vi under den verksamhetsförlagda utbildningen såg många skilda aspekter av barns vardagliga liv i förskolan. Idag spenderar barn en stor del av sin tid på förskolan där de får möta många barn och pedagoger samt vara delaktiga i många skilda aktiviteter. Aspelin (2015) skriver att dagens samhälle är ett prestationssamhälle där individen förväntas prestera maximalt. Han skriver att prestationstrycket finns i hela samhället, även i förskolan, och menar att ständig hets på att prestera kan leda till stress och depression (ibid.). Den ökade stressen bland barn och unga gjorde att vi fann det intressant att fördjupa oss i olika avslappningsmetoder och dess användning för att hantera stress på förskolor. Under vår verksamhetsförlagda utbildning såg vi att förskollärare har olika tillvägagångssätt i hur de planerar och utför sitt arbete i verksamheten, även inom avslappningsmetoder. På den ena förskolan arbetar förskollärarna med klassiska avslappningsmetoder, som sagostunder. På den andra förskolan använde förskollärarna sig av mindfulness, yoga och massage som avslappningsmetoder, vilket vi fann särskilt intressant då vi inte har sett användningen av dessa metoder på andra förskolor.

Under de senaste åren har diskussioner och debatter kring mindfulness, yoga och massage dykt upp på sociala medier. Bland annat kritiseras användningen av mindfulness och yoga i skolans värld på grund av dess rötter i buddhismen och hinduismen. Kritikerna, vanligtvis vårdnadshavare till barnen, menar att skolan ska vara icke-konfessionell, vilket betyder att det inte ska finnas några religiösa inslag (Adolfsson, 2016; Ottestig, 2013). I förskolans läroplan står det att “alla föräldrar ska med samma förtroende kunna lämna sina barn till förskolan, förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen” (Skolverket, 2016, s. 5). Samtidigt talar ett beslut från Skolinspektionen (2012) om att verksamheter kan använda sig av bland annat yoga för att främja barns hälsa då användandet av yoga kan skapa en trygg miljö, vilket främjar lärandet. Detta fungerar så länge som verksamheten kan visa på att inga trosåskådningar görs (ibid.).

Även andra debattörer talar för användandet av både mindfulness, yoga samt massage som avslappningsmetoder, då forskning om de olika metoderna har visat på positiva effekter (Orre, 2014). Kritiken som har uppstått vid användning av massage i skolans

8

värld har handlat om beröring, både mellan barn-barn samt barn-vuxen. Många av dessa diskussioner uppstår, enligt Schneider och Patterson (2010), på grund av att beröring i flera hänseenden kan upplevas som ett känsligt ämne, speciellt när det diskuteras i relation till skolans och förskolans värld. Beröring diskuteras även i relation till kulturella och religiösa värderingar (ibid.). Vetskapen om debatterna samt förskolornas olika arbetssätt ökade vår nyfikenhet och skapade funderingar kring varför förskollärarna väljer att använda sig av mindfulness, yoga och massage samt deras syfte med aktiviteterna.

1.1 Syfte

Studiens syfte är att få en djupare förståelse kring varför mindfulness, yoga och massage används i förskolans verksamhet som avslappningsmetoder genom att undersöka hur förskollärare tänker om, motiverar samt implementerar dem i relation till sitt uppdrag.

1.2 Forskningsfrågor

 Hur tänker förskollärarna kring användningen av mindfulness, yoga och massage?

 Hur motiverar förskollärarna användandet av mindfulness, yoga och massage i förskolan i relation till sitt uppdrag?

 Hur använder förskollärarna mindfulness, yoga och massage i verksamheten?

1.3 Disposition

I kapitel 2 presenteras en historisk överblick av mindfulness, yoga och massage följt av tidigare forskning som även används för att förtydliga relevansen för denna studie, kapitlet avslutas med vårt bidrag med denna studie. Vidare i kapitel 3 tar vi upp den teori som vi använder oss av i analysen. I teorikapitlet förtydligas även de centrala begreppen, deras innebörd och hur dessa kommer att användas i analysen. Därefter presenteras i kapitel 4 de metodiska överväganden som ligger till grund för denna studie. I kapitel 5

9

presenteras analys och resultat av empirin. Arbetet avslutas med kapitel 6 där studiens syfte och resultat presenteras samt ställs i relation till tidigare forskningsresultat. I detta kapitel diskuteras även vidare forskning, val av metod samt studiens relevans för vårt blivande yrke.

10

2. Bakgrund och tidigare forskning

I detta kapitel presenteras först den historiska bakgrunden för mindfulness, yoga och massage samt bakgrundens relevans för studien. Därefter presenteras ett urval av den tidigare forskningen som gjorts inom respektive metod.

2.1 Historisk bakgrund

Den historiska bakgrunden för mindfulness, yoga och massage är relevant att presentera då det finns diskussioner i sociala medier om dess bakgrund och användning i relation till skolans och förskolans värld. För att finna informationen letade vi efter böcker som är skrivna av praktiserande inom de olika områdena. Nedan följer en kort presentation över varje metod, hur de historiskt har praktiserats samt hur de praktiseras idag.

2.1.1 Mindfulness, då och nu

Utförandet av mindfulness härstammar från en buddistisk religiös/filosofisk tradition som kan spåras 2500 år tillbaka i tiden (Fowelin, 2011). En grundtanke i utövandet av mindfulness är att kunskap skapas genom självreflektion (Nilsonne, 2016). Begreppet mindfulness är även ett så kallat förvetenskapligt begrepp, vilket betyder att det inte har en entydig definition, utan istället innehåller många definitioner. En beskrivning av modern mindfulness är att utövaren lever i nuet. I mindfulness strävar utövaren av att leva efter en filosofi och etik som präglas av empati och medkänsla för sina medmänniskor (ibid.).

2.1.2 Yoga, då och nu

Utövandet av yoga kan spåras 5000 år tillbaka i tiden. Beskrivningar av yoga och dess utövning finns med i en av världens äldsta texter, vedaskrifterna, som härstammade från hindukulturen (Selander, 2006). Målet med yogan är att nå en ökad självbehärskning

11

genom olika kroppspositioner och andningsövningar i samband med meditation (Brown, 2006). Då yoga har utövats i över 5000 år har dess användningsområden förändrats och tagit olika riktningar. Den yoga som är vanligast i Europa kallas Hathayoga och går ut på att genomföra olika positioner i samband med ett lugnt sinne (Selander, 2006).

2.1.3 Massage, då och nu

Fenomenet massage har under historien lämnat avtryck inom olika kulturer då det har använts som en del av läkekonsten samt medicinsk behandlingsmetod. Under medeltidens Europa började det anses skamligt med beröring och användandet av massage försvann under en tid för att sedan under 1700-talet åter komma tillbaka som en medicinsk behandling (Wigforss Percy, 2006). Under 1900-talet uppmärksammade massörer att patienterna fick en känsla av lugn och avslappning i samband med behandlingen, vilket bidrog till forskning och upptäckten av hormonet oxytocin som frigörs vid massage (Sanner, 2002). Hormonet oxytocin har en positiv effekt på människans välmående och idag används massage både som medicinsk behandling samt som avslappning och förebyggande behandling (ibid.).

2.2 Tidigare forskning

Forskning om mindfulness, yoga och massage finns inom många skilda områden. Då forskning om de olika avslappningsmetoderna i relation till förskolan var begränsad, har vi valt att presentera forskning som även kan relatera till skolans värld. Sökning av tidigare forskning valde vi att begränsa till efter 2000-talet för att hålla den relevant för dagens samhälle.

2.2.1 Mindfulness

Flock, Goldberg, Pinger och Davidson (2015) genomförde en studie där mindfulness infördes i en förskola under en 12-veckors period. Studien, som gjordes i en mellanstor stad i USA, avslutades med ett test för både barnen som varit delaktiga i mindfulness samt

12

de barn som inte varit delaktiga. Resultaten visade att användandet av mindfulness kan hjälpa barn att utveckla sin sociala kompetens, samt förutsättningen för barns lärande, hälsa och emotionella utveckling förbättrades gentemot kontrollgruppen.

I en storstad i sydvästra USA genomförde Theirry, Bryant, Speegle Nobles och Norris (2016) en studie över hur användandet av mindfulness kan påverka barn i förskolan efter en längre tid. Studien, som genomfördes under två år, visar att mindfulness kan vara en lovande teknik att använda i förskolan då det hjälper barn att utveckla de exekutiva förmågorna, som exempelvis att kontrollera impulser och känslor, att memorera, planera samt organisera.

2.2.2 Yoga

Chou och Haung (2017) genomförde en studie över hur strukturerade yogaövningar påverkade barn (8-12 år) med diagnostiserad ADHD från familjer med hög socioekonomisk status i Taiwan. Studien varade i 8 veckor, där testgruppen fick utöva yoga två gånger i veckan, 40 minuter åt gången. Vid jämförelse mellan testgruppen och kontrollgruppen visade resultaten att yoga hjälpte barnen att förbättra sin noggrannhet samt reaktionsförmåga.

En annan studie gjordes av Razza, Bergen-Cico och Raymond (2013) där de valde att studera hur yoga påverkade yngre barns (3-5 år) självreglerande. Studien, som gjordes i staden Syracuse pågick under ett år och under det året genomfördes det tester i både testgruppen och kontrollgruppen. Testerna av självregleringen delades upp i tre områden; uppmärksamhet, tillfredsställelse och självkontroll. Efter ett år visade resultatet att utövandet av yoga i det vardagliga livet förbättrar självregleringen inom alla tre områden.

2.2.3 Massage

Tidigare forskning om massage har genomförts på olika sätt och i olika kontexter, ofta med fokus på massagens och beröringens positiva effekter. Bland annat har von Knorring, Söderberg, Austin & Uvnäs-Moberg (2008) genomfört en långtidsstudie i Stockholm och Uppsala där de har undersökt hur effekterna av massage påverkar förskolebarn med

13

avvikande beteende och aggressionsproblematik. Resultatet efter 6 månader visade att barn som fått massage dagligen visat en signifikant minskning i aggressivitet i jämförelse med kontrollgruppen och att minskningen fortsatte även under den 12-månadsperiod som studien genomfördes.

En annan studie gjordes på ett sjukhus i Chile av Doren, Raies & Martinez (2014), där de undersökte hur massage kan påverka relationen mellan mor och barn. 11 kvinnor fick massera sina barn (1-2 år) och sedan svara på frågor om upplevelsen av massagen. Resultatet visade att mödrarna upplevde att de utvecklades i deras mammaroll och att de även stärkte förhållandet mellan mor och barn. Detta menar författarna visar att massage kan vara ett bra verktyg för att stärka kommunikationen och utvecklandet av en trygg anknytning.

Schneider och Patterson (2014) beskriver tidigare forskning om massage och diskuterar dess effekter i sin artikel. Bland annat beskriver de hur olika beröringstekniker och akupunktur kan hjälpa barn i sin fysiska utveckling, däribland hjärnan och immunförsvaret. Beröring och akupunktur kan även leda till en ökad stresstålighet samt förmåga att hantera uppmärksamhet. Författarna beskriver vidare andra fördelar med massage, som minskad smärta hos både barn, vuxna och djur samt minskad depression och nedstämdhet.

2.3 Vårt bidrag

Sammanfattningsvis ser vi hur tidigare forskningsresultat om mindfulness, yoga och massage kartlägger många hälsofrämjande effekter, som barns utveckling och lärande, självreglering, stressreglering samt emotionella och sociala kompetenser. Det vi inte fann i de tidigare forskningsresultaten var hur förskollärarna samt övriga utövare tänkte kring användandet av de olika avslappningsmetoderna. Även i den svenska kontexten var studier om avslappningsmetoderna begränsad, speciellt studier om implementering av mindfulness, yoga och massage i relation till förskolan. Vidare fann vi ingen forskning som talade om negativa aspekter kring användandet av avslappningsmetoderna. Därav finner vi det relevant att ta hänsyn till debatterna samt den kritik som användningen av

14

mindfulness, yoga och massage i skolans värld har fått och diskutera det i diskussionskapitlet.

Då vi inte funnit någon forskning som inriktar sig på förskollärarnas perspektiv och tankar kring implementeringen av dessa avslappningsmetoder finner vi det vetenskapligt relevant att ta detta perspektiv och hoppas med denna studie kunna bidra med en ökad kunskap till området.

15

3. Teoretiska utgångspunkter

Denna studie utgick från en induktiv ansats, vilket betyder att vi vid insamling av empiri inte hade någon förutbestämd teoretisk utgångspunkt (Alvehus, 2013). Det var först efter att den insamlade empirin från intervjuerna blivit strukturerad i tankekartor som den teoretiska utgångspunkten för studien framträdde.

Vid den induktiva bearbetningsprocessen av tankekartorna framkom några centrala områden som förskollärarna ofta berörde när de berättade om implementering av avslappningsmetoderna. Områdena var; individens utveckling, sociala relationer i grupp samt samhälleliga krav på verksamheten och barnen. Här framträdde socialpsykologin som vår teoretiska utgångspunkt, då socialpsykologin inriktar sig på att skapa förståelse för människors agerande inom sociala relationer, samtidigt som den fokuserar på hur individ och samhälle påverkar varandra (Nilsson, 2015).

Vi kommer i detta kapitel först att presentera en beskrivning av socialpsykologin, som därefter följs upp av de centrala begrepp vi har funnit inom denna teori. Dessa begrepp är

identitet, gemenskap och sociala band.

3.1 En socialpsykologisk utgångspunkt

De filosofiska idéer som existerar inom socialpsykologin kan härledas till Platon och Aristoteles, då deras tankar var att staten sågs som en helhet där de olika delarna (medborgarna) var beroende av helheten (Nilsson, 2015a). Nutidens socialpsykologi utgår från två ansatser, där det psykologiska hänvisar till den enskilda individen och dess utveckling, och det sociala hänvisar till den samhälleliga kontext och olika gruppkonstellationer som individen ingår i. Socialpsykologin fokuserar därmed på dynamiken mellan den enskilda individen och samhället, och hur dessa påverkar varandra (Nilsson, 2015b).

Genom den induktiva bearbetningsprocessen synliggjordes dynamiken mellan individ och samhälle. För att vi ska kunna förstå denna dynamik och nå en djupare förståelse av förskollärarnas tankar kring implementeringen av avslappningsmetoderna i förskolan

16

valdes relevanta begrepp ur socialpsykologin, vilka är; identitet, gemenskap och sociala

band.

3.1.1 Centrala begrepp

IDENTITET

En viktig process som börjar under barnets första år i livet är utvecklingen av självmedvetenhet. Under sina första månader är barnet troligtvis inte medveten om sin egen kropp, det vill säga var den tar slut och någon annans kropp tar vid. Allt eftersom ökar sedan barnets medvetenhet och känsla av självet, de får en ökad medvetenhet om att “jag är jag och du är du” (Nilsson, 2015b).

Att definiera begreppet identitet är komplext då det innebär att beskriva hur en individ är samt hur denna individ definierar sig själv. Vi använder oss av Nilssons (2015b) definition av begreppet identitet som, enligt honom, kan beskrivas som en individs inre konstanta kärna, den grund som säger vem den är. Nilsson (2015b) menar att en människas identitet kan delas upp i en personlig identitet samt en social identitet. Med den personliga identiteten menas en individs personlighet, en känsla och en vetskap om vem individen är. Den sociala identiteten är den del som styr hur individen tänker, tolkar och möter omvärlden samt dess sociala beteende.

Den sociala identiteten påverkas av de grupper som individen tillhör eller vill tillhöra (Nilsson, 2015b). Hur medlemmarna i gruppen ser på hen och dess sociala beteende påverkar självkänslan vilket i sin tur påverkar identiteten. Alltså är uppfattningen av vem man är inte konstant utan påverkas och varierar beroende på de personer och sammanhang individen möter genom livet. Detta påverkar sedan individens tilltro till sig själv och till sin egen förmåga, det vill säga individens självtilltro (ibid.). Nilsson (2015b) poängterar vikten av många olika sociala relationer för en individs utveckling av identiteten och känslan av självet, och menar att alla olika sociala förankringar en individ möter ökar hens kunskap om sig själv och sin egen förmåga. Identitetens komplexitet, känslan av självet och individens bild av sig själv ökar därmed genom sociala relationer, vilket bidrar till att individen får bättre förutsättningar att hantera stress och yttre påfrestningar (ibid.).

17

Johansson (2002) skriver att den sociala identiteten ställs inför höga krav från media i det moderna samhället. Han menar att det ökade trycket på den sociala delen av identiteten anstränger kärnan, att individen får svårare att finna sig själv i dagens konstanta informationsflöde (ibid.). Denna yttre stress kan alltså påverka identitetsutvecklingen hos den enskilda individen. I vår användning av ordet stress hänvisar vi till Öhmans (2008) definition. Hon definierar stress som en kroppslig reaktion som sker när en individs egen resurs inte går ihop med de fysiska, psykiska och sociala påfrestningar som hen möts av.

GEMENSKAP

Människor är i grunden flockdjur och har genom tiderna levt i olika gruppkonstellationer och gemenskaper. Förskolan är i dagens samhälle den första institution där barn möter andra barn och vuxna. För att det enskilda barnet ska trivas under sin förskoletid menar Askland och Sataøen (2014) att det är viktigt att barnen får uppleva positiva samspel och gemenskaper i barngruppen, och att de i dessa gemenskaper får erfarenheter av hur samvaro med andra fungerar.

Begreppet gemenskap är komplext då det rymmer många olika definitioner. Stenberg (2011) förklarar begreppet som någonting som uppstår genom meningsfulla sociala interaktioner och möten mellan människor. För att gemenskapen ska bli meningsfull krävs det att inte allt för många individer medverkar. Nilsson (2015b) skriver att medlemmar i en grupp har olika psykiska behov, som att känna tillhörighet, bekräftelse och trygghet. Det handlar om att individer som medverkar i gemenskapen behöver känna att de är viktiga för gruppen, bli bekräftad och kan bekräfta andra samt känna trygghet i vetskapen om vad som kommer att ske i olika situationer (ibid.).

Att tillhöra en gemenskap innebär ofta en trygghet och en grund för att våga utforska och lära av den sociala omvärlden (Nilsson, 2015b). Trygghet beskriver Nilsson (2015b) som ett grundläggande behov av att veta vad som kommer att ske i olika sammanhang. Att den enskilda individen känner sig trygg är en förutsättning för att utveckling av identiteten ska kunna ske i olika gruppkonstellationer.

Stenberg (2011) skriver att villkoren för gemenskap har förändrats genom tiderna. Förr var gemenskapen i familjen starkare och normer och värderingar fördes vidare på ett

18

tydligt sätt. Istället för att normer och värderingar förs vidare inom den egna familjen, överförs de nu mellan kamrater, sociala medier samt inom institutioner. Samhällets normer och värderingar och deras betydelse för förskolan står skrivna i förskollärarens värdegrundsuppdrag och fostransuppdrag (Skolverket, 2016). Dahlstedt och Olson (2013) skriver om denna process som medborgarfostran, och menar att förskollärarna genom värdegrundsuppdraget samt sina egna normer och värderingar formar morgondagens medborgare.

SOCIALA BAND

Relationer har sin utgångspunkt mellan okända individer, sedan utvecklas relationen baserat på kvaliteten i samspelet och vad individerna gör tillsammans (Nilsson, 2015b). En relation kan beskrivas som ett band mellan två eller fler individer. Dessa relationer uppstår i möten som innehåller ett ömsesidigt utbyte av känslor, tankar och handlingar. Nära relationer är primära för människor och deras individuella utveckling. Att knyta starka relationer till andra underlättar att hantera kriser genom livet (ibid.).

Stenberg (2011) beskriver begreppet sociala band som grundläggande för individens välmående och att dessa band skapas genom verbal och icke-verbal kommunikation. Starka sociala band utvecklas genom att båda individerna upplever sin relation som meningsfull och att de kan känna igen sig i varandra. Svaga sociala band har däremot ofta en negativ påverkan i form av otillfredsställande relationer mellan individerna (ibid.).

Nilsson (2015b) skriver att när en individ har skapat sig en relation till en annan individ, producerar denna en inre bild av hur hen är och vad hen har för egenskaper. Hur samspelet blir styrs därmed av den inre bild som skapats av den andra individen. Detta innebär att två individer måste ha en gemensam uppfattning om varandra för att samspelet dem emellan ska fungera och för att goda relationer med starka band ska ges möjlighet att utvecklas (ibid.). Bartholdsson och Hultin (2015) menar att utvecklandet av ett välfungerande kamratskap med starka band i förskolan främjar barns psykiska och fysiska välmående, något som påverkar barnet vidare i livet.

Empati är nära knutet till meningsfulla relationer då det enligt Nilsson (2015b) är en förmåga som innebär att individen kan förstå och sätta sig in i andra människors tankar

19

och känslor i olika situationer. Att denna förmåga utvecklas är essentiell för att individer ska kunna känna förståelse och en inre drivkraft till att hjälpa sina medmänniskor (ibid.).

Bruce och Riddarsporre (2012) skriver om begreppet EDUCARE, där EDU står för kunskapsutveckling och lärande, och CARE står för omsorg och fostran. Bruce och Riddarsporre (2012) beskriver att det kan finnas en obalans mellan de olika delarna i förskolans verksamhet, då EDU efter revideringen av förskolans läroplan fick ett större fokus, vilket kan innebära att CARE får en mindre framträdande roll i verksamheten. Vidare menar Bruce och Riddarsporre (2012) att EDU och CARE är varandras förutsättningar, och att de tillsammans utgör grunden för all utveckling och lärande.

3.1.2 Användning av teori och begrepp

I analysen kommer vi att försöka förstå förskollärarnas tankar om att implementeringen av avslappningsmetoderna kan stödja barnen i deras utveckling. Begreppet identitet kommer här att vara centralt för att skapa denna djupare förståelse.

Det andra området som förskollärarna berörde var sociala relationer i grupp. För att skapa en djupare förståelse för de sociala relationer som enligt förskollärarna skapas vid implementering av avslappningsmetoderna, och vilken betydelse detta har för individens och gruppens utveckling, kommer begreppen gemenskap och sociala band att användas. Gemenskap kommer att användas för att få en förståelse för vilken betydelse grupptillhörighet kan ha för den enskilda individens utveckling och känsla av trygghet. Sociala band kommer att användas för att få en förståelse för vilken betydelse nära relationer kan ha för individuella barn och deras utveckling av empatiska förmågor.

I analysen kommer vi, genom en sociopsykologisk utgångspunkt, även att belysa stressen från samhället och vilken påverkan den kan ha på den enskilda individen samt verksamheten.

20

4. Metod

I detta kapitel kommer vi att presentera de metodiska överväganden som ligger till grund för denna studie. Vi kommer att gå igenom urval av fokusgrupp och förskola, beskriva intervjuerna och observationerna. Därefter beskrivs genomförandet av studien, som följs upp av studiens tillförlitlighet och etiska överväganden. Kapitlet avslutas sedan med en genomgång av bearbetningsprocessen av insamlad empiri.

4.1 Kvalitativ metod

I studien har vi valt att använda oss av kvalitativa metoder för att samla in empiri. Eliasson (2010) skriver att kvalitativa metoder är en fördel att använda när forskaren vill skapa sig en förståelse och gå in på djupet i en undersökning. De kvalitativa metoder som används i denna studie består av både intervjuer och observationer, detta för att uppnå studiens syfte och för att närma oss våra forskningsfrågor.

4.1.1 Urval av fokusgrupp och förskola

Då syftet med studien är att studera och få en djupare förståelse kring varför mindfulness, yoga och massage används i förskolans verksamhet, bestämde vi att fokusgruppen skulle bestå av personer som har genomgått förskollärarutbildningen samt på något vis arbetar eller har arbetat med mindfulness, yoga eller massage i förskolan. Anledningen till varför vi enbart valde pedagoger som genomgått förskollärarutbildningen beror på att de innehar den pedagogiska utbildning som verksamheten vilar på. Vårt urval resulterade i två förskollärare som i aktuell tid arbetar med något eller några av de tre avslappningsmetoderna samt en förskollärare som har arbetat med yoga men som för stunden inte gör det. De två förskollärare som arbetar med avslappningsmetoderna, arbetar på samma avdelning. För att bredda arbetet och förståelsen valde vi även att intervjua en representant från förskoleklassen som arbetar med mindfulness, samt en förskolechef.

21

Verksamheten som vi har valt att studera kom vi i kontakt med under den verksamhetsförlagda utbildningen, då en av oss har praktik där. På förskolan genomfördes observationerna endast på en avdelning. Valet att enbart studera en förskola, samt en avdelning på denna förskola, gjordes då vi inte kände till någon annan förskola som arbetade med avslappningsmetoderna. Förskolan ligger i södra Sverige och barnen kommer från familjer som har en sociokulturellt homogen bakgrund där inga större klasskillnader finns.

4.1.2 Intervjuer

Sammanlagt genomfördes fem intervjuer. Vid diskussioner om hur intervjuerna skulle genomföras togs fördelarna och nackdelarna med individuella intervjuer samt gruppintervjuer upp. Enligt Eliasson (2010) kan gruppintervjuer vara användbara om syftet med intervjun är att förstå hur människor resonerar i grupp. Då syftet med vår studie är att förstå enskilda förskollärares tankar, åsikter och erfarenheter, finner vi det inte relevant med gruppintervjuer till denna studie, utan kom fram till att individuella intervjuer var bättre lämpade då de ger större flexibilitet för både intervjuaren och den intervjuade (ibid.).

Alvehus (2013) beskriver olika intervjumetoder, bland annat den semistrukturerade intervjun som vi valde att använda oss av. Att använda en semistrukturerad intervju betyder att vi inför intervjun hade ett antal öppna frågor som grund (se Bilaga 1, 2 & 3) (ibid.). Vi såg intervjun som ett samtal där vi i vår roll som intervjuare hade ett flexibelt och öppet förhållningssätt så att den intervjuade personen själv skulle få möjligheter att påverka intervjun.

Vi använde oss av ljudinspelning vilket gjordes med hjälp av mobiltelefoner. Detta gav möjlighet att lyssna flera gånger på intervjun samt minimerade riskerna att missa någonting ur samtalet. Ljudupptagningen hjälpte oss även att kunna gå tillbaka och kritiskt granska oss själva i rollen som intervjuare (Eliasson, 2010).

En nackdel med inspelade intervjuer menar Alvehus (2013) är att det kan begränsa den intervjuade personen. I nästan alla intervjuer märktes detta, när inspelningen stängdes av uppstod en lättare stämning och diskussionerna fortsatte vilket resulterade i att vi även

22

använde oss av fältanteckningar. Fältanteckningarna bestod enbart av stödord och har inte använts i analys av empiri. Däremot kan informationen från det som sades påverkat oss och vårt synsätt på något vis då det ökade vår kunskap om avslappningsmetoderna.

4.1.3 Observationer

Som komplement till intervjuerna valde vi att genomföra sammanlagt tre observationer. Det som observerades var en aktivitet av respektive metod; mindfulness, yoga och massage. Observationerna skedde vid tre olika tillfällen, där tidpunkten var densamma men dagarna skilde sig åt. Tanken med observationerna var att studera hur förskollärarna implementerade och använde sig av mindfulness, yoga och massage i verksamheten. För att göra detta använde vi oss av filminspelning med iPads samt fältanteckningar. Ambitionen var att studera dessa aktiviteter med så lite påverkan som möjligt. Alvehus (2013) skriver om observatörseffekten, vilket betyder att observationerna på ett eller annat vis påverkades av vår närvaro, vilket leder till att observationerna blir mindre representativa (ibid.). Då syftet med observationerna var att komplettera intervjuerna fann vi det enbart relevant att genomföra tre stycken. Valet gjordes redan vid planeringen av studien då vi även av tidsmässiga skäl ansåg att det inte var möjligt att genomföra fler observationer.

4.2 Genomförande av studien

Under den verksamhetsförlagda utbildningen, som genomfördes innan starten för denna studie, frågade vi förskolechefen om tillstånd till att få genomföra studien på vald förskola. Efter godkännande från förskolechef tillfrågades de förskollärare som arbetar eller har arbetat med någon/några av avslappningsmetoderna. Även informationsbrev och samtyckesförfrågan delades ut till de vårdnadshavare vars barn går på avdelningen där observationerna skulle ske.

Studiens empiri samlades in under samma vecka, måndag-torsdag. Tidpunkt för intervjuerna bokades under den verksamhetsförlagda utbildningen och varierade från

23

förmiddag till eftermiddag beroende på vad som fungerade för förskollärarna, representant för förskoleklassen och för förskolechefen.

Då syfte med studien bland annat var att se hur förskollärarna implementerade avslappningsmetoderna fann vi det relevant att inte förändra mer än absolut nödvändigt i deras vardagliga rutiner. Förskollärarna implementerade avslappningsmetoderna efter lunchen, vilket innebar att det föll sig naturligt att det var vid denna tidpunkt vi skulle genomföra observationerna. Det var förskollärarna som valde vilka, och hur många, barn som skulle medverka vid observationerna. Dock valdes enbart barn vars vårdnadshavare samtyckt till medverkan. Det resulterade i att 10 barn medverkade vid mindfulness, 6 barn medverkade i yoga och 8 barn medverkade i massage. Barnen var mellan 5-6 år.

Observationerna genomfördes i två olika rum på avdelningen. Ett av rummen är avlångt och används bland annat som samlingsrum. Ena änden av rummet domineras av en stor rund matta och i andra delen finns bland annat stolar och bord, leksaksspis samt andra leksaker och en pedagogisk kub. I detta rum observerades mindfulness och yoga

Det andra rummet som användes vid observationerna är mindre och ligger vägg-i-vägg med samlingsrummet. Där inne fanns en rektangulär matta och många kuddar i olika storlekar. Där fanns även stora byggklossar samt andra bygg-leksaker. I detta rum observerades massage

4.3 Studiens tillförlitlighet

All insamlad empiri till denna studie kommer från samma skolområde, där de flesta av intervjupersonerna arbetade i förskolan. Endast en person vi intervjuade arbetade i en förskoleklass. Den begränsade tidsperioden gjorde att vi enbart valde att koncentrera oss på en förskola i området, detta val gjordes för att vi skulle hinna uppnå syftet med studien inom tidsramen. Att alla deltagarna kom från samma område minskar dock reliabiliteten för denna studie då resultatet enbart talar för ett områdes synsätt samt endast utvalda förskollärares tankar, åsikter och förhållningssätt. Däremot finner vi ändå denna studie relevant då vi inte funnit någon tidigare forskning som talar för förskollärarnas perspektiv av mindfulness, yoga och massage i förskolan.

24

Förskolan var även känd av oss sedan tidigare, då den är verksamhetsförlagd utbildningsplats till en av oss, vilket gjorde att avslappningsmetoderna som studerades inte var helt nya i diskussionen med förskollärarna. Vår förförståelse av både intervjupersoner och avslappningsmetoder kan ha påverkat resultatet av intervjuerna. Däremot har denna förförståelse tagits i beaktande vid formulering av intervjufrågorna.

Intervjufrågorna formulerades som öppna frågor, som Alvehus (2013) menar kan förhindrar att intervjun blir till ett förhör och istället främjar ett produktivt samtal. De intervjuade kan dock ha blivit påverkade av den tidigare relationen vilket kan ha påverkat intervjusamtalet i både negativ och positiv riktning och därmed vår insamlade empiri (Alvehus, 2013). I Bilaga 1, 2 och 3 finns utgångsfrågorna till varje intervju, men vid varje intervju följdes egna trådar då vi valde att i största mån låta den intervjuade tala fritt inom det aktuella ämnet. Enligt Alvehus (2013) kan den intervjuade känna sig begränsade av att bli inspelade, vilket kan vara en anledning till att efterföljande samtal föll sig mer naturligt. Då det produktiva samtalet märktes många gånger efter att inspelningen stängdes av, fick vi även använda oss av fältanteckningar.

Som tidigare nämnts kan observationerna med förskollärare och barn ha påverkats av vår närvaro. Vi upplevde dock att den tidigare relationen och vetskapen om varandra skapade en trygghet för både förskollärare och barn än om vi hade varit främmande för varandra. Vi upplevde att barnen snabbt accepterade och inte ifrågasatte vår närvaro vid observationerna på grund av denna tidigare relation.

Genomgående under arbetets gång har det skett en tolkningsprocess, vilket innebär att vi har valt ut delar från empiri och tolkat dessa utifrån den socialpsykologiska utgångspunkten och de centrala begreppen (Alvehus, 2013). Citat ur intervjuer är i analysen inte tagna ur sitt sammanhang utan enbart medtagna för att förtydliga vår tolkning. Då den kvalitativa studien är en tolkningsprocess innebär det att en annan person med liknande studie och syfte kan få ett annat slutresultat. Vi finner att validiteten för detta arbete är högt då vi har haft vårt syfte som stöd i alla övervägande.

25

4.4 Etiska överväganden

Vid genomförandet av intervjuer och observationer, samt hantering av all insamlad empiri, följde vi Vetenskapsrådets (2002) fyra forskningsetiska principer, vilka är;

 Informationskravet, vilket betyder att vi informerade undersökningsdeltagarna

om studien. Denna information delgavs till förskolans personal muntligt och till barnens vårdnadshavare skriftligt (se Bilaga 4). Vi informerade även personalen att de kommer att få möjlighet att ta del av examensarbetet när det är färdigt.

 Samtyckeskravet, vilket betyder att vi enbart har inhämtat empiri från personer

som har samtyckt till att medverka i studien. I observationerna medverkade enbart barn vars vårdnadshavare hade givit skriftligt samtycke till observationerna. De barn där inget samtycke från vårdnadshavare fanns, medverkade alltså inte.

 Konfidentialitetskravet, vilket betyder att det enbart är vi som har tillgång till

empirin samt att alla möjligheter för identifiering av deltagarna i studien har tagits bort, exempelvis benämning av kön, ålder och etnicitet. Detta betyder att vi i analysen anonymiserar förskollärare, representant från förskoleklass och förskolechefen genom att benämna alla som förskollärare.

 Nyttjandekravet, vilket betyder att insamlad empiri enbart kommer användas till

denna studie. All empiri kommer att raderas när denna studie är avklarad.

4.5 Bearbetningsprocess av empiri

Den insamlade empirin resulterade i 179 minuter inspelade intervjuer. Dessa intervjuer transkriberades på datorer och vid denna process togs verbala tics bort. Att intervjuerna var flexibla gjorde att intervjun emellanåt svävade iväg och att vissa delar av vad som sades inte var relevant för denna studies forskningsfrågor och syfte. Detta resulterade i att en del av den insamlade empirin inte används i studien. Inspelade observationer omfattar ungefär 40 minuter. Även detta transkriberades vid datorer och verbala tics togs bort.

26

Efter transkribering av all empiri genomfördes en analys med hjälp av tankekartor. Syftet med tankekartorna var att organisera empirin för att få fram centrala aspekter kring avslappningsmetoderna. Tankekartorna fungerade enbart som ett hjälpmedel för oss och kommer därmed inte att presenteras i detta arbete.

Vid sammanvävning av de centrala aspekterna från intervjuerna framkom den teoretiska utgångspunkten samt de centrala begreppen; identitet, gemenskap och sociala band. Dessa begrepp ligger till grund för analysen. De centrala begreppen jämfördes med empirin från observationerna, och vid denna jämförelse framkom ett utmärkande begrepp var inom mindfulness, yoga och massage. Detta gjorde att vi valde att tematisera analysen och sammanväva teori med empiri, i tre olika avdelningar.

27

5. Analys och resultat

I detta kapitel kommer analysen samt dess resultat att presenteras, vilket kommer att svara på studiens forskningsfrågor, som är;

 Hur tänker förskollärarna kring användningen av mindfulness, yoga och massage?

 Hur motiverar förskollärarna användandet av mindfulness, yoga och massage i förskolan i relation till sitt uppdrag?

 Hur använder förskollärarna mindfulness, yoga och massage i verksamheten?

Vi har valt att tematisera analysen med fokus på de centrala begrepp som utmärkte sig inom respektive avslappningsmetod. Även om avslappningsmetoderna och de centrala begreppen är indelade i tre olika avdelningar hör de samman med varandra och benämning av begreppen kan framkomma i alla avdelningarna. Strukturen är enbart till för att få en tydligare överblick av studiens resultat.

Den första avdelningen behandlar mindfulness med fokus på begreppet identitet. Den andra avdelningen behandlar yoga med fokus på begreppet gemenskap. Den tredje avdelningen behandlar massage med fokus på sociala band. I analysen kommer observationer, citat från intervjuer samt teori att sammanvävas. Efter varje avdelning följer en kort sammanfattning där vi svarar på forskningsfrågorna.

5. 1 ”Låt tankarna flyta iväg”; om identitet

Ur intervjuerna framkom att syftet med mindfulness i förskolan bland annat var att finna en lugn stund tillsammans med barnen. Tillvägagångssättet var olika för olika förskollärare men gemensamt för dem alla var viljan att barnen ska finna trygghet i verksamheten, barngruppen, till pedagogerna samt till sig själva. Från intervjuerna framkom även att förskollärarna anser att det krävs kunskap och tidigare erfarenhet av avslappningsmetoden för att de ska känna sig trygga i att implementera metoden i förskolan och för att det ska bli en givande stund för både förskolläraren och barnen.

28

Efter lunchen på avdelningen blev vi visade in i samlingsrummet. Det är ett avlångt rum som vid ena änden innehåller bord och stolar, leksaksspis samt en pedagogisk kub. Vid andra änden, där vi var, fanns en stor rund matta. Här var även barnen som skulle medverka vid dagens aktivitet, mindfulness. De flesta av barnen har tagit fram sina medhavda gosedjur och ligger redo på mattan. Förskolläraren delar ut kuddar till de barn som vill ha och går sedan och rullar ner gardinerna.

(Observation, 2017-04-04)

I observationen ovan samlade förskolläraren först ihop barnen, de skulle ligga nära varandra men utan att röra vid varandra då beröring från kamraterna kan vara ett störningsmoment. Istället fick barnen välja om de ville ha gosedjur som kudde eller ha det liggandes på magen. Stenberg (2011) skriver att gosedjur kan vara ett övergångsobjekt, vilket betyder att gosedjuret kan vara en trygg punkt för barnet i olika sammanhang. Att finna trygghet i en situation handlar om att ha kunskap och tidigare erfarenhet om vad som ske i just den situationen (Nilsson, 2015). Övergångsobjekten kan, som i situationen ovan, vara ett hjälpmedel för att nå denna trygghet. En förskollärare sa ”Låt tankarna flyta iväg” (Intervju, 2017-04-03) och menade att det är det mindfulness handlar om. För att det ska vara möjligt att bara vara, släppa alla tankar och slappna av, krävs det att barnet känner sig trygg i vetskap om vad som ska hända i aktiviteten. Förskollärarens arbetssätt skapar även trygghet för barngruppen;

’Då börjar vi med mindfulness, en liten avslappning. Och ni vet, nu lyssnar vi på tjejen som pratar och så ligger vi tysta och bara slappnar av och myser’, säger förskolläraren. ’… och blundar’, flikar ett barn in med. ’Ja man kan blunda. Vill man inte så får man lov att titta upp i taket’, svarar förskolläraren. ’Ja, om man tycker att det är läskigt…’, säger ett annat barn. ’Ja, om man tycker att det är läskigt och inte vill blunda’, svarar förskolläraren. Därefter lägger alla barnen sig till rätta och förskolläraren sätter på mindfulness-skivan och sätter sig sedan på golvet och lutar sig mot väggen med slutna ögon.

(Observation, 2017-04-04)

I observationen blev det tydligt att barnen har tidigare erfarenhet av vad mindfulness är och vad som förväntas av dem, då de vet att de ska blunda. Samtidigt är det synligt i observationen att barnen är medvetna om att det finns valmöjligheter i aktiviteten, då de vet att de inte behöver blunda om de inte vill eller känner sig bekväma med det.

Vidare framkom det ur intervjuerna att syftet med aktiviteten var att barnen skulle få möjlighet att landa i sig själva, att finna att jag är jag och jag är bra. ”Det är en stor grupp,

29

hittar de sig själva?” (Intervju, 2017-04-04). Enligt Nilsson (2016) kan identiteten delas upp i två delar, där den personliga identiteten är individens känsla av ett själv och den sociala identiteten är hur individen möter sin och beter sig i sin omvärld. Den sociala identiteten påverkas hela tiden av sin omgivning, men en för stor påfrestning från omgivningen kan anstränga den personliga identiteten, vilket kan leda till svårigheter för individen att finna sig själv (ibid.). Av förskollärarens yttranden kan det tolkas som att barn som befinner sig i förskolan med en omgivning som innehåller många barn och vuxna, kan innebära påfrestningar för det enskilda barnet och dess förmåga att finna sig själv.

Vid intervjuerna talade förskolläraren om de synintryck från media som når barnen i förskolan och menar att ibland behöver de koppla bort dessa och bara blunda och slappna av. Det ökade informationsflödet i dagens samhälle ger andra förutsättningar för barnen att finna sig själva, då de måste ställa sig i relation till samhällets krav och ideal redan i tidig ålder (Johansson, 2002). Genom mindfulness, som handlar om att slappna av och koncentrera sig på sig själv, menar förskolläraren att barnen kanske får möjlighet att finna sitt själv, den inre kärna som är unik för varje enskilt barn.

Vidare under intervjun påpekade förskolläraren vikten av att vila under dagen, både för barnen och för de vuxna. “Barnen är här längre än vi jobbar. Vi har ju paus, vi går undan en halvtimme, det tänker jag mycket på” (Intervju, 2017-04-04) sa en förskollärare och menade att personalen har inplanerad rast och att även barnen, som ofta är långa dagar på förskolan, skulle behöva det. Vidare framkom det att vissa barn kan gå ifrån och ta en egen vila, medan andra barn inte klarar av det. Som i nedanstående utdrag från observationen visar på;

Barnen ligger på mattan och en röst hörs från högtalaren ’Andas in.., och andas ut...’ Ett barn ligger inte stilla, utan verkar ha svårt att slappna av. Förskolläraren uppmärksammar detta, tar tag lätt på barnets ben och lägger upp gosedjuret på barnets mage. De får ögonkontakt, ler lite mot varandra och sedan blundar barnet igen.

(Observation, 2017-04-04)

Barnet i observationen kom inte till ro på samma sätt som övriga barn och behövde vägledning av förskolläraren för att finna lugnet och kunna slappna av i aktiviteten. I intervjuerna framkom att en viktig faktor till implementering av mindfulness var stress.

30

Enligt Öhman (2008) kan stress bero på både fysiska, psykiska och sociala påfrestningar, och stressen upplevs olika från person till person. I intervjun talade förskolläraren om att den stress som existerar bland personalen påverkar barnen negativt och menade att både barn och vuxna kan behöva en arrangerad vila under dagen för att få möjlighet till avslappning. Enligt förskollärarna och det som framkom ur intervjuerna samt det som synliggjordes i observationerna kan mindfulness stödja både barn och vuxna i reglering och hantering av stress på avdelningen.

5.1.1 Sammanfattning

Förskollärarnas tankar kring mindfulness i förskolan är att ge barnet möjlighet till avslappning samt ge barnen möjlighet att finna sig själv, något som förskollärarna anser kan vara problematiskt i dagens stora barngrupper samt med det allt ökande informationsflödet från media.

Motivationen för att använda mindfulness i förskolan drar förskollärarna till att barnen ska finna sig själva, sin identitet och därmed bli trygga individer.

Vid användandet av mindfulness på avdelningen samlas barnen i ett rum, nära varandra men utan att röra vid varandra, och har antingen kudde eller gosedjur hos sig. Förskolläraren drar ner persienner och sätter på smålampor för att skapa en mysig atmosfär. När hen sett att alla barn ligger bra sätts musiken igång.

5.2 ”Det handlar om att finna balans”; om gemenskap

Av intervjuerna framkom det att ett av syftena med att implementera yoga i förskolan var för att hantera stressen på avdelningen både för personal och barn. Som en förskollärare uttryckte; “Man har tusen saker att göra känns det som, ibland ser man dem [barnen] inte riktigt” (Intervju, 2017-04-04). Vid implementering av yoga upplever förskolläraren att det blir lugnt på avdelningen och bland barnen samt att alla, både barn och vuxna, får möjlighet att se och bli sedda av varandra.

31

Vi är tillbaka i samlingsrummet och barnen som ska medverka vid dagens aktivitet, yoga, sitter eller ligger på mattan. Förskolläraren stänger dörren till köket, sätter på lugn musik och uppmuntrar sedan barnen att ställa sig i en ring runt mattan. ’Vi börjar med att andas in, djupt genom näsan så att vi fyller lungorna’, säger förskolläraren och alla drar in djupa andetag. Därefter säger förskolläraren att de ska bli ett högt berg och barnen frågar om de kan stå på tå för att bli ett ännu högre berg, vilket går bra. Efter att de har blivit höga berg med armarna högt upp i luften, blir de till bäckar som rinner ner till tårna, rinner vidare på gräsmattan och vandrar in till mitten. Där möts allas huvuden och barnen och förskolläraren skrattar.

(Observation, 2017-04-05)

I observationen ovan står alla i en ring och möts i en gemensam aktivitet. Gemensamma aktiviteter kan skapa mening för de inblandade individerna och i denna tillskrivna mening bildas en känsla av gemenskap (Stenberg, 2015). Att tillhöra en gemenskap är viktigt för individens självkänsla; att de kan bekräfta andra och samtidigt bli bekräftade, att de är betydande för gruppen och att de får möjlighet att utbyta både tankar och åsikter i en trygg miljö (ibid.). En individs självkänsla påverkas av hur hen klarar av olika situationer och utmaningar i livet, och har betydelse för hur individen känner gentemot sig själv (Nilsson, 2015). Att barnen medverkar i en yoga-aktivitet upplever förskolläraren har en positiv effekt på barnens självkänsla.

Vidare framkom det i intervjuerna hur komplext förskolläraruppdraget kan vara då förskollärarna måste förhålla sig till barn, barngrupp, samhällets krav samt läroplanens strävansmål. ”Mitt uppdrag är ju att både lära ut och vara medforskande men även att lära dem att slappna av, att lugna ner sig och känna trygghet” (Intervju, 2017-04-04) sa en förskollärare och menar att yoga i förskolan kan lära både vuxna och barn att leva i nuet, skala av alla måsten och krav, och bara umgås tillsammans.

Även medvetenhet om den egna kroppen framkom som ett syfte med att använda yoga i förskolan. Förskolläraren menar att det är viktigt och relevant att uppmuntra till fysisk rörelse då det i dagens samhälle kan förekomma mycket stillasittande med surfplattor ”Det handlar om att finna balans” (Intervju, 2017-04-04) sa en förskollärare, och menar både kroppslig och mental balans.

’Nu ska vi göra trädet. Upp med armarna som en trädkrona, kan ni så kan ni sätta benet här uppe (på knäet), eller kan ni stå på ett ben.’, säger förskolläraren och alla barnen tar upp händerna och försöker trevande ta upp benet. ’Är det svårt kan man stå med båda benen i marken, men man kan testa och försöka hålla balansen’ säger förskolläraren och står själv redo i positionen. Barnen verkade fokuserade

32

på att genomföra uppgiften och när alla står redo i någon av de tre alternativa positionerna räknar de tillsammans till fem. När de har räknat färdigt tar de ner armar och ben igen. ’Jag orkade nästan till sex’, säger ett barn.

(Observation, 2017-04-05)

Syftet med att arbeta med den egna kroppen är, enligt förskolläraren, att stärka individens självkänsla. Självkänslan påverkas, som tidigare nämnt, av olika situationer och utmaningar genom livet (Nilsson, 2016). Den påverkas även i möten med andra, då människan är en social varelse och utvecklas i samspel med andra individer (Askland & Sataøen, 2014). En positiv självkänsla ger individen en känsla av att hen är bra som den är, vilket medför många andra positiva effekter (Nilsson, 2015). Exempelvis påverkas det sociala samspelet av en bra självkänsla, då individen litar på sin egen förmåga. En låg självkänsla skapar i sin tur otrygghet i sociala sammanhang då individen inte vet om den kommer att bli accepterad av sin omgivning (ibid.). I yoga menar förskolläraren att de olika positionerna som utförs sker under lekfulla former samtidigt som barnen utför dem på egen hand och utan hjälp från varandra, vilket kan öka deras känsla av att ”’Jag klarar det, jag fixade det’, att tro på sig själv.” (Intervju, 2017-04-04).

’Nu ska vi göra krokodilen’, säger förskolläraren och ett barn säger ’Ja’ och börjar göra stora krokodilrörelser med armarna. ’Det kanske låter lite farligt men det är inte krokodilen i bilen (barnsång), utan den ser ut såhär (visar barnen)… man står som en planka, kan ni det?’. Barnen ställer sig som plankor med huvudena mot mitten av mattan. Gemensamt räknar de ’en, två, tre, fyra, fem!’ och sätter sig ner igen. ’Bra!’, säger förskolläraren.

(Observation, 2017-04-05)

Genom att prova på nya saker och klara dem ökar tilliten till sig själv och den egna förmågan, så kallat självtilltro (Nilsson, 2015). Att ha en god självtilltro betyder att en individ kan möta nya situationer med en inställning av att de kan, även om det inte alltid går på första försöket (ibid.). Självtilltron stärks av positiva kommentarer och erfarenheter av tidigare lyckade händelser (ibid.). Som i observationen ovan visar på, finns det många möjligheter för förskolläraren att uppmuntra hela barngruppen samtidigt som barnen utför något på egen hand. Förskolläraren menaratt genom att använda de positioner som finns i yogan, uppmuntra det som sker, kan de hjälpa barnen att utveckla tillit till sig själv och sin egen förmåga samtidigt som det sker i ett socialt sammanhang, i en gemenskap.

33

5.2.1 Sammanfattning

Förskollärarna tänker att yoga i förskolan kan hjälpa barnen att hantera stressen på avdelningen. De tänker även att de olika yogapositionerna främjar barnens kroppskännedom och hänvisar till mycket stillasittande med surfplattor.

Ett syfte med yoga i förskolan är att barnen ska känna gemenskap och att se varandra. Ett annat syfte är att barnen ska bli medvetna om sin kropp, vilket i sin tur stärker självkänslan och självtilltron.

Vid användandet av yoga på avdelningen sätter förskolläraren först på lugn musik som får spelas i bakgrunden. Därefter placeras alla utmed en rund matta, tillsammans men utan fysisk kontakt. Innan de inleder yogapositioner tar de några lugna och djupa andetag. Allting sker i gemenskap där även förskolläraren medverkar.

5.3 ”Den man masserar slår man inte”: om sociala band

Massagens främsta huvudsyfte, enligt vad som framkom ur intervjuerna, var att barnen skulle få möjlighet att varva ner och komma till ro. Enligt förskolläraren behöver barnen varva ner för att orka med hela dagen och menar att förskolan stundtals kan vara en stressfylld miljö att vistas i. Att förskolan kan vara stressfylld hänvisas till det ökade arbetskrav angående dokumentation som förskollärarna har samt att barngrupperna blir allt större, fler barn på samma begränsade yta. Att få barnen till att varva ner var även en av anledningarna till att massage i förskolan implementerades. Förskolläraren upplever att barnen är positiva till att massage används på avdelningen, och hänvisar till att många av barnen gärna stannar kvar och fortsätter massera varandra efter aktiviteten är gjord.

Efter lunchen på avdelningen fick vi gå in i ett litet, kvadratiskt rum med en stor, fluffig matta med tillhörande kuddar som utgjorde centrum i rummet. Rullgardinerna var neddragna, vilket skapade en behaglig dämpad belysning och i bakgrunden spelades lugn musik. I mitten av mattan fladdrade några batteridrivna ljus vilket bidrog ytterligare till den rofyllda stämningen. Barnen hade samlats i en ring runt ljusen tillsammans med förskolläraren som med en lugn röst började berätta vilken massagesaga de skulle göra under dagens massagestund.

34

Enligt den tidigare forskningen frigörs ”må-bra hormonet” oxytocin vid beröring. Hormonet kan även verka för att stärka banden mellan individerna, utveckla en trygg anknytning och skapa positiva relationer (Doren, Raies & Martinez, 2014). Även om massage främst används på förskolan som en metod för att förmå barnen att komma till ro och slappna av, framkom det även i intervjun att förskolläraren upplevde och hade tidigare erfarenheter från forskning om att massagen stärker banden mellan individerna och skapade positiva och trygga relationer i barngruppen.

Barnen sitter indelade i par runt mattan. Förskolläraren börjar berätta massagesagan samtidigt som hon utför de tillhörande rörelserna i luften så att barnen kan se och själva utföra rörelserna på sin kompis rygg.

(Observation, 2017-04-06)

Förskolläraren berättade att “man märker på dem [barnen] att de blir lugnare, de blir lite glada och att det inte är så mycket konflikter i barngruppen” (Intervju, 2017-04-06). Ur intervjuerna lyfts flera gånger de sociala band och relationer som skapas och existerar i förskolans värld samt hur viktigt det är att främja utvecklandet av dessa band mellan barnen.

För att främja förskolebarns psykiska och fysiska välmående är de sociala relationerna betydelsefulla, förskolan blir därmed en viktig institution för relationsskapande och kamratskap (Bartholdsson & Hultin, 2015). Under vistelsen i förskolan skapar barnen många nya relationer med varandra på olika nivåer, vissa starkare och andra svagare. När de sociala banden mellan barnen är starka upplever båda parterna en känsla av sammanhang och meningsfullhet (Stenberg, 2011). Förskolläraren menar att massagen kan bidra till skapandet av dessa sociala band samt känslan av gemenskap.

“Den man masserar slår man inte” (Intervju, 2017-04-04; Intervju, 2017-04-06), var något som framkom ett flertal gånger under intervjuerna där förskollärarna hänvisar till att massage utvecklar den empatiska förmågan. Empati betyder att barnen utvecklar en djupare känsla för varandra och att de lär sig värna om varandra (Nilsson, 2015). Att utveckla den empatiska förmågan är grundläggande för att man ska kunna förstå och leva sig in i en annan persons situation, något som förskolläraren uttrycker är en viktig egenskap i dagens samhälle.

35

Vid slutet av den första massagesagan uppmuntrade förskolläraren den masserade att vända sig om och tacka för massagen. ’Tack för massagen’, sa ett barn. ’Tack själv’, svarade det andra barnet. Därefter bytte barnen plats med varandra och nu skulle den som redan blivit masserad ge massage. ’Vi börjar med att lägga händerna på ryggen’, säger förskolläraren och sedan började massagen.

(Observation, 2017-04-06)

Enligt förskolläraren är det viktigt att i massageaktiviteter lära barnen att både fråga om de får massera kamraten, samt att tacka för att ha blivit masserade. Vid intervjuerna framkom att förskollärarna kan koppla användandet av massage till utvecklandet av trygghet, normer och värden, “att man ska ta hänsyn till varandra och lära sig ha förståelsen för andra barns tankar och åsikter. Varje individ blir respekterad för den de är “ (Intervju, 2017-04-04). De menar att massage i förskolan kan användas i enlighet med värdegrundsuppdraget som står skrivet i förskolans läroplan, då de anser att massage kan främja utvecklandet av de förmågor som barn behöver för att fungera i det svenska samhället (Skolverket, 2016).

För individen är det centralt att hen utvecklar en trygg bas och känner trygghet i de relationer och grupper som individen är delaktig i (Bruce & Riddersporre, 2012). Att ett barn känner trygghet i en situation eller gruppkonstellation kan i sin tur främja barnets utforskande, att de vågar prova på nya och utmanande saker i en trygg miljö, tillsammans med andra (ibid.). Förskollärarna menar att massage i förskolan kan utveckla känslan av trygghet och tillit inom barngruppen och därmed även lärandet.

Massagestunden fungerar även som en stund där barn och förskollärare får se varandra. “Det är någon som ser och rör mig. Att man blir bekräftad” (Intervju, 2017-04-06). I förskolan ska omsorg, fostran och lärande bilda en helhet, så kallat EDUCARE (Bruce & Riddersporre, 2012). CARE, som står för omsorg och fostran, är tillsammans med EDU grundläggande för all utveckling och lärande (ibid.). Vilka normer och värderingar förskollärarna och samhället har överförts genom fostran vilket påverkar vilka egenskaper och förmågor barnen tillägnas (Dahlstedt & Olson, 2013). Då massagen handlar om att respektera, höra och se varandra är det de normer och värderingar som förskolläraren gestaltarvid denna aktivitet.

36

5.3.1 Sammanfattning

Förskollärarna tänker att massage i förskolan skapar möjlighet för barnen att varva ner. Förskollärarna menar att förskolan kan vara en stressfylld miljö för både vuxna och barn, och hänvisar till de allt större barngrupperna och det ökade dokumentationskravet på förskollärarna.

Förskolläraren kopplar massage till sitt värdegrundsuppdrag där trygghet, normer och värden blir centrala. Att använda sig av massage kan enligt förskolläraren hjälpa barnen att skapa en trygg bas, som i sin tur leder till utvecklingen av trygga, goda och empatiska relationer till varandra.

Vid användningen av massage på avdelningen förbereder förskolläraren sin aktivitet genom att göra några ändringar i miljön. Rullgardinerna dras ned för att skapa en dämpad belysning, på mattan placeras små batteridrivna ljus och lugn musik får vara på i bakgrunden. När barnen sedan kommer in i rummet sätter de sig runt ljusen, förskolläraren delar in de i par och inleder massagesagan.

37

6. Diskussion

I detta kapitel presenteras först studiens syfte och hur vi anser att vi uppnått syftet. Vidare kommer det sammanställda resultatet från avslappningsmetoderna att presenteras, som därefter följs upp med vår egen tolkning av detta resultat. Sedan ställs studiens resultat i relation till tidigare forskningsresultat samt vilken vidare forskning vi finner hade varit relevant att studera. Därefter presenteras en metoddiskussion och kapitlet avslutas med en slutreflektion över hur studien har påverkat oss och vår blivande yrkesroll.

6.1 Studiens syfte

Denna studies syfte är att få en djupare förståelse kring varför mindfulness, yoga och massage används i förskolans verksamhet som avslappningsmetoder genom att undersöka hur förskollärare tänker, motiverar samt implementerar dem i relation till sitt uppdrag.

Vi anser att vi genom våra forskningsfrågor och metodiska överväganden fick en djupare förståelse och därmed uppnådde studien syfte. Då vi hade en del förkunskaper om avslappningsmetoderna antog vi att metoderna användes för att motverka stress, vilket visade sig stämma överens med förskollärarnas tankar kring implementeringen av mindfulness, yoga och massage i förskolan. Däremot fann vi att förskollärarna inte endast motiverade syftet med aktiviteterna i relation till stress, utan även andra viktiga aspekter framkom, som utvecklandet av den egna identiteten, gemenskap och trygghet samt skapandet av sociala band och den empatiska förmågan.

6.2 Studiens resultat

Förskollärarnas främsta tankar kring implementeringen av mindfulness, yoga och massage i förskolan var att ge barnen och dem själva möjlighet till avslappning och stresshantering, något de fann problematiskt i och med de stora barngrupperna samt det ökade informationsflödet från media. Även stressen från samhället framkom som avgörande för användning av avslappningsmetoderna. Förskollärarna tror att dessa