• No results found

Unga vuxnas motivation för fysisk aktivitet

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Unga vuxnas motivation för fysisk aktivitet"

Copied!
57
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Lärande och samhälle

Idrottsvetenskap

Examensarbete

15 högskolepoäng

Unga vuxnas motivationsfaktorer för

fy-sisk aktivitet

Youth motivation for physcial activity

Daudi, Adrienne 19950405-0247

Johansson, Elinore 19960319-3468

Idrottsvetenskapligt program 180 hp/ Examinator: Torsten Buhre Avanceradnivå

(2)
(3)

Förord

Vi vill först och främst tacka samtliga respondenter för medverkan i vår studie. Utan er tid och ert förtroende hade studien inte varit möjlig. Vidare vill vi rikta ett stort tack till vår handledare Jenny Vikman vid Malmö Universitet, som varit ett enormt stöd genom hela arbetet. Tack för bra vägledning, fina ord och bra diskussioner.

Arbetsprocessen har utförts gemensamt genom hela studien och båda har bidragit med likvärdiga insatser. Vi har därför valt att bli bedömda tillsammans.

Malmö 22 maj 2018

(4)

Sammanfattning

Idag är vi inte främmande med att fysisk aktivitet är gynnsamt för många olika aspekter. Utvecklingen av samhället har gjort det lättare för fler att röra på sig, utomhus och in-omhus, tillsammans och individuellt. Trots det visar forskning på en minskning av fy-sisk aktivitet hos unga vuxna. För ökad fyfy-sisk aktivitet krävs inte bara tillgänglighet, utan motivation för vara och förbli fysisk aktiv. Syftet med studien är att kartlägga de inre och yttre motivationsfaktorerna, för att få en djupare förståelse för sambandet mel-lan motivation och fysisk aktivitet. En ökad insikt och medvetenhet om varför ungdo-mar väljer att motionera i högre eller lägre utsträckning, kan fungera som ett verktyg och underlag för arbete med att få ungdomar att vara och förbli fortsatt fysisk aktiva. Studien baseras på sex djupgående intervjuer med unga vuxna, inom oorganiserad fy-sisk aktivitet. Resultatet visade på att både inre och yttre motivation var av betydelse för fysisk aktivitet, trots att den inre motivationen visade på en starkare relation till att för-bli fortsatt aktiv.

(5)

the-Innehållsförteckning

1 Inledning ... 6 1.1 Bakgrund ... 7 1.2 Syfte ... 9 1.3 Problemställning ... 9 2 Litteraturgenomgång ... 11 2.1 Motivation ... 11 3 Aktuell forskning ... 13

3.1 Inre och yttre motivation ... 13

3.2 Motivation och fysisk aktivitet ... 14

3.3 Skillnader i motivation till fysisk aktivitet ... 15

4 Teori ... 17

4.1 Tillämpning av Social Cognitive Theory ... 18

5 Metod och genomförande ... 20

5.1 Litteratursökning ... 20

5.2 Metodologi och urval ... 20

5.3 Utförande ... 21 5.4 Urvalsprocess ... 22 5.5 Tillvägagångssätt ... 22 5.6 Intervju ... 23 5.7 Genomförande av intervjuanalys ... 23 5.8 Problematik av genomförande ... 24 5.9 Etik ... 25 6 Resultat ... 27 6.1 Tobias, 25 år ... 27 6.2 Malin, 22 år ... 28 6.3 Niklas, 22 år ... 29 6.4 Björn, 19 år ... 30 6.5 Tora, 19 år ... 31 6.6 Therese, 25 år ... 32

7 Resultatanalys och teoretisk tolkning ... 34

7.1 Resultatanalys ... 34

7.2 Teoretisk tolkning ... 34

8. Diskussionanalys utifrån SCT ... 38

8.1 Slutsats ... 40

8.2 Kritisk reflektion ... 42

8.3 Förslag på framtida forskning ... 43

Referensförteckning... 44

Bilaga 1 ... 49

(6)

1 Inledning

Idag är vi inte främmande med att alla bör hålla sig fysiskt aktiva på ett eller annat sätt. Utvecklingen av samhället har gjort det lättare för fler att röra på sig, utomhus och in-omhus, tillsammans och individuellt. Dock krävs mer än enbart lättillgänglighet för att bli och förbli fysisk aktiv. Vi är alla beroende av motivation, oavsett varifrån den kom-mer eller hur den påverkar oss. Motivationen delas oftast upp i inre och yttre motivation och har att göra med hur vi agerar utefter det inflytande vår motivation har på oss.

Välkänt för flertal är att fysik aktivitet medför många positiva faktorer. Det kan före-bygga sjukdomar, depression, stress, leda till bättre sömn, och högre livskvalité för att nämna några få. Forskning har visat att det finns en del främjande faktorer som gör att vuxna väljer att hålla sig aktiva där det bland annat handlar om att känna sig i form, att det är hälsofrämjande och meningsfullt samt utseende och vikt som kanske mestadels syftar på kvinnor. Det finns även faktorer som å andra sidan hindrar för fysik aktivitet som tillgänglighet, känslomässiga faktorer och självklart motivation (The Activity Guidelines Advisory Committee, 2008). Trots dess goda egenskaper visar forskning en minskning av fysisk aktivitet hos unga. Vad detta beror på är inte helt tydligt, även då man tror att det har att göra mer allt mer stillasittande, jobb som kräver mindre fysiskt arbete och utveckling av teknologin (Lauderdale et al., 2015). Genom att förstå vad som motiverar ungdomar, ökar chansen till att bidra till större fysisk aktivitet.

Ytterligare visar forskning på en del psykologiska effekter vid avsaknad av träning. Resultat visar på negativa effekter på psykologiska variabler som kan leda till exempel-vis absintens, skuld, depression och rastlöshet. Dessa faktorer är föränderliga över tid och varierar från individ till individ och kan även påverkas av individens självförtro-ende och självkänsla (Ryan & Deci, 2000).

Gränslandet mellan vad som är idrott och vad som enbart ses som aktivitet, blir allt större och otydligare. Det blir även svårare att tyda skillnaden mellan sport och fysisk aktivitet vilket leder oss in till problematisering av vad idrottsvetenskap faktiskt inne-bär. Hedenborg (2016) nämner att idrott länge hade en annan innebörd än det har idag. Förr i tiden syftade det till en verksamhet eller yrke, vilket inte stämmer överens med den bild vi har om idrott idag. Då fysisk aktivitet mer eller mindre letat sig in i alla

(7)

vå-Fitness center, ute-gym och tillgänglighet för olika typer av fysisk aktivitet är idag större än det tidigare varit. Trots det verkar många unga vuxna i dagens samhälle, ha svårare att motivera sig för fysisk aktivitet, medan andra känner sig mer motiverande än nånsin. För att öka motivation, men även medvetenhet om hur den skiljer sig åt, skulle man på så vis kunna påverka och förbättra samhällsproblemet om att få allt fler ungdo-mar till att vara och förbli fysisk aktiva inom motionsidrott.

Som nämnt av Andersson & Johansson (2014) har så kallad fitness och fysisk aktivi-tet blivit en folkrörelse och skapandet av det perfekta kroppsidealet har tagit en stor del av folks vardag. Tidningar, hälsomagasin, tv-reklamer, sociala medier och till och med mat, sätter hälsa och fysisk aktivitet i fokus och så gott som alla idag, unga såväl som gamla, har hakat på den så kallade fitness trenden. För att få en djupare förståelse i var-för ungdomar väljer att delta i denna trend, medan vissa inte alls är intresserade, an-vänds motivation som ett verktyg för att förstå individens egna uppfattning till varför den motionerar. Att mäta någons motivationsfaktorer är en svårighet och därför analyse-ras motivationen ur ungdomars verbala åsikter och uttryck. En individs motivation till träning är någon annans anledning till att inte träna, vilket leder in på problemområdet som står i fokus. De hälsorelaterade komponenterna till fysisk aktivitet är ofta förknip-pade med kardiovaskulär uthållighet, muskulär uthållighet, muskelstyrka och flexibili-tet, som däremot alla är variabler som är lättare att mäta (Caspersen, Powell & Christen-son, 1985).

Forskningsområdet tar fokus vid att tolka ungdomars yttre och inre motivationsfak-torer till motionsaktivitet, för att undersöka om motivationen skiljer sig åt beroende på inre och yttre påverkan samt typ av aktivitet. Mycket forskning finns kring motivation och de flesta studierna fokuserar på olika motivationsfaktorer, identifierar de samt un-dersöka om och hur de skiljer sig. På så sätt uppstod intresset till denna aktuella studien. Studien kommer att ha ett idrottspsykologiskt perspektiv med utgångspunkt i social cognitive theory.

1.1 Bakgrund

Begreppet motivation är ytterst aktuellt och kan komma upp i de flesta sammanhang och diskussioner i vårt samhälle, både till vardags, utbildningssammanhang och inom

(8)

varit ett ämne som man forskat kring i över 100 år. Trots att det har varit ett forsknings-ämne under en sådan lång tid råder det fortfarande oklarheter om huruvida motivation ska definieras (Giota, 2002). Antalet definitioner är oberäkneliga. Just begreppet moti-vation kommer från det latinska ordet movere. Movere betyder motimoti-vation och att en process sätts igång eller i rörelse och kommer från uttrycken att flytta eller röra (Borgh, 2009).

Nationalencyklopedin (2018) definierar motivation som en ”psykologisk term för de faktorer hos individen som väcker, formar och riktar beteendet mot olika mål.” Det handlar om att vara motiverad och känna motivation till det som ska genomföras. Sam-tidigt måste man vara medveten om att och hur den kan variera från individ till individ beroende på deras bakgrund, erfarenheter och även situation. Utifrån vad som framkom-mit från tidigare genomförde empirisökningar och sökresultat i processens materialin-samling, visar på att ämnet är högst aktuellt. Det genomförs alltså en hel del forskning angående motivation i olika sammanhang. Majoriteten av de forskningsartiklar som fun-nits under de genomförda empirisökningarna har på ett eller annat sätt en koppling till utbildningens värld. Exempelvis berör mycket tidigare forskning hur man ska försöka få studenter till att bli mer motiverade till sina studier och även vilka de bakomliggande faktorerna är.

En del forskning som gjorts på motivation menar och visar på att det är den feedback som vi får av människor runt om kring oss är viktig för en ökad motivation, det vill säga den typ av inre motivation som ger oss tillfredställelse. Det gäller både den positiva och konstruktiva feedbacken som vi får ta emot (Long, 2012).

Motivationsbegreppen inre och yttre motivation tas upp av Pintrich och Schunk (1996) och är något som kommer ligga som grund för denna studie. De beskriver hur dessa perspektiv (inre och yttre) under den senare tiden, från 1970-talet, vuxit fram och utvecklats väldigt mycket.

Denna studie begränsar sig till motivationen i idrottandets värld och den fysiska akti-viteten. Bakgrunden till det valda ämnet grundar sig i ett förintresse för motivation. In-tresset grundar sig i tidigare erfarenhet av olika idrotter, vilket gett insikt om vikten av motivation och hur den förändras över tid beroende på diverse faktorer, miljöer, bete-ende och omständigheter. Intresset ligger dessutom i hur motivationen kan jämföras, på-verkas och skiljs, beroende på individ och utförd aktivitet.

(9)

få en djupare förståelse för hur motivationen hos ungdomar ser ut och varför. Liknande resonemang går att finna hos Long (2012) som nämner just vad som unga människor motiveras av. Han menar att genom att belysa de olika motivationsfaktorerna som är ak-tuella kan man också påverka dessa. Att påverka motivation är något som speciellt kan identifieras i utbildningssammanhang. Det är även i den miljö där det är lättare att ge stöd eftersom skolor i många fall har en hel del resurser till sitt förfogande. Sett i id-rottssammanhang ur ett samhällsperspektiv är inte dessa resurser lika lättillgängliga vil-ket resulterar till att det är upp till varje individ att självmant bli eller vara motiverad till att utföra fysisk aktivitet.

Motivationsfaktorer syftar till karakteristiska egenskaper som påverkar deltagandet som exempelvis valet, ansträngning, frekvens, intensitet och uthållighet (Weiss, 2013).

Teoretisk bakgrund

Den valda teorin för studien är social cognitive theory. Social cognitive theory grundar sig i Albert Banduras teori om moraliska tankar och handlingar (Kavussanu & Ring, 2017). Teorin började utvecklas 1960 när Bandura visade en video för barn där en flicka slog en docka. När barnen, efter videons slut fick en docka, betedde de sig liknande ag-gressivt mot dockan (Deci & Ryan, 2000).

1.2 Syfte

Syftet med studien är att kartlägga de inre och yttre motivationsfaktorerna i relation till valet av aktivitet hos unga vuxna, för att få en djupare förståelse för sambandet mellan motivation och fysisk aktivitet. En ökad insikt och medvetenhet om varför ungdomar väljer att motionera i högre eller lägre utsträckning, kan fungera som ett verktyg och un-derlag för arbete med att få ungdomar att vara och förbli fortsatt fysiskt aktiva.

1.3 Problemställning

1. Vilka inre respektive yttre motivationsfaktorer upplever unga vuxna som avgö-rande i sitt val av motionsaktivitet?

(10)
(11)

2 Litteraturgenomgång

För att förstå studiens innehåll kommer begreppet motionsidrott ur fysisk aktivitet defi-nieras och utvecklas med stöd av Engströms (2010) definition av kroppsövningskultur. Han menar på att all kroppsövning på ett eller annat sätt, per definition innebär en form av fysisk aktivitet, men all fysisk aktivitet är dock inte kroppsövningskultur. Med detta menas att exempelvis trädgårdarbete skulle kunna ingå i kategorin fysisk aktivitet, även då den fysiska delen inte blir central. Engström (2010) nämner de vanligaste kulturfor-merna inom kroppsövningsområdet som normalt benämns som bland annat tävlingsid-rott, motionsidtävlingsid-rott, friluftsliv och dans. Det är således motionsidrott som kommer vara essentiell under studiens gång. Motion syftar till att individen i fråga frivilligt och regel-bundet ägnar sig åt någon form av fysisk aktivitet som innebär en fysisk ansträngning (Engström, 2010). Den fysiska aktivitet som studeras avgränsas utanför föreningar och sker således enbart på amatörnivå av vardagsmotionärer, motsvarande gymträning, löp-ning/promenad, och golf på egen hand.

Även Faskunger och Hemmingsson (2005) talar om begreppet fysisk aktivitet och menar på att det används som ett samlingsbegrepp för det som innefattar den typ av kroppsarbete som kräver energi. Vidare menar de på att det som skiljer vardagsmotion från fysisk aktivitet är duration och frekvens och intensitet, alltså hur länge det görs, hur ofta och hur jobbigt det är.

2.1 Motivation

Motivation är en kombination mellan tankar, känslor och beteende. Det finns en del

fak-torer att jobba med som skapar förutsättningar för ökad motivation, så som uppgifts, - målinriktningar, resultat- och sociala målinriktningar. En uppgiftsorienterad person strä-var ofta efter en hög förmåga och är väldigt fokuserad på att klara själva uppgiften. En resultatinriktad målsättning bestäms utifrån jämförelser med andra, medan den sociala målinriktningen baseras mycket på samhörighet från gruppen. Viktigt att poängtera är att det ofta finns en blandning av de olika inriktningarna som kan komma att skilja uti-från olika situationer och sammanhang. Faskunger och Hemmingsson (2015) beskriver

(12)

motivationen som drivkraft till handlingar. Det resulterar i sin tur att handlingarna får ett syfte och mål man vill uppnå.

Utöver ovanstående talar man om inre respektive yttre motivation. Även där kan man dra paralleller mellan uppgiftsinriktad motivation som är mer kopplad till den inre moti-vationen och resultatinriktad som då syftar mer till den yttre. Det är vanligt förekom-mande att man belyser skillnaden som inneboende (intrinsic) och extern (extrinsic). En inre motivation uppstår då själva aktiviteten som utförs är så pass tillfredställande att in-divider själv väljer att utföra den. Det är alltså den högsta formen av motivation, till skillnad från den yttre motivationen som syftar till att individen i fråga väljer att utföra aktiviteten för att uppnå något annat. Ryan och Deci (2000) menar på att den inre moti-vationen inte kan skapas, utan hittas av individen när hen utför en aktivitet eller hand-ling som främjar dennes kompetens och personlighet. Den typen av motivation kan även därtill påverkas av diverse yttre faktorer (Weinberg & Gould, 2011). Den yttre motivat-ionen kommer således från inflytanden utanför själva aktivitet som utförs. Det betyder rent konkret att motivationen är kopplad till resultatet som kommer först efter utförd ak-tivitet eller beteende. Det ena utesluter inte det andra, med detta menar Ryan och Deci (2000) att definitionerna kompletterar varandra.

(13)

3 Aktuell forskning

I denna del av studien kommer tidigare och aktuell forskning tas upp. Här presenteras varför litteraturen valdes och vad resultatet av litteraturgenomgången gav. Här behand-las även forskning som ansetts varit relevant inom ämnet som berör motionsträning, fy-sisk aktivitet, motivation och hur det förhåller sig till ungdomar. Den tidigare forskning som tas upp används som ett underlag för studien och kommer att jämföras och studeras mot kommande resultat.

3.1 Inre och yttre motivation

Edward Deci, professor i psykologi undersökte hur den inre och yttre motivationen på-verkades av olika konsekvenser följt av agerande. Resultatet visade sig vara något kom-plext men visade ändock på att den inre motivationen är framför allt känslig för om yttre belöningar uppfattas vara kopplade till individens kompetens. Av den anledning talar man om att motivationen syftar till den individuella uppleva kompetensen och förmågan på att utföra den specifika aktiviteten (Weinstein, Deci och Ryan, 2011). Uppdelningen av olika typer av motivation kan tyckas vara teoretisk, men faktum är att mönster tyder på att motivation och vilken typ av motivation, i stor mån påverkas av konsekvenserna av individens handlingar (Deci, Koestner och Ryan, 1999). Vad det betyder rent konkret är att motivationen är beroende av förstärkning och/eller belöning som är anpassad till den individuella utförda aktiviteten och kompetensen som individen besitter. En individ som är styrd av enbart den yttre motivationen, gör något för att det leder till något annat som för denne är värdefullt eller också något som personen vill undvika, men som inte direkt är kopplat till själva aktiviteten. Den inre motivationen syftar å andra sidan till att tillfredställelsen uppnås enbart genom utförandet av aktiviteten.

Ungdomar och individer överlag har dessutom visat tendens på ökad eller mer moti-vation då de är medvetna om vad som motiverar och hur de blir motiverade. Med detta tillkommer även hur viktigt det är att de känner att det är de själva som kan påverka och styra utfallet. Det syftar således till det egna valet. Därför kan det vara gynnsamt att göra en egen målsättning utifrån egna förutsättningar och förväntningar snarare än att

(14)

följa en målsättning utformad av någon annan, för någon annan (Deci, Koestner & Ryan, 1999).

Edward Deci och Richard Ryan utvecklade på 1970-talet en ledande teori om vad som driver den inre motivationen. Förutom de fysiologiska behov människan har som mat, vatten, sömn etc., föreligger även grundläggande psykologiska behov och drivkraf-ter att ta hänsyn till. De kom fram till tre drivkrafdrivkraf-ter som ansågs viktigast; självstyre, kompetens och mening/tillhörighet (Ryan och Deci, 2000). Senare studier har bekräftat utveckling som en viktig drivkraft. Utvecklingen syftar till känslan om framsteg och ger individen självförtroende för fortsatt arbete.

Kort sammanfattat visar slutsatsen att både inre och yttre motivation är väsentligt och fungerar för att hålla oss motiverade. Dock finns en tendens att vänja sig vid yttre belö-ning eller också bestraffbelö-ning och på så vis hålla motivationen uppe. Negativiteten kring detta sätt är att belöningen/bestraffningen hela tiden behöver fortsätta och öka, vilket blir väldigt påfrestande över tid. Forskning visar att i samband med ökning av den yttre motivationen, minskar den inre motivationen. En avvikande faktor är som tidigare nämnt yttre belöning i form av beröm, som visat sig höja den inre motivationen (Ryan och Deci, 2008).

3.2 Motivation och fysisk aktivitet

Det är först i tidig vuxenålder som mönster av en individs fysiska aktivitet börjar bli synliga. Det är dessutom större sannolikhet att de mönster som börjar ta form vid den tiden, också blir de mönster som fortlöper genom individens liv och skapar ett hälso-samt och sunt förhållande till fysisk aktivitet. Studier har visat på att de signifikanta va-riablerna för ungdomar att utföra fysisk aktivitet är; fysiska mål, självsäkerhet inom ak-tiviteten, vikt och förväntningar av slutresultat (Choi et al., 2015). Dessa variabler skiljde sig dock lite åt beroende på kön men visade likväl indikationer på större yttre motivationsfaktorer. Self- efficacy används som begrepp för att förklara individens självsäkerhet till att utföra en handling i en given situation. Self- efficacy, alltså självsä-kerheten är väsentlig för kontinuerlig fysisk aktivitet, även då miljöfaktorer som exem-pelvis det sociala stödet, visat sig ha en stor betydelse för fullföljandet av att vara och

(15)

förbli fysisk aktiv. Choi et al. (2015) menar även på att motivationen i sig inte är till-räcklig för att kontinuerligt fullfölja en aktiv livsstil för ungdomar, då resultatet av vad aktiviteten ger, verkar vara den största faktorn till ungdomarnas egentliga motivation.

3.3 Skillnader i motivation till fysisk aktivitet

Forskning har även visat på skillnader i typer av motivation, där man sett att yttre moti-vationsfaktorer så som utseende, vikt, men också stresstålighet och även en positiv hälsa är mer framträdande, medan faktorer som tyder på inre motivation som syftar till ett väl-behag för just den individuella aktiviteten, är mindre framträdande och drivande (Jeff-rey, 2013). Vidare sägs även att just skillnaden i vilken typ av motivation som förekom-mer bör belysas för att lättare kunna påverka och hjälpa ungdomar till en aktivare livs-stil. Resultat har likaså visat starka samband med det sociala umgänget inom aktiviteten, och hur pass aktiv ungdomen är (Kondric et al., 2013). Inom de sociala aspekterna hör också den positiva förstärkningen och strävan om att skapa en positiv livsstil till. Många uttrycker sig känna positiva hälsoeffekter av träning och även känna sig gladare och större motivation till även andra saker utanför aktiviteten. Samtidigt utrycker en del att den positiva förstärkningen de får av andra i deras omgivning faktiskt också påverkar till att de väljer att fortsätta vara fysiskt aktiva (Weiss, 2013). Weinberg och Gould (2011) diskuterar även att vikten av motion är central när det kommer till ett framgångs-rikt lärande. Lärandet i sig kan sedan appliceras i den aktivitet, rutin eller vana man öns-kar starta eller bibehålla.

Ytterligare studier har även hittat stora samband i fysisk aktivitet och viljan att bli starkare (främst män) och få en mer tonad kropp (främst kvinnor). Denna typ av moti-vation syftar mer till den yttre motimoti-vationen där fysisk aktivitet används för att uppnå något annat (Kyretjo et al., 2011). Konkret sätt avser den yttre motivationen att ett bete-ende blir förstärkt genom att det efterföljs av något annat som på vis upplevs som en be-löning (Weinberg & Gould, 2011), som i detta fall blir att man väljer att vara fysisk ak-tiv för att resultaten av akak-tiviteten ger muskler eller en tonad kropp. Få studier som har gjorts på ungdomars motivation har sällan presenterat ett resultat som enbart visat typ av inre motivation, som uppstår då handlingen som utförs blir förstärk av sig själv (Weiss, 2013). Med två olika perspektiv förklarat är ännu inte förutsatt att det ena är

(16)

bättre än det andra. En del menar på att former av beröm är bra för den inre motivat-ionen medan andra hävdar att det påverkar det negativt (Ryan & Deci, 2000).

(17)

4 Teori

Social cognitive theory (SCT) är en motivationsterori som används som stöd i studien för att tolka ungdomars motivation till motionsidrott. Det är en teori som bland annat tar hänsyn till de sociala faktorer som i sin tur påverkar den externa och interna sociala för-stärkningen. Teorin syftar till och klarlägger individens tidigare erfarenheter som influe-ras av förstärkning och förväntning, som i sin tur resulterar i att individen agerar på ett specifikt sätt. Detta belyser bland annat den uppfattade förmågan i förhållande till den faktiska kapaciteten samt individens självförtroende.

Deci och Ryan (2000) menar på att en individ blir som mest motiverad av en aktivet eller beteende som uppfyller behoven av upplevd tillfredställelse kopplad till den aktu-ella aktiviteten. På så vis blir behovet av aktivistens tillfredställande av stor betydelse för individens inre motivation. För att detta ska bli möjligt krävs att individens kompe-tens och självständighet balanseras med hens faktiska förmåga.

SCT används för att kunna tolka likheter alternativ avvikelser till olika motionsakti-viteter och på så vis öka förståelsen om varför ungdomar väljer att motionera eller ej. Det anses finnas relevans utifrån den motivationsterori som valts, att till viss del tala om individens bakgrund, sociala påverkan och uppfattning för att analysera motionen vidare och huruvida den är påverkad av yttre faktorer.

Figur 1. Övergripande bild av SCT och relation mellan beteende, miljöfaktorer och per-sonliga faktorer (kognitiva, affektiva och biologiska). (Källa: Pajares (2002). Overview

(18)

of social cognitive theory and of self-efficacy. Hämtad 2018-04-17 från

https://www.uky.edu/~eushe2/Pajares/eff.html)

4.1 Tillämpning av Social Cognitive Theory

SCT är relevant för att studera hälsoaspekter. Staten folkhälsoinstitut (2003) talar för sambandet mellan välmående och fysisk aktivitet och dess många goda hälsoaspekter. Motivation anses som drivkraften bakom allt vi gör och vi är därför styrda av vad som motiverar oss (Faskunger & Hemmingsson, 2015). Kan man påverka motivation till fy-sisk aktivitet, kan man påverka välmående.

Teorin syftar till att studera och förklara hur individer upprätthåller specifika mönster och rutiner. Delvis handlar teorin om kognitiva, känslomässiga perspektiv och aspekter av beteende för att förstå beteendeförändringar. SCT: s begrepp tillhandahåller dessu-tom sätt för ny beteendeforskning inom hälsoutbildning. Slutligen sätter det idéer för andra teoretiska områden som kan ge nya insikter och förståelse. Miljön syftar till de faktorer som kan komma till att påverka en persons beteende. Inom denna kategori fall-ler sociala och fysiska miljöer. Den sociala miljön utgörs av familjemedlemmar, vänner och kollegor och den fysiska miljön handlar om den specifika och fysiska omgivningen personen befinner sig i. Vidare sätter miljön och situationen själva ramen för hur man lättare kan förstå ett beteende. Situationen refererar i sin tur till den kognitiva eller men-tala representationen av miljön som kan påverka individens beteende. De personliga faktorerna syftar hänsyn till de individuella kognitiva och biologiska tankarna som se-dan påverkar resultatet av hur beteendet blir. Dessa tre faktorer, miljö, personliga

fak-torer och beteende influerar och påverkar varandra ständigt och resulterar i olika

slutre-sultat beroende på situation och individ. Teorin talar om olika koncept som beror av varandra och som fungerar som verktyg för att lättare förstå individens beteendemöns-ter; miljö, situation, beteende kapacitet, förväntningar, självbehärskning, lärande obser-vation, förstärkning, självsäkerhet, emotionell hanteringsrespons och slutligen gensidig determinism (Glanz et al., 2002).

Kort kan sägas att SCT beskriver hur individuella erfarenheter, andras handlingar och miljöfaktorer påverkar motivationen. Tack vare teorin som bakgrund, kan

(19)

inlär-ningsmetoder och mönster upprätthållas eller påbörjas vid användning av följande kom-ponenter: självsäkerhet, beteende kapacitet, förväntningar, självkontroll, inlärningsob-servation och förstärkning.

Vidare tillämpas SCT centrala teman: miljö, personliga faktorer och beteende för att synliggöra hur dessa perspektiv integrerar och påverkar varandra till ett beteende.

(20)

5 Metod och genomförande

I denna del av studien kommer metod och utförande att beskrivas. Det inleds med en dokumentation som förklarar metodologin följt av förklaring och motivering av val vid metod och empiriinsamling. Slutligen beskrivs själva genomförandet och proceduren av undersökning följt av en etikdiskussion. Metoden är utformad för att skapa störst rele-vans inom det valda ämnesområdet utifrån syfte och frågeställningar. Social cognitive theory kommer att användas som stöd till studiens syfte.

5.1 Litteratursökning

Under litteratursökningen användes databasen SPORTdiscus då databasen erbjuder ett stort urval av vetenskapliga artiklar som är relevanta för det aktuella ämnet. Specifika sökord användes för att avgränsa till väsentliga artiklar och undvika sidospår. Physical activity, fitness, health, motivation, self-efficacy, social cognitive theory och youth var sökord som användes. Orden testades sedan i olika kombinationer för att begränsa och utvärdera. Under sökordet motivation fanns ett väldigt stort sortiment av artiklar vilket var både tacksamt och problematiskt då det krävdes mycket genomgång av litteraturen som presenterades för att utesluta irrelevant fakta. Därefter avgränsades artiklarna ytter-ligare med fullständiga artiklar, tillgängliga referenser och akademiska artiklar. Efter avslutad avgränsning och bortsållande återstod ett tjugotal artiklar som kom till att bli aktuella och användes i studien.

5.2 Metodologi och urval

Metologin i undersökning syftar till att inta ett vetenskapligt förhållningssätt (Lager-gren, Fundberg & Book, 2010). En kvalitativ metod i form av intervjuer har valts för att få en djupare insikt och förståelse kring ämnet motivation. Ämnet väcker en hel del in-dividuella känslor och betyder väldigt olika för olika individer. Med antagande om att

(21)

kvalitativ metod att föredra, framför en kvantitativ. Detta problematiseras med reservat-ioner och vetskap om att resultatet av intervjuerna dessvärre inte blir lika generaliser-bart, då känslor och tankar inte är något mätbart som kan översättas eller ersättas med siffror. Det medföljer en insikt och medvetenhet om att inte alla frågor kommer att kunna bli besvarade på det sätt eller med den tydlighet som önskas, eller inte alls, ge-nom metodologin (Bryman, 2008).

5.3 Utförande

Utförandet av studien preciseras i mån om att skriva en transparent undersökning för att underlätta för läsaren att följa studiens alla steg från syfte fram till slutsats. I samband med metodologin har tillvägagångssättet skett systematiskt och grundläggande och i försök att hålla egna eventuella fördomar om ämnet utanför och med ett kritiskt ifråga-sättande förhållningssätt (Lagergren, Fundberg & Book, 2010). Då undersökningen grundas i en kvalitativ metod, blir resultaten ytterst abstrakta, det vill säga, inte lika på-tagliga som om faktorerna hade rört sig om exempelvis ordinala variabler så som vikt och längd. Som nämnt av Patel & Davidsson (1994) är då resultaten mätbara vilket re-sulterar i möjligheter att avse innehållsvaliditeten av analysen och slutsatsen. En under-sökning med god validitet, undersöker det som forskaren avsett att faktiskt undersöka, vilket i den aktuella studien har varit motivationsfaktorer hos ungdomar inom motions-idrott. Reliabiliteten syftar på mätnoggrannheten i undersökningen (Johansson, 2001). Det blir på så vis ytters viktigt att framföra hur man bäst undersöker för att komma fram till ett resultat med en god reliabilitet. Mätnoggrannheten blir således problematisk i denna undersökning då det som undersöks är just ungdomars individuella självuppfatt-ningar, åsikter och känslor. Det är inget man kan definiera eller ta fram och titta på eller jämföra som en mätbar data, vilket resulterar i att en liknande utförd undersökning kan få helt annat resultat beroende på urvalsgruppen.

Å andra sidan blir siffor och mätnoggrannhet mindre relevant i studien då syftet byg-ger på individuella åsikter och bedömningar om motivation och fysisk aktivitet. Re-spondenternas svar är därför det som är väsentligt i studien.

Utförandet har varit i fokus under arbetes gång, både praktisk och teoretiskt då det varit viktigt att skriva tydligt och definierat för att underlätta för läsaren. Arbetet har dessutom följt en noggrann plan, där avsnitt för avsnitt har detaljerats och strukturerats

(22)

5.4 Urvalsprocess

Det urval som används i arbetet är bland annat ett målinriktat urval (Bryman, 2008). Detta är ett strategiskt val då syftet är att intervjua individer som blir relevanta för den problemformulering som angetts. Innan själva undersökningen påbörjats, har 15 perso-ner valts ut som urval, varav sex kommer att intervjuas. Detta görs i mån om att alla kanske inte kan medverka, eller inte vill medverka i undersökningen. På så vis börjar undersökningen med ett bekvämlighetsurval för att sedan kunna tillämpa annan metod för nästa undersökningssteg (Hassmén & Hassmén, 2008).

Efter första urvalsprocessen finns 15 personer som målinriktat har valts ut. Därefter utförs ett slumpmässigt sannolikhetsurval. Genom att göra ett sannolikhetsurval försö-ker man skapa ett representativt urval, för att i så stor utsträckning som möjligt elimi-nera skevhet (bias). Det kan dock vara svårt att få ett representativt urval genom denna metod då det enbart blir representativt på just det urval som valts ut. Reliabiliteten i stu-dien syftar till det faktum att samma resultat ska framgå vid en ny undersökning, vilket i detta fall beror på urvalet som valts då det handlar om individuella faktorer och upple-velser som varierar från person till person. Den externa validiteten relateras till urvalet i undersökningsgruppen (Bryman, 2008). Resultatet i studien kan ej generaliseras gäl-lande hela den population som urvalsgruppen representerar, då resultatet är bundet av den specifika urvalsram som valts ut.

5.5 Tillvägagångssätt

Insamlingsmetoden i studien är kvalitativ i form av semi-strukturerade intervjuer som inleddes med relativt öppna frågor för att kunna tolka svaren och fokusera på en mer djupgående intervju med personen i fråga (Se Bilaga 1). Samma intervjuguide användes som underlag för varje enskild intervju för att kunna jämföra svaren åt, även då frågorna skiljde sig lite då varje intervju blev unik.

(23)

till att bli intressant och relevant fakta för studien. Personernas erfarenhet och tränings-bakgrund diskuteras och klargjordes för att säkerställa om personens relevans till detla-gandet. Urvalsgruppen kontaktades via Facebook och mejl. En beskrivning av studien och dess syfte skickades till personerna samt en förfrågan om att vilja delta och upplys-ning om etiska aspekter. Varje utvald person fick en kort presentation om vad studien handlade om, vad intervjun gick ut på och vilka rättigheter de hade som deltagare. Efter samtligas godkännanden till att vara med, och även en del besvarande frågor gällande studien och intervjuns tillvägagångsätt, valdes slumpmässigt sex personer ut för de fak-tiska intervjuerna. Det gick till på så vis att varje person fick ett nummer som skrevs på en lapp som lades i en skål. Därefter drogs sex lappar som representerade de sex perso-ner som utgör den slutliga urvalsgruppen.

5.6 Intervju

Varje intervjuperson har fått ett alias för att förbli anonym. Kön och ålder anses dock vara relevant för studien och är därför inte ändrat. Intervjuerna ägde rum på olika platser då varje intervjuperson fick komma med förslag om vart intervjun skulle ske. Detta sät-tet valdes då respondenten i fråga fick chans att själv välja en plats och miljö där hen kände sig mest bekväm och trygg i mån om att kunna få en djupgående och informativ intervju. Den första intervjun skedde under en promenad. Miljön var väldigt bekväm då respondenten inte verkade känna sig pressad av att behöva ha ögonkontakt och samtalet flöt på väldigt fritt och bekymmerslöst. Få frågor behövdes ställas för att få ut långa och meningsfulla svar. De fyra andra intervjuerna skedde på ett fik i Lund över en kaffe, även den miljön vad respondenternas val. Den resterande sjunde intervjun skedde via applikationen Skype, då respondenten hade transportsvårigheter. Varje intervju tog cirka en timme och gav mycket bra och upplysande information om respondentens indi-viduella uppfattningar om motivation.

5.7 Genomförande av intervjuanalys

För bearbetning av data gjordes en intervjuanalys för varje enskild intervju. Fenomeno-grafi gjordes som metodansats för att analysera materialet så grundligt som möjligt.

(24)

Detta gjordes var för sig, efter transkribering i den mån om att få en så transparant tolk-ning som möjligt. En analysmodell följdes utifrån sju steg. Det första steget syftade till att läsa igenom och tolka materialet. Därefter i steg två analyserades materialet och de mest betydelsefulla svaren togs ut och kondenserades. För att få en objektiv synvinkel, skrevs materialet ut och användes likt ”memory”, där svar från respondenten parades ihop med liknande svar från annan respondent. Detta leder vidare till steg tre där jämfö-relser mellan olika respondenter gjordes för att hitta likheter och skillnader i svar. I steg fyra genomfördes en gruppering av de funna likheter och skillnader för att försöka rela-tera de betydelsefulla svaren till varandra. Därefter kategoriseras likheterna i steg fem för att artikulera kategorierna för att sedan namnge de i steg sex. Detta leder till tydlig-het och att det mest väsentliga i materialet blir framträdande och motiven för studien blir tydliga. Det sjunde och sista steget är ännu en jämförelse och kallas för den kontras-tiva fasen. Detta görs för att se om svaren från respondenterna kan ha mer än en kate-gori (Fejes & Thornberg, 2015) samt att stärka studiens interna validitet.

Efter genomförandet av den fenomenografiska dataanalysen som gjordes var för sig, jämfördes de åt för att se om bådas tolkning gav samma resultat. Slutligen gjordes en sammanställande analysmetod för varje intervjuperson i form av tabeller (se bilaga 2.). Med hjälp av intervjuanalyser, sammanställs svaren och citat väljs ut från responden-terna och delas in i de tre teman som utgörs av SCT, miljö, personliga faktorer och bete-ende. På så vis utläsas vad som påverkar individen i störst mån till att aktivera sig som hen gör. Principen med SCT är en grund för de resultat som kommer uppenbara sig i studien och talar med det sagt inte om hur individer fungerar, utan verkar snarare som ett hjälpmedel att försöka förklara och problematisera en del förekommande beteenden. Ändock finns mycket stöd för att teorin är väl anpassningsbar åt denna studie då de tre väsentliga teman är frekvent nämna av alla respondenter.

5.8 Problematik av genomförande

Det finns en del förekommande problematik med kvalitativ metod som bör tas hänsyn till och kräver medvetenhet genom studiens gång. Främst kan problemet ligga hos för-fattarna, vid förekomst av tänkbar hypotes om problemet innan undersökningen startar.

(25)

2008). För att minska detta problem och minimera risken till mindre extern validitet, in-tas ett försök om ett vetenskapligt förhållningssätt genom hela undersökningen och hela tiden analysera svar och resultat ur en objektiv forsknings synvinkel. Ytterligare en svå-righet som förväntas uppkomma är problematisering med generalisering (Bryman, 2008). Då det görs intervju med ett litet antal individer, inom ett visst begränsat ämnes-område blir det därför svårt att generalisera resultat och svar utifrån ett samhälls- eller större perspektiv. Det resultat som kommer till att presenteras, kommer på så vis vara relevant för den typ av urvalsgrupp som undersökts, därmed inte sagt att resultatet hade varit detsamma för en icke- aktiv pensionär eller sjuårig flicka.

Angående en av våra intervjuer uppkom ett problem som berörde den geografiska begränsningen. En av intervjupersonerna som blev utvald utifrån bekvämlighetsurvalet på 15 personer och sedan även från det slumpmässiga sannolikhetsurvalet (6 stycken av dessa tidigare 15) skulle ut och resa i tio veckor framåt. Då de övriga intervjuerna redan påbörjats när detta upptäcktes, önskades att inte avbryta den redan påbörjade process ut-ifrån det valda urvalet. Tanken var att genomföra samtliga intervjuer vid ett individuellt personligt möte för att få med alla inspelade faktorer, uttryck och intryck. Eftersom detta inte var möjligt med denna intervjuperson, fullföljdes intervjun via applikationen Skype, som erbjuder videosamtal, istället för endast ett rösttelefonsamtal. På så vis gavs möjligheten att, trots det långa geografiska avståndet, se varandra samtidigt som inter-vjun genomfördes.

5.9 Etik

Vid genomförande av kvalitativa intervjuer kommer det tas hänsyn till de etiska princi-perna som nämns av Bryman (2008), det vill säga informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Dessa är grundläggande för den etiska pro-cessen och bidrar med en säkerhet för undersökningen.

Informationskravet innebär att undersökningens syfte tydligt ska framgå och även att den berörda ska få lite allmän vetskap om hur intervjun kommer att gå tillväga, dess olika steg. I samtyckeskravet framgår det tydligt om frivilligheten att delta och intervju-personen kan avbryta intervjun närhelst hen behagar. Vid involvering av personer som inte är 18 år och omyndiga så måste vårdnadshavare kontaktas (Bryman, 2008).

(26)

Ef-vilket kommer att förenkla informationsinsamlingen och bespara tid. Det tredje kravet är konfidentialitetskravet vilket innebär att de intervjuade individernas personuppgifter ska vara konfidentiella. Detta då ingen utomstående ska få tillgång till den insamlade in-formationen och för att det ska finnas en viss trygghet. Som forskare/undersökare ges ett förtroende från intervjupersonen som måste behandlas väl och med försiktighet. Det sista kravet som Bryman (2008) nämner är nyttjandekravet vilket innebär den informat-ion som författarna kommer i kontakt med endast få användas till det ändamål som in-tervjupersonen blivit informerat om. Det insamlade materialet får inte användas till andra undersökningar utan tillåtelse.

Mycket av det som Bryman berör tas även upp i Tore Nilstuns (2002) översättning av Helsingforsdeklarationens etiska principer. Helsingforsdeklarationens fokus ligger dock inom den medicinska forskningen, men trots det finns det mycket som även stäm-mer in under den aktuella undersökningen. I artikeln tas det upp 32 olika etiska princi-per som exempelvis att man ska sätta intervjuprinci-personen framför allt och att fokus ska ligga på denne. Detta går även in under andra etiska principer som benämner hur viktigt det är att man respekterar den som undersöks och dennes privatliv, värdighet och hälsa. Något som även Bryman (2008) nämner i form av konfidentialitetskravet, författarens ansvar om att bidra med en trygghet. I övrigt nämner Nilstuns (2002) hur bidragandet i undersökningen är frivillig och att vid involverande av en underårig så måste medgi-vande från vårdnadshavare finnas.

De etiska punkter som nämns är en bra grundläggande utgångspunkt vid insamlings-processen av material i en undersökning. Viktigt att vara medveten om att uppfattningen angående vad som etiskt korrekt kan skilja sig mellan olika författare och därför i vissa fall bidra med problematik.

(27)

6 Resultat

I följande avsnitt presenteras resultat av intervjuerna från varje enskild respondent. Alla respondenter utgick från samma frågor (se bilaga 1.) även då frågornas följd varierade från samtal till samtal, där fokusen låg på att få ut så mycket som möjligt av varje spondent varav intervjun var semi-strukturerad. Intervjutiden skiljde sig åt, då vissa re-spondenter verkade mer bekväma och pratglada än andra. Resultatet är formulerat utef-ter transkribering med utvalda citat för att framföra ett tydligt och transparant resultat.

6.1 Tobias, 25 år

Resultatet i tabell 1 (se bilaga 2.) har baserats på det insamlade materialet som fram-kommit genom en kvalitativ intervju den 4 april 2018 med Tobias som är 25 år gammal. Tobias spenderar sina dagar med att läsa på universitet och jobbar även vid sidan av som PT. Träningen som han idag genomför är funktionell styrketräning med inslag av crossfit. Han styrketränar dagligen medan crossfitpassen genomförs två gånger per vecka. Tobias kommer från en idrottsfamilj med en aktiv mamma, pappa och lillebror. Vid frågan om vad träning var för honom, svarade han kort och enkelt med lycka, att han blir glad när han tränar.

” /…/ Jag får en endorfinkick när jag går därifrån och känner: wow vad nice detta var. Jag måste röra på mig. Men ja, det är lycka och…man blir stolt över sig själv typ. ”

Det bästa med träningen för Tobias är känslan under och efter träningen. Att komma hem med en trötthetskänsla bidrar med ett välmående men även utseendet och matinta-gandet ligger till grund för genomförandet. Det framkommer även tydligt att utseendet blir västligt För Tobias träning.

”/…/ När man kommer hem och är slut och vet att imorgon kommer jag förmodligen vara starkare än jag var idag. Det är en motivationsfaktor. Och absen. Utseendet, det är motivat-ion…Typ bli starkare, det är ju obehagligt att säga utseendemässigt men det är så. Jag vill inte trycka ner folk som inte tränar men det är ju attraktivt med vältränade människor.”

(28)

För honom är det attraktivt med vältränade människor vilket tyder på en utseendefoku-sering. Vidare verkar han nästan själv förbluffad över hur ofta han nämner det och ver-kar själv komma till insikt om hur stort utseendet spelar roll för honom. Tobias lägger även stor vikt på att han inte hade fortsatt med sin träning om han inte hade tyckt att det var kul och nämner att det som är mindre roligt med träningen är motgångarna som ex-empelvis skador. Han får ofta frågan om hur han orkar träna och ”vad han har för liv” som han själv beskriver det. Då är hans svar för att han mår bra av det och gillar att ha vetskapen om att det ger honom något bra.

När Tobias fick frågan om huruvida han tränar själv eller tillsammans med någon, svarade han att han oftast tränar själv, ibland med andra som till exempel med hans flickvän eller bror. Sällskapet är inget som ligger i fokus men han blir samtidigt glad av att dela eventuella framgångar med någon, som ett nytt personligt rekord i någon styrke-gren. Just nu finner han stor motivation till att fortsätta med sin träning så länge som möjligt, han ser framemot att vara den 70åringen som är superstark.

När det kommer till kläder vid träning tycker Tobias att det är kul att träna i fina klä-der samtidigt som han tänker på funktionen vid användning av exempelvis styrkebälte vid lyft. Han köper det som han tycker det är värt att lägga pengar på och ser det som en investering.

6.2 Malin, 22 år

Resultatet i tabell 2 har baserats på det insamlade materialet som framkommit genom en kvalitativ intervju den 7 april 2018 med Malin som är 22 år gammal. Hon studerar och har även ett jobb vid sidan av. Malin tränar i form av gym, träningspass och powerwalks ungefär tre gånger i veckan, ibland fler gånger beroende på dagsform och varje veckas schema. Hon har en idrottsbakgrund med simning, gymnastik och dans samtidigt som hennes föräldrar varit väldigt positivt inställda till idrottandet samt varit aktiva själva.

Träning för Malin handlar om välmående och att ha kul. Samtidigt kan man välja hur man själv vill lägga upp träningen genom att använda det som ett socialt forum och träffa vänner eller bara för att komma bort från allt annat om man skulle ha en dålig dag eller liknande. Förutom det tidigare nämnda tycker Malin att det bästa med träning är att

(29)

måste finna motivationen själv och genom att inte ha en utsatt tid för träning så blir det svårt att hitta den.

”/…/ Nä men att man kanske måste finna motivationen själv. Att faktiskt gå dit. När man väl är där är det ju inte jobbigt men att få in det i sitt schema. Då kan det bli svårt att finna motivat-ion till det, för jag inte har någon bestämd tid för det och det borde jag kanske göra då, att av-sätta en viss tid.”

Angående sällskapet, som tidigare nämnt är en viktig del i Malins träning, är det viktigt att ha någon som pushar en till att genomföra något. Hon nämner då passen som hon ibland går på där instruktören tar den pushande rollen. En av anledningarna till att Malin tränar är på grund av utseendet, enligt henne är träning kul men hon vill även kunna unna sig god mat och samtidigt ha en ”snygg” kropp.

”/…/ För att jag vill vara vältränad haha! Ha snygg kropp… huvudsyftet för att träna är för att jag vill kunna äta god mat och ha snygg kropp.”

Vid klädesvalet inför ett träningspass så tycker Malin att det är kul med snygga kläder men det är inget hon prioriterar. Märken är inget som hon bryr sig om men däremot gil-lar hon och bär gärna färgglada kläder.

6.3 Niklas, 22 år

Resultatet i tabell 3 har baserats på det insamlade materialet som framkommit genom en kvalitativ intervju den 7 april 2018 med Niklas som är 22 år gammal. Niklas studerar på dagarna och den träning som han utför består av mycket gym men även andra aktiviteter som till exempel padel, tennis och golf. Han kommer från en aktiv familj med mycket variation av sporter och aktiviteter vilket lett till att han själv provat på flertalet sporter i yngre ålder. Niklas tränar ungefär fem till sex gånger i veckan och enligt honom är fy-sisk aktivitet viktigt då han känner att han mår bättre och kroppen fungerar på ett bättre sätt.

”/…/ Hmm för mig är det lite att tränar du mycket så mår du bättre och kroppen fungerar bättre. För om du inte tränar har du lättare att bli överviktigt till exempel, som för mig, jag gillar att äta mycket mat och då måste jag träna.”

(30)

Han ser det även som en typ av mötespunkt för att gemensamt träna tillsammans med vänner och upplever att man kan pusha varandra till bättre resultat. Även maten och ut-seende är en av anledningarna till att Niklas tränar, med träning känner han att han med gott samvete kan äta mycket mat.

Niklas upplever att det kan vara svårt att hitta motivationen till träning då han inte di-rekt har någon bestämd tidpunkt för den så som organiserad idrott. Det är då han lägger vikt på hur viktig den sociala biten med sällskap är för honom och tycker att om man är flera så kan man hjälpa varandra på vägen.

”/…/ När jag går till gymmet bryr jag mig inte så mycket om märken men jag vill ha rätt ne-utrala kläder, jag vill inte sticka ut för mycket på gymmet. Men när jag spelar golf då vill jag ju alltid vara finklädd och ha golfkläder och sådär för det är ju halva sporten, just kläderna och så.” Angående de träningskläder som Niklas använder, lägger han större vikt vid valet av kläder inför en golfrunda än vad han gör inför ett gymbesök. Enligt honom är kläderna i golf en del av sporten medan på gymmet bär han gärna neutrala färger.

6.4 Björn, 19 år

Resultatet i tabell 4 har baserats på det insamlade materialet som framkommit genom en kvalitativ intervju den 10 april 2018 med Björn som är 19 år gammal. Björn studerar en yrkesutbildning för att bli mekatroniker och utför i nuläget gymträning ungefär två till tre gånger i veckan. Han kommer från en väldigt aktiv familj med en mamma, pappa och syster där fokus mest har legat på olika lagsporter som till exempel fotboll och handboll. Dessa sporter är något som även Björn har ägnat mycket av sin tid under barndomen åt tillsammans med bowling, badminton, tennis, simning och orientering. Han har med andra ord provat på en hel del olika idrotter. Badminton lägger Björn mest vikt på att han utövade på grund av det sociala. Hans kompisar gick på det och han ville därför ge det en chans. Han skulle vilja beskriva idrottandet som en del av honom själv, det är en del av hans personlighet.

Anledningen till att han tränar är känslan av att ha gjort något bra, att ta ut sig och samtidigt ha kul.

(31)

Denna känsla är speciellt tydlig när det, som han nämner, tar emot att gå till gymmet när egentligen inte lusten finns där men han väljer att göra det ändå. Björn har alltid haft ett stort sportintresse och ser träningen som en del av sig själv därför vill han försöka hålla på med sin träning så länge som kroppen orkar. Har man ett intresse för träning så blir det även lättare att även utföra sin träning tycker han. Björn tror att mycket av detta in-tresse kommer från familjens bakgrund och att han fått ett ökat sådant speciellt från sin pappa.

”/…/ Jag tränar mest med andra, det är inte ofta jag tränar själv, jag tycker att det är tråkigt.”

Han föredrar sin träningsform framför andra mest på grund av det sociala, vilket bidrar med mycket motivation för honom då han tycker det är tråkigt att träna själv. Att dessu-tom träna med människor som har liknande mål som han själv med träningen bidrar po-sitivt. Det blir enklare att pusha varandra på detta mål. Björn har ingen speciell åsikt an-gående träningskläder utan tar det som är tillgängligt i klädväg så länge det inte är var-dagskläder. För Björn är det inget som ligger högt upp på prioriteringslistan och den klädesreklam som sprids är inget som direkt påverkar honom till att köpa vissa kläder och märken. Han prioriterar då hellre att lägga de pengarna på till exempel ett ordentligt gymkort istället.

6.5 Tora, 19 år

Resultatet i tabell 5 har baserats på det insamlade materialet som framkommit genom en kvalitativ intervju den 3 april 2018 med Tora som är 19 år gammal. Tora jobbar till var-dags långa dagar som långtidsvikarie på en förskola där hon utför en stor del fysisk akti-vitet på rasterna med barnen där de till exempel klättrar och går till olika lekparker i närheten. Utöver det brukar hon gå ut och gå cirka 30 minuter om dagen. Hennes familj har aldrig varit särskilt fysisk aktiva vilket hon tror kan ha påverkat hennes syn och in-tresse av träning, dock har hon ett förflutet av brottning som hon började på när vid sex års åldern.

Det hon tycker bäst om med sin träning är att komma ut i den friska luften, vilket är den typ av fysisk aktivitet som hon både stöter på under jobbtimmarna och sin träning

(32)

”/…/ Jag tycker det är skönt att vara ute i naturen, och ja…ja det ger mig energi.”

Hennes fokus ligger inte på att bygga muskler eller gå ner i vikt utan att må bra. Att gå på löpband på ett gym är ingen tanke som slagit henne utan hon tycker det är skönare att vara ute i naturen även vid sämre väder.

”/…/ Det tar ju tid, man måste försöka hitta tiden till att faktiskt göra det. Vill jag, kan jag bara springa några varv runt huset.”

Hon betonar vikten av den energi som hon får av sin träning. Tora tycker dock att tiden är en utmaning och att hon måste försöka hitta den till att genomföra promenaderna. Det är även något som hon vidare diskuterar då hon säger att tidpassning inte är hennes starka sida. Hon föredrar att gå ut själv då hon inte behöver passa tid och inte heller be-höver anpassa sig efter någon annan. Hon kan gå ut när hon vill och i vilket tempo hon vill. Som Tora själv nämner kan hon springa några varv runt huset för att vara fysiskt aktiv, då behöver hon inte ens lämna tomten. När hon är ute och går tar hon de tränings-kläder som är rena och lägger ingen större fokus på det.

6.6 Therese, 25 år

Resultatet i tabell 6 har baserats på det insamlade materialet som framkommit genom en kvalitativ intervju den 19 april med Therese som är 25 år gammal. Hon jobbar just nu heltid med ekonomi men har nyligen fått ny tjänst på ett annat företag som eventansva-rig.

Therese kommer från en aktiv bakgrund där hon sedan väldigt tidig ålder sysslade med friidrott på väldigt hög nivå. Efter en skada som resulterade i att hon inte längre kunde tävla, la hon friidrottandet åt sidan och hittade en ny passion för styrketräning och crossfit. Hon tränar nästan varje dag på ”boxen”, som det kallas, men blir det vila från crossfiten går hon gärna ut på en promenad eller löptur.

Therese framställer det bästa med hennes aktivitet som att hela tiden bli bättre, star-kare och känna sig frisstar-kare. Hon föredrar att träna tillsammans med hennes crossfit

(33)

vän-”/…/ Jag har ju aldrig trivts så bra med mig själv som jag gör nu. För mig är det viktigt att känna sig fin för då känns allt annat mycket lättare, plus att jag älskar mat, så jag kan äta vad jag vill haha!”

Hon beskriver även att hon fått mycket komplimanger för sin kropp under tiden hon trä-nat mycket crossfit, vilket hon tycker är roligt och ser som en bonus då hon gärna äter mycket mat utan att tänka efter så mycket.

När det kommer till träningskläder är Therese inte så noggrann. Hon väljer gärna klä-der som har ett funktionellt syfte för hennes träning, som kompression tights och sköna sporttoppar. Men hon menar också på att hon tycker det är roligt när hon känner sig fin i sina träningskläder.

(34)

7 Resultatanalys och teoretisk tolkning

I denna del av studien kommer resultat och data analyseras. Materialet kommer analyse-ras i form av intervjuanalyser och tolkas utifrån litteratur och teori som framställts ur in-tervjuanalyserna (se bilaga 2.). Intervjuanalyser gjordes för att på ett tydligt sätt ställa fram resultat av varje enskild respondent för att vidare beskriva citat i kategorier och te-man.

7.1 Resultatanalys

Resultatanalysen grundas i intervjuanalyser (se bilaga 2.) som utgår från tre teman som består av de tre väsentliga faktorer ur SCTs miljö, personliga faktorer och beteende. Av dessa tre teman framkommer olika kategorier som alla har som utgångspunkt från citat av varje enskild intervjuperson.

Av intervjuanalyserna framkom relevant information om motivation, hur den påver-kar individens beteende och vilka motivationsfaktorer som är viktiga för deras aktivitet. Genom sammankoppling av tema och citat, utläses hur individen ser på den träning som utförs, vilken inställning hen har, samt hur den påverkas av olika faktorer. Detta görs jämväl för att senare jämföra och analysera svaren åt, i vilket en intervjuanalys var bra för.

Av materialet går även att tolka respondentens inre och yttre motivation och hur det skiljer sig åt samt vad som är återkommande. Vidare påträffas en del tydliga faktorer som visade sig vara av stor väsentlighet för respondenterna. SCT utgår främst från tre faktorer som går att finna i en individs handlande. Dessa tre teman, miljö, personliga

faktorer och beteende influerar varandra och utgör i sin tur personens beteendemönster

(Ryan och Deci, 2008). Vidare kan analyseras huruvida den inre motivationen syftar till personliga faktorer medan yttre motivation påverkas av miljö och beteende.

(35)

I följande del av studien kommer resultatet tolkas utifrån SCTs begrepp: inre och yttre motivation samt de tre centrala teman: miljö, personliga faktorer och beteende.

Inre och yttre motivation

Upprepande i intervjuanalysen är vikten av utseende, ofta kopplat till respondentens in-tresse för mat. Respondenterna menar på att de tränar för att vilja se bra ut och de tränar för att kunna äta vad de vill utan att bli överviktiga. Den yttre motivationen syftar just till att aktiviteten utförs för att uppnå något annat, vilket blir tydligt just i detta samman-hang. Dock inte sagt att det är sämre, då forskning, som tidigare nämnt, visat på att mo-tivation kan höjas när individen vet vad som motiverar (Deci, Koestner och Ryan, 1999). Just denna aspekt kan också vara kopplad till samhället som det ser ut idag, då ungdomar främst, känner sig pressade av att se ut på ett visst sätt. Denna påverkan blir också mer påtaglig då individen befinner sig i en miljö där utseendet hamnar i fokus, som exempelvis ett gym. Tora i tabell 5 visar på beteende av inre motivation, som kan ha att göra med att hon utesluter miljöer som kan komma till att påverka hennes självsä-kert negativt och resulterar i att hon inte finner det väsentligt att vara fysisk aktiv för an-ledning av utseende utan anan-ledning av välmående. Även Niklas som visat i tabell 3, anger personliga faktorer som påverkan hans inre motivation, som välmående och för-delen med att ha en välfungerande kropp.

I tabell 2 uttrycker Malin åsikter angående sällskap vid fysisk aktivitet som en gi-vande motivationsfaktor, samtidigt som hon nämner önskan om att få en ”snygg” kropp. Det framkommer då tydligt sidor av yttre motivation som syftar till beteendet och även den miljö som Malin befinner sig i.

Känslan av utförandet av fysisk aktivitet är också en faktor som nämns kontinuerligt av respondenterna och kan även kopplas till den inre motivationen. Det framkommer att den känslan som talas om, är återkommande efter ett välutfört aktivitetspass och kan också fungera som en motivationsfaktor att sträva efter att uppnå denna känsla, då man upplevt det tidigare. Känslan, som respondenterna talar om blir på så vis en positiv för-stärkning som får dem att vilja fortsätta och göra det igen (Weinberg & Gould, 2011). Det är alltså något som kommer när man utfört aktiviteten mer än en gång och bekantat sig med att vara fysisk aktiv. Känslan är individuell, men kan likväl fungera som moti-vation för samtliga respondenter till att vara och förbli fysisk aktiv.

(36)

Av analysen framgår även hur respondenter som tränar väldigt mycket, som Therese och Tobias, är vikten av utseendet på träningskläder av mindre betydelse, även då de båda tycker det är kul att känna sig fina. De lägger större vikt vid att införskaffa bra trä-ningskläder som gynnar deras aktiviteter, som exempelvis kompressions tights. En hy-potes till varför detta föreligger kan vara att de är mer fokuserade på själva aktiviteten i sig, snarare än miljön och intag runt omkring. Det blir uppenbart att respondenterna i fråga njuter av aktiviteten och upplever en inre motivation till deras träning. Å andra si-dan finns argument för att tolka användning av specifika tights som en miljöaspekt och även beteendet, då det har med resultatet att göra.

Miljö, personliga faktorer och beteende

Miljön som respondenterna befann sig i var av stor betydelse och var gemensamt för alla, en plats där aktiviteten kunde utföras där helst man ville. Den miljö man befinner sig i utgörs även av människorna som finns inom de ramar, vilket vidare påverkar indi-viden till att handla på ett eller annat sätt. Intervjuanalysen presenterat i tabell 3, talas om golfkulturen som i stor del handlar om vad golfaren har på sig. Respondenten i fråga menar på att detta påverkar honom till att också lägga vikt på kläder och stil, men tycker bara detta är en rolig del av aktiviteten. I en annan miljö där han utför en annan aktivi-tet, på gymmet, vill han dock ha neutrala kläder och beskriver att han helst inte vill sticka ut. Ur SCT talas om individens självsäkerhet och upplevda förmåga till att handla på ett särskilt sätt (Ryan och Deci, 2000). Det blir då även tydligt att tolka hur respon-dentens personliga faktorer påverkan hans beteende i olika givna situationer. Den upp-levda förmågan och självsäkerheten i den valda aktiviteten kommer på så sätt att på-verka individens kapacitet och kan vara en anledning till varför respondenten i tabell 3 tycker det är roligare att golfa än att vara på gymmet. Av intervjuanalysen framkommer en ton av mindre självsäkerhet på gym än på golfbanan, där han känner att hans upp-levda förmåga möter hans självsäkerhet och kapacitet.

Utseende är något som kan kopplas både till alla tre faktorer, miljö, beteende och

personliga faktorer, då i denna studie, utseendet är vad som motiverar vissa ungdomar

(37)

agera på den särskilda situationen, men visade sig ändock ha stor betydelse för många av respondenternas anledning till fysisk aktivitet. En avvikande resultatdel framkommer i tabell 5 där respondenten utför fysisk aktivitet i en miljö där hon helst är ensam. Det sker när hon vill och hur länge hon vill, utomhus, hemma eller som hon själv beskriver ”några varv runt huset.” På så vis blir hon mindre influerad av människor och miljöer som kan komma att påverka henne negativt, då hennes miljö är avvikande från normer och regler för vad som anses standard. Hon kan exempelvis välja att ha på sig vad hon önskar utan inflytande från andra runt omkring. Detta speglar även respondentens an-ledning till fysisk aktivitet då det inte framkommer skäl av utseende utan främst av väl-mående och trivsel i naturen.

Analysen av Björn i tabell 4, visade på ett beteendemönster av att helst träna med andra då han upplevde träningen mindre rolig om den utfördes själv. Där skapades en vana att hellre träna gemensamt, vilket är en bidragande faktor till att det beteende med stor sannolikhet kommer att bibehållas.

Vidare nämns de sociala faktorer, så som vänner och familj, som en relevant faktor för samtliga respondenter förutom Tora i tabell 5, som anser att det bästa med hennes träning är att just vara själv, i brist på tid och slippa ta hänsyn till någon annans tidsram eller preferens. Resterande respondenter beskriver det sociala som en motivationsfaktor som höjer deras egna prestation och därför också vilja till att vara fysisk aktiva. De an-ser att genom utföra aktiviteten tillsammans med andra, blir aktivitet roligare och de kan pusha varandra vilket i sin tur leder till att de får ut mer, och framförallt, de får ut det de önskar av sin aktivitet.

(38)

8. Diskussionanalys utifrån SCT

I denna avslutande del kommer resultatet att diskuteras och problematiseras. En slutsats av studien kommer presenteras med bakgrund av problemställning samt förbättringar och utvecklande för eventuell fortsatt forskning inom ämnet.

Intressanta och givande intervjuer resulterade i en djupare förståelse för vilka moti-vationsfaktorer som är avgörande för unga vuxna och även om dessa faktorer skiljde sig åt. Gemensam åsikt för alla respondenter var att den fysiska aktivitet, oberoende av vil-ken typ det var, var lättare att motiveras till om det förelåg ett genuint intresse. Precis som Deci och Ryan (2000) beskriver, upplever individer en högre grad av tillfredstäl-lelse när motivationen kommer från eget intresse, alltså inre motivation, och resulterar i att individerna mår och känner sig bättre och väljer dessutom att fortsätta.

Det var intressant att se att ingen av respondenterna hade enbart en typ av motivat-ion, utan alla influerades av olika faktorer som gjorde att de ville vara mer eller mindre aktiva. Som visat i exempelvis tabell 1. går det att ha en inre motivation till fysisk akti-vitet trots att det ändock förekommer bevis på yttre motivation så som vikten av utse-ende. Dessa yttre motivationsfaktorer syftar då till två av de tre centrala teman, miljö och beteende, medan den inre motivationen oftast syftar till individens personliga fak-torer. Ytterligare en reflektion som tolkades var hur många respondenter valde att po-ängtera att utseendefaktorn ofta var sammankopplad med matintaget. Exempelvis nämndes att de tränade för att få synliga magmuskler och/eller en tonad kropp och la snabbt till att det också ville träna för att kunna äta vad de ville. Detta kan ha att göra med att det uppfattas som lite tabu att påstå sig tycka att utseende är extra väsentligt, vilket i sin tur resulterar i att individen ”gömmer” den motivationsfaktorn bakom matin-tag, som anses vara mer accepterat då vi alla är beroende av mat som en basal bestånds-del.

Precis som forskning visat, betyder inte den yttre motivationen att motivationen i sig är sämre eller resulterar i att individen inte väljer att motionera. Som tidigare nämnt ar-gumenterar Deci, Koestner och Ryan (1999) på att ungdomars motivation visar tendens på att öka, då ungdomarna vet vad som faktiskt motiverar de, oavsett om det må vara motivation för utseende eller motivation för aktiviteten i sig. Vad som motiverar och

(39)

på-Hypoteser fanns och spekulerades kring i att kvinnorna skulle vara mer påverkade av yttre faktorer som utseende och andras åsikter, vilket inte stämde överens med resultatet då det var en faktor som nämnes tydligt hos alla respondenter och inte enbart hos kvin-norna. I ett samhälle som ser ut som dagens, finns extremt många faktorer som kan komma till att påverka allas, men framförallt ungas självförtroende så som sociala me-dier, tidningar och reklam där saker och ting framställs på sätt som inte alltid represen-terar en verklig bild. Budskapet som sänds ut från alla dessa kanaler och media kan i sin tur ha stor inverkan på oss både undermedvetet och medvetet, då vi själva lever i den kontext där budskapet når ut (Harris, 2013). Hur var och en sedan väljer att faktiskt handskas med och tolka detta budskap är upp till oss själva, vilket i sin tur gör att resul-tatet av denna påverkan blir olika för alla. Det kan i sin tur vara en bidragande faktor till varför alla respondenter, oavsett om det var positivet eller negativt, nämnde förhållandet mellan utseende och fysisk aktivitet.

Den långsiktiga motivationen är den som ökar tillfredställelse och självförtroende. Problematiken med unga vuxna idag är att de, som visat i denna studie, är väldigt styrda av vad andra tycker och tänker vilket i sin tur påverkar självförtroendet. Tydligt blir även när en respondent berättar att hen känner sig bra av fysisk träning och visar tecken på att fortsätta. Samt att individen finner aktivisten rolig och tillfredställande. Ryan och Deci (2000) nämner även att en av de grundläggande faktorerna till inre motivation är just ett genuint intresse. Vid samtliga intervjuer i studien togs individens och familjens idrottsbakgrund upp. När sammanställning av dessa gjordes, visades ett starkt samband mellan individens ifråga nuvarande aktivitet och hur aktiv till exempel dennes föräldrar varit. Exempelvis Björn, 19 år, som kommer från en aktiv familj, framhäver hur hans familjs genuina idrottsintresse motiverat honom till att både vara och förbli fysiskt ak-tiv.

En reflektion som gjordes var att den tidigare forskningen stämde mer eller mindre in på resultat som framkom. Detta kan bero på att den forskning som hittats inte varit ensidig, utan motivation handlar mycket om upplevelse av sig själv, vilket varierar och beror på en rad olika situationer, som även bevisats i denna aktuella studie.

Hur man ska lyckas motivera unga vuxna till att faktiskt vara aktiva genom en lång-siktig motivation och inte enbart för de vill uppnå något annat, är en svår debatt som sä-kert delvis börjar med signaler som samhället skickar ut men även självförtroendet hos individer som påverkar hur dessa signaler hanteras. Faktorer som också visade sig vara

Figure

Figur 1. Övergripande bild av SCT och relation mellan beteende, miljöfaktorer och per- per-sonliga faktorer (kognitiva, affektiva och biologiska)
Tabell 1. Analys genom kondensering från meningsenhet till tema av Tobias.  Meningsenhet:  Kondenserad
Tabell 2. Analys genom kondensering från meningsenhet till tema av Malin.  Meningsenhet  Kondenserad
Tabell 3. Analys genom kondensering från meningsenhet till tema av Niklas.
+4

References

Related documents

Något som också kan kopplas till resultaten inom min studie är hur Högman & Augustsson (2017) förklarar hur alla barn och ungdomar ska känna sig inkluderade inom någon typ av

Att något är roligt och lustfyllt och ses som ett rent nöje, beskrivs av Ryan och Deci (2000a) vara kopplat till en persons inre motivation och är enligt Loehr och Baldwin (2014)

Syftet med denna studie har varit att undersöka individer som nyttjar träningsapplikationer och hur dessa påverkar deras motivation till fysisk aktivitet.. Detta för att identifiera

Allt fler företag börjar komma till insikt om att ta hänsyn till medarbetares individuella behov och krav, eftersom dessa utgör viktiga faktorer för att medarbetare

Resultatet visade att många av både männen och kvinnorna ansåg att de hade ett mål med träningen, en koppling till detta kan vara att de känner sig mer motiverade att träna om

Vem som skall ta ansvar för barnens fysiska aktivitet är viktigt att ta upp, då någon måste få barnen mer aktiva samt även ge dem motivation till en ökad rörelse.. I studiens

Kan svaret till varför individer är motiverade till fysisk aktivitet hittas genom “de redan motiverade” skulle det kunna ge kunskap om hur fler individer, även de som inte

Jag valde från början att undersöka vad revisionsbyråerna föredrar när de anställer en redovisningsekonom, högre utbildning kontra arbetserfarenhet inom yrket. Då jag saknade