Malmö högskola
Lärarutbildningen
”Idrottsvetenskap”
Examensarbete
15 poängAerob träning för fotbollsspelare
Aerobe training for soccer players
Nicklas Ivarsson
850430-4034
Idrottsvetenskap
180 poäng Handledare: Torsten Buhre
Abstrakt
Bakgrund: Att träna uthållighet med en hjärtfrekvens på 90-95% av max och intervaller på 3-8 minuter har visat sig ge förbättrad aerob effekt. Ökad aerob träning resulterar i längre distans löpt under match, antalet involveringar med bollen och antalet rusher. Det har även visat sig i en del fotbollsligor att det finns ett samband mellan lag i toppen av ligan med en högre VO2 max än
resterande lag från botten av tabellen. Den frågeställning jag använder är följande, vad för sorts träning använder fotbollstränare sig av för att förbättra den aeroba kapaciteten, hur ser innehållet i tränarutbildningen ut då det gäller träning i jämförelse med det som den vetenskapliga litteraturen föreslår, hur mäter/kontrollerar tränare belastningen under träningen och var hämtar tränare sin information om aerob träning.
Mål/syfte: Huvudmålet för uppsatsen har varit att studera hur fotbollsklubbar bedriver aerob träning. Jag har även velat undersöka vad bakgrunden till valet av träningsmetod är för tränarna. Metod: Till grund för uppsatsen ligger en litteraturanalys baserad på tre olika områden som jag tror kan vara en bidragande faktor för tränarnas val av träningsmetod. De analyserade områdena är vetenskapliga studier för aerob träning, tränarutbildningens litteratur och fotbollens inre liv med dess kulturer och traditioner. För att undersöka hur träningsmetoderna ser ut i praktiken har jag intervjuat fem stycken fotbollstränare från division ett till division tre i Sverige/Danmark. Resultat: Två av fem fotbollstränare i undersökningen prioriterade en relation på 1:2 i arbete/vila på träningen. Tre tränare använde sig av en lika lång viloperiod som arbetsperiod(relation 1:1 i arbete/vila). Samtliga tränare baserade träningsmetoderna på erfarenhet och inte från den information de fått via tränarutbildningen eller andra vetenskapliga studier.
Slutsats: En slutsats från studien är att traditionella träningsmetoder lever kvar i dagens moderna fotboll eftersom nutidens tränare väljer att basera sina träningsmetoder på deras egen erfarenhet och inte rekommendationerna från nyare forskning eller utbildning.
Innehållsförteckning
1. Inledning... s.4 1.1 Problemformulering ... s.5 1.2 Syfte ... s.6 1.3 Frågeställning ... s.6 1.4 Ordlista ... s.6 2 Teori/Bakgrund ... s.7 2.1 Aerob träning... s.7 2.1.1 Lågintensiv träning... s.8 2.1.2 Medelintensiv träning... s.9 2.1.3 Högintensiv träning ... s.10 2.2 Krav i fotboll ... s.12 2.2.1 Arbetskrav ... s.12 2.2.2 Tester och studier till förbättring av aerob kapacitet... s.14 2.2.3 Specifik uthållighetsträning för fotbollsspelare ... s.15 2.3 Fotbollens träningslära ... s.18 2.3.1 Fysiologiska effekter ... s.19 2.3.2 Belastning vid träning ... s.20 2.3.3 Svenska fotbollsförbundets steg utbildning ... s.22 2.4 Fotbollens kultur ... s.25 3 Metod ... s.29 3.1 Jämförelse mellan utbildning och vetenskap ... s.32 4 Resultat&Analys ... s.33 4.1 Jämförelse mellan vetenskap och utbildning ... s.33 4.2 Tränarintervjuer... s.34 4.2.1 Brian ... s.34 4.2.2 Peter... s.38 4.2.3 Roland ... s.41 4.2.4 Sören... s.43 4.2.5 Åke ... s.46 5 Diskussion ... s.51 6 Sammanfattning ... s.55 7 Referenser………s.561. Inledning
Många studier har genomförts med syfte att förbättra fotbollsspelares prestation på planen. Bland annat har det visat sig att uthållighetsträning med intervaller på en intensitet av 90-95% av den maximala hjärtfrekvensen över 3 till 8 minuters perioder visat sig vara effektiv(Hoff&Helgerud, 2004). Vad för sorts träning fotbollsklubbar väljer att prioritera under försäsongen och
huvudsäsongen är ett väldigt intressant ämne eftersom studier har visat att de fotbollslag med högst VO2 max avslutar säsongen högst i tabellen(Stolen,Chamari,Castagna,Wisloff, 2005).
Självklart är det även av stort intresse att undersöka hur ett lag ska eller kan tränas för maximal effekt och skiljer detta sig mellan just de bättre och sämre fotbollslagen är en intressant tanke. Effekten av aerob träning blir att spelare kan springa längre och under högre tempo i matcher med fler rusher och tillslag på bollen vilket Hoff och Helgerud kom fram till i en av sina studier. Optimerad träning för en fotbollsspelare ur ett fysiologiskt perspektiv borde vara att förbättra den aeroba kapaciteten. Till grund för denna bedömning ligger att en fotbollsspelare på elitnivå springer 8-12km(Hoff et.al., 2004,Balsom 2003) under en match med hög intensitet precis under den anaeroba tröskeln. Hela 90% av den energi spelarna använder sig av är från den aeroba metabolism och endast 10% består av anaerobt arbete(McMillan et.al., 2004). En fotbollsmatch består till stor del av intermittent aerobt arbete med mycket intervaller där det växlar mellan olika intensitet/varaktighet och lätt arbete eller vila.
Till undersökningen och skrivandet av uppsatsen har jag valt att fokusera på tre delar i
litteraturen. Vetenskapligt material av fotbollens fysiologiska del, det material tränarna har som underlag för sin utbildning och till sist fotbollens inre liv med traditioner och kultur. Detta ska ligga till underlag för min analys av fem fotbollstränares agerande (Figur 1)
(Figur 1)
1.1 Problemformulering
För tränare är det lättare att genomföra träningarna utan boll eftersom det är lättare att mäta/kontrollera belastningen av träningen(Michalsik& Bangsbo 2004,Balsom 2003). Det är betydligt lättare för en tränare att hålla reda på vad spelare presterar genom att t.ex. se hur fort de springer en viss sträcka. Med boll är det svårare att veta hur varje individuell spelare belastas och därav presterar de olika också. Den taktiska och tekniska förmågan kan begränsa en spelares möjlighet till att jobba på tillräckligt hög nivå med bollen(Balsom 2003). Hur tränar lag upp den aeroba kapaciteten, har tränarna den rätta eller nyaste kunskapen och är de medvetna om vad fotbollsspecifik uthållighet är samt vilken effekt det har fysiologiskt? Jag vill framförallt
undersöka två olika scenarios med varandras motsatser i sig, hur och på vad baserar tränare sina kunskaper och träningsmetoder? Antingen följer tränarna de senaste studierna och är uppdaterade för vad och hur aerob träning påverkar en fotbollsspelare, eller lever de kvar i den kultur som finns inom klubbarna eller fotbollen och följer den traditionella träningen där. Syftet med uppsatsen är därför att studera hur fotbollsklubbar bedriver aerob träning. Av intresse är också hur den litteratur tränarna använder sig av till sin tränarutbildning ser ut till skillnad mot de nyare studierna av fotboll och aerob träning. Hur skiljer sig tränarnas utbildning, kulturen i fotbollen och klubbarna med hur det ser ut i praktiken är även av stort intresse.
Utbildning
Vetenskap
Agerande
Fotbollens inre
liv
1.2 Syfte:
Att analysera fysiologisk litteratur och intervjua fem fotbollstränare i division 1-3 om hur aerob träning inom fotbollsklubbar bedrivs.1.3 Frågeställning:
• Vad för sorts träning använder fotbollstränare sig av för att förbättra den aeroba kapaciteten?
• Hur ser innehållet i tränarutbildningen ut då det gäller aerob träning i jämförelse med det som den vetenskapliga litteraturen föreslår.
• Hur mäter/kontrollerar tränare belastningen under träningen? • Var hämtar tränaren sin information om aerob träning?
1.4 Ordlista
Avslut: När en spelare avfyrar ett skott eller försöker göra mål
Man mot man: en spelare markerar och följer en utvald motståndare hela tiden.
Punktmarkering: Laget försvarar genom att markera vars en spelare som han/hon följer.
Press: Flyttar upp laget och attackerar eller stressar bollhållaren i motståndaren lag för att förstöra motståndarnas spel och/eller vinna bollen.
Smålagsspel: Spel mellan två lag där antalet spelare och planens yta begränsas till en mindre version än originalet med 11 spelare över en hel fotbollsplan.
Spelmotor: En spelare som dirigerar spelet och fördelar passningar till medspelare.
Zonspel: Varje spelare i laget har ansvar för ett särskilt område i försvarsspelet, bollen styr vart spelarna befinner sig.
2. Teori/bakgrund
Det teoretiska har jag delat in i tre delar bestående av en litteraturstudie med Bangsbo&Michalsik om låg-,medel- och högintensiv aerob uthållighetsträning. Syftet med den delen är att ta upp och belysa hur aerob kapacitet tränas upp och vad effekten av träningen blir med utgångspunkt från fysiologisk anpassning. Andra avsnittet består av olika studier om aerob träning och
fotbollsprestationen. Sedan väljer jag att beskriva och undersöka Svenska fotbollförbundets utbildning för tränare och vilken litteratur som ligger till grund för deras kunskaper. Denna del används senare till att analysera intervjuerna jag gör med de fem olika fotbollstränarna och deras respektive fotbollskulturer.
2.1 Aerob träning
Syreupptagning
Den mängd syre kroppen tar upp varje minut eller den aeroba energiomsättningen kan förklaras som syreupptagning(liter/minut). Sättet syreupptagningen sedan mäts på är genom
utandningsluftens sammansättning. En metod att använda är ”Ficks” princip där
syreupptagningen(liter O2/minut) kommer fram genom minutvolymen(liter blod/minut) x
nyttjandegrad(liter O2/liter blod). Nyttjandegraden står för skillnaden mellan syreinnehållet i det
arteriella och venösa blodet(liter O2/minut = liter blod/minut x liter O2/liter O2). När kroppen
arbetar ökar minutvolymen och nyttjandegraden vilket innebär att syreupptagningen ökar också i relation till när arbetsbelastningen ökar. (Michalsik&Bangsbo, 2004)
Maximal syreupptagning
Maximal syreupptagning kan förklaras med maximal aerob effekt och står för den högsta syreupptagningen mätt i liter syre per minut(VO2 max). Kroppsvikten blir även relevant för den
maximala syreupptagningen eftersom en stor person har större maximal syreupptagning än en liten. För detta används ett testvärde där ml upptaget syre per minut per kilogram kroppsvikt(ml O2/min/kg) räknas. Inom idrotter där den egna kroppsvikten ska förflyttas påverkas
förutsättningarna negativt genom sämre förmåga att röra sig i förhållande till omgivningen, till exempel. fotboll (Michalsik&Bangsbo, 2004).
Anaeroba tröskeln(mjölksyra tröskeln)
Mjölksyratröskeln är den punkt där mjölksyran i musklerna skapas och transporteras bort lika snabbt med samma hastighet. Hur fort mjölksyran skapas är grundat på hur långa
arbetsperioderna är och intensiteten. Är arbetsbelastningen och intensiteten högre än mjölksyra tröskeln ackumuleras mjölksyra och de anaeroba processerna sätts igång. Detta på grund av att de aeroba processerna inte klarar av att täcka energikravet, vilket gör att resterande energi måste skapas anaerobt. Tröskeln beräknas ligga på 80-90% av den maximala hjärtfrekvensen. (Michalsik&Bangsbo 2004)
Aerob träning kan bedrivas på tre olika sätt, lågintensiv, medelintensiv och högintensiv träning. Syftet med aerob träning är framförallt att förbättra eller bibehålla tre saker:
•
Öka blodomloppets förmåga att transportera syre•
Öka musklernas förmåga att använda syre för att aerobt omvandla energi•
Öka kroppens förmåga till återhämtning2.1.1 Lågintensiv träning:
Med lågintensivträning är syftet en ökning av maximal slagvolym och att återhämta sig snabbare efter ett hårt arbete. För att det ska vara lågintensivt bör träningen hållas på låg nivå med lätt träning. Den lågintensiva träningen genomförs ofta dagen efter ett hårt arbete, intensiteten ska ligga på cirka 65% av maxpulsen, arbetsperioden är oftast en lång period utan vila och det rekommenderas stretching som avslutning. Vid en hjärtfrekvens på 65% av maxpulsen ligger syreupptagningen på cirka 49% av VO2 max. (Michalsik&Bangsbo 2004)
Eftersom syftet med lågintensiv aerob träning är att återhämta sig snabbare ska lättare
träningsaktiviteter i form av joggning eller andra lättare bollspel genomföras. Med denna träning hämtar ömma och trötta muskler sig mycket lättare efter ett hårt arbete på grund av ökad
blodgenomströmming. Under t.ex. en fotbollsmatch inträffar många sparkar, slag och
sammanstötningen vilket kan skapa små bristningar i musklernas bindväv eller muskelfibrer och på grund av det blir musklerna sedan ömma dagen efter. Lågintensiv aerob träning kan användas
under försäsongen i syfte att motverka överträning när arbetsbelastningen och intensiteten är som hårdast. (Michalsik& Bangsbo 2004). Detta är principen om periodisering där kroppen måste gå igenom steg med underträning, akut överbelastning, översträckning och överträning för att
maximera kroppens förmåga till att prestera. Intensitet, duration och frekvensen på träningen ökar för varje steg där underträning består av lätt träning med ingen förbättring av prestation, vid akut överbelastning sker en positiv anpassning av musklerna och en mindre förbättring av
prestationen. Översträckning ger den optimala fysiologiska anpassningen och prestationen vid träning. Nästa steg blir överträning vilket ger en negativ inverkan på muskler och prestationen. Detta inträffar efter flera perioder av översträckning för snabbt intill varandra vilket resulterar i att intensiteten och belastningen av träningen blir för hög och kroppen inte hinner återhämta sig tillräckligt bra. (Wilmore&Costill 2004)
Exempel på aerob lågintensiv träning: Inom fotbollen fungerar olika spelformer med bollen som bra lågintensiv träning, intensiteten kan ändras genom antalet spelare, storlek av planen eller reglerna. Syftet är att träningen ska innehålla samma rörelsemoment som ingår i matchen eller det hårda arbetet spelarna genomför dagen innan. Detta för att rätt muskler ska varvas ner och
mjukas upp. Förslag på en spelform är fotbollstennis med samma regler som det är i tennis, förutom att en fotboll används och alla spelare måste sparka på bollen. Antalet spelare och planens storlek kan anpassas till den eftersökta intensiteten. (Michalsik&Bangsbo 2004)
2.1.2 Medelintensiv träning
Syftet med medelintensiv träning är att förbättra eller bibehålla kroppens förmåga att återhämta sig efter ett hårt arbete och samtidigt förbättra uthålligheten. Fler regler är att aerob medelintensiv träning ska ligga på ca: 80% av maxpulsen under träningen, sedan är ofta träningen kontinuerlig och består av långa träningspass. Vid en hjärtfrekvens på 80% av maxpulsen är syreupptagningen samtidigt 70% av den maximala.( Michalsik&Bangsbo, 2004)
Träningen kan genomföras antingen kontinuerligt eller intermittent, men till fotbollsträning rekommenderas intermittent träning eftersom fotbollsmatcher handlar till stor del om
intervallarbete. Till intervallarbetet bör arbetsperioderna vara längre än tre minuter med en kort vila mellan arbetsperioderna. För bättre motivation kan intensiteten växlas mellan 70-, 80- och
90% av maxpulsen under löpningen. ( Michalsik&Bangsbo 2004)
Exempel på aerob medelintensiv träning: Principen om specificitet är att träningen ger bäst effekt om den genomförs med samma aktiviteter och rörelsemönster idrotten består av. Träningsprogrammet måste lägga fokus och anstränga de muskler som är viktiga för optimal prestation inom den givna idrotten för att uppnå en specifik tränings anpassning
(Wilmore&Coastill, 2004). För fotbollsspelare är det då relevant att använda bollen som redskap under träningen, vilket då gör att rätt muskelgrupper tränas. Uthållighet med och utan boll har visat ge lika bra effekt för fotbollsspelare, därför bör det tränas med boll eftersom teknik och spelförståelse tränas upp samtidigt om bollen ingår i träningspasset(Balsom 2003,
Michalsik&Bangsbo, 2004). Till aerob medelintensiv träning kan "zonspel" vara bra, exemplet med "zonspel" går ut på att två lag med tre till elva spelare i vardera lagen spelar mot varandra där planen delas in i två stycken zoner(två planhalvor) eller fyra beroende på eftersökt intensitet. Båda lagen har ett mål och en målvakt, för att göra mål måste ett antal passningar spelas i varje zon och alla spelare måste befinna sig inom samma zon för att ett mål ska gällas. Detta betyder då att hela laget måste förflytta sig hela tiden tillsammans om det ska lyckas. Intensiteten kan
anpassas genom att ändra antalet spelare på planen eller antalet zoner på planen. (Balsom 2003, Michalsik&Bangsbo, 2004)
2.1.3 Högintensiv träning
Till aerob högintensiv träning är syftet att förbättra eller bibehålla möjligheten till hög intensivt arbete under lång tid eller maximera den aeroba kapaciteten. Här inkluderas precis som tidigare en förbättring av, eller ett bibehållande av kroppens förmåga att återhämta sig efter ett hårdare arbetspass. I denna högintensiva konditionsträning är i genomsnitt pulsen på 90% av max, träningen kan genomföras med intervallträning i antingen långa eller korta intervaller.
Syreupptagningen är 83% av max under högintensiv träning då hjärtfrekvensen ligger på 90% av maxpulsen. (Michalsik&Bangsbo 2004)
För optimal träning av syreupptagningen har undersökningar visat att aerob högintensiv träning ger bäst effekt(Michalsik&Bangsbo 2004), medan flera andra studier visar att det ger en bra effekt(Hoff et al, McMillan et al 2004, Stolen et al 2005). Men för vältränade personer fungerar
bara arbete med hög intensitet under kortare tid för att förbättra konditionen. Enligt Michalsik och Bangsbo har det gjorts studier med vältränade löpare i syfte att ta reda på effekten av aerob träning. Resultatet visade att träning på hög intensitet av 90 till 100 % av VO2 max under fyra
dagar med 35-45 minuters träningspass i veckan ger bäst effekt. (Michalsik& Bangsbo 2004)
Hög intensiv, kontinuerlig och intermittent aerob träning kan genomföras beroende på vilket mål det finns med träningen. Här kommer redogörelse för de olika träningsmetoderna
(Michalsik&Bangsbo 2004)
Kontinuerligt arbete(Distansträning): Distansträning bör pågå mellan 10 till 30 minuter med hög intensitet för bästa möjliga effekt. I en fotbollsmatch finns det en naturlig variation av arbetsintensitet för spelarna, en spelare nära bollen arbetar hårdare för att pressa eller vinna boll och när bollen sedan är ur spel eller långt ifrån sjunker intensiteten automatiskt hos spelaren. Detta skapar ett intervallarbete med varierande arbetsperioder och pauser, men de kortvariga minskningarna av arbetet har bara en liten påverkan av pulsfrekvenser. (Michalsik& Bangsbo 2004)
Intervallarbete: För fotboll och andra bollidrotter finns det tre intervallprinciper för aerob högintensiv träning.
Fasta intervaller: Vid fasta intervaller används bestämda tider för arbete och vila innan träningsmomentet startar. En viktig princip är att om arbetsperioderna är över en minut
rekommenderas viloperioderna vara kortare för att den totala arbetsintensiteten inte ska bli för låg.
Regeländringar: Det går genom olika regeländringar att påverka intensiteten under olika spelmoment, t.ex. via olika signaler på bestämd tid kan det ske en växling mellan hög intensitet och måttlig intensitet. Exempel på regler där växlingen i intensiteten sker är att spelarna måste använda mindre tillslag, göra ett antal passningar eller där alla spelare måste befinna sig inom
samma zon för att kunna göra mål.
Naturlig variation: Inom fotbollen och alla andra bollidrotter ingår en automatiskt ändringar av intensitet hela tiden.
(Michalsik& Bangsbo 2004)
Exempel på aerob högintensiv träning: Denna träning fungerar i princip likadant som medelintensiv aerob träning, skillnaden är att arbetsintensiteten måste vara högre. Zonspel är även ett utmärkt exempel på bra träningsmetod för aerob högintensiv träning, men för att skapa högre intensitet gäller det att tvinga spelare till att arbeta hårdare på någon yta av planen i form av att minska antalet tillslag eller bollkontakter. Att ha målen närmare varandra för att skapa fria ytor bakom är också ett förslag till hårdare intensitet eftersom då stannar spelet inte upp när bollen går bakom målet efter missat skott t.ex. Målet är att varje spelare ska ligga på ca: 90% av sin egen maxpuls för att ge rätt effekt, detta går att kontrollera under viloperioden. (Michalsik& Bangsbo 2004)
2.2 Krav i fotboll
Här kommer att beskrivas den senaste forskningen av fotbollens fysiologi i form av relevanta tester. Det ges även exempel på hur effektiv aerob träning kan användas till att förbättra
prestationen hos fotbollsspelare på planen. Men för att förstå vad det krävs av en fotbollsspelare på planen ur ett fysiologiskt perspektiv har jag gjort en arbetskravanalys. Arbetskravanalysen tar upp fotbollsspelares rörelsemönster under match och visar vad han gör i form av aeroba och anaeroba moment.
2.2.1 Arbetskrav
På elitnivå springer en utespelare ca: 10 kilometer under en fotbollsmatch på 90 minuter och mittfältare är enligt flera studier de spelarna med längst sträcka täckt under en match(Stolen et. al.,2005, Balsom,2003). Under de 90 minuterna matchen varar består rörelsemönstret till 20% av
att vara stående, gång 40%, löpning i relativt lågt tempo 30% och löpning i hög hastighet ca 10% (Balsom 2003). Dessa 10% av löpning i hög hastighet består av anaerob kapacitet med snabba ryck och resterande 90% handlar om aerob kapacitet. De snabba rycken eller högintensiva löpningarna är ca 2-4 sekunder långa i snitt (Stolen et.al., 2005), eller med genomsnitt på 2-3 sekunder och en övre gräns på 5-6 sekunder enligt Balsom (2003). Sträckan spelarna sprintar eller springer snabbt varierar mellan positionerna, senare studier har visat att ytterbackar sprintar snabbt över längst sträckor av alla. Sträckan är 2.5 gånger längre än de mittbackarna gör,
mittfältarna och anfallarna sprintar snabbt 1.6-1.7 längre sträckor än mittbackarna gör (Stolen et al 2003). Att arbeta högintensivt under 8-10 minuter av en match på 90 minuter kan tyckas vara lite, men det kan vara matchavgörande moment där det gäller att maximera löpningarna. Av hela den distans en spelare löper under en match är mellan 0.5 till 3% med bollen, försvarare ligger i regel i den undre delen medan mittfältare har bollen mer (Stolen et.al., 2005).
Aktiviteter i form av olika rörelseändringar är mellan ca: 1000-1400 under en fotbollsmatch och ändras var 4-6 sekund eller består av ca: 10-15 stycken per minut. Omkring 10-20 sprinter, 10 nickar, 15 tacklingar, 50 bollkontakter och ca: 30 passningar presteras under en match (Stolen et al 2005). En studie gjord för att kontrollera antalet aktiviteter av en elitspelare kom fram till att han gjorde totalt 1179 aktivitetsändringar där han var stående 122 gånger, gick 329 gånger, joggade 253 gånger, lätt löpning 251 gånger, rörde sig baklänges 26 gånger, halvsnabba löpningar 120 gånger, snabba löpningar 57 gånger och ryck 19 gånger (Balsom 2003). Enligt denna rapport blir löpning i hög hastighet 5% av en match om varje löpning består av 2-4
sekunder (76x4 sekunder=304 sekunder=5min/90min=5.55%). Den främsta skillnaden mellan att sprinta, nicka, tackla och löpningar med boll till skillnad från att löpa utan boll är mängden energi det krävs, att löpa utan boll tar inte lika mycket kraft (Balsom 2003). För att prestera snabba sprinter, tacklingar och hopp/nickar krävs anaerobt alaktasid arbete med maximal ansträngning då det ofta är avgörande moment i en match. Här har det visat sig att intensiteten är lägre och distansen spelarna löper under andra halvlek är 5-10% mindre än i första halvlek.
(Mohr,Krustrup,Bangsbo, 2003). Detta kan hänga ihop med den lägre mjölksyrakoncentrationen det finns i muskulaturen hos den individuella fotbollsspelaren under andra halvlek(2.5mmol/L) jämfört med i den första halvleken(7.5mmol/L) (Stolen et al 2005). Samtidigt kan en lägre mjölksyrakoncentration bero på substrat tillgänglighet i form av kolhydrater. Även en mer aktiv
fettförbränning och omvandling av laktat till glukos kan vara orsaken (Wilmore&Costill 2004).
Match intensitet: En match pågår under 90 minuter och på grund av längden är fotbollsspelare mest beroende av aeroba metabolismen för att få fram energi. Den maximala hjärtfrekvensen under en match för fotbollsspelare beräknas ligga mellan 80-90%. Över den gränsen elimineras inte mjölksyran i samma hastighet på grund av laktatkinetiken ovanför tröskeln. Att hålla en intensitet över 90% av HR max under en fotbollsmatch på 90 minuter är inte fysiologiskt möjligt på grund av den mjölksyra det skapas(Stolen et.al., 2005).
2.2.2 Tester och studier till förbättring av aerob kapacitet
Att förbättra den aeroba kapaciteten består av att träna upp slagvolym och därigenom höja den maximala syreupptagningen. Det är efter det syftet träningen byggs upp och flera studier visar att intervallträning är den bästa metoden till bättre aerob kapacitet för fotbollsspelare.
Uthållighetsträning har till stor del undersöks genom tre olika träningssätt och det är genom intensivt spel med boll, en dribblingsbana eller enbart löpa. Vad det mest effektiva är blir en fråga för varje fotbollslag och tränare att ta tag i eftersom det finns både positiva och negativa sidor med varje metod. Gemensam för varje metod är att arbetspassen genomförs med intervaller med anledning att det är av samma scenario en fotbollsmatch har. Bevisat är att intervallträning med en intensitet på hjärtfrekvens 90-95% av max, med arbetsperiod mellan 3-8 minuter och efterföljande 2-3 minuters aktiv vila(jogga på låg intensitet) genom en hjärtfrekvens på 70% av max ska vara väldigt effektivt för bättre aerob kapacitet (Stolen et.al., 2005).
Spel med boll:
Hoff och Wisloff gjorde en studie om fotbollsspecifik uthållighetsträning där Norska division ett spelare testades med resultat att intervallträning genom spel på liten plan kan ge en intensitet på 91% av maximal hjärtfrekvens och 85% av VO2 max(Hoff et.al., 2002). Problemet var att de
spelare som redan var vältränade och hade en syreupptagningsförmåga på över 60 mL/kg/min inte fick upp tillräcklig intensitet under smålagsspel. De kräver tyngre träning i form av löpning i stigande backe eller en dribblingsbana med hög belastning som Hoff och Wisloff även byggde
för att testa effekten av träning(Hoff et.al., 2002). Platt, Maxwell och Horn gjorde en liknande undersökning med juniorfotbollsspelare, de kontrollerade effekten av spel 3 mot 3 och 5 mot 5 på en liten fotbollsyta. De kom fram till att det blir bättre intensitet i form av fler löpningar, högre involvering i spelet samtidigt som det blev mindre tid för att jogga och gå i spel 3 mot 3 jämfört med spel 5 mot 5. Resultatet blir då en högre hjärtfrekvens under arbetstiden i spel 3 mot 3 till skillnad från spel 5 mot 5(Platt et.al., 2001).
Dribblingsbana:
Att springa med boll kräver 8% extra energi tillskillnad från att löpa utan boll, på detta sättet går det att få upp nästan samma hjärtfrekvens via att dribbla genom en bana som att löpa uppför en backe (Hoff et.al., 2002). Det var i alla fall Hoff och Wisloffs idé när de byggde sin bana där en boll skulle dribblas genom en bana i syfte att förbättra den aeroba kapaciteten.
2.2.3 Specifik uthållighetsträning för fotbollsspelare
"Phsyiological adaptions to soccer specific endurance training in professional youth soccer players" , McMillan,Helgerud, Macdonald, Hoff,2004
Syftet med projektet var att förbättra syreupptagningsförmågan vilket är bevisat ska resultera i längre distans löpt, högre involvering med bollen och fler antal snabba ryck under en match (Hoff et.al., 2004). Målet var sedan att undersöka den fysiologiska anpassningen till ett 10 veckors hög intensivt aerobiskt intervallprogram. Träningstillfällena var två gånger i veckan utöver den vanliga fotbollsträningen spelaren hade i sin klubb. Till intervallträningen hade en dribblingsbana skapats för att kunna få fram tillräcklig belastning för den eftertraktade
intensiteten/hjärtfrekvensen på 90-95% av max. Arbetstiden bestod av fyra minuters perioder med en återhämtningsperiod på tre minuter där spelarna skulle jogga på 70% av sin maximala hjärtfrekvens.
Banan där träningen fanns var 55m lång och 30m bred, runt banan skulle en boll dribblas mellan koner (2m avstånd), över häckar där spelaren också skulle hoppa över (7m avstånd,0.5 höga), sick- sack mellan 7 koner där avståndet var 25m mellan dem och till sist löpa ca: 50m med
bollen. Testpersonerna var 11 professionella fotbollsspelare i åldern 16-17år gamla, de genomförde detta träningspasset 20 gånger under 10 veckors period. (Figur 2)
Figur 2(med tillåtelse av Jan Hoff): Fotbollsspecificerad dribblingsbana för högintensiv träning. Bollen ska dribblas genom bana från startpositionen, både boll och spelare ska över häckarna och mellan punkt A-B ska bollen dribblas baklänges. (McMillan et.al., 2004)
Resultatet efter dessa 10 veckorna blev en ökning i snitt på 9% av den maximala syreupptagningen hos spelarna, från 63.4 till 69.8 ml/kg/min. (McMillan et.al., 2004)
Löpning med intervaller: "Aerobic endurance training improves soccer performance" Helgerud J, Engen LC, Wisloff U,2001
Studien gick ut på att utvärdera effekten av ett program för bättre aerob uthållighet till hur det förbättrade en fotbollsprestation. Hypotesen var att det skulle ske en förbättring av distans löpt, arbetsintensiteten, antalet ryck/sprinter och involvering med bollen under match.
Det deltog 19 stycken fotbollsspelare i åldern 18 år och av dessa valdes slumpmässigt 9 stycken ut till en träningsgrupp för projektet medan de andra 10 fick vara kontrollgrupp. Träningen utformades efter 4 x 4 minuters intervaller med 90-95% av den maximala hjärtfrekvensen, med tre minuters joggning för att återhämta sig. Programmet varade i åtta veckor och 16 träningspass, alltså två stycken varje vecka. För att kunna analysera och hitta någon skillnad med vilken effekt träningen hade på fotbollsprestationen, övervakades spelarna i två matcher med hjälp av video. Första matchen var innan träningsprogrammet började och sedan var andra matchen mot samma lag efter träningsperioden. Den maximala syreupptagningsförmågan hos träningsgruppen ökade från 58.1 till 64.3 ml/kg/min vilket är en ökning på 11% totalt (Helgerud et.al., 2001).
Syreupptagningsförmågan förbättrades med 0.67% varje träning (Helgerud et.al., 2001) till skillnad från den tidigare studien med McMillan et al, där effekten av varje träningspass var 0.56% och totalt 9% över 10 veckor(McMillan et.al., 2004). Hypotesen inför projektet slog in då det skedde en ökning i andra matchen med 20% längre distans löpt, antalet ryck/sprinter ökade med 100%, antalet involveringar med bollen ökade med 24% och arbetsintensiteten ökade med 3.1%. Kontrollgruppen på 10 personer fick valfri/vanlig träning och där skedde ingen statistisk signifikant skillnad inom något område. Den aeroba träningsperioden hade ingen effekt på de anaeroba egenskaperna hos spelarna i form av höjd på vertikala hopp, styrka eller snabbhet (Helgerud et.al., 2001).
2.3 Fotbollens träningslära
I Svenska Fotbollförbundets tränarutbildning ingår fotbollens träningslära i kurslitteraturen, skriven av Paul Balsom. Innehållet består framförallt av riktlinjer för hur fotbollsanpassad träning ska genomföras med teorier och praktiska förslag. Alla påståenden i texten har inte vetenskapliga belägg vilket är viktigt att poängtera. Till litteraturanalysen har jag valt att fokusera på delarna med fysisk fotbollsträning och fotbollsspecifik uthållighetsträning. (Balsom, 2003)
Definitionen Paul Balsom använder sig av till att förklara fotbollsspecifik uthållighetsträning är, förmågan att arbeta med högintensivt arbete under flera korta perioder och där mellan perioder med lågintensivt arbete eller vila. Detta kallas för intermittent (oregelbundet) arbete vilket en fotbollsmatch består av. För att kunna arbeta med hög intensitet under matcher finns det två träningsområden att bygga upp, intermittent aerob uthållighetsträning och intermittent anaerob uthållighetsträning. Fler fördelar med denna sortens träning är att spelarna klarar av att hålla koncentrationen uppe längre och därmed sina taktiska eller tekniska färdigheter. Bollen ska ingå i träningen för att träningen ska bli fotbollsspecifik, det ska vara syftet med all träning hos alla lag i alla divisioner. Att träna fotbollsspecifikt är även anledningen till varför intermittent aerob uthållighetsträning prioriteras, en spelare blir bra på det han tränar och därför är det relevant att träna det som sedan ska genomföras senare. Wilmore och Costill beskriver och ger understöd för denna specifitetprincipen i ”Physiology of sport and exercise”. Vill någon bli en 10 000-
meterslöpare genomförs uthållighetsträningen på ett sätt och om han/hon vill bli fotbollsspelare där distansen är ca: 10 000 meter under en match med intermittent arbete genomförs träningen på ett annat sätt. (Balsom, 2003)
Rekommenderad träning är smålagsspel i olika former där intensiteten kan anpassas till den eftertraktade belastningen hos spelarna. Att träna smålagsspel är inte bara bra för att det är intermittent arbete, andra egenskaper i form av teknik, speluppfattning och snabbhet tränas upp samtidigt. Problemet är att det kan vara en svår uppgift för tränarna att organisera det tillräckligt bra för att få fram tillräckligt hög belastning hos spelarna, ett bra verktyg är pulsklockor. (Balsom, 2003)
Målsättningar: Med fotbollsspecifik uthållighetsträning är målsättningen att förbättra eller bibehålla kroppens förmåga att fylla på med energi under högintensivt arbete. Hög intensivt arbete kan definieras som accelerationer, inbromsningar, riktningsförändringar, upphopp, ryck och tacklingar. Andra syften med träningen är att förbättra eller bibehålla kroppens förmåga till återhämtning efter hårt eller högintensivt arbete. Detta resulterar i att spelare kan arbeta i högt tempo under längre tid i matcher. Sista syftet är att träna upp förutsättningar till att kunna hålla uppe de tekniska, taktiska färdigheterna och behålla koncentrationen. (Balsom, 2003)
Typ av träning: I träningen ska fokus ligga på att träna det som är typiskt för fotboll,
anledningen är att då tränas de rätta musklerna som sedan ska användas till match. Genom att spela 3 mot 3 blir det bra aerob uthållighetsträning samtidigt som teknik, speluppfattning, fotbollsspecifik snabbhet och koordination tränas upp. Att träna med boll och smålagsspel över 30 minuter ger samma effekt med intensitet och hjärtfrekvens som löpning utan. Framförallt blir träningen mer motiverad för spelarna om bollen ingår.
(Balsom ,2003)
2.3.1 Fysiologiska effekter
De fysiologiska områden fotbollsspecifik uthållighetsträning påverkar är, de centrala och lokala delarna av kroppen. Centrala delarna är hjärta, lungor och blodvolymen träningen har effekt på. De lokala delarna är muskelmassa, enzymaktivitet, fiberkaraktär, kapillärerna och
mitokondrierna. (Balsom, 2003)
Hjärtat förändras genom att bli större, starkare och får bättre pumpförmåga, blodvolymen blir större vilket resulterar i att mer blod kan pumpas ut hela tiden. Blodet ökar genom venous return vilket ökar blodtrycket och på så sätt ökar slagvolymen. Desto mer blod det pumpas ut, desto mer syrerikt blod får musklerna till att skapa energi genom aeroba
processer(Michelsik&Bangsbo2004). Effekten av detta blir möjlighet till längre arbete med hög intensitet och snabbare och bättre förmåga till återhämtning efter ett hårt arbete. Personen kan arbeta på en lägre intensitet av sin maximala förmåga i och med att den maximala förmågan ökas arbetar fotbollsspelare på en lägre nivå av sin förmåga efter det att förändringen skett.
Lungvolymen består av andningsmuskulaturen vilket blir starkare genom träning, men bara till en väldigt begränsad del. (Balsom, 2003)
Den lokala muskulaturen utvecklas efter hur den tränas och därav kommer det väsentliga med att träna så fotbollsspecifikt som möjligt för att rätt muskler ska tränas. Det innebär att de muskler som engageras i fotbollsspelandet är de som tränas. Musklerna förändras och anpassas efter de förutsättningar och krav de ställs inför, här ingår kapillärtäthet, enzymaktivitet, antalet
mitokondrier och fiberkaraktär. En fotbollsspelare behöver en blandning av snabba och långsamma fibrer, det tränas upp framförallt genom intermittent arbete. Via endast löpning i jämnt tempo tränas bara långsamma muskelfibrer upp och det centrala systemet. Den negativa effekten av för mycket löpning utan boll och utan tempoväxlingar är att snabbheten blir sämre hos spelarna då mer uthålliga och långsamma muskelfibrer tränats upp. (Balsom, 2003)
2.3.2 Belastning vid träning
Ett stort problem för fotbollstränare är att kunna mäta rätt belastning under träningen. Just detta är den enda eller största anledningen till att inte träna uthållighet fotbollsspecifikt genom t.ex. smålagsspel. Vid kontroll av belastning används i normalt fall tid och distans som faktorer och därför är det lättare att kontrollera intensiteten när spelare springer en viss sträcka. Under smålagsspel är risken stor för ojämn belastning mellan spelarna, några maskar och spelar på låg intensitet medan andra kanske arbetar hårt med en hög belastning. En bra metod för att mäta belastningen är med pulsklockor vilket är det optimala sättet eftersom spelare kan kontrollera och anpassa sig efter sin puls, andra sätt är med ett GPS system eller accelerometer där
rörelseändringar och intensitet kontrolleras på spelarna. Det har även bevisats att träning med boll är motivationshöjande för fotbollsspelare. (Balsom, 2003)
Det krävs kunskap och en vilja att utvecklas för alla tränare, många tränare använder sig av de träningsmetoder som de själva ingick i när de var spelare(Balsom, 2003). Resultatet av detta blir att den tradition och kultur som finns i klubbarna förs vidare med logisk följd att fotbollen inte utvecklas. (Balsom, 2003)
Intermittent aerob uthållighetsträning
Kan tränas genom korta arbetsperioder med hög belastning i 2 till 6 minuter. Det fungerar även att träna långa arbetsperioder med varierande hög och låg belastning under 10 till 60 minuter. Syftet med träningen är att kunna arbeta högintensivt under längre tid genom upprepade och oregelbundna perioder. Kroppens förmåga till bättre återhämtning efter hårt arbete blir också ett mål med träningen. Med 2 till 6 minuters intervaller ska arbetsbelastningen ligga på ca: 90% av den maximala hjärtfrekvensen. Om en spelare har en maximal hjärtfrekvens på 200 slag i minuten ska spelaren ligga på 180 slag per minut för att få rätt belastning. Av den totala
arbetsperioden ska 20-40% bestå av högintensivt arbete. I 10 till 60 minuters arbetsperioder bör hjärtfrekvensen ligga på 80-85% av maximala hjärtfrekvensen, 160-170 slag per minut. Det högintensiva arbetet bör vara 20% av den totala arbetsfördelningen. (Balsom, 2003)
Träning med intervaller rekommenderas vara 2:1 i relation till arbete/vila. Arbete på två,fyra och sex minuter rekommenderas 30-60sek, 1-2min och 2-3 minuters vila vid en sex minuters
intervall. Att träna med 2-6 minuters intervaller med högintenstivt i smålagsspel kan bli väldigt fysiskt krävande, därför krävs övervakning så att intensiteten inte blir för hög och mycket
mjölksyra bildas. Då blir träningseffekten fel och går över till anaeroba processer när det ska vara aerob träning. Starta lugnt i början av försäsongen och öka intensiteten ju närmare säsongen det blir. (Balsom, 2003)
2.3.3 Svenska Fotbollförbundets stegutbildning
Modellen nedanför visar hur tränarutbildningen är utformad och strukturerad mellan stegen. Tränarutbildningen gäller fram till 2007, men är under revidering. Eftersom de tränare jag har intervjuat är utbildade via Svenska Fotbollförbundet innan 2007 har jag presenterat den gamla modellen för de olika stegen. Mest aktuellt i modellen är fotbollens träningslära på steg tre vilket tre av fem intervjuade tränarna har deltagit och fått kunskap inom.
Grundkurs Ungdomstränarkurs 1(U1) Ungdomstränarkurs 2(U2) Ungdomstränarkurs 3(U3) Seniortränarkurs 1 (Steg 1) Seniortränarkurs 2 (Steg 2) En säsongs tränarerfarenhet UEAFA B Diploma Fotbollens Ledarskap Fotbollens träningslära Seniortränarkurs 3 (Steg 3) UEAFA A Diploma Seniortränarkurs (Steg 4) Två säsongers tränarerfarenhet mellan steg 1 och steg 2 En säsongs tränarerfarenhet UEAFA Pro Diploma
Innehållet i de olika kurserna för tränare
Utbildningen försöker ge en ökad förståelse i teorin och praktiken för ledarskap, spelförståelse, teknik, träningslära och målvaktsspel. Här kommer en lista på innehållet i de olika stegen och kurserna för fotbollstränare:
Grundkurs (2 dagar)
Teori Praktik
Träna och leda små lirare Träna och leda små lirare(pass 1) Spelets grunder Spelets grunder (pass 2)
Teknik Planering (pass 3)
Planering Reglerna och domarrollen
Fotbollens träningslära (1.5 timmar) Ledarskap
Steg 1 (3 dagar)
Teori Praktik
Teknik Praktik 1
Spelets grunder Praktik 2
Ledarskap Fotbollens träningslära (2 timmar) Fotbollens träningslära
Att vara tränare Praktik 3
Planering Praktik 4
Målvaktsträning Målvaktsträning (Ingår grupparbete och redovisning)
Steg 2 (4 dagar)
Teori Praktik
Spelets grunder Praktik 1
Målvaktsträning Målvaktsträning Matchbesök/analys Praktik 2
Fotbollens träningslära Fotbollens träningslära (3 timmar)
Praktik 3
Praktik 4
Praktik 5
(ingår grupparbete och redovisning)
Ledarskap (3 dagar)
Ämnen
Fotbollens framväxt, ledaren Ledaren
Ledarskapets makt Fyspass
Kommunikation
Etik och moral (grupparbete) Rollspel
Prestationspsykologi (Johan Plate) Att leda lag
Fotbollens träningslära (3 dagar)
Teori Praktik
Träningsfysiologi/fysisk fotbollsträning Årsplanering
Hjärtfrekvensmätning
Fotbollsspecifik uthållighetsträning Fotbollsspecifik uthållighetsträning (5 timmar) Kost och vätska/damfotboll
Doping,tobak och alkohol
Fotbollsspecifik snabbhetsträning Fotbollsspecifik snabbhetsträning Fotbollsspecifik snabbhetsträning/Styrketräning
Steg 3 (7 dagar)
Teori Praktik
Spelsystem och taktik Praktisk instruktion 1 Spelarutveckling och individuell träning
Ledarskap Praktisk instruktion 2 Förberedelse matchanalys Praktisk instruktion 3 Match(analys av match)
Träningslära (3 timmar) Praktisk instruktion 5 Samarbete lagtränare och målvaktstränare
Träningsplanering Redovisning
Steg 4
Del 1: (6 dagar)
Första veckan består av: Träningsplanering, praktiskt leda två träningar, göra matchanalys, hålla matchgenomgång, leda ett av lagen under match, två föreläsningar om träningsfysiologi och målvaktsträning.
Del 2: (sommaren)
Denna period består av att tränaren ska föra en dagbok under sommaren(minst 15 träningar och 5 matcher)
Del 3: (3 dagar)
Här ska dagboksarbetet redovisas, granskas och diskuteras. Föreläsningar om fotbollsjuridik och internationell fotboll.
(Totalt 5 timmars träningslära)
Sammanfattning: För att sammanfatta hur mycket träningslära tränarutbildningen använder sig av har jag räknat ihop totalt 19.5 timmar. I kursen ”fotbollens träningslära” använder jag mig bara av den fotbollsspecifika träningen som är på fem timmar. Detta betyder att en tränare med en steg fyra utbildning har en kunskap inom fotbollens träninglära baserad på ca: 20 timmar totalt(1/2 högskolepoäng). En jämförelse kan göras med Malmö högskolas idrottsvetenskapliga program där utbildningen med inriktning på ledarskap har totalt 400 timmar träningslära(20
högskolepoäng). Frågan jag ställer mig är hur mycket kunskap en tränare kan få på 20 timmar i träningslära? En förförståelse kan skapas, men om tränarna verkligen förstår och kan tillämpa den teorin i praktiken är osäkert.
2.4 Fotbollens kultur
Hur det ser ut i fotbollens och klubbarnas inre liv med dess traditioner och kultur ska jag gå igenom. Det relevanta är hur kulturer skapas och hur det påverkar det vi gör.
För att reda ut vad kultur är och står för tänker jag framföra två stycken citat, det första från Harry Kerbo från 1989, "The learned part of human behaviour"(Cashmore,2000,sida 2, introduktionen). Andra citatet är " That complex whole which include knowledge, belief arts, law, morals, custom and other capabilities and habits acquired by man as a member of society" av Sir Edward Burett Taylor från 1871 (Cashmore,2000,sida 2,introduktionen).
Idrotten och samhället med dess olika ideal och förutsättningar har förändrats genom tiden. Det har gått från amatörism och ideal som "fair play" med viktiga värden i form av att alltid göra sitt bästa, uppträda korrekt, sköta sig, tåla saker och att vara seriös till en marknadsbaserad idrott med professionalisering, ökad kommersialisering och globalisering av fotbollen. Fotbollen var fram till professionaliseringen (1967 i Sverige) en folkrörelse med social anknytning till arbetarklassen och arbetarrörelsen, inte en marknadsorienterad verksamhet (Peterson 1989). Nu är idrotten en marknadsorienterad verksamhet med proffs som har idrotten till yrke genom de pengar han eller hon får från föreningen och sponsorer. Hur idrotten blev professionell och rationaliserades med
ökad prestationsorientering och konkurrens genom åren förklarade Allen Guttmann (1978) på ett bra sätt med sin teori baserat på sju stycken processer i sin bok "From ritual to record".
Sekularisering: Religion och religiösa riter blir mindre viktigt och prioriteras inte längre.
Likhet: En process med syfte att alla ska få vara med inom idrotten och alla ska vara med på lika villkor.
Specialisering: Här börjar idrottens specialisera sig mot en större gren- och rollspecialisering, ex positioner i ett lagspel. .
Rationalisering: inom denna process siktas det mot ett regelverk och utrustning som anpassas efter den aktuella verksamheten, syftet är en ökad målrelatering.
Byråkratisering: Idrottsadministration skapas med ansvar för regelverk och arrangemang. Kvantifiering: Spara, mäta och bedöma alla idrottsprestationer.
Rekord: Består av att spara alla rekord av resultat under lång tid, på detta sätt sker det även en tävling mot tidigare idrottsutövare och inte bara mot dem aktuella under tävlingens ögonblick.
Dessa processer står för idrottens omvandling till dagens moderna idrott och kultur enligt Guttmann (1978). Delar av processerna kan förklaras med exempel från svensk fotboll och Roy Hodgson under sin tid i Halmstads BK, framförallt den organisering och specialiseringen av rollerna inom laget som då inträffade. Denna förändring skedde i mitten av 1970-talet och har förändrat hela fotbollsfilosofin sedan dess med hur fotboll ska spelas. Principen av Hodgsons filosofi var att kunnandet skulle vara jämnt fördelat inom laget samtidigt som det fanns specialister på en del positioner och roller, tex målvakten, mittback och en spelmotor på mittfältet. Viktigt var att alla spelare skulle delta i spelet och att laget skulle försvara genom zonspel och inte punktmarkering (Peterson 1989). Skillnaden mot det tidigare spelsättet i svensk fotboll var att detta "kollektiva spel" var i högre grad mer organiserat. Det var ett mer
hegemoniskt spel på det sätt att laget alltid försökte skapa övertag genom att flytta över och hela tiden skapa överläge i antalet spelare på det området bollen befann sig. Genom att pressa
bollhållaren med understöd av medspelare försökte Halmstads BK styra spelet på det sätt de ville. Hegemonin står för bland annat att kunna bestämma ramarna för en verksamhet vilket var syftet med spelsättet (Peterson 1989).
Med den nya filosofin Hodgson införde blev det allt mer klart att fotbollen var ett lagspel där alla skulle vara beredda att göra sitt jobb och utnyttja sin talang för lagets bästa, divor accepterades inte. Det handlade om lagets framgångar, inte om de individuella spelarna. Detta har genomsyrat fotbollen i hög grad sedan dess.
Hodgson införde en mer professionell struktur med sin organisering av spelet och klubbens utveckling. Han tog större kontroll över spelarnas ansvar och agerande för att på det sättet styra dem mot en yrkesidentitet och yrkesroll. Här föreslog då Hodgson bättre service till spelarna i form av material, planer, friskvård och framförallt dagträning. Halmstads BK var en av de första klubbarna i Sverige där spelarna började träna en gång i veckan på dagtid, detta skulle skapa en känsla av ökad yrkesmässig kvalité. En försmak av professionella fotbollsspelares liv var helt enkelt syftet.(Peterson 1989)
Professionaliseringen är väl troligen den faktor som lagt grunden till dagens fotbollssamhälle, övergången från amatörism till professionalism kan enligt Peterson förklaras med två begrepp i form av "bruksvärde" och "bytesvärde". Amatörfotbollen kan teoretiskt vara en
bruksvärdeproduktion eftersom han menar att "bruksvärde" har allt som produceras. Det kan då till exempel vara en fotbollsmatch för spelarna som producerar och publiken i form av
konsumenter. Finns det ett bruksvärde till människor av produkten, kommer den att producerar, finns det inget bruksvärde så producerar produkten inte heller. Definitionen av amatörism är att den styrs av ideellt arbete och inte är en marknadsorienterad verksamhet. En folkrörelse som inte får drivas av ekonomisk vinning kan även amatörism förklaras med. Folkrörelsefotbollen kunde definieras som bruksvärdesproduktion. Detta eftersom ingen eller väldigt få fotbollsspelare spelade för pengar, i princip ingen fotbollsspelare tjänade pengar på sitt fotbollsspelande under amatörism. Vilket då betyder att spelarnas syfte inte var ekonomisk vinning utan glädje åt sporten, publikuppskattning, kändisskap eller hjälp till att skapa arbete vilket klubbarna erbjöd för att värva spelare. Dagens professionella fotboll är till stor del marknadsanpassad och styrs av de ekonomiska förutsättningar klubbarna har. Bytesvärdet blir det värde en produkt har när det köps och säljs vilket bestäms av marknaden, för en klubb kan då varje poäng räknas om i ekonomiska termer för att få ett bättre värde på marknaden. En helt marknadsanpassad verksamhet blir ett aktiebolag som börsintroducerats med syfte att maximera vinsten. I denna teori menar då Peterson att spelarna blir produktionsfaktorn för verksamheten och har bindande
kontrakt med begränsad frihet. För spelet blir resultatet en process mot optimering av organisation, större effektivitet och spelarnas krav i form av bättre teknik, kondition, taktiskt kunnande ökar. (Peterson 1989) Med professionaliseringen följer en specialisering inom flera områden för att maximera resultat. Här inkluderas en specialisering inom träningsfysiologi i syfte att förbättra och specificera fotbollsträningen för ett bättre resultat på planen.
Inom svensk fotboll skapades professionaliseringen framförallt för att stoppa spelarnas
utvandring till de andra och större ligorna där de fick mer pengar och kunde ha fotbollen i form av yrke (Andersson 2002). Pressen ansåg redan på 1960-talet att fotbollen med dess evenemang var ett populärkulturellt spektakel vilket ligger på samma spår som professionalismen. Detta ansågs vara ett bra sätt att stoppa utvandringen av spelarna eftersom det gick att erbjuda bättre förmåner om klubbarna drog in mer pengar och sedan möjligheten till att binda spelarna via kontrakt(Andersson 2002).
Bourdieu förklarar människans erfarenheter om vad den varit med om, hur de agerar och dennes sociala förutsättningar som allt sker inom med ordet habitus. Fundbergs undersökning av dagens pojkfotboll i "Kom igen gubbar" visar tecken på att hegemonisk maskulinitet präglas i pojklag. Den gemenskap det skapades inom pojklaget Bollinge IF kunde ses som en sorts hyllning till hegemonisk maskulinitet eftersom mycket snack i omklädningsrummet bestod av uttryck för en genus ordning. Enligt Fundberg fanns det en stämning där maskulinitet står över femininitet oavsett vem feminiteten tillhörde, kvinnor eller andra grupper av män. Sedan uttrycktes det klart att heterosexualitet överordnar homosexualitet bland pojkspelare och ledare. Kulturen inom pojkfotbollen har blivit en pendling mellan hierarki och gemenskap, tävlan och gemenskap, lek och allvar. (Fundberg 2003). Problematiken skapas då fotbollstränare har den högsta positionen inom lagets hierarki där spelarna ska lyssna och följa order från tränaren. Det är inte bra om tränaren inte har tillräckligt bra kunskap inom till exempel träningsfysiologi och börjar ifrågasättas för sina metoder.
Habitus-begreppet från Bourdieu bygger på individens tidigare och samlade erfarenheter, det styr sedan personens föreställning om saker och ting, förmåga och praktiker. Men på djupet är habitus betydligt mer invecklat, det står för det sätt individen handlar, tänker, uppfattar och värderar sin
omvärld. Det är mer en självklarhet om vad individen tycker eller har för smakskillnad. För en tränare kan det vara i form av träningsprinciper eller strategier, där hans erfarenhet spelar en betydande roll. För omvärlden kan det tyckas konstigt om de värderar sin fotbollsfilosofi på ett annat sätt utifrån sin egen "smak" och erfarenhet. Det självklara för en tränare kan tyckas obegripligt för en annan med annorlunda habitus.
"en djupt liggande känsla för vad som är rätt och fel" beskriver Lars-Magnus Engström(1999) habitus. Det känns som en bra sammanfattning på hela begreppet, men vad formar då ens habitus? Ett exempel kan vara de tränare i dagens fotboll som själv varit spelare en gång i tiden och då formats av andra tränare. Till en början blir det under den tid då individen är som mest formbar, under barndomen. Det sociala umgänge och den miljö personen befinner sig i och växer upp påverkar och formar ens habitus, medvetet eller omedvetet. Det viktiga att komma ihåg är att saker har olika värden och innebörd för olika personer med respektive habitus.
För att summera så har det blivit en kraftig professionalisering sedan slutet av 1960-talet med troliga konsekvenser att tränarna blev mer belästa för att hänga med i utvecklingen och kunna maximera resultatet av bland annat träningen hos spelarna.
3 Metod
Val av metod har baserats på den tid jag haft till förfogande för att göra ett bra arbete utan mycket brister. Det optimala hade varit att observera ett fotbollslag under ett år på varje träning och match för att själv se hur laget tränade. Sedan analysera den informationen med min kunskap och litteratur inom området med syfte att undersöka optimerad träning för fotbollsspelare. Nu har jag inriktat mig på en mer kvalitativ metod där jag intervjuar tränare för att ta reda på deras
träningsmetoder, kunskap och syfte med aerob träning. Problematiken med metoden är att tränarna kan säga en sak och göra en annan när det gäller vilka träningsmetoder de använder sig av och att de utförs korrekt för att klassas som aerob låg-,medel- och högintensiv träning. Men samtidigt är det min uppgift att tolka och analysera deras svar mot den litteratur och teorianalys jag byggt upp. Mitt syfte är inte att upptäcka hur vanligt ett fenomen är, utan mer att belysa hur det kan se ut.
”Kvalitativa studier säger sällan något om hur pass vanligt ett fenomen är” (Fundberg 2003, sida 45)
Jag har använt mig av en låg grad av standardisering i intervjuerna för att få öppna svar med mycket information. Det har varit en delvis fokusering på en del frågar där jag måste vara lite petig för att få utförliga svar. Det är om träningsmetoderna för aerob träning och hur tränarna vet att det är rätt sorts intensitet och metod för att träna den specifika uthållighetsträningen de syftar till. Struktureringen har varit hög inom det området där jag vill ha lite mer exakta svar på frågorna, annars har jag använt mig mer av en lägre strukturering för att låta tränarna prata på eller diskutera för sin filosofi med syfte att jag ska få mer underlag till min analys. Intervjuerna har haft en tidsram från 30 minuter till en timme. Jag måste tillägga att jag inte har använt mig av någon inspelning under intervjuerna. Materialet är från den sammanfattning jag har gjort av anteckningarna från intervjuerna. Detta kan vara problematiskt på grund av felaktig tolkning och sämre trovärdighet. Orsaken av tillvägagångssättet är brist på tid och möjlighet till utrustning för att kunna spela in intervjuerna.
Hög grad av strukturering Låg grad av strukturering
Hög grad av standardisering Låg grad av standardisering (Patel&Davidson,1994)
Enkät med fasta svarsalternativ
Intervjuer där man önskar göra en kvantitativ analys av resultat
Enkät eller intervju med öppna frågor
Fokuserade intervjuer
Intervjuer där man önskar göra en kvalitativ analys av resultaten
I modellen av Patel och Davidson(1994) pendlar jag mellan en hög grad av standardisering och strukturering med en låg grad av standardisering. Det kan även tänkas att en låg grad av
strukturering används under en del tillfällen.
Urval: Samtliga fem tränare är slumpmässigt utvalda med krav att de måste träna ett lag i
division 1-3 och bo i Skåne. Orsaken till detta är att jag inte har tid, resurser eller möjlighet att ge mig ut på längre resor för att intervjua fotbollstränare. Att använda sig av telefonintervjuer tycker jag inte är intressant eftersom kvalitén då blir sämre. Samtidigt finns möjligheten att personen jag intervjuar inte tar det lika seriöst eller tvivlar på mitt syfte i frågan av att intervjua dem, vilket någon tränare ändå gjorde. Anledningen till varför jag valde att inte intervjua allsvenska tränare är på grund av att det bara finns tre skånska fotbollslag i allsvenskan. Att ge mig ut på några större resor var inte aktuellt och att få fem allsvenska fotbollstränare att ställa upp på intervjuer hade kunnat bli problematiskt på denna korta tid jag hade till förfogande(10 veckor). En annan orsak är att anonymiteten av de personer jag intervjuat hade minskat betydligt då det inte finns många tränare att välja på.
Kvalitativa Intervjuer: ”Social interaktion som innefattar en förhandling av sociala roller och referensramar mellan främlingar” (Svensson&Starrin 1996)
Den främsta anledningen för mig att använda kvalitativa intervjuer är med syfte att få kunskap om fotbollstränares attityder eller uppfattning i en mängd frågor inom området aerob
uthållighetsträning.
Förståelse, trovärdighet eller validitet: Hur stor trovärdigheten är i en kvalitativ forskning baseras på den försäkran jag har för de empiriska beläggen i texten och att det är en rimlig tolkning av informationen jag tagit fram(Svensson&Sterrin 1996). Det finns fem typer av validitet inom kvalitativ metod och analys: beskrivande, tolkande, teoretiskt, generaliserbarhet och värderande. Detta är punkter jag har tagit hänsyn till i de intervjuer jag gjort och sedan använt till min analys. Främst har jag använt mig av beskrivande, tolkande och värderande i min undersökning.
Källmaterial: Det källmaterial jag använt mig av har till störst del baserats på Balsom och Bangsbo&Michalsiks böcker vilket jag har till grund i litteratur- och teoribakgrunden. Deras litteratur ligger även till grund för den analys jag har till intervjuerna med tränarna. I studierna jag redovisat ligger Helgerud och Hoff bakom de flesta och de har gjort mycket forskning kring aerob uthållighetsträning för fotbollsspelare. Till störst del har böcker använts för att bygga upp teoridelen av arbetet, därtill har sedan några studier lagts till för att komplettera med forskning i området. Till sist intervjuar jag fem stycken fotbollstränare för att få information om hur aerob träning tränas i klubbarna. Därefter analysera hur det skiljer sig från praktiken till litteraturen, traditioner och den utbildning tränarna genomgått.
3.1 Jämförelse mellan vetenskap och utbildning
Vetenskap: Jag gjorde en litteraturanalys av de studier Stolen et.al.,(2005),Hoff et. al.,(2004,2002),McMillan et.al.,(2004) och Platt et.al.,(2001) har skrivit om aerob uthållighetsträning för fotbollsspelare.
Utbildning: Litteraturanalysen av utbildningen var på boken "fotbollens träningslära" av
Balsom(2003). Paul Balsom är fysioterapeut för det svenska fotbollslandslaget och har även gjort undersökningen om aerob uthållighetsträning för fotbollsspelare vilket svenska fotbollsförbundet använder sig av till tränarutbildningen.
Syftet med analysen av de vetenskapliga studierna och litteraturen av fotbollsförbundets
utbildningslitteratur är att kunna jämföra, se skillnader och upptäcka vad som ligger till grund för tränarnas agerande hos klubbarna i valet av träningsmetoder.
4 Resultat&Analys
4.1 Jämförelse mellan vetenskap och utbildning
Vetenskap
Här används högintensiv träning till att förbättra den aeroba uthålligheten hos fotbollsspelare. Träningen utförs som ett komplement till den vanliga fotbollsträningen i form av en
dribblingsbana konstruerad av McMillan et.al.(2004). Träningsmomentet med dribblingsbanan utförs i intervaller och med boll för att skapa en fotbollsspecifik övning. Exempel på studier: • Hoff et.al.(2002) gjorde en studie på norska division ett spelare för att ta reda på vilken
intensitet intervallträning genom smålagsspel kan ge. Resultatet blev att spelarna
uppnådde 91% av deras maximala hjärtfrekvens och 85% av VO2 max vilket bevisar att smålagsspel kan ske i form av högintensiv träning.
• McMillan et.al.(2004) genomförde ett projekt med syfte att förbättra
syreupptagningsförmågan hos fotbollsspelare. En dribblingsbana byggdes och anpassades för att skapa den eftertraktade intensiteten på 90-95%(högintensiv träning) av den
maximala hjärtfrekvensen. Arbetstiden var i intervaller av fyra minuter och tre minuters aktiv vila med joggning på 70% av spelarnas maximala hjärtfrekvens.
Utbildning
Till förbättring av den aeroba uthålligheten används högintensiv träning ur ett
utbildningsperspektiv. Balsom(2003) förklarar fotbollsspecifik uthållighetsträning genom förmågan att arbeta högintensivt under flera korta perioder och där mellan nedvarvning genom lågintensivt arbete. Rekommendationerna är att träningen sker i form av smålagsspel och spel 3 mot 3 för att skapa en fotbollsspecifik uthållighetsträning.
• Fotbollsträning i form av intermitten(oregelbunden) aerob uthållighetsträning eftersöker Balsom(2003). Den eftersökta intensiteten är ca: 90% av den maximala hjärtfrekvensen för att skapa en högintensiv träning. Arbetsperioden bör vara i intervaller två till sex minuter med en relation på 2:1 i arbete/vila.
• Balsom(2003) säger även att längre arbetsperioder från 10 till 60 minuter fungerar, det går att dela upp tiden i fyra stycken 10 minutersintervaller eller träna till exempel en 30
minutersperiod. I denna form av träning ska hjärtfrekvensen vara något lägre, 80-85% av den maximala hjärtfrekvensen eftersöks.
Att förbättra den aeroba uthålligheten hos fotbollsspelare genom träningsmetoder med boll är ett överenskommet synsätt för både vetenskapen och utbildningen. Båda parter med Balsom(2003) och Hoff et.al.,(2002) påstår att träning med boll är bäst eftersom det är den mest
fotbollsspecifika metoden och det går att uppnå högintensiv träning vilket är syftet om det ska ske en ökning av den aeroba uthålligheten hos spelarna
4.2 Tränarintervjuer
Syftet med denna del är att intervjua fem fotbollstränare för att få svar på de frågor jag har i min problemformulering och frågeställning. Jag har presenterat i teoridelen olika perspektiv på hur aerob uthållighetsträning för fotbollsspelare bör bedrivas för att ge mest optimerad effekt. Bangsbo&Michalsik (2004), Balsom (2003) och studier från olika forskare ligger till grund för den analys jag gör av den praktiska träningen tränare använder sig av. De utvalda tränarna är aktiva i klubbar från division ett till tre, där fyra tränare finns i Sveriges och en i Danmark. Fyra av fem tränare har utbildning hos Svenska Fotbollförbundet där graden av utbildning benämns från steg ett till steg fyra. Ingen av tränarna benämns med sitt riktiga namn, dem har jag hittat på för att bibehålla anonymiteten.
4.2.1 Brian
En kort presentation av Brian, han är tränare för ett danskt lag i en av de tre divisionerna under högsta ligan i Danmark. Han har gått till steg tre i svenska fotbollsförbundets tränarutbildning och därtill halva steg fyra vilket han inte har avslutat. Större delen av karriären har han varit tränare i Sverige för flera klubbar i bland annat division ett till tre med bra framgångar och flera ligasegrar. I form av spelare har han varit aktiv i många år med erfarenhet från högre divisioner i Sverige och det är med den erfarenhet han samlat på sig mycket av den fotbollsfilosofi han använder sig av till bland annat sina träningsmetoder. Brian har varit tränare i 17 säsonger totalt och större delen av karriären har han varit aktiv i Sverige.
I min intervju med Brian försökte jag arbeta omkring de punkter jag redovisat i problemformuleringen och i frågeställning:
Hur tränar ni aerob uthållighetsträning i laget?
Under försäsongen låg fokus på att arbeta låg-intensivt med aerob uthållighetsträning för att skapa en grundkondition och en bättre återhämtning för kroppen. Det med anledning för att sedan klara av den aeroba högintensiva träningen under säsongsperioden. Den lågintensiva träningen bestod delvis av att springa en mil under januari och februari på en bestämd tid med syfte att skapa den grundkondition som behövs. All annan träning bedrivs med boll eftersom det höjer motivationen till att träna och det är en viktig faktor för fotbollsspelare, särskilt när spelarna inte har fotbollen som heltidsyrke tycker Brian. Den lågintensiva träningen med boll kunde vara i form av spelövningar med fokus på passningar, mottagningar eller skott där spelare måste förflytta sig en viss sträcka hela tiden för att komma till avslut vilket skapar en intervallträning. Den högintensiva träningen bedrivs främst genom smålagsspel med 3 mot 3 över en liten plan och i form av man mot man-markering för att skapa högre intensitet. Tempot ska hållas högt för att ge rätt effekt och bra träning, för att kunna hålla högt tempo med bra kvalité väljer Brian att prioritera längre vila än rekommenderat av Bangsbo(2004). Arbetsperioden ligger på en minut med två minuters vila efteråt och sedan en minuts arbete igen vilket ger en total period på fyra minuter. Här har Brian valt att anpassa intervallerna efter sin egen erfarenhet av vad han ansåg vara bäst under sin tid som spelare och under de tidigare åren han har varit tränare. Resultatet av intervallprincipen med längre vila eller i en del fall lika lång vila som arbete blir att intensiteten och hjärtfrekvensen inte uppnår tillräckligt hög nivå för att ge den eftertraktade
uthållighetsträningen. Samtidigt blir resultatet att spelarna lär sig att hantera en hög
mjölksyrekoncentration, det vill säga att träningen blir anaerob och inte aerob vilket syftet var. Istället väljer Brian att lägga fokus på att bli bättre fotbollsspelare på träningen som inte
förekommer i matchsituationen. Prioriteringen på träning och matcher är att spelarna ska ta rätt beslut, springa rätt och arbeta som ett lag. Jag tror att det kan vara orsaken till att Brian vill ha hög kvalité på spelet under arbetsperioden, det får bli på det sättet med bekostnad av lite sämre uthållighetsträning.
Hur kontrollerar/mäter du belastningen?
Problematiken är att klubben inte har resurser till att köpa in pulsklockor för att kontrollera hur hård belastningen är för de olika spelarna under träningen. När Brian var tränare för ett lag högre upp i seriesystemet användes pulsklockor till en viss del för att kontrollera belastningen genom att kolla pulsen vid varje vilopaus vilket ansågs vara ett bra hjälpmedel.Om träningen sedan har gett effekt eller inte bedömer Brian genom att studera matcherna och se om spelarna orkar löpa eller behålla tempot tillräckligt bra över hela matchen. Det blir en bedömningsfråga och en högst subjektiv sådan av tränaren där han sätter sitt kunnande på prov.
Träningsutformningen är baserad på?
Den grund Brian baserar sin kunskap om aerob uthållighetsträning på, är framförallt genom Bangsbo(2004). Här hämtar han en bra grund för var aerob uthållighetsträning är och sedan kombinerar han den litteraturen med sin egen erfarenhet för att få fram sitt träningskoncept. Erfarenheten är baserad på 15 års spelande i bland annat division ett i Sverige, han utgår mycket från vad han ansåg kändes bra under träningarna. Litteraturen från utbildningen med bland annat Balsom(2002) använder han inte till sina träningar, men samtidigt är Brian medveten om vem Balsom är och hans bok "fotbollens träningslära".
Syftet med träningen?
Förutom att orka hålla högre tempo under längre tid i matcherna och en bättre
återhämtningsförmåga är framförallt syftet att kunna hantera mjölksyran på ett bättre sätt. Brian menar att det inte går att undvika mjölksyra i slutet av matcherna och därmed tränas kroppen till att vänja sig vid mjölksyran så den inte får en chock när det kommer.
För en aerobt tränad person med resultat av högre maximal syreupptagning och större maximal minutvolym är den maximala mjölksyreproduktionen och förmågan att arbeta aerobt oförändrad. Men genom att ha fått ökad andningsfrekvens med ökad andningsdjup och andningsfrekvens förbättras förmågan att kunna avlägsna bland annat mjölksyran från musklerna. På detta sätt kan
