• No results found

Varför måste vi vila?

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Varför måste vi vila?"

Copied!
42
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

LÄRANDE OCH SAMHÄLLE Barn Unga Samhälle

Examensarbete

Grundnivå

15 högskolepoäng

Varför måste vi vila?

En studie om barn och pedagogers syn på förskolans vilostund

Why Do We Have to Rest?

A Study of Children's and Teacher´s Views on Preschool Nap

Cecilia Rasmusson

Alexandra Norrman

Lärarexamen 210hp Examinator: Annika Åkerblom

Barndoms- och ungdomsvetenskap, distans Handledare: Sara Berglund

(2)

2

Förord

Det har varit en mycket spännande, givande och intressant process att genomföra den här studien. Att undersöka vilans funktion på två olika förskolor har gett oss inblick i vilans betydelse för pedagoger och barn, vilket innehåll som erbjuds under vilostunderna och hur delaktighet och inflytande upplevs ur pedagogers och barns perspektiv. Efter ett väldigt gott samarbete mellan oss två studenter kan vi nu presentera vårt arbete.

Arbetet kring vår studie med intervjuer och observationer har vi gjort tillsammans på de två olika förskolorna. När all empiri var insamlad valde vi att transkribera tillsammans för att på så sätt inte missa något relevant. Under hela arbetets gång har vi haft en ständig kontakt med varandra genom samtal, mail, sms och träffar. Vid dessa tillfällen har vi även diskuterat och anlyserat litteratur som ligger nära till hands för vår studie. Vi har båda två lagt lika mycket tid på studiens alla delar under arbetets gång med litteraturläsning, analysering och textskrivning.

Vi vill rikta ett stort tack till alla informanter, både pedagoger och barn. Tack för att ni ville delta i vår studie genom intervjuer och observationer, utan er hjälp hade vi inte kunnat genomföra det här arbetet. Vi vill också tacka våra familjer, arbetskamrater och vänner som har varit förstående och stöttande under hela studiens tidskrävande process. Tack även till vår handledare Sara Berglund som väglett oss och varit ett mycket stort stöd under hela vårt arbete.

(3)

3

Sammanfattning

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka vilan för de större barnen, vilken betydelse har den för barnen och vad anser pedagogerna att vilan har för funktion. Avsikten har också varit att studera om barnen får vara delaktiga och påverka sin vila med innehåll och uppbyggnad. Bakgrunden till att vi valde att göra studien är för att det är ett ämne som sällan diskuteras utan sker oftast bara på rutin inom förskolan.

Studiens tidigare forskning fokuserar på områdena barnperspektiv och barns perspektiv och delaktighet och inflytande.

Genom intervjuer med både pedagoger och barn samt observationer på två olika förskolor har vi fått en inblick i hur vilostunden anses ha för funktion för barn och pedagoger samt hur den är uppbyggd med innehåll och miljö.

Slutresultatet av vår studie är att vilan för det mesta är en rutinsituation efter lunch och innehållet varieras med till exempel böcker, cd-sagor och massage. Pedagogernas syn på vila handlar först och främst om att barnen behöver en stunds avkoppling och varva ner från vardagens stress. Barnen ges möjlighet till att använda sina erfarenheter och fantasi när de skapar egna bilder av böckernas och cd-sagornas innehåll. Pedagogerna anser också att vilans innehåll kan väcka barnens nyfikenhet och intresse av läs-och skrivförståelse. Barnens tankar och erfarenheter om vilans funktion är för dem förknippat med en stunds avkoppling efter lunchen för att maten ska sjunka ner. Både pedagoger och barn upplever att det finns möjlighet till delaktighet och inflytande under vilan.

(4)

(5)

5

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 7

1.1 Introduktion ... 7

1.2 Syfte och frågeställningar ... 8

2 Tidigare forskning ... 9

2.1 Barnperspektiv och barns perspektiv ... 9

2.2 Delaktighet och inflytande ... 10

3 Metod ... 12 3.1 Metodval ... 12 3.1.1 Pedagogintervjuer ... 13 3.1.2 Barnintervjuer ... 13 3.1.3 Observationer ... 14 3.2 Urval ... 15 3.3 Genomförande ... 15 3.4 Forskningsetiska överväganden ... 16

4 Resultat och Analys ... 18

4.1 Presentation av förskolorna ... 18

4.1.1 Lönneberga förskola ... 18

4.1.2 Stjärnans förskola ... 19

4.2 Hur kan barn vila? ... 20

4.2.1 Observationer och pedagogers erfarenheter ... 20

4.2.2 Barns erfarenheter ... 23

4.2.3 Analys av vilans uppbyggnad och struktur ... 24

4.3 Varför ska barn vila? ... 25

4.3.1 Ur pedagogers perspektiv ... 25

4.3.2 Ur barns perspektiv ... 27

(6)

6

4.4 Vem bestämmer på vilan? ... 28

4.4.1 Pedagoger skapar delaktighet ... 29

4.4.2 Barns tolkning ... 34

4.4.3 Analys av informanternas uppfattningar om delaktighet och inflytande ... 35

4.5 Sammanfattning ... 36

5 Diskussion ... 37

5.1 Resultatdiskussion ... 37

5.2 Metoddiskussion ... 38

5.3 Förslag till fortsatt forskning ... 39

Referenser ... 40

(7)

7

1 Inledning

1.1 Introduktion

”Efter maten är det vila”, säger en pedagog till alla barnen som sitter vid matbordet. Enflicka som är fyra år tittar fundersamt på pedagogen och utbrister: ”Men varför måste vi alltid vila efter maten?” Pedagogen svarar: ”Vi vilar alltid efter maten, det är bra att ta det lite lugnt efter manhar ätit mat”. Med en bestämd ton säger flickan att hon tycker att man ska vila när man vill.

Den här dialogen utspelade sig på en förskola som en av denna uppsats författare varit i kontakt med. Situationen fångade vår uppmärksamhet, intresse och lust till att vilja undersöka vilans betydelse och uppbyggnad. Vilan är en rutinsituation som förekommer på de flesta förskolor. För de allra minsta barnen är vilan en sovstund efter lunchen, medan de äldre barnen som inte sover ofta erbjuds en avkopplande och lugn stund. Enligt Läroplanen för förskolan 1998 (Lpfö 98, rev 2010) ska förskolan ”erbjuda barnen en i förhållande till deras ålder och vistelsetid väl avvägd dagsrytm och miljö. Såväl omvårdnad och omsorg som vila och andra aktiviteter ska vägas samman på ett balanserat sätt” (2010:7).

Som blivande förskollärare, med många års erfarenhet som barnskötare, har vi inte stött på så många diskussioner eller reflektioner om varför man har vila, varför vilan är uppbyggd på ett speciellt sätt eller vad det är för innehåll som erbjuds. Vi har även mycket sällan hört någon diskutera om på vilket sätt barnen är delaktiga eller har inflytande över vilan. Därför har vi nu valt att göra en studie för att belysa dessa aspekter.

Vår studie kommer att ha sitt fokus på hur vilan är strukturerad och vilket innehåll som erbjuds för de äldre barnen. Studien kommer även att fokusera på vad pedagoger upplever och anser att vilan har för funktion och betydelse för barnen, även barnens erfarenhet och upplevelser av sin vila ska synliggöras. Vi har valt att utgå från hur vilan organiseras på två utvalda förskolor i två olika kommuner i Skåne.

(8)

8

1.2 Syfte och frågeställningar

Syftet med denna undersökning är att studera hur vilan för de äldre barnen (3-6 år) organiseras och upplevs av såväl pedagoger som barn på två utvalda förskolor.

Följande frågeställningar ligger till grund för vårt examensarbete:

 Vilken funktion har vilan, enligt pedagoger och barn?

 På vilket sätt är vilan uppbyggd?

 Hur ser barn och pedagoger på barns delaktighet och inflytande förhållande till vilan? Dessa tre frågor ligger till grund för studien och den är uppbyggd genom intervjuer med barn och pedagoger, samt observationer för att få en verklighetsbild av vilan.

(9)

9

2 Tidigare forskning

Under följande rubriker kommer vi att presentera relevant forskning och litteratur som är betydelsefull för vår studie. Det är begreppen barnperspektiv och barns perspektiv samt delaktighet och inflytande som redogörs och tydliggörs.

2.1 Barnperspektiv och barns perspektiv

Pramling Samuelsson, Sommer och Hundeide (2011:39) skriver att själva ordet perspektiv kommer från latinets perspectus, som betyder att se på, att se igenom, att undersöka. Som ett sammansatt substantiv skulle därför barnperspektiv i princip kunna betyda en särskild syn på barn eller ett sätt att se på barn. Det innebär att vuxna egentligen kan ha vilken syn som helst på barn, att barnperspektivet kan se ut på flera olika sätt, beroende på vad den vuxna själv tycker.

Det finns två begrepp som kan förklara olika synsätt på barn, det är barnperspektiv och barns perspektiv. Ett barnperspektiv är det vuxna tror sig veta om barnet, det är vuxna som skapar perspektivet utifrån sin förförståelse av vad ett barn är. Barnperspektivet innehåller olika föreställningar och olika syn på barn. En lärares barnperspektiv kan påverkas bland annat av hur barnet lär sig och hur det utvecklas. Sommer (2011:42) förklarar att barnperspektiv riktar de vuxnas uppmärksamhet mot en förståelse av barns uppfattningar, erfarenheter och handlingar i världen.

Barns perspektiv är istället det som representerar barns erfarenheter, uppfattningar och förståelse av sin livsvärld (2011:42). För att som vuxen kunna närma sig ett barns perspektiv, krävs det att man studerar barn, vad det gör och säger samt tolkar detta utifrån deras egna referensramar, kanske är ett barn så pass stort att det har utvecklat ett språk och kan förklara själv. Pramling Samuelsson och Sheridan (2003:71) menar att delaktighet och barns perspektiv på motsvarande sätt är ömsesidigt beroende av varandra. En förutsättning för att vuxna skall kunna göra barn delaktiga är att de har förmåga att närma sig ett barns perspektiv.

(10)

10

Att inta ett barnperspektiv innebär att vuxna uppmärksammar konsekvenserna av olika politiska beslut liksom vilka erfarenheter som ryms i de olika positioner som barn tillåts inta i ett bestämt samhälle. För detta behövs inte information från barnen själva, till skillnad mot att inta barns perspektiv, som innebär att barnen själva har lämnat sitt bidrag.

Pramling Samuelsson, Sommer och Hundeide (2011:39–40) framför även att vuxna har kanske inte tillträde till barnets värld men genom att observera och tolka barns koordinerande handlingar vid interaktion och genom en sund empatisk fantasi, kan vi börja utveckla en förståelse för hur barnet uppfattar omvärlden. För att närma oss barns perspektiv av sin omvärld krävs ett barnperspektiv som är baserat på vardagliga erfarenheter och/eller professionella insikter, det vill säga insikter som representerar vuxnas realistiska uppfattningar om barns uppfattningar och erfarenheter.

2.2 Delaktighet och inflytande

Forskning som rör delaktighet och inflytande i förhållande till barns vila finns det ingen, däremot finns forskning om barns delaktighet och inflytande som rör andra rutinsituationer på förskolan. Det finns många rutinsituationer i förskolan förutom vilan, några exempel är matsituationen och på- och avklädande. Pramling Samuelsson och Sheridan (2006) skriver att ett av de första demokratiska besluten ett barn kan fatta i förskolan kan vara när de får välja att äta morötterna eller inte.

Johannesen och Sandvik (2009:31) menar att delaktighet och inflytande inte bara handlar om att bestämma, det handlar om något mer. Det innebär att alla är en del av en gemenskap där man måste visa respekt och inkludera, oavsett åsikter och inställning. Delaktighet och inflytande inom förskoleverksamheten handlar inte heller om att vuxna tror att barn kan eller ska ta lika stort ansvar som vuxna i förskolan. Det formella ansvaret ligger och ska ligga hos de vuxna. Om vuxna vill att barn i förskolan ska få en möjlighet till att vara delaktiga och ha inflytande över sin egen tillvaro i förskolan betyder det också att de vuxna måste släppa på kontrollen. De vuxna behöver våga ta in det som barnen förmedlar genom sitt verbala och kroppsliga uttryck, såväl genom leken men även genom stillheten.

(11)

11

Roger Hart (1997) har utvecklat en modell som ser ut som en trappstege (se bilaga 1) för att undersöka i vilken grad barn är delaktiga och icke delaktiga. Det finna åtta olika trappsteg, längst ner på stegen finns icke delaktighet och ju längre upp på stegen man kliver, desto mer delaktighet finns hos barn.

På de nedersta tre trappstegen finner vi manipulation, dekoration och tokenism. Samtliga dessa tre innebär att de vuxna manipulerar barnet i frågor som barnet själv inte förstår innebörden av och vuxna menar att ”ändamålen helgar medlen”. De vuxna utnyttjar barnet utan att barnet själv vet om det, detta gör de vuxna för att stödja sitt eget budskap. De vuxna hör barnet men barnet får inte lov att säga sin åsikt.

På de tre mellersta trappstegen är barnet mer delaktigt, barnet är tilldelat men informerat vilket innebär att det är de vuxna som har bestämt att barnet ska vara delaktigt men barnet är det frivilligt. På det femte trappsteget är barnet konsulterat och informerat vilket menas med att barnet har blivit informerad men det är de vuxna som planerar men de tar barnets åsikter på allvar. På det sjätte trappsteget kallar Harts det att det är vuxeninitierad och de vuxna tar gemensamma beslut med barnen, barnet är med i diskussioner med de vuxna och de vuxna tar tillvara på barnens åsikter men det är ändå de vuxna som tar besluten.

Näst längst upp på Harts stege på steg sju är barnet betydligt mer delaktigt och Harts kallar det barninitierad och barnstyrd vilket betyder att barnet deltar i sin egen miljö själv och kan men hjälp av vuxna starta upp egna projekt. Längst upp på stegen är barnet mycket delaktigt. Här vill Hart visa att barn, trots att de är mycket delaktiga i sin egen situation och miljö inte är ensamma utan att en vuxen finns fortfarande till hands för dem. Hart vill inte skapa en delaktighetsmiljö där barn är helt självständiga utan vill visa att projekt som barn startar med en vuxen leder till att barn känner sig likvärdiga medborgare i samhället.

Klerfelt och Qvarsell (2012) skriver i sin bok om barns rätt till lek och vila. De förklarar att föräldrarnas ansvar stannar vid det egna barnet och föräldrar behöver alltså i utövande av inflytande inte ta hänsyn till andras barn. Men dock måste pedagogen ta hänsyn till alla barn i verksamheten. Förutom det enskilda barnets behov bör pedagogen även fundera över hur det påverkar gruppen som helhet om ett barns sömnbehov inte blivit tillgodosett, till exempel, vilka konsekvenser kan uppstå av ett övertrött barn i verksamheten? Vårdnadshavarens inflytande kan dessutom i praktiken innebära att pedagoger kan känna sig tvingade till att utföra handlingar som de själva anser vara kränkande, som att väcka övertrötta barn dag efter

(12)

12

dag. I sin bok nämner även Klerfelt och Qvarsell barnrättskonventionen, där det står att alla barn har rätt till lek och vila (Artikel 31 i konventionen, rätt till lek, vila och kultur).

3 Metod

Här kommer vi presentera vårt metodval och hur vi har gått tillväga för att samla in material till vår studie och även redogöra studiens forskningsetiska överväganden.

3.1 Metodval

I vår studie har vi att använt oss av kvalitativ metod. Stukát (2011:36) menar att det kvalitativa arbetssättet handlar om att tolka och förstå det resultat som framkommer, och inte om att generalisera, förklara och förutsäga. Intervjuaren strävar efter att karaktärisera och gestalta något. Vanliga angreppssätt i det kvalitativa synsättet är öppna intervjuer av olika slag. Vi använde oss av kvalitativ metod för att synliggöra pedagogers och barns erfarenhet och kunskap om ett ämne som för dem är bekant, nämligen den vila som utgör en rutinsituation i deras vardag på förskolan. Vi gjorde kvalitativa intervjuer för att informanterna skulle kunna ge så öppna och innehållsrika svar som möjligt. Precis som Johansson nämner, är ett av målen med den kvalitativa intervjun ”att få den intervjuade att ge så uttömmande svar som möjligt om det intervjun behandlar. Då måste frågorna anpassas så att intervjupersonen får möjlighet att ta upp allt hon har på hjärtat” (2004:25). Vi har utgått från en intervjuguide där det finns en del förutbestämda huvudfrågor som handlar om vårt ämne men frågorna var flexibla och varierande beroende på informantens svar, vilket gjorde det möjligt för oss att ställa följdfrågor.

Intervjuer med pedagoger och barn valde vi att göra för att synliggöra så många olika perspektiv som möjligt. Vi intervjuade barn som sover en stund på vilan och barn som vilar genom att ha en lugn stund med exempelvis sagobok, sagoband eller massage på sin vila. Åldern på barnen som deltog i intervjuerna var tre till sex år. Alla intervjuer blev inspelade

(13)

13

med en diktafon eller mobiltelefon, precis som Stukát (2011) skriver så är det en fördel att använda sig av ljudinspelning för då kan man lyssna på det flera gånger.

Det gjordes även observationer under barnens vilaför att kunna studera på djupet hur vilan är uppbyggd, strukturerad och vad den innehåller.

3.1.1 Pedagogintervjuer

Det var pedagoger på förskolan som medverkade på intervjuerna, informanterna var både förskollärare och barnskötare. Intervjuerna var semistrukturerade, vilket innebär att vi utgick från en del bestämda grundfrågor som handlade om vårt ämne men frågorna var flexibla och kunde ändras om en hel del under intervjuernas gång. Johansson (2004) skriver att beroende på vad informanterna svarar, tar upp för olika perspektiv och infallsvinklar kan intervjufrågorna varieras så att det kan ställas följdfrågor till informanterna. Vi ville ta del av och komma åt informanternas tankar, åsikter, erfarenheter och kunskap genom deras uttömmande och utförliga svar, därför använde vi oss av semistrukturerade intervjuer.

För att komma åt hur pedagogerna tänkte kring vila valde vi att intervjua dem kring deras tankar runt vila och hur denna organiseras. Vår studie vill också lyfta fram barns delaktighet och inflytande, informanterna fick därför berätta hur dem tar tillvara på barnens tankar, åsikter, uttryck och idéer kring vilan. Informanterna fick även beskriva sina erfarenheter och dela med sig av allt som kan ske på vilan och hur de gör så att vilan blir en avkopplande stund för alla som deltar. Informanternas upplevelser om vad vilan har för effekt på barnen var en del av studiens mål att synliggöra.

3.1.2 Barnintervjuer

Intervjuer med barn som var mellan tre till sex år blev gjorda på samma förskolor där vi intervjuade pedagogerna. Vi intervjuade barn för att se hur de såg på innehållet och dess funktion av vilan, samt upptäcka deras tankar och på så sätt ta del av så många olika perspektiv som möjligt. Barnen valde vi att intervjua i grupp för det visade sig vara en trygghet för barnen att sitta tillsammans med sina kompisar när de samtalade, vilket kanske

(14)

14

resulterade i att barnen vågade säga vad de tyckte och tänkte. Esaiasson med flera (2007) menar att ett av målen med att intervjua och samtala i grupp är att få fram alla deltagarnas åsikter, upplevelser och perspektiv.

Barnens åsikter och idéer analyserades genom frågor som handlade om att de fick berätta vad de gör på sin vila, vad de tycker om sin vila, varför de tror man vilar på förskolan och om de får lov att vara med och bestämma vad de vill göra på vilan och om de inte vill vila, vad de erbjuds att göra då.

Vi var väl medvetna om att vi skulle få ändra frågornas formulering om det visade sig att barnen inte förstod intervjufrågornas innebörd. Precis som i pedagogintervjuerna var det semistrukturerade intervjuer för barnen, där frågorna utgick från en del bestämda grundfrågor som var relevant för vår studie. Men vi studenter som intervjuade var flexibla och lät frågorna ändra ordning utifrån hur informanterna utvecklade sig i sina svar.

3.1.3 Observationer

Observationer har skett på de två utvalda förskolorna under ett par tillfällen på olika dagar och när det är olika pedagoger som ansvarar för vilan. Vi ville observera för att få en djupare inblick i hur vilan är uppbyggd, strukturerad och vilket innehåll som erbjuds.

Observationerna har till en viss del nedtecknats med papper och penna. Att på ett detaljerat sätt beskriva vad som händer, vad som sägs och hur det sägs är viktigt, menar Johansson (2004) som hävdar att anteckningarna bör ligga så nära det verkliga förloppet som möjligt, även replikskiften ska skildras.

Vi har även använt oss av kamera där vi filmade vilan för att få inblick i vad som sker under vilans gång och fånga exakta uttryck, händelser, påstående och åsikter bland deltagarna. Patel och Davidson (2003) menar att observationer är bra att använda sig av för då kan man studera beteenden och skeenden i ett naturligt sammanhang i den exakta stunden som de inträffar.

(15)

15

3.2 Urval

Här presenterar vi vilka förskolor, vilka personer vi valde och varför vi valde dessa för vår studie.

Vi valde att vända oss till två olika förskolor som ligger i olika kommuner, där har vi intervjuat förskollärare, barnskötare och barn. Förskolorna har vi gett fingerade namn, Lönneberga förskola och Stjärnans förskola. Båda förskolorna är kommunala. Lönneberga förskola består av fyra avdelningar och Stjärnans förskola har tre avdelningar.

Förskolorna är bekanta för oss på ett eller annat sätt och det är därför vi valde att göra intervjuerna och observationerna där för vi var kända ansikten för pedagoger och barn, därmed tror vi att det skapade trygghet hos alla deltagare.Dock funderade vi på om barn och pedagoger skulle agera annorlunda för att de känner oss och ge sådana svar som de tror att vi ville ha men vår förhoppning var att de gav oss svar utifrån deras egna erfarenheter och åsikter. För barnen förklarade vi att vi var där, tittade på dem och ställde frågor till dem för att vi ville lära oss mer om hur deras vilostund fungerade.

3.3 Genomförande

Vi tog kontakt med pedagogerna på förskolorna och undrade om de ville delta i vår studie. De blev informerade om vad det var för studie, syftet med studien och hur vi skulle gå tillväga. Samtliga pedagoger ville medverka så vi begav oss dit för att intervjua men innan dess hade vi mailat ut våra grundfrågor som skulle ställas på intervjun så att pedagogerna kunde förbereda sig om de ville. Pedagogerna blev även tillfrågade om det var ok att intervjun spelades in på en diktafon och att vi antecknade en del med papper och penna, detta var okej för allihop.

Vi bestämde oss för att alla intervjuer med både barn och pedagoger skulle ske på förskolan för att informanterna skulle känna sig trygga och bekväma i den miljön som de är bekanta med.

(16)

16

Pedagogintervjuerna har skett enskilt i deras personalrum där vi har kunde sitta ostört och hade gott om tid att samtala om intervjufrågorna. En av oss studenter ställde frågorna och hade en mer ledande roll samt förde samtalet med pedagogerna medan den andre av oss tog hand om diktafonen och antecknade med penna och papper.

Samtidigt som vi var på förskolan vid några olika tillfällen för att intervjua en del pedagoger, delade vi ut en informationslapp till föräldrarna där de skulle godkänna om deras barn fick lov att delta i vår studie, både på intervjuer och observationer. Alla barn fick lov att delta.

Barnen blev intervjuade i grupp och sammanlagt intervjuades fem barngrupper med tre barn i varje grupp, vi upplevde att barnen gav mer utförliga svar när de satt tillsammans med sina kompisar. När vi intervjuade barnen så satt vi inne på deras avdelning medan övriga barn och pedagoger var ute på förskolans gård. Barnen blev inspelade med diktafon och en av oss studenter förde även anteckningar på papper.

Observationerna har skett under olika tillfällen på förskolorna, vi valde att observera när olika pedagoger höll i vilan för att få många olika aspekter. När vi observerade vilan använde vi oss av en kamera för att filma situationerna. Vi ville inte sitta i ett hörn och få uppmärksamhet, därför valde vi att vara aktiva deltagare. Kameran placerades på en plats där den inte drog till sig uppmärksamhet och intresse från barnen utan fångade hela vilans process.

3.4 Forskningsetiska överväganden

Här presenterar vi de fyra forskningsetiska principer som vi har utgått ifrån i vår studie, nämligen informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2002).

Informationskravet betyder att alla deltagare, ska bli informerade om deras uppdrag i studien

och vilka förutsättningar som gäller. Vi berättade för informanterna, i vårt fall pedagoger, barn och föräldrar om att det här är vårt examensarbete som vi gör under den sista terminen på vår utbildning, Barndoms- och ungdomsvetenskap på Malmö högskola. Ambitionen med vår studie var att undersöka, studera, synliggöra och bredda kunskaperna om en vanlig rutinsituation som vilan. Informanterna, både pedagoger och barn blev informerade om att de

(17)

17

kommer bli inspelade med diktafon under intervjuns gång och att vi skulle föra anteckningar med papper och penna. Under observationerna gjorde vi observatörer anteckningar med papper och penna men även använde vi oss av kamera där vi filmade deras vila.

Samtyckeskravet innebär att alla som medverkar i studien själva får bestämma om de vill

delta, hur länge de vill delta och under vilka förutsättningar de vill delta. Pedagoger och barn på förskolan blev informerade om att det är frivilligt att medverka och att de kunde avbryta intervjuerna närsomhelst eller välja att inte delta i våra observationer. Som Johansson (2004) nämner ”skall de ha fått tillfälle att ge ett informerat samtycke till sin medverkan och de skall när som helst kunna avbryta sitt deltagande, utan att behöva oroa sig för några negativa konsekvenser” (2004:23). Vi lämnade även ut information till föräldrarna så att de kunde ge sitt godkännande till att deras barn fick lov att medverka i vår studie. Alla föräldrar valde att godkänna att deras barn fick vara med. Det är viktigt att deltagarna känner sig trygga, bekväma och litar på oss så att det skapas respekt mellan alla som deltar på intervjuerna och observationerna och att deltagarna blir informerade om hur studien är upplagd i stort sett utan att känna tvång i att behöva medverka (Kvale, 1997).

Konfidentialitetskravet betyder att deltagarna i studien blir anonymiserade och ingen obehörig

får ta del av de anteckningar, intervjuer eller filmer som ligger till grund för vår studie. Vi tillgodosåg anonymiteten och berättade för alla deltagare att deras namn har fingerats och även förskolornas namn vi besökte för intervjuer och observationer är påhittade, samt har vi inte angett vilka kommuner det gäller. Ingen av deltagarna kan identifieras av någon utomstående och informanterna fick reda på att allt material kommer att raderas efter att vi har avslutat vårt arbete.

Nyttjandekravet innebär att allt insamlat material används till forskningsändamål och att all

empiri med intervjuer och observationer är bara till för vår studie. Aktörerna får inte bli förda bakom ljuset utan det är undersökningens verkliga syfte som är fokus och inget annat (Kvale, 1997). Alla deltagare i vår studie fick ta del av den informationen som även fanns med i informationsbrevet till föräldrar och pedagoger. Det tydliggjordes även för deltagarna att de får ta del av studien när den är slutförd och kan på så sätt se att det är studiens relevanta syfte som är presenterat.

(18)

18

4 Resultat och analys

Det här kapitlet börjar med en presentation av förskolorna och informanterna som deltagit i vår studie. Informanternas svar och våra observationer har därefter placerats under olika rubriker beroende på innehållet. Kapitlets tre huvudrubriker är, ”Hur kan barn vila?”, ”Varför ska barn vila”? och ”Vem bestämmer på vilan?” Under de tre rubrikerna har vi först valt att redogöra informanternas åsikter, såväl ur pedagogers som barns perspektiv. Våra observationer presenteras under de olika rubrikerna där observationernas innehåll lyfter fram och ger en bild av rubrikens frågeställning. Därefter görs en jämförande analys utifrån alla informanters åsikter och observationernas innehåll, slutligen diskuteras slutresultatet i en sammanfattning sist i kapitlet.

4.1 Presentation av förskolorna

Här presenteras de två förskolor och de pedagoger som har deltagit i studien. Båda förskolorna är kommunala förskolor men hör hemma i olika kommuner i Skåne. Pedagogerna som har deltagit är antigen utbildade förskollärare eller barnskötare och de barn som har deltagit är mellan tre till sex år.

4.1.1 Lönneberga förskola

På förskolan Lönneberga är verksamheten uppbyggd genom åldershomogena barngrupper, det finns sammanlagt fyra avdelningar på förskolan. De två avdelningarna som observationerna ägt rum på har var sin barngrupp med 18 barn i åldrarna fyra till sex år, avdelningarna har vi döpt till avdelning Blå och Röd. Det är två förskollärare och en barnskötare som arbetar på respektive avdelning.

På Lönneberga förskola är det pedagogerna Lollo, Linda, Lena, Lasse och Laura som har deltagit i vår studie. Pedagogerna på båda avdelningarna har valt att dela upp barnen i två

(19)

19

grupper när de har vilaför att barnen ska få vila i en mindre grupp och de har delat upp barnen efter ålder, fyraåringarnai den ena gruppen och fem- och sexåringarna i den andra gruppen.

Vilan sker inomhus på de båda avdelningarna och varje avdelning använder två olika rum inne på sina avdelningar under vilostunden. Ibland under sommarmånaderna kan vilan ske utomhus på förskolans gård på liggunderlag eller filtar.

4.1.2 Stjärnans förskola

Stjärnans förskola är en förskola med tre avdelningar, två av avdelningarna finns inne på förskolan och en av avdelningarna är en uteavdelning. Det har skett en observation på varje avdelning på Stjärnans förskola.

En av avdelningarna på förskolan har en barngrupp med 17 barn i åldrarna ett till fem år, här arbetar två barnskötare och en förskollärare. Deras vila är uppdelad i två grupper och vilostunden sker inomhus. De allra yngsta barnen sover i ett rum på madrasser och de äldre barnens vila sker i ett annat rum där de sitter i en soffa eller ligger på madrasser. Den här avdelningen kallar vi Lilla avdelningen.

På den största avdelningen på Stjärnans förskola finns det 32 barn inskrivna i åldern ett till fem år. Personalen består av tre förskollärare och fyra barnskötare. De arbetar utifrån åldershomogena grupper på avdelningen under den dagliga verksamheten, exempelvis fyraåringar och femåringar i en grupp. De yngsta barnen sover inomhus i ett rum på madrasser och de äldre barnen är uppdelade i två olika grupper under vilostunden, deras vila sker inomhus i två olika rum. Den här avdelningen kallar vi Stora avdelningen.

Stjärnans förskola består även av en uteavdelning och arbetar efter inriktningen utomhuspedagogik, det finns 15 barn inskrivna på avdelningen och barnen är i åldern tre till fem år. Här arbetar en förskollärare, en pedagog med inriktning utomhuspedagogik och en barnskötare. Uteavdelningen håller till på förskolans gård och i närområdet men de har även ett litet hus på förskolans gård som de använder som sin inomhusavdelning. Där har de olika aktiviteter ibland, det kan till exempel vara samlingar, läsning, yoga för barn, avslappning eller lekar. Vilan på uteavdelningen sker för det mesta utomhus på liggunderlag under ett plasttak men ibland inomhus på madrasser i deras lilla hus.

(20)

20

Pedagogerna som har deltagit i vår studie från Stjärnans förskola är Sven, Sofia, Sigrid, Sanna och Susanne.

4.2 Hur kan barn vila?

Under den här rubriken presenteras först våra observationer som synliggör hur barns vila kan vara utformad och även pedagogers erfarenheter framförs, därefter är det barns erfarenheter som redogörs och till sist görs en avslutande analys som visar hur vilan kan vara uppbyggd.

4.2.1 Observationer och pedagogers erfarenheter

Vi delar upp barnen i två grupper för att vara i en mindre grupp. Tanken är att läsa något som är lagom utmanande och avancerat för just den gruppen att lyssna på. De lite yngre barnen får ligga på var sin madrass då någon/några ibland har behov av att sova. För dem läser vi enklare böcker, lyssnar på cd-sagor eller har lugn musik med massagebollar. För de äldre sitter pedagogen och två barn i en soffa och resten av barnen på en stor madrass så att alla kan se när vi visar bilder från boken. I den här gruppen brukar vi dock läsa böcker med få bilder, kapitelböcker och även lyssna på lugn musik och utöva massage på varandra med exempelvis piggbollar. (Lasse)

Pedagogen Lasse på Lönneberga förskola förklarar för oss att vilans innehåll behöver varieras, det är därför bra att både läsa böcker med många eller få bilder, de försöker anpassa böckerna efter ålder och mognad säger han. Lasse berättar dock att kapitelböcker är något de satsar lite mer på i gruppen med fem- och sexåringar så att barnen kan utmana och utveckla sin fantasi och på så sätt skapa egna mentala bildertill texten som läses upp. Utifrån barnens erfarenheter kan mansedan relatera till böckernas innehåll och arbeta vidare med det i deras vardag, till exempel arbetas det med vänskap på avdelningen försöker vi sträva efter att läsa böcker som handlar om vänskap, menar Lasse.

Följande observation sker på avdelningen Blå, där Lasse arbetar. Här har alla fem- och sexåringar vila efter lunch varje dag i en myshörna med soffa, där finns även några madrasser som ligger bredvid varandra och tillsammans bildar dem en stor madrass. På madrasserna ligger det ett par olika stora kuddar och några filtar, även några stora gosedjur som tillhör förskolan ligger där. I soffan sitter pedagogen och på var sin sida om pedagogen får det sitta

(21)

21

ett barn, vilka barn det blir bestäms genom att pedagogen drar två lappar från en skål och på de olika lapparna står barnens namn.

Enefter en är barnen färdiga på toaletten och de börjar slå sig ner på madrasserna, någon har sitt eget gosedjur med sig i famnen och någon har en plastfigur med sig. Barnen sätter sig varsomhelst på madrasserna, ett av barnen berättar för oss att det inte finns bestämda platser på madrasserna men i soffan så är det lapparna i skålen som bestämmer vem som får sitta bredvid fröken. Det är ganska lugnt i myshörnan och barnen har satt sig eller lagt sig till ro, någon ligger och pillar på sitt gosedjur och några av barnen samtalar om en film som de har sett hemma. Nu kommer pedagogen Lasse till myshörnan, han tar skålen från hyllan som sitter på väggen och tar upp två lappar.

Lasse: - Så alla barn, nu ska vi se vem som ska sitta bredvid mig idag. Lova(5år): - Hoppas det blir jag för jag har faktiskt inte suttit där på jättelänge.

Lasse: - Det är ju faktiskt så att alla får det någon gång och Lova, du satt i soffan förra veckan, det finns några som inte gjort det på länge. Idag blev det Loke(5år) och Livs(6år) tur.

Både Loke och Liv skiner upp i ett leende och nästan skuttar fram till soffan av glädje och sätter sig på varsin sida om Lasse. Lasse håller upp boken Kalle och chokladfabriken och tittar på oss samtidigt som han berättar att det är en kapitelbok. De har valt tillsammans med barnen att läsa den här boken efter att pedagogerna märkt att där funnits ett stort intresse av det genom att barnen har sett ”Kalle och chokladfabriken” på film och många av deras diskussioner, samtal och lekar har handlat om just den berättelsen. Är det någon som kommer ihåg vad vi läste om igår? undrar Lasse.

Lucas(5år) börjar berätta och några andra barn hjälper också till med återberättandet, det blir ett samtal mellan barn och pedagog där alla ges tillfälle till att komma till tals. Efter en stund börjar Lasse läsa på nästa kapitel och barnen lägger eller sätter sig till ro.

Den här observationen visar på en dialog mellan pedagog och barn, de samtalar om boken i ett samtalsforum där alla får lov att komma till tals. Lasse frågarunder återberättandet flera gånger om det är någon mer av barnen som vill berätta, tillägga eller fråga om något. Genom att pedagogerna varit lyhörda och tagit tillvara på barnens intresse har de låtit barnen vara delaktiga med att bestämma vilken bok som skulle läsas på vilan. Barnen har fått tillåtelse av pedagogerna att ha till viss del inflytande över sin vardag på förskolan.

(22)

22

Nästa observation sker på den Stora avdelningen på Stjärnans förskola, där delas de äldre barnen upp i två olika grupper inför vilan för annars blir det för många barn i en grupp. Vilan sker varje dag efter lunch på den här avdelningen. Pedagogen Sanna berättar att det är viktigt att man försöker nå fram till varje barn under sagostunden och det gör man i en mindre grupp menar hon. Sanna förklarar vidare att de försöker variera vilans innehåll med olika aktiviteter genom att läsa böcker, flano-sagor och ibland lyssnar de på olika avslappningsskivor för barn. Barnen kommer ibland med förslag vad de vill göra på vilan och ibland händer det att vi går ut direkt efter lunch, då utför devilan utomhus, säger Sanna.

Båda rummen där vilostunderna sker för de äldre barnen är ganska små, rummen är inredda med en fåtölj och en stor fluffig kudde som nästan alla barn får plats på, där ligger också ett par madrasser som barnen kan använda sig av. De två rummen är målade i ljusa färger, där finns också filtar och kuddar som barnen får använda sig av och i taket hänger där ljusslingor. Rummen ger en mysig och harmonisk känsla.

Den dag vi utför vår observation är det Sanna och Susanne som ska hålla i var sin vila. Sanna fortsätter på en kapitelbok som de har läst i ett par dagar i den vilogruppen och Susanne väljer en bok ifrån deras låda med böcker som de har varit och lånat på biblioteket. Barnen berättar för Susanne att den boken har de redan läst men Susanne hävdar att de har läst alla böcker i lådan och ibland får man därför läsa en bok flera gånger. Barnen som deltar på Sannas vilostund ger ett intresserat och fokuserat intryck medan barnen som deltar på Susannes vilostund har svårt för att sitta eller ligga still. Susanne måste avbryta sin läsning flera gånger för att tysta barnen som pratar och hon får även be ett av barnen lämna rummet för han/hon stör.

Varför barnen på Sannas vila upplevs som mer fokuserade än barnen på Susannes vila kan diskuteras utifrån några tänkbara perspektiv. Intrycket Sanna ger är att hon lever sig mer in i bokens innehåll genom att ändra röst- och tonläge. Hon använder sig av hela sin kropp när hon läser och hon bjuder även in barnen i diskussion under läsningen, hon besvarar barnens frågor med hjälp av sina erfarenheter och barnens erfarenheter.

Susanne däremot upplevs ha ett mindre kroppsligt uttryck och läser ungefär i samma tonläge hela tiden och tystar barnen på direkten när de öppnar sin mun. ”Under vilans gång ska det faktiskt vara tyst för annars missar man innehållet i boken” säger Susanne flera gånger till

(23)

23

barnen. Upplevelsen är att det inte finns lika stort samspel i kommunikationen mellan pedagog och barn som det fanns i Sannas vila. En tanke som vi observatörer fick var att man som pedagog kanske ska ställa sig frågan hur man ska göra när man hamnar i situationer där barnen tappar fokus, finns det något man kan göra annorlunda för att fånga deras intresse eller ska man helt enkelt avbryta sagostunden?

Vid ett annat tillfälle träffar vi Sven som arbetar på uteavdelningen på Stjärnans förskola. Han berättar att de ibland har någon form av vilostund men att det inte är en rutinsituation som sker varje dag hos dem på en bestämd tid. Det är dessutom frivilligt för barnen att delta. Han påpekar att på uteavdelningen försöker pedagogerna vara flexibla i största mån och vill arbeta utifrån barnens intresse och delaktighet, de vill försöka undvika att styra och avbryta för mycket i barnens lek och utforskande med olika bestämda rutinsituationer. Sven berättar även att ibland vill barnen gå in till ”husets hjärta” som är det stora rummet som ligger mitt i den befintliga förskole byggnaden. Där går de dit för att pyssla, vila, läsa eller ibland barn yoga. Allt beror på vad det är barnen vill, säger Sven.

4.2.2 Barns erfarenheter

Under barnintervjuerna är många av barnen överens om att de gillar sin vila, de nämner även att de tycker om att vila efter maten för då orkar de leka mer på eftermiddagen. När barnen blir tillfrågade om vad de vill göra på sin vila, säger majoriteten av barnen från båda förskolorna att de vill en fröken ska läsa ur en bok eller höra på en saga från en cd-skiva. Några av barnen nämner att de brukar få massera varandra på sin vila. Det gillar de eftersom det är både roligt och skönt, och skulle därför gärna vilja göra det lite oftare. Det bästa med att vila är också att man kan ligga på mjuka madrasser med många kuddar, gosedjur och filtar säger ett av barnen på Lönneberga förskola.

På Stjärnans förskola berättar Smilla(4år) att de har vila efter maten varje dag men om man inte vill vara med på vilan får man lov att göra något annat. Man får inte störa de som vill vila så därför är det bra att till exempel sätta sig och rita eller lägg ett pussel. Detta tycker Smilla är väldigt bra för då är det ingen som tvingar henne att vila om hon inte själv vill och hon avslutar då med att säga att lägga pussel kan också vara ett sätt att ta det lugnt och vila på.

(24)

24

Sixten(5år) som går på uteavdelningen på Stjärnans förskola delger att han tycker det är bra att de inte har en bestämd vila efter maten varje dag. Han berättar att ibland är man kanske inte trött efter maten och därför är det bra att de själv får välja om de vill vila eller inte. Sixten berättar vidare att de oftast får lov att vila närsomhelst på dagen, det är bara att gå in och hämta liggunderlagen och lägga sig vart man vill ute på gården. Sixten säger att han tycker mest om när fröknarna läser böcker med många sidor och efter en lång förklaring förstår vi att det är olika kapitelböcker som han tycker om. Sixten avslutar med att säga att det är skönt med vila utomhus och ibland bygger de kojor på gården där de också kan vila och det är det mysigaste han vet.

Lisa(4år) på Lönneberga förskola påpekar under intervjuns gång att hon oftast inte vill vila för hon vill leka eller göra något annat efter maten. Men alla hennes kompisar vill vila, vilket innebär att Lisa inte har någon att leka med, därför brukar hon ändå gå in och vila efter en stund. Men Lisa påpekar tydligt att hon aldrig blir tvingad till att vila om hon inte vill utan kan gå och göra något annat, som till exempel rita eller lägga pussel.

4.2.3 Analys av vilans uppbyggnad och struktur

Efter gjorda observationer och intervjuer kan man se att avdelningarnas vila är ganska lika varandra. Pedagogerna delar upp barnen i mindre grupper för att förhoppningsvis kunna nå fram med vilans mening till varje enskilt barn. Pedagogerna påpekar att det är viktigt att variera innehållet och vill man fånga barnens intresse har pedagogernas inlevelse i böckerna en stor betydelsefull roll. Vilans innehåll består till mesta del av bilderböcker, kapitelböcker och cd-sagor, ibland använder de sig av piggbollar och utför massage på varandra. I barnintervjuerna lyfter barnen fram att de tycker mycket om massage och önskar att de skulle ha det oftare på vilan.

Vilan är för det mesta en rutinsituation efter lunch på alla avdelningar utom på uteavdelningen på Stjärnans förskola, där lyfter pedagogerna fram att de strävar mot flexibilitet och anpassar verksamheten efter barnens intresse, alltså har de vila när barnen önskar det. Men de andra avdelningarna påpekade också att de strävar efter att tillgodose barnens intresse och synpunkter i val av innehåll under vilostunden. Det händer också att vilostunden görs utomhus för att barnen har önskemål om att gå ut direkt efter lunch.

(25)

25

Rummen där vilorna sker påminner om varandra, de är inredda med soffor, madrasser, kuddar, filtar och ljusslingor. Barnen får även ha med sig en egen sak som till exempel gosedjur eller plastfigur under vilostunden. Här skiljer sig också uteavdelningen ifrån de andra på så sätt att de vilar utomhus på liggunderlag, både under ett plasttak eller under bar himmel.

Våra upplevelser är att de flesta pedagoger och barn gillar sin vila efter lunch, både rummens inredning och vilans innehåll. Dock påpekar både pedagoger och barn att om man inte vill delta på vilan så erbjuds man att göra något annat, som till exempel lägga ett pussel i närheten där vilan sker.

4.3 Varför ska barn vila?

Hur uppfattar då pedagoger och barn vilans funktion och mening? Följande text kommer därför presentera pedagogers och barns erfarenheter från de båda förskolorna om varför man ska vila. Först redogörs pedagogernas perspektiv, sedan barnens perspektiv och slutligen görs en jämförande analys.

4.3.1 Ur pedagogers perspektiv

Alla barn och vuxna tror jag behöver ha en stund under dagen där man kan varva ner och inte behöva tänka på allt som sker, till exempel kompisrelationerna. Då den stunden på dagen det inte är massa rörelser bland barn och vuxna, ljudnivån är också låg. Idag lever vi i ett stressigt samhälle så det är viktigt att alla får ta en paus då och då. (Lollo)

Lollo som arbetar på avdelning Blå på Lönneberga förskola anser att barnens dag på förskolan ibland är mycket intensiv och hektisk på grund av många barn, små ytor och hög ljudnivå. Barnens vardag präglas också mycket av vem man ska leka med och det uppstår många konflikter om kompisar och material. På så sätt menar hon att det är viktigt för barnen att få varva ner, koppla av och finna ett lugn inom sig. Hon påpekar också att pedagogerna upplever att barnens förmåga till koncentration blir bättre när barnen inte är stressade och genom vilan får barnen möjlighet till att ”stressa ner”.

(26)

26

Lollo berättar vidare att ha högläsning på vilan kan vara en bra grund för barnens läs- och skrivförståelse, barnen blir bekanta med bokstävernas utseende, hur bokstäverna ljudas och barnens språkutveckling utvidgas. Hon menar på så sätt att det är viktigt att barnen på förskolan erbjuds olika samtalsforum med olika innehåll, vilket är positivt för barnens språkutveckling.

Sanna som arbetar på den största avdelningen på Stjärnans förskola vill belysa vikten av att man som pedagog engagerar sig och utstrålar ett intresse av vilans stund. Hon menar att man på så sätt fängslar barnen till att delta, fokusera, utbyta upplevelser och erfarenheter med varandra. Sanna berättar även vidare för oss att det råder lite delade meningar bland personalen på avdelningen om vilan. En del av personalen tycker att vilan är en aktivitet som har en positiv inverkan på barn, till exempel får barnen varva ner, de får chans att hämta ny energi, barnen får möta språket, blir bekanta med bokstäver och ljud, deras fantasi utvecklas och deras erfarenheter kan sättas i relation till böckernas berättelser. Andra ur personalen tycker att vilan bara är en rutinsituation som är bra att ha efter lunch eftersom man på bästa sätt kan lösa exempelvis personalens raster och möten, avslutar Sanna med innan hon går iväg för att förbereda vilan.

Sven som arbetar på uteavdelningen berättar att han tycker det är viktigt att läsa böcker för barnen för det ger dem en inblick i läs- och skrivförståelse, barnen blir bekanta med bokstäver och ljud men han förklarar att läsa böcker kan man göra närsomhelst på dagen och inte bara på en bestämd tid. Han vill också betona att ibland brukar de läsa för barnen utan att visa bilder, på detta sätt menar han att barnen utmanas genom att använda sin fantasi och skapa bilder utifrån sina egna tankar och erfarenheter.

Efter att vi sammanställt alla pedagogernas intervjusvar och försökt analysera pedagogernas utsagor som handlar om varför barn ska vila, är vår tolkning att det till största del handlar om att barnen behöver varva ner en stund under dagen. Majoriteten av alla informanterna svarade först och främst att de har vila för att barnen ska få möjlighet till att koppla av ifrån den stressiga vardagen. Pedagogerna upplever att barn idag är mycket stressade, de har svårt för att varva ner och koncentrera sig i olika situationer.

När vi diskuterade vidare om varför barn ska vila så var det en del av pedagogerna som gick in på den pedagogiska aspekten som handlar om att öka barns intresse av läs- och skrivförståelse. Båda pedagogerna, Sven och Sanna berättar att de vill utveckla barns fantasi

(27)

27

genom att läsa böcker utan att delge bilderna som redan finns i böckerna. Men när vi samtalade med dem om det ämnet i deras enskilda intervjuer upplyste de oss om att det är något de vill arbeta vidare med barnen på något sätt, och eventuellt få syn på om en sådan aktivitet har någon sorts effekt på barnens fantasiutveckling. Men hur de ska arbeta vidare med det är fortfarande under planering.

4.3.2 Ur barns perspektiv

Lucas(5år)på Lönneberga förskola berättar att hans mamma även säger att det är bra att vila efter maten för maten man har ätit måste sjunka ner försiktigt. Lucas förklarar vidare att en gång när han inte vilade efter maten fick han ont i magen, vilket resulterade i att han fick vila i soffan tills magondan försvann. Lova(5år) hoppar in i diskussionen och menar att man kan vara lite trött ibland och ha ont i magen, då är det bra att vila för man blir pigg, glad och ofta försvinner det som gör ont i magen. Hon berättar också att alla behöver vila, även vuxna och ibland vilar hela hennes familj mitt på dagen när dem är hemma och lediga tillsammans.

Smilla(4år) berättar att ibland gillar hon att vila och läsa en bok, bäst gillar hon när pedagogerna läser böcker med många sidor i som de måste läsa i flera dagar. För där finns inte så många bilder och då får man själv hitta på vissa bilder i sitt huvud, och det är bra att använda sin fantasi ibland förklarar Smilla.

När vi frågade barnen i deras gruppintervjuer på båda förskolorna fick vi känslan av att barnen inte riktigt vet varför de ska vila. Den anledningen som barnen nämner direkt är att de vilar för att ta det lugnt efter maten för annars kan man få ont i magen. Vi upplever att det är något som barnen har hört av vuxna och det är kanske det första pedagogerna anger som en anledning när barnen ifrågasätter varför de ska vila. Det känns dock som om barnen har till största del godtagit den anledningen på de avdelningarna som man har vila som en rutinsituation efter maten för vi upplever inte att de inte gillar eller vill vila. Där är några barn som säger att det inte vill vila efter maten men de tydliggör ganska snabbt för oss att det är aldrig någon som tvingar dem att vila utan då får man lov att göra något annat.

(28)

28

4.3.3

Analys av pedagogers och barns uppfattningar om vila

Pedagogernas och barnens uppfattningar är till en viss del lika och kan på ett sätt kopplas ihop till en gemensam tolkning. Pedagogerna nämner att de tycker vila är något som är bra att ha en liten stund under barnens dagliga verksamhet på förskolan. De anser att alla behöver någon form av avkoppling eller paus ifrån det hektiska samhället vi lever i och dess förväntningar. Barnen nämner att det är bra att vila för att maten ska sjunka ner för annars får man kanske ont i magen, de berättar även att det är skönt att vila en stund på dagen för då blir man piggare och orkar leka mer. Barnen delger sina uppfattningar utifrån deras egna erfarenheter och upplevelser, de väver även in vad vuxna i deras närhet tycker och gör angående vila. Däremot har pedagogernas syn på vila ett pedagogiskt syfte, de syftar på att barnens språkutveckling vidgas. Barnen blir bekanta med bokstävernas utseende, hur de ljudas och deras ordförråd och ordförståelse ökas.

Pedagogerna upplever också att barnens fantasi utmanas, deras upplevelser och erfarenheter kan sättas i relation till sagornas värld. Det enda barnen nämner i sina intervjuer som kan sättas i relation till pedagogernas ovanstående uppfattningar är när en flicka berättar att hon tycker om när pedagogerna läser böcker med få bilder för på så sätt kan man hitta på egna bilder i sitt huvud. Här påvisas det tydligt hur olika uppfattningar pedagoger och barn kan ha om en gemensam aktivitet.

Avslutningsvis vill vi poängtera att pedagogerna anser sig ha en tydlig bild om varför barn ska vila men däremot upplever vi att barnen inte är lika medvetna om varför de ska vila. Varför är det så? Kan det vara så att pedagogerna inte tydliggjort för barnen vilka olika betydelser en vila kan medföra? Kanske känner de flesta av barnen trygghet i sina olika rutinsituationer på förskolan och därför ifrågasätter inte dessa? Eller kunde frågan till barnen om varför de tror att de vilar ställas på ett annat sätt?

4.4 Vem bestämmer på vilan?

En av studiens frågeställningar handlar om barns delaktighet och inflytande, därför är det intressant att studera om barnen på förskolorna som deltagit i vår studie ges möjlighet till det. Först presenteras våra observationer och pedagogernas aspekter, därefter barnens upplevelser och slutligen görs en analys av alla informanternas uppfattningar.

(29)

29

4.4.1 Pedagoger skapar delaktighet

Följande observation sker på Stjärnans förskola på den Lilla avdelningen.

Barnen sitter i den stora hörnsoffan som är placerad i ett av hörnen på avdelningen, de tittar på bilder och diskuterar vad de ser i böckerna. De flesta av dem skrattar och verkar glada, några av barnen ser märkbart trötta ut. Då kommer pedagog Sigrid in i rummet.

Sigrid: - Hej barnen, är ni mätta i magen nu? Några av barnen: - Jaaaaa!

Sigrid (vänder sig till Samuel(3år), som ser trött ut): - Samuel, vill du sova idag? Du får sova om du vill, det har ju din mamma sagt. Är du trött?

Samuel: - Nä, jag vill höra på saga här.

Sigrid: - Okej, säg till om du ångrar dig. (Hon ler mot pojken och stryker honom över håret.) Då läser vi då, vilken bok ska vi ta idag?

Några barn håller upp böckerna de tittat i innan läsningen och vill att de ska läsa just den boken de har i sin hand. En flicka som heter Selma(4år) håller upp boken Rödluvan och

vargen. ”Jag tar den här idag, den har vi inte läst på länge. Orkar ni höra fler böcker sen kan

vi läsa fler annars tar vi dem en annan dag”, säger Sigrid.

Sigrid börjar läsa och barnen lyssnar nyfiket, de ser nöjda ut med valet av bok. Barnen sitter i soffan och pedagogen sitter framför dem på en liten stol. Hon läser och visar bilderna på varje sida innan hon vänder blad. Barnen gör små påpekande och ställer frågor under tiden när de ser något på bilderna. Sigrid svarar och hon låter även barnen svara på en del frågor som ställs under sagostunden.

Här visar Sigrid hur hon lyssnar på barnen och tar tillvara på deras funderingar och frågor om bokens innehåll genom att besvara dem med sina egna erfarenheter. Dessutom bjuder hon in barnen till att besvara varandras frågor utifrån deras kunskap och upplevelser. Sigrid låter även Samuel få avgöra om han vill sova eller inte sova, hon visar honom därmed också att hon litar på hans egen uppfattning av att han inte är trött. På så sätt kan man säga att Sigrid försöker utgå från barnets eget perspektiv.

Vidare följer en observation från avdelningen Röd på Lönneberga förskola med pedagogen Linda och barn i fyraårsåldern.

Lunchen är snart över på avdelningen Blå på Lönneberga förskola och barnen har gått till toaletten för att tvätta sig efter maten, samtidigt går Linda in i det största rummet på avdelningen och börjar lägga fram madrasser. En kudde och en filt lägger hon också på varje

(30)

30

madrass. Hon tar även fram två cd-skivor, den ena cd-skivan är Alfons Åbergs och den andra är Pippi Långstrump. Innan hon lämnar rummet så drar hon ner gardinerna och sätter på lugn musik på cd-spelaren. Linda går till toaletten där barnen håller på att tvätta sig.

Efter en stund är alla fyraåringar på plats på sina madrasser och barnen får själv välja var de vill ligga idag. Men Linda berättar för oss att ibland får de placera ut var barnen ska ligga för en del barn har lite svårt för att ligga nära varandra. Hon syftar på att alla har rätt till att koppla av och få en lugn stund så därför får vi ibland styra vart barnen ska ligga fast helst vill vi undvika att styra för mycket.

Linda ställer sig vid bokhyllan där cd-spelaren står och håller upp de två olika cd-skivorna. Hon säger till barnen att idag kan de få välja att höra på Alfons Åberg eller Pippi Långstrump, men vi måste rösta. Barnen får räcka upp handen så att Linda kan räkna vilken saga som får flest röster. Idag blev det Alfons Åberg.

Ovanstående observation visa hurpedagogerna arbetar för att göra barnen delaktiga överi en situation som återkommer under deras vardag på förskolan. Pedagogernas målsättning är att barnen alltid ska få välja vart de vill ligga men ibland får pedagogerna placera ut barnen för att undvika att någon stör någon annan. Pedagogen Linda låter även barnen få avgöra vilken saga de ska lyssna på, vilket avgörs med en handuppräckning. Därmed blir det också ett demokratiskt beslut där majoriteten bestämmer vilken saga eller bok det blir i slutändan.

Barnen får lov att ibland välja vad de vill göra på vilan, om de vill lyssna på lugn musik, använda sig av massagebollar och önska vilken bok som ska läsas. En del barn tar även med sig böcker hemifrån som de vill att vi ska läsa på vilan. Jag tycker det är viktigt barnen får känna att de blir tagna på allvar och att vi låter dem komma med egna idéer om vad de vill göra. Vi vuxna måste komma ihåg att vårt perspektiv inte alltid är detsamma som barnens perspektiv. (Linda)

Här betonar Linda att det är meningsfullt att låta barnen vara delaktiga och ge dem möjlighet till inflytande under sin vardag på förskolan. Linda påpekar att vuxna människor måste se barnen som likvärdiga medmänniskor som vi kan lära oss mycket av och inte bara tro att det är de vuxna som lär barnen. Den egna barnsynen hos varje individ är till stor del en viktig aspekt på hur man väljer bemöta och ta tillvara på barns intresse och erfarenheter. Linda poängterar också att hur viktigt det är att förstå skillnaden mellan barnperspektiv och barns perspektiv. Hon hävdar att många vuxna tror sig veta vad som är bäst för barnen utifrån de vuxnas synpunkter och erfarenheter utan att gå in på djupet i barnens perspektiv och ta reda på vad de tycker, tänker och upplever.

(31)

31

Sven som arbetar på uteavdelningen är också inne och berör begreppet barns perspektiv med nedanstående citat.

Vi pedagoger på Stjärnans förskola har faktiskt diskuterat det här sinsemellan med vila efter maten. Vem är vi som ska bestämma när barnen behöver sin lugna stund, de kanske behöver den på morgonen efter frukost, efter mellanmål eller när vi har kommit ut? Det är inte vi som ska bestämma vad barnen vill göra, vi kan bestämma vad de kan göra, men inte vad de vill, vi vill att barnens tid här på förskolan ska bli så värdefull som möjligt för dem själv. Självklart kan man locka in barnen till det mesta, men varför ska det vara så viktigt att läsa just efter maten? Det är bättre att göra det när barnen själva vill, annars tar de inte till sig det som står i boken och vad jag som pedagog försöker förmedla. (Sven)

Sven säger att de har vid vissa tillfällen som till exempel på olika möten diskuterat vad de olika rutinerna på förskolan har för funktion, vad innebörden är med deras bestämda rutiner som återkommer varje dag. Han säger att ibland rullar dagarna bara på som de brukar och har alltid gjort utan att man stannar upp och ställer sig frågan varför dessa rutiner är en del av deras vardag. Sven anser att det är betydelsefullt att barnen blir delaktiga och får ha inflytande över sin tid på förskolan för det är deras lärande och utveckling som ska stå i fokus. En tanke som flera gånger slagit Sven, är att pedagoger planerar in vilan efter maten för att på smidigaste sätt avlösa varandra med raster. Det är kanske inget fel med det men vill ändå uppmärksamma sin tanke och på så sätt få pedagoger att tänka efter när det sker en planering av verksamhetens rutiner, för rutiner innehåller också utveckling och lärande menar han.

Nedanstående observation sker på avdelningen Blå på Lönneberga förskola. Klockan är strax efter lunch, vid det runda matbordet sitter pedagogen Lollo med fem barn i åldern fyra till fem år.

Lollo: - Nu får ni faktiskt äta upp så att vi kan gå och vila.

Liam(4år): - Men varför stressar du oss? Det är inte bra att stressa när man äter.

Lollo: - Jag stressar inte er men ni glömmer äta för att ni pratar så mycket. Lisa(4år): - Åh, jag vill inte vila, jag vill leka istället.

Lucas(5år): - Men jag vill vila för jag är trött och det är faktiskt bra att vila efter maten, då ska man ta det lugnt för det säger min mamma.

Lisa: - Ja, men jag är inte trött och då behöver man inte vila säger min mamma.

Lollo: - Nu är det så att vi ska vila efter maten och ni som vill vila gör det, och Lisa om du inte vill vila så behöver du inte det. Nu kan Liam och Lina duka av och så går ni och tvättar er, sen går ni in och lägger er på en var sin madrass.

(32)

32

Efter att vilan tagit slut för fyraåringarna på den här avdelningen fångade vi Lollo för att få en förklaring om hur det gick med Lisa som inte ville vara med på vilan. Lollo berättar att Lisa inte behövde vara med utan kunde göra något annat i ett av de andra rummen, vilket Lisa valde att göra. Men efter att vilan pågått i ungefär tio minuter så knackade det försiktigt på dörren till rummet där vilan ägde rum och Lollo smög dit för att öppna. Utanför stod Lisa med sin nalle i famnen och undrade om hon också fick vila för hon kände att hennes ögon behövde det. Lollo släppte in Lisa och Lisa smög försiktigt till en madrass som var ledig, nöjd la hon sig där och försvann in i vilans lugna stämning. Lollo menar att hon gav Lisa möjligheten att göra något annat, på så sätt fick Lisa inflytande över situationen och bestämma själv om hon ville delta eller inte delta på vilan. Lollo avslutar med påpeka att hon visade respekt för Lisas initiativtagande till att vilja göra något annat och menar att respekt är grundpelaren för att kunna ge barns möjlighet till delaktighet och inflytande.

Vid ett annat tillfälle är vi på Lönnebergas förskola igen på den Röda avdelningen och den här gången deltar vi på femåringarnas vila.

Barnen börjar duka av, de går till toaletten och tvättar sig. En efter en börjar de samlas i deras myshörna, några barn samtalar med varandra och några barn sitter och tittar i varsin bok. Laura kommer nu gående med en liten låda och barnens blickar dras genast till henne och deras nyfikenhet väcks.

Lova(5år): - Vad har du där Laura? Jag får se!

Laura: - Nu är ni nyfikna va? Idag tänkte jag att vi kunde göra något annat på vilan. Loke(5år): - Men jag vill höra fortsättningen på ”Turbo och spökhuset”.

Laura: - Vi kan fortsätta på den imorgon men idag tänkte jag att ni ska få massera varandra med hjälp av piggbollar. (Laura tar upp en piggboll ur lådan och visar barnen.) Lova: - En sådan boll har jag hemma, det är jätteskönt, min mamma brukar rulla den på min rygg.

Loke: - Jag vill inte göra det.

Laura: - Har du prövat det någon gång, Loke? Loke: - Nä och jag vill inte.

Laura: - Det behöver du inte göra Loke, du kan göra något annat om du vill.

Laura väljer att para ihop barnen idag, två och två. Lova blir ensam på grund av att Loke inte ville vara med på massagestunden. ”Du får vara med mig”, säger Laura till Lova. Lova skiner upp i ett leende. Laura säger till Loke att han gärna får sitta i soffan och titta på men det vill han inte utan han vill ta ett pussel och sätta sig vid bordet. ”Gör du det”, säger Laura. Laura sätter på lugn musik och barnen börjar massera varandra med piggbollarna, barnen går verkligen in för det och flera av dem utbrister att det är skönt. Barnen som ligger och blir masserade ser ut att njuta och befinna sig långt därifrån, efter en stund byter barnen plats.

(33)

33

Laura tittar bort mot Loke som nu sitter och studerar massagestunden. Laura frågar om Loke skulle vilja vara med nu och det vill han. Han nästan skuttar fram till Laura och tar piggbollen från hennes hand och börjar massera Lova. Lova frågar Loke om han skulle vilja bli masserad, vilket han vill och de byter plats. Laura berömmer alla barnen och avslutar med att säga: ”Ni kanske ska bli massörer allihop när ni blir stora?”.

Laura ger intryck av att hon lyssnar på barnen och tar tillvara på deras åsikter, hon presenterar innehållet av vilan på så sätt att det skapas ett intresse hos barnen. Men Loke ville inte delta på vilan och Laura ger Loke alternativet att inte behöva vara med. Loke får då lov att uttrycka sin åsikt och ha inflytande över sin situation, han fick chans till att studera vad för innehåll som erbjöds på vilan och utifrån sitt perspektiv skapa ett intresse för att vilja delta.

För att fånga och behålla barnens fokus på vilan tror jag att man får försöka vara kreativ. Kanske ibland göra vilan kortare, tänka på hur man levererar bokens berättelse eller ibland kanske göra något helt annat. Jag tror att vi som vuxna måste hålla i beslutet om vad vilans innehåll blir men viktigt är att lyssna in vad för behov som finns. Jag tycker även det är viktigt om man märker att ett barn inte vill delta så ska man inte tvinga han/hon men man kan försöka väcka nyfikenheten och lusten hos barnet. (Laura)

Laura hänvisar till den situationen som uppstod när hon skulle hålla i vilan och hon erbjöd barnen en massagestund med piggbollar istället för att läsa vidare i deras kapitelbok. Alla barnen tyckte det skulle vara spännande förutom Loke som inte ville delta på massagen. Laura tror att Loke blev besviken för att han hade sett fram emot att höra fortsättningen på boken, vilket resulterade i att han inte ville delta. I den här situationen valde Laura att erbjuda Loke att göra något annat för ingen har någon glädje av att delta i något man inte vill. Laura berättar vidare att i och med hon känner Loke så vet hon att han inte har varit så intresserad av massagestunderna innan. Men Laura menar att hon försöker i största möjliga mån samtala med barnen när det uppstår sådana situationer och tillsammans finna en lösning. Hon hävdar att hon aldrig skulle vilja tvinga något barn till att göra något de inte vill men man kan alltid försöka kompromissa och väcka deras nyfikenhet. Laura förklarar att ibland vet barnen inte vad det är för situationer de ställs inför och de kan känna en viss oro. Men genom att låta de ta egna beslut och ansvar för sina handlingar märker barnen att vi litar och tror på dem. Avslutningsvis återgår hon till situationen med Loke där hon påminner oss om att hans nyfikenhet och lust väcktes efter att han studerat massagen och det resulterade i att han deltog i slutet av vilan.

References

Related documents

Då tidigare studier visar att patienter inom intensivvården sällan får den sömn och vila de är i behov av ville författarna med denna studie undersöka vad det var för moment

Respondent 1 berör detta: “Små lokaler gör att ljudnivån måste minska för att de yngre ska kunna sova.” Läsvila används även av respondent 6 för “att barnen ska

Andra exempel på positiv dyadisk coping finner vi i undertemat Att få andra att förstå det som inte går att beskriva där deltagarna berättar hur deras partner kan se när de

I denna studie kommer vi att undersöka förskolepedagogers uppfattningar om barns behov av sömn och vila i förskolan samt deras erfarenheter av att, genom samtal och dialog, föra

Även om jag gör en möbel så bestämmer jag att det inte är viktigt för mitt arbete om vila ska resultera i en produkt som på något vis maximerar vilandet ur kom- fort-

Alla perspektiven har en utgångspunkt i fenomenen tid, rum, föremål och material (Nordin-Hultman, 2010). Nordin-Hultman skriver om problematiken med att tiden används på ett

Some of the most common examples shared were about where the gym area, the multi arena, the playground, the visual, the asphalting of the main road Rua Maria do Carmo and the

In this report the behaviour of the node-centered finite volume method on a one dimensional mesh is analyzed, using both hyperbolic and elliptic model problems.. The scheme