Examensarbete i omvårdnad Malmö Universitet
61-90 hp Hälsa och samhälle
Sjuksköterskeprogrammet 205 06 Malmö Januari 2021
EN LITTERATURSTUDIE OM
EMPATITRÖTTHET HOS
SJUKSKÖTERSKOR
JOZEPHIN RINGDAL
EN
LITTERATURSTUDIE
OM
EMPATITRÖTTHET
HOS
SJUKSKÖTERSKOR
JOZEPHIN RINGDAL
Ringdal, J. En litteraturstudie om empatitrötthet hos sjuksköterskor.
Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö Universitet: Fakulteten
för hälsa och samhälle, institutionen för vårdvetenskap, 2021.
ABSTRAKT
Bakgrund: Sjuksköterskor är genom sitt yrke utsatta för risken att drabbas av
empatitrötthet, vilket innebär avsaknad av empatiskt engagemang. Den empatiska förmågan ses som en grundläggande del av omvårdnaden, men sjuksköterskor som regelbundet utsätts för situationer där det krävs ett högt empatiskt
engagemang kan tillslut utveckla empatitrötthet. Det kan medföra svårigheter, som påverkar sjuksköterskans välbefinnande och förmåga att utföra arbete, och på sikt kan empatitrötthet leda till konsekvenser både för patienten, arbetsplatsen och organisationen i stort.
Syfte: Syftet var att sammanställa faktorer som har visat sig ha en koppling till
empatitrötthet hos sjuksköterskor och således skulle kunna minska eller öka risken för utveckling av empatitrötthet.
Metod: En litteraturstudie baserad på 10 vetenskapliga artiklar med kvantitativ
ansats, samtliga studier utförda med mätinstrumentet ProQOL 5. Artikelsökning har genomförts i databaserna CINAHL och PubMed. Studierna har genomgått kvalitetsgranskning och evidensgradering. Resultatet har analyserats genom deskriptiv analys.
Resultat: Två huvudteman har presenterats i resultatet: Demografiska faktorer
samt arbetsplatsrelaterade faktorer, varav fem demografiska faktorer och tre arbetsplatsrelaterade faktorer. I sex av studierna framgick det att sjuksköterskans utbildningsnivå kan påverka utvecklingen av såväl empatisk tillfredsställelse som empatitrötthet. I fem av studierna framgick det att stöd från chef och kollegor är en annan påverkande faktor.
Konklusion: Sjuksköterskor som känner stöd från sin chef och sina kollegor samt
sjuksköterskor som vidareutbildar sig och/eller får utbildning på arbetsplatsen löper mindre risk att drabbas av empatitrötthet.
Nyckelord: Empati, Empatisk tillfredsställelse, Empatitrötthet, Omvårdnad, Professionell livskvalitet, Sjuksköterska
A
LITERATURE
REVIEW
ABOUT
COMPASSION
FATIGUE
IN
NURSING
JOZEPHIN RINGDAL
Ringdal, J. A literature study about compassion fatigue in nursing. Degree project
in nursing 15 Credits. Malmö University: Faculty of Health and Society,
Department of Care Science, 2021.
ABSTRACT
Background: Through their profession, nurses are exposed to the risk of suffering
from compassion fatigue, which means a lack of empathic commitment. The empathic ability is seen as a fundamental part of nursing, but nurses who are regularly exposed to situations where a high level of empathic commitment is required can eventually develop compassion fatigue. It can lead to difficulties which affect the nurse's well-being and ability to perform work-related tasks, and in the long run, compassion fatigue can lead to consequences for the patient, the workplace and the organization.
Aim: The aim was to compile factors that have been shown to be linked to
compassion fatigue in nurses and thus could reduce or increase the risk of developing compassion fatigue.
Method: A literature review based on 10 scientific articles with a quantitative
approach, all studies performed with the measuring instrument ProQOL 5. Article searches have been performed in the databases CINAHL and PubMed. The studies have undergone quality review and evidence grading. The result has been analyzed by descriptive analysis.
Results: Two main themes have been presented in the results: demographic factors
and workplace-related factors, of which five demographic factors and three workplace-related factors. In six of the studies, it was shown that the nurse's educational level can affect the development of both compassion satisfaction and compassion fatigue. Five of the studies showed that support from managers and colleagues is another influencing factor.
Conclusion: Nurses who feel supported by their manager and colleagues, as well
as nurses who further their education and / or receive training in the workplace, are less likely to suffer from compassion fatigue.
Keywords: Compassion fatigue, Compassion satisfaction, Empathy, Nurse, Nursing, Professional quality of life
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING 1
BAKGRUND 1
Empati 1
Omvårdnad och empati 1
Empatitrötthet 2
Sekundär traumatisk stress 2
Utmattning 3 Empatisk tillfredsställelse 3 ProQOL mätinstrument 4 PROBLEMFORMULERING 4 SYFTE 4 METOD 5 Datainsamling 5
Inklusions- och exklusionskriterier 6
Urvalsprocess 7 Kvalitetsgranskning 7 Analys av data 8 RESULTAT 8 Demografiska faktorer 9 Ålder 9 Kön 9 Erfarenhet från specialistområde 9 Yrkeslivserfarenhet 9 Utbildning 10 Arbetsmiljöfaktorer 10 Psykosocial arbetsmiljö 10 DISKUSSION 10 Metoddiskussion 10 Datainsamling 11
Inklusion- och exklusionskriterier 11
Kvalitetsgranskning 12
Validitet och Reliabilitet 13
Ålder 14
Kön 14
Erfarenhet 14
Psykosocial arbetsmiljö 16
KONKLUSION 16
FORTSATT KUNSKAPSUTVECKLING OCH FÖRBÄTTRINGSARBETE 17
REFERENSER 18
BILAGA 1 21
Databassökning 21
BILAGA 2 22
1
INLEDNING
Sjuksköterskans arbetssituation, som kantas av förväntningar, intensiv patientkontakt och ett högt tempo, har upprepade gånger blivit ett diskussionsämne bland studenter, handledare och kollegor under min
verksamhetsförlagda utbildning. Det har diskuterats att många sjuksköterskor upplever att de varken hinner eller orkar engagera sig i att uppfylla patienternas behov och att de till slut förlorar motivationen till sitt arbete. Tillsammans med egna erfarenheter av arbete inom vården väckte dessa diskussioner en oro hos mig, vilken ledde till att jag började söka information om utmattning hos sjuksköterskor. Först då kom jag i kontakt med begreppet empatitrötthet, som innebär en avsaknad av empatiskt engagemang till följd av utmattning. Eftersom empatisk förmåga beskrivs vara grundläggande för att sjuksköterskan ska kunna skapa en tillitsfull relation till patienten och ge god omvårdnad är empatitrötthet hos sjuksköterskor ett område jag vill utforska.
BAKGRUND
Begrepp som är av relevans för litteraturstudien har beskrivits och definierats. Empati och dess koppling till omvårdnad har förklarats för att belysa relevansen av empatitrötthet inom sjuksköterskans profession.
Empati
Enligt Bohlin m.fl. (2013, sid 218) innebär empati ”att fånga upp och förstå en annan människas känslor och att vägledas av den förståelsen i kontakten med den andre”. Empati är en egenskap som kan vara till hjälp för att människan ska kunna utföra goda handlingar (Bohlin m.fl. 2013). I grund och botten har människan en instinkt att vilja hjälpa andra människor, men ett känslomässigt engagemang behöver inte enbart innebära engagemang genom handling (Arlebrink, 2019).
Omvårdnad och empati
Att vilja andra väl och att utföra goda gärningar är i grunden vad omvårdnad handlar om (Hallberg, 2008). Hallberg (2008) beskriver omvårdnad som en moralisk verksamhet, där etik spelar en grundläggande roll. Empati ses som en del av sjuksköterskans etiska sensitivitet, vilket kan förklaras som förmågan att se patienten och att vara lyhörd för patientens behov. För att sjuksköterskan ska kunna se situationer ur patientens perspektiv behövs dessutom sårbarhet.
Sårbarheten är väsentlig för att möjliggöra förståelse för omvärlden, vilket krävs för att sjuksköterskan ska kunna ge god omsorg (Hallberg, 2008). Vidare menar Hallberg att den empatiska förmågan är en nödvändig egenskap hos
sjuksköterskan, men att den sårbarhet som den empatiska förmågan grundar sig i, även medför en utsatthet. Empati kan alltså vara ett bra verktyg om det används på rätt sätt, då det hjälper sjuksköterskan att kunna förstå och stödja patienten (Halpern, 2001).
Empati kan främja relationen mellan sjuksköterskan och patienten genom att skapa tillit, vilket i sin tur kan bidra till ökad behandlingseffektivitet (Halpern, 2003). Relationen mellan sjuksköterskan och patienten, som kan benämnas vårdrelation, genomsyras av en ojämn maktbalans då sjuksköterskan besitter
2
särskild kompetens och har tillgång till mer information än patienten (Dahlborg, 2019). Sjuksköterskan bär ansvaret för att ge patienten god omvårdnad och den ojämna vårdrelationen ställer krav på sjuksköterskans empatiska förmåga. Varje patient är unik och har således ett unikt behov av vård, som inte kan beskrivas enbart med en diagnos. För att kunna tillgodogöra sig väsentlig information bör sjuksköterskan därför ha en förmåga att kunna se hela patienten. För att kunna skapa en tillitsfull relation till patienten och på så vis möjliggöra vidare
informationsutbyte krävs det att sjuksköterskan alltid är lyhörd samt lyssnar på och bekräftar patienten (Dahlborg, 2019). I förorden till International Council of Nurses (2012) beskrivs det att “All omvårdnad har en etisk dimension och varje
sjuksköterska har ett moraliskt ansvar för sina bedömningar och beslut”, ICN:s,
etiska kod för sjuksköterskor (Svensk sjuksköterskeförening, 2017). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor innehåller de fyra grundläggande ansvarsområden som sjuksköterskan har: att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande. I den sista delen av första koden beskrivs att sjuksköterskan ska uppvisa professionella värden såsom respektfullhet, lyhördhet, medkänsla, trovärdighet och integritet. ICN:s etiska kod är en vägledning för sjuksköterskor världen över och är oberoende de nationella lagar som finns och skapar ett
gemensamt ställningstagande för sjuksköterskor och dess omvårdnad oavsett var i världen sjuksköterskor är yrkesverksamma (a.a.). För att kunna visa medkänsla, vilket beskrivs som en grundläggande del av sjuksköterskans profession, behöver sjuksköterskan ha en empatisk förmåga (Peters, 2018).
Empatitrötthet
Empatitrötthet är ett begrepp som har diskuterats under flera årtionden, men år 1992 var första gången begreppet syntes i en publikation. Joinson (1992) beskrev det då som en egen och unik form av utmattning som kunde drabba specifikt vårdpersonal eller personer i vårdgivande yrken till följd av traumatiska upplevelser och kronisk stress. Begreppet har även behandlats i litteraturen av Figley (1995), som hade studerat följderna av att arbeta med traumatiserade patienter sedan 1971 och blev den första att uppmärksamma empatitrötthet ur detta perspektiv. Han beskrev att empatitrötthet kan uppkomma till följd av känslomässiga reaktioner på patienters lidande. Detta innebär att situationer som triggar känslomässigt engagemang hos sjuksköterskor startar empatiska och sympatiska reaktioner, men att det till slut uppstår en form av utmattning som leder till att reaktionerna inte uppstår i samma omfattning (Figley, 1995). Detta leder i sin tur till att sjuksköterskan distanserar sig från patienten och följderna blir att varken patientens eller sjuksköterskans behov blir tillgodosedda (Coetzee & Klopper, 2010).
När sjuksköterskor drabbas av empatitrötthet minskar den empatiska förmågan, vilket kan leda till frustration, ilska, apati och depression samt svårigheter att hantera stress (Joinson, 1992). Det kan innebära en sådan påfrestning för sjuksköterskan att det i förlängningen även påverkar patienten negativt (Figley, 1995). För den enskilde kan utvägen bli att lämna yrket. När allt fler
sjuksköterskor säger upp sig till följd av empatitrötthet blir även vårdorganisationer lidande (Peters, 2018).
Sekundär traumatisk stress
Patientens lidande kan medföra lidande även hos den vårdande sjuksköterskan, vilket benämns sekundär traumatisk stress (Figley, 1995). Sekundär traumatisk stress kan uppkomma både på grund av primär och sekundär exponering. Den
3
primära exponeringen är då sjuksköterskan själv blivit utsatt för en händelse inom sitt arbete, och den sekundära exponeringen är när sjuksköterskan fått ta del av patientens traumatiska händelser (Stamm, 2010). De händelser som triggar igång en ökad känslomässig påfrestning hos sjuksköterskan kan vara plötsliga och sker ofta omedvetet (Figley, 1995). Sekundär traumatisk stress kan ses som en naturlig konsekvens av att hjälpa eller vilja hjälpa den som lider (a.a.). Det kan dock leda till att den drabbade tar avstånd från situationer som triggar igång dessa känslor, vilket resulterar i att det till slut blir svårt att ha ett empatiskt förhållningssätt och vara professionell i det vårdande yrket (Gerge, 2011). Om sjuksköterskan inte kan skilja på patientens känslor och sina egna känslor kan det bli så smärtsamt att bevittna patientens lidande att sjuksköterskan undviker patientkontakt. (Hallberg, 2008). På sikt kan det leda till empatitrötthet, som även kan beskrivas som en kombination av utmattning och sekundär traumatisk stress (Stamm, 2010).
Utmattning
Utmattning är, ur ett forskningsperspektiv, en del av empatitrötthet och har länge varit ett omdebatterat ämne. Redan på 1960-talet talades det om, ett tillstånd av psykisk och fysisk utmattning, som uppstått på grund av emotionell belastning i arbetet, och benämndes utbrändhet. Genom åren har tillstånd av utmattning benämnts med olika termer, vilket har lett till viss begreppsförvirring
(Socialstyrelsen 2003). I denna litteraturstudie avser utmattning ett tillstånd då negativa känslor påverkar förmågan att utföra arbete. Det kan vara känslor av hopplöshet, som uppstår till följd av känslan att det utförda arbetet inte är någonting värt och att det inte gör någon skillnad (Stamm 2010). Denna typ av utmattning skapar obalans i såväl sjuksköterskans professionella som privata liv och kan medföra att sjuksköterskan även drabbas av empatitrötthet (Peters 2018). Utmattning kan på sikt medföra svårigheter att utföra arbete (Sabo 2006). Bland sjuksköterskor kan utmattning leda till minskad patientsäkerhet och färre antal skrivna avvikelserapporter vid uppkommen risk för vårdskada (Batalha m.fl. 2019). Studier har även påvisat ett samband mellan utmattning hos sjuksköterskor och antalet fallolyckor, vårdrelaterade infektioner samt en minskad benägenhet att följa basala hygienrutiner (Batalha m.fl. 2019).
Empatisk tillfredsställelse
Empatisk tillfredsställelse handlar, i motsats till empatitrötthet, om
sjuksköterskans förmåga att känna glädje genom att utföra sitt arbete, till exempel genom att kunna ge patienten god omvårdnad eller genom att vara en positiv medarbetare i ett team (Stamm, 2010). Coetzee och Klopper (2010) beskriver empatisk tillfredsställelse som den extrema motsatsen till empatitrötthet och menar att empatisk tillfredsställelse bygger på meningsfulla interaktioner. Empatisk tillfredsställelse användes som begrepp för första gången då ett frågeformulär, avsett att mäta empatitrötthet, utvecklades av Figley och Stamm (Stamm, 2002). Till en början var frågeformuläret avsett att enbart mäta negativa effekter av arbetet, men Stamm menade att de negativa effekterna kanske kan påverkas om medarbetaren känner att arbetet för med sig positiva effekter. Därefter genomfördes en studie för att undersöka ett eventuellt samband. Det visade sig att de positiva effekterna, som benämns empatisk tillfredsställelse, minskade risken för att medarbetaren skulle påverkas av arbetets negativa
effekter. Frågeformuläret, som kom att kallas Professional Quality Of Life scale, utvecklades till att även mäta empatisk tillfredsställelse och är idag ett välanvänt instrument för att mäta arbetets effekter på medarbetare (a.a.).
4
ProQOL mätinstrument
Det har utvecklats olika instrument för att mäta empatitrötthet och ett av dessa är, som tidigare nämnt, Professional Quality Of Life scale, vilket är ett
skattningsformulär för att bedöma professionell livskvalitet (Stamm, 2010). Fortsättningsvis används förkortningen ProQOL. Skattningsskalan ger en bild om hur balansen är fördelad mellan empatitrötthet och empatisk tillfredsställelse, och används för att bedöma arbetets positiva och negativa effekter, samt för att fånga upp stressrelaterade problem hos personal inom vårdgivande yrken. Formuläret kan även användas för att jämföra, utvärdera och utveckla arbetssätt i
verksamheten eller som underlag i diskussioner för att hjälpa personalen att utvecklas på individnivå. Resultatet i ProQOL delas in i tre delskalor; empatisk tillfredsställelse, utmattning och sekundär traumatisk stress. Det sammantagna resultatet ger en indikation på om individen är drabbad av empatitrötthet eller löper risk att drabbas (a.a.). Skattningsformuläret består av 30 påståenden där den som skattas sedan väljer siffra 1–5 (aldrig, sällan, ibland, ofta, mycket ofta), utefter det påstående som stämmer bäst överens med hur de har känt de senaste 30 dagarna. Summan av dessa svar medför att den som genomfört skattningen
hamnar i en resultatdel där genomsnittspoängen (reliabilitet 0,88) är 50 poäng av maximalt 150. De tre delskalorna omfattar 10–50 poäng vardera och resultatet av varje delskala bedöms enligt följande: låg ≤22 poäng, medel 23–41 poäng, hög ≥42 poäng. Mätinstrumentet har funnits sedan år 1995, men har under åren reviderats. Den senaste versionen är från år 2009 och benämns ProQOL 5 (a.a.). I denna litteraturstudie har ProQOL 5 valts ut som mätinstrument för samtliga studier som presenteras i resultatet.
PROBLEMFORMULERING
Sjuksköterskor är genom sitt yrke predisponerade för risken att drabbas av empatitrötthet. När sjuksköterskor utvecklar empatitrötthet påverkar det i förlängningen både sjuksköterskor, patienter, organisationer och vårdsystem i stort (Peters, 2018). Figley (1995) menar dock att empatitrötthet är ett förutsägbart fenomen som är möjligt att förebygga.
För att kunna förebygga empatitrötthet bland sjuksköterskor behövs kunskap om dess förekomst och vilka faktorer som kan leda till att det utvecklas. Tidigare studier har med hjälp av mätinstrumentet ProQOL undersökt professionell livskvalitet och förekomst av empatitrötthet bland sjuksköterskor samt faktorer som kan påverka den professionella livskvaliteten och därmed risken att drabbas av empatitrötthet. En sammanställning av tidigare studiers resultat skulle därför kunna ge en tydligare bild av vad som kan påverka risken att sjuksköterskor utvecklar empatitrötthet.
SYFTE
Syftet med denna litteraturstudie är att sammanställa faktorer som har visat sig ha en koppling till empatitrötthet hos sjuksköterskor.
5
För denna litteraturstudie kommer empatitrötthet att belysas utifrån begreppen: empatitrötthet och empatisk tillfredsställelse, som i studierna mäts med hjälp av skattningsformuläret ProQOL 5.
Frågeställning: Vilka faktorer har en koppling till empatitrötthet hos sjuksköterskor och skulle således kunna öka respektive minska risken för empatitrötthet?
METOD
Denna litteraturstudie kartlägger empatitrötthet hos sjuksköterskor genom systematisk artikelsökning i befintlig forskning. Vidare redovisas sökningar och samtliga steg som genomförts under arbetets gång. Artiklarnas innehåll har sedan analyserats och sammanställts genom deskriptiv analys som svar på syftet. Tillvägagångssättet är baserat på Forsberg & Wengströms (2016)
metodbeskrivning vid litteraturstudier.
För att kunna besvara frågan om vilka faktorer som har ett samband med och kan öka eller minska risken för utveckling av empatitrötthet hos sjuksköterskor är litteraturstudien baserad på studier med kvantitativ ansats. Kvantitativa studier bedöms vara relevanta eftersom de bygger på objektiva data och syftar till att kunna se samband, förklara, förutsäga, ordna eller klassificera (Forsberg & Wengström, 2016).
Datainsamling
Med hjälp av POR-modellen identifierades de bärande begreppen i
problemformuleringen, som sedan bidrog till syfte och frågeställning (Tabell 1). POR står för population, område och resultat (Willman m.fl. 2016). Populationen som hade undersökts var sjuksköterskor, området som hade undersökts var risker och resultatet var empatitrötthet. De bärande begreppen användes som sökord, vilket kan medföra att sökningarna genererade studier som var relevanta för att besvara syftet (a.a.). För att utöka sökresultatet översattes begreppen till engelska termer med hjälp av Svensk MeSH på Karolinska Institutets hemsida, som kan användas för att översätta medicinska termer och hitta ämnesord för
databassökning (Karolinska Institutet, 2020). Empatitrötthet översattes till den motsvarande engelska termen compassion fatigue, vilken sedan användes som sökord vid databassökning.
Tabell 1. POR-modellen
P (Population) Nurses
O (Område) Risk
6
Litteratursökningen genomfördes i databaserna Cinahl och PubMed. Cinahl är en databas med inriktningen omvårdnad och PubMed har den primära inriktningen medicin (Willman m.fl. 2016). Sökorden användes till en början var för sig i fritextsökningar. Sökningar gjordes för ämnesordet “compassion fatigue” och ämnesordet “nurses”. Därefter kombinerades ämnesorden “compassion fatigue” och “nurses” med hjälp av den booleska sökoperatorn “AND”. På detta sätt begränsades sökningen och sökträffarna blev mer relevanta (Forsberg &
Wengström, 2016). Vid de primära sökningarna användes endast avgränsningar för språk och peer reviewed. Artiklar som hade publicerats innan år 2009
motsvarade inte inklusionskriterierna för mätmetoden ProQOL version 5, därför gjordes även en avgränsning för publikationsdatum. Sökorden kombinerades sedan återigen i sökblocket “compassion fatigue” “AND” “nurses”. För att fånga upp artiklar som innehöll andra varianter av sökorden användes även sökoperatorn “OR” enligt följande: “compassion fatigue” (MeSH term) OR (“compassion” AND “fatigue”) OR “compassion fatigue” AND “nurses” (MeSH term) OR “nurses” OR “nurse” (Bilaga 1). Sökblock som inkluderade sökordet “risk” genererade alltför få träffar. Därför uteslöts sökordet “risk” vid resterande sökningar. Slutligen gjordes en avgränsning till artiklar tillgängliga i fulltext för att begränsa sökningarna ytterligare. Identiska sökningar genomfördes i båda databaserna och den slutliga sökningen genererade 131 träffar i CINAHL och 347 träffar i PubMed (Tabell 2).
Inklusions- och exklusionskriterier
Kriterier utformades för att underlätta sökprocessen och för att erhålla studier av god kvalitet att utgå från (Forsberg & Wengström, 2016). För att kunna besvara frågeställningen behövde studiernas undersökande syfte innefatta empatitrötthet och studiedeltagarna bestå av sjuksköterskor. Vidare skulle studierna vara av kvantitativ ansats, eftersom det leder till ett mätbart resultat och kan påvisa samband (a.a.). Ett annat inklusionskriterium var att artiklarna skulle ha blivit granskade av andra forskare innan publicering, så kallat peer reviewed. Denna avgränsning ökar chanserna att få fram kvalitativa artiklar (Henricson, 2017). En förutsättning för att en litteraturstudie ska kunna genomföras är enligt Willman m.fl. (2016) att det är praktiskt möjligt att bearbeta materialet. Därför
inkluderades endast artiklar skrivna på engelska. Däremot inkluderades studier oavsett vilket land de var genomförda i. Samtliga studier skulle ha genomförts med hjälp av mätinstrumentet ProQOL version 5, vilket är ett validerat
mätinstrument som använder sig av standardpoäng (Stamm, 2010). Ett validerat mätinstrument och samma mätmetod är en förutsättning för att kunna
sammanställa resultat av flera kvantitativa studier, varför detta var ett
inklusionskriterium (Forsberg & Wengström, 2016). ProQOL 5 blev tillgängligt år 2009, vilket per automatik medför att studier som hade publicerats tidigare än år 2009 exkluderades. Det var nödvändigt att exkludera studier genomförda med tidigare versioner av ProQOL, eftersom resultat av studier genomförda med olika versioner av mätinstrumentet inte kan jämföras (Stamm, 2010). Vidare
exkluderades studier vars studiedeltagare bestod av flera yrkeskategorier, eftersom litteraturstudien endast avsåg att undersöka empatitrötthet hos sjuksköterskor. Med hjälp av kriterierna kunde studier som var relevanta, och kunde besvara litteraturstudiens frågeställning identifieras (Forsberg & Wengström, 2016).
7
Urvalsprocess
Totalt genererades 579 sökträffar (Tabell 2). Samtliga titlar lästes igenom och 497 artiklar sorterades bort då det framgick av titeln att artikeln inte var relevant för denna litteraturstudie. Därefter lästes 82 abstrakt varav det i 38 stycken framgick att studien inte var av kvantitativ ansats och/eller att det undersökande syftet inte stämde överens med litteraturstudien. Resterande 44 artiklar lästes i fulltext för att ytterligare sortering skulle kunna genomföras genom relevansgranskning.
Granskning avseende kvalitet genomfördes på 18 artiklar. Därefter valdes 10 artiklar ut till resultatet. Genom denna urvalsprocess kunde det säkerställas att kvarvarande artiklar var av tillräckligt hög kvalitet samt hade relevans för litteraturstudiens syfte (Friberg 2017).
Tabell 2. Söktabell
Databas Sökord/ämnesord Träffar/ lästa titlar Lästa abstract Lästa artiklar Valda artiklar till resultatet Cinahl Compassion fatigue AND Nurses 232 40 15 3 PubMed Compassion fatigue AND Nurses 347 42 29 7 Totalt: 579 82 44 10
Relevansgranskningen som genomfördes utgick från litteraturstudiens inklusions- och exklusionskriterier för att bedöma studiernas relevans, i enligt med SBU:s (2017) beskrivning av relevansgranskning. I det första steget kontrollerades att studierna hade ett relevant syfte och att de var av kvantitativ ansats. Vidare kontrollerades att studierna hade genomfört undersökningen med hjälp av rätt mätmetod, det vill säga mätinstrumentet ProQOL 5, och att den studerade populationen var sjuksköterskor, där syftet var att undersöka faktorer som kan påverka utveckling av empatitrötthet hos dessa individer. De studier som hade använts sig av av ProQOL 4 och/eller undersökt empatitrötthet hos flera yrkeskategorier uteslöts. Studier med syfte att undersöka förekomst av
empatitrötthet inkluderades om det i syftet även framgick att studien avsåg att undersöka samband mellan faktorer och utveckling av empatitrötthet.
Relevansgranskning genomfördes för att sortera bort studier som inte var
relevanta för litteraturstudiens syfte (SBU, 2017). De studier som blev kvar efter relevansgranskningen genomgick sedan kvalitetsgranskning.
Kvalitetsgranskning
Kvalitetsgranskning av studierna genomfördes med hjälp av frågorna som har föreslagits av Friberg vid granskning av kvantitativa studier (Friberg, 2017 s 189). Studierna granskades avseende att det fanns ett tydligt beskrivet och avgränsat problem, som föregicks av teoretiska utgångspunkter och åtföljdes av ett tydligt
8
syfte. Därtill kontrollerades att det fanns en utförlig metodbeskrivning, ett tydligt beskrivet urval samt ett etiskt resonemang och etiskt godkännande. Studierna kontrollerades även avseende att det fanns en beskrivning av dataanalysen och att valda metoder var adekvata för studien. I samtliga studier användes ProQOL 5, ett väletablerat frågeformulär som innehåller tydliga beskrivningar om hur frågorna ska besvaras, vilket är väsentligt vid kvantitativa studier (Forsberg & Wengström 2016). Vidare ställer kvantitativa studier krav på mätmetodens validitet, vilket innebär om mätmetoden kan mäta det som studien avser mäta (a.a.). Med detta i åtanke kontrollerades studiernas valda mätmetoder för att bedöma om de var relevanta för studiens syfte, samt om forskarna hade fört en diskussion kring aktuella mätmetoders validitet och reliabilitet. Därefter kontrollerades studiernas bortfall, vilket alltid bör redovisas i studien (Forsberg & Wengström, 2016). Granskning av bortfall avsåg både redovisning av internt och externt bortfall, då det kan påverka studiens kvalitet i olika utsträckning (Henricson, 2017). Externt bortfall är vanligt förekommande då frågeformulär skickas ut till ett stort antal individer, eftersom samtliga frågeformulär sällan återsänds (Forsberg & Wengström, 2016). Internt bortfall kan bero på att studiedeltagare har skickat tillbaka det aktuella frågeformuläret, men inte besvarat samtliga frågor (a.a.). Bortfall som är internt måste alltid redovisas (Henricson, 2017). Vidare kontrollerades om forskarna hade fört en diskussion kring resultatets
generaliserbarhet. Resultatet kontrollerades avseende relevans och presentation. Slutligen kontrollerades om forskarna hade fört en resultatdiskussion med återkoppling till teoretiska utgångspunkter. Av samtliga studier var det nio som bedömdes vara av medelhög kvalitet, medan en av studierna bedömdes vara av låg kvalitet (Bilaga 2).
Analys av data
Artiklarnas innehåll och relevans analyserades genom att innehållet lästes upprepade gånger. Bearbetning av material underlättades genom en skriftlig sammanfattning av innehållet i varje artikel. Detta bidrog även till att säkerställa en korrekt tolkning av informationen (Friberg, 2017). Studiernas resultat
sammanställdes och slutligen skrevs en sammanfattning av resultaten i en beskrivande text, en så kallad deskriptiv analys (Henricson, 2017).
Då studierna har kompletterat frågeformuläret ProQOL 5 med annan information, i olika omfattning, har endast de resultat som kan jämföras med resultat från andra studier analyserats och presenterats i litteraturstudiens resultat. Det vill säga, studier som behandlar avvikande faktorer, som till exempel rökningens påverkan på empatitrötthet, kommer inte att diskuteras i resultatet.
RESULTAT
Tio vetenskapliga studier med kvantitativ ansats har tagits med i resultatet. Samtliga studier har med hjälp av mätinstrumentet ProQOL undersökt vilka faktorer som påverkar risken för empatitrötthet hos yrkesverksamma
sjuksköterskor. Studierna har genomförts i Australien, Kanada, Kina, Nya Zeeland och USA. mellan år 2014 och 2020. Studiepopulationen bestod av sjuksköterskor som arbetar på sjukhus inom följande vårdområden; geriatrik, kirurgi, radiologi, pediatrik, onkologi, internmedicin, akutvård, intensivvård, traumavård och palliativ vård. Studiedeltagarna var totalt 3352 sjuksköterskor, varav 3069 kvinnor och 247 män samt 36 personer som inte hade uppgett kön.
9
Två kategorier av faktorer, som kan påverka risken för utveckling av
empatitrötthet hos sjuksköterskor, har identifierats: demografiska faktorer och arbetsplatsrelaterade faktorer. Inom varje kategori ingår respektive
underkategorier, vilka beskrivs nedan.
Demografiska faktorer
Ålder
I flertalet av studierna påvisar resultatet att det finns samband mellan ålder och risken att drabbas av empatitrötthet. Risken att drabbas av empatitrötthet är som högst vid lägre ålder och minskar med stigande ålder (Mooney m.fl. 2017; Hunsaker m.fl 2014; Wu m.fl. 2016). Samband kan även ses mellan
sjuksköterskans ålder och empatisk tillfredsställelse (Hunsaker m.fl. 2014; Sacco m.fl. 2015; Hinderer m.fl. 2014). Högre ålder hos sjuksköterskan medförde en högre nivå av empatisk tillfredsställelse jämfört med yngre kollegor (Hunsaker m.fl. 2014; Hinderer m.fl. 2014). Sacco m.fl. 2015 kom dock fram till att
sjuksköterskor med ålder mellan 40–49 år hade lägre empatisk tillfredsställelse än sina kollegor i andra åldersgrupper. I motsats till detta så förekom empatitrötthet oftare bland yngre sjuksköterskor (Hunsaker m.fl. 2014). Frey m.fl. (2018) påvisade dock inget samband mellan ålder och empatitrötthet.
Kön
Fyra av studierna tar upp kön som en potentiell bakomliggande riskfaktor för empatitrötthet. En högre nivå av empatisk tillfredsställelse har setts hos kvinnliga sjuksköterskor jämfört med deras manliga kollegor (Sacco m.fl. 2015, Wang m.fl. 2020). En studie ser en högre nivå av empatisk tillfredsställelse hos manliga sjuksköterskor jämfört med deras kvinnliga kollegor (Mooney m.fl. 2017). Däremot påvisar Mooney m.fl. (2017) en signifikant skillnad mellan könen avseende empatitrötthet. Detta med slutsatsen att kvinnor drabbas i större omfattning av empatitrötthet än sina manliga kollegor (Mooney m.fl. 2017). Hunsaker m.fl. (2014) nämner kön som en potentiell riskfaktor för empatitrötthet, men studien påvisar inte några signifikanta skillnader i empatitrötthet mellan manliga och kvinnliga sjuksköterskor.
Erfarenhet från specialistområde
Antalet år av erfarenhet från ett specialistområde och antalet yrkesverksamma år inom samma område kan minska risken för empatitrötthet. De som arbetat längre upplever i större utsträckning empatisk tillfredsställelse än de sjuksköterskor som arbetat en kortare tid (Hunsaker m.fl. 2014). Genom att behålla samma
yrkesposition under en längre tid kan även risken för empatitrötthet minska, då det har påvisats att sjuksköterskor som är nya inom ett område upplever
empatitrötthet i högre utsträckning än sina erfarna kollegor (Wu m.fl. 2016; Kolthoff & Hickman, 2016). Hunsaker m.fl. (2014) har däremot inte funnit något samband mellan erfarenhet inom aktuellt område och risken för empatitrötthet. Yu m.fl. (2016) påvisade dock, som den enda studien, ett samband mellan ett ökat antal yrkesverksamma år inom specialistområdet och ökad empatitrötthet.
Yrkeslivserfarenhet
De sjuksköterskor som har längst erfarenhet av yrket löper lägst risk att drabbas av empatitrötthet (Wu m.fl. 2016). Även enligt Mooney m.fl. (2017) är antalet
10
yrkesverksamma år en skyddande faktor i fråga om empatitrötthet, men det tenderar inte att öka nivån av empatisk tillfredsställelse, vilket Kolthoff & Hickman (2016) styrker. Hunsaker m.fl. (2014) & Jakimowicz m.fl. (2018) påvisade dock ett samband mellan antal arbetade år och höga nivåer empatisk tillfredsställelse, vilket föreslår att ju fler år sjuksköterskor arbetar desto mer ökar den empatiska tillfredsställelsen. Däremot påvisades ingen skillnad ifråga om empatitrötthet baserat på antal yrkesverksamma år (Hunsaker m.fl. 2014). Yu m.fl. (2016) påvisade istället att risken för empatitrötthet ökar i takt med antalet yrkesverksamma år.
Utbildning
Att inte ha en adekvat utbildning inom det område sjuksköterskan arbetar på kan vara en riskfaktor för empatitrötthet enligt både Wu m.fl. (2016) och Frey m.fl. (2018). Samtidigt påvisade dessa två studier, tillsammans med Hunsaker m.fl. (2014), Sacco m.fl. (2015), Wang m.fl. (2020) och Yu m.fl. (2016), även ett samband mellan en högre utbildningsnivå och ökad empatisk tillfredsställelse. Det vill säga att högre utbildningsnivåer leder till empatisk tillfredsställelse i högre omfattning än lägre utbildningsnivåer (a.a.). Samband kunde även ses mellan internutbildning, empatisk tillfredsställelse och empatitrötthet (Yu m.fl. 2016). Hos sjuksköterskor som fick träna praktiska moment på arbetsplatsen ökade den empatiska tillfredsställelsen samtidigt som risken för empatitrötthet minskade (a.a.). Hinderer m.fl. 2014 påvisade, som ensam studie, en högre nivå av empatisk tillfredsställelse hos sjuksköterskor med lägre utbildningsnivå jämfört med
sjuksköterskor med en högre utbildningsnivå.
Arbetsmiljöfaktorer
Psykosocial arbetsmiljö
Stöd från chefer och kollegor på arbetsplatsen är en faktor som kan skydda mot empatitrötthet. Ju mindre stöd sjuksköterskor får desto större är risken att empatitrötthet utvecklas (Wu m.fl. 2016; Mooney m.fl. 2017) Enligt studien av Hunsaker m.fl. (2014) är stöd från chefen den enda skyddande faktorn som både bidrar signifikant till ökad empatisk tillfredsställelse och minskad risk för empatitrötthet. Ett välfungerande teamarbete är väsentligt för att inte drabbas av empatitrötthet. Dessutom bidrar teamkänsla och goda kollegiala relationer till empatisk tillfredsställelse (Hinderer m.fl. 2014; Wu m.fl. 2016). Sjuksköterskor som arbetar inom en organisation som genomgått en större förändring det senaste året kan däremot uppleva minskad empatisk tillfredsställelse (Sacco m.fl. 2015).
DISKUSSION
Metoddiskussion
Val av metod grundar sig i syftet att undersöka och sammanställa tidigare studiers resultat av empatitrötthet hos sjuksköterskor. Detta genomförs med fördel genom att göra en litteraturstudie (Forsberg & Wengström, 2016). Det finns dock viss kritik mot litteraturstudier med anledning av att de består av en begränsad mängd data, vilket medför en risk att den data som väljs ut är vald utefter att den stödja författarens egen ståndpunkt och åsikt (Friberg, 2017). Detta har tagits i beaktning vid granskning av studier. Genom att inkludera samtliga artiklar, som uppfyllde de förutbestämda kraven och kunde besvara litteraturstudiens syfte minskades
11
risken för denna typ av bias (Forsberg & Wengström, 2016). Vidare har samtliga delar av studiernas resultat, som var av värde för att besvara litteraturstudiens syfte, diskuterats och presenterats i resultatet, oavsett om studiernas resultat talar emot varandra (a.a).
Till en början var syftet med denna litteraturstudie att sammanställa resultat av kvalitativa studier som har undersökt sjuksköterskors erfarenhet/upplevelser av empatitrötthet. Tillgången av material visade sig dock vara alltför begränsad för att utföra en litteraturstudie med syfte att undersöka sjuksköterskors
erfarenhet/upplevelser av empatitrötthet. Vid databassökningar inom området empatitrötthet framgick det att flertalet studier har undersökt området med en kvantitativ ansats och med hjälp av ProQOL, vilket ledde till beslutet att utföra en litteraturstudie baserad på kvantitativa studier, som hade använt sig av detta skattningsformulär. Att litteraturstudien är baserad på vetenskapliga studier med kvantitativ ansats medför ett mindre utrymme för subjektiv tolkning i jämförelse med en sammanställning av kvalitativa data (SBU 2017, s 70).
Materialet har analyserats genom deskriptiv analys, då det ansågs mest passande för att sammanställa tidigare studiers resultat. Genom att istället göra en
metaanalys av tidigare studiers resultat hade data från enskilda studier kunnat sammanvägas. På så sätt hade även resultat som var för sig inte är statistiskt signifikanta kunnat analyseras. Detta ställer dock höga krav både på författarens förkunskaper i metod samt statistisk beräkning och studiernas vetenskapliga kvalitet (Forsberg & Wengström, 2016). Att genomföra en metaanalys ansågs därför inte aktuellt för detta examensarbete.
Datainsamling
Vid databassökning gjordes en avgränsning till artiklar tillgängliga i fulltext. Denna avgränsning medförde att litteraturstudien inte kunde inkludera alla relevanta studier inom området, vilket beskrivs som väsentligt för en systematisk litteraturstudie (Forsberg & Wengström, 2016). Den begränsade mängden data som denna litteraturstudie bygger på kan medföra att någon annan skulle ha kommit fram till en annan slutsats (a.a.). Databassökningar kunde ha skett i fler databaser för att erhålla ett större urval och på så vis kunna inkludera fler studier med relevans för litteraturstudien. Primära sökningar genomfördes även i
databasen PsycINFO, men flera av de studier som återfanns vid dessa sökningar visade sig ha fokus på sekundär traumatisk stress, och vidare sökningar i
PsycINFO genomfördes därför inte. Sökningar i ytterligare databaser ansågs inte vara nödvändigt, eftersom sökningarna i CINAHL och PubMed medförde ett acceptabelt sökresultat, som var möjligt att bearbeta (Willman m.fl. 2016). Ett större urval av material hade varit önskvärt, men begränsning till tid och åtkomst av material blev avgörande för vad som var praktiskt möjligt att
genomföra inom ramen för ett examensarbete. Av de 579 studier som genererades vid databassökning har resultatet av 10 studier analyserats och presenterats i litteraturstudiens resultat. Artiklarna som ligger till grund för litteraturstudiens resultat bedöms som relevanta till antalet i relation till litteraturstudiens krav och tillgång till material (Forsberg & Wengström, 2016).
Inklusion- och exklusionskriterier
Artiklar publicerade före år 2009 valdes bort då mätinstrumentet ProQOL har utvecklats genom åren. Detta var till en början inte ett kriterium, men det visade sig vara väsentligt vid jämförelser av mätinstrumentets utformning. Att studierna
12
hade använt sig av samma mätinstrument ansågs nödvändigt eftersom det är en förutsättning för att en sammanställning av kvantitativa studier ska kunna göras (Forsberg & Wengström, 2016). Publikationsdatum före år 2009 blev sedermera ett exklusionskriterium, vilket kan ha medfört att äldre studier, med relevans för litteraturstudiens syfte, har uteslutits. Litteraturstudien hade kunnat baseras på studier genomförda med tidigare versioner av ProQOL, vilket kanske hade genererat ett större urval av studier. Detta ansågs dock inte nödvändigt eftersom studier bör vara aktuella och helst ha ett publikationsdatum som inte är äldre än fem år (a.a.). Det slutliga urvalet bestod av studier genomförda år 2014 till år 2020. Detta urval ansågs vara inom rimliga gränser för att anses aktuellt.
Studiedeltagarna skulle bestå av sjuksköterskor oavsett utbildningsnivå, ålder, kön etcetera. Begränsning till utbildningsnivå ansågs inte aktuellt, då studier som har undersökt empatitrötthet hos sjuksköterskor oavsett utbildningsnivå ökar
chanserna för att kunna påvisa skillnader i utveckling av empatitrötthet beroende på utbildningsnivå. Resultat som jämför ålder, utbildningsnivå och
yrkeserfarenhet kan appliceras på en större grupp. Studier som uppfyllde litteraturstudiens kriterier inkluderades oavsett vilket land de var genomförda i. Detta utgör en bredd i resultatet och möjliggör även jämförelser mellan de olika resultaten. Syftet att undersöka vilka faktorer som har en koppling till
empatitrötthet visade sig medför en del svårigheter, eftersom det blev svårt att hitta studier som hade en liknande utformning av sitt syfte. Studier vars primära syfte var att undersöka förekomst eller erfarenheter av empatitrötthet inkluderades om de även undersökte korrelationer eller samband mellan empatitrötthet och olika faktorer. Att endast sammanställa resultat av tidigare studier som har undersökt empatitrötthet hos sjuksköterskor hade kunnat vara ett tänkbart syfte, som troligtvis hade lett till ett större urval av studier. Detta kändes dock för ospecifikt, vilket ledde till syftet att undersöka faktorer som har en koppling till empatitrötthet hos sjuksköterskor. Syftet kompletterades även med en
förtydligande frågeställning då litteraturstudien avsåg sammanställa faktorer som kan påverka risken för utveckling av empatitrötthet.
Artiklar publicerade på andra språk än engelska exkluderades, vilket kan ha lett till att studier som egentligen var av relevans för litteraturstudien således har exkluderats. Begränsning till artiklar skrivna på engelska ansågs dock vara nödvändigt för att materialet skulle kunna bearbetas. Artiklar av kvalitativ ansats uteslöts eftersom det inte var relevant för litteraturstudien frågeställning.
Kvalitetsgranskning
Granskning av studierna har följt Fribergs (2017) rekommendation för kvalitetsgranskning av kvantitativa studier.
Samtliga studier hade fått ett etiskt godkännande innan insamling av data påbörjades, vilket säkerställer att de forskningsetiska kraven är uppfyllda, något som ansågs vara ett väsentligt kvalitetskrav.
Ett väldefinierat syfte och en avgränsad frågeställning gick att återfinna i samtliga studier. Beskrivning av studiedesign, metod, urval, deltagare, bortfall och
diskussion kring studiens kvalitet finns i alla studier. Alla har redovisat bortfall, men ett par studier har fört en diskussion kring vad som kan ha lett till bortfall och redovisar även en bortfallsanalys. En bortfallsanalys genomförs för att se om bortfall förekommer mer inom vissa grupper, vilket kan ge en indikation på
13
studiens kvalitet och möjlighet till generaliserbarhet (Forsberg & Wengström, 2016). Forskaren bör alltid göra en bortfallsanalys som innehåller
inklusionskriterier, om alla potentiella studiedeltagare har tillfrågats, vilka av de tillfrågade som deltog, hur många som svarade, vem som inte deltog samt
eventuella skillnader i kön, ålder och utbildningsnivå mellan de som deltog och de som inte deltog (a.a.). Detta är dock något som inte har redovisats tydligt i
samtliga studier, vilket också påverkar kvalitetsgraderingen. Flera av studierna hade ett stort bortfall men valdes trots att studier med ett litet bortfall helst ska väljas (a.a.) Detta beslut togs då bortfallet främst var externt, vilket är vanligt förekommande när frågeformulär skickas ut till ett stort antal individer (a.a.). Några studier hade internt bortfall och dessa granskades avseende storleken på bortfallet och att det var tydligt beskrivet hur bortfallet hade hanterats och hur det kan ha påverkat resultatet. Alla studier utom en hade presenterat svarsprocent. Den som inte har presenterat detta hade värvat deltagare genom reklam, vilket ledde till att de inte kunde veta exakt hur många de hade nått ut till.
Alla studier är genomförda som tvärsnittsstudier, vilket innebär att mätning endast har genomförts vid en viss tidpunkt (Forsberg & Wengström, 2016). Enstaka studier baserade på tvärsnittsundersökningar anses inte ha ett högt bevisvärde (Forsberg & Wengström, 2016). Även bekvämlighetsurval, som alla studier har använt sig av, påverkar studiernas kvalitet, då denna typ av urval kan ge
missvisande resultat (Henricson, 2017). Detta påverkar även den externa validiteten (Forsberg & Wengström, 2016). I de flesta studierna har det förts en diskussion kring hur urvalet kan ha påverkat resultatet och möjligheten till generaliserbarhet, det vill säga extern validitet.
Validitet och Reliabilitet
Resultatet av kvantitativa studier är vanligen generaliserbart till den aktuella populationen och på så sätt skulle litteraturstudiens resultat kunna vara användbart (SBU 2017, s 70). Förutsättningen för att resultat från kvantitativa studier ska kunna generaliseras är dock att de använt sig av en mätmetod som både har god validitet och god reliabilitet (Forsberg & Wengström, 2016). Samtliga studier har använt sig av det validerade frågeformuläret ProQOL 5, vilket var ett
inklusionskriterium för att kunna jämföra studiernas resultat (a.a.). Studierna har dock inte identiska undersökande syften, vilket även innebär att de har använt olika mätinstrument för dataanalys. Detta har påverkat möjligheterna att jämföra studiernas resultat (Forsberg & Wengström, 2016). Därför har endast resultat avseende kopplingar, som flera studier har undersökt tagits med i resultatet. På grund av ett begränsat antal studier inom området och på grund av att fokus vanligen ligger på att undersöka empatitrötthet hos sjuksköterskor som arbetar på högspecialiserade vårdinrättningar blir resultatet inte överförbart till populationen i sin helhet (Friberg, 2017). För att kunna uppnå ett generaliserbart resultat hade det varit av värde att finna studier som även undersöker empatitrötthet hos sjuksköterskor som arbetar inom primärvård och kommunal vård.
De enskilda studiernas resultat, som ligger till grund för denna litteraturstudie, anses trots låg generaliserbarhet vara av värde i en sammanställning, då den kan peka på vissa likheter i studiernas resultat. Sammanställningen kan trots allt bidra till en tänkbar slutsats, som skulle kunna ligga till grund för vidare studier inom området.
14
Resultatdiskussion
Litteraturstudiens resultat diskuterats med avseende på faktorerna
ålder, kön, erfarenhet, utbildning och psykosocial arbetsmiljö i relation till tidigare studier och fördjupningslitteratur.
Ålder
Flera av studierna tar upp ålder som en påverkande faktor i fråga om
empatitrötthet. Såväl Mooney m.fl. (2017), Hunsaker m.fl. (2014) och Wu m.fl. (2016) menar att en lägre ålder medför en ökad risk för att drabbas av
empatitrötthet. Hunsaker m.fl. (2014) menar även att högre ålder kan öka den empatiska tillfredsställelsen och tar upp brist på erfarenhet hos yngre
sjuksköterskor som en potentiell orsak till en lägre nivå av empatisk
tillfredsställelse. Resultatet stämmer överens med flertalet tidigare studier som också pekar på att empatisk tillfredsställelse ökar med åldern (Kelly m.fl. 2015; Berger m.fl. 2015). Sjuksköterskor som är yngre kan på grund av andra
familjeförhållanden än sina äldre kollegor tänkas arbeta mer övertid, vilket kan öka risken för empatitrötthet (Peters, 2018). Ålder kan även vara sammankopplat till andra faktorer som erfarenhet och utbildning, som ytterligare påverkar risken att drabbas av empatitrötthet. Resultatet som framkommer i studien av Sacco m.fl. (2015) pekar åt ett annat håll, då sjuksköterskor i åldern 40–49 år visade sig ha en lägre nivå av empatisk tillfredsställelse jämfört med kollegor i andra
åldersgrupper. Detta skulle kunna bero på ett flertal olika saker och en tänkbar anledning är att sjuksköterskor vid den åldern inte har en förväntad
löneutveckling, att arbetsmiljön inte upplevs som god och att kollegor ständigt byts ut (Vårdförbundet, 2019). Enligt en undersökning genomförd av Novus på begäran av Vårdförbundet år 2019 överväger 72% av sjuksköterskorna att byta till ett annat jobb på grund av detta. 71% av sjuksköterskorna som överväger att byta jobb är inom åldersgruppen 30–49 år (a.a.)
Kön
Könsskillnader tas upp dels av Sacco m.fl. (2015) Wang m.fl. (2020) och Mooney m.fl. (2017), men anses inte ha hög tillförlitlighet då antalet deltagande män är så pass mycket lägre än antalet deltagande kvinnor. Världen över är
sjuksköterskeyrket kvinnodominerat, ungefär 80% av alla sjuksköterskor är kvinnor (WHO, 2019). Detta medför att det är svårt att jämföra könsskillnader trots att det förekommer i flera av studierna och att det genomgående ses som en potentiellt påverkande faktor. Mooney m.fl. (2017) påvisar en signifikant skillnad, att kvinnor drabbas av empatitrötthet i högre utsträckning än sina manliga
kollegor. Skillnaden skulle kunna diskuteras i relation till ojämlika förutsättningar för kvinnor och män. Eventuella könsskillnader skulle kunna ha att göra med det dubbla arbete många kvinnor gör. Kvinnor föder barn och håller samman familj, vilket innebär en ökad påfrestning. En följd av det blir att kvinnor jobbar färre timmar och får färre chanser att göra framsteg i karriären (WHO, 2019). Vidare har manliga sjuksköterskor generellt en högre lön än kvinnliga sjuksköterskor. Detta kan till viss del förklaras med att kvinnor jobbar färre timmar, men löneskillnaden kvarstår även mellan kvinnor och män som arbetar lika många timmar (a.a.).
Erfarenhet
Flera av studierna har kommit fram till att det finns ett samband mellan erfarenhet och empatisk tillfredsställelse samt empatitrötthet. Hunsaker m.fl. (2014) och Jakimowicz m.fl. (2018) menar att längre erfarenhet kan öka den empatiska
15
tillfredsställelsen. Samtidigt tenderar empatitrötthet att förekomma i högre utsträckning hos sjuksköterskor som är nya eller oerfarna enligt Wu m.fl. (2016) och Kolthoff & Hickman (2016). Att färre antal arbetade år medför en ökad risk för empatitrötthet har även tidigare studier av Berger m.fl. (2015) och Finley & Sheppard (2017) kommit fram till. I studien av Finley & Sheppard (2017), som undersökte empatitrötthet hos sjuksköterskor som varit yrkesverksamma i max sju år, drogs slutsatser om vad detta skulle kunna bero på. En orsak till att
sjuksköterskor som är oerfarna löper större risk att drabbas av empatitrötthet skulle kunna vara att de relaterar till patienten på ett sätt som blir skadligt. Det kan handla om att oerfarna sjuksköterskor drabbas av skuldkänslor för att inte kunna leverera den vård som förväntas (a.a.). I likhet med detta är egna överdrivna förväntningar, som leder till stress, något som kan påverka sjuksköterskans empatiska förmåga (Hallberg, 2008). Detta skulle kunna vara en tänkbar orsak till empatitrötthet hos alla sjuksköterskor, men det är troligt att överdrivna
förväntningar förekommer i högre utsträckning hos oerfarna sjuksköterskor. Hunsaker m.fl. (2014) föreslår att erfarna sjuksköterskor skulle kunna fungera som mentorer till oerfarna sjuksköterskor för att öka den empatiska
tillfredsställelsen, vilket således även skulle kunna minska risken för empatitrötthet.
Yu m.fl. (2016) menar i motsats till övriga studier att risken för empatitrötthet ökar med antalet yrkesverksamma år. Detta skulle kunna bero både på
yrkesområdet, som i aktuell studie är onkologi, samt ett högre antal
patientkontakter. Att under en längre tid erfara patienters lidande kan medföra stress i sjuksköterskans privatliv. Sjuksköterskor som under en längre period arbetar med svårt sjuka och döende patienter kan bygga upp rädslor för att någon närstående ska drabbas av liknande trauman (a.a.).
Utbildning
Utbildningsnivå visade sig i flertalet studier vara en faktor som kan påverka risken att drabbas av empatitrötthet. Högre utbildningsnivå visade sig ha ett samband med högre empatisk tillfredsställelse (Wu m.fl.; Frey m.fl. 2018; Hunsaker m.fl.; Sacco m.fl. 2015, Wang m.fl. 2020; Yu m.fl. 2016). Högre utbildning visade sig även minska risken för empatitrötthet (Yu m.fl. 2016). Liknande resultat har tidigare påvisats av Alharbi m.fl. (2019). En trolig förklaring till sambandet mellan utbildningsnivå och empatisk tillfredsställelse samt empatitrötthet kan vara att förmågan till empati är begränsad och att den behöver utvecklas över tid. Vid uppkomna situationer som är svåra att ta till sig eller förstå är det nödvändigt att reflektera över sina tankar och känslor för att få en fördjupad förståelse och på så vis utveckla den empatiska förmågan (Bohlin m.fl. 2013). Således kan skillnader bland annat förklaras med att högre kompetens ökar chanserna till utveckling av den empatiska förmågan. Peters (2018) menar att en riskfaktor för empatitrötthet är brist på kunskap om fenomenet, vilket också kan vara en förklaring till att de som har en lägre utbildningsnivå drabbas av empatitrötthet i högre utsträckning än de som har en högre utbildningsnivå. Att en högre utbildningsnivå kan öka den empatiska tillfredsställelsen skulle även kunna grunda sig i att relevant kompetens medför en ökad trygghet i yrkesrollen. Genom att känna sig trygg i sin yrkesroll och genom att känna sig som en positiv medarbetare kan sjuksköterskor känna empatisk tillfredsställelse (Stamm, 2010). Hinderer m.fl. (2014) påvisade som den enda studien att nivån av empatisk tillfredsställelse var högre hos sjuksköterskor med lägre utbildning, men menar samtidigt att detta resultat kan ha varit en spegling av de förutsättningar som rådde på arbetsplatsen vid just denna tidpunkt.
16
När studien genomfördes fanns det inte någon möjlighet för sjuksköterskor med högre utbildning att avancera ytterligare, vilket kan ha lett till minskad empatisk tillfredsställelse. Hinderer m.fl. (2014) menar även att internutbildning och praktisk träning på arbetsplatsen kan leda till ökad empatisk tillfredsställelse. Det sammantagna resultatet är således att högre utbildning kan bidra till ökad
empatisk tillfredsställelse och vara en skyddande faktor i fråga om empatitrötthet. Denna slutsats föreslår att arbetsgivare borde satsa på att erbjuda sina medarbetare vidareutbildning för att öka den empatiska tillfredsställelsen och minska risken för empatitrötthet.
Psykosocial arbetsmiljö
Kollegialt stöd och stöd från chefen ökar den empatiska tillfredsställelsen och minskar risken för empatitrötthet (Wu m.fl. 2016; Mooney m.fl. 2014; Hinderer m.fl. 2014). Förklaringen till effekten av kollegialt stöd skulle enligt Finley & Sheppard (2017) kunna vara att kollegor är de enda som kan förstå den
arbetsrelaterade frustrationen (a.a.). Yu m.fl. (2016) såg inga samband mellan stöd från chefen och ökad empatisk tillfredsställelse. Detta skulle dock kunna bero på kulturella skillnader. Studien av Yu m.fl. (2016) är genomförd i Kina där
sjuksköterskor möjligen inte söker hjälp från chefen när de upplever emotionell stress (a.a.).
När det gäller stöd från chefen menar Hinderer m.fl. (2014) att ett stabilt och strukturerat ledarskap ligger till grund för ett stöttande arbetsklimat, vilket i sin tur främjar empatisk tillfredsställelse. Ett stöttande ledarskap kan innebära att
medarbetare uppmuntras till att avlasta varandra och att bearbeta händelser vid gemensam reflektion, vilket enligt Yoder (2010) är strategier som kan minska risken för empatitrötthet hos sjuksköterskor. Chefen kan enligt American
Association of Critical-Care Nurses (2005) ses som nyckeln till att sjuksköterskor känner tillfredsställelse i sitt arbete och i en sammanställning av tidigare studier har det framkommit att över 90% av alla sjuksköterskor tycker att ledarskapet påverkar arbetsmiljön.
KONKLUSION
Litteraturstudiens resultat speglar de faktorer som kan påverka risken att
sjuksköterskor drabbas av empatitrötthet. Demografiska faktorer som ålder, kön, erfarenhet och utbildning samt faktorer relaterade till arbetsmiljön är de faktorer som har identifierats. Samtliga faktorer som har redovisats i litteraturstudiens resultat har i de analyserade studierna haft motstridiga resultat. De påverkande faktorer som visade sig vara mest förekommande var utbildningsnivå samt stöd från chef och kollegor. En högre utbildningsnivå kan, oavsett om det är
vidareutbildning på arbetsplatsen, specialistutbildning eller annan typ av utbildning inom området minska risken för empatitrötthet medan avsaknad av utbildning kan öka risken för empatitrötthet. Stöd från chefen kan i likhet med stöd från kollegor leda till att den empatiska tillfredsställelsen ökar och att risken för empatitrötthet minskar. Arbetsgivare föreslås således att satsa på att erbjuda anställda sjuksköterskor stöd samt för yrkesrollen relevant kompetensutveckling, för att minska risken för empatitrötthet och öka nivån av empatisk
17
FORTSATT KUNSKAPSUTVECKLING OCH
FÖRBÄTTRINGSARBETE
Författaren har genom litteraturstudien fått en ökad förståelse för empatitrötthet hos sjuksköterskor samt för faktorer som skulle kunna öka respektive minska risken för empatitrötthet. Det föreligger ett fortsatt kunskapsbehov gällande hur empatitrötthet skulle kunna förebyggas. Litteraturstudien skulle kunna bidra till att uppmärksamma såväl sjuksköterskor och arbetsgivare på vilka faktorer som kan medföra en ökad risk för utveckling av empatitrötthet samt vilka faktorer som kan leda till en ökad empatisk tillfredsställelse.
Det finns ett behov av vidare studier inom empatitrötthet hos sjuksköterskor, då de studier som redan har genomförts har begränsad generaliserbarhet. Genom randomiserade kontrollerade försök och slumpmässigt urval hade framtida studier kunnat generera resultat med möjlighet till generaliserbarhet. Dessutom skulle empiriska studier, som undersöker sjuksköterskors upplevelser av empatitrötthet, vara önskvärt för att få en ökad förståelse för hur empatitrötthet kan yttra sig och vilka konsekvenser det kan få för den enskilda individen. Det hade även varit intressant att undersöka hur empatitrötthet kan hanteras för att kunna identifiera strategier som sjuksköterskor kan använda sig av för att minska risken för att drabbas av empatitrötthet.
18
REFERENSER
American Association of Critical-Care Nurses, (2005) Standards for establishing
and sustaining healthy work environments:A Journey to Excellence.
<https://www.hasc.org/sites/main/files/surgical_safety_b_article-handout_healthy_work_environments_stnds_navetta-mcneil-jones.pdf> (2020-12-19)
Alharbi J, Jackson D, Usher K, (2019) Personal characteristics, coping strategies, and resilience impact on compassion fatigue in critical care nurses: A cross‐ sectional study. Nursing & Health Sciences, 22(1), 20-27
Arlebrink J, (2019) Perspektiv på empati. Lund, Studentlitteratur.
Batalha EMSS, Melleiro MM, Borges EMN, (2019) Burnout and its interface with patient safety. Journal of Nursing UFPE, 13.
Berger J, Polivka B, Smoot E, Owens H, (2015) Compassion fatigue in pediatric nurses. Journal of Pediatric Nursing, 30 (6), 11–17
Bohlin H, Eklund Håkansson J, Halpern J, (2013) Empati - Teoretiska och
praktiska perspektiv. Lund: Studentlitteratur AB.
Coetzee S, Klopper H, (2010) Compassion fatigue within nursing practice: A concept analysis. Nursing & Health Sciences, 12 (2), 235–243
Dahlborg E, (2019) Att bli sjuksköterska. Lund, Studentlitteratur.
Figley R C, (1995). Compassion fatigue as secondary traumatic stress disorder: An overview. I: Figley R C (Eds) Compassion fatigue: Coping with secondary
traumatic stress disorder. New York: Brunner/Mazel.
Finley A B, Sheppard G. K, (2017) Compassion Fatigue: Exploring early-career oncology nurses' experiences. Clinical Journal of Oncology Nursing, 21 (3), 61-66
Frey R, Robinson J, Wong C, Gott M, (2018) Burnout, compassion fatigue and psychological capital: Findings from a survey of nurses delivering palliative care.
Applied Nursing Research, 43, 1–9.
Friberg F, (2017) Dags för uppsats, vägledning för litteraturbaserade
examensarbeten. Tredje upplagan. Lund, Studentlitteratur AB.
Forsberg C, Wengström Y, (2016) Att göra systematiska litteraturstudie,
värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Natur & kultur
akademisk.
Gerge, A, (2011). Empatitrött: att utveckla välmående i vård- och omsorgsyrken. Vaxholm: Insidan.
19
Hallberg I, (2008) Omvårdnad som moralisk verksamhet. I: Sarvimäki A och Stenbock Hult B (Eds) Omvårdnadens etik. sjuksköterskan och det moraliska
rummet (upplaga 1). Stockholm: Liber, 14-33.
Halpern J, (2001) From Detached Concern to Empathy: Humanizing Medical
Practice. London, Oxford University Press.
Halpern J, (2003) What is clinical empathy? Journal of General Internal
Medicine, 18(8), 670-674
Henricson M, (2017) Vetenskaplig teori och metod. Lund, Studentlitteratur. Hinderer K A, VonRueden K T, Friedmann E, McQuillan K A, Gilmore R, Kramer B, Murray M, (2014) Burnout, compassion fatigue, compassion
satisfaction, and secondary traumatic stress in trauma nurses. Journal of trauma
nursing, 21(4), 160-9
Hunsaker S, Maughan D, Heaston S, (2014) Factors That Influence the
Development of compassion fatigue, Burnout, and Compassion Satisfaction in Emergency Department Nurses. Journal of Nursing Scholarship, 47(2), 186-194 Jakimowicz S, Perry L, Lewis J, (2018) Compassion satisfaction and fatigue: A cross-sectional survey of Australian intensive care nurses. Australian Critical
Care, 31 (6), 396-405
Joinson C, (1992) Coping with compassion fatigue, Nursing, 22(4): 116-121 Karolinska Institutet, (2019) Svensk MeSH.
<https://mesh.kib.ki.se/> (2019-11-29)
Kelly L, Runge J, Spencer C, (2015) Predictors of compassion fatigue and compassion satisfaction in acute care nurses. Journal of Nursing Scholarship,
47(6), 522-528
Kolthoff K L, Hickman S E, (2016) Compassion fatigue among nursing working with older adults. Geriatric Nursing, 38, 106-109
Mooney C, Fetter K, Gross W B, Rinehart C, Lynch C, Rogers B F, (2017) A preliminary analysis of compassion satisfaction and compassion fatigue with considerations for nursing unit specialization and demographic factors. Journal of
Trauma Nursing, 24(3), 158-163
Peters E, (2018) Compassion fatigue in nursing: A concept analysis. Nursing
Forum 53(4), 466-480
Sabo B M, (2006) Compassion fatigue and nursing work: can we accurately capture the consequences of caring work? International journal of nursing
practice, 12(3), 136-42
Sacco L T, Ciurzynski M S, Harvey E M, Ingersoll L G, (2015) Compassion satisfaction and compassion fatigue among critical care nurses.
20
SBU, (2017) SBU:s handbok - Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården
och insatser i socialtjänsten.
<https://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/sbushandbok.pdf> (2019-01-03) Socialstyrelsen, (2003) Utmattningssyndrom - Stressrelaterad psykisk ohälsa. Elanders Gotab AB. Stockholm.
<https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2003-123-18.pdf> (2019-11-29) Stamm, B H, (2010). The Concise ProQOL Manual, 2nd edition. <https://proqol.org/uploads/ProQOLManual.pdf> (2019-12-14)
Stamm, B H, (2002) Measuring Compassion Satisfaction as Well as Fatigue: Developmental history of the compassion satisfaction and fatigue test. I: Figley R. C. (Eds). Treating compassion fatigue. New York: Taylor & Francis/Brunner-Maze
Svensk sjuksköterskeförening, (2017) ICN - sjuksköterskors internationella
etikkod. <https://swenurse.se> (2019-11-01)
Vårdförbundet, (2019) Kartläggning inför löneförhandling.
<https://www.vardforbundet.se/siteassets/engagemang-och-paverkan/nyheter/novus-rapport-vardforbundet.pdf> (2020-12-19)
Wang J, Chizimuzo T C O, He H, Feng F, Li J, Zhuang L, Lin M, (2020) Factors associated with compassion satisfaction, burnout, and secondary traumatic stress among Chinese nurses in tertiary hospitals: A cross-sectional study. International
Journal of Nursing Studies, 102
WHO, (2019) Gender equity in the health workforce: analysis of 104 countries.
Working paper 1.
<https://apps.who.int/iris/bitstream/handle/10665/311314/WHO-HIS-HWF-Gender-WP1-2019.1-eng.pdf> (2020-12-19)
Willman A, Bahtsevani C, Nilsson R, Sandström B, (2016) Evidensbaserad
omvårdnad. Lund: Studentlitteratur.
Wu S, Singh C S, Odell A, Reynolds G, Su Y, (2016) Compassion fatigue, burnout, compassion satisfaction among oncology nurses in the United States and Canada. Oncology Nursing Forum, 43(4), 161-170
Yoder E, (2010) Compassion fatigue in nurses. Applied Nursing Research, 23 (4), 191-197
Yu H, Jiang A, Shen J, (2016) Prevalence and predictors of compassion fatigue, burnout and compassion satisfaction among oncology nurses: A cross sectional survey. International Journal of Nursing Studies, 57, 28–38
21
BILAGA 1
Databassökning
Blocksök i databasen CINAHL, 2020-02-28.
Sökning: Sökord: Antal träffar:
#1 MH Compassion fatigue 984
#2 Compassion fatigue 1014
#3 “Compassion AND fatigue” 458
#4 #1 OR #2 OR #3 1014 #5 MH Nurses 15,877 #6 Nurses 152,539 #7 Nurse 271,441 #8 #5 OR #6 OR #7 303,336 #9 #4 AND #8 232
Blocksök i databasen PubMed, 2020-02-28.
Sökning: Sökord: Antal träffar:
#1 Compassion fatigue [MeSH Terms] 419
#2 Compassion fatigue 854
#3 “Compassion AND fatigue” 923
#4 #1 OR #2 OR #3 923
#5 Nurses [MeSH Terms] 28,086
#6 Nurses 146,099
#7 Nurse 146,099
#8 #5 OR #6 OR #7 146,099
22
BILAGA 2
Artikelmatris Author Year Country Title Aim Method Study design PopulationParticipants Findings Study quality
Author:
Frey R, Robinson J, Wong C, Gott M Year:
2018 Country: New Zealand Title:
“Burnout, compassion fatigue and psychological capital: Findings from a survey of nurses delivering palliative care”.
Aim:
To explore burnout and compassion fatigue, as well as potential protective factors, among nurses in New Zealand Method: ProQOl 5, psychological empowerment scale, demographic information. Study design: Cross sectional with convenience sample. Population: Registered nurses delivering palliative care. Participants: Completed: 256 Participants were invited by commercials. Findings:
Differences between levels of education.
Study quality: Average quality
23
Author:
Hinderer A K, VonRueden T K, Friedmann E, McQuillan A K, Gilmore R, Kramer B, Murray M Year: 2014 Country: Maryland, USA Title:
“Burnout, compassion fatigue,
compassion satisfaction, and secondary traumatic stress in trauma nurses”.
Aim:
To find correlations between personal, environmental characteristics,
exposure to trauma and compassion fatigue, compassion
satisfaction, burnout, secondary traumatic stress. Explore the relationship between these states. Method: ProQOL 5, Penn inventory, a demographic/behavioral instrument. Study design: Cross sectional with convenience sample. Population: Emergency department nurses. Participants: Invited: 262 Completed: 128 Findings:
Manager support led to higher levels of compassion
satisfaction. Relationship to coworkers had an impact on the level of compassion satisfaction.
Higher age led to higher levels of compassion satisfaction. Lower educational levels led to higher levels of compassion satisfaction.
Study quality: Average quality
Author:
Hunsaker S, Maughan D, Heaston S Year:
2014 Country: USA Title:
“Factors That Influence the
Development of Compassion Fatigue, Burnout, and Compassion Satisfaction in Emergency Department Nurses”.
Aim: To determine the prevalence of compassion satisfaction, compassion fatigue, burnout and examine if demographic and work-related factors
contribute to the development of compassion satisfaction,
compassion fatigue and burnout.
Method:
ProQOL 5, demographic questionnaire.
Study design: Cross sectional with convenience sample. Population: Emergency department nurses. Participants: Invited: 1000 Completed: 284 Excluded: 6 Total: 278 Findings:
A higher age had a correlation to higher levels of compassion satisfaction. Higher
educational levels also had a correlation to higher levels of compassion satisfaction. More years in nursing and in emergency departments led to higher levels of compassion satisfaction.
The level of manager support has an impact on the levels of compassion satisfaction and compassion fatigue.
Study quality: Average quality
