• No results found

Värdegrundsarbete i relation till etik- och moralundervisning.

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Värdegrundsarbete i relation till etik- och moralundervisning."

Copied!
23
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

1

Samhälle - Kultur - Identitet

Självständigt arbete i religion och lärande

15 högskolepoäng, grundnivå

Värdegrundsarbete i relation till etik- och

moralundervisning.

Values Education in relation to ethics- and moral education.

Arlinda Sokoli, Per Edén

Ämneslärarexamen 300 högskolepoäng Självständigt arbete i fördjupningsämne, 15 högskolepoäng

2019- 01- 14

Examinator: Martin Lund Handledare: Anders Karlsson

(2)

2

Förord

Arbetsfördelningen under skrivandet samt sökprocessen har varit jämn. Sökprocessen har gjorts tillsammans medan läsandet och skrivandet har gjorts på egen hand men med ständig kontakt för att skapa en gemensam arbetsgång. Materialet är sammanställt tillsammans. Båda

författarna, Arlinda Sokoli och Per Edén tar gemensamt ansvar för hela texten som skrivits.

Vi vill slutligen tacka vår handledare Anders Karlsson för den fortlöpande handledning vi fått under arbetets gång och våra opponenter Simon Strömberg och Matilda Constancia Perlkvist för den feedback som givits under opponeringen.

(3)

3

Abstract

The purpose of this paper is to investigate whether there is a connection between the subject Religion and Values education. The questions, following the purpose, are to investigate which challenges could emerge and create either a stronger bond or a lack of connection between Religion and Values Education. The material used throughout this research summary has been compiled through an information retrieval process via primarily two databases, Libsearch and ERIC (EBSCO). The results showcase that there are relations between Religion and Values Education. The syllabus for Religion claims that ethic- and moral education should be a part of the course. The articles used in this paper proclaim how ethic- and moral education involves a big part of values education due to the subject engaging in various ethical dilemmas, as well as questions regarding everyday life. Furthermore, the results also demonstrate that there are challenges that could create a lack of relations between Religion and Values education. For example, the curriculum as well as the syllabus for Religion claim that the subject should be taught non-confessionally, which one of the articles included claims could be a challenge. Lastly, the results showcase that even though there is a risk of creating a lack of connection between Religion and Values Education, the syllabus for Religion still contains immense room for questions regarding values education to be taught, discussed and analyzed.

(4)

4

Innehållsförteckning

1. Inledning ...4

1.2 Bakgrund………..……..………….4

1.3 Syfte och frågeställning...5

1.4 Metod och material………...6

4. Resultat... 9

4.1 Värdegrund och undervisning………..………..……….………...……..9

4.2 “Care ethics” som verktyg gällande etik- och moralundervisningen..………..………...………..12

4.3 Gränsöverskridande värden i icke-konfessionell etikundervisning…………..…………...………...16

4.4 Etisk litteracitet……….……….…..……....18

5. Slutsats / Diskussion………...………..20

(5)

5

1.Inledning

En stor del av undervisningen i religionsämnet handlar om livsfrågor och olika utmaningar som kan uppstå när man arbetar med etik och moral. Samtidigt ska lärare utföra sin profession utifrån skolans värdegrund. Religionsämnet har dessutom fostrande syfte som kan anses vara förenligt med värdegrundsarbetet i samband med etik- och moralundervisningen då ämnet behandlar diverse livsfrågor och etiska dilemman. Etik- och moralundervisningen bör anses vara nära bundet till värdegrundsarbetet då båda syftar till att fostra eleverna till att respektera varandra och sina medmänniskor för att på så vis växa upp till aktiva medborgare i samhället. Utifrån våra egna erfarenheter från tidigare VFU-perioder har vi upplevt att det kan uppstå utmaningar när man som pedagog arbetar med värdegrunden i undervisning, särskilt när man berör ämnen som tillhör etik- och moralundervisningen. Oberoende av utmaningar som kan uppstå, är det oerhört viktigt för såväl religionslärare som lärare generellt att konstant arbeta med värdegrunden för att kunna bemöta dessa situationer på ett pedagogiskt sätt.

1.2 Bakgrund

När vi började diskutera vad vårt ämne gällande detta SAG skulle behandla var vi båda överens att vi ville att fokus skulle ligga på att undersöka frågor gällande etik och moral som lärare, i religionskunskap, arbetar med i sin undervisning. Ursprungligen tänkte vi att vi skulle undersöka frågeställningar gällande global etik och religionsämnet, då vi berört detta tidigare under vår studietid och ämnet var något som intresserade oss båda. Det var dock svårt att hitta adekvat forskning som lämpade sig för vårt syfte. När vi kommit fram till att ämnet global etik inom religionsämnet inte var den väg vi ville gå började vi undersöka möjligheterna att skriva om hur den svenska skolans värdegrund ska vara icke-konfessionell samtidigt som den främst är baserad på västerländska kristna värderingar. Resultatet av detta blev att vi valde att behålla vårt fokus på etik- och moral i religionsundervisningen. Detta resulterade i ett syfte där vi ämnar undersöka ifall det finns en korrelation mellan etik- och moralundervisningen i religionskunskapsämnet och värdegrundsarbetet. Detta gör vi bland annat utifrån begrepp

(6)

6

såsom Care ethics. Begreppet Care ethics är svårt att direkt översätta till svenska men innebörden är att elever ska lära sig känna empati och omsorg för sina medmänniskor.

De artiklar som är inkluderade i denna forskningsöversikt berör skolans värdegrundsarbete. Begreppet innebär enligt Skolverket (2011, s.5) att skolan ska genom sitt demokratiska uppdrag främja ett skolklimat där alla elever ska känna sig trygga och sedda. För att uppnå detta

använder man sig av värdegrundsarbetet för att genomsyra all undervisning. Det innebär bland annat att inkorporera arbete i skolan som behandlar livsfrågor, dilemman etc. där pedagoger kan fostra eleverna till respektfulla och demokratiska medborgare (Skolverket, 2011, s.5). I denna forskningsöversikt kommer vi även att använda oss av begrepp som bland annat Values Education och Moral Education. Values Education är synonymt till det svenska

värdegrundsarbete och moral education står för moralundervisning som i svensk kontext innefattar etik- och moralundervising inom religionsämnet.

1.3 Syfte/Frågeställning

Vi har i syfte att undersöka ifall det finns en korrelation mellan etik- och moralundervisningen i religionskunskapsämnet och värdegrundsarbetet. Denna undersökning består av en

bearbetning om forskning gjord på ämnet. De frågeställningar vi valt att undersöka är följande: - Finns det en korrelation mellan etik- och moralundervisningen i

religionskunskapsämnet och värdegrundsarbetet?

- Vilka utmaningar skapar en eventuell korrelation eller brist på korrelation?

1.4 Metod

Förberedelserna för denna uppsats har innefattat bland annat att identifiera lämpliga nyckelord för att underlätta sökprocessen samt att göra ett urval av de databaser vi ansåg vara mest

(7)

7

frågeställningar vid tre tillfällen har metoden varierat. Vid start var vårt avsedda syfte att göra en forskningsöversikt på hur värdegrundsarbetet går till i skolan samt ifall det finns utmaningar relaterade till hur man som pedagog går tillväga för att arbeta med värdegrund i

religionsundervisningen. Frågeställningarna var följande tre: ● Hur arbetar lärare med värdegrundsarbete i skolan? ● Vilka utmaningar kan det finnas med värdegrundsarbetet?

● Hur arbetar läraren med värdegrundsarbetet i religionsundervisningen?

De nyckelord vi valde under sökprocessen var bland annat Värdegrund, Värdegrundsarbete, Skolan, Religion, Etik m.m.

Genom de ovannämnda nyckelord som vi valt under sökprocessen fann vi många källor. Dessvärre var dessa någon form av metodbok alternativt en föråldrad version av pedagogiskt material, eller en undersökning till en metodbok. En orsak till att vi till en början enbart fann metodböcker beror bland annat på att det saknas adekvat forskning kring vårt valda ämne. Den forskning som metodböckerna inkluderat var huvudsakligen beteendevetenskapliga källor och inte riktigt det vi var ute efter. Efter detta insåg vi att syftet var för brett samt att det var svårt att utföra en forskningsöversikt som var lämpad till uppgiften. Vi valde därför att revidera både syfte samt frågeställningar till följande;

- Finns det samband mellan etik- och moralundervisningen i religionskunskapsämnet och värdegrundsarbetet?

- Vilka utmaningar skapar ett eventuellt samband eller brist på samband?

Vi valde även, via handledarens anvisningar, att byta ut våra nyckelord för att underlätta sökprocessen. De nyckelord som är märkta i fetstil är de som bidrog till flest resultat.

Moral Education Values Education

Moral Education and Religion Ethics and Religion

Moral, Ethics and Religion in school

(8)

8

Efter att ha bytt sökord fann vi de källor som passade lämpligt för uppgiften då de nya sökorden bidrog med forskningsmaterial som berör ämnet och inte metodböcker. För att avgöra om källorna var användbara läste vi igenom och beslutade därefter ifall de valda källorna berör våra frågeställningar. Källorna inkluderade i denna uppsats är daterade från 2010-2019. Vi har valt att använda relativt nya källor för att spegla en bild av hur värdegrundsarbetet ser ut i skolan idag. De databaser vi har använt oss av är ERIC samt Libsearch.

(9)

9

4. Resultat

I denna resultatdel kommer vi att presentera fem artiklar vars forskningsmaterial är i linje med våra frågeställningar. Samtliga artiklar behandlar ämnena värdegrundsarbete och etik- och moralundervisning. Värdegrundsarbetet står enligt Skolverket för följande: “Enligt

styrdokumenten ska skolan genom sitt demokratiska uppdrag främja ett skolklimat där alla barn och elever känner sig trygga och respekterade. Vidare beskrivs att detta ska uppnås genom ett aktivt och systematiskt värdegrundsarbete som ska genomsyra undervisningen.” (Skolverket, 2011, s.5).

4.1 Värdegrund och undervisning

Artikeln Teachers’ views on values education (Orguz & Thornberg, 2013) behandlar en intervjustudie gjord på femtiotvå lärare varav tjugosex är verksamma i Sverige och tjugosex verksamma i Turkiet. Vi har valt att endast ta med resultat av studien som berör de svenska lärarna och skolan då resultatet för de turkiska lärarna inte var relevant för våra frågeställningar. Syftet med studien är att undersöka vad verksamma lärare tycker om värdegrundsarbetet. Artikeln är skriven av Robert Thornberg och Ebru Orguz (2013). Författarna inleder studien med att beskriva begreppet values education, eller värdegrundsarbete på svenska: “All kinds of activities in schools in which students learn or develop values and morality are often referred to as values education” (Orguz & Thornberg 2013, s.1). Vidare menar Thornberg och Orguz att begreppen “moral education” och “values education” är utbytbara med varandra men

kompletterar varandra i beskrivning då de båda gör det som författarna anser ingår i begreppet values education. De begrepp som ingår i konceptet är medborgerlig bildning, etik- och

moralundervisning samt character education1 som alla tre bygger upp och genomsyrar det som

kallas värdegrundsarbete (Orguz & Thornberg, 2013, s.1). Därtill är de femtiotvå lärarna som har deltagit i studien lärare inom främst religion samt samhällskunskap men även matematik, biologi, idrott, historia m.m. då såväl Skolverket som annan forskning menar att

1 Character Education - En del av values education. Eleverna får lära sig hur om etiska värden som respekt,

(10)

10

värdegrundsarbete inte är något som ska behandlas separat men istället något som ska vara inkorporerat i alla ämnen för bäst resultat gällande elevernas karaktärsbyggande. Författarna menar att values education är mest tillgängligt i ämnen som religion och samhällskunskap då konceptet behandlar teman som moraliska, religiösa, civila, demokratiska, nationella, pastorala, personliga samt samhällsenliga mål och dilemman.

Vidare menar författarna att det finns två generella förhållningssätt till värdegrundsarbetet. Det första förhållningssättet i artikeln är det Orguz och Thornberg beskriver som det traditionella där lärare har undervisat etik och moral som ett separat ämne med syftet att göra elever till ärliga, hårt arbetande, lydande och goda medborgare. Det andra förhållningssätt är det som de i artikeln beskriver är values education i den moderna skolan, det vill säga inkluderande,

karaktärsbyggande, medborgerlig bildning samt något som genomsyrar hela skolgången. I kontrasten mellan de två förhållningssätten menar man att det sistnämnda är ett mer

progressivt sätt som verkar för att eleverna ska utveckla ett omsorgsfullt bemötande gentemot sina medmänniskor. Detta ska genomföras med hjälp av processer som social interaktion, argumentationer och diskurser kring diverse moraliska dilemman (Orguz & Thornberg, 2013, s.2). Slutligen nämns det ett tredje förhållningssätt som benämns som The Critical Approach, som innebär att pedagoger ska behålla ett kritiskt förhållningssätt till hur värdegrundsarbetet beskrivs i läroplanen. De menar att en moralisk undervisning kan ifrågasättas med tanke på hur mycket effekt den har samt betydelse den har för elevernas lärande. Det vill säga att eftersom värdegrundsarbetet är inbakat i läroplanen och inte ett konkret arbetssätt/moment med ett tydligt mål, så kan man inte koppla effekterna av detta till värdegrundsarbetet (Orguz, Thornberg, 2013, s.2).

Värdegrundsarbetet har alltid varit en del av den svenska läroplanen. Däremot uppstod idén om värdegrundsarbetet genom att man ville förmedla en kristen tro, moraliska värderingar,

arbetsmoral samt karaktärsbyggande ur ett kristet patriarkalt perspektiv. Enligt den nuvarande läroplanen (Skolverket, 2011, s.5) ska lärare och pedagoger verka för att bidra till att alla elever ska utveckla demokratiska värderingar, inkludering, icke-diskriminering samt respekt för sina medmänniskor. Som tidigare nämnt arbetar man inte med värdegrundsarbetet som ett enskilt

(11)

11

ämne i den svenska skolan, det ska däremot vara en del av alla ämnen. Enligt författarna (Orguz, Thornberg, 2013, s.3) är denna delen av arbetet något som i synnerhet är mest aktivt inom ämnet religion och samhällskunskap. Detta menar skribenterna för att värdegrundsarbetet, eller values education även är något som ska verka för att eleverna ska kunna diskutera etiska och moraliska dilemman. Detta behandlas inom ämnet religion då även kursplanen för Religion 1 (Skolverket, 2011, s.139) lyder ett av målen “Tolkning och analys av olika teorier och modeller inom normativ etik samt hur dessa kan tillämpas. Etiska och andra moraliska föreställningar om vad ett gott liv och ett gott samhälle kan vara”. Vidare styrker kursplanen även att eleverna ska kunna göra “Analys av argument i etiska frågor med utgångspunkt i kristendomen, övriga världsreligioner, livsåskådningar och elevernas egna ställningstaganden” (Skolverket, 2011, s.139). Även om värdegrundsarbetet inte är ett enskilt ämne så finns det möjligheter för arbetet att genomföras i ämnet religion då kursplanen ger möjlighet och utrymme för att arbeta med värdegrundsarbetet. (Orguz, Thornberg, 2013, s.3).

Resultatet av studien visar bland annat att lärarna som deltagit i studien upplever att

värdegrundsarbetet innebär att läraren ska uppföra sig som en förebild och att eleverna tar efter på så sätt (Orguz, Thornberg, 2013, s.6). Slutligen visar även resultatet att man beskriver värdegrundsarbetet som något vardagligt som ska vara inbakat i alla ämnen men däremot använder lärare och pedagoger ett vardagligt språkbruk när man talar om värdegrunden. Det menar författarna beror på att det inte finns mycket forskning runt ämnet, därför är det en utmaning för lärarna då det inte finns tydliga riktlinjer på hur värdegrundsarbetet ska utföras (Orguz, Thornberg, 2013, s.6).

(12)

12

4.2 ”

Care ethics” som verktyg gällande etik- och

moralundervisning inom religionsämnet

Detta avsnitt bearbetar två skilda artiklar skrivna av Nimrod Aloni (2019) och Nel Noddings (2010) vars syfte är att undersöka huruvida begreppet “Care ethics” kan fungera som ett verktyg i den moderna etik-undervisningen

I sin artikel “Locally grounded, universally binding: The benefit of incorporating traditional Care ethics, East and West, into current moral education” utgiven 2019 skriver Aloni om hur man kan applicera det han kallar för Care ethics i undervisningen gällande moral och etiska dilemman. Aloni (2019, s.1) menar att det finns traditionella värden från öst likaså väst som fortfarande lever kvar i vår samtida kultur. Aloni (2019, s.1) menar att inkorporera dessa värden i form av Care ethics i undervisningen gällande etiska dilemman och frågor gällande etik och moral i undervisningen, så gör man dessa moment mer lättillgängliga för elever och även för läraren. Anledningen till detta menar författaren är att det finns starka traditionella rötter till denna typ av etik inom både västerländsk och österländsk filosofi samt religiös tradition. Aloni (2019, s.1) menar även att denna typen av etiska frågor är mer grundade i elevernas samt lärarnas verkliga liv än andra mer komplicerade filosofiska dilemman gällande etik och moral (Aloni 2019, s.1).

Aloni (2019, s.2) skriver i sin artikel att det han kallar “moral education” inom skolan befinner sig i en kris. Detta menar han är ett resultat av det postmoderna samhällets skepticism,

relativism och besatthet av positivitet i samband med ett allt mer kritiskt tankesätt i ett mångkulturellt samhälle. Detta skriver författaren har resulterat i att det som tidigare

kategoriserat som goda samhällsvärden numera kommit att ifrågasättas. Enligt Aloni (2019, s.2) så är lösningen på detta problem inom etikundervisningen inte tung moralfilosofi eller vad han kallar för “Sophisticated meta-ethical argumentation”. Han argumenterar istället för vad han kallar en mjukare och mer praktisk lösning. En mer effektiv lösning till de problem som finns inom etikundervisningen är att inkorporera det han kallar för traditionella Care ethics från

(13)

13

både öster- och västerländsk tradition i undervisningen. Som tidigare nämnt menar författaren att inkorporerandet av Care ethics i etikundervisningen gör det mer lättillgängligt för alla involverade i undervisningen, dvs både för lärare och elever. Aloni (2019, s.2) menar att denna typ av undervisning av etiska dilemman har “fötterna på jorden” istället för att vara abstrakt och högtravande, dessutom argumenterar han att denna typ av etik är grundad i människors “kulturella DNA”.

För att förstå vad som egentligen menas med detta måste begreppet Care ethics innebörd förklaras. Aloni (2019) använder den amerikanska feministen, filosofen och pedagogen Nel Noddings tankar gällande etisk omsorg som ett exempel. Care ethics förklarar Aloni (2019, s.3) är en etisk modell formad ur det beteende som benämns som modersinstinkt. Med detta begreppet menas att mödrar har ett betendemönster att skydda och ta hand om sina barn. Med Care ethics menas alltså att man likställer den känsla av kärlek och omsorg en moder känner inför sina unga till att människor som helhet ska känna samma omsorg för sina medmänniskor. Med detta menas att människor ska känna en välvilja inför varandra oavsett om de är grannar eller främlingar på andra sidan av jorden (Aloni 2019, s.3).

Även om författaren använder Noddings omsorgsetik som exempel för att förklara Care ethics vill han vara tydlig med att det även finns andra filosofer och influenser som är kopplade till Care ethics. Bertrand Russell, Maxine Greene, Martha Nussbaum, Iris Murdock, Carol Gilligan, Chris Higgins, Martin Buber och Janus Kortczak är alla författare och filosofer som enligt Aloni (2019, s.3) är kopplade till Care ethics. Även barnböcker såsom Nalle Puh i sitt budskap om empati och vikten av att bry sig om andras välmående är ett exempel på Care ethics skriver Aloni (2019, s.3).

När det kommer till Care ethics inom öster- och västerländsk tradition har författaren valt att i sin artikel avgränsa sig till filosofernas Confucius och Mencius tankar om moral som ett

exempel på Care ethics från öst och det gamla testamentet och Pirkei Avot (Ethic of the fathers) som exempel ifrån väst. Det som Aloni (2019, s.3) väljer att fokusera på i dessa källor är att de allihopa delar värden gällande omsorg för sina medmänniskor och vikten av att älska och värna

(14)

14

om deras välgång. Som exempel väljer Aloni (2019, s.3) att citera ur Pirkei avot: “In a place where no one is human, one should strive to be human” (Ethics of the fathers 2:5). Detta menar Aloni (2019, s.3) kan översättas till: ”där det inte finns människor som bryr sig om andra skall man sträva efter att vara den som bryr sig”. Författaren väljer även att använda sig av två

exempel ur moralfilosofi från både öst och väst där sensmoralen är att en främling räddar ett för dem främmande spädbarn. I dessa två exempel från teologi gällande den mänskliga naturen och Care ethics menar Aloni (2019, s.3) att just anonymiteten av barnet som riskerar att skadas blir vital för förvandlingen av handlingen från en instinktiv drift att rädda sina unga till en moralisk handling. Han argumenterar att det inte finns något moraliskt i djurens instinkter att skydda sina ungar utan det är något primitivt nedärvt i de flesta av levande arter. Aloni (2019) menar att det istället handlar om moral när det kommer till att bry sig om främlingars välmående, framförallt om dessa tillhör en annan folkgrupp eller är av annan etnisk härkomst än en själv tillhör (s.3).

Vikten av att värna om främlingars välmående som en grund för god moral framgår i flera exempel i det gamla testamentet skriver Aloni (2019, s.3). Det kanske tydligaste exemplet är ordspråket “älska din nästa såsom dig själv” eller “love the stranger for you were strangers in the land of Egypt”. Liknande exempel gällande vikten av att bry sig om främlingar hittas även i den konfucianska traditionen gällande begreppet Ren. Aloni (2019, s.3) översätter begreppet Ren till engelska “ as humanness, human-heartnedness or benevolence” (Aloni 2019, s.3). Begreppet Ren kopplar författaren till Care ethics utifrån citatet “The man of Ren is one who desiring to sustain himself, sustain others; and desiring to develop oneself, develops others” (Aloni 2019, s.5).

Författaren menar att inom de flesta kulturer finns det en övertygelse om att känna empati inför sina medmänniskor är något som är moraliskt gott. Denna gemensamma form av moral passar sig därför utmärkt för undervisning om etik och moral i ett mångkulturellt klassrum. Detta eftersom elever som inte har samma kulturella bakgrund ändå kan dela denna moraliska övertygelse. Aloni (2019, s.6) menar därför att Care ethics gör undervisningen lättare för eleverna att förstå än abstrakta filosofiska problem. Han menar även att Care ethics och arbete

(15)

15

med att acceptera och värna om främlingar är något som blivit ytterst relevant i samband med den samhällsutveckling som skett i världen där främlingsfientligheten ökat markant (Aloni 2019, s.7)

I sin artikel “Moral education in an age of globalization” utgiven 2010 skriver Nel Noddings om hur etikundervisningen har förändrats i takt med att världen blivit allt mer globaliserad. Förr var människor mer isolerade i sina grupperingar än de är idag skriver Noddings (2010, s.390). Det var oftast upp till barnens föräldrar att uppfostra sina barn till att följa de normer och värderingar som samhället de levde i följde. Idag växer barn upp i en allt mer global värld där människor med olika värderingar och trosuppfattningar kommer i kontakt med varandra på en vardaglig basis. Detta menar författaren leder till nya utmaningar inom etik- och

moralundervisningen än vad som funnits förr. Hon skriver om hur begreppet Care ethics som även nämnts i avsnittet ovan är ett verktyg för utveckla elevernas empatiförmåga och hur läraren bör agera som förebild för att detta skall fungera i undervisningen (Noddings 2010, s.390).

Noddings (2010, s.390) menar att det huvudsakliga syftet med att inkorporera Care ethics i etikundervisningen är att skapa relationer där eleverna genuint bryr sig om varandra. Det handlar dock inte enbart om att eleverna ska bry sig om de människor som är i deras närhet utan att de ska känna med människor på en global nivå. Detta menar författaren antingen sker genom att läraren uppträder som en förebild genom att tydligt visa att denne bryr sig om andra människor eller att läraren hittar lämpliga exempel ur historien eller populärkultur. Exempel på detta kan vara Nalle Puh som nämnts i tidigare stycket gällande Nimord Alonis artikel om Care ethics i etikundervisning. Noddings (2010, s.390) menar att läraren agerar moralisk förebild då denne alltid ska visa att de bryr sig oavsett vad de gör. Ett exempel på hur läraren ska agera som medkännande är hur denne ska hantera situationer som mobbning. Författaren menar att läraren måste ha medkännande för både offer och mobbare i situationen. Läraren måste ta hänsyn till den mobbade elevens säkerhet och välmående men måste även ta ansvar för

utmaningen med mobbarens moraliska utveckling (s.394). Noddings (2010, s.395) skriver hur vi människor vanligtvis känner att vi enbart måste ta offrets sida när det egentligen är så att

(16)

16

båda sidor behöver vår hjälp. Författaren menar att om läraren kan lyckas med detta så förser man eleverna med en attityd till medkännande som enligt henne behövs på en global nivå. Hon menar att genom att utveckla en dialog mellan eleverna där man visar förståelse för varandra så kommer detta förhoppningsvis leda till en attityd hos eleverna där de inte skadar eller

nedvärderar varandra för att de inte får enlig skolan och lagens regler, utan att de undviker att göra detta för att de inte vill behandla varandra illa utan istället hjälpa varandra. För att denna attityd ska utvecklas menar författaren att eleverna måste få möjligheter att träna på att bry sig om varandra. Ett exempel på detta är grupparbeten som blivit populära i undervisning men som enligt författaren ofta riskerar att korrumperas. Detta menar Noddings (2010, s.395) sker genom att eleverna uppmuntras att konkurrera med andra grupper eller att de känner

frustration på varandra på grund av att alla inte bidrar lika mycket till resultatet av arbetet. Här menar författaren att det är extra viktigt att läraren är tydlig med grupparbetets verkliga syfte, dvs att eleverna ska hjälpa varandra och utifrån detta bygga relationer baserade på omsorg för varandras välgång (s.395).

4.3 Gränsöverskridande värden i icke konfessionell

etikundervisning

I artikeln “Gränsöverskridande värden i icke konfessionell etikundervisning: ämnesidentitet och multidisciplinärt lärande i ämnet religionskunskap” skriven av Olof Franck (2014)

diskuterar författaren bland annat läroplanen för Religion i LGR11 (Skolverket, 2011, s.139), utmaningar för hur begreppet etik lärs ut inom ämnet samt i vilken utsträckning en icke-konfessionell religionsundervisning kan bidra till en multidisciplinär religionsundervisning.

Franck (2014, s.189) inleder med att påpeka att i svensk kontext innefattar religionsundervisningen bland annat en etik-del såväl som en omfattande del om världsreligioner. Det har varit en del av undervisningen sen den så kallade

kristendomskunskapen. Etik-delen av undervisningen har uppgiften att “motivera och utforma skolans fostrande uppgift” (Franck, 2014, s.189). Vidare beskriver författaren att trots att vi i

(17)

17

den moderna skolan ska undervisa religionskunskapen icke-konfessionellt, till skillnad från kristendomskunskapen, så finns det förslag på bland annat vilka etiska dilemman som kan diskuteras i klassrummet (Skolverket, 2011, s.138; Franck, 2014, s189). Vidare i artikeln hävdar Franck att det bevisligen går att koppla en etisk profil till alla samhällsorienterade ämnena, han menar även att inom religionsundervisningen kan denna etiska profil med utgångspunkt i kursplanen “formuleras i termer av multikulturell, multireligiös etisk kompetens” (Franck, 2014, s.201).

I artikeln under rubriken “Icke konfessionell etikundervisning och värdegrunden” hänvisar författaren till tidigare bevis i artikeln som påpekar att de etiska dilemman som används i religionsundervisningen är inte endast ämnesteoretiskt bunden. Med detta menar Franck (2014, s.201) att den etik som undervisas, i synnerhet dygdetik samt normativ etik är något som går att koppla till allmänna livsfrågor och inte enbart förankrat i religiösa frågor. Frågan som författaren ställer sig i artikeln är ifall det är motiverat att låta religionskunskapen inbegripa ett centralt innehåll då undervisningen ska vara icke-konfessionell. För att svara på frågan menar Franck (2014, s.201) att en väg är att diskutera fram vad som ge sig till känna för en icke-konfessionell undervisning. Han hävdar att i en svensk kontext inbegriper detta att läraren inte får förutsätta eller medföra en hänsyn till någon religiös trosuppfattning (Franck, 2014, s.201). De etiska frågor som tas upp i undervisningen ska därför inte framställas ur en religiös

utgångspunkt men istället tas upp som objektiva (s.201). Vidare nämner Franck (2014, s.202) religionsdidaktikern Michael Grimmit som talar om tre dimensioner av

religionsundervisningen. Religionsundervisning ska enligt en “tredje dimension” framföras på så sätt att eleverna ska lära av religionen. Detta innebär att religionsundervisningen ska vara informativ och inspirera eleverna att applicera de kunskaper, teorier och diskussioner som de får i undervisningen på att utveckla sin egen person och sina egna livsomständigheter (Franck, 2014, s.202). Avslutningsvis tar författaren upp den referens i den allmänna läroplanen som syftar till att eleverna ska ”förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism”, samt att läroplanen för religion skriver fram kristendomen som särställd i relation till “andra religioner och livsåskådningar” (Franck, 2014, s.203; Skolverket 2011, s.5). Han menar vidare att skälet till att man refererar till kristen tradition inom etik-undervisningen är mer kulturhistoriskt än

(18)

18

något annat. Slutligen menar författaren att eftersom etikundervisningen inte är det enda ämne i skolan som tar upp frågor kopplade till värderingar etc. syftar han till värdegrunden i

läroplanen som hävdar att de värden som förväntas arbetas med i undervisningen ska därför genomsyra alla ämnen, naturkunskap, samhällskunskap såväl som idrott och därför bör inte det vara något unikt för just religionsundervisningen (Franck, 2014,s.203,204; Skolverket, 2011, s.5).

4.4 Etisk litteracitet

I artikeln “Etisk litteracitet-om filosofiska förutsättningar för att utveckla ämnesdidaktiska perspektiv med hänsyn till kursplanen i religionskunskap” (Lgr 11) Skriver Olof Franck (2013) om den svenska skolans syfte när det gäller etikundervisning.

Franck (2013, s.191) redogör i sin artikel att i det centrala innehållet i kursplanen för ämnet religionskunskap framgår det att eleverna ska reflektera över betydelsen av ett gott liv, samtidigt som de även ska kritiskt granska samhällets normer och värderingar. Han påpekar dock att de inte framgår i kursplanen att elever ska lära sig praktisera etiska förhållningssätt (Franck 2013, s.191). Han påpekar även att även om det finns intentioner i läroplanen till att religionsämnet ska ha ett fostrande syfte när det kommer till respekterandet av allas lika värde, jämställdhet eller liknande värden så är det inget som enligt författaren är tydligt utskrivet i kursplanen. Det framgår inte inte heller hur lärare ska kunna bedöma hur deras elever är så kallade “goda

människor”. Etikundervisningen lär eleverna om etik genom att förse dem med kunskaper om etiska begrepp eller dilemman men den saknar enligt Franck (2013, s.191) en utveckling i förståelse gällande etik som är bedömningsbar för läraren. Han menar att för att detta ska ske så måste eleverna utveckla vad han kallar för Etisk litteracitet. Detta inbegriper att eleverna lär sig att kunna diskutera moraliska frågor med sina klasskamrater och lära sig respektera andras perspektiv gällande värden och etik (s.191). Detta menar Franck (2013) kräver att eleverna har utvecklat ett etiskt relevant språk som gör att de förstår och kan hänga med i diskussionerna med sina klasskamrater (s.194).

(19)

19

Franck (2013, s.195) menar att etikundervisningen inom ämnet religionskunskap måste förse eleverna med möjligheter att utveckla sina kunskaper om etiska dilemman och begrepp kopplat till etik. Eleverna behöver inte bara utveckla sina kunskaper gällande detta utan de måste även få lära sig hur de kan analysera, kritisera tolka och tillämpas i etikundervisning (Franck 2013, s.195). Han är också tydlig med att förmedla att det är viktigt att etikundervisningen inte ska ta ställning till vad som är “rätt svar” eller vad som är “ett gott liv” utan att eleverna ska lära sig att det inte alltid finns en direkt sanning eller ett rätt/fel i alla situationer, utan istället utveckla sin förmåga att avgöra vilka lösningar på etiska dilemman som kan vara mer “rimliga” än andra (Franck 2013, s.195).

(20)

20

5. Slutsats / Diskussion

Syftet med denna uppsats var att undersöka ifall det finns någon korrelation mellan etik- och moralundervisningen i religionskunskapsämnet samt värdegrundsarbetet, vilket även var vår första frågeställning. Genom våra källor har vi kommit fram till att det finns ett tydligt

samband mellan religionsundervisningen och värdegrundsarbetet. En av artiklarna som visar på ett tydligt samband mellan etik- och moralundervisningen i religionskunskapsämnet och värdegrundsarbetet är Orguz och Thornberg (2013). Läroplanen för religion syftar till att eleverna bland annat ska göra en “Tolkning och analys av olika teorier och modeller inom normativ etik samt hur dessa kan tillämpas. Etiska och andra moraliska föreställningar om vad ett gott liv och ett gott samhälle kan vara” (Skolverket, 2011, s.139). Eleverna ska även genom denna etikundervisning föra en “Analys av argument i etiska frågor med utgångspunkt i kristendomen, övriga världsreligioner, livsåskådningar och elevernas egna ställningstaganden.” (Skolverket 2011, s.139). Som tidigare nämnt beskriver läroplanen att eleverna ska lära sig demokratiska värderingar samt att skolans uppgift även är att “ [...] låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet” (Skolverket, 2011, s.5), vilket är bland annat detta författarna Orguz och Thornberg (2013, s.3) syftar till gällande character education. Slutligen så hävdar författarna i artikeln att värdegrundsarbetet är något som i synnerhet är främst aktivt inom religionsundervisningen samt samhällsundervisningen och att det finns väldigt mycket utrymme för värdegrundsarbetet inom undervisningen då många ämnen som berörs inom religionsundervisningen, berör även värdegrunden (Orguz, Thornberg, 2013, s.3). Därför anser vi att även detta syftar till att det finns ett samband mellan religionsundervisningen och värdegrundsarbetet.

I läroplanen för Gymnasieskolan (Skolverket, 2011, s.5) står det i de grundläggande värden bland annat “Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.” I artikeln skriven av Nimrod Aloni (2019,s.1) står det att vi bör applicera det han kallar Care ethics i undervisningen så att arbetet med värdegrund blir mer tillgängligt för både lärare och elever. Han syftar flertal gånger att etik- och moralundervisningen bör anamma Care ethics då det ska

(21)

21

hjälpa eleverna att utveckla en medmänsklighet och omsorg för människor och samhällsfrågor, dessutom påpekar författaren vikten av denna pedagogiska metod i mångkulturella klassrum då han menar att empati för främlingar och förståelse är något som är universellt bindande. Vi drar därför slutsatsen att religionsundervisningen som Aloni (2019,s.2) förespråkar har ett tydligt samband till värdegrundsarbetet då läroplanen syftar till, som tidigare nämnt, att vi bland annat ska förankra respekt för mänskliga rättigheter, fostra elever till aktiva medborgare etc.

På vår fråga gällande Vilka utmaningar skapar en eventuellt korrelation eller brist på korrelation? fann vi att den främsta utmaningen med sambandet mellan etikundervisningen och värdegrundsarbetet ligger i att religionsundervisningen i svenska skolor ska vara icke konfessionell. Olof Franck (2014, s.201) skriver om hur den religionsundervisning vi har i Sverige idag är annorlunda än den gamla kristendomskunskapen och därför följer andra riktlinjer. Eftersom skolan ska vara religiöst obunden skall därför de etiska dilemman som diskuteras vara mer kopplade till allmänna livsfrågor istället för att vara knutna till religiösa frågor. Med detta menar Franck att religionsläraren i en icke konfessionell skola inte får ta med någon aktning för någon religiös uppfattning i etikundervisningen. Dessutom menar Franck att eftersom värdegrundsarbetet är något som skall genomsyra alla ämnen i skolan så ska det inte enbart vara knutet till religionsundervisningen. Utöver det faktum att den svenska skolan ska vara icke konfessionell anser vi att de resultat vi funnit i det bearbetade forskningsmaterialet är förenligt med innehållet i skolans värdegrund. Respekten för alla människors lika värden och okränkbarhet i värdegrunden stämmer överens med de värden som Aloni (2019) och Noddings (2010) bör genomsyra den moderna etikundervisningen. Tanken om Care ethics och syftet att få eleverna att bry sig om varandra kan även kopplas till den fostrande egenskap i

religionsämnet som Olof Franck (2013) skriver om i sin artikel gällande etisk litteracitet. Även de förmågor som Franck (2013,s.191) menar att eleverna ska utveckla när det gäller etisk litteracitet som att lyssna på och respektera sina klasskamraters tankar och åsikter anser vi vara kopplade till begreppet Care ethics och skolans värdegrund. Care ethics som beskrivs av de nämnda forskarna i deras artiklar är något vi anser vara ytterst förenligt med de värden som framgår i skolans värdegrund. Dessutom vill vi argumentera för att Care ethics i

(22)

22

dess huvudsakliga innebörd är omtanken för sina medmänniskor obunden av religiösa övertygelser. Vi anser att den största utmaningen som kan uppstå vid brist på korrelation mellan religionsundervisningen och värdegrundsarbetet, är främst att det blir ett misslyckande för läraren i sitt tjänstemannauppdrag att inte inkorporera värdegrundsarbetet i sin

undervisning. Eftersom läraren enligt styrdokumenten ska främja ett klassrum där

värdegrundsarbetet genomsyrar undervisningen, blir det ett misslyckande om läraren inte behandlar ämnet även i religionsundervisningen. Utöver detta skulle det vara ett missat tillfälle för läraren att ge sina elever möjligheten att lära sig ett perspektiv på etik och medmänsklighet som Noddings (2010) menar behövs akut på en global nivå. Vi ställer oss positiva till

användningen av begreppet Care ethics i etik- och moralundervisningen i den kontext som redovisats i denna uppsats. Dock anser vi att det behövs mer forskning inom ämnet för att tydligare kunna se dess effekter. I dagsläget finns det inte många studier om Care ethics i undervisningen och i Sverige var det i synnerhet Olof Franck som berörde ämnen likt Care ethics, därav användandet av hans forskning under två separata rubriker i resultatdelen. Denna avsaknad av forskning om Care ethics effekter i undervisning är något vi önskar förändras då vi anser att utifrån det forskningsmaterial vi bearbetat i denna uppsats vara förenligt med etik- och moralundervisningen och värdegrundsarbetet. Exempel på detta hade varit fler studier på hur arbetandet med Care ethics faktiskt fungerar för att göra etik-och moralundervisningen mer lättförståelig för eleverna samt konkreta exempel på hur det kan förenas med

(23)

23

6. Referenslista:

Aloni, Nimrod (2019). Locally grounded, universally binding: The benefit of incorporating traditional Care ethics, East and West, into current moral education. Educational Philosophy & Theory, 52(1), 98–105.

[Hämtad 29/11-2019], Tillgänglig via:

https://doi.org/10.1080/00131857.2019.1607726

Noddings, Nel. (2010). Moral Education in an Age of Globalization. Educational Philosophy & Theory, 42(4), 390–396.

[Hämtad 30/11 - 2019] Tillgänglig via:

https://doi-org.proxy.mau.se/10.1111/j.1469-5812.2008.00487.x

Franck, Olof. (2014). Gränsöverskridande värden i icke konfessionell etikundervisning:

ämnesidentitet och interdisciplinärt lärande i ämnet religionskunskap. Nordidactica: Journal of Humanities and Social Science Education, (2014:1), 188-204.

[Hämtad 2/12-2019], Tillgänglig via:

https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=edsdoj&AN=edsdoj.873a019d9995 443fa1fb3af8dcf3ed9c&lang=sv&site=eds-live

Franck, Olof (2012) Etiska litteracitet - ämnesdidaktiska perspektiv: KLÄM - Konferens om lärande, ämnesdidaktik och mediebruk. s.191-195. [Hämtad 2/12-2019] Tillgänglig via:

https://www.gu.se/forskning/publikation?publicationId=171699

Skolverket (2011), Läroplan för den allmänna Gymnasieskolan, Värdegrund. Stockholm: Skolverket. s. 5, 137, 139.

[Hämtad 23/11-2019], Tillgänglig via:

https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i-gymnasieskolan/laroplan-gy11-for-gymnasieskolan

Orguz Ebru, Thornberg Robert (2013) Teachers’ views on values education: A qualitative study in Sweden and Turkey. International Journal of Educational Research, (1), 49. s.1-6. [Hämtad 29/11 - 2019], Tillgänglig via:

https://doi-org.proxy.mau.se/10.1016/j.ijer.2013.03.005

References

Related documents

Det finns en hel del som talar för att många centrala förhållanden i skolan verkligen kommer att förändras under åren framöver:... INSTALLATIONSFÖRELÄSNING

Graduate School for Human-Machine Interaction National Graduate School in Cognitive Science. Department of Management and Engineering Linköping University, SE-581 83

Ovanstående påståenden gäller en mycket begränsad ombyggnadsvolym inom en l i k a begränsad åldersgrupp hus (byggda före 1930).. Uppskattad fördelning av lägenheternas

Det vi märkte var att alla lärare på något sätt ville utgå från barnet eller barnen då de skulle lära dem något.. Vi såg ingen markant skillnad mellan grupp 1 och grupp 2 på

Det kan även handla om att bedöma en inlämnad uppgift eller kunskaper om ett ämne (Knauf, 2016, s. Återkopplingen ska bidra till att den lärande når mål som personen kanske

Det är därför angeläget att svenska mikrobryggerier får samma möjligheter som andra länder inom EU för att långsiktigt kunna klara sin lönsamhet.. Kostnaden för att

Det är anmärkningsvärt att Sverige inte tar bättre hand om sina äldre och det måste till ekonomiska resurser för att skapa en dräglig tillvaro för dessa utsatta människor.. Runt

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkra tillgången till ledarhundar för personer med synnedsättning och tillkännager detta för