MALMÖ HÖGSKOLA Lärarutbildningen
Gymnasielärarutbildningen Maj 2000
Kan en ämnesorienterad länksamling bidra till ett ökat
engagemang för ämnet?
Vi har skapat en ämnesorienterad länksamling för att undersöka om denna kan bidra till ett ökat engagemang och intresse för ämnet hos eleverna.
57 gymnasieelever i årskurs 1 och årskurs 2 på naturvetenskapliga programmet vid Pauliskolan i Malmö har använt länksamlingen under ett lektionspass och därefter besvarat en enkät.
En väl genomarbetad och relevant länksamling innebär att eleverna undviker ett tidskrävande sökande med sökmotor och istället finner bra och förståelig information. Vår undersökning visar att mer än hälften av eleverna tror att de tar ett större ansvar för sina studier om de har tillgång till en ämnesorienterad länksamling. En majoritet av eleverna tror att de kommer att lägga ner mer tid på studierna om en länksamling finns tillgänglig i det aktuella ämnet.
Resultatet visar att det finns god grund att tro att en länksamling ger upphov till ett ökat engagemang och motivation för studierna.
Sökord: internet, kemi, elevaktivitet, länksamling
Författare: Anette Göransson Paula Nilsson Handledare: Gunilla Jakobsson
Innehåll: Inledning Syfte Metod Enkätundersökning Felkällor Resultat Diskussion Referenser
Appendix 1: länksamling (bifogas ej, finns på www) Appendix 2: url-adresser (bifogas ej, finns på www) Appendix 3: enkät
Hemsida: http://home.swipnet.se/nilsson_nilsson/kemiB.htm
Inledning
Vi går mot ett informationssamhälle där vi skall kunna sortera bland information snarare än ha svaren på alla frågor (Jensen, 1997). För att kunna ta ett beslut måste det finnas ett underlag bestående av kunskap och erfarenhet. Kunskap kan aldrig ersättas med ett högt informationsflöde.
Under senare tid minskar andelen elever som söker till naturvetenskaplig högskoleutbildning (Sj∅berg, 1999). Eleverna uppger att det krävs en högre arbetsinsats för högsta betyg inom dessa ämnen jämfört med andra ämnen. Vi måste skapa en inlärningssituation som ökar elevens engagemang och därmed intresse för uppgiften.
När datorer används i undervisningen har det visat sig att eleverna når bättre resultat (Pedersen, 1998). Detta beror troligen ej på datorerna i sig utan på att eleverna som arbetar självständigt vid datorerna får en annan form av handledning än de elever som arbetar som tidigare. En annan effekt kan vara att läraren vid sin årsplanering framför datorn tänker igenom sin gamla undervisning och arbetar igenom vissa avsnitt eller förtydligar och strukturerar både för sig själv och för eleverna. Även här är det en effekt av ett förbättrat arbetssätt snarare än datorerna i sig (Pedersen, 1998).
Vid datorbaserad undervisning ökar samarbetet mellan eleverna, elevsamtalen blir mer uppgiftsorienterade och lärarrollen mer perifer. Detta kan uppfattas som ett ökat engagemang för uppgiften och kan därför öka intresset för ämnet i sig.
En länksamling ger eleverna ett verktyg för att finna information med relevans och kvalitet. En väl genomarbetad och strukturerad länksamling innebär att eleverna kan undvika ett tidskrävande sökande med sökmotor som kan resultera i svårigheter att finna bra och förståelig information. Länksamlingen kan kopplas till en elektronisk träffpunkt där eleverna kan utmana varandra med frågor eller tipsa om egna intressanta och relevanta länkar.
En länksamling är en katalog över, i det här fallet, relevanta kemisidor från word wide web (www). Varje sida har en url-adress och dessa länkar samlas i katalogen (vår hemsida).
Syfte
Vår avsikt är att skapa en kemiorienterad länksamling (appendix 1 och 2).
Vi vill undersöka om denna kan bidra till ett ökat engagemang och intresse för ämnet samt om den kan inspirera gymnasieelever att fördjupa sig i kemi.
En ämnesorienterad länksamling är tidsbesparande att söka i jämfört med att söka på www med sökmotor och vår fråga är om eleverna uppskattar detta.
Metod
Vi har med en survey-undersökning försökt utröna om en relevant länksamling kan stimulera gymnasieelevers intresse för kemi.
Syftet med en survey-undersökning är att ställa samma fråga under samma
betingelser till en representativ del av populationen (Bell, 1995). Frågeställningens natur ligger till grund för valet av metod. Underlaget är begränsat till 57 elever och vi ser därför inte att resultatet kan representera populationen i sin helhet.
Länkarna är hämtade från olika universitet vars web master är ansvarig för källgranskningen.
Enkätundersökning
De elever som har deltagit i undersökningen läser kemi A.
40 elever från årskurs 2 utnyttjade länksamlingen under ett lektionstillfälle. Eleverna fick i uppgift att se om något var intressant.
17 elever från årskurs 1 fick uppgiften att pröva sina kunskaper i beräkning av oxidationstal, aktuellt i kursen.
Eleverna svarade därefter på en enkät (appendix 3).
Frågorna i första delen av enkäten rör elevens datoranvändning i skolarbetet generellt, i sista delen av enkäten rör frågorna vår ämnesorienterade länksamling. Felkällor
Elevantalet om 57 elever får betraktas som en felkälla.
Enstaka svar har varit intressanta och konstruktiva och vi har valt att lyfta fram dem. Eleverna i årskurs 1 angrep länksamlingen med en specifik frågeställning (pröva dina kunskaper i oxidationstal) och kan därför ha begränsat sin vetgirighet.
Resultat
Följande frågor ingick i enkäten och svaren behandlas nedan.
1. Använder Du Internet för informationssökning i ditt skolarbete?
JA NEJ
En majoritet av eleverna använder Internet för informationssökning i sitt skolarbete. 89% av eleverna i årskurs 1 och 95% i årskurs 2 har svarat ja. Två elever i årskurs 2 och en elev i årskurs 1 uppger att de ej använder Internet i skolarbetet.
Om svaret är JA gå vidare till fråga 2-4 Om svaret är NEJ gå vidare till fråga 5
2. I vilket/vilka ämne (ex. svenska, samhällskunskap, kemi)?
Hälften av eleverna i årskurs 1 använder Internet i alla eller i de flesta ämnen, medan den andra hälften specificerar att de aktuella ämnena är svenska och
samhällskunskap.
Eleverna i årskurs 2 använder i större utsträckning än ettorna Internet i alla eller i de flesta ämnen.
3. Varför ?
Projektarbete anvisat av läraren Skolarbete på eget initiativ
Annat ………
Över hälften av eleverna använder Internet i projektarbete anvisat av läraren. Endast en tredjedel av eleverna nyttjar Internet för skolarbete på eget initiativ. Ca 10% har ett annat skäl, ex. finna information för privat bruk.
Flera elever har valt mer än ett alternativ och finns representerade i flera staplar. Varje svarsalternativ är betraktat som ett svar.
4. På vilket sätt inhämtar Du information (ex. länksamling, sökmotor)?
Alla elever använder en sökmotor för informationssökning. Tio elever i årskurs 2 och två elever i årskurs 1 använder även länksamlingar och en elev uppger att skälet är att sökningen då blir enklare.
5. Varför?
Undervisningen ger ej utrymme för detta Ointresserad
Annat……….
Utav de tre elever som svarade nej på fråga ett, är en elev ointresserad, en ger skälet "behöver ej" och den tredje eleven har ej besvarat frågan.
0 10 20 30 40 50 60 70 Projektarbete anvisat av läraren Skolarbete på eget initativ Annat Procent (%)
6. Hittade Du något som fångade ditt intresse?
JA NEJ
Drygt hälften av eleverna i årskurs 1 fann något av intresse medan motsvarande siffra för årskurs 2 är något högre (70%).
7a. Varför blev du intresserad?
I årskurs 1 tycker hälften av eleverna att deras intresse fångas eftersom de kan testa sina kunskaper. Övriga elever i ettan tycker att de finner intressanta länkar. En elev har valt att ej besvara frågan.
Samtliga elever i årskurs 2 blir intresserade eftersom länksamlingen ger en snabb sökväg, är snygg samt intressant. Två elever fångas av att vardagliga saker berörs, ex "Julens kemi". En elev blir intresserad av rubriken "Tidskrifter".
0 10 20 30 40 50 60 70 80 Årskurs 1 Årskurs 2 Procent (%) JA NEJ
7b. Vad hade Du störst glädje/nytta av?
Mer är hälften av eleverna tycker att experiment, tillgängliga länkar och "själv-tester" är det som de har störst glädje av. 40% av eleverna i årskurs 1 uppger specifikt att de har nytta av testen som behandlar oxidationstal. Tre elever tycker att "det mesta" är av intresse och 1/3 av eleverna hittar inget som de har glädje eller nytta av.
8. Om NEJ - Varför hittade Du inget av intresse?
Utav de elever som ej fann något av intresse saknar nästan hälften intresse för ämnet eller så känner de inget behov av ytterligare informationskällor. Två elever uppger att "Kemi är inget för mig", fyra elever "behöver det ej nu" varav en tillägger "men kanske i framtiden" och en uppger att den personliga motivationen är låg. 15% tycker att de tappar intresset eftersom flera av länkarna är på engelska vilket beskrivs så här av en elev "När det står på engelska så tappar man intresset direkt eftersom man inte orkar att översätta." Drygt 1/3 har valt att ej besvara frågan.
0 10 20 30 40 50 60 Experiment, test, länkar
Det mesta Ingenting
Procent (%) 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 Ointresserad/inget behov
Engelska Svar saknas
9. Tror Du att en ämnesorienterad länksamling kan bidra till att Du tar ett större ansvar för dina studier?
JA NEJ
Mer än hälften av eleverna tror att de tar ett större ansvar för sina studier om de har tillgång till en ämnesorienterad länksamling. Tre elever i årskurs 2 har ej besvarat frågan.
Om JA (10a -10b):
10a. Varför/på vilket sätt?
Majoriteten av eleverna tycker att informationssökningen blir lättare, det är tidsbesparande och det möjliggör hemarbete.
En elev menar att motivationen ökar eftersom man söker kunskapen själv. Fyra elever uppger inget skäl.
10b. Tror Du att du skulle lägga ner mer tid på dina studier om det fanns ämnesorienterade länksamlingar tillgängliga på din skola?
En stor del av eleverna (70%) tror att de kommer att lägga ner mer tid på studierna. Ett fåtal är osäkra och uppger att de ej vet.
11. Om NEJ - Varför?
Exempel på svar citeras nedan:
0 10 20 30 40 50 60
JA NEJ Svar saknas
• Det har inte med länksamlingen att göra. Den underlättar bara studierna.
• Att man ta större ansvar för sina studier på grund av den här länksamlingen stämmer nog inte, men att man kommer att ha lättare att plugga in saker kommer nog att stämma.
• Jag tar inget ansvar för mina studier.
• Varför skulle det göra det? Det är bara ett sätt att hämta information.
12. Övriga synpunkter.
Mer än hälften av eleverna väljer att ej ge några övriga kommentarer. 10% av eleverna påpekar att det är en nackdel att en del länkar leder till engelskspråkiga sidor. En elev tycker att det är bra att det står på engelska "för då får man en till fördel, eftersom det är bra att kunna på engelska också." 8% upplever sidan som en nyttig, kul och användbar länksamling. Två elever uppger att de ej är
kemiintresserade men att de skulle uppskatta liknande länksamlingar i andra ämnen. Några elever kommenterar länksamlingens utseende och uppläggning.
Diskussion
Alla elever som har ingått i denna studie använder, med några få undantag, Internet för informationssökning i sitt skolarbete. En förutsättning för detta är naturligtvis tillgången till datorer på skolan och här spelar stödet från kommunen en stor roll. Den vanligast varianten är att kommunen förser skolorna med utrustning genom centrala inköp, vilket tyvärr ganska ofta upplevs som långsamt och ineffektivt eftersom det är svårt att sitta centralt och se vilka specifika behov man har ute på den enskilda skolan (Skolverket, 1997). Kommunerna kan också ha datapedagogiska enheter, som på olika sätt hjälper och stimulerar skolorna med konsultation och utbildning (Skolverket, 1997). I Malmö kommun ombesörjer utbildningsförvaltningen
datorinköpen till skolorna.
En stor del av eleverna använder Internet i alla eller i de flesta ämnen. Det går att se en tydlig skillnad mellan svaren från eleverna i årskurs 1 och årskurs 2. Eleverna i årskurs 2 svarar i högre utsträckning att användningen sker i alla ämnen jämfört med eleverna i årskurs 1 som i flera fall specificerar användningen till att gälla för svenska och samhällskunskap. De äldre eleverna ser datorns betydelse för inlärningen i ett vidare perspektiv där informationstekniken utgör ett extra verktyg och komplement till den traditionella undervisningen.
Tilläggas bör att eleverna i årskurs 1 inte läser fysik och biologi det första året på gymnasiet.
Projektarbete anvisat av läraren är den vanligaste anledningen till elevernas
användning av Internet. Den främsta anledningen till detta är säkert att eleverna på Pauliskolan endast kan få tillgång till datorsalarna via sin lärare. Denna bristande tillgänglighet försvårar all spontan användning av datorerna. Det elevaktiva och självständiga arbetssättet som IT medför hämmas starkt av att datorerna är inlåsta. Alla elever använder en sökmotor för informationssökning. Vår erfarenhet är att det kan vara svårigheter och problem med den stora informationsmängd som finns tillgänglig på Internet. Informationen kan vara både svåröverskådlig, svår att förstå och av varierande kvalitet. Det krävs att man kan sortera och detta är många gånger oerhört tidskrävande. Det är intressant att notera att eleverna inte upplever
tidsfaktorn som något hinder då detta ej har kommenterats i svaren, med undantag av en elev.
När eleverna får prova den aktuella länksamlingen skapad för denna studie finner de flesta något som fångar deras intresse. Länksamlingen ger eleverna något nytt, ett verktyg i tiden och de är nyfikna på vad detta kan innebära för deras inlärning. En god stämning i klasserna och de ordinarie lärarnas positiva inställning till projektet kan naturligtvis ha en viss betydelse.
"Själv-tester" och förslag på experiment fångar elevernas intresse. En tolkning är att eleverna ser nyttan med att de konkret kan testa sin kunskaper samt att förslag på experiment uppskattas eftersom kemi är en laborativ vetenskap. Många elever kommenterar nu också tidsaspekten. De inser vilken tidsbesparing det blir när en grovsållning av informationen är gjord.
Den främsta nackdelen som eleverna upplevde med länksamlingen var att en del information stod på engelska. Vissa elever valde bort engelska länkar. När ny kunskap skall inhämtas vill man undvika att samtidigt brottas med en översättning. Ett förslag är att markera i länksamlingen vilket språk informationen står på.
Målsättningen med projektet var att finna ut om en väl genomarbetad, strukturerad och ämnesorienterad länksamling är ett bra redskap för elevaktivt arbete. Mer än hälften av eleverna tror att de tar ett större ansvar för sina studier om de har tillgång till en ämnesorienterad länksamling. De påpekar bl.a. att informationssökningen blir lättare och att det är tidsbesparande. En majoritet av eleverna tror att de kommer att lägga ner mer tid på studierna om en länksamling finns tillgänglig i det aktuella ämnet. Här ser vi en god grund att tro att en länksamling ger upphov till ett ökat engagemang och motivation för studierna.
Referenser
Bell, J. (1995): Introduktion till forskningsmetodik (Lund, Studentlitteratur) Jensen, E. (1997): Aktiv Metodik (Jönköping, Brain Books AB)
Pedersen, J. (1998): Informationstekniken i skolan En forskningsöversikt (Stockholm, Skolverket)
Sj∅berg, S. (1999): Naturfag som allmenndannelse - en kritisk fagdidaktikk (Oslo, Ad Notam Gyldendal)
Skolverket. (1997): Informationstekniken – en revolution eller ett verktyg i undervisningen, (Stockholm, Skolverket)
Enkät
Förutsättning: Tillgång till skoldator
1. Använder Du Internet för informationssökning i ditt skolarbete?
JA NEJ
Om svaret är JA gå vidare till fråga 2-4 Om svaret är NEJ gå vidare till fråga 5
2. I vilket/vilka ämne (ex. svenska, samhällskunskap, kemi)?
3. Varför ?
Skolarbete på eget initiativ Annat ………
4. På vilket sätt inhämtar Du information (ex. länksamling, sökmotor)?
5. Varför?
Undervisningen ger ej utrymme för detta Ointresserad
Annat……….
Du har nu provat ett förslag till en ämnesorienterad länksamling.
7. Hittade Du något som fångade ditt intresse?
JA NEJ
Om JA (7a-7b):
7a. Varför blev du intresserad?
7b. Vad hade Du störst glädje/nytta av?
9. Tror Du att en ämnesorienterad länksamling kan bidraga till att Du tar ett större ansvar för dina studier?
JA NEJ
Om JA (10a -10b):
10a. Varför/på vilket sätt?
10b. Tror Du att du skulle lägga ner mer tid på dina studier om det fanns ämnesorienterade länksamlingar tillgängliga på din skola?
11. Om NEJ - Varför?
