Sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede enligt Liverpool Care Pathway (LCP)

Full text

(1)Examensarbete Filosofie kandidatexamen Sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede enligt Liverpool Care Pathway (LCP) En litteraturöversikt. Nurses perceptions of caring for patients at the end of life using the Liverpool Care Pathway (LCP) A Literature Review. Författare: Johanna Holmbom och Erik Roth Handledare: Monika Jansson Examinator: Charlotte Hillervik Ämne/huvudområde: Examensarbete för sjuksköterskeexamen Poäng: 15 högskolepoäng Betygsdatum:. Högskolan Dalarna 791 88 Falun Sweden Tel 023-77 80 00.

(2) Sammanfattning Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede enligt en vårdplan utformad som en journal med riktlinjer för vård i livets slutskede, den så kallade Liverpool Care Pathway (LCP). Metod: Studien är utförd som en litteraturöversikt. Artiklarna söktes via databaserna CINAHL, PubMed, MedLine, SAGE Journals och Scopus. Tolv artiklar valdes ut för kvalitétsgranskning enligt en förutbestämd granskningsmall. Elva artiklar godkändes och utgjorde grunden för resultatet. Resultat: En tydlig effekt av införandet av LCP var att sjuksköterskorna upplevde ett ökat självförtroende och en ökad kunskap i vårdandet. Detta bidrog till förbättringar gällande symtomkontroll samt ifrågasättande av fortsatt rutinmässig behandling. LCP anågs vara en bra utgångspunkt för samtal och undervisning i möten med patienter och anhöriga. LCP upplevdes ge ramar och gemensamma utgångspunkter i teamarbetet runt patienten vilket bidrog till en bättre planering och tydligare mål i vårdandet. Trots alla positiva upplevelser kände en del sjuksköterskor att de kunde uppstå svårigheter i vårdandet enligt LCP. Brister i vårdmiljön ansågs av sjuksköterskorna göra att målen med vården inte kunde tillgodoses. Tidsbrist och underbemanning ledde ofta till att patienter i livets slutskede fick en lägre prioritet. Vidare ansågs kriterierna vara för hårda enligt vissa sjuksköterskor gällande införande av LCP.. Nyckelord: Liverpool Care Pathway, Sjuksköterska, Upplevelser, Livets slutskede Keywords: Liverpool Care Pathway, Nurs*, Experience, End-of-Life.

(3) Innehållsförteckning Sammanfattning ................................................................................................... 1 Bakgrund............................................................................................................... 1 Den palliativa vården .......................................................................................... 1 De fyra hörnstenarna ....................................................................................... 1 Den palliativa vårdfilosofin ............................................................................... 2 Sjuksköterskans roll ............................................................................................ 2 Sjuksköterskor och patienters upplevelser av en god vård ............................. 3 Liverpool Care Pathway (LCP) ........................................................................... 3 Målet med lcp .................................................................................................. 4 Problemformulering ............................................................................................. 5 Syfte .................................................................................................................... 5 Frågeställning ..................................................................................................... 5 Metod ..................................................................................................................... 5 Design ................................................................................................................. 5 Urval av litteratur ................................................................................................. 5 Inklusionskriterier ............................................................................................. 6 Exklusionskriterier ............................................................................................ 6 Tillvägagångssätt ................................................................................................ 6 Analys ................................................................................................................. 7 Forskningsetiska överväganden ......................................................................... 7 Resultat ................................................................................................................. 7 Kommunikation ................................................................................................... 8 Lcp som plattform ............................................................................................ 8 Kommunikationen med anhöriga ..................................................................... 8 Kommunikationen med teamet ........................................................................ 8 Dokumentation .................................................................................................... 9 LCP journalens betydelse för sjuksköterskor och anhöriga ............................. 9 Kunskap Och Självförtroende ........................................................................... 10 Sjuksköterskors upplevelser av hinder ............................................................. 10 Vårdmiljö ........................................................................................................ 10 LCP eller inte LCP ......................................................................................... 11 Diskussion .......................................................................................................... 11 Sammanfattning av huvudresultatet ................................................................. 11 Resultatdiskussion ............................................................................................ 12 Kommunikation .............................................................................................. 12 Vårdmiljö ........................................................................................................ 13 LCP:S genomslagskraft ................................................................................. 13 Metoddiskussion ............................................................................................... 14 Slutsats ............................................................................................................. 15 Förslag till vidare forskning .............................................................................. 15 Referenslista ....................................................................................................... 16 Bilaga 1................................................................................................................ 20 Bilaga 2................................................................................................................ 23 Kvantitativa studier ............................................................................................ 23 Kvalitativa studier .............................................................................................. 24 Bilaga 3................................................................................................................ 25.

(4) Bakgrund Den palliativa vården Grunden för vården i livets slutskede idag lades i slutet på 60-talet i England av en kvinnlig läkare vid namn Cicerly Saunders, en pionjär inom den engelska hospice rörelsen. Denna rörelse skapades som en slags motreaktion till den vård av döende som bedrevs vid den tiden (Socialstyrelsen, 2004). Hospicefilosofin som var grunden i vårdandet såg döden som en naturlig del av livet och präglades av en helhetssyn med fokus på livskvalitet. Då som nu låg fokus på de olika dimensionerna av vårdandet, symtomlindring, psykologiskt och socialt stöd samt existentiella frågeställningar (Widell, 2003). I Sverige fick vården i livets slutskede en ökad prioritet under 90-talet till följd av en statlig utredning som menade att ett värdigt avslut på livet bör vara en av de högst prioriterade rättigheterna inom vården (Statens offentliga utredningar (SOU), 1995:5). Vid benämning av vård i livets slutskede idag används vanligtvis begreppet palliativ vård som har sitt ursprung i latinets pallium vilket betyder mantel. Manteln verkar som en symbol för den lindrande och skyddande vården man vill bedriva (Beck-Friis & Strang, 2012). De grundläggande principerna och målen med den palliativa vården finns beskrivna i en definition framtagen av världshälsoorganisationen (WHO). Vården ska präglas av en filosofi som strävar efter att ge patienter och anhöriga största möjliga mån av livskvalité vid svår och obotlig sjukdom. Detta bör ske genom förebygga problem som kan uppstå och att tidigt upptäcka förändringar i patintens tillstånd. och förebyggande arbete för att motverka fysiska, psykiska, sociala och existentiella problem som kan uppstå. Denna definition vilar i sin tur på vad som brukar kallas de fyra hörnstenarna i den palliativa vården (WHO, 2002). De fyra hörnstenarna Den palliativa vården bygger på de fyra hörnstenarna symtomkontroll, anhörigstöd, teamarbete, kommunikation och relation. Dessa utgör målen för den palliativa vården. Symtomkontroll är en mycket viktig del och kommer ofta i. 1.

(5) första hand, dels för att det är något vårdpersonalen ser och kan ta på men även för att en patient med symtom som svåra smärtor, illamående, kräkningar inte klarar av att lägga fokus på de psykologiska, sociala eller existentiella behoven (Strang, 2004). Stöd till anhöriga kan innefatta många olika aspekter. Det är ofta individuellt vilket stöd anhöriga vill ha. Sorgen över den sjuke börjar ofta i ett tidigt skede innan patienten har avlidit. Det är då viktigt för anhöriga att ha olika strategier för att klara av sorgearbetet. Vårdpersonalen bör vara närvarande och erbjuda stöd. Det kan vara emotionellt stöd, samtal, att den anhörige får information kontinuerligt, att som anhörig få vara närvarande med den sjuke eller att praktiskt hjälpa till i omvårdnaden (Regionala cancercentrum i samverkan, 2012). För att kunna ge patienten bästa möjliga vård och en bred kompetens krävs ett gott teamarbete hos vårdpersonalen, samt med familj och anhöriga (Strang, 2004). Det fyra hörnstenarna tillsammans med den palliativa vårdfilosofin utgör kärnan i det som Liverpool Care Pathway vill förmedla (Ellershaw & Curie, 2007; Ellershaw & Murphy, 2011). Den palliativa vårdfilosofin Den filosofi som Cicerly Saunders företrädde inom hospiceverksamheten på 60talet lever vidare i det som idag kallas den palliativa vårdfilosofin. Den holistiska människosynen har en central roll med beaktande på fysiska, psykiska, sociala och existentiella problem/behov. Vården ska utformas utifrån den döende individens behov och önskemål (Ternestedt, 2005). Vidare ses döden som en naturlig del av livet. Livskvalitet, symtomlindring och delaktighet hos framförallt patienten men även hos anhöriga lyfts fram som viktiga aspekter i vårdandet (Socialstyrelsen 2004). Sjuksköterskans roll Sjuksköterskans huvudsakliga ansvarsområde inom hälso- och sjukvården är omvårdnad. Att främja hälsa, förebygga ohälsa, lindra lidande samt verka för ett fridfullt och värdigt slut på livet är de mål för omvårdnaden som finns framtagna i svensk. sjuksköterskeförenings. värdegrund. för. omvårdnad. (Svensk. sjuksköterskeförening, 2010). Inom den palliativa vården, när kurativa insatser inte längre är aktuellt, blir det istället ett stort fokus på insatser som kan lindra lidande och leda till en fridfull och värdig död. Vårdandet av människor i livets slutskede 2.

(6) innehåller många aspekter att ta hänsyn till och ställer stora krav på en bred kunskap hos sjuksköterskor. Förutom medicinsk kunskap om sjukdom, symtom och behandling krävs en medvetenhet om individuella skillnader och behov i vårdandet av patienter i livets slutskede (Lindqvist & Rasmussen, 2009). Många gånger kan det upplevas som en stressande situation att vårda döende patienter men sjuksköterskor kan även uppleva att det är en givande del och de känner en tillfredställelse på arbetsplatsen. Som sjuksköterska är det viktigt att behålla det känslomässiga engagemangent i vården av den döende för att förbättra livskvaliten hos patienten (Devlin & McIlfatrick, 2010).. Sjuksköterskor och patienters upplevelser av en god vård Johnston och Smith (2006) undersökte patienters och sjuksköterskors upplevelser av vad som ansågs vara en god palliativ vård. Att finnas till, att ta sig tid och att ge emotionellt stöd var viktiga aspekter av vårdandet som delades av både sjuksköterskor och patienter. Vidare menade sjuksköterskorna att en god symtomlindring samt multiprofessionellt samarbete var viktiga aspekter i deras arbete för att ge en god vård. God symtomlindring framstår som en viktig del av det palliativa vårdandet för både patienter och sjuksköterskor (Beckstrand, Callister, Kirchhoff, 2006; Pierson, Randall, Patrick, 2002). Steinhauser et al (2000) menar att en “dålig död” ofta innefattade oklarheter kring behandling. Patienter och anhöriga kände sig ofta förbisedda och anhöriga upplevde oro över att patienten led. Sjuksköterskor upplevde brist på kontroll vilket ledde till en känsla av oro att inte tillgodose en god vård för patienten. Liverpool Care Pathway (LCP) Ett projekt startade under 90-talet mellan Royal Liverpool University Hospitals NHS Trust och Marie Curie Hospice Liverpool för att utveckla ett vägledande verktyg vid vård i livets slutskede. Det baserades på den specialiserade vård som ges vid ett Hospice för att integrera en god vård på sjukhusen vid livets slutskede (Ellershaw & Curie, 2007). Detta resulterade i Liverpool Care Pathway (LCP) som idag är en standardiserad vårdplan för vård i livets slutskede och används i ett flertal länder i Europa och övriga världen (Ellershaw & Murphy, 2011).. 3.

(7) Vårdplanen innehåller tre olika faser. Första fasen innebär en initial bedömning om patienten har tagit steget in i en döende fas (Ellershaw & Curie, 2007). Detta beslut tas utifrån fyra olika kriterier. Att patienten är sängbunden, om patienten är medvetandesänkt, patienten kan bara inta små klunkar vätska, patienten är oförmögen att inta peroral medicinering. Två punkter räcker för att styrka ett beslut om införande av LCP (Keane, Taylor & Clark, 2007). Detta görs av ett multidisciplinärt team som består av minst en läkare och en sjuksköterska. Beslut om att börja med LCP diskuteras med patienten (om möjligt) och anhöriga (Ellershaw & Murphy, 2011). Nästa steg innebär en fortgående bedömning under vårdtiden och den sista fasen ger vägledning i omhändertagandet av patienten och dess anhöriga efter döden. LCP är utvecklat för att ersätta tidigare dokumentation i den döende fasen. Denna dokumentation är gjord för att underlätta vid granskning av den vård som ges samt ge mätbara resultat, att ha en god symtomkontroll hos patienten (Ellershaw & Curie, 2007). Arbetet ska genomsyras av en god kommunikation mellan alla parter med kontinuerlig dokumentation av insatser och resultat som dokumenteras i vårdplanen (Ellershaw & Murphy, 2011). Målet med LCP Målet med LCP är att öka kvaliteten i vårdandet av den döende och dess anhöriga. Vårdplanen skapar ramar genom vilka vårdpersonal kan finna stöd i sitt arbete. Målen är framtagna och baserade på forskning efter vad som anses vara bästa möjliga förfarande i vårdandet av den döende (Ellershaw & Murphy, 2011). LCP ger vårdaren riktlinjer vid de situationer som kan dyka upp vid vård av den palliativa patienten. Fokus ligger på patientens fysiska, psykiska, sociala och andliga behov. Tillsammans med information från patienten och dess anhöriga utgör LCP en bra mall för god vård. Dock ersätter den inte skickligheten och erfarenheten hos vårdaren, som till exempel att vara alert på förändringar i patientens tillstånd och att då reagera på rätt sätt. Det krävs en regelbunden och kritisk reflektion samt svåra beslut (Ellershaw & Curie, 2007). Att introducera eller utveckla LCP på en klinik eller ett boende kan vara utmanande. Genom att kartlägga organisationens arbetssätt och kultur kan en effektivisering av organisationen ske. Detta kan möjliggöra lösningar på problem som visar sig ha en direkt inverkan på huvudmålen vid vård enligt LCP. I 4.

(8) slutändan visade det sig ha en positiv inverkan på vården av patienten i livets slutskede (Taylor & Randall, 2007). Problemformulering Vårdandet av patienter i livets slutskede innehåller många aspekter att ta hänsyn till och ställer stora krav på en bred kunskap hos sjuksköterskor. Förutom medicinsk kunskap om sjukdom, symtom och behandling krävs en medvetenhet om individuella skillnader och behov i vårdandet av patienter i livets slutskede (Lindqvist & Rasmussen, 2009). Steinhauser et al (2000) menade att en “dålig död” ofta innefattade oklarheter kring behandling. Sjuksköterskorna upplevde brist på kontroll vilket ledde till en känsla av oro att inte tillgodose en god vård för patienten. Det är därför av vikt att lyfta fram sjuksköterskors upplevelser av att arbeta enligt LCP, eftersom dessa upplevelser kan ge vägledning i kommande förbättringsarbeten i vården av patienten i livets slutskede. Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede enligt Liverpool Care Pathway (LCP). Frågeställning Vilka upplevelser beskrev sjuksköterskor vid vård enligt LCP?. Metod Design Arbetet har genomförts som en litteraturstudie. Urval av litteratur Litteratur relevant för studiens syfte och frågeställning har hämtats från databaserna CHINAL, PubMed, Medline, SAGE journals och SCOPUS. Sökord som använts var: Liverpool Care Pathway, Nursing, Perception, Experience, Terminal Care, Nurs*, Impcat of dying, Pathway, Palliative care. En sammanfattning över sökordskombinationer kan ses i tabell 1. Fullständig förteckning av artikelsökning redovisas i bilaga 1. Av de 11 artiklar som utgör. 5.

(9) resultatet är 8 av kvalitativ ansatts, 2 är mixade metoder och 1 är kvantitativ. En studie föll bort då resultatet inte svarade mot denna studies syfte och frågeställning. Inklusionskriterier Studierna som valts var vetenskapliga primärkällor som svarade mot studiens syfte och frågeställning. De var granskade av en etisk kommitté samt sakkunnigt kollegialt granskade. Exklusionskriterier Studier skrivna på ett annat språk än svenska och engelska exkluderades. Uppsatsförfattarna har även valt att exkludera studier som innefattar barn upp till 18 år då WHO valt att särskilja definitionen av palliativ vård för vuxna och barn (WHO, 2002). Tabell 1: Sammanfattning av sökstrategier Databas. Sökord. CINAHL. Liverpool Care Pathway Pathway ”AND” Impact of dying Liverpool Care Pathway Liverpool Care Pathway ”AND” Nurs* ”AND” experience. CINAHL. SAGE Journals SCOPUS. Antal träffar. Antal lästa abstract. Antal utvalda artiklar till kvalitéts granskning. Antal utvalda artiklar till resultat. 91 9 661. 17. 8. 7. 16. 3. 1. 1. 80 120. 10. 2. 2. 3. 1. 1. 49 7. Tillvägagångssätt Artikelsökningen har genomförts gemensamt. De artiklar som svarade mot studiens syfte och frågeställning har bearbetats genom att uppsatsförfattarna tillsammans läst artiklarnas titel samt abstract. Vidare har samtliga artiklar lästs i sin helhet av båda uppsatsförfattarna. Resultaten har gemensamt diskuterats med avseende på likheter och skillnader. Artiklarna har vidare genomgått en. 6.

(10) kvalitetsgranskning för att sedan ingå i resultatet. Kvalitétsgranskning har utförts för att testa studiernas tillförlitlighet och giltighet (Polit & Beck, 2012). Analys Uppsatsförfattarna har använt Högskolan Dalarnas modifierade version av Willman, Stoltz och Bahtsevani (2006) och Forsberg och Wengström (2008) för att kvalitetsgranska artiklarna. Granskningsmallarna innehåller kriterier som besvaras JA eller NEJ. Svaren tilldelas en poäng, JA = 1 poäng NEJ = 0 poäng. Kvaliteten på studien bestäms med avseende på total poängen, 60-69% avser låg kvalité, 70-79% avser medelkvalité och 80-100% avse hög kvalité. Studier som uppnådde hög eller medelkvalitet användes i resultatet. Maxpoäng på kvalitativa studier är 25 poäng och maxpoäng på kvantitativa studier är 29 poäng. Uppsatsförfattarna har läst alla studier och analyserat resultatet utifrån likheter och olikheter som svarar mot författarnas frågeställning. Resultaten har sammanställts och tematiserats. Forskningsetiska överväganden De studier upsattsförfattarna har använt i denna litteraturöversikt är granskade och godkända av etisk kommitté. Författarna har strävat efter att återge resultaten så sanningsenligt och objektivt som möjligt.. Resultat Resultatet bygger på 11 studier, publicerade mellan 2003-2012 och som presenteras i tabell 2, bilaga 3. Återkommande teman har identifierats och ligger till. grund. för. hur. resultatet. presenteras.. Följande. teman. presenteras:. kommunikation, dokumentation, kunskap och självförtroende samt sjuksköterskors upplevelser av hinder i arbetet med LCP. Ytterligare underrubriker har använts: LCP som plattform, kommunikation med anhöriga, kommunikation med teamet, LCP-journalens betydelse för sjuksköterskor oh anhöriga, kunskap och självförtroende, vårdmiljö och LCP eller inte LCP.. 7.

(11) Kommunikation LCP som plattform Som ett stöd i att inleda svåra samtal lyfter sjuksköterskor fram LCP som en plattform (Gambles, Stirzaker, Jack & Ellershaw, 2006). Denna uppfattning delades även av sjuksköterskor som kände samma hjälp i form av en plattform att inleda samtal med framförallt patienter och anhöriga men även inom teamet (O’Hara, 2011; Thurston & Waterworth, 2012). Kommunikationen med anhöriga Kommunikationen med anhöriga förbättrades efter införandet av LCP. Sjuksköterskorna upplevde att de med hjälp av LCP kunde göra anhöriga mer införstådda med vården och på så sätt lugna dem och skapa en sorts bekräftelse om att patienten är omhändertagen på ett bra sätt (Gambles et.al., 2006; O’Hara, 2011). Som ett resultat av mer välinformerade anhöriga upplevde sjuksköterskorna att delaktigheten i vårdandet ökade hos de anhöriga (Clark, Marshall, Sheward & Allan, 2012a; Jack, Gambles, Murphy & Ellershaw, 2003). En sjuksköterska säger: ”More constructive, it is guidance, knowledge and it’s education for the relatives as well, it’s a shared way of saying for the relatives this is what we expect and what we are going to achieve for your relative.”(Jack et al., 2003, s 379) Alla sjuksköterskor delade dock inte samma mening. En sjuksköterska upplevde LCP som en metafor för döden. Hon ansåg att kommunikationen vara bra inom teamet men att den utelämnade de anhöriga. Vidare upplevde två andra sjuksköterskor i samma studie att LCP inte tillförde särskilt mycket då de redan innan upplevde sig ha ett bra förhållande till anhöriga (Walker & Read, 2010). Även Di Leo et al (2011) menar att sjuksköterskorna upplevde en liten förbättring i kommunikationen med anhöriga enligt LCP men framhöll samtidigt att samtal om döden var svåra oavsett hjälpmedel. Kommunikationen med teamet Införandet av LCP ansågs av sjuksköterskorna leda till ett gemensamt språk och ramar inom vilka diskussion om vården kunde ske. Detta ledde till en bättre kommunikation kommunikationen. bland med. vårdpersonalen anhöriga. som. (Clark. et. också al,. speglade 2012a).. av. Vidare. sig. i. ansåg. 8.

(12) sjuksköterskorna att LCP var en bidragande orsak till att skapa diskussioner inom vårdteamet och bidrog till tydligare planering av vården (Clark, Sheward, Marshall & Allan, 2012b). Den förbättrade kommunikationen inom teamet upplevdes också leda till en förbättrad symtomkontroll (Di Leo et al, 2011). Dokumentation Sjuksköterskor upplevde LCP-journalen som en användarvänlig journal att dokumentera i och en värdefull guide som bidrog till en god palliativ vård (Clark et al., 2012a; Clark et al., 2012b; Gambels et al., 2006; Jack et al., 2003). Det visade sig finnas skillnader i upplevelsen av samarbetet med läkarna vid dokumentation enligt LCP. Sjuksköterskorna upplevde att LCP-journalen bidrog till en snabbare respons hos läkarna vid förskrivning av läkemedel viket resulterade i att sjuksköterskorna upplevde en bättre tillgång på läkemedel (Clark et al, 2012a; Di Leo et al, 2011; Freemantle & Seymour, 2012). Sjuksköterskorna upplevde att läkarna inte alltid var bekväma med att dokumentera i LCP-journalen vilket gjorde att sjuksköterskorna ofta fick påminna dem (Walker & Read, 2010). LCP journalens betydelse för sjuksköterskor och anhöriga Två studier belyser vilken betydelse dokumentationen har haft för anhöriga och familj. Den information som dokumenterades i LCP journalen upplevdes som en fördel i vården vid mötet med anhöriga och familj (Gambels et al., 2006; Jack et al 2003). Sjuksköterskorna satte ett stort värde på journalen efter patientens död, den bidrog som en guide för att försäkra sig om att all information gavs till familj och anhöriga. En sjuksköterska kommenterar: ”It does give you instructions on the back about what to do with the relatives like giving them the bereavement book and then giving them details about visiting the patient in the mortuary.” (Jack et al., 2003, s 379) Många sjuksköterskor upplevde en positiv inverkan av dokumentation enligt LCP. Den upplevdes som ett bra stöd och en vägledning i arbetet (Clark et al., 2012a; Clark et al., 2012b; Gambles et al., 2006; Jack et al., 2003; O´Hara, 2011; Thurston and Waterworth, 2012; Walker & Read, 2010). Sjuksköterskor upplevde en generell minskning av pappersarbete efter införandet av LCP (Jack et al, 2003). De upplevde att LCP-journalen täckte in alla områden i den palliativa vården och 9.

(13) att vårdpersonalen lätt kunde se vad som gjorts och vem som utfört omvårdnadshandlingen, detta bidrog till en kontinuerlig vård för patienten (Clark et al, 2012b; Gambels et al, 2006). Kunskap och självförtroende Sjuksköterskor som var nyutexaminerade eller hade låg erfarenhet av vård i livets slutskede upplevde att LCP gav dem en ökad kunskap och ett bättre självförtroende. Denna upplevelse ansågs vara ett resultat av den vägledning som LCP erbjöd. En känsla av att göra rätt ansågs som mycket viktig för självförtroende enligt sjuksköterskorna (Jack et al., 2003; O’Hara, 2011; Thurston & Waterworth, 2012). Ett ökat självförtroende var ett återkommande fenomen även bland mer erfarna sjuksköterskor (Clark et al., 2012a; Clark et al., 2012b; Walker & Read, 2010). Sjuksköterskor upplevde att den ökade kunskapen om den döende patienten fick dem att ifrågasätta avsikten i behandlingar som exempelvis intravenös vätsketerapi hos patienter som stod inför döden (Jack et al, 2003). Walker och Read (2010) menar att den ökade kunskapen om vikten av en mer förutseende hållning gällande medicinering. och. uppkomsten. av. symtom. hade. goda. effekter. på. symtomlindringen. Även Thurston och Waterworth (2012) framhöll en förbättrad symtomlindring till följd av den ökade kunskapen och självförtroendet bland sjuksköterskorna. Veerbeek et al (2008) visade att sjuksköterskor upplevde en förbättrad symtomlindring hos patienter. Sjuksköterskors upplevelser av hinder Vårdmiljö Hinder i vårdandet av patienter i livets slutskede och anhöriga identifierades i vårdmiljön vid vård enligt LCP. Sjuksköterskorna menade att tidsbrist och underbemanning tänjer på vårdpersonalens ambition av att finnas till för patienten. Lokaler som inte kunde tillgodose patienter och anhörigas behov av enskildhet upplevdes som problematiskt (Clark et al, 2012a; Clark et al, 2012b; Di Leo et al, 2011; O´Hara, 2011). Di Leo et al (2011) menade att LCP utgjort ett bra verktyg men att problem i form av bristande lokaler och underbemanning kvarstod.. 10.

(14) O’Hara (2011) menade vidare att underbemanning ofta ledde till att sjuksköterskorna tvingades prioritera sina insatser och där patienter insatta på LCP ofta fick en lägre prioritet. Detta ledde till en känsla av att patienterna i livets slutskede inte fick den vård de förtjänade. Freemantle och Seymour (2012) lyfte upp samma fenomen av prioriteringar relaterat till personalbrist. LCP eller inte LCP Kriterierna för införandet av LCP ansågs för hårda av sjuksköterskor med mer yrkeserfarenhet. De menade att med hjälp av sin erfarenhet kunde de upptäcka att patienten var döende utan att denne uppfyllde kriterierna för implementering av LCP. En av sjuksköterskorna upplevde att implementeringen av LCP ofta skedde för tidig eller för sent (Dee & Endacott, 2011). Thurston och Waterworth (2012) menade vidare att sjuksköterskorna ofta sökte en objektiv bekräftelse på att patienten var döende. Sjuksköterskorna upplevde ett dilemma när patienten inte längre uppfyllde kriterierna för LCP men ändå ansågs vara döende (Thurston & Waterworth, 2012). Om en patient insatt på LCP förbättrades i sitt tillstånd uppstod svårigheter hurvida LCP skulle fortsätta eller upphöra (Clark et al., 2012b; Jack et al., 2003; Thurston & Waterworth, 2012).. Diskussion Sammanfattning av huvudresultatet Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede enligt LCP. En tydlig effekt av införandet av LCP var att sjuksköterskorna upplevde ett ökat självförtroende och en ökad kunskap i vårdandet. Detta bidrog till förbättringar gällande symtomkontroll samt ifrågasättande av fortsatt rutinmässig behandling (Clark et al., 2012a; Clark et al., 2012b; Jack et al., 2003; O’Hara, 2011; Thurston & Waterworth, 2012; Walker & Read, 2010). Vidare upplevdes förbättringar inom kommunikation och dokumentation. LCP anågs vara en bra utgångspunkt för samtal och undervisning i möten med patienter och anhöriga. LCP upplevdes ge ramar och gemensamma 11.

(15) utgångspunkter i teamarbetet runt patienten vilket bidrog till en bättre planering och tydligare mål i vårdandet. Att vårda enligt LCP gjorde sjuksköterskor uppmärksamma på vikten av att förutse vanligt förekommande symtom för snabb handläggning(Clark et al., 2012a; Di Leo et al., 2011; Freemantle & Seymour, 2012; Gambles et al., 2006). Trots alla positiva upplevelser kände en del sjuksköterskor att de kunde uppstå svårigheter i vårdandet enligt LCP. Brister i vårdmiljön ansågs av sjuksköterskorna göra att målen med vården inte kunde tillgodoses. Tidsbrist och underbemanning ledde ofta till att patienter i livets slutskede prioriterades lägre. Vidare ansågs kriterierna för insättande av LCP vara för hårda enligt vissa sjuksköterskor (Clark et al., 2012a; Clark et al., 2012b; Di Leo et al., 2011; Freemantle & Seymour, 2012; O´Hara, 2011). Resultatdiskussion Sjuksköterskors upplevelser av LCP Införandet av LCP har visat sig bidra till en positiv upplevelse bland sjuksköterskor med avseende på en förbättrad vård i livets slutskede för patienten. Sjuksköterskornas upplevelser styrks av en tidigare litteraturstudie som beskriver LCP:s påverkan på vården (Anderson & Chojnacka, 2012). LCP bidrog till att öka självförtroendet och kunskapen hos många sjuksköterskor. Känslan av att “göra rätt” framhölls som mycket viktig (Jack et al., 2003; O’Hara, 2011; Thurston & Waterworth, 2012). Uppsatsförfattarna finner detta intressant då Steinhauser (2000) menade att sjuksköterskorna upplevde en oro över att inte tillgodose den vård patienten borde få. Detta resulterade i en upplevelse av en “dålig död”. Steinhauser (2000) menade vidare att anhöriga ofta kände sig förbisedda och upplevde en oro över patientens lidande. Sjuksköterskor beskriver hur LCP förbättrade kommunikationen och dokumentationen vilket resulterade i att sjuksköterskor upplevde anhöriga som mer involverad i vården. LCP bidrog även till att minska anhörigas oro över patientens vård (Gambles et al., 2006; O’Hara, 2011). Kommunikation Kommunikationen upplevdes som en viktig del i vården och LCP bidrog till en ökad kommunikation och bättre teamarbete vilket även resulterade i bättre symtomkontroll.. Sjuksköterskorna. menade. att. ett. bra. teamarbete. gav 12.

(16) förutsättningar för en god vård. Anderson och Chojnacka (2012) beskriver att LCP förväntades bidra till en bättre kommunikation men detta kunde inte styrkas i resultatet. Uppsatsförfattarna tycker detta är intressant då denna litteraturöversikt beskriver en förbättring i kommunikationen efter införande av LCP. Ett bra teamarbete och god symtomkontroll har tidigare beskrivits av sjuksköterskor som nyckelkomponenter i en god palliativ vård (Beckstrand et al., 2006; Johnston & Smith, 2006; Pierson et al., 2002). Vårdmiljö Johnston och Smith (2006) har beskrivit sjuksköterskors upplevelser av en god palliativ vård som att finnas till och ta sig tid som viktiga aspekter. LCP har i mångt och mycket bidragit till att överföra konsten att vårda patienter i livets slutskede från specialistvård till en bredare massa inom andra delar av sjukvården. Sjuksköterskor i denna studie upplevde förbättringar på flera områden men lyfte även fram begränsningar i vårdandet. Tidsbrist, underbemanning och bristfälliga lokaler ansågs hindra vårdpersonalen till att utnyttja LCP:s fulla potential (Clark et al., 2012a; Clark et al., 2012b; Di Leo et al., 2011; O´Hara, 2011). Uppsatsförfattarna anser att LCP kan ha bidragit till att uppmärksamma dessa brister i vårdmiljön tack vare att sjuksköterskorna gjorts uppmärksamma på en mer frekvent närvaro hos patienten. LCP förespråkar täta kontroller av patienten. Uppsatsförfattarna finner detta intressant då de kan påvisa att förändringar i arbetsmiljön kan behövas för att ytterligare förbättra vården i livets slutskede.. LCP:s genomslagskraft Uppsatsförfattarna anser att LCP har haft en positiv inverkan på vården i livets slutskede. Däremot råder skillnader i vilken utsträckning sjuksköterskorna anser att LCP påverkat deras arbetssätt. En tydlig skillnad gäller nivån av sjuksköterskans yrkeserfarenhet. Yngre och nyutexaminerade sjuksköterskor tenderade att uppskatta det stöd som LCP erbjuder i större utsträckning (Jack et al 2003). Hos sjuksköterskor med mer erfarenhet kunde LCP ibland ses som ett hinder i en redan självklar vård av döende. En ytterligare intressant skillnad enligt uppsatsförfattarna finns i avseende på vårdenhet. Gambles et al (2006) utförde sin studie på ett hospice där sjuksköterskorna inte upplevde någon nämnvärd skillnad i. 13.

(17) vårdandet enligt LCP. De ansåg att den vården LCP strävar efter att uppnå var grundläggande och att den redan utfördes. Vidare verkar LCP haft en större genomslagskraft inom akutsjukvården där sjuksköterskor beskriver större förändringar i vårdandet av den döende. Dock ansågs vårdmiljön utgöra ett hinder för att uppnå den fulla potentialen av LCP. Dessa skillnader anses vara intressanta av uppsatsförfattarna då grundidén med LCP var att skapa ett verktyg som kunde överföra kunskapen från den specialiserade palliativa vården och implementera den i den mer allmänna sjukvården (Ellershaw & Murphy, 2011). Metoddiskussion Denna litteraturöversikt beskriver sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede enligt LCP. Litteraturöversikt har valts som metod då det lämpar sig för att skapa en överblick över kunskapsläget inom det valda området (Friberg, 2012). Resultatet är baserat på primärkällor vilket anses vara mest lämpligt för en litteraturöversikt. Vidare framhålls databaserna CINAHL och MedLine som särskilt användbara för sjuksköterskeforskning (Polit & Beck, 2012).. En. majoritet. av. artiklarna. hade. en. kvalitativ. ansatts. vilket. uppsatsförfattarna menar faller sig naturligt då syftet var att undersöka upplevelser. Uppsatsförfattarna har exkluderat studier baserade på barn samt studier på annat språk än svenska och engelska. Detta kan ses som en svaghet då studier fallit bort på grund av detta. Vidare har endast elva artiklar legat till grund för resultatet vilket kan ses som ett svagt underlag. Dock anser uppsatsförfattarna att dessa artiklar svarar tydligt mot studiens syfte och frågeställning. Artiklarna har genomförts i fyra olika länder, Nya Zealand, Italien, Storbritanien och Holland mellan år 2003-2013 vilket uppsatsförfattarna anser vara relativt aktuell forskning. Det geografiska utfallet av artiklarna föll sig av en slump. Men uppsatsförfattarna anser att dessa länder är jämförbara med svenska förhållanden gällande sjukvård vilket kan ses som en styrka gällande överförbarheten. Uppsatsförfattarna har kvalitetsgranskat artiklarna tillsammans och varit samstämmiga i utfallet. Materialet har vidare noggrant analyserats av båda uppsatsförfattarna med avseende på likheter och skillnader vilket rekommenderas i forskningslitteraturen (Friberg, 2012; Polit & Beck, 2012).. 14.

(18) En svaghet i studien är uppsatsförfattarnas låga erfarenheter av att skriva en litteraturöversikt samt kunskap inom valt forskningsområde. Polit och Beck (2012) menar att en förutsättning för en bra litteraturöversikt är en god kunskap inom det valda området. Detta anser uppsatsförfattarna kan ha påverkat trovärdigheten i resultatet. Slutsats Sjuksköterskorna upplevde att införandet av LCP gav dem ett bra stöd i arbetet med anhöriga och patienter i livets slutskede samt efter döden. LCP ansågs vara ett bra verktyg som bidrog till förbättringar inom områden som kommunikation, dokumentation och teamarbete. Vidare beskriver sjuksköterskorna upplevelser av ett ökat självförtroende och en ökad kunskap vid vård i livets slutskede. Uppsatsförfattara anser att LCP har skapat förbättringar i vården av patienter i livets slutskede.. Förslag till vidare forskning Resultatet i denna litteraturöversikt har belyst sjuksköterskors upplevelser av LCP inom olika vårdenheter. Uppsatsförfattarna tycker sig har identifierat intressanta skillnader mellan vårdinrättningar gällande i vilken utsträckning LCP påverkat vården i livets slutskede. Mer forskning av sjuksköterskors upplevelser av LCP med kvalitativ ansats inom varje enskild vårdenhet skulle kunna ge resultat som på ett bättre sätt kan bidra till utvecklingen av LCP.. 15.

(19) Referenslista Anderson, A., Chojnacka, I. (2012). Benefits of using the Liverpool Care Pathway in end of life care. Nursing standard, 26(34), 42-50. Beckstrand, L. R., Clark Callister, L., Kirchhoff T. K. (2006). Providing a “ Good Death”: Critical Care Nurses Suggestions for Improving End-of-Life Care. American Journal of Critical Care, 15(1), 38-45. Beck-Friis, B., Strang, P. (2012). Inledning. I B. Beck-Friis., P. Strang (Red.) Palliativ medicin och vård (ss. 12-14) Stockholm: Författarna och Liber AB. Clark, J., Marshall, B., Sheward, K., Allan, S. (2012a). Staff perceptions of the impact of the Liverpool Care Pathway in aged residential care in New Zealand. International Journal of Palliative Nursing, 18(4), 171-178. Clark, B. J., Sheward, K., Marshall, B., Allan, G. S. (2012b). Staff perceptions of End-of-Life Care following Implementation of the Liverpool Care Pathway for the Dying Patient in the Acute Care Setting: A New Zealand Perspective. Journal of Palliative Medicine, 15(4), 468-473. Dee, F. J., Endacott, R. (2011). Doing the right thing at the right time. Journal of Nursing Management, 19, 186-192. Devlin, M & McIlfatrick, S. (2010). Providing palliative and end-of-life care in the community: the role of the home-care worker. International Journal of Palliative Nursing 16(4), 195-203. Di Leo, S., Beccaro, M., Finelli, S., Borreani, C., Costantini, M. (2011). Expectations about and impact of the Liverpool Care Pathway for the dying patient in an italian hospital. Palliative Medicin, 25(4), 293-303. Ellershaw, J., Cuire, M. (2007). Care of the dying: what a difference an LCP makes. Palliative Medicine, 21(5), 365-368.. 16.

(20) Ellershaw, J.,Murphy, D. (2011). What is the Liverpool Care Pathway for the Dying Patient (LCP)? I J. Ellershaw & S.Wilkinson (Red.), Care of the Dying: A Pathway to Exellence(2:a uppl) (ss. 15-32). New York: Oxford University Press Inc Freemantle, A., Seymour, J. (2012). Why is the Liverpool Care Pathway used for som dying cancer patients and not others? Healthcare professional’s perspectives. Freemantle and Seymour BMC Research Notes 2012, 5:524 Friber, F. (2012). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 133-143). Lund: Studentlitteratur AB. Forsberg, C. & Wengström, Y. (2008). Att göra systematiska litteraturstudier. Värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur och kultur. Gambles, M., Stirzaker, S., Jack, A. B., Ellershaw, E. J. (2006). The Liverpool Care Pathway in hospices: an exploratory study of doctor and nurse perceptions. International Journal of Palliative Nursing, 12(9), 414-421. Jack, A. B., Gambles, M., Murphy, D., Ellershaw, E. J. (2003). Nurse’s perceptions of the Liverpool Care Pathway for the dying patient in the acute hospital setting. International Journal of Palliative Nursing, 9(9), 375-381. Johnston, B., Smith, N. L. (2006). Nurses’ and patients’ perceptions of expert palliative nursing care. Journal of Advanced Nursing 54(6), 700– 709. Keane, B., Taylor, A & Clark, J. (2007). Meeting needs of patients in the last days of life. Kai tiaki Nursin New Zeeland, 13(2), 12-14. Lindqvist, O., Rasmussen, H. B. (2009). Omvårdnad i livets slutskede. I A-K. Edberg & H. Wijk (Red.), Omvårdnadens grunder: Hälsa och ohälsa (ss.793835). Lund: Studentlitteratur AB.. 17.

(21) O’Hara, T. (2011). Nurse’s views on using the Liverpool Care Pathway in an acute hospital setting. International Journal of Palliative Nursing, 17(5), 239-244.. Pierson, M. C., Randall Curtis, J., Patrick, L. D. (2002) A Good Death: a qualitative study of patients with advanced AIDS. AIDS Care, 14(5), 587–598. Polit, F. D., Beck, C T. (2012). Nursing Research: Generating and Assessing Evidence For Nursing Practice. London: Wolter Kluwer, Lippincott Williams & Wilkins Regionala Cancercentrum I Samverkan. (2012). Nationellt vårdprogram för palliativ vård 2012–2014 (Elektronisk). Ansvarigt regionalt cancercentrum: Stockholm – Gottland Socialstyrelsen. (2004). God vård i livets slut: En kunskapsöversikt om vård och omsorg om äldre (God vård i livets slut, 2004-123-9). Stockholm: Socialstyrelsen Statens offentliga utredningar(SOU). (1995). Vårdens svåra val(Vårdens svåra val 1995:5). Stockholm: Statens offentliga utredningar. Steinhauser, E. K., Clipp, C. E., McNielly, M., Christakis, A. N., McIntyre, M. L., Tulsky, A. J. (2000). In Search of a Good Death: Observations of Patients, Families, and Providers. Annals of Internal Medicine, 132(10), 825-832. Strang, P. (2004). Symptomkontrollens betydelse i den palliativa vården. I B. Beck-Friis & P. Strang (Red.), Palliativ medicin (s.207-210). Stockholm: Liber AB. Svensk sjuksköterskeförening. (2010). Värdegrund för omvårdnad. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. Taylor, A & Randall, C. (2007). Process mapping: enhancing the implementation of the Liverpool Care Pathway. International Journal of Palliative Nursing, 13(4), 163-167. 18.

(22) Ternestedt, B-M., (2005). En god palliativ vård – vad innebär det? Lund: Vårdalinstitutet. Hämtad Mars 16, 2013, från http://www.vardalinstitutet.net/sites/default/files /tr/palliativ/palliativdocs/palliativartikelpdf/9187.pdf Thurston, J., Waterworth, S. (2012). “Making sense”: nurse’s experiences of changing practise in caring for the dying patients in New Zealand. International Journal of Palliative Nursing, 18(10), 500-507. Veerbeek, L., van Zuylen, L., Swart, J. S., van der Maas, J. P., de Vogel-Voogt, E., van der Rijt, CD. C., van der Heide, A. (2008). The effect of the Liverpool Care Pathway for the dying: a multi-center study. Palliative Medicine, 22, 145-151. Walker, R., Read, S. (2010). The Liverpool Care Pathway in intensive care: an exploratory study of doctor and nurs perceptions. International Journal of Palliative Nursing, 16(6), 267-273. Willman, A., Stoltz, P. & Bathsevani, C. (2006). Evidensbaserad omvårdnad- En bro mellan forskning och klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur. Widell, M. (2003)Lindrande vård: vård i livets slutskede. Stockholm: Bonnier Utbildning AB World Health Organization(WHO). (2002). WHO Definition of Palliative Care. Hämtad Mars 1, 2013, från: http://www.who.int/cancer/palliative/definition/en/. 19.

(23) BILAGA 1 Tabell 1: Sökresultat Databas. Sökord. CINAHL. Liverpool Care Pathway End-of-life ”AND” Care pathway ”AND” Nurs* Perception. CINAHL. CINAHL. CINAHL. CINAHL. CINAHL. CINAHL. CINAHL. CINAHL. SAGE Journals. Pathway ”AND” Impact of dying Terminal Care ”AND” Care pathway ”AND” Nurs* Palliative Care ”AND” Pathway ”AND” Nurs* Palliative Care ”AND” Impact of dying ”AND” Care Pathway Liverpool Care Pathway ”AND” Experience End-of-life ”AND” Care Pathway ”AND” Nurs* experience Palliative Care ”AND” Care Pathway ”AND” Nurs* experience Liverpool Care Pathway. Antal träffar. Antal lästa abstract. Antal utvalda artiklar för kvalitéts granskning. Antal artiklar utvalda till resultat n = 11. 91 7 913. 17. 8. 7. 2 9 661. 0. 0. 0. 16 11 113. 3. 1. 1. 4. 0. 0. 12. 0. 0. 9 91. 0. 0. 0. 6 7913. 0. 0. 0. 1. 0. 0. 11. 0. 0. 0. 80. 10. 2. 2. 96. 110 52 20 319 158 79 20 319 138. 96 6 20 319 159. 20.

(24) Databas. Sökord. Antal träffar. SAGE Journals. Terminal Care ”AND” Care Pathway ”AND”. 2221. Nurs* SAGE Journals. SAGE Journals. SAGE Journals. MEDLINE MEDLINE. MEDLINE. PubMed. Terminal Care ”AND” Care Pathway ”AND” Nurs* ”AND” Experience Palliative Care ”AND” Care pathway ”AND” Nurs* Palliative Care ”AND” Care Pathway ”AND” Nurs* ”AND” Experience Liverpool Care Pathway. Terminal Care ”AND” Care Pathway ”AND” Nurs* Palliative care ”AND” Care pathway ”AND” Nurs* Liverpool Care Pathway. Antal lästa abstract. Antal utvalda artiklar för kvalitéts granskning. Antal artiklar utvalda till resultat n = 11. 4. 0. 0. 5. 0. 0. 11. 0. 0. 110. 6. 0. 0. 17 25 267. 14. 0. 0. 7. 0. 0. 81. 1. 0. 0. 120. 15. 0. 0. 72 70 2221. 72 70 31 7884 131 125 7884 131 125. 223 55 45 266 229. 21.

(25) Databas. Sökord. Antal träffar. PubMed. Liverpool Care Pathway ”AND” Nurs* ”AND” experience Liverpool Care Pathway ”AND” Nurs* ”AND” experience Liverpool Care Pathway ”AND” Nurs* ”AND” Perception Terminal Care ”AND” Care Pathway ”AND” Nurs* ”AND” experience Care Pathway ”AND” Impact of dying. 120. SCOPUS. SCOPUS. SCOPUS. SCOPUS. Antal lästa abstract. Antal utvalda artiklar för kvalitéts granskning. Antal artiklar utvalda till resultat n = 11. 0. 0. 0. 3. 1. 1. 0. 0. 0. 12 18 365. 0. 0. 0. 24. 4. 0. 0. 54 7 120 49 7 120 49 8 33 299 368. 22.

(26) Bilaga 2 GRANSKNINGSMALLAR FÖR KVALITETSBEDÖMNING Kvantitativa studier. Ja Nej. Fråga. 1. Motsvarar titeln studiens innehåll? 2. Återger abstraktet studiens innehåll? 3. Ger introduktionen en adekvat beskrivning av vald problematik? 4. Leder introduktionen logiskt fram till studiens syfte? 5. Är studiens syfte tydligt formulerat? 6. Är frågeställningarna tydligt formulerade? 7. Är designen relevant utifrån syftet? 8. Finns inklusionskriterier beskrivna? 9. Är inklusionskriterierna relevanta? 10. Finns exklusionkriterier beskrivna? 11. Är exklusionskriterierna relevanta? 12. Är urvalsmetoden beskriven? 13. Är urvalsmetoden relevant för studiens syfte? 14. Finns populationen beskriven? 15. Är populationen representativ för studiens syfte? 16. Anges bortfallets storlek? 17. Kan bortfallet accepteras? 18. Anges var studien genomfördes? 19. Anges när studien genomfördes? 20. Anges hur datainsamlingen genomfördes? 21. Anges vilka mätmetoder som användes? 22. Beskrivs studiens huvudresultat? 23. Presenteras hur data bearbetats statistiskt och analyserats? 24. Besvaras studiens frågeställningar? 25. Beskriver författarna vilka slutsatser som kan dras av studieresultatet? 26. Diskuterar författarna studiens interna validitet?? 27. Diskuterar författarna studiens externa validitet? 28. Diskuterar författarna studiens etiska aspekter 29. Diskuterar författarna studiens kliniska värde? Maxpoäng:. 29 23.

(27) Kvalitativa studier. Ja Nej. Fråga. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 Summa. Motsvarar titeln studiens innehåll? Återger abstraktet studiens innehåll? Ger introduktionen en adekvat beskrivning av vald problematik? Leder introduktionen logiskt fram till studiens syfte? Är studiens syfte tydligt formulerat? Är den kvalitativa metoden beksriven? Är designen relevant utifrån syftet? Finns inklusionskriterier beskrivna? Är inklusionskriterierna relevanta? Finns exklusionkriterier beskrivna? Är exklusionskriterierna relevanta? Är urvalsmetoden beskriven? Är urvalsmetoden relevant för studiens syfte? Är undersökningsgruppen beskriven avseende bakgrundsvariabler? Anges var studien genomfördes? Anges när studien genomfördes? Anges vald datainsamlingsmetod? Är data systematiskt insamlade? Presenteras hur data analyserats? Är resultaten trovärdigt beskrivna? Besvaras studiens syfte? Beskriver författarna vilka slutsatser som kan dras av studieresultatet? Diskuterar författarna studiens trovärdighet? Diskuterar författarna studiens etiska aspekter Diskuterar författarna studiens kliniska värde?. Maxpoäng:. 25. 24.

(28) Bilaga 3 Tabell 2: Resultattabell Författare , År och Land Clark, J. Marshall, B. Sheward, K. Allan, S. Nya Zeeland 2012. Clark, J.B. Sheward, K. Marshall, B. Allan, S.G. Nya Zeeland 2011. Dee, J.F. Endacott, R. Storbritan ien 2007. Titel. Syfte. Staff perception s of the impact of the Liverpool Care Pathway in aged residential car in New Zealand. Att beskriva personalens upplevelser av införandet av Liverpool Care Pathway på tre särskilda boenden för äldre.. Staff perception s of Endof-Life Care following Implement ation of the Liverpool Care Pathway for the Dying Patient in the Acute Care Setting: A New Zealand Perspectiv e Doing the right thing at the right time. Design. Metod. Urval. Kval ité. Mixad metod med kvalitativ och kvantitativ ansats.. Enkätunders ökning kombinerat med samtalsgrupp samt individuella intervjuer. 26 personer deltog i frågeform uläret varav 11 sjuksköter skor. 15 personer deltog i samtalsgru ppen varav 6 sjuksköter skor. 1 sjuksköter ska deltog i intervjun.. 76%. Att utforska personalens upplevelser av vård i livets slutskede efter införandet av LCP på en akutvårdsavd elning. Mixad metod med kvantitativ och kvalitativ ansatts. Samtalsgrup p Enkätunders ökning. 41 personer deltog i undersökni ngen 9 Sjuksköter skor deltog i samtalsgru ppen. 76%. Syftet var att identifiera faktorer som möjliggör eller hindrar identifiering av när patienten är döende och insättandet av LCP.. Kvalitativ Fenomenologisk. Semi strukturerade intervjuer.. 5 sjuksköter skor deltog i intervjuern a.. 84%. 25.

(29) Författare , År och Land Di Leo, S. Beccaro, M. Finelli, S. Borreani, C. Costantin i, M. Italien 2007 Freemantl e, A Seymour, J England 2012. Titel. Syfte. Expectatio ns about and impact of the Liverpool Care Pathway for the dying patient in an italian hospital Why is the Liverpool care pathway used for some dying cancer patients and not others? Healthcare. Syftet var att utvärdera genomförbar heten att implementer a LCP på ett italienskt sjukhus.. profession. Design. Metod. Urval. Kval ité. Kvalitativ Föreoch-Efter studie.. Fokusgrupp. 9 sjuksköter skor deltog i fokusgrup pen. 80%. Syftet var att undersöka varför vissa patienter som behandlades för cancer på en onkologavde lning vart insatta på LCP, medan andra inte blev det.. Kvalitativ fallstudie. Individuella intervjuer. 7 sjuksköter skor. 76%. Syftet var att utforska hospiceanstäl lda doktorer och sjukskötersk ors uppfattning av LCP.. Kvalitativ med selektivt urval. Semistrukturerade individuella intervjuer.. 8 sjuksköter skor deltog.. 84%. Syftet var att utforska sjukskötersk ors upplevelser av effekten av LCP.. Kvalitativ. Fokusgrupp med semistrukturerad intervju.. 15 sjuksköter skor deltog.. 80%. als’ perspectiv es Gambles, M. Stirzaker, S. Jack, B.A. Ellershaw , J.E. England 2006 Jack, B.A. Gambles, M. Murphy, D. Ellershaw , J.E 2003. The Liverpool Care Pathway in Hospice: an explorator y study of doctor and nurses perception s Nurses’ perception of the Liverpool Care Pathway for the dying patient in the acute hospital setting. 26.

(30) Författare , År och Land O’Hara, T. Storbritan ien 2011. Thurston, J. Waterwor th,S. Nya Zeeland 2012. Veerbeek, L et.al Holland 2008. Walker R. Read, S. Sorbritani en 2010. Titel. Syfte. Nurses’ views on using the Liverpool Care Pathway in an acute hospital setting. Syftet var att utforska avdelningssj uksköterskor s syn på att använda LCP för den döende patienten i en akutsjukvård s miljö. Att utforska sjukskötersk ors erfarenheter av en verksamhetsf örändring som innebar en introduktion av LCP. Syftet var att undersöka effekten av att använda LCP på sjukhus, särskilt bonde samt vård i hemmet. Att utforska läkare och sjukskötersk ors upplevelser av att använda LCP på en intensivvårds avdelning. ”Making sens”: nurses’ experience s of changing practise in caring for the dying patients in New Zealand The effect of the Liverpool Care Pathway for the dying: a multicentre study The Liverpool Care Pathway in intensive care: an explorator y study of doctor and nurse perception. Design. Metod. Urval. Kval ité. Kvalitativ. Fokusgrupp. 12 sjuksköter skor deltog. 72%. Kvalitativ. Fokusgrupp Semistrukturerade individuella intervjuer. 15 sjuksköter skor. 84%. Kvantitativ Före och efter interventionsstudi e. Frågeformul är. 253 frågeform ulär användes till resultatet. 79%. Kvalitativ beskrivande fenomenologisk. Semistrukturerade intervjuer. 5 sjuksköter skor 1 Läkare. 80%. 27.

(31)

No results found