Examensarbete
Kandidatnivå
Aspekter som påverkar kommunikationen mellan
sjuksköterska och patient ur ett mångkulturellt perspektiv:
En litteraturöversikt
Aspects that affecting communication between nurse and patient from a multicultural perspective: A literature review
Författare: Hazel Bobadilla-Andersson & Caroline Rockmyr
Handledare: Aleksandra Ljudén Granskare: Jonas Wihlborg Examinator: Anncarin Svanberg Ämne/huvudområde: Omvårdnadsetik Kurskod: VÅ2030
Poäng: 15 HP
Examinationsdatum: 2020-10-13
Vid Högskolan Dalarna finns möjlighet att publicera examensarbetet i fulltext i DiVA. Publiceringen sker open access, vilket innebär att arbetet blir fritt tillgängligt att läsa och ladda ned på nätet. Därmed ökar spridningen och synligheten av examensarbetet.
Open access är på väg att bli norm för att sprida vetenskaplig information på nätet. Högskolan Dalarna rekommenderar såväl forskare som studenter att publicera sina arbeten open access.
Jag/vi medger publicering i fulltext (fritt tillgänglig på nätet, open access):
Abstrakt
Bakgrund: Invandringen till Sverige har ökat kraftigt under de senaste 20 åren vilket har
gjort att mångkulturen har blivit mer märkbar. Det ökade antalet immigranter i Sverige resulterar i att det blivit vanligare att sjuksköterskor och patienter med olika kulturell
bakgrund integrerar i vårdmöten. En god och välfungerande kommunikation är avgörande för att kunna etablera en god vård och omvårdnadsrelation mellan sjuksköterska och patient, vilket vidare är nödvändigt för att kunna tillhandahålla en god och patientsäkervård. Det ingår i sjuksköterskans ansvar att skapa en välfungerande kommunikation, tillhandahålla en
patientsäker vård samt tillämpa mångkulturell omvårdnad i sitt yrkesutövande.
Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva aspekter som påverkar
kommunikationen mellan sjuksköterska och patient ur ett mångkulturellt perspektiv.
Metod: Studien har genomförts som en litteraturöversikt som baserades på femton
vetenskapliga studier med elva kvalitativa artiklar och fyra kvantitativa artiklar.
Resultat: Resultatet presenteras i tre huvudteman: Personliga aspekter (kulturell kompetens,
sjuksköterskans attityd, etiskt förhållningssätt och patientens förväntningar); Språkliga aspekter (språkliga barriärer och icke verbala språkbarriärer); Organisatoriska aspekter (utveckling av kulturell kompetens, tidsbrist och tolktjänstbrist).
Slutsats: Aspekterna som påverkar kommunikationen inom det mångkulturella vårdmötet
mellan sjuksköterska och patient består av personliga aspekter, språkliga aspekter och organisatoriska aspekter. Lättillgängliga tolktjänster, mer tid till varje patient, kulturella utbildningar, sjuksköterskans kulturella kompetens, attityd och etiskt förhållningssätt kan bidra till att övervinna de kommunikationsbarriärer som kan uppstå i mångkulturella vårdmöten.
Abstract
Background: Immigration has dramatically increased the last 20 years, which has made
multiculturalism in Sweden more visible. This means that it is becoming more common that nurses and patients who have different cultural backgrounds meet in healthcare meetings. Good communication is crucial to establishing a good nurse-patient care relationship. Good communication is also important to be able to provide good and safe care to patients. It is part of the nurse's responsibility to build a well-functioning communication, to provide safe care and transcultural care within her professional practice.
Purpose: The purpose of this literature review was to describe the aspects that affects
communication between nurse and patient from a multicultural perspective.
Method: The method chosen in this study is a literature review, which included fifteen
scientific studies which studies focused on the selected subject of this literature review.
Result: Findings in this literature review har emerge in three main themes including: Personal
aspects (cultural competence, patient's expectations, nurse's attitude, and ethical approach). Linguistic aspects (language barriers and non-verbal language barriers). Organizational aspects (improving of cultural competence, lack of time and lack of interpreting services).
Conclusion: Aspects that affect the communication within the multicultural care meeting
between nurse and patient consist of personal aspects, linguistic aspects and organizational. Easily accessible interpreting services, more time for each patient, cultural training, nurse's cultural competence, attitude and ethical approach are important components for the nurse to be able to overcome the communication barriers that arise in the care meeting.
Innehållsförteckning
Inledning________________________________________________________________________ 1 Bakgrund _______________________________________________________________________ 1 Kommunikation __________________________________________________________________ 1 Kultur _________________________________________________________________________ 2 Mångkultur ____________________________________________________________________ 2 Kulturell kompetens ______________________________________________________________ 2 Patientsäkerhet __________________________________________________________________ 3 Teoretisk referensram ____________________________________________________________ 4 Sjuksköterskans roll och ansvar _____________________________________________________ 4 Problemformulering ______________________________________________________________ 4 Syfte __________________________________________________________________________ 5 Metod __________________________________________________________________________ 5 Design ________________________________________________________________________ 5 Datainsamling __________________________________________________________________ 5 Inklusionskriterier _______________________________________________________________ 6 Exklusionskriterier _______________________________________________________________ 6 Värdering av artiklarnas kvalitet ____________________________________________________ 6 Tillvägagångssätt ________________________________________________________________ 6 Analys ________________________________________________________________________ 7 Resultat _________________________________________________________________________ 7 Personliga aspekter ______________________________________________________________ 8 Språkliga aspekter ______________________________________________________________ 10 Organisatoriska aspekter _________________________________________________________ 11 Diskussion______________________________________________________________________ 12 Sammanfattning av huvudresultat __________________________________________________ 12 Resultatdiskussion ______________________________________________________________ 13 Metoddiskussion _______________________________________________________________ 16 Klinisk betydelse för samhället ____________________________________________________ 17 Slutsats _______________________________________________________________________ 18 Förslag till vidare forskning _______________________________________________________ 18 Referenser _____________________________________________________________________ 18 Bilaga 1 __________________________________________________________________________ Bilaga 2 __________________________________________________________________________ Bilaga 3 __________________________________________________________________________ Bilaga 4 __________________________________________________________________________1
Inledning
Globalt sker det en stor migration mellan länder. Orsaker till migration kan varaarbetskraftsinvandring, anhöriginvandring, studier, kärlek eller asylinvandring. Antalet immigranter har ökat kraftigt och kan även fortsätta att öka i Sverige. Det växande antalet utomlandsfödda medför att personer med olika kulturella bakgrunder integrerar även med hälso- och sjukvården. Interaktioner mellan personer med olika kulturell bakgrund kan medföra en utmaning vid vårdmötet mellan sjuksköterska och patient. Författarna till den här litteraturöversikten upplevde under den verksamhetsförlagda utbildningen att missförstånd ofta uppstod mellan sjuksköterska och patient om de har olika kulturell bakgrund. Det väcktes därför ett intresse hos författarna att studera hur kulturella skillnader mellan människor kan vara en utmaning i kommunikationen i vård- och omsorgssammanhang.
Bakgrund
I bakgrunden presenteras centrala begrepp, forskning inom valt ämnesområde, teoretisk referensram samt en beskrivning av sjuksköterskans ansvarsområde.
Kommunikation
Ordet kommunikation härstammar från det latinska ordet communicare vilket innebär att dela eller att skapa gemenskap. Det vill säga att kommunikation är en process för att utveckla en gemensam förståelse, som framträder genom att etablera, testa och upprätthålla relationen mellan två eller flera kommunikatörer (Manojlovich et al., 2015). Enligt Svensk
Sjuksköterskeförening (2017) handlar kommunikation inte bara om att vidareföra eller mottaga ett budskap. Kommunikationsprocessen påverkas av varje persons kulturella bakgrund, trosuppfattningar, värderingar, livsåskådningar och erfarenheter. Misstolkningar och missförstånd förekommer även om personen som levererar informationen anser att den vidareförts till mottagaren på ett klart och tydligt sätt. Enligt Crawford et al. (2016) finns det olika kommunikationsmönster i varje kultur. Vissa kulturer värdesätter direkta, tydliga samtal utan tvetydighet, medan det som inte sägs i andra kulturer är lika viktigt som det som sägs. Kommunikation beskriver Fossum (2013) som ömsesidigt utbyte av information och dialog mellan två eller flera parter. Kommunikation innefattar inte bara det verbala språket utan också det icke verbala språket, det vill säga det som inte sägs utan förmedlaren uttrycker sig via mimik, handlingar och kroppsspråk. Fossum (2013); Carnevale et al. (2009); Siouta et al. (2016) hävdar att kommunikation är central och är nödvändig i mötet mellan sjuksköterska och patient för att de tillsammans ska förstå problem och identifiera vårdbehov, för att sedan
2 kunna planera och utföra adekvata åtgärder och behandlingar. Enligt Siouta et al. (2016) ska sjuksköterskan aktivt arbeta med att inkludera patienten i vården genom exempelvis att ge tydlig information om olika behandlingsalternativ. Kommunikation är enligt Merrington (2006) den största utmaningen för sjuksköterskan inom ett mångkulturellt vårdmöte.
Kultur
Begreppet kultur har en omfattande innebörd och definieras på olika sätt. Enligt Helman (2007) innebär kultur de sociala arv och livsmönster som formar och karaktäriserar en grupp av individer. Den här litteraturöversikten utgår utifrån Cortis (2003); Jirwe et al. (2014) definition av kultur. Cortis (2003); Jirwe et al. (2014) anser att kultur består av
trosuppfattningar, livsstil, filosofi, sedvänjor, värderingar och beteenden, vilka avgör individers identitet, självkänsla och tillhörighet.
Mångkultur
Enligt en rapport från Sveriges statistiska centralbyrå (SCB, 2020) har invandringen ökat kraftigt under 2000-talet i Sverige. Statistiken visar att under de senaste 20 åren invandrade cirka 2 019 733 utlandsfödda till Sverige från 191 olika länder.
Mångkultur innebär att det lever människor som har olika etniska tillhörigheter i ett samhälle. Mångkultur kännetecknas av märkbara olikheter mellan människor vad gäller fysiska särdrag, tro/religion, språk, handlingssätt, värderingar och sedvänjor (Jirwe et al., 2014). Det
mångkulturella samhället medför en stor sannolikhet att interaktioner mellan sjuksköterska och patient som har olika kulturell bakgrund har blivit vanligare vilket kan medföra ett antal utmaningar vid exempelvis utförandet av vård- och omvårdnadsarbetet (Jirwe et al., 2014).
Kulturell
kompetens
Kulturell kompetens innebär enligt Jirwe et al. (2014) att sjuksköterskan har förmåga att vårda olika patienter med hänsyn till deras kulturella bakgrund. Kulturell kompetens innebär inte att ha kompetens att vårda patienter med invandrarbakgrund utan syftar till att kunna vårda alla patienter. Innehavandet av kulturell kompetens innefattar enligt Jirwe et al. (2014) kunskap om patientens etnicitet och kulturella bakgrund och även patientens syn på hälsa och sjukdom, spirituella faktorer, socioekonomisk bakgrund, fysiska och mentala faktorer vilka är lika viktiga. Jirwe et al. (2014) delar sjuksköterskans kulturella kompetens i tre områden; att
3 inneha en kulturell medvetenhet om sina egna övertygelser och värderingar, ha kunskap om att kunna göra en kulturell bedömning samt att kunna kommunicera på ett kulturellt anpassat sätt. Campinha-Bacote (2002) beskriver kulturell medvetenhet som en viktig komponent av kulturell kompetens. Campinha-Bacote (2002) förklarar att individens självreflektion av sin egen kultur och förståelse av sina egna värderingar bidrar till bättre förståelse av andras beteende, tro och värderingar. Momeni et al. (2008) anger att majoriteten av sjuksköterskor upplever att de har bristande kompetens vad det gäller att tillgodose en god och säker vård till patienter som har en annan kulturell bakgrund. Enligt en studie Carnevale et al. (2009)
upplever sjuksköterskor, som skattar sin kulturella kompentens lågt, stress och frustration över att inte kunna utföra sitt arbete på ett korrekt sätt.
Kommunikation och Patientsäkerhet
Patientsäkerhetslagen (PSL 2010:659) innehåller bestämmelser om vårdgivarens ansvar för att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. Hälso- och sjukvårdspersonal har ansvar för att bland annat: Behandla patienten med respekt och omtanke; Vård och behandling genomförs i samråd med patienten samt utformas efter patientens behov; Tillhandahålla en kompetent och omsorgsfull hälso- och sjukvård (PSL 2010:659).
Kommunikationsbarriärer i ett mångkulturellt vårdmöte anses vara ett hinder för att möjliggöra en god och adekvat vård och omvårdnad, vidare kan kommunikationsbarriärer leda till feldiagnostisering, felbehandling och i förlängningen till ökade vårdkostnader (Carnevale et al., 2009). Kommunikationsbarriärer kan lätt uppstå vid mångkulturell interaktion i vården, vilket skapar känslor av osäkerhet, stress och hjälplöshet hos
sjuksköterskan och kan även hota patientens delaktighet i sin vård och behandling (Cioffi, 2002). Missförstånd i vårdmötet mellan patient och sjuksköterska resulterar i etiska dilemman och att sjuksköterskan misslyckas med att tillhandahålla en effektiv och kulturellt anpassad omvårdnad (Donnelly, 2000). Patienter med annan kulturell bakgrund är ofta ovilliga att söka kontakt med hälso- och sjukvården (Gerrish et al., 2004). En av anledningarna är att
patienterna upplever frustration över att sjukvårdspersonal misstolkar vad de förmedlar. Missförstånd leder till bristande förståelse av patienters hälsoproblem, vilket med stor sannolikhet resulterar i skadliga effekter på patienters hälsa (Gerrish et al., 2004).
4
Teoretisk
referensram
I studien av Madeleine Leiningers Culture Care Diversity & Universality (Leininger & McFarland, 2006) beskrivs transkulturell omvårdnad som vård över kulturella gränser, vilket innebär att sjuksköterskan har en professionell relation till olika kulturer vilket bygger på respekt kring andras tro, vanor och värderingar. Leininger förklarar att bakomliggande syfte med den transkulturella omvårdnadsteorin är att vägleda sjuksköterskor i mötet och i arbetet med människor med andra trosuppfattningar, idéer och värderingar om hälsa och ohälsa. Teorins mål är att utveckla sjuksköterskans kulturella kompetens och kulturella medvetenhet som är nödvändigt för att kunna tillhandahålla en holistisk och kulturellt anpassad vård och omvårdnad (Leininger & McFarland, 2006).
Sjuksköterskans roll och ansvar
Enligt Svensk Sjuksköterskeförening, ingår det i sjuksköterskans ansvar att uppnå en lyckad kommunikation i vårdmöten (SSF, 2017). Svensk sjuksköterskeförening (SSF)
”Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska” (2017) beskriver att sjuksköterskan på ett holistiskt synsätt iakttar patientens psykosociala, religiösa och fysiska behov.
Sjuksköterskan har ansvar att på ett personcentrerat sätt tillhandahålla en god omvårdnad i syfte att bevara patientens värdighet och integritet (SSF, 2017). Sjuksköterskan har också ansvaret att främja patientens autonomi och delaktighet samt att tillgodose ömsesidigt informationsbyte med patienten (SSF, 2017). I ICN:s etiska kod för sjuksköterskor beskrivs att sjuksköterskan ska arbeta för att främja miljö där full respekt för värderingar, sedvänjor, trosuppfattningar och mänskliga rättigheter respekteras. Vidare beskrivs i ICN (2012) sjuksköterskans ansvar för att tillhandahålla en korrekt och tydlig information som är
anpassad på ett lämpligt och ett kulturellt sätt. Sjuksköterskan har även ansvar att arbeta på ett patientsäkert sätt samt beakta patientens integritet, rättigheter och självbestämmande (SSF, 2016).
Problemformulering
Sverige är ett mångkulturellt samhälle vilket innebär att sjuksköterskor möter patienter med olika kulturell bakgrund och därmed andra värderingar, åsikter och normer samt annat språk. Sjuksköterskan har ansvar för att ge vård med god kvalité och anpassad information samt skapa god kontakt med patienten under vårdmötet. Kommunikationen med patienten spelar
5 stor roll och ställer stora krav på sjuksköterskan. Litteraturöversikten avser att skapa kunskap kring aspekter som påverkar kommunikationen mellan sjuksköterska och patient ur ett mångkulturellt perspektiv.
Syfte
Syftet med litteraturstudien var att beskriva aspekter som påverkar kommunikationen mellan sjuksköterska och patient ur ett mångkulturellt perspektiv.
Metod
I metoden redovisas arbetets förlopp från vald design till etiska överväganden.
Design
Examensarbetet har utförts som en litteraturöversikt vilket enligt Friberg (2017) innebär att tillgänglig forskning inom ett specifikt ämnesområde kartläggs och sammanställs genom systematisk sökning och analys av vetenskapliga artiklar.
Datainsamling
Datainsamling har genomförts i maj 2020 i databaserna PubMed och CINAHL som innehåller tidskrifter som berör omvårdnad, hälsa och medicin. MeSH terms har använts i PubMed och headings i CINAHL i syfte att begränsa antalet artiklar samt att inte missa relevanta studier. De valda sökorden har använts i olika sökkombinationer. Booleska söktermer or och and har använts i sökordkombinationer. Booleska söktermer används för att markera specificerade ord för att få ett bredare och bättre sökresultat (Friberg, 2017). Valda sökord var: transcultural care, communication barrier, communication barriers, communication, patient, nurse-patient relation, nurse-nurse-patient relationship, nursing, nurses, nurse, transcultural nursing, intercultural nursing, cross-cultural nursing, cultural diversity, intercultural communication, cultural differences samt cultural competence. Begränsningar vid sökningarna var att
artiklarna skulle vara peer-reviewed, abstract available och tillgängliga i full text. Artiklarna som valdes till vidare granskning var originalartiklar. Databasinsamling samt ytterligare limiters redovisas i bilaga 1.
6
Inklusionskriterier
Litteraturöversikten inkluderade både kvalitativa och kvantitativa artiklar. Endast artiklar publicerade mellan 2010–2020, fysiska vårdmöten, fokus på patientens perspektiv och sjuksköterskans perspektiv inkluderades.
Exklusionskriterier
Litteraturöversikten exkluderade informanter under 18 år, artiklar som inkluderade vårdmöte via telefon, artiklar med fokus på annan vårdprofession än sjuksköterskan och anhörigas perspektiv.
Värdering av artiklarnas kvalitet
Kvalitet på valda artiklar granskades med hjälp av granskningsmallar för bedömning av kvantitativa och kvalitativa studier enligt Willman et al. (2006);
Forsberg och Wengström (2008) (se bilaga 3 och bilaga 4). Artiklarnas kvalitet har
poängsatts utifrån granskningsmallarna för att sedan få en kvalitetsindikation mellan 0–100%. Granskningsmallen för kvalitativ studie innehåller 25 frågeställningar och granskningsmallen för kvantitativ studie innehåller 29 frågeställningar (se bilaga 3 och 4). Det gavs en poäng på varje fråga som besvarats med JA. Varje artikels totala poäng konverterades till procent. Artiklar som gav 0–74% bedömdes vara av låg kvalitet, artiklar med 75–84% bedömdes vara av medelkvalitet och artiklar med 85–100% bedömdes vara av hög kvalitet. Artiklar som gav mindre än 75% uteslöts från resultat.
Tillvägagångssätt
Båda författarna av litteraturöversikten har varit aktiva i arbetet. Personliga träffar har förekommit, men det mesta av arbetet har utförts från varsin hemort under kontinuerliga möten via videokonferens. Arbetet med artikelsökning, granskning och analys har delats jämt mellan. De valda artiklarna har granskats noggrant, diskuterats och slutligen efter gallring valts ut till resultat efter kvalitet och relevans med litteraturöversiktens syfte. Dokumentet har varit tillgängligt i ett delat webbdokument som båda författarna haft tillgång till.
7
Analys
Analysen av valda artiklar har utförts utifrån femstegsmodellen av Friberg, (2017). I första
steget lästes artiklarna noggrant av båda författarna för en djupare förståelse. I andra steget granskades de valda artiklarna för att få djupare förståelse för varje studies innehåll. I tredje steget sorterades materialet från studiernas resultat som sedan kategoriserades och
sammanställdes under tabell. I fjärde steget relateras de olika resultat till varandra för att identifiera likheter och skillnader mellan de och skapa nya subteman. I femte steget sorterades subteman till varsitt huvudtema som sedan blev den här litteraturöversiktens resultat. Studier som ingår i resultatet presenteras i bilaga 2.
Etiska överväganden
Vid datainsamling, artikelgranskning och urval av vetenskapliga artiklar gjordes etiska överväganden utifrån god forskningssed (Vetenskapsrådet, 2017). Etik inom forskning innebär att beakta att forskningsnyttan är större än risken samt att forskningen inte är skadlig för någon. Det har även tagits hänsyn till att de valda och analyserade artiklarna är godkända av forskningsetisk kommitté som tar hänsyn till forskningsetiska principer. Enligt
Helsingforsdeklarationen ska vetenskapliga studier fullgöra samtycke, sekretess, information och nyttjandekrav (World Medical Association [WMA], 2013). Litteraturöversiktens
författare har översatt artiklarna från engelska till svenska utan att förvränga resultat. Även om den ena författaren har mycket goda kunskaper i engelska, har engelskt-svenskt lexikon använts för översättning av vissa ord. Analysen har utförts med noggrannhet och objektivitet för att undvika felaktig tolkning. All data som har presenterats är utförd med korrekt
källhänvisning i syfte att undvika plagiering eller förfalskning.
Resultat
Resultatet baseras på femton vetenskapliga artiklar, varav elva kvalitativa och fyra kvantitativa. Resultatet presenteras i tre huvudteman: Personliga aspekter (kulturell
kompetens, sjuksköterskans attityd, etiskt förhållningssätt); Språkliga aspekter (språkbrist, icke verbala språkbarriärer); Organisatoriska aspekter (utveckling av kulturell kompetens, tidsbrist, tolktjänst). Litteraturöversiktens resultat presenteras i figur 1.
8 Figur 1: Presentation av litteraturöversiktens resultat
Aspekter som påverkar kommunikation
Personliga aspekter Språkliga aspekter Organisatoriska
Personliga
aspekter
Kulturell kompetens, sjuksköterskans attityd, etiskt förhållningsätt och patientens
förväntningar sammanfattas som personliga aspekter som påverkar kommunikationen i ett mångkulturellt vårdmöte mellan sjuksköterska och patient.
Kulturell kompetens
De aspekter som främst påverkar kommunikationen ur ett mångkulturellt perspektiv är enligt Hart och Moreno (2013) Listerfelt et al. (2019) Plaza et al. (2013); Taylor och Alfred (2010); Weber et al. (2016); Yakar och Alpar (2018) sjuksköterskans brist på kulturell kompetens och kulturella kunskaper. Sjuksköterskor yttrar i studien att de saknar kunskaper om andras kulturella särdrag, vilket gör att sjuksköterskor upplever svårigheter att tillgodose en väl fungerande kommunikation och kulturellt anpassad omvårdnad (Hart & Moreno, 2013; Plaza et al., 2013; Weber et al., 2016; Taylor & Alfred, 2010; Wikberg et al., 2012). Bristande kommunikation leder till att sjuksköterskor i studien känner stress och frustration när
sjuksköterskor möter patienter som har andra kulturella särdrag (Plaza et al., 2013; Weber et al., 2016; Taylor & Alfred, 2010). Känslan av frustration och stress hos sjuksköterskan leder därvid till att kommunikationen blir ännu svårare att utföra (Alfred, 2010). Sjuksköterskan som saknar kulturell kunskap, söker information om patientens kultur på internet och riskerar
Språkbrist Icke verbala språkbarriärer Utveckling av kulturell kompetens Patientens förväntningar Tidsbrist Sjuksköterskans attityd Kulturell kompetens Tolktjänst Etiskt förhållningsätt
9 at få felaktig information som kan påverka kommunikationen på negativt sätt (Wikberg et al., 2012).
Sjuksköterskans attityd
Fördomar och förutfattade meningar om patienter från andra länder och kulturer förekommer hos sjuksköterskor (Hart & Moreno, 2013; Plaza del Pino et al., 2013). Det betonas i
Plaza del Pino et al. (2013); Wikberg et al. (2012) att sjuksköterskans fördomar resulterar i att det bland annat vidtas omedvetna diskriminerande åtgärder med patienter.
Shafipour et al. (2014) beskriver, att sjuksköterskor bemöter patienter på ett kallt och likgiltigt sätt eller visar otålighet i samband med mötet vilket anses vara de främsta anledningarna till kommunikationsbarriärer. Lassen och Strunck (2011); Hart och Moreno (2013) visar i sina studier att sjuksköterskors strategier för att inte omedvetet stigmatisera och stereotypisera patienter som har en annan kulturell bakgrund är att exempelvis vara medvetna om sina egna fördomar.
Etiskt förhållningssätt
Medmänsklig kärlek är en grundläggande aspekt i skapandet av en god kommunikation inom vård och omvårdnad (Hemberg & Vilander, 2017). Studien belyser också vikten av att handla med empati och medkänsla vilket är viktiga egenskaper som sjuksköterskan måste besitta, för att kunna bygga en god omvårdnadsrelation till sin patient, oavsett kulturella och språkliga skillnader (Hemberg & Vilander, (2017). Ett gott etiskt förhållningsätt leder till att patienten känner sig trygg, respekterad och motiverad (Taylor & Alfred, 2010; Degni et al., 2011). Sjuksköterskor i Degni et al. (2011) uttrycker att när de visar respekt för patientens tro, erfarenhet och livsåskådning skapas en god kommunikation med patienten. Sjuksköterskor som deltog i en studie av Taylor och Alfred (2010) uppger att förståelse och empati är nödvändigt för att bygga en god kommunikation i mångkulturella vårdmöten.
Patientens förväntningar
När sjuksköterskan saknar kunskaper om patientens kultur och vanor leder det till att
sjuksköterskan misslyckas att uppfylla patientens förväntningar. När patientens förväntningar inte uppfylls skapar det en känsla av misstro och orsakar kommunikationsbarriärer vilket vidare kan leda till hotad patientdelaktighet (Alpers, 2018; Savio & George, 2013; Shafipour et al., 2014; Hart & Moreno, 2013). Patienter i studien av Alpers (2018) berättar att de är vana
10 att få diagnos och behandling vid första besöket och att anhöriga informeras om patientens hälsotillstånd före patienten. I Wikberg et al. (2012) berättar patienter gärna om sina kulturella särdrag och önskemål men upplever att sjuksköterskor undviker att ställa frågor. Wikberg et al. (2012) talar även om värdet av en god kommunikation i etablerandet av en god omvårdnadsrelation med patienten samt i skapandet av en god kontinuitet i patientens vård och behandling.
Språkliga aspekter
Språkbrist och icke verbala språkbarriärer sammanfattas som språkliga aspekter som påverkar kommunikationen i ett mångkulturellt vårdmöte mellan sjuksköterska och patient.
Språkbrist
Sjuksköterskor i studier beskriver språkliga barriärer som ett av de främsta
kommunikationshindren i mötet mellan sjuksköterska och patient i ett mångkulturellt
vårdmöte (Savio & George, 2013; Shafipour, 2014). Missförstånd uppstår inte bara på grund av brist på gemensamt språk utan även på grund av hur ordet uttalas, hur frågeställningar ställs och tolkas. Sjuksköterskor anger i studier att det är svårt att förstå patienter med brytning vilket kan leda till att innebörden av ord missuppfattas (Plaza del Pino et al., 2013; Savio & George, 2013). Felaktiga tolkningar i en mångkulturell kommunikation kunde också uppstå exempelvis av att ett ords betydelse och innebörd kunde vara annorlunda från en kultur till en annan (Wiberg et al., 2012). Oförmåga att uttrycka sina tankar och känslor är ett
universellt problem inom mångkulturell kommunikation (Alpers, 2018).
Icke verbala språkbarriärer
Patientens kultur kan ha inverkan på deras sätt att förmedla sina känslouttryck, exempelvis genom att uttrycka sina känslor via kroppsspråk, mimik och gester (Savio & Gerorge, 2013; Alpers, 2018). Vissa patienter känner obehag inför att prata om ämnen som i deras kultur uppfattas som tabu. Det kan handla om sexualitet, livets slutskede och psykisk ohälsa (Degni et al., 2011; Lassen & Strunck, 2011; Weber et al., 2016; Shafipour et al., 2014). Främmande handlingar och känslouttryck kan leda till olika uppfattningar om individens beteende vilket medför risk att sjuksköterskor i studier misslyckas att bygga en effektiv kommunikation med patienten (Alpers, 2018; Plaza del Pino et al., 2013; Wikberg et al., 2012).
11
Organisatoriska aspekter
Brist på utveckling av kulturell kompetens, tidsbrist och brist på lättillgänglig tolktjänst sammanfattas som organisatoriska aspekter som påverkar kommunikationen i ett mångkulturellt vårdmöte mellan sjuksköterska och patient.
Utveckling av kulturell kompetens
Ian et al. (2016); Taylor och Alfred (2010); Weber et al. (2016); Yakar och Alpar (2018) anser att sjuksköterskans kulturella kompetens och kulturella kunskaper behöver utvecklas som ett komplement till omvårdnadsutbildningen. Även Hart och Moreno (2013); Plaza et al. (2013); Savio och George (2013); Taylor och Alfred (2010) visar i sina studier att utveckling av kulturell kompetens är ett gott komplement till tillhandahållandet av god kommunikation samt kulturellt anpassad vård och omvårdnad. Listerfelt et al. (2019); Yakar och Alpar (2018) belyser att brist på kulturella utbildningar hos sjuksköterskan är orsaken till att konflikter och missförstånd uppstår i vårdmötet mellan patient och sjuksköterska. Sjuksköterskor i Weber et al. (2016) har önskemål om att få tillgång till kulturella utbildningar som kan bidra till
sjuksköterskans kulturella kompetens. Sjuksköterskor antyder även vikten av att integrera med patienter med olika kulturella bakgrunder vilket bidrar till utveckling av deras kulturella samt kommunikativa kunskaper inom mångkulturellt omvårdnadsarbete (Ian et al., 2016). Att möta patienter med olika kulturell bakgrund, möjliggör för sjuksköterskan att reflektera över sin egen identitet, sitt handlande och sina känslor (Ian et al., 2016).
Tidsbrist
Sjuksköterskor beskriver i studier Ian et al. (2016); Lassen och Stunck (2011); Listerfeldt et al. (2019); Shafipour et al. (2014) att tidsbrist kan försämra kommunikationsbarriärer inom mångkulturella vårdmöten. Lassen och Stunck (2011); Shafipour et al. (2014) adderar att tidsbrist kunde medföra att sjuksköterskor upplever stress vid vårdmöten med patienter med annan kulturell bakgrund (Lassen & Strunck, 2011). Hart och Moreno (2013) identifierar tidsbrist som ett av de största hindren för tillhandahållandet av en välfungerande
kommunikation. Sjuksköterskor anger i Weber et al. (2016) att brist på konsultationstid och tillgängligheten av välfungerande kommunikationshjälpmedel försämrar kommunikationen med patienter som har en annan kulturell bakgrund. Det nämns även att när tiden eller tillgänglig tolk inte finns är arbetet med att ta hand om dessa patienter svårt och frustrerande (Ian et al., 2016; Shafipour et al., 2014). Tidsaspekten identifieras i studien som det största
12 problemet i vården av patienter med annat språk. Sjuksköterskor menar att det faktum att det tar dubbelt så lång tid att förklara och kommunicera med hjälp av tolk är frustrerande (Ian et al., 2016). Sjuksköterskor i studien uttrycker trots tidsbrist ändå att de upplever sitt arbete med patienter med annan kulturell bakgrund som mycket intressant och givande men mer tid för varje patient skulle ge dem bättre förutsättningar för att utföra arbete (Lassen & Strunck, 2011).
Tolktjänst
Sjuksköterskor i studier anser att det krävs förbättrade och mer tillgängliga tolktjänster som kan bidra till välfungerande kommunikation (Listerfeldt et al., 2019; Taylor & Alfred, 2010; Degni et al., 2011). Att tolktjänster behöver bokas i förväg kan vara ett problem vid behov av tolk till brådskande situationer (Taylor & Alfred, 2010). Enligt sjuksköterskor i Degni et al. (2011); Listerfeldt et al. (2019) leder brist på professionella tolkar till att patienters anhöriga används som tolk. En nackdel med att använda patientens anhöriga som tolk är att det kan medföra en risk att budskapet som sjuksköterskan vill förmedla till patienten översätts på ett felaktigt sätt (Degni et al., 2011; Listerfeldt et al., 2019). Sjuksköterskor i studien av Ian et al. (2016) jämställer de lättillgängliga resurser som verksamheten förser dem med i arbetet med att kommunicera med patienter som talar ett annat språk. Tolktjänster enligt sjuksköterskor i studien är tillgängliga i olika former som bland annat fysisk tolk, tolk över telefon eller via videokonferens. Sjuksköterskor uppger även att tolktjänsterna ger dem möjlighet att lättare kommunicera med sina patienter och skapar en djupare förståelse för patienten.
Diskussion
I diskussionen redovisas en sammanfattning av huvudresultaten och en diskussion kring litteraturöversiktens resultat, metod och etik. Slutligen presenteras litteraturöversiktens slutsats, kliniska betydelse för samhället och förslag till vidare forskning kring kulturell kompetens och mångkulturell kommunikationsproblematik.
Sammanfattning av huvudresultat
Syftet med litteraturöversikten var att beskriva vilka aspekter som påverkar kommunikationen mellan sjuksköterska och patient ur ett mångkulturellt perspektiv. Flera studier visade att personliga aspekter, språkliga aspekter och organisatoriska aspekter anses vara de främsta orsakerna till kommunikationsbarriärer. Litteraturöversikten visade att sjuksköterskans
13 kulturella kompetens, attityd, etiskt förhållningsätt och patientens förväntningar kan ha en betydande roll i skapandet av en välfungerande kommunikation mellan sjuksköterska och patient. Litteraturöversikten visade också att brist på kulturell kompetens, kulturell utbildning, tid, lättillgänglig tolktjänst är anledningarna till att kommunikationsbarriärer uppstår i ett mångkulturellt vårdmöte. Hälso- och sjukvårdsorganisationen kan bidra till utveckling av sjuksköterskans kulturella kompetens och skapande av trygg och välfungerande
kommunikation genom att erbjuda sjuksköterskan resurser i form av utveckling av kulturell kompetens, mer tid till varje patient och tillgång till lättillgänglig tolktjänst.
Resultatdiskussion
Litteraturöversiktens resultat visar att de aspekter som främst påverkar kommunikationen mellan sjuksköterska och patient ur ett mångkulturellt perspektiv är personliga, språkliga och organisatoriska. Följande resultatdiskussion kommer att fokusera på de personliga och organisatoriska aspekterna. De mest intressanta fynden i litteraturöversiktens resultat ansågs av författarna vara sjuksköterskans personliga aspekter såsom kulturell kompetens, attityd och etiskt förhållningssätt.
Kulturell kompetens ansågs vara en viktig aspekt i tillhandahållande av en god kulturellt anpassad vård och vårdkommunikation. Reflektionen stöds i Campinha-Bacote (2002); Jirwe et al. (2014); Leininger & McFarland (2006) som anser att kulturell kompetens är nödvändig för att kunna bygga en god förståelse för patientens kulturella bakgrund samt att kunna skapa en välfungerande vårdkommunikation. SSF (2017) belyser även att det ligger i
sjuksköterskans ansvar att bygga en god kommunikation i vårdmötet med patienten. Det visades dock i litteraturöversiktens resultat att det finns en omfattande brist på kulturell kompetens hos sjuksköterskor Hart & Moreno (2013); Listerfelt et al. (2019). Påståendet förstärkts i studier av Momeni et al. (2008); Carnevale et al. (2009) där sjuksköterskor ger uttryck för sin frustration över svårigheterna med att bygga en vårdrelation med patienter som har en annan kulturell bakgrund. Det framkom reflektioner kring att anledningen till
otillräcklig kulturell kompetens hos sjuksköterskor kunde bero på avsaknaden av kulturell utbildning under omvårdnadsutbildningen. Påståendet stöds i en studie av Momeni et al. (2008) som visar att det finns få sjuksköterskeutbildningar som erbjuder kurser som har inriktning mot kulturella aspekter. Även Jirwe (2010) betonar vikten av att en tidig
14 introduktion till olika kulturella dimensioner under sjuksköterskeutbildningen kan bidra till en positiv utveckling av sjuksköterskans kulturella medvetenhet och kommunikativa strategier.
Författarna av litteraturöversikten har dragit slutsatsen att sjuksköterskans attityd och förhållningsätt gentemot sina patienter har en avgörande roll i etablerandet av en
välfungerande vårdkommunikation. Överensstämmande slutsats finns i en studie som belyser att god attityd och innehavande av ett gott etiskt förhållningssätt är egenskaper som
sjuksköterskan bör besitta i syfte att lyckas med kommunikationen (Touhy, 2019). Det ingår enligt SSF (2017); ICN (2012) i sjuksköterskans ansvar att ha en helhetsbild av patienten samt handla på ett etiskt och professionellt sätt. Det framgår dock i litteraturöversiktens resultat att kommunikation kan påverkas negativt på grund av avsaknaden av ett gott etiskt
förhållhållningssätt och god attityd i sjuksköterskans kliniska arbete (Hart & Moreno, 2013; Plaza et al., 2013; Wikberg et al., 2012).
I Leininger och McFarlands (2006) studie argumenterar författarna för att det finns en stark koppling mellan sjuksköterskans kulturella kompetens, attityd, etiska förhållningssätt och Leiningers transkulturella omvårdnadsteori. Enligt Leininger och McFarland (2006) ska sjuksköterskan ha kännedom om och vara lyhörd för patientens individuella behov samt ha respekt för patientens trosuppfattningar, värderingar och vanor. Leininger och McFarland (2006) argumenterar för att god kulturell kompetens är sjuksköterskans grundförutsättning för att kunna ge ett gott etisk bemötande samt skapa en ömsesidig förståelse för patienten
(Leininger & McFarland, 2006). Det väcker en reflektion över att om sjuksköterskan besitter en adekvat kulturell kompetens medför det också en god attityd och ett gott etiskt synsätt. Sjuksköterskans kulturella kompetens, god attityd och ett gott etiskt förhållningssätt uppfattas som nödvändiga beståndsdelar i etablerande av en välfungerande kommunikation i
mångkulturella vårdmöten.
Kommunikation har en betydande roll för att skapa en ömsesidig förståelse mellan
sjuksköterska och patient inom mångkulturella vårdmöten (Cioffi, 2002; Siouta et al., 2016; Carnevale et al., 2009). Det har belysts att kommunikationsbarriärer kan uppstå i
mångkulturella vårdmöten vilket kan leda till etiska dilemman, hotad patientdelaktighet och hotad patientsäkerhet (Carnevale et al., 2009; Cioffi, 2002; Donelly, 2002). I
litteraturöversiktens resultat påvisas att anledningarna till att kommunikationsbarriärer uppstår i mångkulturella vårdmöten kan vara på grund av tidsbrist och brist på lättillgänglig tolktjänst
15 (Lassen & Stunck, 2011; Shafipour et al., 2014; Listerfeldt et al., 2019). Det uppmärksammas av författarna av litteraturöversikten att tidsbrist och tolktjänstbrist kan leda till känslor av stress och frustration hos både patienten och sjuksköterskan vilket i så fall är ett ytterligare hinder i etablerande av en välfungerande kommunikation och hotad patientsäkerhet. Det reflekteras vidare att hälso- och sjukvårdsorganisationen har huvudansvaret i att åtgärda problematiken med tid och tolk i den kliniska verksamheten. Patientsäkerhetslagen (PSL 2010:659) belyser vårdgivarens ansvar som bland annat är att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. Campelo et al. (2018) betonar att patientsäkerheten inom den
mångkulturella vårdkontexten är baserad på en välfungerande kommunikation. Det ligger inte enbart på sjuksköterskans ansvar utan ansvaret ligger också på hälso- och
sjukvårdsorganisationen. Det krävs att organisationen erbjuder ett optimalt organisatoriskt stöd som är kulturellt anpassat och är säkert för patienten (Campelo et al., 2018). Mer tid med varje patient och lättillgänglig tolktjänst påstår sjuksköterskor i litteraturöversiktens resultat kan hjälpa sjuksköterskan att överkomma de kommunikationsbarriärer som uppstår i mångkulturella vårdmöten (Taylor & Alfred, 2010; Degni et al., 2011; Lassen & Strunck, 2011).
I den här litteraturöversikten har författarna funnit att de främsta anledningarna till
kommunikationsbarriärer är brist på kulturell kompetens, tidsbrist och brist på lättillgänglig tolktjänst. Hälso- och sjukvårdsorganisationen anses ha huvudansvaret för att åtgärda kommunikationsbarriärerna i syfte att förbättra kommunikationen inom det mångkulturella vårdmötet. Kommunikationsbarriärerna kan åtgärdas genom att: Hälso- och
sjukvårdsorganisationen erbjuder kulturella utbildningar till sjuksköterskorna; Införa mer tid till varje patient; Erbjuda lättillgängliga tolktjänster. Adekvat kulturell kompetens, mer tid till patienten och lättillgängliga tolktjänster anses vara en bra grundförutsättning för
sjuksköterskan i utövandet av en god mångkulturell omvårdnad i sitt yrkesutövande. När sjuksköterskan kan utöva den transkulturella omvårdnaden kan det leda till ömsesidig förståelse samt god och välfungerade kommunikation mellan sjuksköterska och patient (Leininger & McFarland, 2006; Jirwe et al., 2014). Med välfungerande kommunikation främjas patientens känsla av delaktighet vilket leder till ökad patientsäkerhet (Siouta et al., 2016; Cioffi, 2002; SSF, 2016).
16
Metoddiskussion
Sökningen av artiklar utfördes i två databaser, Cinahl och PubMed. Användning av enbart en databas uppfattas som svaghet. Friberg (2017) rekommenderar sökning i flera databaser för att öka antal möjliga träffar och hitta artiklar som besvarade litteraturöversiktens syfte. Trovärdigheten ökar vid användandet av fler databaser enligt Friberg (2017).
Litteraturöversikten baserades både på kvalitativ och kvantitativ forskning. Enligt Forsberg och Wengström (2008) har kvalitativ forskning sitt fokus på att skapa förståelse för
människans subjektiva upplevelse av omvärlden medan kvantitativ forskning strävar efter att ordna, kvalificera, se samband, förutsäga och förklara. Användande av både kvalitativ och kvantitativ forskning i kombination ökar litteraturöversiktens trovärdighet då forskningen når ett bredare perspektiv (Forsberg & Wengström, 2008).
Enligt Forsberg och Wengström (2008) ligger det ett värde i att begränsa år för publicering vid val av forskning då äldre forskning inte alltid kan ses som aktuell. Relaterat till detta inkluderar sökningarna artiklar från år 2010–2020 då det även fanns en viss osäkerhet huruvida det skulle finnas tillräckligt med forskning inom det valda ämnet. Sökningarna visade sig dock generera en stor mängd resultat. Årtalen hade därför kunnat begränsats från år 2010–2020 till år 2015–2020 i syfte att få ett mer aktuellt och relevant resultat.
Litteraturöversikten inkluderade studier från olika länder i ett flertal stora världsdelar som Asien, USA, Europa och Oceanien vilket ger ett makroperspektiv på innehållet och så även ett globalt perspektiv av resultatet då studier från olika delar av världen påvisade liknande
resultat. En begränsning hade annars kunnat vara enbart de skandinaviska länderna då det fanns mycket relevant forskning inom valt område utförd inom Skandinavien. En sådan begränsning kunde ha genererat ett mer applicerbart resultat i svensk hälso- och sjukvård. Som inklusionskriterier valdes artiklar som enbart innefattade fysiska vårdmöten mellan sjuksköterska och patient, sjuksköterskans perspektiv och patientens perspektiv.
Anhörigperspektiv, informanter under 18 år och vårdrådgivning via telefon
exkluderades. Under inläsning av resultat lyftes dock även aspekter från andra yrkeskategorier än sjuksköterskan in. Läkare och barnmorskor påtalade viktiga aspekter som påverkade
kommunikationen ur ett mångkulturellt perspektiv, deras iakttagelser och åsikter redovisades inte som resultat. Att exkludera andras yrkeskategorier åsikter var ett medvetet val eftersom syftet med litteraturöversikten var att inkludera mötet mellan sjuksköterska och patient. Det faktum att olika yrkeskategorier lyfte samma aspekter som sjuksköterskor anses vara en styrka i litteraturöversikten. Det medför att litteraturöversiktens resultat skulle kunna vara
17 applicerbart inte bara för sjuksköterskor utan även inom andra yrkeskategorier och samhället i stort.
Samtliga artiklar granskades med hjälp av granskningsmallar av Willman et al (2006); Forsberg och Wengström (2008) som används för bedömning av arkilarnas kvalité. Det ansågs som en styrka i litteraturöversikten att det valdes artiklar med hög kvalitet och de med brister eller låg kvalitet gallrades bort.
Litteraturöversikten utfördes av två författare utifrån Forsberg och Wengström (2008) vilket ökade trovärdigheten av litteraturöversiktens resultat. Samtliga sökningar, granskningar och tolkningar av resultat av valda artiklar diskuterades via videokonferens samt telefonsamtal. Ytterligare en styrka i arbetet var att ena författaren har mycket goda kunskaper i engelska, vilket minskade risken för feltolkningar av resultat.
Etikdiskussion
På grund av att den ena författaren har en utländsk bakgrund samt båda författarnassysselsättning inom vård och omsorgsarbete fanns det en risk för omedveten subjektivitet under tolkning av artiklarnas resultat. Under analys och presentation av resultatet
eftersträvades noggrannhet med översättning i syfte att inte förvränga de valda artiklarnas innehåll. Korrekt källhänvisning utfördes enligt Karolinska Institutets apa referensguide vilket har bidragit till arbetets pålitlighet samt ökat litteraturöversiktens kliniska betydelse för sjuksköterskans arbete. Valda vetenskapliga artiklar som presenterats under resultat var alla etiskt granskade, godkända av etisk kommitté eller hade skriftligt medgivande från samtliga medverkande. Deltagare i studierna har deltagit frivilligt samt fått information om att de fick avbryta sitt medverkande.
Klinisk betydelse för samhället
Resultatet i denna litteraturöversikt kan bidra till ökad kunskap om de aspekter som påverkar kommunikationen mellan sjuksköterska och patient ur ett mångkulturellt perspektiv, vilka är; Organisatoriskt stöd, Personliga aspekter samt Språkliga aspekter. Ökad kunskap i ämnet synliggör hur dessa aspekter påverkar kommunikationen vilket ökar den kulturella
medvetenheten ytterligare i kliniskt verksamhetsarbete. Att synliggöra och öka kunskaperna i ämnet ökar medvetenheten kring dessa aspekter och kan på sikt leda till en mer
mångkulturellt anpassad vård och omvårdnad. Litteraturöversikten belyser också varför dessa kunskaper behöver relateras till uppsatta mål för att arbeta patientsäkert och utföra kulturellt
18 anpassad vård och omvårdnad. Resultatet i litteraturöversikten lyfter dessutom konkreta förbättringar och förslag på hur hälso- och sjukvårdsorganisationer kan bidra för att uppnå en kulturkompetent hälso- och sjukvård. Exempel på förbättringar kan vara mer tid till varje patient, lättillgängliga tolktjänster samt kulturell utbildning för sjuksköterskor.
Den samlade kunskapen i översikten skulle kunna inverka på utveckling av kulturell kompetens både inom sjuksköterskans yrkesområde och andra vårdyrkeskategorier samt i samhället.
Slutsats
De aspekter som påverkar kommunikationen inom det mångkulturella vårdmötet mellan sjuksköterska och patient består av personliga aspekter, språkliga aspekter och
organisatoriska. Lättillgängliga tolktjänster, mer tid till varje patient, samt kulturella utbildningar för sjuksköterskor kan bidra till en god och välfungerande kommunikation i mångkulturella vårdmöten. Sjuksköterskans attityd, etiskt förhållningssätt och kulturell kompetens är viktiga beståndsdelar för att sjuksköterskan ska kunna övervinna de kommunikationsbarriärer som kan uppstå i vårdmötet, oavsett språkliga och kulturella skillnader.
Förslag till vidare forskning
Det vore av värde att forska kring huruvida kulturella utbildningar täcker behovet av
utvecklingen av sjuksköterskans kulturella kompetens samt forska om hur kulturell kunskap och kulturell kompetens skiljer sig mellan yngre sjuksköterskor och äldre sjuksköterskor. Det finns begränsat antal studier utförda i Sverige och därför skulle det vara intressant att veta mer om hur svenska sjuksköterskor arbetar utifrån ett mångkulturellt perspektiv.
19
Referenser
Alpers, L-M. (2018). Distrust and patients in intercultural healthcare: A qualitative interview study. Nursing Ethics. 25(3), 313-323. doi: 10.1177/0969733016652449
Campelo, C. L., de Sousa, S. M. A., Silva L. D. C., Dias, R. S., Azevedo, P. R., Flávia, F. D. O. Nunes & Paiva, S. S. (2018). Patient safety culture and cultural nursing care. 12(9), 2500-2506. Journal of nursing. https://doi.org/10.5205/1981-8963-v12i9a235048p2500-2506-2018
Campinha-Bacote, J. (2002). The process of cultural competence in the delivery of
healthcare services: a model of care. 13(3), 181–184. Transcultural Nursing. doi:
10.1177/10459602013003003
Carnevale A. F., Vissandjee, B., Nyland, A., & Vinet-Bonin, A. (2009). Ethical Considerations in Cross-Linguistic Nursing. Nursing Ethics. 16(6), 813-826. doi: 10.1177/0969733009343622
Cioffi, J. (2003). Communicating with culturally and linguistically diverse patients in an acute care setting: nurses’ experiences. International Journal of Nursing Studies. 40(3), 299-306. doi: S0020-7489(02)00089-5
Cortis, J.D. (2003). Culture, values and racism: application to nursing. International Nursing Review. 50, 55-64. doi:10.1046/j.1466-7657.2003.00152.x
Crawford, T., Roger, P., & Candlin, S. (2016). Are we on the same wavelength? International nurses and the process of confronting and adjusting to clinical communication in Australia. Communication and Medicine. 13(3), 263-274. doi: 10.1558/cam.28953.
Degni, F., Suominen, S., Essen, B., El Ansari, W., & Vehviläinen-Julkunen, K. (2011). Communication and Cultural Issues in Providing Reproduktive Health Care to Women: Health Care Providers´ Experiences in Meeting Somali Women Living in Finland. Immigrant Minority Health. 2012(14), 330-343). doi: 10.1007/s10903-011-9465-6
20 Donnelly, L. P. (2000). Ethics and Cross-Cultural Nursing. Journal of Transcultural Nursing. 11(2), 119-126. doi:10.1177%2F104365960001100206
Forsberg, C., & Wengström, Y (2008). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. (2.uppl.). Stockholm: Natur & Kultur. Fossum, B. (Red.) (2013). Kommunikation: Samtal och bemötande i vården. (2:a uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Friberg, F. (Red.).(2017). Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Lund: Studentlitteratur.
Gerrish, K., Chau, R., Sobawale, A., & Birks, E. (2004). Blackwell Publishing, Ltd. Bridging the language barrier: the use of interpreters in primary care nursing. Health and Social Care in the Community. 12(5), 407–413: doi: 10.1111/j.1365-2524.2004.00510.x.
Hart, P L., & Moreno, N. (2013). Cultural challenges and barriers through the voices of nurses. Journal of Cinical Nursing. 2013(23), 2223-2233. doi: 10.1111/jocn.12500
Helman, C.G. (2007). Cultural, health and illness (5 uppl.). London: Hodder Arnold.
Hemberg, J A V., & Vilander, S. (2016). Cultural and communicative complience in the caring relationship with patients from another culture. Scandinavian Journal of Caring Sciences. 2017(31), 822-829. doi: 10.1111/scs.12403
Hyatt, A., Lipson-Smith, R., Schofield, P., Gough, K., Sze, M., Aldridge, L., Goldstein, D., Jefford, M., L. Bell, M., & Butow, P. Health Expectations. 2017(20), 886-895. doi:
10.1111/hex.12529
Ian, C., Nakamura-Florez, E., & Lee, Y-M. (2016). Registered nurses´ experiences with caring for non-speaking patients. Applied nursing research. 2016(30), 257-260. doi: http://dx.doi.org/10.1016/j.apnr.2015.11.009
21 International Council of Nurses. (2017). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. [Broschyr]. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening.
Jirwe, M., Gerrish, K., & Emami, A. (2010). Student nurses´ experiences of communication in cross-cultural care encounters. Scandinavian Journal of Caring Sciences. 2010(24), 436-444. doi: 10.1111/j.1471-6712.2009.00733.x
Jirwe, M., Momeni, P., & Emami, A. (2014). Kulturell mångfald. I A. Friberg, F & Öhlén, J. (Red.), Omvårdnadens grunder: Perspektiv och förhållningssätt. (s. 341–357). Lund:
Studentlitteratur.
Lassen, I., & Stunck, J. (2011). ’I think Danish patients would feel the same’: Counter-discourses emerging in the Danish health sector. Communication and Medicine. 8(3), 223-233. doi: 10.1558/cam.v8i3.223
Leininger, M., & McFarland, M. (2006). Culture Care Diversity and Universality. A worldwide nursing theory. (2nd ed.). Massachusetts: Jones and Bartlett Publishers.
Listerfeldt, S., Fridh, I., & Lindahl, B. (2019). Facing the unfamiliar: Nurses´ transcultural care in intensive care – A focus group study. Intensive and critical care nursing. 2019(55), 102752. doi: https://doi.org/10.1016/j.iccn.2019.08.002
Manojlovich1, M., Squires, E. J., Davies, B. & Graham, I. D. (2015). Hiding in plain sight: communication theory in implementation science. Hiding in plain sight: communication theory in implementation science. Implementation Science. 10 (58), 2-11.
doi:10.1186/s13012-015-0244-y
Merrington, A. (2006). The challenges of health care provision in a multicultural Society. School of Nursing and Midwifery. 1-9.
Momeni, P., Jirwe, M. & Emami, A. (2008). Enabling nursing students to become culturally competent – adocumentary analysis of curricula in all Swedish nursing programs. Nordic College of Caring Science. 22. 499–506. doi: 10.1111/j.1471-6712.2007.00554.x
22 Patientsäkerhetslagen (PSL 2010:569). Hämtad från Riksdagens webbplats:
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientsakerhetslag-2010659_sfs-2010-659
Plaza del Pino, Fernando J., & Higginbottom, Gina MA. (2013). Sociocultural and linguistic boundaries influencing intercultural communication between nurses and Moroccan patients in southern Spain: a focused ethnography. BMC Nursing. 2013(12), s-s doi: 10.1186%2F1472-6955-12-14
Savio, N., & George, A. (2013). The perceived communication barriers and attitude on communication among staff nurses in caring for patients from culturally and linguistically diverse Background. International Journal of Nursing Education. 5(1). 141-146.
doi:10.5958/j.0974-9357.5.1.036
Shafipour, V., Mohammad, E., & Ahmadi, F. (2014). Barrieres to nurse-patient
communication in cardiac surgery wards: A qualitative study. Global journal of health science, 6(6), 234-244. doi:10.5539/gjhs.v6n6p234
Singleton, K., & Krause, E. (2010). Understanding Cultural and Linguistic Barriers to Health Literacy. Kentucky Nurse. 58(4), 4-9: doi:
https://www.researchgate.net/deref/http%3A%2F%2Fdx.doi.org%2F10.3912%2FOJIN.Vol14 No03Man04
Siouta, E., Hellström Muhli, U., Hedberg, B., Broström, A., Fossum, B., & Karlgren, K. (2016). Patients experiences of communication and involvement in decision about atrial fibrillation treatment in consultations with nurses and physicians. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 30, 535–546. doi: 10.1111/scs.12276
Statistiska Centralbyrån. (2020). Invandring till Sverige. Hämtad 2020-04-01
från https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-sverige/invandring-till-sverige/
Svensk sjuksköterskeförening. (2012). ICN:S Etiska kod för sjuksköterskor [Broschyr]. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening.
23 Svensk sjuksköterskeförening. (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska [Broschyr]. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening.
Svensk sjuksköterskeförening. (2016). Säker vård- en kärnkompetens för vårdens samtliga professioner [Broschyr]. Solna. Svensk sjuksköterskeförening.
Svensk sjuksköterskeförening. (2017). Teamets kommunikation inom vård och omsorg. [Broschyr]. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening.
Taylor, RA., & V.Alfred, M. (2010). Nurses´perceptions of the organizational supports needed for the delivery of culturally component care. Western journal of nursing research. 32(5), 591-609. doi: 10.1177/0193945909354999
Touhy, D. (2019). Effective intercultural communication in nursing. Nursing Standard. 34(2), 45-50. doi: 10.7748/ns.2019.e11244
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed [Broschyr]. Vetenskapsrådet.
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God-forskningssed_VR_2017.pdf
Weber, O., Sulstarova, B., & Singy, P. (2015). Cross-Cultural Communication in Onocology: Challenges and Training Interests. Onocology Nursing Forum. 43(1). E24-E33. doi:
10.1188/16.ONF.E24-E33
Wikberg, A., Eriksson, K., & Bondas, T. (2012). Intercultural Caring Fron the Perspectives of Immigrant New Mothers. The Association of Women’s Health, Obstetric and Neonatal
Nurses. 2012(41), 638-649. doi: 10.1111/j.1552-9609.2012.01395.x
World Medical Association. (2020). WMA declaration of Helsinki-ethical principles for medical research involving human subjects. Hämtad 2020-04-05 från World Medical Association, https://www.wma.net/what-we-do/medical-ethics/declaration-of-helsinki/
24 Yakar, H., & Alpar, E. (2018). Intercultural communication competence of nurses providing care for patients from different cultures. International journal of caring sciences. 11(3). 1743. https://internationaljournalofcaringsciences.org/docs/7_yakar_original_11_3.pdf
Bilaga 1
Sökmatris CINAHL
Databas Sökord Ytterlige limiters Antal träffar Urval efter lästa titlar Urval efter lästa abstrakt Antal utvalda artiklar till resultat efter genomläsning av artiklar CINAHL 5/04/20 (transcultural care) AND (communication barrier) AND (nurse-patient relationship) 16 4 1 1 CINAHL 5/04/20 (communication barrier) AND (transcultural nursing) 95 26 9 2 CINAHL 5/04/20 (cultural competence) AND (communication) AND (nurse-patient) 80 11 9 1 CINAHL 5/08/20 (communication barrier) AND (nurse-patient) AND (cultural differences) 71 14 10 7
Sökmatris PubMed
Databas Sökord Ytterlige limiters Antal träffa r Urval efter lästa titlar Urval efter lästa abstrakt Antal utvalda artiklar till resultat efter genomläsning av artiklar PubMed 5/04/20 (communication barrier or communication) AND (nurse-patient or nursing) AND (transcultural nursing or intercultural nursing or cross-cultural nursing) AND (cultural diversity or intercultural communication) 113 7 2 1 PubMed 5/09/20 ((communicatio n barrier [MeSH terms])) AND (cultural diversity [MeSH terms]) AND (nurse-patient relation [MeSH terms]) 14 8 2 1 PubMed 5/09/20 ((communicatio n barriers [MeSH terms])) AND (cultural competence [MeSH terms]) AND (nursing [MeSH terms]) 23 1 1 0 PubMed 5/09/20 ((communicatio n barriers [MeSH terms])) AND (cultural competence [MeSH terms]) Continenta l europé eller europé 110 20 9 2
Bilaga 2
ArtikelmatrisFörfattare År
Land
Titel Syfte Design Metod
Deltagare Resultat Kvalitetsgrad
Alpers, L. M. 2018 Norge Distrust and Patients in Intercultural Healthcare: A Qualitative Interview Study. To study which factors help build trust or create distrust in encounters between healthcare professionals and hospitalized ethics minority patients, as well as study the dynamic complexities inherent within the process of othering. Kvalitativ
Deltagarna har genomgått en djup intervju som innehåller tre frågeställningar. Svaret sedan transkriberades ord för ord sedan analyserades för identifiering av teman.
Total tio patienter
deltagare, sex var kvinnor, fyra var män och har medelåldern 55 år. Åtta av de deltagarna härstammar ifrån olika delar av Asien, och två av de härstammar från Sub-Sahara Afrikanskaländer. Patienter vårdats på grund av pneumoni och hjärtproblem. Patienterna intervjuades en till tre månader efter sjukhusvistelse.
Tro, värderingar, uppfattningar,
förväntningar, uttryck och beteendeskillnader, attityder, livserfarenheter skiljer sig beroende på varje persons kulturella bakgrund. De aspekterna leder till kommunikationsrubbning samt missförstånd som därmed misstro och diskrimination i vårdmöten mellan sjuksköterska och patienten.
96 %
Författare År
Land
Titel Syfte Design Metod
Deltagare Resultat Kvalitetsgrad
Degni, F. Suominen, S. & Essen, B. 2011 Finland Communication and Cultural Issues in Providing Reproductive Health Care to Immigrant Women: Health Care Providers’ Experiences in Meeting Somali Women Living in Finland. To explore physicians-nurses/midwives’ communication when providing reproductive and maternity health care to Somali women in Finland. Kvalitativ En naturalistisk, interpretativ tillvägagångsätt med öppna fråga har använts i intervju med sjuksköterskor och barnmorskor. Svar på frågorna samlades och analyserades baserad efter innehållsanalys. Data transkriberades, sorterades, koderades och slutligen kategoriserades i varje tema.
Totalt 25 deltagare. Majoriteten var
sjuksköterskor/barnmorskor n=15 och minoriteten var läkare n=10. Deltagarna arbetar från fem olika kliniker.
Vårdgivare anses att det uppstår svårigheter med kommunikation inklusive språkliga svårigheter, kulturella traditioner och religiösa värderingar i möte med somaliska patienter inom Förlossningsklinik. 90% Hög kvalitet. Hart, L. P. & Moreno, N. 2013 USA Cultural Challenges and Barriers through the Voices of Nurses To discover and describe challenges and barriers perceived by nurses in providing culturally competent care in their day-to-day encounters with diverse patient populations. Kvalitativ. Sjuksköterskor som är placerade och jobbar från olika sydöstra delar i USA. Undersökningsfrågor har skickats till sjuksköterskor via e-post och via brev. Det sedan samlades genomgår en tematisk analys som följer av disposition process i sex steg. Det sedan transkriberas och teman identifieras. Slutligen varje teman kategoriseras och skrivits i rapporten.
Totalt 374 sjuksköterskor deltog i studien. 91,7 % var kvinnor och 83,7 % av kaukasisk ras. 57 % hade en specialiserad
sjuksköterskeexamen. 43 % arbetade inom slutenvård. 81,8% talade inget annat språk än engelska.
En stor andel sjuksköterskor från sydöstra USA anser att den stora mångfalden, brist på resurser samt stigma och fördomar är de kulturella utmaningar och barriärer som påverkar tillhandhållande av en kulturell anpassad vård.
96%
Författare År
Land
Titel Syfte Design Metod
Deltagare Resultat Kvalitetsgrad
Hemberg, J. A. V. & Vilander, S. 2017 Finland Cultural and communicative competence in the caring relationship with patients from another culture. To uncover a new understanding of the caring community between nurses and patients when these do not speak the same language.
Kvalitativ
Data samlades från
enkätstudien som innehållas åtta frågeställningar. Svar från frågeställningar analyserats genom latent innehållsanalys.
Total åtta sjuksköterskor och 2 patienter som har en annan etnisk bakgrund. Patienterna i har vårdats i en slutenvård av de åtta sjuksköterskor som har deltagit med i studien.
Kreativitet är grundläggande för att etablera en god kommunikation som skapar tillit inom omvårdnadsmötet. Humanistiskt synsätt är grundläggande för att skapa en god relation med patienten, för den når över oavsett kulturella skillnader. 96% Hög Kvalitet. Hyatt, A., Lipson-Smith, R., Schofield, P., Aldridge, L., Goldstein, D., Jefford, M., Bell, L. M. & Butow, P. 2016 Australien Communication challenges experienced by migrants with cancer: A comparison of migrant and English-speaking Australian-born cancer patients. To investigate the communication barriers and challenges experienced by Arabic, Greek and Chinese speaking oncology patients in Australia. Kvantitativ En tvärsnittsdesign användes med hjälp av undersökningsdataresultat från cancerpatienter som har invandrabakgrund,
engelskspråkiga och födda i Australien.
Data samlades in om patientens kliniska och demografiska egenskaper samt hälso-och sjukvård och kommunikationserfarenheter. Data från kliniker och register kombinerades för analys.
Total 1441 deltagare. 596 var patienter från statens cancer register. 845 var patienter från onkologkliniken.
Erfarenheter inom hälso- och sjukvårds anrättningar och kommunikation upplever av patienten. Det beror helt på patientens kulturella särdrag. Vissa patienter upplever att de har svårigheter att
kommunicera med hälso-och sjukvårdspersonal samt upplever svårigheter att förstå information som de tar emot från vården, medan vissa upplever att de har mindre kommunikationssvårigheter och har bättre förståelse om vården.
88% Hög kvalitet.
Författare År
Land
Titel Syfte Design
Metod
Deltagare Resultat Kvalitetsgrad
Ian, C., Nakamura-Florez, E. & Lee, Y-M. 2015 USA Registered nurses’ experiences with caring for non-English speaking patients. To explore registered nurses’ experiences with caring for non-English speaking patients and understand how those experiences influence their clinical practice. Kvalitativ. Deltagarna svarade på en enkätundersökning med demografiska och öppna frågor. Deltagarna ombads att beskriva erfarenheter kring ämnet samt det påverkar omvårdnadsarbete. Uppgifter samlades under tre månader.
17 legitimerade
sjuksköterskor med minst 12 månaders erfarenhet av yrket rekryterades till studien. Dessa skulle under tidpunkten för studien delta i direkt patientvård samt ha erfarenhet av att vårda icke-talande patient under den senaste månaden.
Under resultatet presenteras två huvudteman och sex underteman. Det mest
framträdande som framgick av studien var tillgången på resurser samt en stödjande kultur. Förändringar i klinisk verksamhet som föreslogs var ökad medvetenhet om patienternas behov, personlig utveckling, ökad kunskap om kultur samt mer tid för resurshantering.
88%
