SAMHÄLLE–KULTUR– IDENTITET
Examensarbete
15 högskolepoäng, grundnivå
Vägledning inom etableringen för nyanlända vuxna i Malmö
- Vägen till integration genom vägledning’
Guidance within the establishment for newly arrived adults in
Malmö
- The path to integration through guidance
Ismahan Abdulkadir
Sara Abadi
Studie- och yrkesvägledarexamen 180hp Datum för uppsatsseminarium: 2020-06-04
Examinator: Susanna Lundberg Handledare: Malin McGlinn
3
Sammanfattning
Följande uppsats har som syfte att belysa hur studie- och yrkesvägledare arbetar med deltagare inom etableringen på Arbetsförmedlingen och på en folkhögskola i Malmö, samt hur deltagarna använt sig av vägledning för att kunna göra väl underbyggda studie- och yrkesval i Sverige. De frågeställningarna som besvaras är:
1. Hur går vägledningen till på etableringsprogrammet på Arbetsförmedlingen och på en folkhögskola i Malmö?
2. Vilka utmaningar och möjligheter upplever de intervjuade studie- och yrkesvägledarna? 3. Utifrån de intervjuade deltagarnas perspektiv, hur utvecklas deras studie- och yrkesval genom vägledningen?
4. Hur kan våra informanters berättelser förstås utifrån begrepp som kön, kultur och byråkratisering?
För att samla in empiri till uppsatsen har kvalitativa intervjuer med sex respondenter, varav två studie- och yrkesvägledare och fyra deltagare, inom etableringen genomförts. Studien har genomförts i Malmö. Studie- och yrkesvägledarna ska vara yrkesverksamma i Malmö och deltagarna ska delta i ett etableringsprogram i Malmö utöver detta har inget annat urval gjorts.
De teoretiska utgångspunkterna som använts är Social cognitive career theory, The theory of circumscription and compromise samt Gideon Arulmanis teori om studie- och yrkesvägledning och hur den bör anpassas i olika kulturella kontexter.
Det resultat som framkom är att deltagarna upplever att vägledningen brister eftersom de anser att vägledningen är obefintlig i deras etableringsprocess. Vägledarna menar på att pappersarbetet tar upp mycket tid från deras vägledningsarbete.
4
Förord
Vi vill tacka vår handledare Malin McGlinn som under arbetets gång hjälpt oss och kommit med värdefulla synpunkter. Vi vill även tacka samtliga respondenter för att de ville vara med och förverkliga vår C-uppsats.
Följande uppsats är skriven av två författare. Vi har tillsammans valt ut tidigare forskning och de teorier som vi använt. Intervjuerna gjordes tillsammans. En av oss ställde frågorna och den andra antecknade. Under skrivandet har vi haft ansvar för olika delar av texten men allt som skrivits har diskuterats. Med ansvar menar vi att den författaren haft huvudansvar för att ta ut relevant litteratur som sedan diskuterats.
5
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 6
1.1 Bakgrund... 7
1.2 Syfte och frågeställningar ... 9
2. Tidigare forskning ... 11
2.1 Studie- och yrkesvägledningens insatser ... 11
2.2 Att skapa framtid-En analys av interaktionen i studie- och yrkesvägledande samtal med unga i migration ... 12
2.3 Talking about Integration: The Voices of Syrian Refugees Taking Part in Introduction Programmes for Integration into Swedish Society ... 13
2.4 Sammanfattning ... 15
3. Teoretiska utgångspunkter ... 16
3.1 SCCT ”Social Cognitive Career Theory” ... 16
3.2 Circumscription and Compromise ... 18
3.3 Kultur ... 19
3.4 On Being Included : Racism and Diversity in ... 20
Institutional Life ... 20
3.5 Den optimala vägledningsprocessen ... 21
3.6 Centrala begrepp ... 22 4. Metod ... 23 4.1 Metodval ... 23 4.2 Urval ... 24 4.3 Empiri ... 26 4.4 Analysform... 27 4.5 Etiska ställningstaganden ... 28
5. Resultat och Analys ... 30
5.1 Vägledning och byråkrati... 30
5.2 Vägledning och mål ... 32
5.3 Könsskillnader utifrån vägledarnas perspektiv... 37
5.4 Vägledning och kultur ... 38
5.5 Slutlig Analys ... 39
6. Diskussion... 42 Referenslista ...
6
1. Inledning
Med erfarenhet från verksamhetsförlagd utbildning på Arbetsförmedlingen inom
etableringen såg vi en problematik med att deltagarna inte vet vad vägledning är. När vi undersökte vidare fanns inte tillräckligt med forskning kring hur nyanlända inom
etableringen upplever vägledning och hur det påverkar deras studie- och yrkesval. Dock fann vi forskning kring hur vägledning fungerar för nyanlända barn och ungdomar som går i skolan. Vi anser att ämnet är värt att undersökas eftersom vägledning är en viktig del i i etableringsprocessen och integrationen för nyanlända på arbetsmarknaden.
Etableringsprogrammet är ett relativt nytt program som behandlar nyanländas etablering i det svenska samhället. Kommunerna har till skyldighet att erbjuda studie- och yrkesvägledning inom etableringen eftersom det ingår i budgeten etableringsprogrammet fått tilldelat av regeringen (Ekonomistyrningsverket 2018). I regeringsbeslutet gällande vägledning står det att studie- och yrkesvägledning är där för att stärka förutsättningarna för att fler arbetslösa såväl kvinnor som män ska hitta en sysselsättning
(Ekonomistyrningsverket 2018). Det här arbetet baseras på en vetenskaplig
problemställning kopplad till nyanlända vuxna inom etableringsprogrammet i Malmö kommun. Denna problemställning handlar om ett bekymmer vi som studie- och yrkesvägledarstudenter har uppmärksammat under ett verksamhetsförlagd
utbildningstillfälle på Arbetsförmedlingen. Det vi har uppmärksammat är att vägledningen inte är påtaglig på Arbetsförmedlingen, speciellt bland nyanlända vuxna inom
etableringsprogrammet. Etableringsprogrammet är ett program som ska hjälpa nyanlända i Sverige att komma in i samhället, genom att bland annat erbjuda svenskundervisning, praktikplatser på olika arbetsplatser och stödja i jobbsökande (Försäkringskassan u.å.). Etableringsinsatser innebär att nyanlända styrs av en plan som Arbetsförmedlingen, på uppdrag av Regeringskansliet har ansvar för. Enligt Arbetsförmedlingens hemsida finns krav för att få påbörja etableringsprogrammet. Kraven är att vara nyanländ mellan 20 och 65 år samt ha fått uppehållstillstånd som flykting, skyddsbehövande eller anhörig
(arbetsförmedlingen.se). Etableringsinsatserna kan innebära diverse aktiviteter med koppling till deltagarens tidigare erfarenheter och förmågor. På detta vis beskriver Regeringskansliet etableringsinsatsernas syfte:
7
“Syftet är att upprätta en individuell etableringsplan med insatser på heltid, som ska underlätta och påskynda den nyanländes väg till arbete eller studier. Etableringsplanen är en sammanställning över de överenskomna aktiviteter som ska vara styrande,
framåtsyftande och ska ta tillvara yrkeserfarenheter, utbildning och förmågor.” (Regeringskansliet, 2017).
Vårt intresse för just vägledning inom etableringsprogrammet/planen tar avstamp i Bunars (2015) resonemang vilka uttrycks i boken Nyanlända och lärande- mottagande och
inkludering. Boken fokuserar på vägledning och lärande utifrån ett barn- och
ungdomsperspektiv. Med stöd av Skolverket skriver Bunar att skolan ska bidra till barns och ungdomars utveckling av sina studie- och yrkesval. Skolan ska även se till att eleverna lär sig göra självständiga val som “inte begränsas av social eller kulturell bakgrund” (Bunar 2015:188). Vi anser att om relevant forskning finns kring hur vägledning fungerar för nyanlända i skolan bör det även finnas för nyanlända vuxna inom etableringsprogrammet. Vårt arbete ska däremot belysa hur vägledare som arbetar med denna målgrupp samt hur målgruppen upplever vägledning i programmet.
1.1 Bakgrund
Under denna rubrik har valts en sammanfattning vad etableringen går ut på, samt vilka riktlinjer den har. Med detta som bakgrund får läsaren en bättre förståelse för etableringen och kring de begrepp som används genom arbetet.
Enligt Sveriges kommuner och landsting (SKL)” Agenda för integration” (2017) framkommer olika förslag till staten gällande nyanländas etablering på arbetsmarknaden. Dessa förslag visar på olika sätt att hantera integrationen av nyanlända till den svenska arbetsmarknaden. Detta har tagits fram på grund av att nyanlända i dagsläget behöver på ett betydligt snabbare sätt komma igång med antingen arbete eller utbildning. Detta på grund av att de ska kunna få en självständighet gällande deras försörjning samt bidra med deras
arbetslivserfarenheter och utbildning på den svenska arbetsmarknaden. Vissa av dessa förslag är till exempel att kommunen eller landstinget ska få ta mer ansvar gällande
8
utbudet av etableringsinsatser genom att införa avtalssamverkan sinsemellan (SKL, 2017. 14). SKL visar en bild på varför etableringsprogrammen ser ut som de gör i dagsläget. Med det menas att Sverige har en gemensam plan som följs men som inte tar hänsyn till att olika kommuner och landsting har olika förutsättningar (SKL 2017. 15).
År 2010 kom beslutet att Arbetsförmedlingen skulle ta hand om etableringen för
nyanlända. Det här beslutet resulterade i att etableringsplanen lades upp. I dagsläget finns två versioner av etableringsprogrammet. Den gamla versionen vid namn etableringsplanen och den nya versionen har benämnts etableringsprogrammet. Enligt Regeringskansliet upphörde etableringsplanen den 31 december 2017. De deltagare som redan hunnit påbörja
etableringsplanen har dock fått slutföra sin tid i enlighet med den gamla versionen. Detta innebär att etableringsplanen och etableringsprogrammet går parallellt tills alla deltagare i den äldre etableringen slutfört sin tid där (Regeringskansliet 2017).
Från och med den första januari 2018 har Regeringskansliet infört ett nytt regelverk kring nyanländas etablering, etableringsprogrammet. Det nya regelverket för etableringen är mer kompatibelt med de regelverk som gäller för andra arbetsmarknadspolitiska program som exempelvis praktik, arbetsmarknadsutbildningar och anställningsstöd.
Etableringsprogrammet leder i sin tur till att insatserna är mer anpassningsbara för varje individ. Syftet med etableringsprogrammet är:
“Etableringsprogrammet är ett arbetsmarknadspolitiskt program vars syfte är att underlätta och påskynda deltagarnas etablering i arbets- och samhällslivet. Målet med programmet är att deltagaren ska få sin kompetens kartlagd och validerad samt stärka sina kunskaper i det svenska språket. De ska även få tillfälle att skaffa sig kunskap om, och erfarenhet av den svenska arbetsmarknaden och det svenska samhällslivet. Detta för att de sökande sedan ska kunna gå vidare till arbete eller studier” (Regeringskansliet 2017)
Nyanlända utan uppehållstillstånd kan söka sig till etableringsprogrammet om de har en anhörig med uppehållstillstånd. Då krävs det att den anhöriga ska ha sökt uppehållstillstånd under de senaste sex åren. Det finns insatser i den nya etableringen som är obligatoriska för deltagarna. Dessa är kartläggning, utbildning i svenska samt samhällsorientering. I det nya
9
regelverket uppmuntras det till studier och insatser som är arbetsnära. Dessutom kan deltagarna läsa eftergymnasiala utbildningar som en aktivitet i etableringen. De deltagare med kortare utbildningsbakgrund kan bedömas behöva utbildning för att komma närmare ett arbete. I dessa fall kommer utbildningsplikt att gälla (Regeringskansliet 2017).
För att kunna belysa vägledningen i etableringsprogrammet vilket är syftet med arbetet behövs en beskrivning av etableringsprogrammet och dess funktion.
Etableringsprogrammet har i uppgift att underlätta och påskynda deltagarens etablering i arbetsmarknaden och samhället. Vi tolkar detta som vägledningsinsatser eftersom vägledning kan bidra till verktyg för att genomföra syftet med etableringsprogrammet.
1.2 Syfte och frågeställningar
Syftet med vår uppsats är att undersöka hur studie- och yrkesvägledningen går till på etableringsprogrammet på Arbetsförmedlingen i Malmö samt på en folkhögskola i Malmö. Syftet är även att belysa deltagarnas uppfattning om den vägledningen de får. Anledningen till att just detta är vårt syfte är på grund av att vi har många individer i vår omgivning som antingen är eller har varit i etableringsprogrammet. Utöver det har vi erfarenhet från vår verksamhetsförlagda utbildningsplatser på exempelvis arbetsförmedlingen samt
folkhögskola och stöd- och matchningsföretag. Där fick vi intrycket av att det var något inom vägledningen som brast speciellt i koppling till nyanlända inom
etableringsprogrammet. De frågorna vi ska besvara är:
1. Hur går vägledningen till på etableringsprogrammet på Arbetsförmedlingen och på en folkhögskola i Malmö?
2. Vilka utmaningar och möjligheter upplever de intervjuade studie- och yrkesvägledarna? 3. Utifrån de intervjuade deltagarnas perspektiv, hur utvecklas deras studie- och yrkesval genom vägledningen?
4. Hur kan våra informanters berättelser förstås utifrån begrepp som kön, kultur och byråkratisering?
10
Uppsatsen är upplagd efter följande disposition: Inledning, som bygger på två underrubriker varav en är bakgrund och andra är syfte och frågeställningar. Rubrik 2 är tidigare forskning, under tidigare forskning finns relevanta underrubriker. Rubrik 3 är teoretiska
utgångspunkter där varje underrubrik består av de teorier som har valts för
uppsatsskrivandet. Rubrik 4 är metod där underrubrikerna består av metodval, urval, empiri, analysform och etiska ställningstaganden. Resultat och Analys utgör tillsammans rubrik 5 där varje underrubrik handskas med uppsatsens resultat i samband med teorier och tidigare forskning. Avsnittet medföljer en avslutande analys som binder ihop resultat och analys. Uppsatsen avslutas med en diskussion vilket utgör rubrik 6, under denna rubrik diskuteras det resultat som framkommit i samband med teori och tidigare forskning.
11
2. Tidigare forskning
Forskning kring hur nyanlända barn och ungdomar upplever vägledning i skolan samt hur vägledarna arbetar eller bör arbeta med denna målgrupp har gjorts och kan hittas. Några exempel är Åsa Sundelins vetenskapliga artikel Samtalsmetodiska ideal: möjlighet och
begränsningar i vägledningssamtal med nyanlända elever (Sundelin, Åsa 2015) och Åsa
Sundelins Om konsten att stödja nyanlända elevers lärande och karriärfrågor (Sundelin Åsa, 2017).
Vi har sett att det förekommer en brist på liknande forskning kring vägledning för nyanlända vuxna. Därför har vi valt att vår målgrupp och undersökning ska riktas in på hur vägledningen ser ut för vuxna nyanlända. Specifikt nyanlända vuxna inom etableringen samt hur vägledning uppfattas av representanterna från denna målgrupp. De artiklar som tas upp nedan knyts an till syftet av arbetet utifrån olika perspektiv som har att göra med vägledning och nyanlända.
Vi har tagit fram dessa artiklar och undersökningar genom att söka på nyckelord som vi ansett vara relevanta till vårt forskningsområde. Vi har lagt in dessa nyckelord i diverse sökmotorer som vi fann på internet exempelvis Libsearch som är Malmö universitets
biblioteks sökmotor. Här nedan är de artiklar och undersökningar vi fann med mest relevans till vår undersökning och våra frågeställningar.
2.1 Studie- och yrkesvägledningens insatser
Kommande studie har valts ut på grund av att den visar studie- och yrkesväglednings effekt på nyanlända. Denna artikeln visar hur vägledning påverkar individer samt varför det behövs inom Arbetsförmedlingen. För vår undersökning innebär Lindahls slutsatser att vi kan ställa frågor om på vilket sätt processen att etablera sig på arbetsmarknaden präglas av människans identitet och karriär. Arbetsförmedlingen i hennes undersökning visade sig inte göra detta i tillräcklig omfattning, vi kommer att undersöka hur våra intervjupersoner löser detta problem.
12
Boken Att bana vägen mot framtiden (Lindahl 2010), baseras på ett forskningsprojekt där författarna sammanställt svar från intervjuer och enkäter. Empirin baseras på berättelser från människor som är i olika faser av livet och i sina karriärval. Intervjuerna genomfördes med studie- och yrkesvägledare, politiker och tjänstemän. Boken fokuserar på de
strukturella perspektiven inom karriärmönster, ett aktörsperspektiv där fokuset ligger på människors berättelser (Lindahl, 2010, 102).
Lindahls (2010) resultat visar att Arbetsförmedlingens vägledningsinsatser är bristfälliga . Författaren menar att det är en process att etablera sig på arbetsmarknaden. Denna process präglas av människans identitet och karriär. Identitet och karriär präglas i sin tur av de individer samt aktörer som finns i människans omgivning. Brytpunkter som till exempel den övergång en individ gör från utbildning till yrkesliv eller tvärtom ses som mönster i människans karriärutveckling (Lindahl 2010, 36).
2.2 Att skapa framtid-En analys av interaktionen i
studie- och yrkesvägledande samtal med unga i
migration
Följande artikel har valts eftersom den behandlar en intressant aspekt utifrån interaktionen mellan nyanlända och studie- och yrkesvägledare. Då frågeställningar berör vägledning inom etableringen anses interaktion vara en viktig del inom vägledningen även med nyanlända inom etableringen. Sundelins slutsatser menar på att ett gott samspel mellan vägledare och deltagare leder till välgrundade framtida val för den sökande. Vi undersöker i vår studie om en sådan interaktion skett hos våra informanter.
Avhandlingen Att skapa framtid- En analys av interaktionen i studie- och
yrkesvägledande samtal med unga i migration (Sundelin 2015) syftar till att, genom samtal
med unga nyanlända, belysa hur framtiden formas genom interaktion mellan vägledare och deltagare. Frågeställningarna som undersökts är: Hur formas samspelet mellan nyanlända elever och vägledare i studie- och yrkesvägledande samtal? Hur kan samspelet förstås i relation till deltagarna och deras kontext? Vilka möjligheter och begränsningar för
13
meningsskapande om framtiden erbjuder samtalen eleverna? Sundelin använder sig av Goffmans teori om stigma vilket handlar om innebörden av begreppet stigma och hur det kommer till uttryck hos individer som är utstötta i samhället. En annan teori de använder sig av är Meads teori om meningsskapande i interaktion som handlar om hur meningsskapande formas. Meningsskapande formas i en social process genom interaktion och olika intryck av individer (Sundelin 2015, 17–20).
Resultatet är att samtal som präglas av god interaktion kan vara betydelsefulla verktyg när nyanlända ska planera sin framtid i Sverige. Resultatet visar även på att vägledarna ger eleverna självbestämmanderätt över sina framtida val. Resultatet ger även vägledare verktyg samt ideér för hur de ska bemöta dessa elever i deras kontexter. Dessa verktyg är att de ska utrusta nyanlända elever med lättförståeliga integrerande karriärvägledning aktiviteter. Detta är viktigt eftersom aktiviteterna ger eleverna rimliga möjligheter för att skapa en framtid. För vägledare är det viktigt att de har kunskap om förutsättningarna för nyanlända elever i Sverige. Dessutom att de känner igen orättvisor och olika maktuttryck (Sundelin 2015, 30-38).
Studien belyser även vikten av vägledande samtal och betydelsen det vägledande samtalet har för elevernas möjligheter att planera framtiden, speciellt de kommande valen till exempel gymnasievalet. Resultatet visar även på att eleverna har ett stort förtroende för vägledaren och att interaktionen ska vara behjälplig för de nyanlända eleverna. De
nyanlända eleverna känner en viss oro under vägledning samtalen som grundar sig i elevernas osäkerhet kring de möjligheter som finns tillgängliga för invandrare i Sverige (Sundelin 2015, 222).
2.3 Talking about Integration: The Voices of Syrian
Refugees Taking Part in Introduction Programmes for
Integration into Swedish Society
Denna artikel har valts då kopplingar hittats mellan författarnas data och vår data. Dessa kopplingar behandlar könsskillnader, samt huruvida kvinnor och män skiljer sig i sina
14
yrkesval. Det som framkom i artikelns resultat har vi funnit i den data som vi samlat in då könsskillnader var en faktor i uppsatsens empiri. Dock är den enda skillnaden att artikeln endast behandlar syriska etableringsdeltagare medan vårt arbete behandlar
etableringsdeltagare oberoende från vilket land de kommer från.
Denna artikel behandlar syriska etablering deltagares uppfattning kring hur den svenska etableringen påverkar nyanlända. Det etablerarna uppfattade som bristfälligt samt
könsskillnader mellan kvinnor och män inom etableringen. Denna artikel passar in på vårt arbete eftersom den tar fram intressanta upplevelser utifrån nyanländas synpunkter av att etableras i den svenska arbetsmarknaden. Liknande resultat finner vi hos våra respondenter.
Författarna till denna vetenskapliga artikel presenterar hur syriska flyktingar upplevt sin etableringsfas i Sverige. Resultatet har tagits fram genom 60 kvalitativa intervjuer, där 30 har varit med män och 30 med kvinnor. Urvalet har endast varit syriska flyktingar i Sverige (Bucken-Knapp, Fakih, Spehar 2018, 6). Artikeln har valts för att den ger en inblick i hur en specifik grupp nyanlända i Sverige upplever integrationen och etableringen. Den målgrupp som har deltagit i denna artikel är också en del av målgruppen för det här arbetet. Därmed är det viktigt att ta del av den tidigare forskning som belyser liknande frågor samt har någorlunda samma tillvägagångssätt för undersökningen.
Författarna beskriver att respondenterna gett dem en inblick i hur de uppfattar etableringen men de har även berättat om vad de anser vara bristfälligt. I studien
framkommer två faktorer som ansågs vara bristfälliga och det var språkutbildningen och valideringen av yrke eller utbildning (Bucken-Knapp, Fakih, Spehar 2018, 12).
Nyanlända som blev intervjuade uttryckte även att de tjänstemän (handläggare, studie- och yrkesvägledare, arbetsförmedlare) som de träffar inte vet vad deltagarna är i behov av. Respondenterna ansåg att organisationerna de kommer i kontakt med är en källa till
frustration på grund av långa väntetider och brist på kommunikation (Bucken-Knapp, Fakih, Spehar 2018, 12).
Könsskillnader visade sig vara tydliga för författarna gällande valideringen av
utbildning eller yrke. Respondenterna anser att processen var för lång. Specifikt de manliga respondenterna ansåg detta. Männen formulerade sin kritik mer tydligt än kvinnorna, dock var det kvinnorna som ansåg att livet i Sverige potentiellt är svårare för syriska män än för
15
syriska kvinnor, eftersom de svenska könsnormerna inte gynnar män (Bucken-Knapp, Fakih, Spehar 2018, 12).
2.4 Sammanfattning
Med avstamp från Lindahls (2010) mening att vägledningen på Arbetsförmedlingen för de nyanlända är bristfällig finner vi en kunskapslucka där forskning är nödvändigt. Vi menar på att undersöka om vägledningen för etableringsdeltagare på två organisationer varav en är Arbetsförmedlingen är bristfällig. Lindahl (2010) belyser även brytpunkter och övergångar som individer gör mellan olika faser i livet till exempel från utbildning till jobb. Det är i denna fas som studie- och yrkesvägledaren kommer in för att vägleda individen till
välgrundade studie- och yrkesval. Lindahls (2010) målgrupp riktar sig till nyanlända endast inom arbetsförmedlingen. Vår studie kommer att undersöka om Lindahls (2010) resultat kring brytpunkter och övergångar gå att applicera på etableringsprogrammet för vuxna nyanlända i en annan organisation också.
Sundelins (2015) artikel belyser interaktionen mellan sökande och vägledare, resultatet visar på att god interaktion mellan vägledare och ungdom är ett gott verktyg för att den sökande ska kunna planera sin framtid till exempel gymnasievalet. Vår undersökning grundar sig i vuxnas upplevelser av vägledning inom etableringen. Därför finner vi en kunskapslucka då Sundelin valt att basera sin artikel på ungdomar. Vår uppsats menar på att lyfta att vuxna nyanlända även är i behov av vägledning som grundas i ett gott samspel för att kunna göra välgrundade val för framtiden.
Författarna Bucken-Knapp, Fakih, Spehar (2018) belyser syriska nyanlända och hur de upplevt deras etableringsfas. Informanterna i deras undersökning anser vägledningen vara bristfällig på grund av språkutbildning samt validering av yrke. Författarna lyfter även upp de könsskillnader som visar sig i deras intervjuer. Den kunskapsluckan vi finner är att artikeln belyser könsskillnader kring levnadssättet i Sverige medan det vi vill belysa är könsskillnader i studie- och yrkesval specifikt inom etableringsprogrammet.
16
3. Teoretiska utgångspunkter
De teorier som kommer under följande rubriker kopplas på olika vis med materialet som arbetet resulterar i. Med SCCT teorin som bakgrund tillkommer vetskap om ett perspektiv på vilka faktorer som påverkar individens val och väljande process. Denna kunskapsbakgrund belyser deltagarnas process för deras val och väljande vilket även visar vägledningen varje deltagare har fått för att göra deras studie och yrkesval. Det blir ett annorlunda perspektiv i arbetet men vi anser att det kan bidra till mer nyans i ämnet. Utifrån vårt intervjumaterial märkte vi även att det fanns andra perspektiv som berörde både deltagarna och vägledarna som exempelvis könsperspektivet som analyseras utifrån Gottfredssons teori
”Circumscription and compromise”. Denna teori är baserad på hur könsnormer byggs upp hos en individ. Vi har valt den teorin på grund av att många av svaren vi fick från
respondenterna handlade om genus. Gideon Arulmani har forskat inom hur vägledning bör anpassas för individen och dess bakgrund (etnicitet, religion m.m.) och eftersom våra
respondenter kommer från ett annat land än Sverige så ansåg vi att hans forskning är relevant till vår forskning. Den sista teorin vi valt att använda oss utav är av Sara Ahmed, hennes forskning handlar om hur pappersarbete tar ifrån den mänskliga kontakten från
mångfaldsarbetet. Detta var något vi såg klart och tydligt i våra intervjuer och därför valde vi att ha med Sara Ahmeds forskning.
3.1 SCCT ”Social Cognitive Career Theory”
Skribenternna Brown, Lent och Tramayne beskriver att teorin “Social cognitive career theory” (SCCT) är framtagen av tre forskare vid namn Lent, Brown och Hackett. Teorin grundar sig i Albert Banduras “general social cognitive theory”. Den teorin handlar om kognitiva motivationsprocesser och hur de fungerar inom olika former av psykosociala områden som exempelvis hälsa, organisationsutveckling eller studieprestation. Med inspiration från den ovan nämnda teorin baseras SCCT på tre grundstenar och det är
upplevd självförmåga, förväntat utfall och personliga mål (Brown, Lent, Telander,
17
Upplevd självförmåga handlar om individens personliga tro på sin kompetens för att genomföra olika beteenden och aktiviteter. Till skillnad från självsäkerhet, som handlar om att tro på sig själv oavsett situation eller aktivitet. Upplevd självförmåga fokuserar på en viss aktivitet inom en viss miljö. Exempelvis att individen känner av en högre nivå av självförmåga när denne ska utföra en aktivitet inom ett för individen välkänt fält. Medan tron på sin självförmåga minskar när en aktivitet ska utföras inom ett fält individen inte vet mycket om (Brown, Lent, Telander, Tramayne 2011, 8).
Förväntade utfall/resultat innebär tron på konsekvenser och resultat som kommer
efter en viss utförd aktivitet. Beteendet individen visar på innan aktiviteten utförs och prestationen under aktiviteten kan vara en indikator för det förväntade utfallet/resultatet. Till exempel deltar människor i aktiviteter de anser leder till något positivt. På detta vis speglas individens upplevda självförmåga. Alltså att individens ansträngning och intresse under genomförandet av aktiviteten tillsammans med aktivitetens framgång bestäms av både den upplevda självförmågan och det förväntade utfallet (Brown, Lent, Telander, Tramayne 2011, 9).
Det sista grundbegreppet som är viktigt för den här teorin är individens personliga
mål. Dessa personliga mål kan vara alltifrån att klara ett akademiskt huvudämne eller att
delta i flera sociala aktiviteter. Dessa personliga mål delas även in i två delar; performing goals och choice goals. Choice goals innebär att individen gör val utifrån sina intressen, sin upplevda självförmåga samt det förväntade utfallet. Performance goals innebär de målen som genomförs av individen även speglar dennes upplevda självförmåga (Brown, Lent, Telander, Tramayne 2011, 10).
Den här teorin är komplicerad och omfattande men den ger en bra förklaring på hur individer skapar sina mål. Den visar även hur dessa mål skapas utifrån de olika ovannämnda grundstenarna samt vilken betydelse individens miljö och förutsättningar har på individens valmöjligheter.
18
3.2 Circumscription and Compromise
Gottfredson (1981) menar att individen kompromissar utifrån socialt konstruerade
verklighetsbilder. Hon menar att barn, redan när de är små, skapar en mental karta över hur arbetsmarknaden ser ut. Dessa mentala kartor kategoriseras efter kön. Precis som individer placerar yrken på en mental karta placerar individen även sig själv på denna mentala karta. Det är här individens självbild utvecklas och den är starkt anknuten till kön men också till status. Yrkespreferenser hos unga baseras främst på deras självbild. Utifrån den mentala kartan individen gjort där vissa yrken alternativt utbildningar passar in och andra inte. Individer anpassar sina drömmar efter vad som är möjligt och passar in i deras självbild eller “sociala space”. Sociala space är det begrepp som Gottfredson beskriver som den zon av acceptabla möjligheter. Intresse och förmåga är påverkansfaktorer som påverkar
individer i deras studie- och yrkesval. Kön och status är de faktorer som beskrivs som mest viktiga inom val av yrke [NH3] (Gottfredson 1981, 548).
Enligt Gottfredsons teori lär sig barn könsarbetsdelning i en rätt så tidig ålder. I fyraårsåldern kan barn berätta och sätta ord på vilka yrken som utförs av män respektive kvinnor och kan även koppla ihop redskap till yrken (Gottfredson 1981, 548).
Gottfredsons teori är indelad i fyra stadier. Steg ett kallas på engelska Orientation to size and power och detta stadiet är aktuellt mellan åldrarna 3 till 5. I detta stadium blir barn medvetna om att vuxna har roller som de också kommer få när de blir vuxna. Stadium två kallas på engelska Orientation to sex roles och gäller barn mellan åldrarna 6 och 8. I detta stadium börjar barn klassificera saker och yrken i könsroller. Här lär också barnen sig hur de ska bete sig utifrån genusregler, till exempel att en pojke ska gilla Spiderman och inte dockor. Det näst sista stadiet heter Orientation to social valuation och gäller barn i 9 till 13 årsåldern. Här ser barnen yrken inte bara utifrån kön men även utifrån en viss status baserad på privilegier, makt, pengar och inflytande som associeras med yrket. Det sista stadiet kallas för Orientation to the internal unique self och gäller från 14 årsåldern. Här väljer ungdomar bort yrken som inte passar med deras identitet eller deras självbild. Ungdomar i denna ålder lär sig även att tänka mer realistiskt när det kommer till karriär och yrke (Gottfredson 1981, 548, 549)
19
3.3 Kultur
Gideon Arulmani (2011) menar att om vägledning ska ha relevans för den sökande bör studie- och yrkesvägledningen anpassas efter den sökandes kultur. Med det menar Arulmani att om vägledningen grundar sig i historien, värderingarna samt tron som finns bland de sökande så skulle det leda till en mer effektiv vägledning (Arulmani 2011, 80).
I vägledningsarbetet med High School elever jämför han två förhållningssätt, vilka är en universell och en kontextbaserad. Det Arulmani kom fram till med High School eleverna var att de finner en mer effektiv vägledning om den är kontextbaserad. Genom
kontextbaserad vägledning tar vägledaren hänsyn till den kultur som den sökande känner
igen sig i och den sökandes religion (Arulmani 2011, 80).
Karriärvägledningsprogram som behandlar klienters värderingar kring arbete, yrke och karriär har en högre chans av att bidra till klientens välmående. Klientens tro och
värderingar kring arbete är djupt rotade i klientens tankesätt som utvecklas i hemmet. Detta kan ha inflytande på klientens karriärutveckling, även om klienten befinner sig i ett land med annorlunda kultur (Arulmani 2011, 92).
Vägledningsmetoder som finns idag har utvecklats i miljöer där den sökande och vägledaren kommer från liknande bakgrunder. Oftast är denna bakgrund västerländsk och vägledningsmetoden har utvecklats efter de behov som finns i den västerländska kulturen. I dagens samhälle är det mer troligt att sökande och vägledare kommer från olika kulturer och har olika trosuppfattningar. Vägledaren och den sökandes olika kulturer visas i hur de tänker kring arbete och karriär. Dessa skillnader bör vägledaren också vara medveten om och ta hänsyn till vid samtal med den sökande (Arulmani 2011, 81).
Utöver detta så har karriärvägledning snabbt börjat ta en större plats i icke-
västerländksa länder. Det går även att konstatera att de underutvecklade länderna har varit mycket dåligt representerade på det internationella planet när det kommer till studie- och yrkesväglening. Arulmani menar på att det är viktigt att det växer fram karriärteorier just från dessa områden och länder utifrån deras kultur och socioekonomiska status Arulmani 2011, 86).
20
Sociala och kognitiva miljöer kan komma till att påverka individers sätt att se på arbete, karriär och yrke. Inom dessa miljöer kan ett arbete eller ett yrke bli positivt eller negativt laddat. Arulmani (2011) har valt att kalla dessa för Career beliefs eller på svenska karriär tro. Career beliefs innefattar den tron en grupp människor inom samma miljö upplever kring karriär, jobb eller ett visst yrke. Arulmani (2011) skriver att oberoende på om karriär tron stämmer eller inte så väljer individer ändå att tycka som majoriteten av gruppen som befinner sig i samma miljö tycker. Det visar sig tydligt till exempel när dessa individer ska välja ett yrke eller en karriär (Arulmani 2011, 86-87).
3.4 On Being Included : Racism and Diversity in
Institutional Life
Mycket av den insamlade empirin berör byråkratiska aspekter av vägledarens arbete. Därför har vi valt att använda oss av Sara Ahmeds artikel om just byråkratisering och
pappersarbete. Sara Ahmed skriver om mångfaldsarbetare inom olika universitet och deras upplevelser av att arbeta med mångfald inom sina institutioner. Dessutom belyser hen vad det innebär att arbeta med mångfald inom en institution. Denna artikeln är av stor vikt för detta arbetet för att den behandlar hur individer av olika bakgrunder och förutsättningar kan
inkluderas inom institutioner (Ahmed 2012.14). Målgruppen för detta arbete är individer
från olika etniska och kulturella bakgrunder som är deltagare i en institution som Arbetsförmedlingen och Folkhögskola.
Sara Ahmed menar att när mångfaldsarbete uppslukas av pappersarbete kan mångfaldsarbetet leda till en separation och bli till ett institutionellt arbete. Istället för en interaktion mellan två individer. De ökade kraven på pappersarbete och dokumentation kan ske på bekostnad av ett faktiskt mångfaldsarbete. Deltagare i mångfaldsarbetet kan till slut känna att det endast är pappersarbete som är mångfaldsarbetet. Mer pappersarbete leder till att det finns mindre likhet för att insatserna ska ske. När mångfaldsarbetare endast förväntas skriva dokument om mångfald riskerar de frånkopplas från individerna i fråga. Sara Ahmed menar att istället för att uppmuntra mer pappersarbete som handlar om mångfald bör
21
reflekteras över varför mångfald är en viktig fråga samt vilken funktion den fyller i institutionen (Ahmed 2012, 87).
Dock kan det vara lagstiftat att vissa aspekter ska dokumenteras. Då är det den yrkesverksammas arbetsuppgift att dokumentera det som skall dokumenteras. Det refereras ofta till de lagarna som berör pappersarbete för deltagarna i mångfaldsarbetet. Deltagarna får ta del av dessa lagar för att förstå varför mångfaldsarbetarna arbetar med pappersarbete. (Ahmed 2012, 88).
3.5 Den optimala vägledningsprocessen
Genom den valda tidigare forskningen samt den teoretiska förankringen går det att ta fram faktorer som kan bidra till en optimal etableringsprocess för nyanlända vuxna. Lindahl (2010) skriver om övergångar och brytpunkter och hur dessa påverkar individens karriärval. För en optimal vägledningsprocess bör studie- och yrkesvägledaren inom
etableringsprogrammet utforska och vara lyhörd till dessa brytpunkter och övergångar i individens liv. Detta för att kunna bidra med en god vägledning som leder individen till att ta välgrundade val. Sundelin (2015) beskriver att interaktionen mellan vägledare och sökande är viktig för att den sökande ska känna sig bekväm med vägledaren och därifrån komma fram till det studie eller yrkesvalet hen vill ta. Buckenknapp, Fakih och Spehar (2018) visar på att nyanlända syrier inom etableringen anser etableringen vara bristfällig gällande språkutbildning och validering av yrke. Till exempel bör de nyanländas tidigare arbetsmarknads erfarenheter tas hänsyn till och valideras så fort som möjligt för att de ska kunna etableras på arbetsmarknaden. Även språkutbildningen spelar en stor roll i processen av att etablera sig i samhället. Författarna (2018) menar på att könsskillnader är en faktor som påverkar individers studie-och yrkesval. I en optimal etableringsprocess arbetar vägledarna med att informera om genus och lyfta fram könsskillnaderna för att kunna öka möjligheterna för att göra karriärval. Dock är det viktigt för vägledaren att ta hänsyn till att deltagarna inom etableringen kommer från olika kulturer där genusperspektivet kan skilja sig åt. Vägledaren bör även ta hänsyn till att könsnormer byggs upp tidigt hos individer och att dessa är svåra att ändra i vuxen ålder. Gottfredson (1981) menar på att individer har det som kallas social space där de har ett spektrum på acceptabla möjligheter. Vi anser även att
22
vägledning ska vara kulturbaserad. Arulmani (2011) har baserat sin forskning kring detta och enligt hans resultat kommer han fram till att vägledning bör även anpassas till
individens kultur och religion för att den ska vara så välgrundad som möjligt. Som
vägledare är det viktigt att känna till valprocessen som individen genomgår inför karriärval. Detta underlättar för vägledaren att ha en djupare förståelse för den sökandes val. Detta genom att belysa de resonemang som teorin SCCT lyfter fram. Avslutningsvis går det att konstatera att den optimala etableringsprocessen är något som måste ses utifrån individen och inte utifrån ett kollektiv.
3.6 Centrala begrepp
För nyanlända påverkas den självupplevda förmågan av tidigare studie och
arbetsmarknadserfarenheter i det gamla hemlandet. Däremot på en arbetsmarknad som är helt ny för den nyanlända får dem försöka applicera dessa förmågor på de yrkesmöjligheter i det nya landet. Detsamma för förväntade utfall och personliga mål då dessa baseras på
arbetsmarknadserfarenheter i det gamla hemlandet för den nyanlända. Dessa får även
anpassas efter arbetsmarknaden i det nya landet. För den nyanlände är det också viktigt att få vägledning på hens egna villkor, alltså kontextbaserad vägledning, och på ett sätt som är förståeligt. Med förståeligt menas att vägledningen ska ta avstamp i den sökandes kultur alternativt religion också om det är av värde till vägledningen. Liknande den kontextbaserade vägledningen bör vägledaren ta hänsyn till att de sökande kan komma från kulturer där
könsnormerna är annorlunda. Dock är könsnormer något som går att utmana och lyfta för de
sökande. Byråkratisering är en faktor som påverkar vägledningsarbetet för vägledaren vilket i sin tur påverkar deltagaren som får en bristande vägledning.
23
4. Metod
4.1 Metodval
Till denna uppsats har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod vilket innebär att vi genomfört intervjuer med respondenter. Vi har valt att intervjua yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare och deltagare inom etableringen för nyanlända. Vi har valt att undersöka en privat organisation samt en offentlig organisation. Anledningen till vårt val av
informanter bygger på förståelsen om att bidra till en bättre förståelse och kunskap för både hur vägledningen upplevs av nyanlända som är deltagare inom etableringen men också hur vägledarna som arbetar med denna målgrupp jobbar med vägledningen. Med denna
förståelse kan vi se vilka möjligheter och/eller begränsningar som framkommer med vägledningen för deltagarna inom etableringen inom de två verksamheterna. Men mot bakgrund av denna förförståelse är det vår ambition att synliggöra vilka [NH5] möjligheter
och/eller begränsningar som vägledning med den berörda målgruppen och i utvalda etableringsverksamheter kan medföra.
Kvale och Brinkman (2015) skriver i sin bok Den kvalitativa forskningsintervjun om hur samtalet blir forskning. De menar att meningen med intervju som forskningsmetod blir att kunna förstå och undersöka världen utifrån respondentens perspektiv. Syftet med intervju som forskningsmetod är utifrån respondenternas erfarenheter samt visa hur deras värld ser ut (Kvale, Brinkman, 2015, 17). Samtliga författare av arbetet har varit medvetna att under skrivandet av intervjufrågorna samt under intervjun att personliga åsikter och värderingar inte ska synas. Detta för att inte påverka respondenternas svar genom intervjueffekten (Larsen 2009, 87)
Vi fick kontakt med samtliga intervjupersoner genom personliga kontakter både på Arbetsförmedlingen men även på folkhögskolan.
24
4.2 Urval
Det urvalet som har gjorts av val av respondenter är att vi valt två organisationer i samma kommun, i Arbetsförmedlingen och en Folkhögskola i Malmö. Vi har intervjuat
yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare i båda organisationer. Vägledare 1 på Folkhögskolan arbetar med ”etablerarna” som hen kallar deltagarna inom
etableringsprogrammet som går i Folkhögskolans etableringskurs. Hen arbetar 50 % med vägledning och 50% med administration. I efterhand kan vi tycka att Vägledare 1 inte arbetar tillräckligt med vägledning för att bli intervjuad. Dock ger hens intervju en verklig bild av hur det kan se ut. Vägledare 2 på Arbetsförmedlingen arbetar inom
etableringsprogrammet med deltagare genom att skriva in dem i programmet men även ha samtal och följa upp deras planeringar och uppgifter. Utöver det har vi även intervjuat deltagare som är med i etableringen i respektive organisation. Vi har intervjuat en studie- och yrkesvägledare som arbetar på Arbetsförmedlingen i Malmö och två deltagare som går på Arbetsförmedlingens etableringsprogram. Vi har även intervjuat en studie- och
yrkesvägledare som jobbar på en folkhögskola samt två deltagare som går etableringskursen på samma folkhögskola. Samtliga informanter från folkhögskolan, både studie- och
yrkesvägledaren och deltagarna, intervjuades samma dag och på samma kontor i skolan, men vid olika tidpunkter. Vi intervjuade studie- och yrkesvägledaren först och sedan deltagarna tillsammans i en gruppintervju. Informanterna från Arbetsförmedlingen
intervjuades däremot helt separat vid olika tidpunkter, dagar och utan varandras vetskap om varandra.
25 Nedan följer en presentation av informanterna.
Benämning Bakgrund
Vägledare 1 Studie- och yrkesvägledare på
folkhögskola i Malmö.
Deltagare 1 Folkhögskola Deltagare i etableringskursen på folkhögskolan. Vill bli tolk. Varit i Sverige i tre år.
Deltagare 2 Folkhögskola Deltagare i etableringskursen på folkhögskolan. Vill bli engelsklärare. Varit i Sverige i tre år.
Vägledare 2 Studie- och yrkesvägledare på
Arbetsförmedlingen i Malmö.
Deltagare 1 Arbetsförmedlingen Deltagare inom etableringsprogrammet. Vill bli barnskötare. Har varit i Sverige i åtta år.
Deltagare 2 Arbetsförmedlingen Deltagare inom etableringsprogrammet. Vill bli egen företagare. Har varit i Sverige i två år.
26
Vi har valt att inte göra något urval av respondenter utifrån variablerna kön, ålder, etnicitet, socioekonomisk bakgrund eller arbetslivserfarenhet. Anledningen till att vi har valt bort dessa variabler i vårt urval är att vi inte anser att de har bäring på uppsatsens syfte.
Larsen (2009, 80-81) menar att validitet innebär att det samlas in data som är relevant för de frågeställningar som valts att undersökas. Enligt Larsen (2009) är det enklare att uppnå hög validitet i kvalitativa undersökningar jämfört med kvantitativa. Genom intervjuer går det att ändra på upplägget av empirin om det märks att frågeställningarna behöver kompletteras. Att ha en flexibel process för datainsamlingen kan bidra till att en högre validitet erhålls (Larsen 2009, 80-81)
Larsen (2009, 81) författar att reliabilitet innebär att undersökningen har präglats av exakthet, noggrannhet och precision. Reliabilitet är att få fram liknande resultat som andra liknande undersökningar fått fram. Detta ökar undersökningens reliabilitet. Larsen (2009, 81) anser att det inte är lika lätt att uppnå högre reliabilitet inom kvalitativa undersökningar, eftersom i intervjuer med individer erhålls olika tolkningar av samma ämne (Larsen 2009, 81).
Vi anser att vår analys har hög validitet eftersom vi har samlat in data från
respondenter som i nutid jobbar inom etableringen eller deltar i etableringsprogrammet, vilket gör deras upplevelser giltiga. Vi utgår även från att deras berättelser är
verklighetstrogna. Vi anser detta eftersom vi gjorde det väldigt klart i början av intervjun att det endast är vi som lyssnar på inspelningarna och att deras namn inte kommer skrivas i arbetet.
4.3 Empiri
I boken Intervjumetodik (2007) skriver Annika Lantz att transkribering av intervjuerna inte räcker för insamlingen av data samt dess analys. Lantz menar att all data som framkommer i intervjun inte är analyserbart. Därför skriver Lantz (2007, 105) att det är viktigt att innan datainsamlingen veta vilken empiri är av värde (Lantz 2007,105). Vi valde att förlita oss på
27
inspelningarna samt transkriberingarna. Dock fick vi sålla bort mycket av det som vi inte ansåg vara relevant för våra frågeställningar.
Med transkriberingar av intervjuerna är det lätt att “ta ställning” till datainsamlingen menar Lantz. Hon beskriver vidare att det interna bortfallet oftast inte redovisas i en studie med kvalitativ metod. Med det interna bortfallet menar Lantz, den datan som av
intervjuaren inte ses vara intressant att för studien (Lantz 2007, 106).
Datareduktion är ett sätt att välja samt välja bort information på ett systematiskt sätt för att förenkla den empiri som anses vara relevant för frågeställningen.
Datareduktion menar författaren är det första steget i databearbetningen. Som tidigare nämnts är all information som erhållits från respondenterna inte relevant information. Därför menar Lantz att den information som inte är relevant för att besvara frågeställningen ska reduceras bort (Lantz 2007, 107).
Vi har valt att transkribera samtliga intervjuer inför vår analys men att utesluta korta ljud som till exempel; hmm, mm, ehh m.m. Vi har även valt att utesluta det varmprat som uppstod i början av intervjuerna från transkriberingarna.
4.4 Analysform
För att analysera det empiriska materialet menar Larsen att informationen från
respondenterna bör kategoriseras och grupperas. För att tolka informationen ska samband och likheter i informanternas berättelser kunna upptäckas (Larsen 2009, 101)
Författaren nämner olika sätt att analysera intervjuer. Ett exempel på analysform är
delanalys, vilket innebär att läsa igenom alla intervjuanteckningar eller transkriberingar och därefter dela in citat och delar av intervjuerna som liknar varandra i grupper. Med detta som utgångspunkt börjar sorteringen med att sålla bort datan. Det går enligt Larsen (2009, 104) att använda sig av olika teman där citat som passar in i det temat läggs in. Meningen med denna typ av analys är att hitta mönster i intervjuerna (Larsen 2009, 104).
28
Meningsanalys däremot menar Larsen (2009) att den typen av analys innebär att de som utför analyserna får ta fram det relevanta i intervjuerna och använda det. Det kräver att transkriberingarna sållas på ett sätt där endast det relevanta tas fram och analyseras (Larsen 2009, 103-104).
För vår analys har vi valt att använda oss utav båda analysmetoderna. Vi har först transkriberat intervjuerna men sållat bort det som vi ansett inte varit relevant för vårt arbete. Efter att ha läst igenom transkriberingarna efter den första sållningen har vi sedan sållat bort det som inte kommer hjälpa oss besvara våra frågeställningar. Därefter har vi tagit ut citat från intervjuerna och kategoriserat dem i olika teman. Denna analysform har förenklat analysprocessen av intervjumaterialet genom att sålla med intervjumaterialet har man endast kvar det som är av vikt för att genomföra studien.
4.5 Etiska ställningstaganden
För att förstärka studiens reliabilitet har vi utgått från Brymans (2016) fyra etiska ställningstaganden. Den första av dessa fyra är informationskravet vilket innebär att forskarna har en skyldighet att förmedla syftet med uppsatsen eller undersökningen till respondenterna. Detta innefattar även att respondenterna ska vara medvetna om att intervjun är frivillig och att de kan välja att avbryta när de vill. Det andra kravet menar Bryman är samtyckeskravet vilket betyder att respondenten själv ska fatta beslutet om att delta i intervjun. Är respondenten i fråga minderårig ska deras förmyndare samtycka. Konfidialitetskravet betyder att respondentens uppgifter hanteras och behandlas med sekretess. Nyttjandekravet går ut på att försäkra respondenten att den datainsamlingen som samlas in endast används i forskningens syfte (Bryman 2016, 170-172).
Vi har följt informationskravet genom att vi har meddelat alla våra informanter om syftet med vårt arbete samt vilka frågeställningar vi har. Vi har även informerat
respondenterna om var de kan hitta undersökningen när den är klar. När vi började kontakta våra informanter valde vi att fråga dem om de ville medverka i vår studie. Vi informerade dem om att det var frivilligt och att de när som helst kunde tacka nej. Utöver detta berättade
29
vi att vi inte har någon koppling till myndigheter och att deras uttalande inte skulle leda till konsekvenser. Vi har informerat alla respondenter om att deras namn inte skulle skrivas ut i arbetet och att de kan berätta vad de vill utan att det kommer fram till en tredje part.
30
5. Resultat och Analys
För att analysera vårt insamlade material har vi genom analysform fått ihop fyra olika teman. Vi har valt att analysera varje tema på egen hand och i slutet sammanställa våra slutsatser. De olika teman är inspirerade av våra föregående rubriker som ni finner längre upp i arbetet. Anledningen till att vi valde att göra vår analys på detta vis är för att förenkla läsandet samt att inte röra ihop rubrikerna.
5.1 Vägledning och byråkrati
Vägledarna som blivit intervjuade har uttryckt att deras jobb kräver mycket pappersarbete. När pappersarbete förväntas från mångfaldsarbete riskerar de frånkopplas från individerna i fråga (Ahmed. 2012, 87). Vägledare 1 har i sin yrkesbeskrivning 50% administration som innebär att Vägledare 1 endast har 50% kvar till vägledningen. Vägledare 1 berättar att även fast hens tjänst är 50% administration känner hen att administrationen har tagit ytterligare mer tid från vägledningsarbetet.
“Och det är med tanke på att SFI växer, det är mycket filer, dokumentering, fakturering, skriva in folk i vårt system schoolsoft. Ja, skriva ut ha koll på närvaron, skicka ut varningsbrev när det är hög frånvaro.” (Vägledare 1)
Exempel utifrån (Ahmed 2012, 87) på pappersarbete som vägledaren kan få hantera är bland annat att Vägledare 1 berättar att utöver den administration som finns på Folkhögskolan har hen även hand om kontakten med handläggarna på
Arbetsförmedlingen. Varje deltagare på etableringen på Folkhögskolan har en
handläggare på Arbetsförmedlingen. Handläggaren ska av Vägledare 1 få information kring deltagarens studier och närvaro.
31
“Så det är mycket administrativa och praktiska grejer som jag får göra… Samtal , jag måste tänka tillbaka jag började här i Augusti 2018.. Inga större samtal faktiskt inte så mycket samtal. Just vägledningssamtal har det inte varit och det är för att de inte är där än. Mitt jobb är mer det här praktiska, skriva intyg, att skriva in de i systemet, ha koll på närvaro, rapportera till handläggaren, kommunikation med handläggaren.” (Vägledare 1)
Att pappersarbete tar tid från vägledningen är inget okänt fenomen. Sara Ahmed (2012, 87) skriver i hennes artikel “On being included” om mångfaldsarbetare inom olika institutioner som exempelvis ett universitet. I denna artikel menar hon att mångfaldsarbetare upplever att pappersarbete tar tid. Ett ökat krav på vägledaren i detta fall gällande
pappersarbete och dokumentation kan hindra ett riktigt mångfaldsarbete från att ske.
Sara Ahmed (2012) menar även att deltagarna kan till slut känna att mångfaldsarbetet endast går ut på pappersarbete (Ahmed 2012, 88). Detta pappersarbete kan beskrivas som
byråkratisering på Folkhögskolan. Vägledare 1 berättar att deltagarna nästan enbart kommer till hen för att få hjälp med intyg, cv och liknande frågor. De vet inte att hen även arbetar med studie- och yrkesvägledning. På grund av detta har hens administrativa arbete tagit tid från vägledningsarbetet.
Båda vägledare uttrycker att de tar mycket hjälp från Vägledningscentrum kring vägledningsfrågor som deltagare kan ha. Det går att kopplas till det Ahmed (2012) menar med att när en ökad byråkratisering sker kan det leda till att mångfaldsarbetarna blir
frånkopplade från sitt yrke. Vägledare 2 hinner inte ägna så mycket tid åt vägledning då det regelverk hen måste följa inkluderar mycket pappersarbete. Även detta skriver Ahmed (2012) om, hon menar att det finns viss pappersarbete som de yrkesverksamma inte kan komma ifrån. Det är förståeligt då Vägledare 2 arbetar på Arbetsförmedlingen som är en statlig myndighet. Det är väl dokumenterat att sådana myndigheter får förhålla sig till flera olika regelverk. Dock kan det för deltagarna kännas som att vägledaren inte “gör tid” för deltagaren i fråga, vilket Vägledare 2 uttrycker i följande citat.
32
“Det börjar alltid med att de får gruppinformation om vad etableringen handlar om, vilka lagstiftningar som gäller, vilken ersättning, hur man ansöker om sin ersättning, vilka aktiviteter man kan ha i sin etablering ett namn på en handläggare och en tid till sitt personliga inskrivningssamtal. Vi träffar personen och kollar om de har ett
personnummer, saknar de personnummer så får vi träffas en gång till. Man skriver in de i systemet och tar deras information men kollar även vad de har gjort innan. Det blir en liten intervju om deras bakgrund” (Vägledare 2)
“Vi gör kartläggningen och går igenom programmet och gör en planering och den planeringen styr deras ersättning och den planeringen lägger vi upp i början efter svenskan. Det är det som gäller, du kan inte hitta ett jobb om du inte kan svenska.” (Vägledare 2)
Mycket pappersarbete i Sara Ahmeds (2012, 87) mening leder till separation mellan vägledare och deltagare, och bidrar till att vägledningen blir ett institutionellt arbete. Detta anses vara den största utmaningen för båda studie- och yrkesvägledarna. Enligt de deltagare som vi har intervjuat ses en tydlig röd tråd kring hur de känner att vägledningen brister. Samtliga deltagare har på ett sätt eller annat uttryckt att de inte fått någon studie- och yrkesvägledning.
5.2 Vägledning och mål
Enligt SCCT (2011, 8-10) skapar individer sina mål genom att ha en hög känsla av upplevd självförmåga samt ett positivt förväntat utfall. Utifrån deltagarnas svar går det att konstatera att deras mål utvecklats genom deras upplevda självförmåga. Deltagare 1 från
Arbetsförmedlingen har som långsiktigt mål att bli barnskötare.
33
“Jag träffade en tjej som jobbade som barnskötare och hon berättade om jobbet och jag tror också att det är enkelt för mig för att jag passar mina barn.” (Deltagare 1 från Arbetsförmedlingen).
Deltagare 1 från Arbetsförmedlingens mål grundas i tidigare erfarenheter av att passa barn. Hen har även en vän som arbetar som barnskötare och har berättat mycket för
respondenten om detta yrke. Det går att konstatera att respondentens förväntade utfall och upplevda självförmåga har varit grunden till hens mål. På grund av detta anser Deltagare 1 från Arbetsförmedlingen att hen kan klara av barnskötaryrket. Med hjälp av social cognitive career theory ges en överblick av individens karriärval utifrån ett större perspektiv (Brown, Lent, Telander, Tramayne 2011, 8-10). Med denna teori som grund framkommer
förklaringar på hur deltagarna utvecklat sina studie- och yrkesval. Deltagare 1 från
Folkhögskolan uttrycker även att hens dröm om att bli tolk kommer delvis från vetskapen om att hen kan flera språk. Språkbegåvningen som Deltagare 1 från Folkhögskolan
uttrycker att hen har belyser hens upplevda självförmåga för att klara av tolkyrket.
“Jag kan språken arabiska, persiska och engelska men jag vill bara jobba med svenskan och kämpa medan jag arbetar på restaurang. Min dröm behöver mer tid men jag är bestämd för den.” (Deltagare 1 från Folkhögskolan).
Deltagare 2 från Folkhögskolan uttrycker sina mål i Sverige i följande citat där respondenten menar på att hen har baserat sitt mål på sin självupplevda förmåga kring hens kunskaper inom det engelska språket. Hen uttrycker att hen har en förkärlek för det engelska språket. Hen berättar för oss att allt hen måste göra är att komplettera SFI och bli klar med sin utbildning.
“Jag vill studera till engelska lärare.” (Deltagare 2 från Folkhögskolan)
34
“Jag älskar att prata engelska jättemycket, jag måste bara komplettera min sfi och bli klar med min utbildning nu.”(Deltagare 2 från Folkhögskolan)
Deltagare 2 från Arbetsförmedlingen uttrycker även ett långsiktigt mål där den självupplevda förmågan (Brown, Lent, Telander, Tramayne 2011, 9) i detta fall är respondentens medvetande om att hen kan baka och tycker om att baka.
“Jag vill öppna ett eget cafe, jag vill vara min egna chef. Jag tycker mycket om att baka och vill ha det som mitt yrke. Samtidigt som jag gör något eget och sen i framtiden kanske jag kan anställa någon. Det är alltid roligt att kunna hjälpa till. För jag vet själv hur det känns när ingen ger en chans till jobb” (Deltagare 2 från
Arbetsförmedlingen).
Det förväntade utfallet blir att respondenten uttrycker hens mål med det egna caféet. Respondenten vill kunna anställa personer som har svårt för att anställas i samhället.
Utifrån SCCT och kopplingen till deltagarnas berättelser framkommer ett tydligt mönster av teorins grundstenar, förväntade utfall och självupplevd självförmåga och hur det har en roll i hur deltagarna gjort sina val. Här kan vi se en lärdom för vägledarna som jobbar med denna målgruppen i att utgå ifrån grundstenarna självupplevd självförmåga och förväntade utfall vid samtal om deltagarnas karriärval samt vilka fler karriärmöjligheter som finns (Brown, Lent, Telander, Tramayne 2011, 9).
Vägledarna på både Folkhögskolan och Arbetsförmedlingen nämner dock att det råder brist på tid och resurser för enskilda vägledningssamtal för deltagarna inom etableringen. De enskilda samtalen som vägledarna har med deltagarna är oftast informationssamtal. Det finns även några tillfällen för motiverande samtal samt studieplanering mellan vägledaren och deltagarna på Arbetsförmedlingen.
“Ja, det blir det typ en kartläggning, en intervju, vad har du gjort i hemlandet, vad kan du sen så tittar man framåt, vad vill du vad tänker du? Vi har ju motiverande samtal
35
absolut, sen har vi också märkt att det finns ett behov för vissa att få mer av den här varan.” (Vägledare 2).
“Vi guidar när det gäller studier på ett väldigt övergripande plan. Är det studier som gäller för en person så brukar vi säga till de att boka in sig till en vägledare på vägledningscentrum och sen vill jag veta vad de pratat om. Sen gör vi upp en plan.” (Vägledare 2)
Vägledare 2 berättar att det finns en vägledningsinsats på Arbetsförmedlingen för nyanlända vuxna kvinnor. Denna vägledningsinsats sker i grupp och är en form av gruppvägledning.
“Sen så har vi såna som lite har specialiserat sig inom etableringen exempelvis har vi vissa som fokuserar sig på kvinnor och de har ju då fördjupad vägledning, min kollega är en av de och hon jobbar med att ta in en liten grupp där man pratar om drömmar och lite mjukare värden. För vi har många kvinnor som har haft drömmar i en ung ålder men sen har de fått en man och barn och livet blev och drömmarna försvann någonstans längs vägen.” (Vägledare 2).
Vägledaren på Folkhögskolan berättar om ett vägledningstillfälle med en deltagare när hon kände sig hjälplös. Hjälplösheten härstammade från att en deltagare har sökt jobb flera gånger men inte lyckats få jobb och därför blivit avskräckt från att ringa till ett företag där de eventuellt kunde ha en ledig tjänst. Med lärdom från SCCT (Brown, Lent, Telander, Tramayne, 2011) teorin kan vägledaren i denna situation hjälpa deltagaren att få syn på vilka förmågor som hen har och kan använda när hen söker tjänsten. Vägledaren kan även hjälpa deltagaren att få syn på vilka utfall/resultat som kan uppstå om hen tar steget och som i detta fall ringer företaget.
“Mest är det information som jag hjälper till deltagarna med. Där de frågar vad ska jag göra efter sfi, vad ska jag göra, jag vill ju detta? Jag jobbar inte heller med vägledning på heltid så jag har inte hela det här spektret jag blir alltid stressad när en deltagare
36
kommer och är helt förvirrad för jag känner att jag har inte en helhetsbild som en vägledare som jobbar 100 % med vägledning. Så jag brukar fråga ibland de vägledare som jobbar på vägledningscentrum.” (Vägledare 1).
Vid intervjun uttrycker Deltagare 1 från Folkhögskolan följande citat som svar på frågan om var deltagaren får sin vägledning, tips och konsultation från gällande studier och arbete. Deltagaren menar även på att individer i hens omgivning medför en viktig synpunkt vid diskussioner om studier och arbete. Deltagaren uttrycker hur dessa individers
upplevelser ger hen en bättre syn på vilka möjligheter som finns.
“Ja jag pratar med kompisar, kunder och personal. Jag träffar olika människor och jag är nyfiken av mig så jag frågar gärna vad de gör och vad de tycker om deras jobb” (Deltagare 1 från Folkhögskolan).
“Nej jag har inte fått prata med en vägledare jag har bara träffat en handläggare och han sa till mig att jag skulle gå på olika anställningsträffar för att få jobb så snabbt som möjligt.” (Deltagare 1 från Folkhögskolan).
“Nej… eller man får inte så mycket hjälp med vägledning och vad man har för
drömmar i arbetsförmedlingen man får inte träffa någon som kan hjälpa med just det.” (Deltagare 2 från Arbetsförmedlingen).
“Ja det finns ingen som kan hjälpa en med att få syn på vilka steg man ska ta för att nå sitt mål eller sin dröm.” (Deltagare 2 från Arbetsförmedlingen).
Citaten ovan visar på hur deltagaren använt sig av olika personer i deltagarnas omgivning för att få en bild av vilka förväntade utfall som finns för de karriärvalen hen vill göra. Deltagaren uttrycker även att hen inte har fått möjlighet att få träffa en vägledare. Vägledaren hade i detta fall eventuellt kunnat hjälpa deltagaren att få syn på både
37
chans att göra väl underbyggda val i det nya samhället hen befinner sig i. Istället får deltagaren endast träffa en handläggare som hänvisar till yrken där hen kan anställas snabbast. Handläggarens hänvisningar är logiskt eftersom Arbetsförmedlingens mål med etableringen är att deltagarna ska bli självförsörjande. Dock tyder detta på att deltagarens mål och drömmar inte lyfts fram lika mycket.
5.3 Könsskillnader utifrån vägledarnas perspektiv
Det har framkommit i intervjuerna att det finns könsskillnader bland deltagarna inom båda organisationerna. I nedanstående citat går det att se på vilka sätt nämnda könsskillnader uttrycker sig. Vägledare 1 menar på att kvinnor ofta vill läsa till de yrken som är
kvinnodominerade.
“Och männen, många har ju också fått praktik via AF som McDonalds. Det är många som jobbar kvar även under etableringskurser. Då har man fått skriva över dem till flexstudier. Så männen hittar oftast jobb. Ja asså när jag har fått skriva ut män oftare på grund av jobb. Det är ju inte samma anledningar som jag skriver ut kvinnorna oftast.” (Vägledare 1)
Teorin The Theory of Circumscription and Compromise (Gottfredson 1981, 548) baseras på att individer bildar mentala kartor av hur arbetsmarknaden ser ut. Dessa mentala kartor börjar utvecklas redan i barnsben. När de mentala kartorna utvecklats klart är det svårt att ändra på dem. Därför tolkar vi det som att kvinnorna drar sig till de yrken som är kvinnodominerade och män till de mansdominerade yrkena. Vägledare 2 berättar att mellan de yngre råder det knappt några könsskillnader, där visar alla liknande driv till att bli självförsörjande. Det ser ut på det sättet mellan de yngre deltagarna eftersom deras mentala karta över yrken ännu inte är färdigutvecklad. På grund av detta ser Vägledare 2 mindre könsskillnader mellan de yngre deltagarna, vilket hen uttrycker på följande vis:
38
“Det är stor skillnad mellan kvinnor och män. Männen är vana vid att jobba medan kvinnorna är vana vid att vara hemma. Där kan det bli en enorm krock, de förstår inte varför kan jag inte få vara hemma. Jo för att så fungerar inte vårt samhälle, det är väldigt få familjer i Sverige där man har råd att ha en förälder hemma. Det kommer man på men det tar några år och då har man oftast gått ur etableringen, och det går några år till tills man börjar jobba. Männen de, där vill inte alla jobba alltid, men de är mer motiverade, de känner ett ansvar att försörja familjen..” (Vägledare 2)
Vägledare 2 berättar även att könsskillnaderna mellan de äldre är betydligt större. Hen menar att de äldre männen och kvinnorna ofta står fast vid sina normer och traditioner. Männen vill jobba medan kvinnorna vill stanna hemma. Hen menar att det kan bli en enorm krock eftersom inte många hushåll har råd att ha en förälder hemma på heltid.
De deltagare som är äldre har fullt utvecklade mentala kartor och vill gärna leva efter sina mentala kartor som är färdigutvecklade i den sena tonåren. På grund av det uppstår
könsskillnader som är ovanliga i Sverige. Men för deltagarna är det fullkomligt normalt att det ska vara så (Gottfredson 1981, 549).
5.4 Vägledning och kultur
Baserat på vad Arulmani (2011, 81) säger i sin teori kring vägledning utifrån ett
kontextbaserat förhållningssätt bör sökande eller i detta fall deltagare få vägledning på sina villkor. Det innebär att den vägledningen de bör få ska anpassas till deras kulturella
bakgrund. Vägledare 2 menar att de har en viss vägledning för alla deltagare inom
etableringen. Till exempel finns det speciella gruppvägledningar som endast är för kvinnor. Där diskuterar de hårda och mjuka egenskaper samt mål och drömmar. Vägledare 2 menar att många av dessa kvinnor haft mål och drömmar när de varit yngre men sen har de gift sig och fått barn och någonstans på vägen har de tappat sina mål och drömmar. I intervjuerna med
