Asyl och rätten att definiera sexualitet

Examensarbete i Socialt arbete Malmö högskola

ASYL OCH RÄTTEN ATT

DEFINIERA SEXUALITET

EN KRITISK DISKURSANALYS AV 13 DOMAR

GÄLLANDE FLYKTINGSTATUS UTIFRÅN

SEXUELL LÄGGNING

ASYLUM AND THE RIGHT TO

DEFINE SEXUALITY

A CRITICAL DISCURS ANALYSIS OF 13

JUDGMENTS CONCERNING REFUGEE

STATUS DUE TO SEXUAL ORIENTATION

MIMMI ADBORN HÅKANSON

Adborn Håkanson, M. Asyl och rätten att definiera sexualitet. En kritisk diskursanalys av 13 domar gällande flyktingstatus utifrån sexuell läggning. Examensarbete i Socialt arbete 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för Socialt arbete, 2013.

The purpose of this paper is to examine the constructions of sexuality, which are produced when judgments concerning asylum are made, based on an asylum seeker’s sexual orientation. The question formulations are the following: Which constructions of sexuality are produced when necessary condition, fear of persecution due to sexual orientation, is applied in judgments regarding refugee status? Furthermore, how constructions of sexuality differ in the judgments where the asylum seeker has been consented and rejected is investigated. The empirical material consists of 13 judgments, which were announced between the years 2009-2013 by the Migration court. A critical discourse analysis is applied in order to answer the question formulations. By examining the linguistic representations in these judgments, the aim is to visualize the statements and positions that are made possible within the discourse. The discourse analysis is mainly based on a queer theoretical perspective with selected concepts from Foucault. The concepts that the analysis is based on are the following; object and subject positions, heteronormativity, performativity and the heterosexual matrix. The results show that constructions of sexuality within the legal discourse, are based on

heteronormative perceptions around sexuality. In 8 of 13 judgments, the asylum applicant’s sexual orientation is questioned and they are made to prove their homosexuality. Homosexuality is not given legitimacy within the discourse when the asylum seeker has given descriptions of a heterosexual life according to the judge definition, such as when the person has been in relationships with the opposite sex and have children. A bisexual practice is therefore, not given any legitimacy. Homosexuality is given legitimacy only when the asylum seeker is living in a homosexual relationship. In addition, homosexuality is given

credibility when the narrative includes descriptions of homosexuality as an insight involving strong emotions. The result also shows how the asylum seeker is

requested to hide their homosexuality in cases where the sexual orientation is criminalized in the person’s home country. In the judgments where the asylum seeker has been rejected, there are constructions of sexuality, which accept the prevailing heteronormativity as well as conceal resistance against oppression. In the judgments in which the asylum seeker has been given refugee status, the definition of sexuality is set in a larger context focusing on the social structures prevalent in the asylum seeker’s home country.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

2.2 REKVISITENS INNEHÅLL OCH DEFINITIONER ... 4

2.3BAKGRUND TILL LAGÄNDRING ... 5

2.4 ASYLPROCESSEN ... 6

3.0 TIDIGARE FORSKNING ... 7

3.1 SEXUALITETSFORSKNING – EN HISTORISK TILLBAKABLICK ... 7

3.2 ASYLRÄTT OCH SEXUALITET ... 8

3.2.1 Sexuell praktik ... 8

3.2.2 Kriminaliserad sexualitet ... 9

3.2.3 Trovärdigheten och stereotyper ... 9

3.2.2 Att leva öppet ... 9

3.2.5 Sexualitet i lagmotiv ... 10

3.3TRANSPERSONER OCH ASYLRÄTT I USA ... 11

3.3.1 Produktion och reproduktion av sexualitet ... 11

4.0 TEORI OCH METOD ... 12

4.1 KRITISK DISKURSANALYS ... 12

4.1.1 Skapandet av objekt och subjektspositioner ... 13

4.2QUEER - TEORETISKT PERSPEKTIV PÅ SEXUALITET ... 14

4.2.1 Heteronormativitet... 14

4.2.2 Den heterosexuella matrisen - En diskurs ... 15

4.2.3 Performativitet, görandet av homosexualitet och motstånd ... 15

4.3 TILLÄMPNING ... 16

4.4 DISKUSSION AV METODVAL ... 17

4.5 ETISKA ASPEKTER ... 18

4.6URVAL, AVGRÄNSNING, KÄLLKRITIK ... 18

4.7 INSAMLING AV MATERIAL ... 18

5.0 RESULTAT OCH ANALYS ... 19

5.1 SEXUALITETENS BEVISBÖRDA OCH HETERONORMATIVITET ... 19

5.2 GÖRANDET AV HOMOSEXUALITET – OBJEKT OCH SUBJEKTSPOSITIONER ... 21

5.2.1 Ogilltig sexualitet ... 21

5.2.2 Gilltig sexualitet ... 23

5.2.3 Gilltig och ogilltig sexualitet ... 24

5.3 TROVÄRDIGHET, HETERONORMEN OCH OSYNLIGGÖRANDE AV MOTSTÅND ... 25

6.0 SAMMANFATTANDE DISKUSSION OCH SLUTSATS ... 28

7.0 REFERENSER ... 33

1.0 INLEDNING

”Det stora lotteriet”, skriver tidningen Kom ut och syftar på den rättsosäkerhet som asylsökandes HBTQ- personers omges av och deras inskränkta möjlighet att få flyktingstatus i Sverige idag. Citatet kommer från Stig- Åke Petersson som är flyktinghandläggare på Riksförbundet för sexuellt likaberättigande(Råghall, 2012) RFSL är en av de organisationer som har riktat stark kritik mot migrationsverkets bemötande och bedömningar i asylärenden rörande HBTQ- personer. Kritiken kommer även från Migrationsverkets externa granskning som genomförts inom projektet Beyond Borders. Det har framkommit hur normer kring sexualitet påverkar bemötandet och prövningar i asylärenden rörande HBTQ- personer. (RFSL, 2011h)

Det har i svensk media uppmärksammats ett flertal fall där asylsökande har blivit utvisade trots att deras asylberättelse innehållt dödshot från både myndigheter och enskilda. Rättens motiveringar har då presenterats utifrån brist på bevis och trovärdighet i asylberättelsen.

Ett fall som fått medial uppmärksamhet år 2012 är det homosexuella paret Delsa och Pari från Kurdistan. De blev nekade flyktingstatus och utvisade till Kurdistan, Irak, där de var straffade till döden på grund av sin homosexualitet. Båda

kvinnorna var förföljda av sina familjer och av den Iranska staten. Det framgår hur kvinnorna blivit tillsagda av Migrationsverket att bevisa sin sexualitet, varav de sedan inte blev betrodda och utvisade(Kakabaveh, 2012).

Ytterligare ett uppmärksammat fall i media var ett homosexuellt par från

Uganda där männen riskerade dödsstraff vid ett återvändande, varav den ena fick stanna och den andra avvisades innan fallet uppmärksammades i media, vilket ledde till att domen överklagades och båda fick stanna(Brandel, 2013). Det finns ett flertal fall i media som talar för att de asylsökande blir ifrågasatt när den åberopar sexuell läggning som skäl.

En berättelse om en människas sexualitet ska granskas, bedömas och slutligen ges ett erkännande, eller en avvisning. Vad ska dessa berättelser innehålla och hur ska sexualitet framställas i dessa asylberättelser för att en människa ska bli beviljad flyktingstatus i asylrättens faktiska praktik i Sverige?

Intresset för det valda problemområdet väcktes under föreläsningar i

migrationsrätt under Socionomprogrammets juridiktermin. Det framstod som en viktig lagändring då kön och sexualitet som tillhörighet till viss samhällsgrupp infördes, eftersom det synliggör en grupp människors specifika skyddsskäl. Det finns också en problematik, utifrån hur berättelser om människors sexualitet ska behandlas inom juridiken, som bygger på bevisföring och rättens bedömningar. När det under åren 2012 och 2013 vid ett flertal tillfällen uppmärksammats i media hur HBTQ personer utvisats till länder där sexuell läggning är förbjudet enligt lag, ansåg författaren att det vara ytterst relevant att undersöka synen på sexualitet inom asylrätt.

1.1 Problemformulering

Sexuell läggning ingår sedan 31 mars 2006 i tillhörighet till viss samhällsgrupp och är en grund för att beviljas asyl och erkännas som flykting i Sverige(prop. 2005/06:6). Migrationsverket har fått kritik för sin hantering av asylärenden rörande kön - och sexualitets relaterade asylskäl. Internationellt har Sverige kritiserats av FN:s kommitté för mänskliga rättigheter, angående utvisningar av HBTQ-personer och behandlingen av dessa asylärenden. Personer som kommit till Sverige och söker asyl på grunderna sexuell läggning, har fått avslag och blivit utvisade, trots att det riskerar att bli förföljda och hotade till livet vid ett

återvändande(RFSL, 2011h).Migrationsverket har därför startat upp ett projekt, Beyond Borders där syftet är att granska hur normer kring sexualitet och kön påverkar asylprocessen. Projektet är finansierat av Europeiska flyktingfonden och genomfördes under perioden 2009-2010(Wolf-Watz & Törner, m fl, 2010). Det har framkommit att det finns en problematisk bild av synen på sexualitet i dessa asylprövningar och beslut. Handläggare och domare har visat sig göra bedömningar utifrån heteronormativa uppfattningar där homosexuella

stereotypiseras. Prövningarna av asylskäl rörande sexuell läggning har visat sig genomsyras av en misstro mot den asylsökande. Motstridiga formuleringar i riktlinjerna för hur lagen ska tillämpas har också uppmärksammats. Det har framkommit att beslut som leder till avslag vilar på fördomar och förutfattade meningar om HBTQ- personer och blir ytterst godtyckliga i rättslig mening. (Wolf-Watz, Törner, m fl, 2010)

Det är därför av stor vikt enligt min uppfattning att undersöka vilka normer som går att urskilja rörande sexualiteten i asyldomar och vilka föreställningar som är legitimerade och inte. Hur förhåller sig motiveringarna och beviskraven i

asylprövningar rörande sexuell läggning till sexualitetsbegreppets komplexitet och svårighet att definiera. Genom att studera hur sexualitet språkligt framställs i asyldomar går det att utläsa vilka normer som är gällande och hur de påverkar de rättsliga besluten. Intresset är därför att undersöka hur sexuell läggning definieras i praktiken och vilka sexuella praktiker som blir erkända och inte i dessa domar. De språkliga framställningarna av sexualitet i dessa domar kommer att framträda då besluten enlig lag ska motiveras och vara underbyggda med bevis. Hur

förhåller sig motiveringarna i domarna till dessa komplexa frågor som rör en människas identitet och sexualitet inom ramen för juridik, det vill säga med juridiska termer, som kräver beviskrav och en trovärdig berättelse för att bli legitimerad.

1.2 Syfte

Syftet är att undersöka hur sexualitet konstrueras när sexuell läggning är ett asylskäl i asyldomar gällande flyktingstatus. Genom ett queer-perspektiv vill författaren problematisera framställningar av sexualitet i domarna. Följaktligen syftar uppsatsen till att undersöka hur objekt och subjektspositioner skapas utifrån hur asylsökandes sexualitet konstrueras i domarna. Genom att jämföra synen på sexualitet mellan domar som fått avslag och bifall syftar studien till att synliggöra hur det skapas legitim och icke-legitim sexualitet.

1.3 Frågeställning

 Vilka konstruktioner av den asylsökandes sexualitet skapas när rekvisitet förföljelse på grund av sexuell läggning tillämpas i asyldomar gällande flyktingstatus. Hur går dessa konstruktioner att problematisera ur ett queer – perspektiv?

 Vilka konstruktioner av sexualitet framträder i domar där den asylsökande har fått avslag samt bifall och hur skiljer dem sig åt? Vilka konstruktioner görs gilltiga samt ogilltiga inom den juridiska diskursen?

2.0 GÄLLANDE ASYLRÄTT

2.1 Flyktingdefinition

Här nedan följer en kort redogörelse för hur flyktingstatus definieras och vad som krävs i det specifika lagrummet samt de riktlinjer om hur rekvisiten bör tolkas utifrån vad som framkommer i förarbeten. Det är utifrån dessa juridiska ramar som asylprövning utifrån kriteriet sexuell läggning, ska prövas och ett beslut ska motiveras.

” Med flykting avses i denna lag en utlänning som – befinner sig utanför det land som utlänningen är medborgare i, därför att han eller hon känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av ras, nationalitet, religiös eller politisk uppfattning eller på grund av kön, sexuell läggning eller annan tillhörighet till en viss samhällsgrupp, och – inte kan, eller på grund av sin fruktan inte vill begagna sig av detta landets skydd. Detta gäller oberoende av om det är landets myndigheter som är ansvariga för att utlänningen utsatts för förföljelse eller om dessa inte kan antas erbjuda trygghet mot förföljelse från enskilda” (Utlänningslagen, 4kap, 1§).

Sveriges flyktingbegrepp följer den grundläggande internationella regleringen som återfinns i Genèvekonventionen som upprättades år 1951, med ändring år 1967 efter det så kallade New-York- protokollet. I samma stund som en person lämnar sitt land och uppfyller rekvisiten som nämns härnedan betraktas personen som en flykting (prop. 2005/06:6).

2.2 Rekvisitens innehåll och definitioner

Vistelse utanför hemlandet är det första rekvisitet och innebär att endast den som befinner sig utanför det land där han eller hon är medborgare i, anses vara flykting. Välgrundad fruktan utgör det andra rekvisitet och innebär att personen som befinner sig utanför sitt land gör detta därför att han/hon känner en

välgrundad fruktan för förföljelse, vilket innebär att det ska vara av en viss intensitet. Förföljelsen måste dessutom rikta sig mot utlänningens liv eller frihet eller avse någon annan allvarlig kränkning av de mänskliga rättigheterna. Både ett subjektiv och ett objektivt element ska räknas in med betoning på det subjektiva, det vill säga vad den asylsökande känner och upplever. Vilket i första hand leder till en värdering av den sökandes berättelse istället för en bedömning av

situationen i sökandes hemland. Det finns även en bevislättnadsregel, benefit of the doubt som innebär att det inte får ställas höga krav på bevis för den sökande och dess asylberättelse. (prop. 2005/06:6) Det tredje rekvisitet är grunden för förföljelsen som innefattar ras, nationalitet, religiös eller politisk uppfattning, kön och sexuell läggning. Sexuell läggning grundar sig i rekvisitet tillhörighet till viss

samhällsgrupp. Enligt FN:s skyddsgrunddirektiv ska en grupp anses utgöra en särskild samhällsgrupp, när gruppens medlemmar har en gemensam väsentlig egenskap eller en gemensam bakgrund som inte kan ändras. Medlemmarna kan även ha en gemensam egenskap eller övertygelse som är så grundläggande för identiteten att de inte får tvingas att avsvära sig den. Detsamma gäller när gruppen har en särskild identitet i det berörda landet eftersom den uppfattas som

annorlunda av omgivningen. Det fjärde rekvisitet gäller att personen inte kan eller på grund av att personen fruktar förföljelse, inte vill, ta hjälp av sig hemlandets skydd (Wikrén & Sandesjö, 2006).

När alla ovanstående rekvisit är uppfyllda har personen rätt till uppehållstillstånd och tillägna sig flyktingstatus som innebär att personen får flyktingförklaring. Det finns även ytterligare lagrum som prövas om personen inte uppfyller rekvisiten som flykting. Flyktingstatus med tillhörande flyktingförklaring ger särskilda rättigheter som inte gäller det andra kategorierna. Rätten till resedokument ges enbart flyktingar och statslösa. Då får personen rätt att resa viseringsfritt till flera länder. En flykting blir även beviljad svenskt medborgarskap efter fyra års hemvist i Sverige istället för de fem år som gäller normalt för utomnordiska medborgare. Även familjeåterföreningsbidrag ska beviljas personer med

flyktingstatus (prop. 2005/06:6). Sexuell läggning

Sexuell läggning har en tydlig och begränsad innebörd när den används som en lagteknisk term. Med sexuell läggning menas homo-, bi- och heterosexuell läggning. Begreppet sexuell läggning omfattar inte endast en persons orientering primärt gentemot andra människor av det egna eller det motsatta könet eller båda könen. Även det förhållandet i sig att en sådan person har sexuella relationer i enlighet med denna orientering omfattas av begreppet. Att ha sexuellt umgänge eller att bo och leva tillsammans med någon av samma kön är ett naturligt uttryck för den homosexuella läggningen, precis som det är det på motsvarande sätt för en person med heterosexuell läggning. Däremot omfattar begreppet inte specifika sexuella beteendemönster, som förekommer oavsett personens sexuella

orientering. I regel bör det vara någorlunda enkelt att identifiera om en förföljelse till någon del har sitt ursprung i sökandens sexuella läggning (SOU, 2004:31). HBTQ är ett paraplybegrepp för homosexuella, bisexuella, transpersoner samt andra personer med queera uttryck och identiteter (RFSL)

2.3 Bakgrund till lagändring

Diskussioner kring Asyl på grund av sexuell läggning i Sverige, sträcker sig ända från 70-talet. Då kom diskussionen i uttryck genom homosexutredningen som betänkandet kallades då. Det föreslogs i detta betänkande att homosexuella skulle kunna beviljas asyl enligt Genévekonventionens definitioner, men detta ledde inte då till en lagändring (Motion, 2012)

I Sverige dröjde det till 1997 innan utlänningslagen ändrades och det uttryckligen angavs att den som förföljs i sitt hemland på grund av kön eller homosexualitet skulle ha rätt att få uppehållstillstånd i Sverige. Det gällde då under lagrummet övriga skyddsbehövande. Innan 31 mars 2006 har så kallad könsrelaterad

förföljelse gått under övriga skyddsbehövande och har därför inte varit ett skäl för att beviljas flyktingstatus. Lagändringen vad gäller förföljelse på grund av kön

och sexuell läggning är inte ny i diskussionen om migrationsrätt, men däremot som skäl i den rättsliga tillämpningen för flyktingstatus och som tillhörighet till viss samhällsgrupp, vilket ger den ett erkännande som flykting(a a).

I propositionen betonas vikten av att värna flyktingars rätt till en fristad i Sverige. De som har de största skyddsbehoven skall ges skydd från förföljelse och de framgår att människor som flytt sina hemländer på grund av sin

sexuella läggning anses ha ett stort skyddsbehov. Det som huvudsakligen lyfts fram som skäl till att sexuell läggning ska betraktas som tillhörighet till viss samhällsgrupp är att de tidigare bestämmelserna har lett till en begränsad tillämpning i praxis(prop. 2005/06:6). I betänkandet från 2004 framgår att andelen asylsökande som åberopar sexuell läggning som grund för asyl var relativt få och uppgår till mindre än en procent av det totala antalet asylsökande. De asylsökande som sökte utifrån kriteriet sexuell läggning bestod dessutom av störst andel män(SOU, 2004:31).

Ytterligare ett skäl till införandet av sexuell läggning som ett asylskäl, var att flyktingdefinitionen ska stämma överens med den tolkning som rekommenderas i UNHCR:s handbok och riktlinjer. Där framgår numera att tillhörighet till viss samhällsgrupp inrymmer sexuell läggning och därför kan betraktas som en konventionsflykting. I propositionen framgår hur allt fler länder, så som Norge, Storbritannien, Kanada och USA infört sexuell läggning som grund för

flyktingskap. Eftersom Sveriges lagstiftning ska följa FN:s riktlinjer och övriga länders asylrätt så ansåg Regeringen att tolkningen av flyktingbegreppet bör omfatta också den som behöver skydd mot förföljelse på grunderna kön och sexuell läggning (prop. 2005/06:6).

2.4 Asylprocessen

Migrationsverket har ansökningsenheter i Malmö, Stockholm och Göteborg och de flesta ansöker i Sverige. Den asylsökande ska kunna identifiera sig och lämna fingeravtryck. Det sker sedan en bedömning enligt Dublinförordningen, vilket innebär att den sökandes ärende ska prövas i det land den först kommer till. I nästa steg börjar själva utredningen och den asylsökande får då redogöra för sina asylskäl. Den asylsökande ska då få hjälp av ett juridiskt biträde och en tolk om det behövs. Om migrationsverket bedömer att personen inte har ett skyddsbehov kan det ske en avvisning med omedelbar verkställighet. Annars fortsätter

prövningen av det enskilda asylärendet och då ska fakta och de material som styrker skälen till asyl framföras.

Utifrån utlänningslagen rekvisit för att beviljas flyktingstatus prövas då

asylberättelsen och ett beslut tas av migrationsverkets handläggare. Om beslutet får bifall, får den asylsökande uppehållstillstånd i Sverige, det kan vara

permanent( PUT) eller tillfälligt(TUT). Om den asylsökande får avslag blir personen avvisad. Beslutet kan då överklagas och det görs då hos

migrationsverket som omprövar beslutet. Om de står fast vid beslutet överlämnas prövningen till migrationsdomstolen vid förvaltningsrätterna i Malmö, Göteborg eller Stockholm.Migrationsdomstolen tar ställning till överklagandet genom att fastställa eller ändra Migrationsverkets beslut. Den sista instansen är

Migrationsöverdomstolen vid Kammarrätten i Stockholm. Där tas det enbart upp principiellt viktiga fall och först efter det beviljats

prövningstillstånd ännu inte beviljats i något ärende med HBT- relaterade

asylskäl(Gröndahl, 2012). Det förs i dagsläget inte statistik över ansökningar om uppehållstillstånd utifrån sexuell läggning men RFSL får kännedom om ungefär 50 till 60 fall varje år(Dahlqvist & Måwe, 2011).

3.0 TIDIGARE FORSKNING

3.1 Sexualitetsforskning – En historisk tillbakablick

Sexualitetsforskningen är idag allt mer etablerad och återfinns inom olika discipliner och fält. Den hade sin startpunkt för omkring 60 år sedan. Den första forskningen var en omfattande undersökning av amerikaners sexuella vanor och erfarenheter som genomfördes av Alfred C Kingsley och det var i och med denna studie som sexualitetsforskningen föddes. Resultatet visade på vad Kinsey kallar pluralistisk ignorans och innebar att människors uppfattningar om sin egen sexualitet som avvikande var etablerad bland deltagarna. Kartläggnigen gick i Linnes fotspår utifrån en naturvetenskaplig karaktär där den mänskliga

sexualiteten klassificerades och visade på variationer, Det uppstod moralpanik efter uppseendeväckande resultat över bland annat utbredningen av homosexuella kontakter bland män (Månsson, 2012).

Resultatet visade på hur naturliga sexuella beteenden omvandlades till något onormalt i det västerländska samhället. Redan här började kritiken mot samhällets sexualmoral träda fram och ett problematiserande av de avvikande kontra det naturliga blev en fråga inom sexualitetsforskningen. Fler forskare följde Kinseys metoder som huvudsakligen byggde på observationer och sexualitet som ett

objektiv fenomen med mindre betoning på människans subjektiva upplevelse(a a). Sexualitetsforskningen började sedan in på 70-talet etablera sig inom andra

discipliner. Inom sociologin växte intresset för sexualitet, och blev då betraktad som en meningsbärande handling. Gagnon och Simon var skapare till en

sexualitetens sociologi och utmanade de essentialistiska föreställningarna om sexualitet. De menade att ett belägg för sexualiteten som kulturellt skapad var just den mångfald av sexuella uttryck som fanns bland olika individer inom en och samma befolkning. Sexuella script blev tankemodellen för hur sexualitet bestod av sociala inlärningsprocesser och följde vissa kulturellt skapade mönster och består av tre nivåer, kulturella scenarier, de interpersonella och de intrapsykiska som tillsammans ömsesidigt påverkar varandra i skapandet av sexualitet. (Månsson, 2012)

I och med Foucaults inträde inom sexualitetsforskningen kom den så kallade språkliga vändningen. Intresset riktades mot att analysera hur sexualitet

konstituerades genom språkliga framställningar. Foucault ville utveckla en metod för att undersöka vilka föreställningar som var rådande vid en viss tidpunkt i sitt kulturella sammanhang. Genom diskursanalysen kartlades språkliga uttryck om sexualitet och synliggjorde förändringar i människor föreställningar genom historiens gång. Historiska tillbakablickar är viktiga då föreställningar om sexualitet ständigt står i omvandling och skapar nya synsätt på sexualitet

(Johnsdotter, 2012). För de vetenskapliga perspektiv på sexualitet som är rådande idag utgör Gayle Rubin och Judith Butler de forskare som fortsatt att prägla

sexualitetsforskningen med utgångspunkt i ifrågasättande av det normala och myntar begrepp som heteronormativitet och sexualitetens värdehierarki

(Ambjörnsson, 2006) Dessa forskare inom sexualitetsområdet fokuserar på hur språkliga framställningarna är normskapande och formar människans sexualitet. Det är utifrån dessa vetenskapliga perspektiv på sexualitet som denna studie tar sitt avstamp i.

3.2 Asylrätt och sexualitet

Forskningsfältet för frågor som är relaterade till sexualitet inom asylrätt och asylprocessen i Sverige, har hittats i mycket begränsad utsträckning. Den nya lagändringen i Sverige som innebar att kön och sexuell läggning utgör asylskäl, infördes inte i utlänningslagen förrän 2006 och kan vara en av den anledningen till att området är relativt outforskat. Den forskning som funnits utgår från

forskningsdisciplinerna juridik och etnologi och det innebär då givetvis att den har andra infallsvinklar än vad denna studie syftar till. Forskningen bedöms ändå vara relevant då den har en utgångspunkt i problematiken som kan uppstå när det ligger inom lagens ramar att kategorisera och sortera människor utifrån personlig och självupplevda företeelse som en människa sexualitet utgör.

De som i huvudsak kommer presenteras här nedan är två rapporter som direkt undersöker asylprövningar gällande sexuell läggning i svensk kontext. Den ena är en sammanställning av ett examensarbete vid juridiska institutionen på Uppsala universitet och är skriven av Aino Gröndahl. Rapporten finns publicerad på RFSL:s hemsida(Gröndahl, 2012). Den andra rapporten är en extern granskning av Migrationsverkets asylprövningar. Projektet går under namnet, Beyond Borders, där syftet är att externt granska hur normer kring sexualitet och kön påverkar asylprocessen. Projektet är finansierat av Europeiska flyktingfonden och genomfördes under perioden 2009-2010(Wolf-Watz & Törner, m fl, 2010). Sedan följer ett avsnitt då blicken riktas mot asylrätt och sexualitet i en amerikans kontext, utifrån Ellen A Jenkins och Susan A Berger, som behandlar asylsökande transpersoner i USA samt sexualitet inom den juridiska diskursen.

Forskningen tar generellt upp problem som uppstår inom asylrätten utifrån hur lagen kräver kategoriseringar, bedömningar och bevisföring. Det återkommande i forskningen är hur heteronormativa föreställningar präglar asylutredningar och asylrätten i praktiken.

3.2.1 Sexuell praktik

Vid rättstillämpningen i asylprövningar rörande sexuell läggning har det enligt de två undersökningar som gjorts av RFSL och den externa granskningen av

Migrationsverket, framgått att den asylsökandes sexualitet ska manifesteras i tillräcklig utsträckning för att det ska bedömas föreligga en förföljelserisk och bli beviljad flyktingstatus (Gröndahl, 2012;Wolf-Watz &Törner, m fl, 2010). I RFSL:s rapport dras slutsatsen att det förutsätts att den asylsökande utrycker sin icke- heterosexualitet genom att beskriva sina samkönade relationer utifrån att de inte dolts. Detta försvårar då för personer som har valt att dölja sin sexuella läggning då det inneburit en risk i länder där homosexualitet är kriminaliserat (Gröndahl, 2012). Likväl i rapporten från migrationsverkets externa granskning, visar resultatet att det är utifrån den sexuella praktiken som asylprövningen på grunderna sexuell läggning genomförs. I granskningen framkommer att

förarbeten definieras sexuell läggning som homo-, bi- och heterosexualitet och hur denna definition förutsätter att det går att skilja dessa tre ifrån varandra. Enligt granskningen finns däremot ingen entydig beskrivning av vilka handlingar/känslor eller andra faktorer som konstituerar en homo- bi eller heterosexuell person. Resultatet visar då på att bisexualitet som en del av asylskälet sexuell läggning ”försvinner”. En bisexuell person i ett samkönat förhållande definieras som homosexuell och ett tvåkönat förhållande där det inte går att fastställa samkönad sexuell praktik, betraktas personen som heterosexuell och ges inte möjlighet att beviljas flyktingstatus utifrån kriteriet sexuell läggning(Wolf-Watz & Törner, m fl, 2010). Enligt RFSL:s rapport blir följden att det tycks vara omöjligt att få flyktingstatus för någon som inte manifesterar sin sexuella läggning, oavsett om denne avsiktligen dolt en icke-heterosexuell läggning eller inte har haft

samkönade relationer(Gröndahl, 2012).

3.2.2 Kriminaliserad sexualitet

Enligt RFSL s rapport har det i 70 fall som granskat, inte varit tillräckligt att åberopa sexuell läggning, i sig, för att bli beviljad flyktingstatus, trots att

samkönade sexuella handlingar varit kriminaliserade i ursprungslandet (Gröndahl, 2012). I rapporten framgår att Migrationsdomstolen inte gjort en ingående

prövningar av myndigheternas och landets förmåga att skydda den asylsökande. Den asylsökande har istället uppmanas att söka hjälp hos de myndigheter som utgör hotet mot homosexuella. I andra fall beaktas inte förbudets betydelse för landets vilja eller förmåga att skydda personer som kriminaliseras. Beaktande av förbud och kriminalisering tillämpas sällan, trots att det kan framgå av

landinformationen att hbt-personer kan straffas. Enligt Gröndahl är avsaknad av enhetlighet i bedömningarna gällande länder där homosexualitet är förbjudet problematiskt ur ett rättsäkerhetsperspektiv. Det framhålls i rapporten att det inte är rimligt att den asylsökande förväntas söka skydd från samma myndigheter som kriminaliserar homosexualitet och därmed den asylsökande(Gröndahl, 2012). 3.2.3 Trovärdigheten och stereotyper

I rapporten från Beyond Borders problematiseras handläggarnas syn på trovärdigheten i asylärenden som rör kön och sexualitet. Det går att utläsa i förarbeten och lagmotiv att den sexuella läggningen inte ska ifrågasättas. Enligt undersökningen visar det sig att detta ändå sker. Utifrån de intervjuerna som genomförts framgår att det saknas tydliga riktlinjer när trovärdigheten ska

bedömas. I bedömningen av trovärdigheten finns det motiveringar som bygger på föreställningar om hur en homosexuell ska agera. Enligt granskningen finns en misstro som bygger på stereotypa föreställningar om könsidentitet och sexualitet. Det har visat sig att ett fast förhållande liksom kontakter med hbt - organisationer är faktorer som anses göra homosexualitet mer trovärdigt. Ytterligare faktorer som har ökat trovärdigheten är deltagande på Pride och en partner av samma kön när sexuell läggning anförs som asylskäl. Slutsatser av granskningen är att risken för att föreställningar som handläggarna har om kön och sexuell läggning ska påverkar besluten är stor. Det innebär då i praktiken att trovärdigheten utgår ifrån heteronormativa föreställningar och missgynnar personen i asylprövningen(Wolf-Watz & Törner, m fl, 2010).

3.2.2 Att leva öppet

I rapporten från RFSL lyfter Gröndahl problematiken med begreppet öppenhet som återkommer i de domar och dokument som analyserats. I förarbetena framstår

det tydligt att risken för att den asylsökande ska vara utsatt i hemlandet ökar om personen ”har levt öppet homosexuell ” i Sverige. En asylsökande ska därför inte behöva dölja sin sexuella läggning när den väl har uttryckts. Uttrycket ”leva öppet som homosexuell” återkommer på flera ställen i såväl förarbeten som

migrationsdomstolarnas och Migrationsverkets praxis enligt rapporten. Men en definition av uttrycket ”leva öppet” finns inte i varken förarbeten eller lagmotiv, vilket skapar problem i rättstillämpningen menar Gröndahl. Det innebär att för den asylsökande som inte uppfyller innebörden av ”att leva öppet” har en minskad sannolikhet att bli beviljad asyl. Leva öppet likställas med ett levnadssätt som innebär ett praktiserande av samkönade relationer. Problemet uppstår när det tillämpas så att endast den som avsiktligen lever öppet med sin homosexualitet inte ska behöva avstå den och få asyl(Gröndahl, 2012). Problemet med begreppet lyfts även i den externa granskningen av migrationsverket och granskningen framhåller att förarbetena inte bara lämnar fältet öppet för tolkningar i praxis, utan att motsägelsen bidrar till en förvirring i tillämpningen. Resultatet visar att

personens levnadssätt i hemlandet betonas, både bland experter på

migrationsverket och handläggare, även om det tycks vara en gemensam bild att man inte kan kräva av en person att dölja sin sexuella läggning(Wolf-Watz &Törner, m fl, 2010).

3.2.5 Sexualitet i lagmotiv

Både RFSL:s rapport och den externa granskningen har tagit upp konsekvenserna av motstridiga uppgifter i förarbeten och lagmotiv och hur det påverkar

bedömningarna i asylärenden rörande sexuell läggning(Gröndahl, 2012; Wolf-Watz & Törner, m fl, 2010). Båda rapporterna framhåller att det i förarbetena framgår att det kan ha betydelse om personen har dolt sin sexualitet i hemlandet och därigenom minskat risken för förföljelse. Samtidigt står det att den

asylsökande inte ska behöva dölja en sådan grundläggande egenskap som sexuell läggning. Enligt Gröndahl leder dessa motstridiga uppgifter till bedömningar som står i rak motsats till lagstiftningens intention, att sexuell läggning är en

grundläggande egenskap som ingen ska behöva döljas(Gröndahl, 2012).

Förarbetena ger utrymme för en tolkning där det blir omöjligt för en asylsökande som avsiktligen dolt, eller inte uttryckligen manifesterat sin läggning, att

betraktas som flykting. Samtidigt framhålls att ett döljande inte ska hindra att personen ska anses tillhöra en viss samhällsgrupp på grund av sin sexuella läggning. Riskbedömningen är avgörande för att uppfylla skyddsbehov och asyl och dessa tvetydigheter belyser Gröndahl därför som ett problem ( Gröndahl, 2012)

Även migrationsverkets externa granskning formulerar problem som rör vaga definitioner, motsägelsefulla riktlinjer i förarbeten och lagmotiv när sexuell läggning åberopas. De menar att dessa diffusa motiveringar till hur lagen ska tillämpas påverkar de enskilda handläggarnas hantering av asylärenden som gäller könsidentitet och sexuell läggning. Författarna menar att besluten blir godtyckliga eftersom det visar sig spela roll vilken handläggare som har hand om ärendet och ifrågasätter rättssäkerheten. Vidare menar dem att det är i dessa luckor som uppstår på grund av otydliga och motstridiga definitioner i vägledningen, som de heteronormativa mekanismerna får utrymme att verka på handläggarnivå och i asylprövningen (Wolf-Watz &Törner, m fl, 2010).

3.3 Transpersoner och asylrätt i USA

Jenkins studie visar hur transpersoner faller utanför juridikens kategorisering i asylprövningarna, då det krävs att de identifierar sig med gruppen homosexuella. Termen ”transgender” som Jenkins använder sig av syftar på en person vars biologiska kön inte överensstämmer med det genus/ det socialt konstruerade könet i attribut och uttryck som är förknippat med manligt respektive kvinnligt

biologiskt kön. Enligt Jenkins utgör transpersonen en unik genusidentitet som omgivningen och samhället ofta står okunniga och fördomsfulla inför. Hon understryker också att det inom asylrätten finns en direkt koppling mellan ” könsidentitet” och sexuell läggning och genom denna uppfattningen är förståelsen för asylsökande transpersoner liten. Genom att transpersoner inom asylrätten ofta sorteras in i gruppen med homosexuell läggning, gör att dessa personer

osynliggörs och inte får ett riktigt erkännande i juridiska termer.

För att ingå i en viss samhällsgrupp ska det förenklat sett vara tydligt att personen identifierar sig med en grupp där en egenskap eller kännetecken är oföränderligt eller ett kännetecken som är så grundläggande för gruppmedlemmarnas identitet. De ska dessutom av omgivning, uppfattas utgöra en särskild grupp.Jenkins för fram exempel på hur asylrätten har vidgat sig genom att skapa rättspraxis som utgår från nya grupper. Ett exempel hon anger är när en homosexuell man med kvinnlig könsidentitet fick flyktingstatus. Hon problematiserar ändå rättspraxis utifrån distinktionen mellan identitet och uppförande som visar sig. Dessa asylsökande transpersoner betraktas av samhället och av migrationsverket som homosexuella. De själva definierar sig som heterosexuella, vilket kan leda till att de inte ingår i en grupp som är berättigad skydd eller att de placeras in i en grupp som de inte tillhör i praktiken. På så vis osynliggörs transpersoner inom asylrätten menar Jenkins.

Diskussionen kring juridiken och rättspraxis angående transpersoner måste utgå mer ifrån hur individen väljer att definiera och identifiera sig med öppenhet för den föränderlighet och variation som finns i praktiken. Hon framhåller också kritiken mot ovanstående lösning då det riskerar att öppna upp för breda tolkningar och därmed kunna grundas på fördomar hos den enskilda

handläggaren. Som svar mot kritkiken lyfter hon vikten av att utbilda handläggare och domare inom genusproblematik och sexualitetsfrågor(Jenkins, 2010).

3.3.1 Produktion och reproduktion av sexualitet

Enligt Berger är sannolikheten att bli erkänd som flykting inom asylrätt liten om personens asylberättelse går emot det rådande normerna kring sexualitet. Personen måste presentera sig själv på ett sätt så att identitet och sexualitet blir förståeligt och ligger inom ramen för vad som är accepterat. Bergers studie har syftat till att undersöka hur genus och sexualitet produceras och reproduceras inom juridiken och i synnerhet inom asylrätt. I hennes undersökning har 6 asylärenden studerats ingående, samtliga gäller kvinnor från Latinamerika som har åberopat genus- och sexualitets relaterade asylskäl. I dessa asylärenden synliggör hur ett

intersektionellt perspektiv behövs inom asylrätt för att verkligen förstå dessa kvinnors situation.

Eftersom min studie är inriktad på sexualitet inom den juridiska diskursen kommer Bergers resultat huvudsakligen presenteras utifrån asylskäl rörande sexualitet. Berger beskriver hur genusrelaterade asylskäl har blivit allt mer accepterat sedan 80-talet inom forskning om migration, medan sexualitet inte

erkänts på samma sätt utan likställts med genus. Enligt Berger byggs asylrätten i USA på en social kontroll och är aktiva i att skapa fasta kategorier baserade på sexualitet, klass och kultur.

Kvinnorna i Bergers studie identifiera sig inte som homosexuell och passar inte in i den stereotypa bilden av hur en homosexuell kvinna anses vara i USA.

Egenskaper som efterfrågas för att bli accepterad är då att hon aningen är singel eller lever i en homosexuell relation och är politisk aktiv kring frågor som rör sexualitet. De asylsökande kvinnor i asylutredningarna är ofta gifta och har

manliga partners samt barn, de är inte organiserade i gay-rörelsen och har ofta inte varit i en sexuell relation med en annan kvinna.

Berger synliggör en genusskillnad bland homosexuella asylsökande där manliga homosexuella mer ofta har uttryck sin sexualitet och är aktiva inom HBTQ- rörelsen. De homosexuella kvinnornas asylskäl rör ofta trakasserier i den privata sfären medan mäns asylskäl är mer accepterade då hoten ofta riktats från de offentliga, i form av myndigheter etc. Bergers studie visar att det finns en misstro som riktas mot asylsökande som åberopar asylskäl gällande sexuell läggning. Både homosexuella och heterosexuella kvinnor i hennes studie blir inte betrodda trots att deras asylberättelser innehåller uppgifter om upprepade trakasserier. Ofta motiveras brist på trovärdighet på grund av att kvinnorna inte kan lägga fram bevis. Hon beskriver också hur rätten argumenterar när det gäller de homosexuella kvinnorna, utifrån att hon inte skulle avslöjat sin sexualitet om rädslan skulle betraktas som trovärdig. Berger ser en likgiltighet inför hur kvinnor är strukturellt diskriminerade utifrån kön. Det behövs ett intersektionellt perspektivs för att förstå hur olika kategoriseringar av sexualitet, kön och sexualitet samspelar i förtrycket som utgör asylskäl enlig Berger(Berger, 2009).

4.0 TEORI OCH METOD

Då undersökningen syftar till att utläsa hur sexualitet framställs i domarna gällande flyktingstatus, blir språkets funktion som bärare av mening och representationer utgångspunkten. Den metod som har valts är därför en kritisk diskursanalys utifrån ett queer - teoretiskt perspektiv med utvalda delar av Foucault, för att få en djupare förståelse för diskursbegreppet. Denna teoretiska utgångspunkt är vald då de anses innefatta relevanta begrepp som utgår ifrån språkets funktion som skapare av verkligheten i allmänhet och för skapandet av sexualiteten i synnerhet. Analysen av domarna kommer därför göras genom att diskutera sexualitet inom ramarna för den juridiska diskursen utifrån ett queer-perspektiv. De begrepp som analysen särskilt kommer utgå ifrån är, objekt- och subjektspostioner, heteronormativitet, performativitet och den heterosexuella matrisen.

4.1 Kritisk diskursanalys

Kritisk diskursanalys är den metod som studien kommer använda sig av för att analysera motiveringar rörande sexualitet i domarna gällande flyktingstatus. En diskursanalys har en kvalitativ forskningsansats och behandlar texten som data. Genom att undersöka språkliga framställningar i en text går det att synliggöra vilka påståenden och positioner som görs möjliga inom diskursen, det vill säga

vad som görs tillåtet att uttrycka och inte. (Sahlin, 1999) Utifrån en förståelse för språket som en social handling som både påverkar och påverkar samhället blir texten en aktör i iscensättandet och upprätthållandet av normer och

maktförhållanden (Börjesson, 2003).

Här följer först en översiktlig genomgång av den kritiska diskursanalysens grundidéer utifrån Foucault. Dessa teoretiska utgångspunkter är valda på grund av att de betonar hur språket är uppbyggt av makt och fokuserar på hur sociala och politiska orättvisor manifesteras genom diskurser. Foucaults diskursbegrepp innefattar den diskursiva praktiken, vilket syftar till handlingar som sker genom språkliga uttryck och den icke-diskursiva praktiken, vilket syftar till de handlingar som sker i den materiella värld vi människor agerar i, och dess sociala strukturer som vi omges av. Dessa diskursiva och icke-diskursiva praktiker formar varandra i ett ständigt pågående process. Författaren tolkar Foucaults distinktion mellan diskursiv och icke-diskursiv praktik på så vis att språket både skapar och skapas av sociala strukturer och normer i samhället. Börjesson exemplifierar utifrån den mänskliga kroppen, som i sin materialitet är icke-diskursiv men som inte existerar i ett vakuum utanför diskurserna. Hur de talades om kroppen på 1800-talet skiljer sig stort ifrån hur den medicinska diskursen talar om kroppen idag. (Börjeson, 2003)

Diskurs är ett omdiskuterat begrepp och får olika innebörd beroende på det teoretiska ramverket det omges av(Howarth, 2007). Foucault definierar diskurs så som praktiska handlingar som systematiskt bildar de objekt de talar om. Enligt denna definition blir diskurs en handling genom språkliga uttryck som tar ställning för vissa antaganden om världen, en uppsättning meningar, metaforer, representationer och berättelser som framställer verkligheten på ett bestämt sätt(Burr, 2003). Språkliga föreställningar om världen urskiljer vad som blir betraktat som diskursens objekt och bildar subjektspositioner, det vill säga vad får sägas inom diskursen och vilka påståenden blir utestängda. Diskurser växelverkar mellan att vara konstruerade av verkligheten och konstruera den i en ständigt pågående process som gör att den inte kan frånkopplas vad som händer i samhället och de sociala strukturer som präglar det(Börjesson, 2003). 4.1.1 Skapandet av objekt och subjektspositioner

Skapandet av objekt och subjektspositioner är central för att urskilja de rådande diskurserna. Genom att studera regler som styr de utsagor som skapar objektet går de att utläsa den rådande diskursen skriver Foucault(2002). Enligt författarens tolkning innebär det att påståenden om verkligheten skapar olika tillgängliga positioner, som kan innebära ett erkännande eller ett utestängande av ett visst sätt att tala. De påståenden som avviker från den rådande diskursen blir inte godkända och bildar därav diskursens objekt( Howarth, 2007). Subjektspositionen

konstrueras alltså genom att följa de regler som är uppsatta för diskursen

(Foucault 2002). Vilka påstående som godkänns och inte inom diskursen är därför de som utgör de intressanta i den kritiska diskursanalysen. Enligt Foucaults är det inte utsagornas faktiska sanningsenlighet som är intressant, utan för de

förhållanden under vilka deras sanning eller falskhet kan avgöras(Howarth, 2007). Subjektspositioner är det begrepp som tillsammans med skapandet av objekt blir viktiga i analysen av domarna för att förstå vilken sexualitet som premieras och får en subjektsposition och vilken ” sexuell läggning” som reduceras till objekt

och avvikande från den rådande diskursen om sexualitet inom asylrättens praktik i dessa domar.

4.2 Queer - teoretiskt perspektiv på sexualitet

Genom ett queer - teoretiskt perspektiv skapas möjligheter att synliggöra hur sexualitet diskursivt framställs i domarna. Vilka beskrivningar av attribut, egenskaper, handlingar, görs gilltiga för att en asylsökande ska ha en trovärdig sexuell läggning och som bedöms vara skäl till att riskera förföljelse. Det vill säga vilka subjektspositioner som görs gilltiga inom den juridiska diskursen. Genom att jämföra beskrivningar av sexualitet i de domar där den asylsökande har fått avslag respektive bifall går det att urskilja vilka konstruktioner av sexualitet som blir legitimerade och inte. Genom att anlägga ett queer - perspektiv är det möjligt att problematisera och diskutera synen på sexualitet och hur utsagorna i domarna rörande sexualitet förhåller sig till makt och en reproduktion av vissa

föreställningar och normer .

Det är väsentligt att det inte existerar en queer - teori utan queer är ett

samlingsnamn på olika kritiskt granskande perspektiv på sexualitet. Queer - teorin utgår från en granskning och ifrågasättande av heterosexualiteten som norm. Perspektivet syftar också till att belysa sexualitetens många uttryck som inte förenklat går att ringa in och förklara. Sexualitet kan förstås på flera olika sätt. Det kan definieras utifrån identitet så som bi, homo, hetero-sexuell, i andra fall utifrån handlingar. Sexualitet kan betraktas som ett normsystem, där både juridiska lagar och människors attityder bestämmer vad som är rätt och fel. Queer - perspektivet syftar till att undersöka hur samhällets definition av sexualitet organiseras, regleras och upplevs (Ambjörnsson, 2006)

4.2.1 Heteronormativitet

Normalitet är ett viktigt begrepp inom queerteorin. Utgångspunkten är utifrån Foucaults teorier om klassifikationer av människor och hur det skapar

maktförhållanden och skiljer de avvikande från normala. Normalisering är direkt kopplat till makt och människan finns inte bortanför maktrelationer. Makt finns i mellanmänskliga relationer och utövas ibland i de mest subtila former, tex. genom att indela människor i kategorier och tillskriva de egenskaper och förväntande beteenden utifrån dessa(Ambjörnsson, 2006).

Sexualitet intar en särställning inom queer - teorin och utgångspunkten är hur heterosexualiteten utgår som en tvingande norm och gör andra sexuella praktiker osynliggjorda och döljer den mångfald som finns. Genus är en annan viktig utgångspunkt för queer- perspektivet och definieras utifrån synen att könsidentiteten är skapade inom samhällets sociala och kulturella ramar. I dagsläget talas det om genus utifrån dikotomierna, manligt och kvinnligt där det manliga är överordnat det kvinnliga. Enligt teoretikern Butler går det inte att skilja mellan kön och genus och hon menar att det så kallade biologiska könet också är format utifrån föreställningar om manligt och kvinnligt och utgör en språklig konstruktion (a a).

Heterosexualiteten är kulturellt, socialt och historiskt skapad. För att synliggöra heterosexualiteten som norm, används begreppet heteronormativitet som syftar till de lagar, institutioner, strukturer, relationer och handlingar som förskönar och upprätthåller heterosexuellt sex som det överordnade. Butler uppvisar hur

samhället. Det är inte enskilda handlingar som står i fokus utan de system som utgår ifrån heterosexualitet som det rätta sättet att organisera sina relationer och sociala liv(a a)

4.2.2 Den heterosexuella matrisen - En diskurs

Butlers tankemodell, den heterosexuell matris betecknar hur det krävs stabila relationer mellan kön, genus och sexualitet för att bli socialt accepterad, därför är genus och sexualitet hårt sammanbundna. Butler utvecklar Foucaults

diskursbegrepp, som förenklat innebär att vi måste underkasta oss diskursens regler för att bli accepterade som subjekt och få ett erkännande.

Med genusbegriplighet menas att det ska finnas en förstålighet och en klarhet i relationen kön, genus och sexuellt begär. När dessa stämmer överens ska ett biologiskt kvinnligt kön följas av ett kvinnligt genus, med feminina attribut och ett sexuellt begär som attraheras av ett manligt kön, med ett manligt genus och ett sexuellt begär till det motsatta könet. Det är alltså så att begrepp man och kvinna endast blir möjligt att förstå i relation till den heterosexualitet som förutsätts. De två könen är definierade som varandras motsatser och är hierarkiskt definierade genom den obligatoriska heterosexualiteten. Butler menar att den heterosexuella matrisen styr människors tänkande och handlingar och för att få ett

handlingsutrymme, krävs alltså ett handlande och uppvisande utifrån den heterosexuella matrisen (Butler, 2005)

4.2.3 Performativitet, görandet av homosexualitet och motstånd

Performativitet är ett begrepp för att beskriva språket som en social handling som påverkar människor och samhället. Språket bör inte enbart förstås utifrån hur det speglar verkligheten, istället ska språket förstås som en aktiv handling som ” gör” sexualitet. Skapandet av sexualitet består av en upprepning av performativa handlingar.

Skiljelinjen mellan hetero och homosexualitet är en viktig aspekt av queer -teorin. Eva Kosofsky Sedgwick har myntat begreppet ”garderob” och ska förstås som ” den struktur som bestämmer förtryck av homosexuella”( Berg & Wickman, 2010, s. 36). Komma ut ur garderoben, förväntas av icke-heterosexuella personer och bygger därav på heteronormativa uppfattningar om sexualitet där det avvikande ska avskiljas från det normala. Bekännelsen är en viktig mekanism i samhället och det är genom denna idé som distinktionen mellan hetero- och homosexualitet fortlever (Berg & Wickman, 2010).

Butler skriver om begreppet homosexuell och hur de betecknar en klass av människor som ständigt blir bestämda av andra och hur de blir förhindrade att definiera sig själva. Hon exemplifierar med hur de militära i USA reglerar

homosexualitet genom att förbjuda att det uttrycktes explicit, genom att säga ”jag är homosexuell”. Butler skriver hur förbudet försöker förhindra ett utbrott av homosexualitet och hur talet direkt är kopplat till performativitet, det vill säga språket betraktat som en handling. Hon beskriver hur ordet framställs som ett smittoämne, med möjlig spridning om det blir uttalat. Begreppet homosexuell är i sig inte förbjudet, men att yttra det i en självpresentation och identifiera sig homosexuell utgör ett hot. Inom det militära ställs då krav på självförnekelse och vars definition överlåts åt andra. Det blir ett begrepp som beskriver andra men får inte användas för självidentifiering (Butler, 2005).

Det är enligt Butler viktigt att uppmärksamma hur heterosexuella normer

återuppträder inom homosexuell identitet och belyser hur det finns förväntningar på uppträdande i linje med genusbegripligheten även för homosexuella. Den heterosexuella matrisen är både obligatorisk och tvingande, men det finns en förändringspotenial inom systemet och språket (Ambjörnsson, 2006). Butler betonar möjligheten att göra motstånd. Subversiv performativitet syftar till hur människor är aktörer i skapandet av kön/genus och sexualitet och det skapas då också möjlighet till att förändra de social konstruktioner vi lever i. Genom att uppträda, bete sig på ett sätt som bryter mot förväntningar enligt

genusbegripligheten, kan det leda till förskjutningar och omskapande av normer(Butler 2005).

När identifikation med en kvinna nödvändigtvis inte innebär att begära en man eller när en identifikation med det manliga inte leder till ett begär av kvinnor, då visar sig den heterosexuella matrisen vara en imaginär logik menar Butler. Hon menar att heterosexualitetens existens är beroende av homosexualiteten och utifrån att de båda utgör språkliga kategorier som kan upplösas. Heterosexualitet är inte naturligt, utan också bara en upprepning och imitation av ett sexuellt beteende skapat i en viss social kontext. Men, heterosexualiteten är tvingande i den sociala verkligheten, avvikelser från dess normer kan leda till utstötning, bestraffning och våld (Butler, 2005)

4.3 Tillämpning

För att kunna genomföra den kritiska diskursanalysen av asyldomarna, utifrån de teoretiska utgångspunkterna som redogjorts för ovan, började bearbetningen av det empiriska materialet genom läsning av samtliga domar. Sedan gjordes en kortfattad sammanfattning av innehållet för respektive dom, för att skapa en bild av de enskilda fallen samt få en översikt .

Domarnas disposition ser ut som följande, först presenteras den klagande, motparten, saken(vad domen gäller). Sedan följer domslut, där beslutet kortfattat skrivs ut, yrkande, där den asylsökande och motparten(migrationsverkets) skäl redovisas. Slutligen kommer domskäl, där migrationsdomstolen motiverar beslutet.

Efter upprepad läsning söktes relevanta meningar och påståenden utifrån mina formulerade frågeställningar. Analysen utgår i huvudsak från de motiveringar som återfinns i domskälen, det vill säga där beslutet motiveras huruvida åberopande av kriteriet sexuell läggning ska leda till beviljad flyktingstatus eller inte.

Motiveringar i domskälen som innehöll påståenden om sexualitet sorterades ut och sedan urskildes teman i dessa utifrån ett queer - teoretiskt perspektiv. Då den asylsökandes trovärdighet och bevisbörda är en utgångspunkt i asyldomarna blir det i själva prövningen av denna som synen på sexualitet framställs.

För att kunna urskilja diskurser är det av stor vikt att undersöka vilka utsagor om sexualitet som görs gilltiga och ogilltiga i domarna, gällande flyktingstatus utifrån sexuell läggning. Det är genom att urskilja skapandet av objekt och

subjektspositioner som det normerande respektive avvikande konstruktionerna av sexualitet kommer framträda. Genom att hitta gemensamma teman i domarna där den asylsökande fått avslag respektive bifall kommer en jämförelse av dessa att kunna synliggöra vilka konstruktioner av sexualitet som ges möjlighet att inta en subjektsposition, det vill säga får ett erkännande inom den juridiska diskursen.

Syftet är dock inte att analysera huruvida rättstillämpningen genomförs enligt gällande rätt och lagmotiv. Studien syftar till att analysera språkets funktion som normskapare och vilka språkliga föreställningar av sexualitet som återfinns i den juridiska diskursen utifrån ett queer - perspektiv. Diskursen i domarna undersöks genom att märka ut vad som skapar objekt och subjektspositioner, där bifall och avslag får räknas som en form av erkännande och icke-erkännande.

4.4 Diskussion av metodval

En kritik mot diskursanalys som metod är risken för att bli relativiserande och subjektiv. Eftersom verkligheten och dess diskurser inte framträder av sig själv, är det forskaren själv som ska drar fram dem i ljuset och då medföljer en

dramatisering utifrån forskarens tolkningsram. Det innebär att diskursanalysen skulle kunna göras med olika infallsvinklar och fenomenets skulle givetvis ha kunnat skildras annorlunda. Empirin kan inte tala för sig själv, utan blir alltid presenterad av någon utifrån ett visst perspektiv(Börjesson, 2003). Metoden kan också i och med detta, kritiseras för dess svårigheter att replikera en

undersökning, det vill säga, upprepa samma metod och få fram samma

resultat(Bryman,2008). Det innebär att kritiker skulle kunna påvisa att analysen av dessa 13 domar och inte skulle leda fram till samma resultat om denna studie genomfördes av en annan forskare. Ett förhållningssätt till ovanstående problem är därför att redogöra för den diskurs som författaren själv befinner sig inom. Eftersom denna kritiska diskursanalys genomförs inom en diskurs med grundantaganden som bestämmer hur språket tolkas och används. Därför blir författarens förförståelse viktig och det krävs av författaren att vara

självreflekterande och medvetandegöra inom vilken kontext som analysen genomförs. Författaren syn på kunskap i denna studie utgår från att kunskap inte står oberoende av människors uppfattningar/ idéer om världen(Burr, 2003). Författarens ingång i studien är formad av en förståelse av världen utifrån en given kontext och det är därför viktigt att tydliggöra den kontexten. Min

inställning och ingång i studien grundar sig i ett socialkonstruktivistiskt synsätt på kunskap och diskusanalysen befinner sig i ett perspektiv format av queer

-teoretiska antaganden om världen i allmänhet och om sexualitet i synnerhet. Denna relativism och svårigheter att generalisera som diskursanalysen kan kritiseras för, kan bemötas genom att hävda att diskursanalysens resultat ska generaliseras till teori och inte tillpopulation. Genom att relateras till tidigare forskning skapas även möjligheter att göra hållbara generaliseringar(Bryman 2011). Det är däremot anmärkningsvärt att forskningen är begränsad vad gäller sexualitet och asylrätt och det kan därför givetvis anses problematiskt att generalisera utifrån den aspekten.

Genom att redogöra för det perspektiv som den kritiska diskursanalysen utgår ifrån och understryka hur den empiriska forskningen konstrueras utifrån antaganden baserade på queer - teori, gör inte studie anspråk på att fastställa sanningar. Det övergripande målet för diskursteoretisk empirisk forskning är att ge nya och rimliga tolkningar av vissa utvalda fall och problem (Howarth, 2007). Den kritiska diskursanalysen bedöms utifrån ovanstående diskussion vara den metod som är bäst lämpad för att besvara mina frågesällningar.

4.5 Etiska aspekter

En etisk aspekt i studien är att asylberättelserna innehåller känsliga uppgifter och avidentifiering av de personer som är klagande, var därav, ett krav från etikrådet. Då genomgången av domarna skulle börja såg författaren att den första domen inte var anonymiserade. Materialet gavs då till en extern granskar som

avidentifierade samtliga domar. Alla namn i domarna är därför ersatta med x, då det inte är nödvändigt att namnge de asylsökande i sammanhanget. Eftersom domarna innehåller känsliga uppgifter i form av människor intima beskrivningar av sina liv och sexualitet, har domarna förvarats på en säker plats där enbart författaren kunnat ta del av innehållet samt den externa granskaren vid avidentifieringen.

4.6 Urval, avgränsning, källkritik

För att kunna besvara studiens frågeställningar valdes att undersöka domar från Migrationsdomstolen med bifogade beslut från migrationsverket, gällande

flyktingstatus utifrån rekvisitet förföljelse på grund av sexuell läggning. Samtliga av domarna är meddelade mellan år 2009-2013 och kommer från

Förvaltningsrätten i Stockholm, Göteborg och Malmö. De länder som de asylsökande kommer ifrån är Uganda(3), Nigeria(3), Gambia(2), Irak(1), Afganistan(1), Kirigistan (1), Kosovo(1), Libanon(1). I 5 av länderna, Nigeria, Gambia, Uganda, Afganistan och Libanon är homosexualitet förbjudet och kan straffas med upp till livstids fängelse(RFSL, 2013b, d, e, f; Sveriges riksdag, 08:1279). I de övriga länderna, Kosovo, Irak och Kirigistan uppger landrapporter att förbud inte är instiftat i lag, men att det finns starka sociala strukturer av homofobi och utestängning av homo- och bisexuella( RFSL 2012v; Human rights watch, 2013). Totalt sett är det 10 av de domar som ingår i undersökningen gällande asylsökande, där förbud mot homosexualitet är lagstiftat i de asylsökandes hemländer.

Urvalet gjordes i två omgångar, nio av domarna har valts ut av en domare på migrationsdomstolen som på grund av trubbiga sökverktyg inom

förvaltningsrätten hade stora svårigheter att få fram de material som var relevant för undersökningen. Det är också viktigt att kommentera att delar av urvalet är gjort av en representant för migrationsdomstolen och kan betraktas som en felkälla.

Det andra urvalet gjordes med hjälp av en sökmotor på infonet, där det fanns möjlighet att söka utifrån länder, där förbud mot homosexualitet är lagstiftat. Ytterligare 7 domar gick då att hitta med hjälp av Malmös arkiv. Genom

sökningar på infotorget juridik hittades ytterligare 2 domar. Sammantaget blev det 18 domar. En genomgång av domarna gjordes för att säkerställa att samtliga var relevanta för min undersökning. Det visade sig att 5 av domarna inte i huvudsak åberopat sexuell läggning som förföljelsegrund och därför togs dessa bort. Totalt blev det 13 domar gällande flyktingstatus för förföljelse på grund av sexuell läggning, varav 8 fått avslag och 5 bifall.

4.7 Insamling av material

För att få fram de material som var intressant enligt syftet kontaktades Migrationsverket som sedan hänvisade vidare till förvaltningsrätten och migrationsdomstolen. Eftersom Migrationsdomstolens domar är allmänna handlingar finns de samlade på förvaltningsrätten. Det som försvårade sökandet var upptäckten att samtliga asylärenden var sorterade i kronologisk ordning efter

datum. En genomgång av domarna påbörjades men upplevdes som mycket tidskrävande och istället kontaktades förvaltningsrättens arkivarie som

informerade om måltypsnummer utifrån olika kategorier. Det fanns inte möjlighet att söka specifikt efter asylskälet sexuell läggning. Därefter kontaktades en

domare på Migrationsdomstolen. Samma svårigheter påträffades med att få fram specifika asylskäl. Migrationsdomstolen fick sedan fram 9 domar, 5 avslagna och 4 bifallna, som hämtades på förvaltningsrätten.

På grund av att urvalet av domarna har gjorts av migrationsdomstolen beslutades att även på egen hand försöka få fram flera domar. Därför kontaktades även Stockholms arkiv för att undersöka möjligheten att få fram domar rörande förföljelse på grund av sexuell läggning. Samma besked som förvaltningsrätten i Malmö gavs där, att de enbart kunde ge ut måltypsnummer. Det skulle inte vara genomförbart att gå igenom domarna med tanke på studiens tidsram. Återigen kontaktades Malmös arkiv för att undersöka möjligheterna att göra ett urval efter ett antal länder där det finns lagstiftning som förbjuder homosexualitet. Arkivet gav då information om JP-infonet, som är en privat databas där domar finns samlade. Det fanns inte tillgängligt för privatpersoner utan enbart för företag och organisationer. Sedan upptas kontakt med Malmös arkiv igen och då har de fått fram domar genom JP-infonet utifrån de länder som uppgivits. Det rör sig om 7 domar med avslag, mellan 2009-2013 gällande förföljelse på grund av sexuell läggning. Ytterligare två domar enligt mitt urval återfanns på infotorget - juridik. Det totala antalet domar som insamlats är 13, varav 8 har fått avslag och 5 bifall.

5.0 RESULTAT OCH ANALYS

Här nedan presenteras resultatet av den kritiska diskursanalys som gjorts av 13 domar gällande flyktingstatus utifrån rekvisitet välgrundad fruktan för förföljelse på grund av sexuell läggning. Resultatets framställning syftar till att visa vilka konstruktioner av sexualitet som återfinns inom den juridiska diskursen inom asylrätt. Viktiga aspekter av den juridiska diskursen inom asylprövningar handla om bevisbörda och trovärdighet och det är utifrån dessa hållpunkter som

sexualiteten konstitueras. Då syftet har varit att undersöka de språkliga

framställningarna ur ett queer-perspektiv är utgångspunkten ett problematiserande av heteronormen som den kritiska diskursanalysen bygger på. Därför har

resultatet valts att presenteras utifrån följande rubriker, Sexualitetens bevisbörda och heteronormativitet, Sexualitet- skapande av objekt och subjektspositioner samt Trovärdighet, heteronormen och osynliggörande av motstånd

5.1 Sexualitetens bevisbörda och heteronormativitet

Vid tillämpning av rekvisitet välgrundad fruktan för förföljelse på grund av sexuell läggning ligger den så kallade bevisbördan på den asylsökande, det vill säga det är upp till personen att berättelsen styrker att personen faktiskt är förföljd på grund av sin sexuella läggning. Det finns även en bevislättnadsregel, benefit of the doubt, som innebär att det inte får ställas höga krav på bevis för den sökande och dess asylberättelse. Men en bedömning av asylberättelsen ska göras och den ska vara trovärdig och sammanhållande(prop. 2005/06:6). Asylberättelsen blir uppbyggd kring att beskriva vilka händelser som kan styrka att det är personens sexuell läggning som är skälet till den välgrundade rädslan för förföljelse.

I de domar som analyserats går det tydligt att se både explicit och implicit hur antaganden om att den asylsökandes homosexualitet kan bevisas och därmed också ifrågasätts, framträda. Det finns en tydlig fokus på att den asylsökande ska uppvisa en homosexualitet som är gilltig. I 8 av 13 domar uttrycks detta krav explicit, både i de avslagna respektive de bifallna. I 3 av domarna som fått avslag uttrycks det implicit genom att ifrågasätta trovärdigheten i händelser där det framgår att den asylsökande har blivit upptäckt då personen haft sex med någon av det motsatta könet. I 3 av 5 domar där den asylsökande har blivit beviljad flyktingstatus finns det inskrivet i beslutsmotiveringen om personens sexuella läggning är bevisad och beskrivs med ord som sannolik, ostridlig, tillförlitlig . ”ostridigt i målet att x har en homosexuell läggning” (dom 6), ”inte ifrågasatt hennes sexuella läggning” ( dom 7) samt ”sannolikt att han har en homosexuell läggning”(dom 11)

I de domar där den asylsökande har fått avslag och inte beviljats flyktingstatus har beslutsmotiveringen istället grundats i att personens inte kan bevisa sin

homosexuella läggning, genom ord och beskrivningar som ifrågasätter, inte sannolik ”. Homosexualitetens bevisbarhet förutsätter att det finns något att bevisa, visa upp, manifestera som styrker att personen är homosexuell. Därmed formas homosexualitet till att bli en enhetlig kategori som går att definiera och bedöma i en juridisk diskurs.”Garderoben” är ett begrepp som myntats inom queerteorin och som syftar till att synliggöra stigmatiseringen av homosexuella då de ska bekänna sin icke-heterosexualitet. Bekännelsen är en viktig mekanism i samhället och det är genom denna idé som distinktionen mellan hetero- och homosexualitet fortlever (Wickman&Berg, 2010) Det krävs av den asylsökande att kunna bevisa och redogöra för egenskaper som utmärker homosexualitet inom den juridiska diskursen. Därmed synliggörs uppfattningen om homosexualitet som en kategori av avvikelse från det heterosexuella och dikotomin upprätthålls. Det sker ett upprätthållande av heterosexualitetens hegemoni, de vill säga, dessa framställningar av homosexualitet sätter den i en underordnad position och definieras av andra, det vill säga av handläggare och domare, genom att vissa uttryck blir accepterade och andra inte. Det framgår av lagmotiven att den asylsökande ska kunna presentera en asylberättelse som styrker att personen i fråga är förföljd på grund av sin sexuella läggning. I 8 av 13 domar som undersökts, motiveras istället besluten utifrån att personen har eller inte har kunnat övertyga om sin sexuella läggning.

” x uppgifter att han är homosexuell framstår dock som föga övertygande”(dom 9)

Ovanstående påstående är intressant då det innebär att personens beskrivning av sin sexualitet skulle kunnat bli accepterad, det vill säga, befunnit sig inom ramen för hur en homosexuell person ska vara och bete sig. Beskrivningen var ändå inte tillräcklig, så som föga övertygande syftar till, det vill säga, hade också kunnat vara övertygande och då blivit erkänd som homosexuell. Dessa påståenden förutsätter en konstruktion av en homosexuell person, vissa egenskaper, attribut, beteenden, som den asylsökande måste fått med i sin asylberättelse för att enligt lagen betraktas som flykting och få sin sexualitet erkänd.

I avsnittet tidigare forskning belyses bedömningen av trovärdigheten som ett problem. I resultatet av den externa granskningen av migrationsverkets hantering