Self-reported health in men who underwent abdominal aortascreening

Examensarbete i omvårdnad Malmö högskola

Nivå 61-90 p Fakulteten för Hälsa och samhälle

Hälsa och samhälle

SJÄLVRAPPORTERAD

HÄLSA HOS MÄN SOM

GENOMGÅTT SCREENING

AV BUKAORTA

Caroline Takanen Niklasson

SJÄLVRAPPORTERAD HÄLSA

HOS MÄN SOM GENOMGÅTT

SCREENING AV BUKAORTA

CAROLINE TAKANEN NIKLASSON

Takanen Niklasson, C. Självrapporterad hälsa hos män som genomgått screening av bukaorta. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö Högskola: Hälsa och Samhälle. Utbildningsområde omvårdnad 2012.

Abdominellt aortaaneurysm (AAA) är den 13:e vanligaste orsaken till dödsfall i västvärlden på män över 65 år och är fyra gånger vanligare hos män än hos kvinnor. Sedan 2010 erbjuder Region Skåne ultraljuds screening av bukaorta till alla män är 65 år för att upptäcka ev. AAA. AAA uppkommer genom förhöjt kolesterol, rökning kombinerat med högt blodtryck. Även en genetisk faktor spelar roll. Syfte: Studiens syfte var att kartlägga självrapporterat hälsotillstånd och rökvanor hos patienter som via screening diagnostiserats med aortaaneurysm i jämförelse med män med normal aorta. Metod: Studien är en deskriptiv

tvärsnittsstudie som bygger på självskattade hälsoformulär som har tagits fram för screeningverksamheten. Dessa fylldes i av männen i hemmet som de sedan

lämnade på screeningmottagningen. Data analyserades manuellt i antal och procent i jämförelse mellan män med AAA och de med normal aorta. Resultat: Studiens resultat visade att män med AAA hade högt BMI (Body Mass Index) och led av andra sjukdomar. Vidare hade männen med AAA låg utbildning. Nästan hälften av männen med AAA rökte. Däremot beskrev männen oavsett grupp sin hälsa på liknande sätt i den öppna frågan rörande deras nuvarande hälsotillstånd. Slutsats: Resultatet kan indikera tidigare forskning som visat alla riskfaktorer som leder till ateroskleros även kan leda till utveckling av AAA. Men eftersom ingen statistik har använts i resultatet för att belägga skillnader kan datan endast ses som en trend. Denna kunskap kan utgöra en bas för sjuksköterskans preventiva arbete i mötet med patienter som diagnostiserats med AAA.

Nyckelord: abdominellt aortaaneurysm, bukaorta, hälsa, screening,

SELF-REPORTED HEALTH IN

MEN WHO UNDERWENT

ABDOMINAL

AORTASCREENING

CAROLINE TAKANEN NIKLASSON

Takanen Niklasson, C. Self-reported health of men who underwent abdominal aortascreening. Degree Project, 15 Credit Points. Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, 2012.

Abdominal aortic aneurysm (AAA) is the 13:th most common cause of death in the western world in men over 65 years old and is four times more common in men than in women. The County Council of Skåne started in 2010 a screening program in men 65 years of age to possibly discover AAA. AAA generates through elevated cholesterol and smoking combined with high blood pressure. There is also a genetic factor involved. Aim: The aim of this study was to chart self-reported state of health and smoking habits of men diagnosed with AAA through screening compared with men with normal aorta. Method: the study is a descriptive cross-sectional survey built on self-rated health questionnaires which was developed for use in the screening program. These were filled out by the men at home and gathered at the screening examination. The data was analyzed

manually in numbers and percent and compared between men with AAA and those with normal aorta. Results: The results showed that men with AAA had high BMI (Body Mass Index) and suffered from other diseases. Further had men with AAA a low educational level. Almost 50% of the men with AAA were also smoking. However, all men, irrespective of having AAA or not, described their health in a similar way in the open question regarding their current health status. Conclusion: The result can indicate previous research showing that all risk factors associated with development of atherosclerosis also is associated with the

development of AAA. However, no statistics were being used in the result to claim differences so the data can only be a trend. This knowledge can constitute a base for nursing prevention measures in the care of men diagnosed with AAA.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INLEDNING 5

BAKGRUND 5

Anatomi och fysiologi 5

Ateroskleros 6

Bukaortaaneurysm 6

Behandling 7

Aortascreening 7 Hälsa och ohälsa 8 Screening av kardiovaskulära sjukdomar 8 Livskvalitet och hälsa hos personer med AAA 9 SYFTE 9 METOD 10 Urval 10 Datainsamling 10 Instrument 10 Analys 10 Etiska överväganden 11 RESULTAT 12

Bakgrundsfaktorer och andra sjukdomar 12

Riskfaktorer 12

Tabell 1 Bakgrundsfakta 13

Figur 3 Body Mass Index 14

Figur 4 Rökvanor 14

Figur 5 Antal år av rökning 15

Beskrivning av hälsotillstånd 15

”Ett bra liv” 15

”Andra sjukdomar” 16

”En sliten och trött kropp” 16

METODDISKUSSION 17

RESULTATDISKUSSION 18

SLUTSATS 19

REFERENSER 20

INLEDNING

Tidigare forskning har visat att erbjudan om allmän screening av bukaorta till 65-åriga män kan vara kostnadseffektivt och rädda liv (SBU, 2008). Utifrån samlade forskningsresultat och SBU:s sammanställning (2008) tog därför Region Skåne 2010 beslutet att alla skånska män som var 65 år skulle få genomgå en screening med ultraljud av bukaortan. Aortascreeningen i Malmö samarbetar med

Helsingborg och Kristianstad och har ett gemensamt ansvar för screening av alla 65-åriga män i Skåne där Malmö har det största upptagningsområdet. Under 2010 kallades totalt ca 4500 män i Malmö och dess närkommuner som var födda 1945. Kopplat till screening verksamheten i Malmö finns ett forskningsprogram som bland annat syftar till att kartlägga hälsa och rökvanor i relation till upptäckt av abdominellt aortaaneurysm (AAA). Få studier har undersökt hälsa och livsstil hos personer med AAA i jämförelse med män med normal aorta. Kunskap om livsstil och psykosociala faktorers påverkan i utvecklingen av aortaaneurysm kan ligga till grund för riktlinjer kring såväl primära som sekundära preventiva insatser.

BAKGRUND

Bukaortaaneurysm eller Abdominal Aortic Aenurysm (AAA) är det trettonde vanligaste orsaken till dödsfall i västvärlden på män över 65 år (Wanhainen, 2011). Prevalens av aortaaneurysm stiger kraftigt efter 60-årsåldern och har i studier visat sig ligga på 4-5 procent vid 70-årsåldern. Det är fyra gånger vanligare hos män än hos kvinnor och den vanligaste orsaken till utveckling av AAA är ateroskleros (Gottsäter, 2005).

Anatomi och fysiologi:

Kärlväggen består av tre lager (Figur 1). Närmast blodet ligger ett encelligt skikt av endotelceller som tillsammans med proteoglykaner och bindväv bildar Tunica Intima. Därefter kommer Tunica Media som är rikt på glatta muskelceller, längst ut finns Tunica Adventitia som är ett bindvävsskikt där blodförsörjningen och nerverna till kärlväggen finns. Aortans kärlvägg har elastiska fibrer som utvidgas vid pulsslagen och fungerar som en buffert till trycket mellan systole och diastole i hjärtat (Lind, 2005).

Figur 1. Kärlväggen består av tre lager.

Ateroskleros

Ateroskleros betyder grötig förhårdnad. Den till början mjuka inlagring av fett i artärernas intima utvecklas med åren till en hård förkalkad plaque. Detta plaque växer i storlek under årens gång (Järholt et al, 2002). Ateroskleros är en

civilisationssjukdom. Urbanisering och industrialisering påverkar människans levnadsbetingelser på olika sätt som påverkar matvanor ( kost med hög andel socker och fett och lågt fiberinnehåll) och fysisk aktivitet (stillasittande arbete, bil till och från jobb, stillasittande aktiviteter som TV och datorer) som i sin tur påverkar hälsan i hjärta och kärl. Rökning bidrar även en stor del till

aterosklerosprocessen (Rosengren, 2009). Ateroskleros drabbar framförallt större artärer vid delningar och kärlavgångar. Vanligaste platser är vid bäckenets och lårens artärer, karotisbifurkationen, hjärtats kranskärl och nedre bukaorta (Järholt et al, 2002).

Figur 2. Ett aneurysm är ett säckliknande utvidgning av artären.

Bukaortaaneurysm

Ett aneurysm är en säckliknande utvidgning av artären (Figur 2) (Swedenborg et al. 1999). Aneurysm är oftast asymtomatiska och uppkommer genom

kombinationer av högt kolesterol och rökning som ger en inflammation i

kärlväggen (ateroskleros) kombinerat med det mekaniska trycket relaterat till högt blodtryck. En genetisk faktor spelar även stor roll (Gottsäter, 2005). På grund av detta uppmanas manliga släktingar till personer med aortaaneurysm att genomgå ultraljud (Risberg, 2004). En aorta med diameter på >30 mm räknas som ett aneurysm (Jogestrand et al. 2002). Aneurysmet kan successivt öka i tillväxt vilket i sin tur kan leda till ruptur och en diameter på 50 mm ökar rupturrisken markant.

Tunica Intima Tunica Intima Tunica Media Tunica Adventitia Normal Aneurysm

Vid ruptur avlider 50 % av patienterna innan de når sjukhuset och 50 % av de resterande avlider under operation vilket innebär en mortalitet på 75 % vid ruptur (SBU, 2008).

Behandling

Rekommendationen är att bukaortaaneurysm bör behandlas vid en diameter som överstiger 55mm. Det finns idag två typer av behandlingsmetoder:

 Öppen operation där det sjukliga kärlsegmentet ersätts av en graft i tyg som sys fast ovan och under aneurysmet (görs endast enstaka om året på Skånes Universitets Sjukhus i Malmö).

 Endovascular Aneurysm Repair (EVAR) är idag den vanligaste behandlingsmetoden på SUS i Malmö där graft förs in i aneurysmet genom ljumskpulsådrarna med hjälp av katetrar. Graften sätts fast med metalliska stentar och därför kallas det för stentgraft. (Malina & Pettersson, 2011)

Aortascreening

Sedan 2006 har screening verksamhet av AAA successivt ökat i hela Sverige för att så gott som 90 % av Sveriges 65-åriga män nu är inkluderade i

screeningprogram (Wanhainen, 2011). Den sammanställda forskningen inom området visar att på sikt leder screening till mindre akuta operationer och fler elektiva operationer. Det minskar dödligheten kostnadseffektivt med 50-80 procent då de akuta operationerna minskar och även den dyra intensivvården. Det finns dock en rad etiska aspekter att beakta såsom människovärde och integritet vid all form av screening verksamhet. Så även för screening av AAA då

symtomfria personer erbjuds utredning för en sjukdom i ett tidigt stadium. De kan gå från friska till sjuka individer på bara några minuter vilket kan ge en rad psykosociala konsekvenser och påverka livskvaliteten negativt. Speciellt de individer som får konstaterat att de har ett litet aneurysm (3-5 cm) som behandlas konservativt med regelbundna kontroller av aneurysmets tillväxt (SBU, 2008). Sjuksköterskan har här en viktig roll i ge stöd och saklig information till dem som fått besked om ett aneurysm (Malina & Pettersson 2011).

En viktig del i de etiska aspekterna är självbestämmande (autonomi). En människa skall inte tvingas att göra denna undersökning (SBU, 2008).

Enligt WHO, är riktlinjerna för att rättfärdiga screening:

 Sjukdomen skall vara en del av ett hälsoproblem vars naturliga historia, inkluderad uppkomsten från latent till konstaterad sjukdom, är tillräckligt förstådd. Sjukdomen skall ha en igenkännbar latent eller tidig

symptomatisk fas.

 Det skall finnas ett passande sätt att diagnostisera som är tillgänglig, ofarlig och accepterande av den population man undersöker. Det skall även finnas en nationell policy för testresultat och standard.

 Där skall finnas en accepterad och etablerad behandling eller intervention för de personer som har åkomman och faciliteter för behandling skall finnas.

 Kostnaden för hittande av sjukdomsfallet (inkluderat diagnos och

behandling) skall bli ekonomiskt balanserad i relation till rimlig utgift på medicinsk vård i helhet. (Holland et al, 2006)

Enligt Bergqvist et al (2008) innefattar screening för aortaaneurysm alla dessa kriterier men att det vetenskapliga underlaget ännu så länge bara kan påvisa vinster för män runt 65 år. När det gäller kvinnor är förekomsten av AAA betydligt lägre än hos män vilket medfört att det hittills har bedömts inte vara kostnadseffektivt att screena kvinnor för AAA.

Hälsa och Ohälsa

Enligt WHO:s definition är hälsa: ”ett tillstånd av fullkomligt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, inte endast frånvaro av sjukdom”

(http://www.who.int/suggestions/faq/en/index.html )

Det finns ett samband mellan social miljö och ohälsa (Svensson, 1993). Ohälsa kan bero på:

 Att individen inte ingår i sociala nätverk. Dödligheten är 1,5 till 3 ggr så hög hos dem som är ensamma jämfört med dem som är gifta eller ingår i andra sociala sammanhang.

 Stress kombinerat med bristande kontroll, t.ex. i arbetssituationer.

 Vilket kön individen har. Män har större dödlighet än kvinnor i alla åldrar. Anledningen kan vara att kvinnor bryr sig mer om sin hälsa och söker vård oftare.

 Klasskillnader vilket har debatterats och är inte riktigt fastställt om det verkligen bidrar till ohälsa (Svensson, 1993).

De viktigaste psykosociala faktorerna som kan leda till kardiovaskulära sjukdomar har visat sig precis som ovan bero på:

 Låg socioekonomisk status

 Stress i arbete och familjeliv

 Isolering, bristande socialt nätverk

 Depression (Rosengren, 2009).

Sjuksköterskor har en viktig roll i hälsofrämjande arbete. En patient skall motiveras till egenvård och eget ansvar, där sjuksköterskan hjälper till att minimera risker för att utveckla en sjukdom (Tingström, 2009). Rökning, överkonsumtion av socker och fett, stillasittande livsstil utan motion är en stor bidragande faktor till hjärtkärlsjukdomar. Det är därför viktigt med primär prevention hos friska och sekundär preventiva insatser med

riskfaktorsintervention till hypertoniker, diabetiker och postinfarktpatienter (Nilsson, 2005). Detta kan göras med hjälp av motiverande samtal eller

gruppinformation för t.ex. högt blodtryck, rökstopp och fetma (Tingström, 2009). Sjuksköterskan har tillsammans med övriga medlemmar i kärlteamet ett ansvar för att informera och undervisa patienter i egenvård och livsstilsförändring för att minska och förhindra en ökad utbredning av aterosklerossjukdomen (Nilsson, 2005).

Screening av kardiovaskulära sjukdomar

I Brosnan et al. studie (2009) kallades män till screening för kardiovaskulära sjukdomar som högt blodtryck, rökning, BMI, kolesterol, diabetes och även AAA. Männen var uppdelade i två grupper i åldern 55-64 år (568st) och 65-75 år

(336st). En jämförande studie gjordes för att se om det fanns någon signifikant skillnad i grupperna. Studien visade att personer i den yngre gruppen hade

betydligt högre blodfetter, högre BMI och högre blodtryck än personerna i den äldre gruppen och även odiagnostiserad diabetes. Brosnan et al (2009)

rekommenderade att införa screeningprogram för att upptäcka kardiovaskulära sjukdomar.

Livskvalitet och hälsa hos personer med AAA

Tidigare studier har visat att män med aortaaneurysm har lägre livskvalitet och lägre hälsa än friska personer. Wanhainen et al. (2004) gjorde en studie i Sverige på män och kvinnor med AAA och en kontrollgrupp för att se skillnad i hur livskvaliteten var före och efter aortascreening. Resultatet visade att 12 månader senare mådde vissa patienter som fick aneurymsbesked sämre än innan. Spencer et al. (2009) undersökte relationen mellan självskattad hälsa och icke

diagnostiserat AAA. I denna studie fick alla män under en fem månaders period fylla i ett hälsoformulär före ultraljudet som bestod av fem frågor om

hälsotillstånd. Av dessa hade 145 män AAA och 1864 personer hade normal aorta. I formulären var resultatet av självskattad hälsa markant lägre hos män med AAA jämfört med dem som hade normal aorta. De som hade AAA rökte mer och tränade mindre än normalgruppen. Fler av männen med AAA hade också

anamnes med hjärtkärlbesvär jämfört med kontrollgruppen (a.a).

Eftersom screening av AAA är en relativt ny företeelse i Sverige har det inte gjorts många studier som försökt kartlägga hälsa, livsstil och demografi i förhållande till upptäckten av ett AAA. I Wanhainen et al’s studie 2004 var det endast 24 (AAA) respektive 45 (kontrollgrupp) personer som undersöktes. Genomgång av tidigare forskning inom området antyder att det fortfarande är oklart huruvida hälsa och livsstil skiljer sig åt mellan personer som i samband med screening upptäcks ha AAA och de med normal aorta.

SYFTE

Studiens syfte är att kartlägga självrapporterat hälsotillstånd och rökvanor hos patienter som via screening diagnostiserats med aortaaneurysm i jämförelse med män med normal aorta.

METOD

Studien är en deskriptiv tvärsnittsstudie som bygger på självskattade hälsoformulär som fyllts i en gång (Polit & Beck, 2004).

Urval

Urvalet bestod av alla män födda 1945 som diagnostiserats med AAA och lika många slumpmässigt utvalda män med normal aorta. Männen hade genomgått screening för aortaaneurysm med ultraljud på SUS i Malmö. Fram till 2011-12-31 hade 7512 män kallats till screening och 5907 hade hörsammat kallelsen. Av dessa har knappt 2 % (n=65) diagnostiserats ha AAA. Cirka 10 % av de diagnostiserade AAA uppgick till en sådan diameter att de erbjöds operation direkt. Totalt av männen som hade AAA var det 55 stycken hade fyllt i ett hälsoformulär vilket ger ett bortfall på 15 %. I kontrollgruppen med normalvid aorta hade 3156 stycken fyllt i hälsoformulär. Urvalet av män med normal aorta valdes ut utifrån databasen med redan registrerade formulär. Beslutet togs att slumpmässigt välja ut vart 30:e hälsoformulär vilket gav en grupp på 105 personer. Inklusionskriterierna var:

 Män födda 1945

 Ifyllt hälsoformulär

Datainsamling

Fyra sjuksköterskor på kärlkliniken vid Skånes universitetssjukhus (SUS) i Malmö utbildades internt i teori och praktik kring ultraljud av bukaorta. Examinationen av sjuksköterskorna gjordes av en extern examinator från röntgenkliniken. För närvarande är det 8 sjuksköterskor som har

ultraljudsutbildningen och ansvarar för en screeningmottagning måndag till

fredag. Dessa sjuksköterskor ansvarade för att data samlades in från hälsoformulär (bilaga 1) som 65-åriga män har fått hem i sin brevlåda tillsammans med kallelse till screening. Männen hade fyllt i formuläret hemma och tagit med sig det till screeningmottagningen där det sedan samlats in av tjänstgörande

screeningsjuksköterska.

Instrument

Data utgörs av de hälsoformulär (bilaga 1) som männen fyllt i inför sitt besök på screeningmottagningen och som finns i ett register (FileMaker) som upprättats för screeningverksamheten. Hälsoformuläret togs fram och utvecklades av ansvarig forskningsläkare på screeningverksamheten. I hälsoformuläret finns frågor om vikt, längd, utbildningsnivå, civilstånd, aortaaneurysm i släkten, rökning, andra sjukdomar, vilka mediciner de använder och till slut en fråga om de kan beskriva sitt hälsotillstånd med egna ord (bilaga 1).

Analys

Data analyserades manuellt i antal och procent mellan män med AAA och de med normal aorta (Ejlertsson, 1992). All data har hämtats från hälsoformulären som finns i FileMaker (ett databasregister) och har sedan beräknats i procent manuellt.

Männens kommentarer har analyserats med av inspiration av Polit & Becks (2004) innehållsanalys. Alla kommentarerna lästes först igenom för att hitta mönster med liknande innehåll. Kommentarer med liknande innebörd jämfördes sedan och delades in i tre kategorier; ”ett bra liv”, ”andra sjukdomar” och ”en sliten och trött kropp”. De valda kategorierna har därefter bearbetats och till sist har en sammanflätning gjorts för att få en helhetsbild av kommentarerna.

Etiska överväganden

Studien är en del i ett större forskningsprogram som är kopplat till AAAscreening på kärlkliniken SUS i Malmö där etiskt tillstånd är beviljat av den regionala etiska prövningsnämnden i Lund (diarienr 2010/239). Enligt Vetenskapsrådet (2002) har personer rätt till autonomi (självbestämmande) och deltagarna fick information om att det var helt frivilligt att fylla i hälsoformulären som lämnas in på

aortascreeningen och informerat samtycke har inhämtats under besöket. Vid presentation av studieresultat avslöjas inte patienternas identitet för utomstående och författaren som har tagit del av identiteten följer sekretesslagen (1980:100). Enligt Polit & Beck (2004) bör namn ersättas med kodnummer som förstörs när de inte längre används. Alla uppgifter och identifierbara personer har antecknats, lagrats och avrapporterats på ett sådant sätt att enskilda människor ej kan

identifieras av utomstående. I synnerhet gäller detta uppgifter som kan uppfattas vara etiskt känsliga. Detta innebär att det skall vara praktiskt omöjligt för

RESULTAT

I tabell 1 visas bakgrundsfakta hos männen med AAA jämfört med kontrollgruppen. I gruppen män med diagnostiserat AAA varierar aneurysmstorleken från 30 mm upp till 90 mm.

Bakgrundsfaktorer

Resultatet visade att av de män som led av AAA hade 36 % gått grundskola i jämförelse med kontrollgruppen där 25 % hade gått grundskola. Vidare hade 7 % i AAA-gruppen eftergymnasial utbildning jämfört med 35 % i kontrollgruppen. När det gällde civilstatus var 75 % av männen med AAA sammanboende eller gifta jämfört med 85 % av kontrollgruppen. Hereditet för aortaaneurysm rapporterades av 5 % av männen som diagnostiserats med AAA. I två fall var det fadern som hade haft aneurysm och i ett fall modern. I kontrollgruppen uppgav 10 % att det fanns hereditet för aneurysm. I 8 fall hade fadern haft aneurysm, ett fall fastern, ett fall brodern och i ett fall morbrodern.

Riskfaktorer och andra sjukdomar

Både männen med AAA och de med normal aorta rapporterade förekomst av hjärtkärlsjukdomar. Drygt hälften (62 %) av männen med AAA hade problem med hypertoni jämfört med kontrollgruppen där 41 % hade besvär och nästan hälften av männen med AAA (42 %) hade problem med hyperlipedemi jämfört med kontrollgruppen (22 %). Fler övriga sjukdomar (42 %) rapporterades av männen med AAA än av kontrollgruppen (28 %) (tabell 1).

Tabell 1 Bakgrundsfakta hos personer med AAA >30mm respektive normal aorta Män med AAA >30mm n=55 (%) Män med normal aorta <30mm n=105 (%) Utbildning Grundskola Gymnasieskola Yrkesskola Universitet 20 (36) 16 (29) 12 (22) 7 (13) 26 (25) 14 (13) 28 (27) 37 (35) Civilstatus Gift Skild Änkling Sammanboende Ensamboende Särbo 35 (64) 8 (14) 1 ( 2) 6 (11) 5 ( 9) 0 73 (69) 9 ( 9) 4 ( 4) 15 (14) 2 ( 2) 2 ( 2) Hereditet Ja Nej Inget svar 3 ( 5) 49 (89) 3 11 (10) 90 (86) 4 Sjukdomar Kärlkramp Hjärtinfarkt Hypertoni Hyperlipedemi Stroke Claudicautio Amputerad Tidigare kärlopererad Annan kärlsjukdom Astma/KOL Annan lungsjukdom Diabetes Njursvikt Reumatisk sjukdom Cancer Annan sjukdom 7 (13) 8 (15) 34 (62) 23 (42) 5 ( 9) 2 ( 4) 0 7 (13) 7 (13) 6 (11) 3 ( 5) 9 (16) 1 (2) 6 (11) 7 (13) 23 (42) 6 ( 6) 4 ( 4) 43 (41) 23 (22) 5 ( 5) 0 1 ( 1) 10 (10) 8 ( 8) 4 ( 4) 3 ( 3) 14 (13) 1 ( 1) 6 ( 6) 10 (10) 29 (28)

I gruppen med diagnostiserat AAA fanns personer med ett BMI på 30 eller där över (36 %). Motsvarande resultat i kontrollgruppen var 13 %. Den största andelen i AAA gruppen (13 %) hade ett BMI på 31. I kontrollgruppen låg de flesta kring ett BMI runt 25- 28 (48 %) (figur 3). Normal BMI är 18,5 – 24,9.

0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 17 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 39 40 43

BMI = Body Mass Index

A n ta l i p ro ce n t % AAA >30mm normal <30mm

Figur 3: Body Mass Index fördelat i de båda grupperna

I gruppen med AAA så uppgav att 47 % att de rökte. I kontrollgruppen uppgav 12 % av deltagarna att de rökte. Av männen med diagnostiserat AAA uppgav 47 % att de hade rökt tidigare och i kontrollgruppen var det 54 % som uppgav tidigare rökning (figur 4).

0 10 20 30 40 50 60 Röker Tidigare rökt Rökvanor A nt al i pr oc e nt % AAA >30mm Normal <30mm

I kontrollgruppen var det jämnt fördelat hur många år de hade rökt där den största gruppen på 10 % hade rökt i 20 år. I gruppen med AAA hade den största andelen män rökt i 40 (20 %) respektive 50 (33 %) år. (figur 5) 0 5 10 15 20 25 30 35 20 år 25 år 30 år 35år 40år 45 år 50 år Antal år av rökning A nt al i pr oc e nt % AAA >30mm Normal <30mm

Figur 5: Antal år av rökning fördelat i de båda grupperna

Beskrivning av hälsotillstånd

På den sista frågan i hälsoformuläret som lyder – ”Hur skulle du vilja beskriva ditt nuvarande hälsotillstånd med dina egna ord” gav 93 % av männen med AAA kommentarer om sitt hälsotillstånd och för kontrollgruppen var det 92 % som gav kommentarer.

Ett ”bra liv”:

I många av kommentarerna fanns formuleringar kring att männen mådde bra. I kontrollgruppen var det 68 (70 %) som uppgav att de hade ett rätt bra liv medan i AAA gruppen var det 28 (55 %). I själva kommentarerna kunde inte ses någon skillnad mellan de som hade AAA eller normal aorta.

I båda grupperna uttryckte många att det var viktigt med ett aktivt liv för att må bra.

”Är en aktiv pensionär både fysiskt och psykiskt vilket jag tror är viktigt. Därför kan jag tycka att jag är vid god hälsa.”(man med AAA)

”Tycker jag är bra för min ålder, ute och vandrar 1-2 timmar varje dag oavsett väder och vind. Lite ont i vänster knä men annans inget.” (man med AAA)

”Mår alldeles utmärkt. Tränar regelbundet och har gått ner 10kg det senaste

året.”(man ur kontrollgruppen)

”Jag lever ett aktivt liv utan krämpor och tänker inte på sjukdomar” (man ur

”Andra sjukdomar”:

I båda grupperna uppgav männen att de led av olika andra sjukdomar även om männen med AAA i högre utsträckning hade uppgett fler sjukdomar (Tabell 1). Det kunde vara sjukdomar som MS, gikt, diabetes och stroke. Vissa hade problem med stress, magbesvär, högt blodtryck och även skador i rygg, armar och ben. Det kunde även röra sig om besvär med hjärtat:

”Frånsett det jag upplever som kraftiga hjärtslag vilket inte blir värre med ansträngning. Känns mest i vila… är det bra.” (man med AAA)

”Bröstkramp vid ansträngning.” (man ur kontrollgruppen)

Andra kommentarer kunde röra sig om problem med andningsorganen eller olika typer av smärta och värk:

”Ont i leder, andfåddhet vid ansträngning. Ofta irritation i halsen med torr hosta med slem oftast på morgonen.” (man med AAA).

”Mycket värk i hela kroppen…” (man med AAA).

”Relativt bra med lite smärtkrämpor i axlar, armar och knän.” (man ur

kontrollgruppen).

”En sliten och trött kropp”

I båda grupperna svarade många att kroppen var sliten vid 65-års ålder på olika sätt. Det kunde yttra sig som trötthet i kroppens leder:

”Har ont i leder ibland men annars känns allt bra.” (man med AAA) ”Okej, men vid hårdare arbete märks det i lederna.” (man med AAA)

”Dålig rörelseförmåga på grund av sliten rygg, ben och höft höger sida.” (man ur

kontrollgruppen)

Eller så uppgav de att de hade dålig kondition:

”Hyfsat. Dock oftare trött än för något år sedan. Konditionen är knappast i topp, kanske tröttheten beror på det. Som vanligt i min ålder. Ett dåligt knä och ryggont ibland.” (man med AAA)

”Relativt gott men har ofta en obefogad trötthet samt dålig kondition” (man ur

kontrollgruppen)

Medan andra helt enkelt skrivit att de kände sig slitna, trötta och ibland deprimerade:

”Som jag förtjänar.” (man med AAA) ”Sliten, depressioner.” (man med AAA) ”Skit.” (man ur kontrollgruppen)

”Sömnbrist, trötthet, deprimerad. Svaghet i andningen. Lätt att enervera.” (man

ur kontrollgruppen)

METODDISKUSSION

För att studien inte skulle bli för stor och ta för lång tid så beslutades det att slumpmässigt välja endast var 30:e man i kontrollgruppen för att få ett hanterligt resultat. Det totala urvalet kan anses vara relativt litet jämfört med studien av Spencer et al (2009). Kontrollgruppen på 105 personer ger kanske inte det resultat som om alla 3156 personer hade varit med i studien men kan ändå ge en inblick hur förhållandet är mellan AAA-gruppen och kontrollgruppen. Däremot är det svårt att uttala sig om de skillnader som kan ses mellan grupperna utgör verkliga skillnader och inte slumpmässiga skillnader då inga jämförande statistiska analyser genomförts och inga signifikansvärden redovisas (Ejlertssson, 1992). Resultatet får därför tolkas med en viss försiktighet.

Det hade varit intressant att visa medelvärdet på de funna aneurysmen men pga. brist på data visas endast minst och störst mått på aneurysmen.

För den öppna frågan om hälsotillstånd så räcker det enligt Polit & Beck (2004) med ett mindre antal personer som skall undersökas i en kvalitativ studie för det är inte proportionerna som analyseras utan innehållet.

Användande av självrapporterat hälsotillstånd via enkät kan ge felaktiga uppgifter. Människor kan ha olika förmågor att läsa och skriva som kan påverka enkäten. Vid en intervju kan intervjuaren förklara frågorna mer ingående för att undvika missförstånd som kan ge fel resultat i studien (Polit & Beck, 2004). Vid ifyllande av vikten och längd på hälsoformuläret vet vi inte om personen i fråga har vägt sig på en våg där hemma eller om de har gissat sin vikt och längd vilket i sin tur påverkar tillförlitligheten av BMI värdet. Vid en enkät är det lättare att svara ”jag vet inte” eller helt enkelt hoppa över en fråga än om frågan blir ställd i en

intervjusituation. Problemet med en enkät är även att man inte vet om det är personen i fråga som har fyllt i enkäten eller om någon vän eller släkting har hjälpt till att fylla i (Polit & Beck, 2004). När det gäller frågan om hereditet till aortaaneurysm är det svårt att se om resultatet gav något då denna fråga kan missförstås genom att de svarar att anhöriga har haft aneurysm men kanske inte riktigt vet var aneurysmet satt. Eller att de har svarat i hjärnan eller t.ex. ljumsken som inte är samma som bukaortan. Om männen har uppfattat frågan rätt eller om de riktigt vet att den anhörige har haft en bukaortaaneurysm går inte att bevisa. Hälsoformuläret var utvecklat just för studiens ändamål och utgörs inte av något vedertaget validerat (man mäter det man vill mäta) och reliabilitetstestat

(tillförlitligheten i mätningen) instrument. Huruvida instrumentets konstruktion är korrekt kan påverka om slutsatserna är korrekta och om slutsatserna har ett

orsakssamband (Polit & Beck, 2004). Det finns dock inget vedertaget instrument tillgängligt för ändamålet och då syftet var att kartlägga demografi och livsstil kan den här typen av bakgrundsfrågor vara tillräckliga. När det gäller upplevelse av hälsa däremot finns ett flertal etablerade hälsoformulär som hade kunnat användas för att spegla hälsa och livskvalitet på ett mer uttömmande sätt. På grund av nödvändigheten att ha få frågor för att kunna göra utskick tillsammans med kallelsen till screening fick denna avvägning göras.

RESULTATDISKUSSION

Resultatet visade att män i AAA-gruppen levde ensamma jämfört med männen i kontrollgruppen. Att vara skild och ensamboende bland de med AAA kan kanske vara en anledning till förekomsten av AAA då risken ökar att få kardiovaskulära sjukdomar vid isolering och bristande socialt nätverk (Rosengren, 2009). I studien av Empana et al (2008) undersöktes sambandet mellan hjärtstopp och civilstatus. Resultatet visade att efter tagit hänsyn till andra riskfaktorer så var det vanligare att få hjärtstopp om man var skild, änka/änkling eller ensamstående. Vidare visade resultatet i föreliggande studie att en stor del av männen i AAA-gruppen endast gått grundskolan medan de i kontrollgruppen hade gått på universitet/högskola, vilket är intressant. Detta skulle möjligen kunna resultera i en skillnad i

socioekonomiskt status. En studie av Reinier et al (2011) undersökte relationen mellan socioekonomiskt status och hjärtstopp på 9235 personer i USA och Kanada. Resultatet visade att hjärtstopp i fattiga kvarter var mer förekommande än i rikare områden. Även i England gjordes en studie på kvinnor där resultatet visade att om de som bodde i fattiga kvarter hade större risk att utveckla

hjärtsjukdomar än de som levde i mer välbärgade områden (Lawlor et al, 2005). Då den vanligaste orsaken till AAA i likhet med hjärtinfarkt är arteroskleros kan en tolkning vara att ensamstående och personer med lägre socioekonomisk status i större utsträckning lever ett ohälsosamt liv som i sin tur kan bidra till utvecklingen av ateroskleros och hjärt-kärlsjukdomar. Dock har denna aspekt inte undersökts i föreliggande studie och därför kan inga slutsatser dras kring samband mellan socioekonomiskt status och utvecklingen av AAA. Sammantaget antyder dock resultatet från föreliggande och tidigare studier att det är viktigt som sjuksköterska att kunna identifiera ensamstående sårbara individer. Detta för att kunna ge det extra stöd i form av information och utbildning i egenvård som kan kompensera frånvaro av stöd till ett hälsosammare liv från närstående.

I hälsoformuläret rapporterade även männen med AAA andra sjukdomar jämfört med männen i kontrollgruppen. Där var männen med AAA representativa i alla sjukdomsgrupperna. I studien av Spencers et al (2009) hade männen med AAA fler kardiovaskulära sjukdomar än kontrollgruppen. Singh et al (2001) undersökte förekomst av eventuella riskfaktorer för AAA under åren 1994-1995 på över 6000 personer, både män och kvinnor vilket visade att alla riskfaktorer som påskyndade ateroskleros även innebar en större risk att utveckla AAA. Det kan även förklara det faktum att i föreliggande studie var BMI hög i AAA-gruppen, där många även gått över gränsen till fetma. Männen med AAA som led även av höga blodfetter och högt blodtryck. Kombinerat med övervikt kan detta leda till kardiovaskulära sjukdomar som i sin tur kan leda till utveckling av AAA. Resultatet visar

betydelsen av att som sjuksköterska stötta och motivera patienter till bättre livsföring med motion och kost som kan förebygga kardiovaskulära sjukdomar. Att skriva ut fysisk aktivitet på recept skulle kunna vara ett sätt att hjälpa patienterna.

Att rökningen har påverkat aneurysm utvecklingen hos männen med AAA i föreliggande studie är troligt eftersom rökning sedan tidigare är en känd

riskfaktor. Trots att många i kontrollgruppen hade rökt i ca 20 år men slutat så hade det inte hunnit påverka deras bukaorta. Det är därför troligt att om de hade fortsatt att röka kanske de hade tillhört AAA-gruppen. Samma resultat visade även studien av Singh et al (2001) där antalet år av rökning påverkade

förekomsten av AAA. Antalet cigaretter om dagen var inte den största risken utan ju längre de hade rökt desto större risk för AAA då oddsen ökade från 1,4 % till 8 % (a.a.). Sammantaget påvisar detta betydelsen av att sätta in preventiva åtgärder, både primära och sekundära för att minska rökningen. Olika insatser både på en samhällsnivå och lokal nivå behövs, exempelvis i form av antirökkampanjer ute på vårdcentraler och skolor. Som sjuksköterska i primärvården kan information ges till patienter med redan märkbara riskfaktorer. Till patienter med

diagnostiserat AAA som fortfarande röker bör rökavvänjning erbjudas till alla. I studien av Spencer et al (2009) visade AAA-gruppen att de hade ett sämre självskattat hälsotillstånd mätt med ett vedertaget frågeformulär med tre

validerade instrument men i föreliggande studie svarade männen enbart på frågan hur de ville beskriva sitt nuvarande hälsotillstånd. Svaren var dock mycket snarlika både i AAA-gruppen och i kontrollgruppen. Risken med en enda öppen fråga av den här typen är att inte alla dimensioner hälsa (fysisk, psykisk, social) inkluderas i patienternas svar vilket kan vara en andledning att inga direkt utstickande resultat kunde påvisas. Frågan gav dock en viss inblick i hur många 65-åriga män mår, där vissa mådde bra medan andra mådde sämre och det beskrevs på olika sätt. Fördelen med en öppen fråga är att den som skriver har möjlighet att skriva vad han vill. Detta kan även vara begränsande för vissa som har svårt att uttrycka sig. Här är det möjligt att användande av ett specifikt hälsoformulär gett en mer uttömmande bild av männens hälsotillstånd där

eventuella skillnader mellan grupperna varit möjliga att se. Det är därför svårt att i föreliggande studie dra några säkra slutsatser när det gäller upplevt hälsotillstånd hos män med AAA.

SLUTSATS

Sammantaget antyder resultatet möjligvis att vissa riskfaktorer som leder till ateroskleros även kan leda till utvecklingen av abdominellt aorta aneurysm (AAA) vilket har konstaterats i tidigare refererade studier. Denna kunskap kan utgöra en bas dels för primär preventivt arbete redan hos unga människor för att undvika aterosklerosutveckling och utvecklingen av AAA och dels för sekundär

preventiva åtgärder för att förhindra och motverka aneurysmtillväxt.

Sjuksköterskan har här en viktig roll i att motivera och ge stöd till patienter för att få en bättre livsföring gällande rökning, motion och kost. Vidare kan föreliggande studie ge en bild av behovet av ev. kompletterande insatser såsom psykosocialt stöd till män med AAA som diagnostiserats via screening. Mer

omvårdnadsforskning kring aortascreening behövs, med ett mer ingående hälsoformulär för att ge en större inblick i medelålders män upplevelse av hälsa och livskvalitet.

REFERENSER:

Bergqvist, D, Björck, M, Wanhainen, A (2008) Abdominal aortic aneurysm – to screen or not to screen. Eur J Vasc Endovasc Surg 35: 13-18

Brosnan, M, Collins, CG, Moneley, DS, Kelly, CJ, Leahy, AL (2009) Making the case for cardiovascular screening in Irish males: detecting of abdominal aortic aneurysms, and assessment of cardiovascular risk factors. Eur J Vasc Endovasc

Surg 37: 300-304

Ejlertsson, G (1992) Grundläggande statistik – med tillämpningar inom

sjukvården. Författaren och Studentlitteratur AB Lund.

Empana, JP, Jouven, X, Lemaitre, R, Sotoodehnia, N, Rea, T, Raghunathan, T, Simon, G, Siscovickc, D (2008) Marital status and risk of out-of-hospital sudden cardiac arrest in the population. Eur J Cardiovasc Prev Rehabil 15: 577-582 Gottsäter, A (2005) Aortaaneurysm och dissektion. I: Lindgärde, F, Thulin, T, Östergren, J (Red.) Kärlsjukdomar – lärobok i medicinsk angiologi. Författarna och Studentlitteratur AB Lund.

Holland, WW, Stewart, S, Masseria, C (2006) Policy Brief Screening in Europe. World Health Organization and European Observatory on Health Systems and Policies

Jogestrand, T & Rosfors, S (2002) Klinisk fysiologisk kärldiagnostik. Författarna och Studentlitteratur AB Lund.

Järhult, J & Offenbartl, K (2002) Kirurgiboken, vård av patienter med kirurgiska,

urologiska och ortopediska sjukdomar. Författarna och Liber AB Stockholm.

Lawlor, DA, Smith, GD, Patel, R, Ebrahim, S (2005) Life-course socioeconomic position, area deprivation and coronary heart disease: findings from the British women’s heart and health study. Am J Public Health 95: 91-97

Lind, L (2005) Blodkärlens anatomi och fysiologi. I: Lindgärde, F, Thulin, T, Östergren, J (Red.) Kärlsjukdomar – lärobok i medicinsk angiologi. Författarna och Studentlitteratur AB Lund.

Malina, M, Pettersson, M (2011) Behandling och omvårdnad. I: Wann-Hansson, C, Gottsäter, A, Lindblad, B (Red.) Vård och behandling vid kärlsjukdomar. Författarna och studentlitteratur AB Lund

Nilsson, PM (2005) Rökning och hjärt-kärlsjukdom. I: Lindgärde, F, Thulin, T, Östergren, J (Red.) Kärlsjukdomar – lärobok i medicinsk angiologi. Författarna och Studentlitteratur AB Lund.

Polit, DF & Beck, CT (2004) Nursing research principles and methods. 7th ed. Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.

Reinier, K, Thomas, E, Andrusiek, DL, Aufderheide, TP, Brooks, SC, Callaway, CW, Pepe, PE, Rea, TD, Schmicker, RH, Vaillancourt, C, Chugh, SS,

Resuscitation Outcomes Consortium Investigators (2011) Socioeconomic status and incidence of sudden cardiac arrest. CMAJ 10: 1705-1712

Resch, T (2011) Patofysiologi och epidemiologi. I: Wann-Hansson, C, Gottsäter, A, Lindblad, B (Red.) Vård och behandling vid kärlsjukdomar. Författarna och studentlitteratur AB Lund

Risberg, B (2004) Kärlkirurgi. I: Andersson, A, Jeppson, B, Lindholm, C, Rydholm, A, Ulander, K (Red.) Kirurgiska Sjukdomar, patofysiologi, handling,

specifik omvårdnad. Författarna och Studentlitteratur AB Lund.

Rosengren, A (2009) Hjärt-kärlsjukdomarnas epidemiologi. I: Lindgärde, F, Thulin, T, Östergren, J (Red.) Kärlsjukdom, vaskulär medicin. Författarna och Studentlitteratur AB Lund.

Sekretesslagen 1980:100

SBU (2008) Screening för Bukaortaaneurysm. SBU Alert Rapport 4, 2008-09-17

Singh, K,Bønaa, KH,Jacobsen, BK, Bjørk, L, Solberg, S (2001) Prevalence of and risk factors for abdominal aortic aneurysms in a population-based study, the Tromsø study. Am J Epidemiol 154: 236-244

Spencer, CA, Norman, PE, Jamrozik, K, Tuohy, R, Lawrence-Brown, M (2004) Is screening for abdominal aortic aneurysm bad for your health and well-being?

ANZ J. Surg 74: 1069-1075

Svensson, R (1993) Samhälle, medicin, vård – en introduktion till medicinsk

sociologi. Författaren och Studentlitteratur AB Lund.

Swedenborg, J & Stenbaek, J (1999) Bukaortaaneurysm. I: Olofsson, P & Wahlberg, P (Red.) Akut kärlkirurgi. Författarna och Studentlitteratur AB Lund. Tingström, P (2009) Information och utbildning. I: Edberg, AK & Wijk, H (Red.)

Omvårdnadens grunder, hälsa och ohälsa. Författarna och Studentlitteratur AB

Vetenskapsrådet (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Vetenskapsrådet

(http://cm.e-line.nu/servlet/us_pyra?wts.PAGE=h_ix3.htm&wts.ACTION=loginguest&p=H). Wanhainen, A (2011) Aortaaneurysm- diagnostik och screening. I:

Wann-Hansson, C, Gottsäter, A, Lindblad, B (Red.) Vård och behandling vid

kärlsjukdomar. Författarna och studentlitteratur AB Lund

Wanhainen, A, Rosén, C, Rutegård, J, Bergqvist, D, Björck, M (2004) Low quality of life prior to screening for abdominal aortic aneurysm: a possible risk factor for negative mental effects. Ann Vasc Surg 18: 287-293

Bilaga 1

Hälsoformulär

Inför undersökningen av din kroppspulsåder ber vi dig fylla i detta hälsoformulär, och ta med det till undersökningen. Frågorna i detta formulär syftar till att få en bild av din hälsa. Ifyllandet av formuläret är frivilligt.

Datum för ifyllande av formulär:………. Personnummer:... Namn:... Telefon:………...…….Postnummer:…..…………. _____________________________________________________________________ Längd …………..cm Vikt...kg Födelseort………. Födelseland……… Vad har ditt huvudsakliga yrke

varit?……….

Vilket är din högsta utbildningsnivå? Grundskola eller motsvarande

□

□

□

□

Vilket är ditt civilstånd? Gift

□

□

□

□

□

□

Hur många barn har du? ...st

Har du någon släkting som har/ har haft pulsåderbråck? Nej Ja Om ja, hur är eller var ni släkt?………..………

Vet du var pulsåderbråcket satt?………..

Har du ett redan känt pulsåderbråck eller är du opererad för ett sådant? Nej Ja Om ja, var sitter/satt

pulsåderbråcket?………..

Är det opererat (Ja/ Nej)?……….. På vilket sjukhus gjordes

operationen?………

pga brustet pulsåderbråck (Ja / Nej)? ………...

Rökning

Röker du? Nej

□

□

□

□

Om du svarat Ja på någon av frågorna:

Hur länge har du rökt?…………år. Slutade röka år………..

Hur många cigaretter per dag röker/te du i genomsnitt?………...st

Om annan typ av tobak, hur många gram tobak röker/te du i genomsnitt per

vecka ………g

Snusar du? Nej

□

□

□

□

Har du eller har du haft besvär av följande sjukdomar? Personnummer:...

Sjukdom Nej Ja Vet

ej Vilket år blev du sjuk? Kärlkramp Hjärtinfarkt Högt blodtryck Höga blodfetter Stroke/ TIA Fönstertittarsjuka Amputation Tidigare kärlopererad Annan hjärt/ kärl sjukdom Vilken? Astma/ Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom (KOL)

Annan lungsjukdom Vilken?

Diabetes/sockersjuka Njursvikt

Reumatisk sjukdom Vilken?

Cancer Vilken?

Annan sjukdom Vilken?

Vilka mediciner använder du?

……… ……… ……… ……… ………

Hur skulle Du vilja beskriva Ditt nuvarande hälsotillstånd med dina egna ord? ……… ……… ……… ……… ……… ……… ……… ……… ………...

Vi tackar på förhand för Din medverkan!!

Anders Gottsäter Docent, Överläkare Forskningsansvarig, aorta screening