Pedagogernas syn på lek i förskolan – lek som ett pedagogiskt redskap i lärandet

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Barn Unga Samhälle

Examensarbete

15 högskolepoäng, grundnivå

Pedagogernas syn på lek i förskolan – lek som

ett pedagogiskt redskap i lärandet

Teacher´s views on play in preschool, as an important educational tool in

learning

Elena Al-Zayat

Lärarexamen 210 hp Handledare: Vanja Lozic Barndoms - och ungdomsvetenskap Examinator: Ingrid Fioretos

Abstract

Titel

Pedagogernas syn på lek i förskolan – lek som ett pedagogiskt redskap i lärandet

Title

Teacher´s views on play in preschool, as an important educational tool in learning

Författare

Elena Al-Zayat

Sammanfattning

Denna studie är resultatet av det arbete som jag har genomfört inom ramen för examensarbetet på lärarprogrammet vid Malmö Lärarhögskola. Syftet med arbetet har varit att se hur pedagogerna på förskolor ser på lek och lärande, att visa på pedagogernas betydelse i leken och lärandet samt att skapa en uppfattning om hur pedagogerna använder sig av leken i ett lärande syfte.

Summary

This study is the result of the work I have done in the educational work for the teacher training programat Malmö University. The purpose of this work was to see how teachers in preschool looks at play and learning, to show the teachers' role in the play and learning and to create a sense of how teachers use the game in a learning purpose.

Nyckelord: Lek, lärande, förskola. Keywords: Play, learning, preschool.

Förord

Under min utbildning, samt i mina praktikperioder, studerade jag förskolans läroplaner (Lpfö 98) lite närmare. Där tar beskrivningen av lek och lärande ett stort utrymme. En hel del litteratur hjälpte mig att skaffa en djupare förståelse kring relationen mellan lek och lärande i ett lärandeperspektiv. Lek är mycket mer än jag kommer ihåg från min barndom. Lek betyder socialisering, samspel och lärande och lärande är ju grunden till vidare utveckling.

Jag vill tacka min handledare Vanja Lozic som har varit ett stort stöd under arbetets gång. Han har kommit med goda tips och idéer och hjälpt mig under hela arbetet. Jag vill även tacka mina intervjupersoner för att de snällt tog sig tid och besvarade mina frågor.

1. Inledning

1.1 Syfte och frågeställningar 2

1.2 Disposition 2

2. Litteraturgenomgång

2.1 Lekens betydelse för lärande 3

2.2 Pedagogernas roll i leken 6

2.3 Genom lek lär barn etik och moral 7

3. Tillvägagångssätt

3.1 Metod 9

3.2 Etiska överväganden 10

3.3 Urval av intervjupersoner 10

3.4 Genomförande 11

3.5 Bearbetning av insamlat material 12

4. Resultat

4.1 Hur ser pedagogerna på lek och lekens betydelse i barns lärande? 13

4.1.2 Vad lär sig barnen genom lek 14

4.2 Vilka syften följer pedagogerna när det använder sig av lek? 14

4.2.1. Identitetsutveckling 15

4.2.2. Språkutveckling 16

4.2.3. Att utveckla barnens medvetenhet om lekens roll i lärande 17

4.2.4. Social utveckling hos barn 18

4.3 Att motverka konflikter 19

5. Avslutande diskussion och slutsats

5.1. Besvarande av frågeställningar och syfte 21

5.2. Kritisk analys av uppsatsen 22

5.3. Vidare forskning 23

6. Referens

1. Inledning

I mitt arbete har jag använt mig av en kvalitativ undersökning, innebärande intervjuer med tre pedagoger på en förskola, samt mina egna observationer av en åldersblandad barngrupp som är mellan fyra och fem år gamla.

Det är av stort intresse för mig att studera hur pedagogerna lyckas i olika situationer när lek för vissa barn är inte alls är roligt och hur de kan skapa lekintresse hos alla barn i gruppen.

Lek är en av de viktigaste metoder som pedagoger på förskolor kan använda sig av, därför att genom lek löser barnen problem, de utforskar sig själva och sin omgivning, och de utvecklas socialt, känslomässigt, motoriskt och intellektuellt. En sanning som bland annat den danske forskaren Hangaard Rasmussen tar upp (1993:14-16). I förskolan, har lek en viktig roll i barnens aktiviteter och detta speglas tydligt även i läroplanen för förskolans verksamhet där det står att: “Leken är viktig för barns utveckling och lärande. Ett medvetet bruk av leken för att främja varje barns utveckling och lärande ska prägla verksamheten i förskolan.” (Lpfö 1998: 6)

Forskning om lek och lekens roll i lärandet behandlar framförallt pedagogernas roll att främja leken. Den svenska lekforskaren Birgitta Knutsdotter Olofsson skriver att det är bra om pedagoger deltar aktivt i barnens lek och hjälper barnen att driva leken vidare. Det skapar större intresse hos barnen och genom att pedagogerna själva är med i leken visar de barnen att lek är en viktig handling. (Knutsdotter Olofsson 2003)

Utifrån detta valde jag att undersöka hur pedagoger tänker kring lek och lekens roll i barns lärande. Betraktar pedagogerna leken som ett tillfälle för att lära eller ser de lek som en aktivitet endast för nöjes skull? I forskning om lek och lekens roll i barns utveckling skrivs för det mesta om barns lek och pedagogernas roll i barns lekar, men det finns ytterst lite forskning utifrån ett pedagogperspektiv om lek och lärande. Jag blev intresserad av att undersöka pedagogernas syn på lek i förhållande till lärande. Ur deras perspektiv ville jag se vilka syften pedagogerna har när de använder sig av olika lekar. I all forskning inom ämnet ses lekens roll som ett viktigt redskap i

barnens utveckling. Mitt intresse för att undersöka just lekens betydelse för barns mognad har vuxit fram under min praktik, då jag observerade barn i lek och såg hur de genom lek utvecklas socialt, intellektuellt och emotionellt. Nu har mitt intresse vidgats och jag vill finna fler metoder och erfarenheter som pedagoger i inlärningssyfte använder sig av i sina lekaktiviteter.

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med mitt examensarbete är att beskriva hur pedagoger i förskolan tänker kring begreppen lek och lärande, samt hur de ser på sambandet mellan dessa två begrepp. Jag vill undersöka vilket syfte pedagogerna har med sitt val av lek och om det finns någon skillnad mellan pedagogers syn på lek beroende på deras yrkeserfarenhet. Därutöver undersöker jag vilka sidor pedagogerna tycker att leken utvecklar hos barnen.

Frågorna jag har ställt i min undersökning är:

1. Hur ser pedagogerna på lek och lekens betydelse i barns lärande?

2. Vilka pedagogiska syften följer pedagogerna när de använder sig av lek? 3. Hur motverkar man konflikter i barngruppen?

1.2 Disposition

I kapitel två kommer jag att presentera aktuella teorier och forskning i ämnet. I kapitel tre kommer jag att redovisa hur jag gick till väga när jag gjorde detta arbete. Metoden jag valt är en kvalitativ undersökningsmetod med ostrukturerade intervjuer som redskap för att ta reda på vad pedagogerna på förskolan kan och vet kring mitt valda studieämne. I det fjärde kapitlet analyseras intervjumaterialet. Analysen visar pedagogernas beskrivning av vad leken är för något, lekens roll i lärandet och pedagogernas syfte med val av lek. Kapitel fem är en avslutande diskussion.

2. Litteraturgenomgång

2.1 Lekens betydelse för lärande

I detta avsnitt redogör jag för definitioner kring begreppet lek och vad olika forskare anser om lekens betydelse för barns lärande.

Enligt den världsberömde ryske pedagogen Vygotskij (1972), är leken en av de viktigaste källorna till utveckling av vilja, känsla och tanke, den så kallade kognitiva utvecklingen. Han menar att barns lek har en stor betydelse för barnets mognad och barnets kognitiva utveckling. Hans teoribildning om lek och lärande grundas på den drivande effekt som lek och omgivning har när det gäller barnens tänkande. Han menar att i leken återskapar barnen situationer de har varit med om. I leken följer barnen regler som gestaltar livssituationer och den sociala miljön, erfarenheter och kultur. Vygotskij menar att barn utvecklar sina grundläggande kognitiva färdigheter i samspel och samarbete med andra och att det sociokulturella sammanhanget är av stor betydelse för all utveckling av fantasi. Att lära sig lekens regler gör att barnet utvecklar sin förmåga att skilja mellan vad som är verklighet och inte, utvecklar sin vilja och sociala förståelse och sin identitet. Men för att barn skall veta hur de ska använda sig av regler och hur de ska gå in i lekens roll, behöver de kunskap och erfarenheter, då erfarenheter bygger upp fantasin:

Fantasins skapande aktivitet är direkt avhängig av rikedomen och mångfalden i människans tidigare erfarenheter, eftersom dessa erfarenheter utgör det material som fantasikonstruktionerna byggs av. Ju rikare en människas erfarenheter är, desto mer material förfogar hennes fantasi över. Ett barns fantasi är fattigare än en vuxen människas, eftersom dess erfarenheter är mindre lika.( Vygotskij 1995: 11)

I lekens fantasivärld genomför barnen handlingar på egen hand och bearbetar sina erfarenheter, tidigare kunskaper och beteenden. Samtidigt får barnen, i samspel med andra, varje gång nya erfarenheter som berikar deras fantasi och ger dem nya kunskaper. Även om lek är en inbillad värld, gestaltar barnen i leken händelser som hänt på riktigt och får en ny erfarenhet, nya känslor och ny kunskap som följer dem vidare i livet.

Vygotskijs teori om lek och lekens roll i barnens kognitiva utveckling kommer jag att använda mig av i mitt analyskapitel och koppla detta till pedagogernas intervjusvar, där jag kommer att fråga om hur de ser på lek samt hur de uppfattar lekens roll i barnens utveckling. Knutsdotter Olofsson påpekar att, även om leken är motsatsen till prestation leder detta ändå till kompetensutveckling hos barnet. Lek får idag, enligt Knutsdotter Olofsson, en viktig plats inom forskningen eftersom lek är en viktig del i barns socialisationsutveckling och har stor betydelse för utvecklingen av den personliga och kulturella identiteten. Författaren beskriver lek som något som både är på låtsas och på riktigt, något som både innebär närhet och avstånd, samt något där barnen kan göra saker på riktigt med lek som täckmantel.

I fri lek eller planerad pedagogisk lek, har pedagogernas närvaro som observant eller aktiv deltagare en viktig roll. Knutsdotter Olofsson skriver att: “Pedagogik är att möta barn på deras nivå i leken och hjälpa dem att göra sin lek och sitt skapande alltmer utvecklat och utvecklande.” (Knutsdotter Olofsson, 2003:81) Hon anser vidare att även om barn har sina egna erfarenheter, kopierar de gärna andras erfarenheter. Därför är pedagogernas roll, och alla vuxnas roll, att stödja barnen i deras lek mycket viktig, något som jag återkommer till senare i mitt analyskapitel. Även om leken är lika gammal som människans kultur är våra tolkningar av lek och lekens roll i barns utveckling olika från människa till människa, pedagog till pedagog.

Den norske forskaren Ole Fredrik Lillemyr hävdar att leken har fyra karakteristiska drag som är viktiga att känna till för att få en djupare förståelse av lekens roll i barnets lärande. Vidare i analysen använder jag mig av hans lekteorier när jag tar fram pedagogernas syn på lekens betydelse för barns utveckling. Enligt Lillemyr är de fyra karakteristiska drag när det gäller barnleken:

- att lek är motiverat inifrån

- att i lek befriar sig barnet från verkligheten och uttrycker sig efter sina egna förutsättningar och övar sina förmågor

- lek är ett uttryck för en inre drift

- i lek måste det finnas en kommunikation mellan deltagarna då alla måste kunna förstå reglerna för att utveckla leken vidare. ( 2002: 46-47)

Lek är som en plats där samspelet mellan barn utvecklar dem både socialt och kognitivt. ”Leken stimulerar barnens fantasi, leken utvecklar språket, leken motiverar och inspirerar barnet och leken utvecklar social kompetens”.( Lillemyr 2002:115)

Vilka av dessa aspekter av lärande som tas upp av de intervjuade lärarna återkommer jag till i analysen.

Men det finns en skillnad mellan Lillemyrs teori om lek och lärande och Knutsdotters Olofssons lekteori. Lillemyr anser att lek och lärande skiljer sig från varandra. Han menar att lärandet sker inom barnet medan den befinner sig i leken, och när barnet leker tillägnar det sig färdigheter och erfarenheter. Knutsdotter Olofsson anser att lärande och lek hör ihop och att i lek utvecklas barnen emotionellt, kognitivt och socialt, då barnen stärker sin kommunikativa förmåga och sin identitet. Men båda forskarna, Lillemyr och Knutsdotter Olofsson är överens om att leken handlar om att ha roligt, att skapa harmoni och dialog mellan barnen. Knutsdotter Olofsson talar om att harmonin kan störas av maktkamp, ojämlikheter eller på grund av att vissa sociala lekregler såsom turtagande, ömsesidighet eller samförstånd saknas. I lek måste det existera en dialog mellan barnen så att alla kan vara tillsammans och lära sig att lösa eventuella konflikter. De tränar sig i att kommunicera med andra, att förstå olika regler och lekens signaler. De tränar sig i att respektera varandra och respektera turordning som är en viktig förutsättning för att barn senare ska få en fungerande lek med varandra. En av de viktigaste förutsättningarna för att förstå och göra sig förstådd i leken är att barnen har bra språkkunskap och språkförståelse. I rolleken måste barnen visa intresse och göra sig förstådda. De måste själva förstå vad leken handlar om för att fungera i gemenskapen.

Även om leken till sitt ursprung är en social företeelse och barnen har en naturlig förståelse för vad lek är för något, måste barnen tränas i lek för att förstå leksignalerna. Samtidigt måste barnen lära sig att turas om så att leken kan fortsätta utan att det blir negativa konsekvenser, som utfrysningar, mobbning eller andra konflikter. Knutsdotter Olofsson (2003:24) Enligt Knutsdotter Olofsson börjar inlärningsprocessen tidigt hos barn men fortsätter på ett naturligt sätt i förskolan då barnens språk utvecklas ännu mer genom att de kommer i kontakt med andra. Det är ju också en period då barn lär sig många ord från nya områden som det tidigare inte kände till.

Många forskare är överens om att lek måste finnas kvar i barnens aktiviteter, därför att lek utvecklar barnens motoriska och sociala färdigheter, fantasi, intelligens och kreativitet som tillsammans definierar barns identitet. Som Vygotskji säger: ” Leken är barnets livsskola, som fostrar det andliga och fysiska.” (Vygotskji 1995:83)

2.2 Pedagogernas roll i leken

I ett lärande perspektiv är pedagogens roll att följa barnens intresse samt att möta barnen i ett samspel. I forskningen läste jag om hur pedagogerna möter barnen på deras nivåer i leken och hur detta hjälper pedagogerna att se barnen utvecklas i sin lek och i sitt skapande.

I läroplanen står det att lek är en viktig del i lärandet och att det är pedagogernas ansvar att utveckla, inspirera och stödja barnen i deras lekande (Lpfö 98:11)

Pedagoger måste vara lyhörda och delaktiga i barns lärande, hjälpa dem och skapa materiella samt fysiska ramar för olika lekar, men samtidigt inte ta över barnens lust för lek och förhindra dem att hitta egna tolkningar av deras roller i lek. Barn är medvetna om sina egna erfarenheter och om hur mycket de klarar av i leken, men för att konstruera sina ”låtsasvärldar” behöver barnen redskap och stöd av vuxna. Pedagogernas roll har stor betydelse för hur leken ser ut och utvecklas och deras direkta deltagande i barnens lek bygger starka relationer mellan barnen och pedagogerna.

Enligt Knutsdotter Olofsson är lek en frizon där barnen kan prova olika roller utan att det är ”på riktigt”. Det är pedagogernas roll att uppmuntra barnen att leka och stödja deras lek och lärande. Kommunikationen mellan pedagog och barn är en viktig faktor som hjälper både barnen och pedagogen att kunna komma vidare och utveckla färdigheter som sätter grunden till tillit. Pedagogens roll kan vara att guida barnen vidare. Detta perspektiv intar en central plats i analysen av intervjuerna med pedagogerna. I sina studier visar Knutsdotter Olofsson att det finns många pedagoger som inte deltar aktivt i barngruppens lek och inte stimulerar barnen till att leka. På så vis skapar de en distans mellan pedagog och barn. Det är viktigt att alla pedagoger är medvetna om att barn behöver stöd från vuxna när de leker. De vuxna måste finnas till hands för att hjälpa barnen att utvecklas och för att styra leken vid behov.

2.3 Genom lek lär barn etik och moral

I förskolan är det en självklarhet att utgå från värdegrunden. Det innebär ju att rättvisa och allas lika värde ska råda och att alla ska få vara med och bestämma. Moraliskt handlande och etiskt tänkande är en av de viktigaste syftena i pedagogernas arbete med barn. I den nya läroplanen för förskoleklass, grundskola och fritidshem står det att:

Inget barn ska i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller

funktionsnedsättning eller annan kränkande behandling. (Lpfö 2010:4)

Det borde vara en självklarhet att alla i barngruppen ska vara med i leken oavsett genus, ålder eller annat. Alla borde kunna visa respekt för varandra samt uppmuntra och visa stöd. Denna studie belyser varför och hur pedagogerna använder sig av lek i sina barngrupper.

Barn - och ungdomsforskaren Eva Johanssons (1999) studie om barns konflikter i lek hjälpte mig att få en bättre uppfattning om etiska frågor i barnens moralutveckling i relation till olika sociokulturella riktningar. Johansson skriver att moral och etik är två synonyma begrepp, men att det är våra egna relationer och orienteringar som skapar de olika kognitiva aspekterna när det gäller rättvisa och omsorg. Förskolans verksamhet måste vila på demokratins grund där pedagogerna har ansvar för och tar avstånd från agerande som strider mot de grundläggande värden som anges i förskolans läroplaner. Pedagogernas syn på rättvisa, omsorg, individens värde och förståelse för barnets avsikter är nödvändig i förskolans värld. Som jag tidigare nämnt anser Lillemyr att pedagogernas syn på lek är viktig, eftersom lekens roll i uppfostran påverkas av deras filosofiska, sociologiska och psykologiska grundsyn. Som pedagog och vuxen skall man klara av att vi som individer har olika grundsyn. I en barngrupp träffas barn med olika erfarenheter och som pedagog måste man behärska många strategier för att ta ett etiskt och även juridiskt ansvar: ”Barn är på så sätt utlämnade till vår tolkning.” (Johansson 1999:148)

Hon menar att i barnens värld har genus, kultur eller tradition en annan dimension än i vuxnas värld. “I barnens uttryck för rättigheter och andras väl finns en konflikt mellan det egna och andras som man kan se som ett grundproblem i etik (Johansson 1999:190). Enligt Johansson leder normerna och de olika etiska värdena i barngruppen till konflikter men samtidigt lär konflikterna barnen vad integritet betyder. De lär sig om respekt och inflytande och i denna process är pedagogernas roll att lyssna och samtala med barnen en viktig faktor för det goda klimatet i barngruppen.Johansson skriver att det finns pedagoger som ser konflikter mellan barn, men det finns samtidigt pedagoger som inte ser att konflikter existerar i barngruppen. (Johansson 1999:190). Olösta konflikter lämnar spår efter sig och kan göra barnen osäkra och ge de dåligt självförtroende. Detta grundproblem finns i förskolan, oavsett om vuxna ser det och tar ställning till det.

Men att ta ansvar och hitta etiska lösningar som gäller alla situationer och att agera när det gäller kränkningar, innebär att pedagogen måste vara medveten om och känna till de etiska värden som finns i läroplanen. Idag engagerar sig vuxna, men också barn, mer i etiska problem som finns i vårt samhälle, även om etiska frågor har varit aktuella i alla tider.

För att få svar på mina frågeställningar undersöker jag relationerna i barngruppen, vad som kan vara grunden till konflikter, samt pedagogernas ställningstagande i sådana fall.

3. Tillvägagångssätt

3.1 Metod

Enligt den norske sociologen Repstad (1999) finns två olika undersökningsmetoder som kan användas i ett forskningsarbete: en kvantitativ undersökning där man följer problemet/frågan utifrån och en kvalitativ undersökning där man får ett perspektiv inifrån. I mitt arbete har jag valt att genomföra kvalitativa intervjuer med tre pedagoger på en förskola. Dessutom har jag använt mig av observationsstudier.

Jag valde en kvalitativ metod därför att denna är mer flexibel när det gäller att få fram tankar och erfarenheter. Intervjuerna med pedagogerna var öppna och de fick prata fritt. Jag är medveten om att tre intervjuer är i minsta laget men jag hade helt enkelt inte tid att intervjua flera. Även pedagogerna hade brist på tid eftersom det dagligen arbetet med barnen krävde deras närvaro. Staffan Stukát menar i sin bok Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap: att genom intervjuer kan man: “få fram helt ny information, upplysningar som man inte kunna föreställa sig när man gjorde sina frågor.”(Stukát 2005:40)

Den kvalitativa datainsamlingen har en stor flexibilitet och hjälpte mig att få en bra kontakt med pedagogerna. Med hjälp av intervjuer har jag kunnat få fram deras syn på lek och lärande, deras målsättningar, värderingar samt deras förhållningssätt till etiska problem i sin barngrupp. För att få ett bättre resultat i min undersökning valde jag att djupintervjua tre pedagoger som arbetar på en förskola med olika barngrupper. Jag valde även att observera barngruppen på förskolan. Med pedagogernas kännedom och tillåtelse skrev jag dagbok under perioden september 2008 till december 2011. I mina observationer av barngruppen följde jag dem i deras samspel och jag observerade deras försök till lek. Jag observerade pedagogernas insatser och deras sätt att planera lek så att barnen kunde utveckla sina relationer till varandra samt följa lekreglerna som innebär turtagande, samförstånd och ömsesidighet. Mina samlade observationer av barngruppen på förskolan följer barnen under en tvåårsperiod och detta gav mig en bra bild av hur mycket pedagogerna på förskolan lyckas i sitt pedagogiska syfte med lek.

Observationerna har hjälpt mig att få en helhetsbild av barnen och kartlägga barnens möjligheter, men också deras begränsningar och svårigheter i inlärningsprocessen. Valet att använda mig av mina observationer i barngruppen gjorde jag utifrån mina frågeställningar. Det som jag ansåg passade i min undersökning valde jag att ta med i mitt skriftliga arbete. Jag bearbetade och analyserade data utifrån forskningen och de teoretiska perspektiv som jag utgår från i detta arbete.

3.2 Etiska överväganden

Innan jag gjorde intervjuerna med pedagogerna var jag tydlig med informationen om mitt arbetes syfte. Detta för att de skulle få kunskap om vad det innebar för dem att medverka i min undersökning. Min undersökning tar hänsyn till de fyra s.k. etiska principerna som Stukat nämner. Dessa är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och

nyttjandekravet. Det första kravet innebär att de som berörs av en studie ska informeras

ordentligt om studiens syfte. Samtyckeskravet innebär att respondenten har rätt att avsluta en intervju närsomhelst. Konfidentialitetskravet handlar om att man inte ska röja de intervjuades identiteter. Det sista kravet är att den information man samlar in endast används i forskningssyfte. (Stukat 2005:130)

Jag informerade respondenterna om metoderna samt syftet med min studie. Respondenterna har fått möjlighet att ställa frågor och har fått svar på sina frågor under intervjuernas gång. Respondenterna kunde tacka nej till att fortsätta delta i undersökningen när som helst under själva intervjun. Eftersom respondenternas identitet inte ska röjas har jag valt att inte skriva något som avslöjar deras identitet som till exempel namnet på arbetsplatsen. Naturligtvis har även deras namn fingerats.

3.3 Urval av intervjupersoner

Jag valde att intervjua tre pedagoger som arbetade på en förskola. De har olika lång arbetslivserfarenhet. Mitt urval av undersökningspersoner baseras på att jag ville få bra och detaljerad information om det tema jag valt för min undersökning. Begreppet pedagog definierar jag i mitt arbete som en person som har förskollärarutbildning. Två av pedagogerna, som jag

intervjuade, arbetar tillsammans på barnavdelningen “Delfinen”. Jag kallar dem för Eva och Lisa. Båda två är utbildade förskollärare med många års erfarenhet i yrket och trivs med sitt yrkesval och med barngruppen. Evas och Lisas barngrupp är en åldersblandad grupp på fjorton barn som är mellan fyra och sex år gamla.

Den tredje pedagogen som jag intervjuade är en ung pedagog, som jag kallar Maria. Hon har tre års erfarenhet i yrket som förskollärare och arbetar på barnavdelningen ”Bläckfisken”. Där finns en barngrupp på tolv barn som är mellan tre och fyra år gamla.

3.4 Genomförande

I god tid kontaktade jag pedagogerna och frågade dem om de ville ställa upp för en intervju samt om jag fick lov att spela in intervjuerna. Jag berättade för dem om mitt syfte med undersökningen samt bestämde tid och plats.

Intervjuerna med de tre pedagogerna ägde rum på pedagogernas förskola och varade mellan femton och trettio minuter. Anledningen till att intervjuerna inte varade längre var att pedagogerna hade svårt att vara borta från barngruppen under längre tid. Vi valde att sitta på ett litet kontor där pedagogerna brukar har sina planeringsmöten och det blev ett par avbrott när pedagogerna skulle hjälpa sina kollegor som var ensamma med barngruppen.

Pedagogerna kände bara till mitt undersökningssyfte, men de visste inte vad mina frågor skulle handla om. Jag ville att deras svar skulle vara spontana och att deras tankar skulle komma fram utan att de hade kunnat förbereda sig i ämnet. Jag ställde mina frågor till pedagogerna samt vissa följdfrågor som hjälpte pedagogerna att utvidga sina svar så att jag på detta sätt kunde få mer information i ämnet. I mina intervjuer var jag flexibel och jag lät intervjumallen ändras utifrån pedagogernas svar. Ändå var själva mallen en viktig grund för intervjuerna, för att se till att alla frågor blev besvarade. Jag spelade in intervjuerna för att senare bearbeta och sortera materialet. Först intervjuade jag Lisa som jobbar på avdelningen Delfinen och intervjun med henne varade ungefär femton minuter. Den andra intervjun, som också varade ca femton minuter, var med Maria som är utbildad dramapedagog och arbetar med barnen på avdelningen Bläckfisken.

Den tredje intervjun var med Eva, som arbetar på samma avdelning som Lisa, och denna varade i ungefär trettio minuter. För pedagogerna var det problematiskt att hitta mer tid för att svara på mina frågor, men jag är tacksam för deras hjälp och deras samarbete. Ett exempel på detta är att Lisa och Eva turades om och när en av dem svarade på mina frågor, passade den andra barnen. Maria svarade på mina intervjufrågor efter arbetstid.

3.5 Bearbetning av insamlat material

Efter att ha genomfört mina intervjuer och observationer gick jag igenom allt material flera gånger innan jag analyserade och reflekterade över resultatet. Detta innebar att jag använt mig av analytisk induktion. Det är ett sätt där man härleder slutsatser från erfarenheter. (Hartman, 2003: 44)

Jag lyssnade på de inspelade intervjuerna flera gånger. Sedan transkriberade jag intervjuerna vilket tog mycket tid i anspråk, men denna metod hjälpte mig samtidigt att fokusera på hur jag kunde koppla all information från pedagogernas intervjusvar till mina frågor samt all litteratur jag läst. Att transkribera menas att det talande språket översätts till skriftlig form och att detta görs ordagrant. Pedagogernas intervjuer analyserades på ett sätt som Kvale (1997) kallar för ”meningstolkning”. Detta innebär att jag tolkade lärarnas uppfattningar om berörda områden för att komma åt omedvetna uppfattningar. Detta kunde till exempel innebära att tolka även en tystnad eller en suck. Jag transkriberade intervjuerna och jag kategoriserade informanternas svar efter likheter och skillnader. Slutligen hittade jag ett mönster som ledde mig fram till resultatet som jag kommer att presentera senare i mitt arbete. För att resultatet av min undersökning skulle vara trovärdigt och vetenskapligt var jag mycket noggrann med att motivera och visa resultaten som jag kom fram till i mina intervjuer och observationer. Dessutom jämförde jag mitt resultat med liknande studier och forskning i temat. Genom att spela in pedagogerna blev bearbetningsprocessen mer noggrann.

4. Resultat

I detta kapitel redovisas mina resultat. Syftet med min studie var ju att undersöka lekens roll i lärandet på förskolan. Jag redovisar pedagogernas beskrivning av vad leken är för något, lekens roll i lärande av nya färdigheter, och pedagogernas syfte med val av lek som till exempel: språk, kommunikation eller matematiska kunskaper. Min analys fortsätter med en beskrivning av hur pedagogerna använder sig av lek för att lära barnen etiska och moraliska normer som till exempel respekt för olika kön eller kulturer.

Frågorna som legat till grund för analysen är:

- Hur ser pedagogerna på lek och lekens roll i lärandet? - Vilka syften följer pedagogerna när de använder sig av lek? - Hur motverkar man konflikter i barngruppen under lek?

Analysen är uppdelad i olika led som följer mitt arbetes frågeställningar. Först kommer pedagogernas beskrivningar av lek och lekens koppling till lärande. I nästa led finns analysen av pedagogernas syfte med deras val av lek. Till sist analyserar jag vilka metoder pedagogerna använder sig av på förskolan för att motverka konflikterna i barngruppen.

4.1 Hur ser pedagogerna på lek och lekens roll i lärande?

I det följande presenterar jag pedagogernas uppfattningar om lek och lärande samt deras åsikt om lekens betydelse i barns lärande. Lisa sa apropå lek och lärande att: ” Lek är barnens värld. Jag tycker att lek och lärande hänger ihop.” Lisa ansåg att leken är en viktig faktor i barns lärande och att genom leken sker lärandet. Lek är en viktig aktivitet och i leken skapar sig barnen sin egen värld, samt övar sitt tänkande och sin kreativitet. Maria, som jobbar på Bläckfisken, beskriver lek som ett bra och naturlig sätt för barnens lärande och utveckling. Hon menar att lek har en viktig roll i barnens lärande. Lek, enligt Maria, är barnens naturligaste aktivitet där barnet

kan lära sig från omgivningen och skapa nya erfarenheter. Både Lisa och Maria är överens om att lek har stor betydelse för barns lärande och utveckling. Knutsdotter Olofsson lyfter fram att pedagogens uppgift är att främja barnens lek. Både pedagoger på förskolan, samt forskare som till exempel Vygotskij ger en tydlig bild av att barns lek är en viktig faktor för barns utveckling och lärande. Enligt Vygotskij, är leken drivande för barnens tänkande, eftersom barn utvecklas och lär sig i rolleken. (1999:15- 16)

4.1.2 Vad lär sig barnen genom lek

Maria säger att i lek lär sig barnet med hela kroppen. Hon menar att i leken utvecklas barnen både motoriskt och tankemässig. Barn har både kompetens och drivkraft att söka kunskap om sin omgivning och sig själva. Leken är barnens sätt att öva och pröva samt lära sig av sina erfarenheter med alla sinnen och med hjälp av hela kroppen. Eva framhåller att i lek kan barn välja olika roller, prata med varandra och de kan röra sig men också röra vid varandra. Barn kan sjunga och imitera olika situationer och vara den de egentligen vill vara, något som Eva påpekar i sitt svar när hon säger att: “I lek kan barnet vissa sina intressen, och behov och kan vara den barnet vill.” Eva menar att i leken kan barnen välja roller som de är intresserade av.

Leken är för barnet en medveten skapandeprocess där barnet bearbetar och upplever sin omvärld. Lek är roligt och i leken kan barn känna glädje av att vara den barnet vill vara. I leken känner barnet sig motiverad att öva och pröva nya erfarenheter. Enligt Lillemyr( 2002), skapar lek ett bättre klimat som underlättar lärandet och barnet lär sig att klara utmaningar och lär sig själv med hjälp nya erfarenheter de stöter på i lek.

4.2 Vilka syften följer pedagogerna när de använder sig av lek?

Eva pratar i intervjun om kommunikationens roll i barns lekar. Hon säger att hon brukar välja lekar som lär barnen att samarbeta och ger dem kännedom om spelets regler. “Barnen ser själva att för att lek ska fungera bra och vara roligt måste alla vara med, kommunicera med varandra, hjälpa och samarbeta med varandra.”(Eva) Genom lek kommer barn närmare varandra, de lär sig att förstå varandra och att samarbeta. Enligt Knutsdotter Olofsson( 2003), stärker leken barnets kommunikativa förmåga och samarbetet med andra.

Maria säger att barnen i leken lär sig att respektera turordningen, att alla är lika värda och för att leken skall vara rolig och fungerande måste alla barn kunna lekens regler samt visa respekt och förståelse för varandra. Vidare berättar Maria hur barnen själva ser på samarbetet i leken. Maria är utbildad dramapedagog och använder ofta samarbetslekar och drama i sitt arbete. Enligt henne pratar barnen i leken med varandra, kommer med lösningar, testar olika idéer och spelar olika roller.

Jag tror att drama är en bra pedagogisk metod som utvecklar barnets fantasi och lär barnen att våga mer. I likhet med sina kollegor menar Lisa att leken skall vara lustfylld för alla, barnen måste lära sig att samarbeta och kommunicera med varandra. Jag har själv observerat att kommunikation i lek inte bara innebär den verbala delen, utan kommunikation i lek innebär också att barnen lär sig spelets regler. Lek är en av de aktiviteter som barnen tycker mycket om. Innan de börjar på förskolan leker barnen med sina “bästisar” i sin hemmiljö, där alla känner varandra och alla har förståelse och tillit till varandra. Att börja på en förskola betyder för de flesta barn att komma in i en helt ny miljö där de lär sig nya erfarenheter. I leken underlättas barns kommunikation genom att de pratar med varandra, frågar vad de vill leka tillsammans och sedan kunna komma överens med varandra och samarbeta.

4.2.1. Identitetsutveckling

För att få en förståelse för lekens plats i förskolan frågade jag mina respondenter om vilka åsikter de hade när det gäller lekens roll och inflytande över barnens identitetsutveckling. Pedagogerna på förskolan reflekterar ofta över lekens roll och inflytandet på barnens kompetensutveckling. ”Vi, pedagoger som arbetar med barnen från den första dagen, reflekterar ofta i våra observationer om lekens inflytande över barns utveckling och lekens kraft över barnens lärande och identitetsutveckling”(Eva). Enligt Vygotskijs, lär sig barnen att vara sociala i leken. Lisa berättar om barns inflytande och lekens roll i barns identitetsutveckling. Hon förklarar att i lek ingår allt och att barn kan visa vad de vill vara i framtiden samt att i lek lär sig barnen mycket av varandra. Respondenten menar att i lek tränar sig barnet inför vuxenlivet och att i rolleken skaffar sig barnet färdigheter som utvecklar identiteten. Lisa berättar att i lek kommer barnets

rätta jag fram. Enligt henne, möts olika erfarenheter, intressen och personligheter när barnen leker. Detta kan vara positivt men det kan också orsaka problem. Lisa påpekar att i alla barngrupper finns det dominanta barn som ofta väljer en ledadande roll, men det finns också de tysta barnen som accepterar att andra styr. Lisa säger att som pedagog måste hon reagera på sådana situationer och visa barnen att alla är lika.

I min dagbok antecknade jag en sådan situation barn som styr leken på ett dominant sätt. Tre av tjejerna, som var i femårsåldern, i barngruppen Delfinen, ville leka “skola”. En av tjejerna valde rollerna för de andra två. Hon valde själv att spela lärarens roll. Själv kunde jag se att tjejerna som skulle spela elevernas roller var tysta och inte ville vara med längre. Jag ville hjälpa dem och jag frågade dem varför de inte kom överens i sitt spel. På min fråga om vad som inte funkade i deras lek svarade en av dem, att tjejen som skulle spela lärarens roll hade haft samma roll flera gånger och att det var bara hon som valde rollerna för de andra. I denna situation såg jag ett tecken på maktspel. Barnet som hade en dominant roll hade förmågan att övertala, argumentera och ta initiativet. Hennes dominanta personlighet samt hennes övertalningsförmåga gjorde henne till ledare. Vad som påverkar ett barn att anta en dominant roll är något som jag reflekterat över. Under mina observationer såg jag att vännerna, miljön samt pedagogen en del av de faktorer som gjorde att det fanns barn som tog mer plats och hade mer talutrymme än andra. De barnen som inte kom på något att leka, följde de barn som tog initiativ. Lillemyr skriver att alla barn har en positiv inställning till lek, men i leken möts barn med olika erfarenheter och identiteter. För att leken skall vara en positiv aktivitet, måste alla vara med och respektera varandras åsikter samt visa lyhördhet för varandra.

4.2.2. Språkutveckling

Språkinlärning är ett viktigt tema som alla tre intervjuade pedagogerna tyckte var en av de viktigaste delarna i lärandet. Pedagogerna på förskolan påpekade att om barnen utvecklar sitt språk, och om deras kommunikationsförmåga utvecklas kommer tryggheten i barngruppen att ökar. Enligt pedagogerna utvecklar barn sitt språk genom att vara tillsammans med andra barn och vuxna. ”I lek lär man sig jättemycket av varandra och det är språkutvecklande” (Lisa).

Lisa menar att om barnen inte äger språket, då blir barnen missförstådda, både av barngruppens medlemmar och av vuxna. Faran i detta är att barnet inte längre vill ta kontakt och isolerar sig, men även slutar att visa intresse för lek och inlärning. Pedagogens stöd, förståelse och professionalitet är viktig i sådana situationer.

Eva påpekar att språk är något som barnen utvecklar på förskolans lekstunder. Hon menar att utan språk kan vi inte kommunicera med varandra och förstå varandra. Enligt Eva lär sig barnen av varandra och av pedagogerna. ”I allt som barnen får kontakt med, lär sig barnen språk”(Eva). Hon menar att språkinlärning är en process som får stöd i lekens stunder. Eva framhåller att när pedagogerna läser sagor eller om barnen målar eller sjunger lär sig barnen nya ord och deras språk utvecklas. Mina erfarenheter säger mig att språket styr lärandet. Barnen kommer till förskolan med sina språkliga erfarenheter och lärandet sker i direkt kontakt med andra barn och vuxna. I och med detta utvecklas barns erfarenheter och språkkunskaper. Om ett barn har ett begränsat ordförråd kan detta vara ett problem och barnet blir lätt missförstått av de andra. “Små barn kan lätt missförstås eftersom de inte kan sätta ord på sina erfarenheter och berätta för oss vad de menar” (Johansson 2001:26)

Jag observerade att pedagogerna på förskolan stimulerar barnens språkutveckling genom sina vardagliga samtal med barnen. I alla samtal som pedagogerna för med barnen, som till exempel vid påklädning, vid dukning eller när de deltar i lek, ges barnen en mängd nya begrepp som de använder i nya situationer. Jag observerade också att högläsning, som är en uppskattad aktivitet i barngruppen, är ett bra stöd i barns språkutveckling. Jag anser att språk är en naturlig del av leken eftersom i leken pratar barnen med varandra och lär sig språket av varandra och får tillgång till nya ord som skapar nya språkerfarenheter.

4.2.3.Att utveckla barnens medvetenhet om lekens roll i lärande

Eva påpekar att leken är för henne är ett mycket viktigt verktyg i det vardagliga arbetet med barnen. Hon är medveten om att lek har stor betydelse i barnens utveckling och att det är pedagogernas roll att skapa detta medvetande. ”Vi upptäcker att även barnen blir medvetna om hur mycket de har lärt sig” (Eva). Eva menar att barnen själva kan förklara vad de lärt sig i leken

och tydligt visa detta om någon frågar dem. I leken övar och tränar barnen samt prövar olika roller. Samtidigt blir barnen medvetna om att de kan klara saker själva.

De får då bättre relation med de andra och en bättre självkännedom. Enligt Eva är pedagogens roll att göra barn medvetna om att i lek lär man sig mycket. Eva menar att barn är medvetna om att de lär sig nya saker i leken, men att de är omedvetna om vilket lärande som sker. Då är det pedagogens roll att i samtal med barnen upplysa om barnens framsteg och lärande.

Lisa säger att hon vet att hennes roll som pedagog är att styra lekens mål och att utveckla barnens medvetande om sitt eget lärande i lek. ”Barnet ska vara medvetet om lekens värde i lärandesyfte som är en mycket viktig faktor i samarbetet med pedagogen och även med de andra barnen” (Lisa).

Hon menar att barnen blir mer öppna och kroppsmedvetna och deras tillit och samarbete i barngruppen ökar, när de gör val och löser problem i leken. Om barn blir medvetna om sitt lärande och om barn klarar leken och nya erfarenheterna i leken, öppnas ett nytt perspektiv i barnens lärande, enligt Johansson.

4.2.4.Social utveckling hos barn

Samspelet mellan barn utvecklar deras sociala färdigheter i hur man kommunicera med andra. Lisa säger att: “Vi försöker ibland vara i leken och då lyfter vi de barn som är utanför”. Lisa framhåller att en av hennes roller som pedagog är att stödja de barn som behöver hjälp i sina relationer till de andra, att stödja dem och deras sociala relationer i barngruppen. Respondenten menar att i alla barngrupper finns det barn som måste ha hjälp i deras relationer med andra. Enligt Lisa är pedagogens roll att uppmuntra barnen att hjälpas åt och att ta tillvara varandras kompetens. Det är viktigt att barnen lär sig att bemöta andra, visa empati och utveckla förmågan att leka med andra genom egna erfarenheter. Då lär sig barnen att vara en bättre kompis och upptäcker hur roligt det är att ha kompisar och hur mycket man lär sig om man pratar och kommunicera med de andra. Johansson hävdar att: “Barnet är från första stund i kommunikation med andra och tar världen helt enkelt för given”(Johansson 2001:22)

Johansson menar att redan från födseln söker och tar barn kontakt med omgivningen och utvecklar sina sociala erfarenheter, men det finns samtidigt barn som behöver stöd i att kommunicera med andra barn. Att ge stöd till dessa barn i deras sociala relationer, pratade även Eva om när hon sa att hon stödjer alla i gruppen men att hon samtidigt inte glömmer att de finns dem som man kallar för de tysta barnen. När Eva säger ”tysta barn” tolkar jag det som att hon menar de barn som inte kommunicerar mycket med de andra och leker mest för sig själva. Hon sa att även om de är tysta, så lyssnar de ändå. Om de tysta barnen har tillit för pedagogerna och de andra i gruppen blir de aktiva och intresserade av leken. Eva berättade att det finns de som inte tycker om att prata mycket, även om de är med kompisar. Dessa barn kan ändå vara aktiva på ett annat sätt genom att följa med i leken. Eva menar att som pedagog ska man känna till strategier och hitta aktiviteter som hjälper de tysta och osäkra.

Enligt Vygotskij, börjar barns lärande i samspelet mellan barn och deras integration i den miljön de befinner sig i. Han menar att barnens sociala utveckling är i stort sett beroende av sociala kontakter och miljöer som de befinner sig i. Att lek kan användas som en pedagogisk strategi för att skapa en bra och fungerade social struktur i gruppen framgår som en självklarhet från respondenternas svar och litteraturen.

4.3. Att motverka konflikter

Eva har en bra beskrivning när det gäller konflikter och lek. Enligt henne, tänker man direkt på något som är negativt när man hör konflikt. Men i barnens värld är konflikter både positiva och negativa. Eva menar att i lekens stunder kan det hända att barn kommer i konflikt med varandra. Men genom att barnen själva, eller med hjälp av pedagogen, hittar en väg ut ur en tråkig situation, ju ger barnen nya erfarenheter som de kan lära sig av.

Enligt Eva är pedagogens roll att visa barnen vad som är rätt eller fel i konflikten och hur man löser detta utan våld. Enligt Lisa handlar det om att ge barnen förståelse, stöd och att ge barnen möjligheten att känna sig trygga och sedda. “På vår förskola jobbar vi med likabehandlingsplanen, så att alla kan få hjälp i alla situationer”(Lisa). Lisa berättar att pedagogerna på förskolan jobbar med små grupper av barn eller med enskilda barn och de kallar

detta för Hjärtestånd. Pedagogerna har samtal med enskilda barn eller i en liten grupp. Syftet med detta är att bygga upp ett bättre samarbete mellan barnen, att låta dem lära känna varandra bättre och att lära dem att det är tillåtet att visa känslor. Eva berättar att pedagogerna på förskolan arbetar med olika temaveckor, då de exempelvis läser sagor som reflekterar kring konfliktsituationer som kan inträffa inom en barngrupp. Genom sagornas innehåll skapas förståelse hos barnen och de lär sig genom detta nya erfarenheter. De känner sig inuti lika även om deras erfarenheter är olika. Johansson påpekar att barn har olika erfarenheter och för att de ska visa förståelse för andra barn måste de ” kliva in i den andres känsloliv för att förstå och kunna agera etiskt” (Johansson 2001: 168). Eva pratade om etik och sa att den kommer som ett resultat av allt som barnet kommer i kontakt med i olika miljöer. Med detta menar Eva att i alla miljöer barnen befinner sig i utvecklar de sina erfarenheter. Hemmet, kompisarna, vuxna och allt och alla som barn kommer i kontakt med har en stor roll i barns liv och deras sätt att utveckla sin identitet, att utveckla känslor och få förståelse för sin roll samt andras roll i olika sammanhang.

5. Avslutande diskussion och slutsats

Diskussionsdelen knyter samman resultaten i min undersökning med litteratur i ämnet samt mina egna reflektioner.

5.1 Besvarande av frågeställningar och syfte

Min undersökningsgrupp består av tre förskolepedagoger med olika bakgrund och olika lång yrkeserfarenhet. Jag kallar dem för Lisa, Eva och Maria. Undersökningsmaterialet har samlats in genom kvalitativa intervjuer där jag fick svar på mina tre frågeställningar.

Den första frågan handlade om lek och lekens roll i lärande, den andra frågan om vilka syften pedagogerna följer när de gör sitt val av barnlek och den tredje frågan handlade om hur pedagogerna kan motverka konflikter mellan barnen.

I min undersökning framgår det att pedagogerna är eniga om att lek har en viktig funktion i förskolebarns lärande och utveckling. Lisa, Eva och Maria ser leken som ett viktigt pedagogiskt verktyg i barns lärande. För att leken ska vara en lyckad aktivitet måste barnen vara med och visa intresse samt förståelse för vad de gör i leken.

För att detta ska ske behövs att barnen har utvecklat erfarenheter som hjälper dem att kommunicera och samarbeta med andra. Pedagogerna uttrycker att lärandet sker i samspel med andra barn samt med vuxna. Att vara social i gruppen är en viktig erfarenhet för att barnen ska känna att de är ”med” i leken. Språkutveckling beskrivs som en viktig del i barnens lärande och förekommer ofta i pedagogernas svar på frågan om vilka mål de har som pedagoger när de planerar sina lekar med barngruppen. Något mycket positiv i deras arbete med barn var, att förskolans pedagoger var medvetna om att de måste hjälpa barnen att utveckla sina språkkunskaper, annars kan det bli en hel del svårigheter i barnens inlärningsprocess.

Att lek inte kan komma vidare eller att gruppens samarbete inte utvecklas beror inte bara på barnens språkutveckling. Det kan komma andra sociala aspekter som gör att barnen inte känner

någon tillhörighet till gruppen den befinner sig i. Respondenterna var överens om att utvecklingen av de sociala färdigheterna var en av de viktigaste faktorerna för att hjälpa barn att komma vidare i sin kompetensutveckling. Med tanke på att barnen måste komma vidare i sin sociala utveckling sattes samarbetslekar ofta in på barnens schema, enligt de utfrågade pedagogerna.

”Hjärteståndet” är en metod som är mycket uppskattat av både barn och pedagoger på förskolan. Pedagogerna på förskolan har samtal med barnen och barnen berättar om sig själva och visar känslor för varandra, samt löser olika problem och lär känna varandra lite bättre. Genom detta kommer barnens förståelse för sin omgivning att breddas och barnen kommer vidare i sin kunskap och känner sig trygga i sin omgivning, chansen att uppleva inlärning som något roligt ökar.

5.2 Kritisk analys av uppsatsen

I min undersökning valde jag att studera lek, eftersom jag uppfattar det som en viktig aktivitet för alla barn på förskolan. Det visade sig att ämnet lek är stort och jag insåg att det var svårare än jag trodde i början. Metoden jag valde var bra, men jag önskar att jag hade haft fler intervjuer med pedagoger och mer tid att genomföra dessa.

Även om pedagogerna på förskolan visade att de var villiga att hjälpa mig i min undersökning, hade de svårt att hitta tid och ställa upp för längre samtal om ämnet. Brist på tid och för lite personal på förskolan tvingade pedagogerna att svara ganska kort och generellt på mina frågor. I mina samtal med pedagogerna på förskolan framkom att de ville förbättra sin kunskap och få tid att reflektera över lärandet, att diskutera pedagoger emellan samt hitta nya möjligheter i sitt arbetssätt med barnen. Men det läggs många andra uppdrag på pedagoger och deras tid för att utveckla verksamheten minskar.

Trots alla dessa svårigheter har ju pedagogen ansvaret att modellera och förbereda barnet på det bästa sättet i dess väg till lärdom. Därför måste pedagogen vara nyfiken och visa intresse för sitt arbete samt uppdatera och lära sig nya perspektiv på läraryrket och barns lärande.

För att uppmuntra och stödja barnen i deras uppväxt måste pedagogen själv se till att klara, utveckla och kunna styra leken med sin kunskap.

5.3 Vidare forskning

Leken framställs som god och det skulle vara intressant att forska om de sidor av lek som vissa pedagoger ser som lekens baksida. Lekar som innehåller moment av utfrysning, mobbning eller en tendens av makt skulle hjälpa barn som utsätts för mobbning och de barn som mobbar. Pedagogerna framhåller att genom leken kan barn pröva olika roller och få nya erfarenheter. Undersökningen visar att pedagoger tycker att lek bidrar till kunskapsinlärning och till en ökad positiv stämning och större trivsel i barngruppen. Denna undersökning baseras på vuxnas tankar kring ämnet lek och jag tror att resultatet skulle vara annorlunda om studien hade gjorts utifrån barnens perspektiv.

Genom detta arbete har jag utvecklat en bättre kunskap och förståelse om lekens betydelse för barns utveckling. Arbetet har öppnat mina tankar och funderingar om vilka metoder jag kan använda mig av i arbetet med barnen.

Det skulle vara intressant att studera kring vilka skillnader det finns när det gäller val av lek beroende på barnens ålder, köntillhörighet, eller kultur. Enligt den nya reviderade läroplanen för förskolan (2010) ska barn utveckla sin kunskap i matematik samt i naturvetenskap. Detta kommer att ge förskolan stora utmaningar och arbetet med att hitta nya metoder och utvägar som underlättar och gör ämnena mer intressanta och lustfyllda skulle vara intressant att studera och forska vidare i, i framtiden.

6. REFERENSLISTA:

Johansson. E (1999). Etik i små barn värld. Om värden och normer bland yngsta barn i

förskolan. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis

Johansson. E(2001). Små barns etik. Stockholm. Liber

Knutsdotter Olofsson. B. (2003). I lekens värld. Stockholm. Liber AB

Kvale. S (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund. Studentlitteratur.

Hangaard Rasmussen Torben.(1993). Den vilda leken. Studentlitteratur. Lund. Studentlitteratur Hartman.S. (2003). Skrivhandledning för examensarbete och rapporter. Stockholm. Natur och kultur.

Lillemyr, Ola Fredrik (2002). Lek- upplevelse- lärande i förskola och skola. Stockholm. Liber Patel, Runa & Davidsson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder, Att planera, genomföra

och rapportera en undersökning. Lund. Studentlitteratur.

Repstad.P(1999). Närhet och distans: Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap: Lund. Studentlitteratur.

Stukat. S (2005). Att skriva examenarbete inom utbildning vetenskap. Lund. Studentlitteratur Utbildningsdepartementet (1998). Lpfö 98. Läroplan för förskolan. Stockholm: Skolverket och CE Fritze AB

Vygotskij.L.S.(1972). Mind in society. Harvard University Press: London Vygotskij. L.S.(1995). Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg. Daidalos Vygotskij. L. S.( 1999). Tänkande och språk. Göteborg. Daidalos