Elevernas förmåga att läsa och tolka ett recept i hem- och konsumentkunskap

Fakulteten för lärande och samhälle

Vidareutbildning av lärare

Examensarbete

15 högskolepoäng

Elevernas förmåga att läsa och tolka ett

recept i hem- och konsumentkunskap

Students´ability to read and interpret a recipe in Home Economics

Luz Mancia

Hanna Åkesson

Fördjupningsämne: Hem- och konsumentkunskap

Slutseminarium: 2020-06-08

Examinator: Lars Hansson Handledare: Nils Andersson

Förord

Ett led i vår lärarutbildningen är att genomföra ett examensarbete inom hem- och konsumentkunskap på grundnivå vid Malmö universitet. Detta examensarbete behandlar några av de olika strategier och tillvägagångssätt eleverna använder sig i receptläsning i ämnet hem- och konsumentkunskap. Examensarbetet omfattar 15 högskolepoäng och arbetet har pågått från januari till juni 2020 och denna studien har vi författat tillsammans. Under tiden har vi skrivit, läst tidigare forskning som är relevant till studien och intervjuat åtta elever i årskurs 9 som undervisats i hem- och konsumentkunskap för att få en djupare förståelse om receptlitteracitet. Vi vill med detta förord passa på att tacka några personer som hjälpt oss under arbetet med detta examensarbete. De vi vill nämna är våra familjer och vår handledare Nils Andersson.

Abstract

Studiens syfte är att ta reda på vilka faktorer som påverkar elevernas kunskapsinhämtning i receptläsning i hem- och konsumentkunskap. Definitionen av matlagning är inte självklart och det saknas en konsekvent definition om vad det inkluderar. En enhetlig förståelse om att läsa och följa ett recept är svårt att föra ett resonemang om, då olika strategier används för att lyckas i arbetsprocessen. Vi har gjort en kvalitativ undersökning och genom svaren från elevintervjuer har vi analyserat det empiriska materialet med hjälp av teoretiska perspektiv och då har vi använt oss av recept som artefakt, ramfaktorteori, teori och lärandeperspektiv från John Deweys pedagogik samt recpetlitteracitet. Det visade sig att eleverna hade bristande förmågor att använda sig av aritmetik och litteracitet praktiskt i undervisning och att olika strategier och vägledning behövs för att erövra svårigheterna. Det finns ett behov av vidare forskning hur receptläsningens kunskapsinhämtning kan utvecklas genom att utöka undervisningstiden, ämnesövergripande samarbete med matematik och svenska och digitalisering av receptet i undervisningen.

Nyckelord:

Innehållsförteckning

1. Inledning

5 1.1 Inledning 5 1.2 Syfte 6 1.3 Frågeställning 6

2. Teoretiska perspektiv

7

2.1 Recept som artefakt 7

2.2 Perspektiv på Ramfaktorsteorin 8

2.3 Teori och lärandeperspektiv från John Deweys pedagogik 9

2.4 Receplitteracitet 10

3. Tidigare forskning

12

3.1 Lärotextens betydelse 12

3.2 Studie om; To use a recipe – not a piece of cake. 13

3.3 Studie om: Koka sjuda steka. 13

3.4. Studie om: Klassrummets semiotiska resurser. En språkdidaktisk studie av skolämnet hem-och konsumentkunskap, kemi och biologi 14

4. Metod

16 4.1 Undersökningsstrategi 16 4.2 Urval 16 4.3 Metodval 16 4.4 Intervju 16 4.5 Etik 17 4.6 Genomförande 18

4.7 Reliabilitet och validitet i vår studie 18

5. Resultat

20

5.1 Omvandling av teoretiska instruktioner till praktiska moment i ett recept 20

5.1.1 Intervjuer 20

5.1.2 Sammanfattning 22

5.2 Recept som artefakt under praktiska lektioner 23

5.2.1 Intervjuer 23

5.2.2 Sammanfattning 24

5.3 Receptens konstruktion – lätt eller svårt 25

5.3.1 Intervjuer 25

5.3.2 Sammanfattning 27

5.4 Feedback under de praktiska momenten 27

5.4.1 Intervjuer 27

6. Analys

30 6.1 Resultatanalys 30 6.2 Slutsats 33

7. Diskussion

34 7.1 Resultatdiskussion 34 7.2 Metodkritik 36 7.3 Framtida forskning 37

8. Referenser

38

Bilaga

41

1. Inledning

1.1 Inledning

Vi vill i vår studie undersöka hur elever läser och tolkar recept i hem- och konsumentkunskapsundervisningen och hur de upplever receptet som artefakt, receptlitteracitet och hur ramfaktorer påverkar undervisningen. Hem- och konsumentkunskap är ett ämne som förknippas med matlagning och det är inte så märkligt då klassrummet består av köksenheter, där eleven ska lära sig de praktiska momenten. Om ämnet bara skulle handla om de praktiska momenten skulle det förslagsvis heta “Matkunskap”, men det gör det inte, utan ämnets fokus är att utveckla kunskaper utifrån ett hushållsperspektiv för en hållbar utveckling och att koppla orden hälsa, ekonomi och miljö i både praktik och teori (Hjälmeskog & Höijer, 2019, s.9). Hem- och konsumentkunskap är skolans minsta undervisningsämne, enligt timplanen är det 118 timmar till förfogande under hela grundskoletiden. Tiden är begränsad och det krävs en detaljerad ämnesplanering för att nå måluppfyllelse (Skolverket, 2019a).

Det är lärarens ansvar att ge eleverna “förutsättningar att utveckla sin förmåga att planera och tillaga mat och måltider för olika situationer och sammanhang” (Skolverket, 2019b). En konsekvens av få undervisningstimmar i förhållande till ämnets centrala innehåll är att det blir allt mindre tid till matlagningsmomenten i ämnet och att eleverna förutsätts ha god läsförståelse när de ska tolka och följa ett recept. Under de praktiska laborationerna i undervisningen är ofta texttypen i receptform. Receptet är uppbyggt av ingredienslista samt en separerad lista på instruktioner och tillvägagångssätt. När receptet är utformat på detta vis kan det vara en utmaning för eleven, eftersom det ställer krav på elevens läsförståelse när man måste läsa i två separata delar för att följa ett recept. Läsningen kan även försvåras av att recept kan se olika ut när det gäller struktur och arbetsordning (Skolverket, 2018a s.1).

Granberg (2019, s.100) lyfter problem i undervisningen som att elever har svårt att följa ett recept med dess instruktioner. De har svårt att koppla de teoretiska instruktionerna i ett recept till de praktiska arbetsuppgifterna i köket och eleven har även svårt med arbetsprocessen fram till ett färdigt resultatet. Kunskap som behöver utvecklas är hur undervisande hem- och konsumentkunskapslärare kan förtydliga undervisningen för de elever som inte har förmågan att läsa och följa ett recept och omvandla den abstrakta teoretiska genomgången till praktisk matlagning och bakning. Ett annat problem är när eleverna ska använda sina aritmetiska

förmågor i ämnet, som att praktiskt kunna använda och tolka hela tal, bråktal och decimaltal (Granberg, 2019 s.100).

Tidigare forskning har visat på svårigheter hos elever vid receptläsning. Svårigheterna kan bero på receptens utformning och på att det förekommer för eleven okända metoder och matematiska begrepp. Enligt Brunosson Brante, Stepp och Mattson-Sydney (2014) kan det vara att recepten innehåller en mängd av matematisk information i form av mått, läsinstruktioner och förberedelse på köksredskap och ingredienser. Enligt Granberg (2018) är det viktigt att eleverna har kunskap om de olika ord och begrepp som förekommer i tillagningsprocessen för att den praktiska uppgiften ska genomföras på ett lyckat sätt. Ämnet belyser vikten av att kunna läsa och analysera ett recept för att kunna förstå arbetsprocessen, detta tar Granberg (2019) upp i boken Didaktik för hem- och konsumentkunskap, i kapitlet Kokböcker, recept och matlagning. När det gäller receptläsning är det viktigt att eleverna får de kunskaper de behöver för att tolka och förstå ett recept och vilka kunskaper detta är vill vi ta reda på i vår studie.

1.2 Syfte

Studiens syfte är att undersöka hur man kan hjälpa eleven att skapa förtrogenhet med att självständigt kunna följa ett recept i framtiden. Därför vill vi med denna studie ta reda på hur elever tolkar och följer recept i årskurs 9 och vilka strategier de använder sig av från läsning av recept till färdigt resultat.

1.3 Frågeställning

Utifrån syftesformulering kommer följande frågeställning användas:

● Hur reflekterar eleverna över de teoretiska instruktioner i ett recept och omvandlar receptet till praktiska moment i köket?

● Hur ser eleverna på sin förmåga att läsa och tolka ett recept, samt att kunna följa instruktionerna i ett recept?

2. Teoretiska perspektiv

Här presenteras de olika teoretiska perspektiven som kommer att ligga till grund för vår studie i ämnet hem- och konsumentkunskap. Fokus kommer att ligga på artefakter, ramfaktornsreori, John Dewey pedagogik samt receptlitteracitet.

2.1 Recept som artefakt

I Shannons (Dennett, 2017. s.94) redogörelse anses recept vara en form av artefakt. Artefakter är till sin natur både fysiska och intellektuella och exempel på fysiska artefakter kan vara recept, kartor, böcker och telefoner. Det existerar ett antal olika definitioner vad begreppet artefakt egentligen står för eller vilken betydelse det har i olika sammanhang.

Även Granberg (2018. s.35) definierar artefakter som både fysiska och intellektuella. Exempel på fysiska artefakter i ämnet hem- och konsumentkunskap kan vara kokböcker, köksredskap, kylskåp och knivar. De intellektuella artefakterna är betydligt mer abstrakta och kan istället vara olika språkliga uttrycksformer (bilder, bokstäver, siffror och symboler) eller matkultur och personliga erfarenheter. Det är därför vi väljer att fokusera på den fysiska artefakten och därmed begränsa definitionen i detta arbete.

Granberg (2018. s, 35) beskriver Wartofskys hierarkiska indelning genom att dela in artefakterna i tre grupper, de är primära, sekundära och tertiära. Granberg har kopplat hur fysiska artefakter används praktiskt i matlagningen till Wartofskys hierarkiska indelning. Exemplet definieras på följande vis: Primära artefakter beskrivs som redskap i köket som behövs för för tillagningsprocessen och deras funktion underlättar när vi lagar mat. De sekundära artefakterna är recept som förmedlar den nedskrivna kunskapen av vägledningsprocessen i matlagningen till en annan. Den tertiära artefakten är matkultur och den hamnar under de intellektuella artefakterna och de primära och sekundära hamnar under definitionen fysiska artefakter. Enligt Granberg (2018. s. 35) beskrivs de fysiska artefakterna mer centrala än de intellektuella artefakterna.

De skrivna recepten är enligt Granberg (2018. s. 31) en komprimerad text där fokus är på fysisk artefakt och hur kunskapen överförs mellan människor. Det kan dock uppstå problem i arbetsprocessen från recept till individ. Ett exempel som Granberg (2018, s.45) lyfter är när eleverna ska göra fruktsallad och receptet beskriver att apelsinen ska klippas i mindre bitar,

varpå en elev försöker klippa hela apelsinen med skal på. Det som inte står i instruktionen är att apelsinen först behöver skalas och sedan delas. Resultaten behöver inte alltid vara det som förväntas efter att ha följt ett recept eller sett en receptbild, detta kan bero på att recept ofta saknar en tydligt stegvis beskrivning och den som konstruerade receptet tar det för givet att eleven vet tillvägagångssättet från början. I vår studie blir de fysiska artefakterna väsentliga för hur vi kan analysera det empiriska materialet.

2.2 Perspektiv på Ramfaktorsteorin

De ramar som ges för att kunna bedriva undervisning spelar roll för för hur undervisning kan bedrivas. Dahllöf (1967) utvecklade genom en empirisk studie den så kallade ramfaktorsteorin där han visade att resultaten från elever inte enbart har att göra med begåvning eller social bakgrund, utan även att andra faktorer kan vara relevanta och påverkar elevens utveckling. Elevgruppering, individuell undervisning, lärarens och elevens interaktion är några exempel på detta.

Skolverket (2005. s. 9) genomförde 2003 en nationell utvärdering i ämnet hem- och konsumentkunskap där det väsentliga syftet var att ta reda på hur lärarnas undervisning hjälper eleverna att nå målen i den aktuella läro- och kursplanen. Utvärderingen visade att fem yttre ramfaktorer styr undervisningen och de är: elevgruppens storlek, undervisningens längd, undervisningslokalens utrustning, ekonomi för ämnet och tillgången till läroböcker. Dessa ramfaktorer som förekommer i ämnet hem-och konsumentkunskap kan påverka eleverna att nå kunskapskraven. Det visar sig att den ramfaktor som har en stor påverkan på undervisningens utformning och styrning är lektionens längd. Detta har också Lindblom, Erixon Arreman och Hörnell (2013) kommit fram till i sin studie, där betonar de att ramfaktorerna är begränsade på grund av tid, samt på köketsutrustningen i lektionssalarna.

I den Nationell utvärdering från Skolverket (Skolverket, 2005, s. 103–105) fastslår man att arbetsprocessen i hem-och konsumentkunskap består av planering, genomförande och utvärdering, detta gör eleven delaktig i arbetsprocessen och möjliggör lärande i handling. För att detta ska vara möjligt behövs det ett långt sammanhängande lektionspass. Detta skapar även förutsättningar för eleverna att utveckla kreativitet och kommunikation som är nödvändigt under praktiska lektioner. Lindblom, Erixon Arreman och Hörnell (2013) menar att ämnets undervisningstid varierar stort i landet när mer än hälften av lektionspassen är kortare än 120

minuter. När denna ramfaktor varierar på detta sättet kan det kan påverka elevernas resultat. Forskarna menar att mindre undervisningstid leder till att eleverna inte har den tid de behöver för att ta till sig information som är väsentlig för det valda undervisningstillfället.

I vår studie blir ramfaktorteorin en av faktorerna som vi använder när vi analyserar vårt empiriska material och undersöker hur eleverna tolkar ett recept och hur yttre ramar som elevgruppens storlek, undervisningens längd och lokalernas utrustning påverkar resultat.

2.3 Teori och lärandeperspektiv från John Deweys pedagogik

Egidius (1999. s.61) beskriver Deweys konstruktivism och utgår från två kategorier, individen och det sociala sammanhanget. Tanken är att individen utvecklas genom samspel med sin omvärld. Uttrycken ”intelligent action” och ”learning by doing” är begrepp som förknippas med Dewey. Egidius (1999, s.61) skriver att Dewey menar att genom undervisning kan lärare utöka medvetenhet hos eleven om kunskaper som förmedlats under de praktiska lektionerna i hem-och konsumentkunskap. Vår studie utgår från Deweys teori “learning by doing” där han beskriver hur viktigt det praktiska arbetet är. Genom att knyta ihop det praktiska arbetet med det teoretiska lär sig eleverna att använda nya strategier och problemlösningar för ett bättre resultat.

Att använda sig av olika metoder som specifikt har med läsning och tolkning av recept kan kopplas till “Learning by doing”. Enligt Dewey (Egidius, 1999. s.63) innebär det att elevens intresse och aktivitet är utgångspunkten för att kunna ta till sig ny kunskap. Deweys (Egidius, 1999. s.63) grundläggande människosyn var att människan är en social varelse som ständigt utvecklas och det är individen själv som skapar kunskap genom att omvandla den genom sina tidigare erfarenheter. Det innebär att kunskapen är individuell och erfarenhetsbaserad. Eleverna har inga problem att lära sig om något de är intresserade av. Att läsa och tolka recept berör både praktiska och teoretiska handlingar som kan kopplas ihop med verkligheten.

Dewey (Egidius, 1999. s.61) menar att det är en drivkraft i lärandet att hitta olika strategier för att lösa problem som uppstår i praktiken. När elever systematiskt löser problem av olika slag bidrar det till inlärning i olika lärsituationer. För att elever ska förstå utvecklingen i lärandet är det viktigt att de förstår hur teori och praktik hör ihop. I hem- och konsumentkunskapen samspelar teori och praktik och elever måste omvandla det de lär sig från teori till praktiskt

handlande. I denna studie blir Deweys (Egidius, 1999) tankar om “Learning by doing” en av teorierna som vi använder när vi analyserar vårt empiriska material.

2.4 Receplitteracitet

Litteracitetenutvecklas oftast under tid i barnets första skolår. Barnen kommer i kontakt med språket i tidig ålder samt genom olika kanaler, exempelvis genom att lyssna när andra talar, bilder och texter i barnböcker, TV, läsplattor eller genom spel. Genom flera olika litteracitetshändelser under tidig ålder så kan kunskapen i tal öka och hjälper eleven att tidigt knäcka läs- och skrivkoden (Axelsson, 2017. s.1-2).

Axelsson (2017. s. 4) beskriver hur elever i skolan utvecklar sin litteracitet genom en pyramid som läsforskarna Tomothy Shanahan och Cynthia Shanahan utformat. Det första och breda steget är den Grundläggande litteraciteten, den omfattar den breda avkodningen av att kunna läsa och skriva. Nästa steg är den Allmänna litteraciteten, i detta steget utvecklar de kunskaperna, ordförrådet och har en större kontroll i textförståelse och kan lösa problem som uppstår om eleven inte förstår. I det sista steget presenteras Ämneslitteracitet och Granberg (2018. s. 61) presenterar det i sin studie och kallar det Receptlitteracitet.

Ämneslitteracitet är placerad på toppen av pyramiden och är specialiserad för olika ämnen och där börjar eleverna kunna behärska det som specialiserar ett undervisningsämne med dess rutiner och språkliga uttryck. Genom att arbeta med ämneslitteracitet behöver elevens undervisning riktas så att fokuset är att utveckla ämnesspecifika lässtrategier och förstå unika ord och begrepp för varje ämne (Axelsson, 2017. s. 4). I Granbergs (2018. s. 61) forskningsstudie lyfter hon kunskapen som krävs för en förståelse för arbetsprocessen hem- och konsumentkunskap. Det hon menar är att det behövs en förståelse och faktakunskap om receptets konstruktion, när eleven tillämpar det i praktik sammanfattas det i begreppet receptlitteracitet. De förmågor som behövs för att kunna följa ett recept är enligt Granberg (2018. s. 61) förståelse och god läsförmåga. Det är till en fördel att några av dessa förmågorna finns hos eleven innan receptet introduceras.

Axelsson (2017. s. 7) beskriver ämnet hem- och konsumentkunskap som ett växelspel mellan görandet i praktiken och litteraciteten i ämnet. När man tillagar maträtten börjar man oftast med att läsa recept och tillvägagångssättet presenteras genom ämnesspecifika begrepp och genom att följa instruktionen kan man genomföra det praktiska arbetet. Svårigheter med att kunna läsa och skriva är något som kan påverka receptförståelsen under arbetsprocesser i ämnet hem- och

konsumentkunskap. Därför kommer receptlitteracitet vara väsentligt för när vi analyserar vårt empiriska material.

3. Tidigare forskning

Under rubriken redovisas tidigare forskningsresultat som är relaterat till de svårigheter som eleven kan stöta på i hem- och konsumentkunskapsundervisningen.

3.1 Lärotextens betydelse

Enligt Reichenberg och Lundberg (2011. s. 320) blir eleverna allt säkrare på att avkoda det skrivna ordet när de lärt sig läsa. Det leder till att eleven använder läsningen för sin kunskapsinhämtning. När själva läsningen blir ett problem och elever inte kan ta till sig innehållet i skrivna texter påverkar det elevernas måluppfyllelse.

Litteratur som gynnar elevens utveckling i lärandet bör vara begripligt så eleven kan genomföra en arbetsprocess med gott resultat. Läroboken ska vara utformad som ett bra verktyg i undervisningen. Enligt Englund (2011. s. 281) har beroendet av läroböcker minskat i den svenska skolan, men böckerna används ändå fortfarande relativt mycket. Böckerna ses som ett praktiskt arbetsredskap för lärare och därmed underlättar det för lärarnas arbete. Englund beskriver samspelet som en triangel som representeras av: elev-lärare-lärobok. En lärobok kan eller bör inte stå på egna ben. Beroende på vilken ledarstil läraren har så avgörs det hur boken används och tolkas. Lindh och Söderberg (2011. s.193, 201) lyfter det skrivna ordets betydelse och värde för kunskapsutveckling hos eleven och att det väcker lust att vilja lära. De nämner även att en kortfattad text inte behöver vara detsamma som en lättläst text, utan det är hur texten förmedlas som har betydelse för förståelsen av texten.

Granberg (2019. s.95) konstaterar att recepten är viktiga artefakter i hem- och konsumentkunskapsundervisningen, men dess användning har sällan problematiserats. Granberg konstaterar att det perfekta receptet inte finns och hon lyfter samspelet mellan lärare och elev och menar att man inte ska förlita sig helt och hållet på böckerna, utan förstärka undervisningen genom kommunikation och visa praktiska moment. Reichenberg och Lundberg (2011. s. 323) konstaterar att den skrivna texten och vardagens muntliga samtal har vissa fundamentala olikheter och det är därför eleverna försöker använda olika strategier vid receptläsning. Reichenberg och Lundberg påpekar att även om eleven läser med flyt och har ett bra ordförråd eller begreppsförståelse inom ämnet kan ändå bristande läsförståelse uppstå.

3.2 Studie om; To use a recipe – not a piece of cake.

Studien undersökte vilka typer av hinder och oro som kan framträda hos eleverna när de jobbar med receptläsning i hem-och konsumentkunskap. Denna studie är gjord i tre grundskolor med 37 elever som har intellektuella funktionshinder, samt med tre lärare. Studien är inspirerad av en etnografisk metodik där observationer är datainsamlingsmetoden.

Den sociokulturella teorin om lärande har använts som en teoretisk ram. Resultaten i studien avslöjar både att recepten upplevs som svårbegripliga under matlagningslektionerna och att det förekommer att eleverna har olika specifika svårigheter med recepten (Brunosson, Brante, Sepp & Mattson-Synder, 2014. s.412-418).

Elevernakan oroa sig för hur recepten är utformade och över den mängd av information som ges i ett recept. Det bidrar till att eleven känner sig osäker på hur de ska gå tillväga i de praktiska momenten. Den största svårigheten med att förstå receptet var informationen om ingredienserna, köksredskapen och hur man utför den specifika uppgiften. Dessutom framkom matematiska hinder när eleverna läste recept. I resultatet från denna observationsstudie framkom det att det är uppenbart att recepten är en avgörande faktor för hur matlagning lärs ut i ämnet hem- och konsumentkunskap (Brunosson, Brante, Sepp & Mattson-Synder, 2014. s.412-418).

Observationen gick ut på att se hur eleverna kunde läsa recept, välja redskap, förstå ingredienslistan samt kunna ha struktur i tillvägagångssättet och hantera den stora mängd av information som recepten gav (Brunosson, Brante, Sepp & Mattson-Synder. 2014). Klassrumsstudien visade på ett behov av ett begrepp som samlade den typ av kunskap som krävs vid användande av recept, såväl en förståelse och faktakunskap för vad receptet är men samtidigt en förtrogenhet och förmåga att veta hur det tillämpas i praktiken. Kunskapen som behövs för att kunna använda sig av recept sammanfattades därmed i begreppet receptlitteracitet (Brunosson, Brante, Sepp & Mattson-Synder, 2014. Granberg et al., 2018).

3.3 Studie om: Koka sjuda steka.

Enligt Granberg (2018, s.30) är det viktigt att kunna ämnesspecifika ord och begrepp.

Det är en viktig faktor för elevernas kunskap om relationen mellan matlagning och den ordförståelse som behövs när eleverna lagar mat efter recept. Ord och begrepp är en given del av matlagningspraktiken och vid användningen av ett recept.

I Granbergs (2018, s. 45) forskningsstudie framkom det att det inte bara handlar om att eleverna ska kunna förstå ett visst begrepp, utan också kunna användningsområdet som i det här fallet är koka, sjuda och steka och samtidigt veta när det ska användas. Under studiens observationer blev det tydligt att recept kan ses som komprimerade texter, där inte all information som är viktig för matlagningen är nedskrivet så att eleven ska lyckas. Granberg lyfter även att ord och begrepp ändrar skepnad från ingredienslista till instruktionstext och att det skapar en förvirring för eleven. Ett exempel som tas upp är att det i ingredienslistan kan stå smör, men i instruktionstexten har smör bytts ut till matfett.

3.4. Studie om: Klassrummets semiotiska resurser. En språkdidaktisk

studie av skolämnet hem-och konsumentkunskap, kemi och biologi

Studien är fokuserad på hur olika semiotiska resurser, såsom tal, texter, artefakter och aktiviteter interagerar med klassrumsdesign och den kommunikationen som sker i klassrummet i ämnena hem- och konsumentkunskap, kemi och biologi. I undervisningen i hem- och konsumentkunskap förekommer till exempel kemi i form av jäsningsprocessen och kemiska reaktioner mellan olika råvaror och produkter (Hipkiss, 2014. s.73).

En semiotisk resurs byggerpå ett uttryck som kan ta sin form i bland annat texter samt visuella uttryck som i praktiska lektioner i hem- och konsumentkunskap, när läraren visar hur man gör. Syftet med den semiotiska studien är att faställa att via demonstration från lärare får eleverna ett bra verktyg att själva analysera och tänka på hur de ska hantera olika situationer under matlagningsprocessen (Hipkiss, 2014. s.79).

Ämnesspecifikt språkbruk realiseras genom den semiotiska resursen när läraren indikerar vad som ska göras eller ger instruktioner med olika begrepp som används i ämnet. Exempel är när läraren går igenom receptet, såväl ingredienslistan som arbetsgången och vidareutvecklar vissa aspekter och kontrollerar elevernas förståelse, till exempel hur mycket 50 gram jäst är och vad nedersta falsen i ugnen är. Lärarens beskrivning och instruktioner i genomgången ligger nära formuleringarna i receptet. Läraren återanvänder den ämnesspecifika terminologin som finns i recept (tillsätt, arbeta ihop och släpper skålen). Det specifika uttrycket som exempelvis “släpper skålen” och matematiska begrepp som g, liter, kg, ml och cl får en utvecklad förklaring så att eleverna med säkerhet förstår vad som avses. Även det faktum att receptet uppger hur bröden

ska placeras i ugnen får en utvecklad förklaring. Lärarens demonstration är en viktig semiotisk resurs för att klargöra tillvägagångssättet (Hipkiss, 2014. s.126).

Då läraren använder samma begrepp och uttryck som i boken i sina instruktioner möter eleverna det ämnesspecifika språkbruket i såväl tal som i skrift. Läraren och boken gör samma arbete, men skillnaden mellan dessa båda semiotiska resurser är kommunikationsstrukturen där lärarens instruktion är i presens och läroboken är i imperativ. Läroboken kan då upplevas som att den markerar distans, medan lärarens kommunikation markerar närvaro (Hipkiss, 2014. s.104).

4. Metod

4.1 Undersökningsstrategi

För att besvara vår frågeställning kommer vi att genomföra intervjuer. Vi har valt att intervjua elever från årskurs 9 och intervjuerna kommer att vara semistrukturerade. Metoden går ut på att frågorna är förutbestämda och ställs i följd. Följdfrågorna utformas utifrån vad eleven väljer att berätta om, men huvudfrågorna är detsamma så vi får likvärdigt underlag då frågorna ställs i följd. Christoffersen och Johanessen (2015. s.85) menar att det inte på förhand finns några formulerade svarsalternativ och att vi som forskare har mindre inverkan på hur deltagarna kommer att svara och förstå frågorna. De nämner även att om vi som forskare väljer öppna frågor kan det vara av värde att alla deltagarna i intervjun får samma frågor. Svaren från intervjuerna kommer ge oss det underlag vi behöver för att skriva denna studie.

4.2 Urval

Urvalet av eleverna är från två grundskolor i södra Sverige. I de klasser som vi intervjuade finns det ca 20 elever per klass och fyra från varje klass deltog i studien. Totalt kommer vi att intervjua åtta elever som går i årskurs 9 där båda könen är representerade. Anledning till att vi gör detta urval är att vi tror att de elever vi kommer att intervjua förmedlar den information som har relevans till studien och svaren från eleverna kommer att bli vårt underlag till denna studie.

4.3 Metodval

Vi har valt en kvalitativ metod då vi anser att denna metod ger oss möjligheter att upptäcka och identifiera egenskaper hos eleven, samt att det ger eleven möjlighet att framföra eget tänkande kring området som vi kommer att undersöka. Genom att strukturera frågorna till deltagarna som kommer att intervjuas får vi fram mer kvalitativ data. Enligt Christoffersen och Johannessen (2015. s.16) är kvalitativa metoder mer flexibla och de tillåter en högre grad av spontanitet och anpassning i interaktionen mellan oss som forskare och informanterna.

4.4 Intervju

Att samla information från intervjuer och enkäter bygger på samma teknik som innebär att ställa frågor till de som deltar i en undersökning. Enligt Patel och Davidsson (2019 s. 94) innebär detta att teknikerna har en hel del gemensamt, men det också finns aspekter som skiljer de båda

två metoderna åt. Metoden vi valde är att intervjua och det brukar ske genom personlig interaktion, då kan man även hjälpa respondenten om denne inte förstår en fråga. Intervjuer kan även genomföras via telefonsamtal. Samspelet mellan oss forskare och respondenter spelar en stor roll för intervjun. För att utveckla detta samspel började vi intervjuerna med att presentera oss och försökte få en avslappnad miljö och detta för att eleverna skulle få vetskap om vilka vi var. Vi var lyhörda på vad eleverna svarade och lät även eleverna ställa frågor till oss.

4.5 Etik

Forskning ska vila på vetenskaplig grund och vårt uppdrag är att ständigt tänka på den vetenskapliga kvaliteten vid genomförandet av studien och detta ska genomsyra utvecklandet av forskningsfrågorna. Enligt Christoffersen och Johannessen (2015. s.46) är det viktigt att vi som forskare informerar de vi kommer att intervjua om forskningens syfte. Eleverna informerades om att deras svarsresultat kommer att behandlas konfidentiellt Information om de fyra etiska principerna gavs till eleverna innan genomförandet av intervjuerna (se bilaga, 1). Svaren kommer att sammanställas och ligga till grund för en offentlig publikation men kommer inte kunna härledas till den enskilda individen. Eleverna informerades om att svaren enbart kommer att användas i studien och inte för ett vinstinriktad syfte. Det informerades även om att det var frivilligt och anonymt att delta och att de kommer att avidentifieras och att deras svar endast får användas i forskningssyfte (Vetenskapsrådet, 2002. s.5). Det humanistiska samhällsvetenskapliga forskningsrådets (Vetenskapsrådet, 2002. s.5) etiska principer säkerställsgenom att intervjuerna omfattar de forskningsetiska aspekterna som ska lyftas inom forskningen.

Vi använder oss av de fyra olika forskningsetiska principerna om rådet säkerställt. Det första är informationskravet som innebär att forskaren ska informera om forskningsuppgiftens syfte. Därefter kommer nyttjandekravet och med det menas att den samlade informationen som kommer fram ska användas för forskningsändamål. Nästa är konfidentialitetskravet och det innebär att skydda deltagarnas identitet och det har ett samband med sekretess. Slutligen använder vi oss av samtyckeskravet vilket innebär att deltagaren har rätt att bestämma om de vill avsluta sin medverkan (Vetenskapsrådet, 2002. s.5). I enlighet med samtyckeskravet gavs information till eleverna om att det var frivilligt att delta i intervjuerna och att de hade möjlighet att avbryta genomförandet. Dessa etiska aspekter spelar roll för forskningen och samhällets utveckling, det handlar om att vi som forskare bygger upp och stimulerar en medvetenhet om hur vi ska gå tillväga i en intervjuundersökning.

4.6 Genomförande

För att samla in data till vårt material tog vi kontakt med två skolor i södra Sverige och fick godkännande från rektorer att utföra intervjuer. Därefter tog vi kontakt med elever i årskurs 9 och tillfrågade dem om de var intresserade att delta i en intervju om tolkning av recept. Till de elever som valde att delta mailade vi ut information innan intervjun (Bilaga 1). Deltagarna informerades om den aktuella forskningsuppgiftens syfte och vad undersökningen skulle användas till och att den insamlade datan bara användas till forskningsändamål. De fick även ta del av grundfrågorna för att kunna förbereda sig och även skapa en förförståelse för vad de skulle bli intervjuade om. Eleverna gav tydligt och bra datainsamlingsmaterial till vår studie. Intervjuerna tog ca 45 minuter och de spelades in och därefter transkriberades och svaren sammanställdes i ett gemensamt dokument.

4.7 Reliabilitet och validitet i vår studie

Reliabilitet uppfattas enligt Wikström (2013. s.39) som mer komplicerat än vad det verkligen är. Reliabilitet handlar om hur tillförlitligt och trovärdigt ett mätresultat är. Enligt Dimenäs (2007. s.164) innebär detta att om man gör en ny mätning och datainsamling och den visar exakt samma resultat är det hög reliabilitet. De forskare som använder reliabla mätinstrument använder instrument som är stabila och ger samma resultat varje gång de används på samma material. Studien byggde på intervjuer där svaren spelades in och svaren byggde på deltagarnas egna upplevelser. Vi anser att det inte går att påverka den insamlade datan och det gör att reliabiliteten i studien ökar.

Validitet betyder giltighet och visar hur undersökningen har konstruerats och hur trovärdigt resultatet är, d.v.s. om studien mäter det vi har för avsikt att mäta. Vi ser en koppling när studiens syfte ställs i förhållande till resultatet, texten kommer citera och betona respondenternas svar. Om studien mäter det som är målet med studiens syfte ger det en tydlig koppling till studiens validitet. Wikström (2013. s.44) menar att komplexa frågor kan påverka en intervjuundersökning och därför måste konstruktionen av intervjufrågor vara välplanerade. Vår studie bygger på en intervjuundersökning där vi som forskare formulerar frågor och samma frågor ställs till alla informanterna i samma ordningsföljd. Detta förfarandet ökar reliabiliteten

i studien. Validiteten på studien beror på om frågorna mäter det de är tänkta att mäta. Om vårt syfte och våra frågeställningar ger en tydlig koppling till det vi vill forska om är vår studie valid (Wikström, 2013. s.45).

5. Resultat

I detta kapitlet kommer vi att presentera resultatet från vår studie. Resultatet kommer att bearbetas utifrån de teoretiska perspektiv och den tidigare forskningen som är tillämpad för studien. Resultatet kommer att redovisas från elevsvar om hur eleverna tolkar och följer ett recept, samt vilka strategier och hjälpmedel som behövs i en praktiskt arbetsprocess. Vi har använt oss av teorier och lärandeperspektiv från John Deweys pedagogik, perspektiv på ramfaktorsteorin, Granbergs (2018) perspektiv på receptlitteracitet samt fysiska artefakter. Eleverna är anonyma men de kommer att refereras som siffror, exempelvis elev 1. Studien genomfördes genom intervjuer av åtta högstadieelever i årskurs 9. Resultatet visade att eleverna gav både enhetliga och splittrade svar under intervjuerna.

5.1 Omvandling av teoretiska instruktioner till praktiska moment i ett recept

Under denna rubrik presenteras elevernas olika strategier som avgör för hur de tolkar de teoretiska instruktionerna.

5.1.1 Intervjuer

De flesta elever som intervjuades i denna studie beskrev att det förekom svårigheter ur flera perspektiv under receptläsning. De svårigheter som nämndes var när eleven inte förstod ord eller begrepp, samt när det var flera moment samtidigt och man behövde hoppa med blicken och det skapade en oro över att missa något. Det visade sig att de elever som hade goda kunskaper i svenska och matematik sen tidigare hade lättare att tolka och följa ett recept. Eleverna i studien hade haft hem-och konsumentkunskap i nästan sex terminer, det motsvarar de 118 timmarna de ska ha enligt timplanen. Lektionerna i hem- och konsumentkunskap är både teoretiska och praktiska. Alla eleverna berättade om vilka strategier de använde för att hämta kunskap för en lyckad arbetsprocess.

Elev 3 och elev 7 berättade om flätmetoden. Denna metod går ut på att läraren visar första momentet i sitt demonstrationskök och därefter får eleverna gå ut och laborera, och så arbetade de tills de var färdiga med receptet. Elev 3 berättade att en av dess strategier var att hämta in så mycket kunskap och information som möjligt under de teoretiska lektionerna och demonstrationerna och på så sätt lyckas med den praktiska arbetsprocessen.

Elev 3: I och med att vi inte alltid kan ha mobilen med oss för att söka information, måste vi verkligen lyssna på de teoretiska lektionerna och jag tar det som en förberedelse till när vi ska gå till de praktiska lektionerna, då vet jag mycket mer om hur jag ska gå tillväga i matlagningen i hemkunskapssalen.

Även elev 7 kommentarer frånvaron av mobil eftersom den annars är förstahandskällan när hen vill söka information. Hen säger också att om man får ha mobilen behöver man inte lyssna så noga, det är bra att googla fram svar eller instruktion. Eleverna från båda skolorna berättade att det råder mobilförbud under lektionstid, men har tillgång till datorer. Elev 7 säger också följande:

Elev 7: Läraren visade ofta hur man skulle gå tillväga och sen fick vi gå till våra kök och prova och så höll vi på så tills vi blev klara och det var verkligen något som hjälpte mig att lära mig att följa ett recept, då jag är mer praktiskt lagd.

Eleverna betonar vikten av att vara väl förberedda för att kunna lyckas med receptet. Med praktiska genomgångar med exempelvis flätmetoden och teoretiska lektioner kunde eleverna få en förförståelse inför det egna praktiska genomförandet. I intervjuerna framkom det att elever tyckte att receptläsningen var förhållandevis enkelt, men samtidig uttryckte några elever sitt missnöje med de matematiska förkortningarna som ett recept innehöll. Det innebar att de flesta elever tyckte att det som var svårast med receptläsning är matematiska förkortningar och att de behöver bättre kunskaper i matematik för att kunna tyda recept.

Elev 2: Jag tycker väl att de är tydliga och lätta att förstå men det har väl med att göra att jag gjort mycket hemma och att jag gillar att både laga mat och baka.

Elev 4: Jag kan tycka att de är ganska lätta, men när det kommer till mått och sånt kan jag ibland känna mig osäker och det gör jag för att matte har inte varit min starka sida. När det kommer till förkortningar som jag inte förstår och när jag behöver halvera recepten kan ibland känna mig osäker.

Några elever nämnde andra metoder som skulle kunna underlätta förståelsen av de teoretiska instruktionerna. Elevernas förslag på nya metoder var följande:

Elev 4: Men i andra ämnen har vi ju filmer och powerpoint presentationer. Det hade nog kunnat hjälpa en del och lite nytänk typ att ha det på hemkunskapen. Genom film hade vi nog kanske förstått lite mer än att bara läsa i receptet som vår lärare vill. Hon är ju lite äldre så hon kanske tänker att man ska göra som man gjorde förr. Elev 8: Att titta på film, typ youtube är bra. Då kan man titta, stoppa och sen starta igen. Youtube har jag använt mig av hemma och det går jättebra. På senaste lektion lagade vi en pastarätt, och om min lärare hade skickat en film veckan innan om hur man tillagar pastarätten hade det kanske gått ännu bättre än vad det gick. I dessa elevsvar nämns andra och nya tillvägagångssätt för att ta till sig kunskapen och eleverna tyckte att man kunde digitalisera delar av undervisning och ta in mer digitala media för att tillgodogöra sig den praktiska kunskapen. Exempel som gavs på hur man kunde variera undervisningen var att använda film och digitala presentationer. Dessa exempel var något de kände igen från andra mer teoretiska ämnen, men ansåg att det kunde man även använda i hem- och konsumentkunskap.

5.1.2 Sammanfattning

Sammanfattningsvis kan vi se att alla elever har olika förmågor, intressen och drivkrafter för att kunna omvandla den teoretiska instruktionen till det praktiska arbetet i köket. Undervisningen behöver tydliga ramar och instruktioner som främjar elevens kunskapsutveckling i undervisningen. Att arbeta med flätmetoden där eleven direkt praktiserar de teoretiska kunskaperna efter lärarens demonstration var givande. Eleverna beskrev olika sätt att kunna förbereda sig inför det praktiska arbetet, men de var även öppna för nya sätt att ta till sig kunskapen. Ett exempel kan vara att man förbereder eleverna med att visa de olika momenten med ord och begrepp genom presentationer eller filmer. Eleverna får då chans att skapa kunskaper genom film där de ser de olika momenten i praktik, istället för att läsa sig till kunskapen och visualisera moment om ord och begrepp de inte förstår.

5.2 Recept som artefakt under praktiska lektioner

Under denna rubrik presenteras receptet som en fysisk artefakt och hur kunskapen av redskapshantering spelar stor roll i det praktiska arbetet.

5.2.1 Intervjuer

Det framkom att de flesta elever som deltog i intervjuerna hade läst och följt recept på egen hand för första gången under de praktiska lektionerna i hem- och konsumentkunskap och de beskrev det som både roligt, intressant och spännande och det resulterade i att kunskapsutvecklingen förstärktes. Eleverna upplevde recepten som viktiga vägledare i deras lärandeprocess och betydelsefulla för kunskapsutvecklingen. Det skrivna receptet är inte bara ett sätt att kommunicera inför matlagningenprocessen utan enligt Granberg (2018, s. 35) är det också en konkret sekundär artefakt för överförande av kunskap. Eleverna ansåg även att fysiska artefakter som exempelvis köksredskap var betydelsefulla för att genomföra den praktiska lektionen.

I sex av åtta intervjuer framkom det att eleverna förbereder sig genom att plocka fram de olika artefakterna såsom receptet och olika redskap till arbetet i köket. Eleverna kände att genom att förbereda sig på det viset innan de började med utförandet, kunde de lyckas med att följa recept lättare i matlagningsprocessen. Exempel från elevsvaren:

Elev 4: För att kunna genomföra lektionen behöver jag läsa receptet för att veta vilka redskap jag behöver plocka fram till de olika momenten.

Elev 8: Om jag inte plockar fram alla redskapen innan jag ska börja med matlagningen blir det rätt rörigt och allting blir så stressigt.

Det framkom att det sätt som eleverna hanterade de fysiska artefakterna var betydelsefullt och påverkade resultatet. Om eleverna inte förberedde sig upplevde flera att lektionen blev rörig och stressig. Två elever upplevde inte detta behov, så svarade en av eleverna:

Elev 6: Jag har sen tidigare bakat mycket med morsan, så jag tycker väl att jag kan en del och har en del koll i köket och även koll på det här med recept, för morsan var ju

med hela tiden och visade allt för mig. Så det har väl hjälpt mig på hemkunskapen ganska mycket. Därför är förberedelserna inte lika viktiga för mig.

Vissa av eleverna hade observerat när föräldrar följt recept och använt köksredskap hemma, men hade inte själva följt ett recept förrän de fick praktisera på hem- och konsumentkunskapslektionerna. För de eleverna har den tidigare kunskapen från hemmet varit betydelsefull för undervisningen.

I intervjuerna framkommer det att eleverna upplever att matlagning till stor del handlar om användning av recept. Granberg (2018. s.35) tar upp de abstrakta artefakterna (bilder, bokstäver, siffror och symboler) och svårigheterna med dessa ställer till problem när eleverna måste behärska de ämnesspecifika orden i ett recept och även nya begrepp, redskapsnamn och symboler. Så här upplevde några elever svårigheterna:

Elev 3: När vi lagat mat vill vår lärare att vi ska skriva en utvärdering på det vi gjort och hur resultatet blev. Det är inte alltid så kul och det är svårt att hitta ord för att beskriva mat. Mat är ju gott men läraren vill ju veta mer om upplevelsen av maten och det kan vara svårt att beskriva det.

Elev 2: Jag tycker att det är svårt när recept innehåller ord som jag inte brukar använda. Koka kan jag, men jag visste inte att sjuda är nästan samma sak. Dessutom visste jag inte att det fanns många olika namn för olika slags knivar.

5.2.2 Sammanfattning

Sammanfattningsvis behövs förförståelse för att kunna följa ett recept. Under intervjuerna framkom det att recept kan ses som komprimerade texter där inte all information finns nedskriven. Recept kan ses som en intellektuell artefakt eller ett verktyg som förmedlar mer kunskap, receptet blir en samlad kunskapsform som levereras till eleverna. Genom att arbeta

ämnesövergripande kan eleven använda recept som en artefakt full av kunskaper, där flera ämnen är involverade i undervisningen.

Eleverna måste förstå innebörden och hanteringen av redskapen i ett receptet, och de måste förstå de ämnesspecifika orden och det som verkligen är nära relaterat till mat och matlagning. Vidare behövs mer livsmedelskunskap och om vad som händer med en ingrediens när den bearbetas, exempelvis när ägget vispas. Kunskap om ingredienser visade sig också handla om en kunskap om olika adjektiv som beskriver ingrediensernas konsistens, såsom fast, flytande, mjuk, torr, smulig eller krämig.

5.3 Receptens konstruktion – lätt eller svårt

Under denna rubrik presenteras hur eleverna uppfattar receptets konstruktion och vad som påverkar arbetsprocessen i det praktiska arbetet.

5.3.1 Intervjuer

Under intervjuerna framkom det att eleverna kunde se skillnad mellan olika recept som visas på hem-och konsumentkunskapslektionerna och recept från andra sammanhang. I lärobokens receptdel är ingredienslistan mycket kortfattad, saklig och noggrann med tydliga måttangivelser (Sjöholm, Hjalmarsson, Arvidsson, Hedelin & Olofsson, 2014). I andra recept som eleverna möter kan det vara krångligare att förstå både ingredienslistan, begrepp och tillvägagångssättet, på grund av att det är många moment som ska utföras och att texterna är mer komprimerade. Utifrån från elevsvaren ser vi att eleverna möter en lättare variant av recept i undervisningen och enligt eleverna är dessa recept är en bra grund för att hämta in nya kunskaper att bygga vidare på inför framtiden. Några elever säger följande:

Elev 4: Boken vi arbetar med i hem-och konsumentkunskap är lätt att följa, framför allt är recepten som finns i boken gjorda för att alla ska förstå och recepten ser nästan

likadana ut.

det bra att kunna det här med matte om man exempelvis jobbar ensam och behöver halvera ingredienserna. Då tvingas jag använda mina mattekunskaper praktiskt. Det eleverna ovan syftar på är att receptet i boken är ett bra stöd, och receptens upplägg är strukturerade så att de känner igen beskrivningen av ingredienslistan och tillvägagångssättet. De menar även att andra kunskaper från bland annat svenska och matematik är betydelsefullt för att arbetsprocessen ska lyckas. Eleverna lärde sig snabbt att koda av att ett recepts konstruktion som oftast bestod av tre delar, en introduktion, en ingredienslista och en instruktionstext.

Elev 5: Jag tycker inte om recept för att det är svårt att följa.. med all matte, ord och begrepp, men man måste ju följa för att resultatet ska bli bra

Eleven ovan förstärker i sitt svar att om inte eleven förstår kunskapen, har förståelsen om ord och begreppens betydelse i praktiken och inte kan använda de matematiska kunskaperna blir det en svårighet i de praktiska momenten. I intervjuerna framkom det att bråktal och volym var anledningar till att eleverna upplevde svårigheter med att följa ett recept.

Elev 3: Jag tycker att det är mycket lättare nu, för att min lärare har hjälp mig att förstå eller lärt mig med tiden att tolka recept genom att förklara orden, och visa måtten och bråktal som står i recept, saker som jag inte förstod innan och sånt som bara används i hemkunskapen.

Elev 8: Det jag tycker är att bråk och även volym och vikt, är sånt som är svårt. Sen måtten också. På matten gör vi bara måtten teoretiskt, hade varit bättre om vi fick göra det praktiskt. Då jag har svårt i matte så hade det varit bra om matteläraren hade varit här uppe och sett att jag kan räkna matte praktiskt.

Trots att eleverna tidigare har arbetat med att addera tal i bråkform i matematikundervisningen var det många som upplevde denna uppgift svår att utföra praktiskt i hem- och konsumentkunskapen. När eleven i hem- och konsumentkunskapen fick möjlighet att använda bråktal i praktiken och när matematiken fick visualiserades genom praktisk användning av exempelvis måttsats kände eleven att den matematiska kunskapen förstärktes. Det framkom även att när de fick gott om tid i undervisningen, utan att känna sig pressade av tid, var det enklare att utveckla en förståelse hur volymenheterna fungerade i praktiken. Vissa av eleverna

upplevde att undervisningstiden i de praktiska momenten var för korta och önskade mer tid för att kunna praktisera och utveckla kunskap och intresset för ämnet.

5.3.2 Sammanfattning

Sammanfattningsvis var det delade meningar om hur eleverna upplevde receptkonstruktion. En del elever kunde koppla kunskaperna från svenska och matematik och relatera den kunskapen till receptläsning. En del upplevde svårigheter med att använda matematikkunskaperna praktiskt, samt att ord och begrepp inte var lätta att förstå. Eleverna var eniga om att recepten som används i undervisningen är lättare än när man hittar recept från andra kanaler, som tidningar, receptböcker och nätet, dessa kan ha en annorlunda struktur än vad de är vana vid. Receptet i boken var en bra grund för att utveckla kunskaperna inför framtiden. Samtliga elever betonade vikten av att ha bra kunskaper i både matematik, men även i svenska språket och att det var en förutsättning för att lyckas.

Eleverna upplevde att de ville arbeta med olika strategier för att lära sig bråk och volymenheterna från matematiken, för om eleverna förstod innebörden av dessa matematiska begrepp skulle det även påverka andra undervisningsämnen. Undervisningen i hem- och konsumentkunskap spelade roll för att hjälpa vissa elever att förstå de abstrakta begreppen i matematiken. En elevönskan som kom fram var att undervisande lärare i matematik skulle delta på hem-och konsumentkunskapslektionerna för att se hur eleverna praktiserade volymenheterna från matematiken och för att få sina kunskaper bekräftade. Texten i hem-och konsumentkunskapsboken upplevdes som relativt lätta att tyda, samtidigt som den var utmanande och väcker elevernas nyfikenhet att lösa det givna problem som de kan stöta på.

5.4 Feedback under de praktiska momenten

Under denna rubrik presenteras hur eleverna upplever feedback under arbetsprocessen och hur det påverkar receptförståelsen.

5.4.1 Intervjuer

När eleverna fick frågan om feedback vid receptläsning under de praktiska lektionerna resulterade det i ett enigt svar. Feedback var något de alla upplevde som positivt och

utvecklande. Eleverna ansåg att lärarens roll hade en stor betydelse under de praktiska lektionerna i hem- och konsumentkunskap. Den var betydelsefull för elevernas kunskapsinhämtning och självförtroendet att lyckas i samband med receptläsningen. I intervjusvaren kommer det fram att de flesta av eleverna uppfattar läraren som ett verktyg i arbetsprocessen och att det fanns en signifikant skillnad mellan den muntliga instruktionen och den skrivna texten i receptet. De elever som inte fick positiv feedback hänvisade till avsaknad av personlig relation till läraren och då var det enligt eleven lärarens fel att resultatet inte blev som förväntat, detta oberoende om receptet var lätt att förstå eller inte.

Elev 6: Hon säger ju bara något till mig när det är fel och då får jag göra om det men annars säger hon väl inte så mycket när jag lagar mat och det känns som min lärare inte tycker om mig.

Eleven ovan menar att en viktig del i undervisningen är att man har en god relation till sin lärare och att feedback under arbetsprocessen med receptläsningen är kunskapsutvecklande. Övriga elevsvar beskriver i mer positiva ordalag lärarens roll som ett viktigt verktyg för att hitta vägar och strategier för att tolka och följa ett recept. Svaren från eleverna kan sammanfattas att när eleverna inte förstår något i receptet frågar de läraren först och om läraren inte är i närheten frågar de en kompis. Detta förstärks genom följande elevsvar:

Elev 4: Jag söker svaret och lyssnar mycket på min lärare, och det har nog med att göra att jag gillar ämnet och vill lära mig. Jag lär mig bäst genom att läraren berättar det för mig och får det förklarat.

Elev 7: Det jag gillar med hemkunskapen är att det inte är så stora grupper, i min grupp är vi bara 10 elever och vi kan hjälpa varandra. Jag kan få hjälp när jag behöver av min lärare och det är lugnare än på helklasslektionerna. Detta är mitt bästa ämne.

Ovanstående elever menar att lärarens roll och även organisationen med mindre elevantal i grupperna påverkar möjligheterna till feedback. Små grupper i för ändamålet rätt utrustade lokaler påverkar den tid som varje elev kan få till feedback och annan återkoppling i arbetsprocessen. Oavsett hur eleverna tolkade ett recept upplever de att behovet av stöd från en lärare som behärskar kunskapen om vad receptet innehåller är avgörande för genomförandet. Ytterligare en faktor, som elev 4 nämnde, och som påverkar resultatet är på vilket sätt som läraren ger sin feedback.

5.4.2 Sammanfattning

Sammanfattningsvis så ökar tydligheten hos eleven om hen får en kunskapsutvecklande feedback under arbetsprocessen när de läser recept. De som inte hade en god relation med sin lärare kände att de fick lita mer på sina egna kunskaper och ville inte ta kontakt med läraren när problem uppstod. Eleverna har olika förutsättningar för att genomföra lektionerna och vissa av eleverna har ett större behov av vägledning från undervisande lärare för att uppnå målet att tolka och följa ett recept. Enligt eleverna räcker det inte med enbart ett välskrivet recept, all den interaktion som sker i salen är av avgörande betydelse.

Andra faktorer som påverkar hur och på vilket sätt som man kan ge feedback är beroende av hur skolan organiseras, det vill säga elevgruppens storlek, hur lokalerna är utrustade och den tid som finns till förfogande till varje elev. När eleverna påpekar detta, måste vi förmedla att dessa faktorer är något som läraren inte kan påverka, utan något som bestäms av skolans huvudman. Eleverna i studien beskrev vikten av hur läraren förmedlade sina kunskaper om de praktiska momenten i undervisningen och att det skapade en trygghet hos eleven.

6. Analys

Under denna rubrik kommer resultaten analyseras i relation till teoretiska perspektiv.

6.1 Resultatanalys

Utifrån genomförd intervju inom teoretiska instruktioner till praktiskt moment visade det sig att eleverna använde sig av olika praktiska metoder när de utförde arbetet i köket. Eleverna hade olika strategier för att ta till sig den teoretiska instruktionen i en text, här krävdes det att eleven kunde läsa, tolka och förstå en instruktionstext. Genom att följa och titta på när undervisande lärare demonstrerade ett praktiskt moment tydliggjordes den abstrakta texten så att eleven upplevde det enklare att utföra det praktiska arbetet. Detta stämmer överens med vad Granberg (2018. s.35) benämner som fysiska artefakter, och demonstrationen representerar en sekundär artefakt.

I intervjusvaren visade det sig att det praktiska arbetet var betydelsefullt för förståelsen. Dewey (Egidius, 1999. s.65) beskriver att “utan praktik blir teorin obegripligt, utan teori förstår inte individen det praktiska”. Eleven förbereder sig genom att hämta den teoretiska kunskapen, för att sen kunna utföra det praktiskt. Detta ökar elevens kunskaper genom “learning by doing”, det vill säga att eleverna praktiserar till sig sin kunskap. Eleverna nämnde att de ofta använde digital media för att tillgodogöra sig kunskapen i ämnet SO och att det var något som hjälpte deras kunskapsutvecklingen. I intervjusvaren framkom det också att de ville digitalisera recepten i hem- och konsumentkunskapsundervisningen, med exempelvis film eller digitala presentationer. På så sätt kan den teoretiska instruktionen förmedlas på ett annat sätt än i den traditionella hem-och konsumentkunskapsboken. Då kan eleven förbereda sig via filmen, därefter relatera till instruktionen i lärarens demonstration och till slut genom övning skapa en förtrogenhet. Dewey (Egidius, 1999) lyfter vikten av att undervisningen ska bygga på elevens erfarenheter, och att använda digitala media som kunskapsinhämtning i receptundervisningen kan stärka utvecklingen i receptförståelsen. För att på bästa sätt att hjälpa elevens förståelse kring ett specifikt ämne bör teori och praktik arbeta tillsammans. Utifrån elevsvaren i vår studie kunde vi konstatera att hem- och konsumentkunskapen ligger efter andra ämnen när det gäller att ta till sig ny digital teknik. Beprövade metoder, som flätmetoden fungerar fortfarande bra, men ett behov av att följa samhällsutvecklingen vad gäller tekniska innovationer, är något som behöver utvecklas i ämnet.

I intervjusvaren om recept som artefakt under praktiska lektioner visade det sig att det krävs en förförståelse både om hur man läser ett recept samt vikten av att kunna hantera redskapen. Eleverna i vår studie upplevde att de hade bristande kunskaper om receptläsning och hantering av redskapen i köket. Precis som Granberg (2018. s. 35) har kopplat Wartofsysk hierarkiska indelning till det praktiska arbetet i hem-och konsumentkunskap behöver man en förståelse för tillvägagångssättet om hur man använder och lär sig hanteringen av redskapen. Den primära artefakten är redskapen och det första steget är att lära sig vad är det för redskap, därefter hur man använder det och till sist när man använder det och till vilka livsmedel. När denna kunskap har befästs kan man gå vidare till den sekundära artefakten som Granberg (2018. s.35) beskriver som receptet, och då kan eleven genomföra arbetsprocessen. För eleverna är receptet en kunskapsöverföring om ett tillvägagångssätt i det praktiska arbetet. Uppstår det svårigheter som i exempelvis i ordförståelse, matematiska begrepp och att följa en instruktion, kan det bli ett problem i det praktiska arbetet. Receptet anses vara en fysisk artefakt och enligt Granberg (2018. s.31, s.35) även en komprimerad minimalistisk instruktionstext med kodade enheter där inte all väsentlig information finns med. Den tydliga beskrivningen om hur man stegvis tar sig fram i ett recept saknas oftas och det tas för givet att förkunskaper om tillvägagångssättet finns. Detta blev tydligt för eleverna i vår studie som saknade förmågan att kunna använda sig av sina kunskaper från matematik och svenska. Aritmetik och litteracitet är två faktorer som vi kunde konstatera var av stora betydelser för kunskapsinhämtningen i hem- och konsumentkunskapen. Utifrån genomförd intervju framkom det delade meningar om receptens konstruktion. Vissa av eleverna upplevde recepten i hem-och konsumentkunskapsboken som relativt enkla att följa och kunde koppla receptets innehåll till kunskapen från andra undervisningsämnen. Svenska språket var en förutsättning för att lyckas, samt att de matematiska kunskaperna spelade stor roll. De elever som kunde relatera den teoretiska kunskapen om volymenheterna från matematikundervisningen upplevde det enkelt i hem-och konsumentkunskapsundervisningen. Det var även elever som upplevde motsatsen, att de hade svårt att praktisera volymenheterna i hemkunskapssalen. Vägledning genom arbetsprocessen från undervisande lärare i hem- och konsumentkunskap hade en betydande roll. Svaren från eleverna visar att ämneslitteraciteten spelar stor roll (Axelsson, 2017. s.4). Granberg (2018. s.61) kallar detta för receptlitteracitet. Att erövra receptlitteracitet det kan vara direkt avgörande för hur eleverna praktiskt tillämpar den förståelse och faktakunskap som förmedlats i receptet.

Undervisningens fokus är att arbeta med ämnesspecifika lässtrategier så att kunskapen om ord och begrepps förstärks och tillämpas i praktiken. Eleverna i vår studie beskriver hem- och

konsumentkunskapslektionerna som homogena, när vi börjar med tillagningen av en måltid börjar man med att läsa recept och därefter börjar det praktiska arbetet. Detta beskriver Axelsson (2017. s.7) som ett växelspel mellan praktik och teori som förstärker varandra. Undervisningstiden i de praktiska momenten var något som upplevdes kort av vissa elever. Tiden var en direkt avgörande faktor för slutresultatet för de elever som upplevde att konstruktionen av receptet var svårtolkat. Detta är något som Lindblom, Erixon Arreman och Hörnell (2013) tar upp i sin studie, de menar att ramen för hur undervisningen ska fungera så bra som möjligt spelar stor roll hos eleven, om tiden inte räcker till i de praktiska momenten kan det skapa ett orosmoment hos eleven som påverkar resultatet. Andra ramfaktorer som också kan påverka undervisningen är elevgruppens storlek, undervisningens lokaler och utrustning samt ekonomi för ämnet (Skolverket, 2005). Utifrån elevsvaren i vår studie kunde vi konstatera att det fanns brister i det ämnesövergripande arbetet mellan hem-och konsumentkunskap och svenska och matematik. Ett nära samarbete mellan ett praktiskt-estetiskt ämne, exempelvis hem- och konsumentkunskap hade gynnat båda ämnesgrupperna. När eleverna diskuterade receptens konstruktion visade det sig att recept har en helt unik konstruktion som inte liknar de texter de möter på andra ställen. Vi kunde konstatera att det inte enbart krävdes god läsförmåga utan begreppet ämneslitteracitet fick stor betydelse. Vi kom fram till att ämnets unika form- och språkbruk var något som behöver implementeras.

I intervjusvaren om feedbackens betydelser under de praktiska momenten, var samtliga elever eniga om att behovet av tydlig kunskapsutvecklande feedback är avgörande för receptläsningen. Behovet av vägledning från undervisande lärare var delat, men utifrån elevsvaren framkom att all interaktion i salen var givande. Det som upplevdes positivt från elevsvaren var dessa skolors organisation i ämnet hem- och konsumentkunskap som innebar undervisning i grupper med mindre antal elever i varje grupp. Detta bekräftas av Skolverkets nationella utvärdering (2003) av ämnet hem- och konsumentkunskap, som tar upp olika ramfaktorers betydelse för ämnet. I vår studies elevsvar betonas elevgruppens storlek som en avgörande för faktor för hur mycket hjälp och stöd en elev kan få. Även Lindblom, Erixon Arreman och Hörnell (2013) diskuterar ramfaktorerna och i deras undersökning framkommer att den tid som man kan ge till varje elev är betydelsefull, med mindre antal elever i grupperna blir detta möjligt. Utifrån elevsvaren kan vi konstatera att relationen mellan lärare och elev har större betydelse än vi trodde. Att få feedback under det praktiska arbetet kunde vara avgörande för arbetsprocessen.

6.2 Slutsats

Syftet med vår studie var att få kunskap om hur eleverna omvandlar teoretiska instruktioner i ett recept till praktiskt arbete i undervsningsköket. Vi ville också undersöka hur andra faktorer som läsförståelse och förmågan att följa instruktioner påverkar elevernas resultat. I studien framkom det att elever har svårigheter med att läsa och tolka ett recept. Faktorer som påverkade receptförståelsen var bristande förmågor att praktiskt använda sina teoretiska kunskaper i aritmetik och litteracitet. Andra faktorer som påverkade förmågan att läsa och följa ett recept var lärarens feedback och tillgängligheten till digital media.

Den slutsats vi kan dra av vår studie är att inte bara läsförståelsen har avgörande inverkan på hur eleverna kan tillgodogöra sig ett recept. De aritmetiska kunskaperna var av lika stor betydelse. I vår framtida yrkesroll ska receptlitteraciet och aritmetik ska ha en framträdande roll. Dessa kunskaper implementeras genom ett ämnesövergripande samarbete med ämnena svenska och matematik.

Hem- och komsumentkunskapens dilemma är att det är ett litet ämne med stort centralt innehåll och många kunskapskrav, då kan ämnesövergripande samarbete med ämnena matematik och svenska och ökad digitalisering frigöra tid, till elevnära arbete med mer kunskapsutvecklande feedback under de praktiska momenten såsom eleverna poängterade i sina svar.

7. Diskussion

Det här kapitlet innehåller diskussioner och i den första delen presenteras resultatet från elevsvaren och svaren diskuteras utifrån tidigare forskning inom vår studies problemområde. Den andra delen handlar om metodkritik och avslutningsvis en reflektion över framtida forskning inom receptläsning i hem- och konsumentkunskap. Undersökningens syfte har varit att ta reda på vilka strategier eleverna använder sig av vid receptläsning. Det som framkom i studien var att det finns hinder i receptläsningen och hur eleverna ska göra för att besegra dessa hinder. Resultatet från vår studie är en del av en pågående process för att utveckla förmågan att läsa och tolka ett recept.

7.1 Resultatdiskussion

Resultatet i vår intervjustudie stämmer överens med det som presenterats i tidigare forskning och besvarar vår frågeställning. Flera av eleverna beskrev att det förekom svårigheter när de läser recept. Svårigheterna som eleverna upplevde var när de inte förstod vissa ord eller begrepp, samt att när det var flera moment som skulle utföras samtidigt, då blev det svårt att hålla fokus. Eleverna påpekade att andra kunskaper som svenska och matematik hade en betydande roll, då det förekommer svåra ord och begrepp samt att ingredienslistan är utformad med mått- och volymenheter. Det visade även att de elever som hade förkunskaper från hemmet och goda kunskaper i svenska och matematik upplevde det lättare att följa ett recept.

I Brunosson, Brante, Sepp och Mattsson Sydners (2014) studie konstaterar de att eleverna känner sig osäkra på hur de ska gå tillväga i de praktiska momenten på grund av receptens utformning och mängden information. Deras studie från 2014 är från tre grundskolor med elever som har intellektuella funktionshinder. Samma oro om mängden information, matematiska hinder och ord och begrepp kan vi se sex år senare hos elever som inte har intellektuella funktionshinder. Att arbeta med receptlitteracitet och aritmetik är en något som vi i framtiden bör fokusera på och detta lämpar sig väl i ämnesövergripande samarbetet med ämnena svenska och matematik. I en forskningstudie om hem- och konsumetkunskapsundervisningen i Finland, framkommer det att det gynnar kunskapsutvecklingen hos eleven när kunskap från olika skolämnen integreras med varandra. Det hjälper eleven att få ett bredare perspektiv och samtidigt som det hjälper eleven att utveckla sina kunskaper från olika undervisningsämnen (Haapaniemi, Venäläinen, Malin & Palojoki, 2019. s. 87-104). Detta är en god tanke, men