Att välja karriär efter passion

Examensarbete

Att välja karriär efter passion

Pursuing a Career Path Out of Passion

Alexander Åkerlind

Studie- och yrkesvägledarexamen 180hp Datum för uppsatsseminariet: 2019-06-03

Examinator: Malin Mc Glinn Handledare: Louise Löfqvist SAMHÄLLE–KULTUR

Sammanfattning

Dans är ett ovanligt intresse bland män i Sverige. Det är en aktivitet som för många är nära förknippad med femininitet, och i mäns fall med fördomar om homosexualitet. Män eller pojkar som börjar dansa gör det oftast för att någon i familjen eller en vän gör det. Syftet med studien är att analysera och få en förståelse för de påverkansfaktorer som studiens informanter upplever varit tongivande i skapandet av deras intresse för dans och senare val av karriär. För att förstå de framträdande påverkansfaktorerna har analysen utförts med de sociologiska karriärteorierna Theory of Personalities in Work Environments och Careership: a sociological theory of career decision making. Relevanta och viktiga begrepp är miljö, personlighet, kongruens, rationella beslut, handlingshorisont, habitus, kapital och fält. Kvalitativa intervjuer har genomförts med sex män som arbetar som dansare i olika genrer och befattningar.

Studien visar att de mest inflytelserika påverkansfaktorerna på informanternas intresse för dans och senare val av karriär är biologiskt arv, vänner, familj och andra vuxna i närmiljön. Bemötandet barn får av människor i sin närmiljö påverkar bilden de skapar av till exempel dans. Resultatet visar att närmiljöns påverkan varit mer tongivande i hur informanterna skapat sin uppfattning av dans än de samhälleliga normer och fördomar som associeras med dans.

Nyckelord: Dans, Kvinnodominerad yrkesbransch, Könsnorm, Könsöverskridande karriärval

Förord

Jag vill tacka min handledare Louise Löfqvist för kontinuerlig handledning och givande samtal via mail och telefon. Du har gett mig tips och hjälpt mig strukturera och smalna av arbetet under processens gång, vilket har hjälpt mig mycket. Jag vill även tacka mina informanter för deras tid och vilja att dela med sig av sina kunskaper och erfarenheter.

Innehållsförteckning

Pursuing a Career Path Out of Passion ... 1

1. Inledning ... 7

1.1 Syfte och frågeställningar ... 8

1.2 Disposition ... 9

2. Bakgrund och Tidigare Forskning ... 10

2.1 Bakgrund ... 10

2.2 Tidigare forskning... 11

2.3 Sammanfattning och betydelse för studien ... 13

3. Teori ... 15

3.1 Theory of Personalities in Work Environments ... 15

3.2 Careership ... 16

3.3 Sammanfattning ... 18

4. Metod ... 19

4.1 Metodval ... 19

4.2 Urval ... 20

4.3 Insamling av empiriskt material ... 20

4.4 Analysmetod ... 21

4.5 Validitet och reliabilitet ... 22

4.6 Forskningsetik ... 23

5. Resultat och analys ... 24

5.1 Resultat: Bakgrund till intresset ... 24

5.2 Analys: Bakgrund till intresset ... 27

5.3 Resultat: Valet av karriär ... 28

5.4 Analys: Valet av karriär ... 32

5.5 Avslutningsvis ... 33

6. Diskussion ... 35

6.1 Teoridiskussion ... 35

6.2 Metoddiskussion ... 36

6.3 Resultat- och analysdiskussion ... 37

6.4 Avslutande diskussion ... 37

Referenslista ... 40 Bilaga 1 ... 43 Intervjuguide ... 43

1. Inledning

Dans är i Sverige en aktivitet som är starkt förknippad med kvinnor. Dels på grund av antalet utövare, men även de egenskaper, normer och fördomar som ordet är associerat med. Män som dansar bryter mot bilden av den normativa, heterosexuella mannen, och vanliga fördomar dessa män bemöts av är att de är omanliga och homosexuella (Gripson 2016, 20–21). Det är fördomar som även omger män som arbetar inom andra traditionellt kvinnliga yrkesområden (Pingel & Robertsson 1998, 49; Jackson, Wright och Perrone-McGovern 2010, 162–163). Att dans är en kvinnlig aktivitet har vi lärt oss redan när vi är 7 år (Fagrell 2000, 21–22). En uppfattning som kontinuerligt förstärks och reproduceras i media och den allmänna diskursen (Fagrell 2000, 149–150). En följd av den allmänna uppfattningen av dans som en kvinnlig aktivitet och fördomarna om att män som dansar uppfattas vara homosexuella och omanliga är att dans erhåller en låg samhällelig status och lön, samt har svårt att locka till sig fler män (Gripson 2016, 20– 21, 40). Att som man bryta mot normen och intressera sig för dans kan innebära risker i form av psykisk och fysisk mobbning (SOU 2006:42, 90).

De män som ändå väljer att sträva efter en karriär som dansare tenderar att inom dansfältet gynnas av sin könstillhörighet, både på grund av den begränsade konkurrensen om roller i jämförelse med konkurrensen som råder mellan kvinnor, och eftersom de, trots att de utbildar sig i lägre grad än kvinnor i samma fält, klättrar uppåt på karriärstegen snabbare (SOU 2006:42, 89–90). Detta kan förklara varför SCB:s statistik från Yrkesregistret 2017 visar en betydligt jämnare könsfördelning bland dansare som arbetar än bland dansare som studerar. Män representerade år 2017 44% av yrkesgruppen koreografer och dansare. Av de registrerade eleverna på Dans- och cirkushögskolan läsåret 2013/14 representerade män 20% (SCB 2017, 19; SCB 2018, 49).

Normer påverkar enligt Gripson (2016, 41) hur vi tänker och vilka beslut vi tar, och vi lär oss bland annat i skolan och i arbetslivet att vi ska passa in i de samhälleliga normerna. Vad har påverkat informanterna, som vuxit upp i ett samhälle där normen är att dans är något som kvinnor ägnar sig åt, att välja en karriär som dansare, trots att denna yrkesbana är förenat med låg lön och ökad risk för mobbning? Vad motiverar dem? Denna paradox ligger till grund för föreliggande studie och har influerat dess frågeställningar. Genom att

intervjua sex män med erfarenhet av ämnet vill jag få en förståelse för vad som först påverkat deras intresse för dans och senare val av karriär. Det är ett viktigt ämne att studera för att addera ytterligare kunskap till det forskningsområde som rör män som gör könsöverskridande karriärval, och de sociala stigman som är förknippade med ett sådant. I förlängningen hoppas jag att den här studiens resultat kan bidra till att fler människor vågar trotsa normer och sträva efter att följa sin passion. För studie- och yrkesvägledare kommer studiens resultat bidra till vidgade perspektiv och empirisk kunskap att addera till sitt sätt att vägleda.

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med studien är att analysera och få en förståelse av de påverkansfaktorer som väckte männens intresse för dans och senare val av en karriär som dansare. Frågeställningarna lyder:

• Vilka påverkansfaktorer har, enligt informanterna, bidragit till deras intresse av dans, och hur kan dessa faktorer förstås utifrån karriärteorierna Theory of Personalities in Work Environments och Careership?

• Vilka påverkansfaktorer har, enligt informanterna, bidragit till deras val av karriär, och hur kan dessa faktorer förstås utifrån karriärteorierna Theory of Personalities in Work Environments och Careership?

Utifrån de två karriärteorierna Theory of Personalities in Work Environments och Careership analyseras studiens resultat och ger en bild av hur balansen mellan människa och miljö påverkar en människas val av karriär. Enligt Hodkinson & Sparkes (1997, 34) börjar människans personlighet formas i barndomen. Därför är bakgrunden till männens intresse för dans viktig att analysera för att förstå vad som senare påverkat deras val av karriär.

1.2 Disposition

Efter en sammanfattning av studien och en introduktion av problemområdet presenteras i kapitel två tidigare forskning. Den tidigare forskningen placerar studien i en kontext som behandlar det generella området män i kvinnodominerade branscher. Detta för att kunna identifiera likheter och olikheter avseende fördomar som manliga dansare konfronteras med, för att på så sätt kunna analysera om dessa fördomar är specifikt kopplade till manliga kroppar som utövar dans, eller om fördomarna mer generellt kan kopplas till män som väljer yrken som traditionellt betraktas som ”kvinnliga”. I kapitel tre redovisas de två teorier som anses bäst kunna identifiera, kartlägga och analysera viktiga påverkansfaktorer i mäns val av en karriär som dansare. I kapitel fyra presenteras och motiveras valet av metod, med avseende på urval, insamling av empiriskt material, analysmetod, validitet, reliabilitet och etiska riktlinjer för forskningen. I kapitel fem redovisas och analyseras studiens empiriska material. Materialet kopplas till tidigare presenterade teoretiska begrepp och jämförs med tidigare forskning. I kapitel sex diskuteras studiens resultat, arbetsprocessen, vad som kunde gjorts bättre och på vilket sätt studien är användbar för studie- och yrkesvägledare. Kapitlet avslutas med förslag på vidare forskning.

2. Bakgrund och Tidigare Forskning

Studier som rör män inom kvinnodominerade yrken är ett etablerat forskningsområde. Det finns dock lite forskning som rör mäns val av en karriär som dansare. Detta kapitel beskriver och diskuterar vad som definierar ett kvinnodominerat yrke, varför dans i allmänhet anses vara en kvinnligt kodad aktivitet samt varför och på vilka sätt det kan vara ett problem. För att placera studiens resultat i en bredare kontext kommer forskning som rör andra kvinnodominerade yrkesområden presenteras. Slutligen sammanfattas kapitlet och det ges en förklaring till på vilket sätt den presenterade forskningen är av relevans för den här studien.

2.1 Bakgrund

I Sverige anses ett yrke vara könssegregerat när mer än 60% av yrkesgruppen utgörs av ett av könen (SOU 2004:43, 42). Statistik från SCB:s Yrkesregister (2017, 19) visar att 56% av yrkesgruppen koreografer och dansare är kvinnor. Statistik som redovisar enbart dansare hade varit att föredra, men har inte varit möjlig att hitta. Angränsande statistik visar dock en betydligt större procentuell könsskillnad än 56%. Läsåret 2013/14 utgjorde kvinnor 80% av de registrerade eleverna på Dans- och cirkushögskoland (SCB 2018, 49). Läsåret 2018/19 var 93% av eleverna som läste estetisk linje med inriktning dans på gymnasiet kvinnor (Skolverket 2018). Exakt hur många procent män respektive kvinnor som i Sverige försörjer sig som någon typ av dansare har inte varit möjligt att hitta, men utifrån datan som varit möjlig att hitta, och den här studiens empiriska material, är det rimligt att anta att siffran är tillräckligt hög för att dans ska kvalificeras som ett kvinnodominerat yrke i Sverige.

2.2 Tidigare forskning

”I västerländsk kultur ses dans som ett feminint uttryck vilket bidragit till att dans som

konstform haft en relativt låg status” (Gripson 2016, 20).

Dans anses av så unga barn som 7 år vara en kvinnligt kodad aktivitet. I en studie där 60 barn av olika kön från tre skolor i Stockholm medverkade undersöktes hur de konstruerar kön utifrån intryck och påverkan i sin omgivning, samt hur det påverkar deras identitetsskapande (Fagrell 2000, 21–22). Som en del av undersökningen visades barnen bilder av 20 stycken idrotter samt utstyrseln och redskapen som används i dessa. Därefter blev de tillfrågade om de kunde svara på vilken idrott som föreställs på bilden. Resultatet visar att en majoritet av barnen har god kännedom om vad idrotterna heter, och att de även har en god uppfattning om vilket kön som brukar utföra dem. Uppfattningen var övervägande både bland pojkarna och flickorna att dans, som Fagrell i studien kategoriserar som idrott, är något tjejer gör (Fagrell 2000, 124–127, 135–140).

Riesner (refererad i Gripson 2016, 20–21) menar att det finns fem huvudsakliga påverkansfaktorer som bidrar till att få män söker sig till dans: ”Bristen på manliga förebilder inom dansen, snäva definitioner av maskulinitet, homofobiska stereotyper, internaliserad homofobi och heterosexistiska motiv för manligt deltagande”. Riesner utgår från ett internationellt perspektiv, men liknande argument nämns även i svenska studier (SOU 2006:42, 90). Gripson menar att den allmänna uppfattningen av att dans är något kvinnligt reproduceras genom att den manliga populationen inom fältet inte ökar, och eftersom den inte ökar utmanas inte heller bilden av dans som något kvinnligt. Dessutom, menar hon, påverkar fördomen att män som dansar inte är normativt manliga, och att bristen på normativa män bidrar till att dans fortsätter erhålla en låg status i samhället. Bristen på män påverkar även inkomsten negativt, vilket också påverkar dansens status negativt. (Gripson 2016, 20–21, 40) Fagrells forskningsresultat berör samma ämne och hon menar att dans och andra aktiviteter som i allmänhet associeras med kvinnor ofta tillskrivs epitet som ”löjliga och fjompiga”, vilket Fagrell menar är en bild som förmedlas och reproduceras genom media och i den allmänna samhällsdebatten, menar Fagrell (2000, 149–150).

Vanliga fördomar män med en karriär inom ett kvinnodominerat yrkesområde bemöter är att de inte är ”riktiga män” och att de antas vara homosexuella, något som i ett

normativt heterosexuellt samhälle kan vara menat som ett hån (SOU 2006:42, 90). Att bli hånad och behöva försvara sin normtypiska manlighet tycks vara ett fenomen som rör fler kvinnodominerade yrkesområden än dans (Pingel & Robertsson 1998, 49). Jackson, Wright och Perrone-McGovern har undersökt det generella fenomenet som rör män med en karriär inom ett kvinnodominerat yrkesområde och hur deras vardag påverkas av deras val av karriär. Resultatet visar att män i kvinnodominerade yrkesområden har en tendens att bemötas av fördomar om maskulinitet, förlöjligande, sexuella trakasserier samt erhåller generellt lägre lön och social status än de i ett manligt dominerat yrkesområde. Dessa negativa faktorer, skriver Jackson et al., kan bland annat bidra till att dessa män erhåller en sämre ställning som heterosexuell partner än om de haft en karriär inom ett yrkesområde som inte är kvinnodominerat. (2010, 162–163) Vidare skriver de att genom normen som förmedlar att mannen förväntas vara den i förhållandet med högst samhällelig status och som tjänar mest pengar löper män i traditionellt kvinnliga yrken som inte uppfyller den könstypiska normen även en större risk att leva med allmän oro och ångest (Jackson et al. 2010, 162–163). Även Simpson (2004, 23–24) skriver att en ökad risk för ångest är något som kan uppstå vid det stigma som män i kvinnodominerade yrken kan uppleva när deras manlighet ifrågasätts. Liknande tendenser nämns även i SOU2006:42 (90), i vilken det påpekas att pojkar som intresserar sig för dans kan få sin manlighet utmanad och därför undviker att välja dans som karriär, för att inte riskera att bli utstötta, mobbade eller till och med utsatta för våld.

Det finns dock positiva aspekter för män som väljer en karriär inom ett kvinnodominerat yrke. Gripson skriver att män åtnjuter olika typer av fördelar inom dansfältet både som barn och vuxna för att de är mycket färre till antalet, men också för att de är män. Hon menar att de blir positivt särbehandlade och trots att de i lägre utsträckning än kvinnor utbildar sig har större chans att klättra på karriärstegen (Gripson 2016, 18). En annan fördel är den låga konkurrensen om jobben, som är en följd av det låga antalet män (SOU 2006:42, 90).

Att män premieras utifrån sin könstillhörighet verkar vara ett fenomen även inom andra kvinnodominerade branscher (Robertsson 2003, 8; Simpson 2004, 13–16). I en studie av Simpson undersöktes engelska män från fyra olika kvinnodominerade yrken (bibliotekarie, lågstadielärare, sjuksköterskor och kabinpersonal på flygplan) för att bland annat utforska vad som påverkat deras val av karriär och hur de uppfattar sin arbetssituation utifrån perspektivet att vara i minoritet (Simpson 2004, 8). Resultatet visar att en majoritet av männen sökt sig till respektive yrke med en idé om att

arbetsbeskrivningen korrelerar med deras personlighet och intressen, och att chansen därför är stor att de kommer trivas. Detta visar sig stämma när bara två av de 40 intervjuade svarade att de är missnöjda med sitt yrke och funderar på att ändra riktning. Många av dem upplever att de utifrån sin könstillhörighet premieras på olika sätt. De tilldelas positiva egenskaper som att vara professionella, kunniga och bra ledare. De upplever att de ges mer ansvar och stöd än sina kvinnliga kollegor, att det ställs lägre krav på dem och att de enklare och snabbare har möjlighet att klättra uppåt på karriärstegen. (Simpson 2004, 7, 11–16) Liknande förfördelning som Simpson beskriver framkommer även i svensk forskning som rör dans (Gripson 2016, 18; SOU 2006:42, 91).

I USA har Jackson et al. undersökt framträdande faktorer som påverkat deras manliga informanters val av karriär samt hur det påverkar dem i andra aspekter av deras liv (2010, 158). Resultatet visar att män som söker sig till traditionellt kvinnliga yrken oftare än män som söker sig till traditionellt manliga yrken har en mindre konservativ syn på vad som är manligt och vad som är kvinnligt, även i andra delar av livet. Män som ifrågasätter könsnormer tenderar att i högre grad söka sig till olika typer av karriärer. Detta, menar författarna, visar hur viktig miljöns påverkan kan vara i en människas val av karriär. (Jackson et al. 2010, 159–160) På samma sätt som Fagrell (2000, 149–150) menar att barn tidigt lär sig konstruera kön och kompetenser kopplat till olika aktiviteter, menar Jackson et al. att barn, redan i tidiga år, formar sina upplevelser om vad som är manligt och kvinnligt, vilket även senare påverkar deras val av karriär. Därför är det viktigt att barn socialiseras in i en värld där yrke väljs efter intresse, inte efter normer och stereotyper. Här har, enligt Jackson et al., skolan en viktig uppgift (2010, 158–160).

2.3 Sammanfattning och betydelse för studien

Forskningen ovan visar att dans är en kvinnodominerad bransch (SCB 2017, 19; SCB 2018, 49; Skolverket 2018) och hur det kan vara negativt på olika sätt (Gripson 2016, 20– 21; Fagrell 2000, 149–150). Forskningen visar även att män som arbetar inom kvinnodominerade yrkesområde tycks ha mer att förlora än att vinna på ett sådant val av karriär (Jackson, Wright, Perrone-McGovern 2010, 162–163; SOU 2004:43, 73), att män med ett intresse för dans riskerar att bemötas med psykisk och fysisk mobbning på grund av det intresset (SOU 2006:42, 90), samt att barn i ung ålder lär sig att dans är något

kvinnor gör (Fagrell 2000, 21–22). De fördelar för män som framkommer i både svensk forskning som rör dans och engelsk forskning som rör andra kvinnodominerade yrken tycks vara ett generellt fenomen. Män antas ha vissa positiva egenskaper, de får mer stöd, bemöts av mer tolerans och klättrar lättare uppåt på karriärstegen (Gripson 2016, 18; SOU 2006:42, 89–91; Simpson 2004, 13–16). Den studie som undersöker mäns upplevelser av att arbeta inom kvinnodominerande yrkesområden visar att majoriteten av dem trivs bra och är nöjda med sitt val av karriär. En förhoppning om, och tro på, att arbetsuppgifterna är sådana som de kommer trivas med har varit viktiga påverkansfaktorer för männen i Simpsons studie (Simpson 2004, 11–13).

Fagrells studie, som undersöker 7 och 8-åriga barns uppfattning av dans, adderar ett annorlunda perspektiv än de andra studierna då den belyser hur tidigt uppfattningen av att dans är en kvinnlig aktivitet etableras hos barn, och hur djupt rotad den uppfattningen är i den svenska samhällsnormen (Fagrell 2000, 21–22).

Tillsammans tydliggör Fagrells studie och Gripsons studie det sociala motstånd pojkar och män som vill dansa behöver besegra, ett motstånd som troligtvis påverkat den här studiens informanters intresse för dans och val av karriär i någon mån. Simpson intresserar sig i sin studie för en del av den problematik som ligger till grund för den här studien, men inom andra yrkesområden. Paralleller går att dra mellan Simpsons studie och denna studie då vi båda delvis har som syfte att analysera vad som påverkat männens val av karriär, men skiljer sig åt då denna studie är begränsad till att undersöka ett och inte fyra yrkesområden, och även vill undersöka vad som väckt männens intresse för yrket. Paralleller kan även dras mellan resultaten av Simpsons, Gripsons respektive Jackson, Wright och Perrone-McGoverns studier, som redovisar liknande för- och nackdelar män som jobbar inom kvinnodominerade yrkesområden tenderar att uppleva. Upplever den här studiens informanter liknande för- och nackdelar? Hur har dessa faktorer i så fall påverkat deras intresse och val av karriär?

Till kunskaperna som studierna ovan utgör ämnar denna studie bidra med ett sociologiskt perspektiv på vad som påverkar en man att först intressera sig för dans och sedan välja att sträva efter en karriär som dansare. Genom att fokusera på framträdande faktorer i barndomen som väckte intresset för dans och framträdande faktorer som senare påverkade studiens informanters val av karriär tillför denna studie ett perspektiv jag upplever saknas. Det är ett viktigt perspektiv att utforska eftersom, som Fagrells studie visar, barn bildar uppfattningar redan när de är 7 år, och för att utmana föreställningar behövs kunskap som rör ämnet.

3. Teori

Studiens teoretiska ramverk utgörs av de två sociologiska karriärteorierna Theory of Personalities in Work Environments (Holland 1997) och Careership (Hodkinson & Sparkes 1997). Teorierna kompletterar och stärker varandra genom att båda utgår från premissen att människan är en rationellt handlande varelse, samt att människa och miljö ständigt påverkar varandra (Holland 1997, 12; Hodkinson & Sparkes 1997, 29). I denna studie betyder uttrycket rationellt handlande att informanterna gör de val de upplever att de gagnas mest av. Tillsammans bedöms teorierna kunna tolka och bidra till förståelse av resultatets mest framträdande påverkansfaktorer och dess inverkan på informanternas intresse för dans och val av karriär.

Viktiga begrepp är fält, habitus, handlingshorisont, kapital, kongruens, miljö, personlighet och rationella beslut.

3.1 Theory of Personalities in Work Environments

1. De flesta människor av den västerländska kulturen kan delas in i en av sex stycken kategorier av personlighetstyper; Realistic, Investigative, Artistic, Social, Enterprising, och Conventional.

2. Det finns sex stycken övergripande miljöer; Realistic, Investigative, Artistic, Social, Enterprising, och Conventional.

3. Människor söker sig till den miljö där deras intressen och talanger är av störst värde och där deras värderingar och åsikter överensstämmer med gruppens. 4. Människors handlande är ett resultat av samspelet mellan personlighet och miljö.

Holland menar att människor tillhör de sex personlighetstyperna i varierande omfattning. Varje personlighetstyp representerar olika egenskaper och fallenheter, och används som modeller att jämföra människors personlighetsdrag med. En människas personlighet är en unik kombination av flera delar av modellerna, varav en eller ett fåtal är dominanta. Utifrån personlighetstyp menar Holland att det går att förutsäga hur väl en människa kommer trivas och prestera i en viss typ av miljö. (Holland 1997, 1–3; Spokane, Luchetta, Richwine 2002, 380) En människa som intresserar sig för en karriär som dansare har, enligt det antagna beteendet i teorins modell, utmärkande personlighetsdrag som kreativ, uttrycksfull och påhittig, vilka faller inom ramen för Artistic. En människa som anser sig ha utmärkande personlighetsdrag som tekniskt kunnig, blyg och envis faller i högre grad inom ramarna för Realistic. Han eller hon söker sig enligt Holland till en miljö där dennes egenskaper är av högt värde. (Holland 1997, 4; Spokane et al. 2002, 381–383) Ju högre kongruens mellan människans intresse, talang och miljö, desto större chans att denne trivs och presterar bra i den miljön (Holland 1997, 5). Holland menar vidare att människor vars personligheter liknar varandras söker sig till liknande miljöer, vilket skapar och reproducerar vilken personlighet och vilka egenskaper som är av värde inom en viss miljö (Holland 1997, 10).

Biologiskt arv i form av till exempel talang eller anlag, föräldrar, vänner, samhällsklass, kultur, och geografisk plats är framträdande påverkansfaktorer i vad som skapar en människas personlighet med olika värderingar, åsikter och intressen. Baserat på dessa faktorer och kunskap om sin omvärld menar Holland att människan söker sig till den miljö där dessa faktorer är mest kongruenta med populationens, och där dennes egenskaper är av högt värde. (Holland 1997, 2–4)

Teorin kommer i den här studien användas för att analysera och skapa en förståelse för hur de mest framträdande påverkansfaktorerna som framkommer i det empiriska materialet influerat informanterna både vid formandet av deras intresse för dans och senare val av karriär.

3.2 Careership

Careership är en sociologisk karriärteori som till stor del bygger på Bourdieus tankar och begrepp habitus, kapital och fält. Teorin utgår från premissen att människor utifrån vad

de känner till om sig själva och sin omvärld tar rationella karriärbeslut, de beslut som gynnar dem mest. Hodkinson & Sparkes menar att personliga och samhälleliga påverkansfaktorer i samspel skapar människans personlighet, upplevda möjligheter och agerande. (Hodkinson & Sparkes 1997, 29, 32, 36)

Habitus beskrivs av Hodkinson & Sparkes som en människas samlade erfarenheter,

kunskaper och värderingar. Habitus menar de börjar formas i barndomen och är en produkt av samspelet mellan en människas biologiska förutsättningar och miljön han eller hon lever i, dess kultur och normer. Habitus är vad som formar människans personlighet och påverkar hur han eller hon upplever och tolkar världen. (Hodkinson & Sparkes 1997, 33–34) Kapital delas främst upp i fyra kategorier; ekonomiskt kapital, socialt kapital, kulturellt kapital och symboliskt kapital. Kapital är synonymt med resurser och därigenom makten att påverka. En människa med högt kapital och gott renommé inom ett visst fält har inte nödvändigtvis samma status i ett annat fält En dansare med hög utbildning och erfarenheter från stora föreställningar besitter till exempel inom dansfältet mer kapital än en nyutexaminerad dansare. Samma nyutexaminerade dansare kan dock besitta mer kapital än den högutbildade dansaren inom teaterfältet. Kapital inom ett specifikt fält benämner Hodkinson & Sparkes symboliskt kapital. (Hodkinson & Sparkes 1997, 36–37)

En människas handlingshorisont representerar enligt Hodkinson & Sparkes dennes förutsättningar och möjligheter att ta beslut. Handlingshorisonten utgörs av människans uppfattningar, habitus, sammanlagda kapital och miljö, och den är föränderlig och situationsbetingad. (Hodkinson & Sparkes 1997, 34–35) Exempelvis har människor med samma utbildning och bakgrund som bor på olika ställen och känner olika människor olika handlingshorisonter. En pojke med ett intresse för dans som bor nära en dansskola och som har en mamma med kapital och vänner inom dansfältet har fler möjligheter utifrån sin handlingshorisont än en pojke som inte bor nära en dansskola och inte känner någon som dansar. Utifrån människans handlingshorisont, menar Hodkinson & Sparkes, tar han eller hon rationella karriärbeslut (Hodkinson & Sparkes 1997, 33–36).

Teorin kommer i den här studien användas för att analysera bakgrunden till de mest framträdande påverkansfaktorerna som framkommer i det empiriska materialet, samt för att nå en förståelse för dess påverkan.

3.3 Sammanfattning

Påverkansfaktorer som inverkar i varierande grad på människors val av intressen och karriär är många. Några är biologiska, andra är produkter av samspel mellan människor och miljö. Biologiskt arv i form av talang och anlag, intressen, samhällsklass, normer och geografisk plats påverkar i hög grad människans handlingsmöjligheter. Andra vanliga påverkansfaktorer är familj och vänner. (Holland 1997, 1–3; Hodkinson & Sparkes 1997, 33)

Theory of Personalities in Work Environments bidrar till den här studien med tydliga teoretiska ramar att analysera det empiriska materialet inom. Samverkan mellan människa och miljö är central för att förstå hur olika faktorer påverkar en människas val av karriär.

Careership-teorin bidrar till den här studien med begrepp som på ett pedagogiskt sätt ingående förklarar hur både personliga och samhälleliga faktorer påverkar människors beteende, både generellt och i olika kontexter. Framför allt bidrar teorin till att analysera bakgrundsfaktorer och skapa förståelse för informanternas intresse för dans.

4. Metod

I detta kapitel redogörs tillvägagångssättet bakom genomförandet av studien. Först förklaras valet av metod och motiveringen bakom. Därefter redogör jag för de urvalsprinciper jag utgått från vid valet av informanter. Sedan redovisas hur insamlingen av studiens material genomförts, hur materialet analyserats, huruvida det är tillförlitligt och på vilket sätt det är användbart för att besvara studiens frågeställningar. Avslutningsvis redovisas vilka etiska riktlinjer som tagits hänsyn till och hur de varit en del av arbetsprocessen.

4.1 Metodval

Studien är gjord med en kvalitativ forskningsmetod. Eftersom jag med studien ämnar analysera sex mäns upplevelser av hur deras intresse för dans uppstod och vad som senare påverkade dem att välja en karriär som dansare har sex stycken semistrukturerade intervjuer med intervjuformulär genomförts. När syftet är att få en detaljerad bild av ett ämne menar Larsen att kvalitativ metod är att föredra då det ger informanten möjlighet att berätta om sina erfarenheter och utveckla sina resonemang. Det ger även forskaren möjlighet att ställa följdfrågor och på så vis nå en mer grundlig förståelse för ämnet. (Larsen 2009, 26–27, 83) Till följd av den valda metoden kommer generella slutsatser inte kunna extraheras från den här studien. Fördelen med att intervjua ett fåtal män med verkliga erfarenheter av ämnet bedöms dock ge mer användbart resultat för att besvara studiens frågeställningar än resultaten av en kvantitativ metod. Detta för att kvalitativ metod bidrar med en förståelse för hur faktorerna påverkat deras intresse och val av karriär, inte bara vilka faktorer som påverkat. (Larsen 2009, 25–28)

4.2 Urval

Urvalet består av sex stycken män i åldersgruppen 18–65, med någon typ av karriär som dansare. Några av männen har mer än 10 års erfarenhet av yrket och några har mindre än fem års erfarenhet. De kommer från olika delar av landet och dansar inom olika genrer. Deras gemensamma nämnare är att de gjort ett aktivt val att göra karriär som dansare. Informanterna har valts genom ett godtyckligt urval, och har kontaktats via Facebook eller mail för att de ansetts kunna bidra med perspektiv från olika delar av dansfältet. Deras berättelser skiljer sig åt men de har gemensamt att de alla gjort ett aktivt karriärval att bli dansare i någon befattning. Faktorer som skiljer männen åt är bland andra ålder, utbildning, geografisk plats och typ av dans. En nackdel med ett godtyckligt urval kan, enligt Larsen (2009, 77–79), vara att informanterna inte nödvändigtvis representerar den generella gruppen. Detta eftersom de frivilligt tackat ja till att delta i studien, samt blivit handplockade utifrån forskarens begränsade förkunskaper av ämnet, något som riskerar att påverka diversifieringen av informanter. Då syftet med studien är att kategorisera dessa handplockade sex mäns erfarenheter, analysera påverkansfaktorerna de upplever varit framträdande i skapandet av deras intresse för dans och val av karriär, samt få en förståelse för dessa faktorer bedöms godtyckligt urval vara rätt metod för att besvara studiens frågeställningar.

4.3 Insamling av empiriskt material

Det empiriska materialet har samlats in utifrån ett fenomenologiskt förhållningssätt. Kvale & Brinkmann förklarar fenomenologi som det perspektiv som fokuserar på att förstå människan och hans eller hennes värld utifrån dennes perspektiv (Kvale & Brinkmann 2017, 44). Då jag har som ambition att ta del av och analysera de sex informanternas perspektiv av sina erfarenheter och hur de upplever att faktorerna de nämner påverkat deras intresse och val av karriär har insamlingen av empiriskt material skett genom semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har varit formade efter ett intervjuformulär som författats med inspiration av Kvale & Brinkmann, där fokus legat på att variera tematiska frågor med dynamiska för att skapa ett öppet och spontant samtalsklimat, samtidigt som samtalet hölls inom problemområdets ramar (Kvale &

Brinkmann 2017, 172–173). Informanterna har inom ramarna för frågeställningarna berättat fritt om sina erfarenheter, vilket givit mig en förståelse för vad som påverkat dem att trotsa de könsnormer som associeras med dansfältet och följa sin passion. Intervjuerna tog mellan 30 och 60 minuter och transkriberades samma dag. Intervjueffekten beskrivs av Larsen som den inverkan forskaren medvetet eller omedvetet under intervjun kan ha på informanten och hur han eller hon formulerar sina svar (Larsen 2009, 86–88). För att i så hög grad som möjligt undvika att påverka informanternas svar har jag i största möjliga mån ställt öppna frågor och låtit informanterna tala fritt inom ramarna för studiens område.

4.4 Analysmetod

Analysen av det empiriska materialet är präglad av ett induktivt angreppssätt. Kvale & Brinkmann skriver att ett induktivt arbetssätt kännetecknas av att forskaren utan att utgå från ett på för hand bestämt perspektiv söker likheter och olikheter i materialet som kan identifieras, kodas och användas för att nå en slutsats (Kvale & Brinkmann 2017, 238– 240). Det empiriska materialet har efter transkribering genomgått en innehållsanalys och en diskursanalys. Innehållsanalys innebär, enligt Larsen, att information samlas och genomsöks efter likheter eller olikheter, kodas och delas in i kategorier. Diskursanalys utgår från informantens upplevelser. Dennes subjektiva verklighet jämförs inte med en objektiv verklighet, utan representerar den verklighet som är sann för informanten, och måste därför analyseras utifrån den sanningen. (Larsen 2009, 101–103) Informantens upplevelser av olika händelser och intryck av till exempel diskursen kring män som dansar utgör ramarna för förståelse. De två analysmetoderna har valts för att de tillsammans organiserar vilka faktorer som påverkat informanterna och för att de med ett fenomenologiskt förhållningssätt bidrar med förståelse för hur informanterna upplever att de påverkats av faktorerna. Informanternas berättelser har sedan jämförts med tidigare forskning och relevanta teorier.

4.5 Validitet och reliabilitet

Studiens validitet har stärkts genom en öppen kommunikation mellan mig och informanterna både under och efter intervjuerna. Under intervjusamtalen har samtalsklimatet varit öppet för att utforska spontana idéer och nya perspektiv, och efter intervjuerna har båda parter haft möjlighet att kontakta varandra i de fall material behöver revideras eller kompletteras. Det stärker, enligt Larsen, validiteten då risken för missförstånd eller feltolkning är mindre i ett samtal än i ett anonymt formulär (Larsen 2009, 80–81). Reliabilitet är, enligt Larsen, svårare att uppnå i en kvalitativ undersökning än i en kvantitativ undersökning. I en kvantitativ undersökning kan olika forskare genomföra samma undersökning och få samma resultat, vilket inte är möjligt med en kvalitativ metod, eftersom datan från en kvantitativ forskning besvaras av fler informanter och är begränsad genom bestämda svarsalternativ. Det gör att datan kan generaliseras, men det saknas utrymme för personliga och utvecklade resonemang, som är en del av kvalitativ forskning. I en kvalitativ studie bidrar färre informanter, men med svar som är personliga, vilket enligt Larsen ger en djupare förståelse för ämnet, samt erhåller högre validitet på grund av den personliga vinkeln. Larsen skriver att resultatet av en kvalitativ studie påverkas av faktorer som vem som intervjuar, vem som intervjuas, hur intervjun utförs, informantens intresse för studien och hur han eller hon uppfattar personen som intervjuar. Forskarens inverkan på intervjusvaren menar Larsen gör att det inte går att säkerställa en lika hög nivå av reliabilitet i användandet av en kvalitativ metod som med en kvantitativ metod. Med en kvantitativ metod kan informanterna vara anonyma, vilket kan bidra till att det är mer bekvämt för dem att ge ärliga svar. (Larsen 2009, 25–28, 80–81) För att den här studien ska uppnå högsta möjliga reliabilitet har intervjuerna transkriberats samma dag som de spelats in. Därefter har de placerats i olika dokument för att undvika risken att de förväxlas. Då jag utfört arbetet själv och kommit överens med informanterna om att inte dela informationen med någon (se Forskningsetik) har reliabiliteten inte kunnat stärkas genom att jämföra resultat sinsemellan, vilket enligt Larsen är en metod som höjer reliabiliteten av ett resultat (Larsen 2009, 80–81).

4.6 Forskningsetik

Direktiven för etisk forskning angivna av Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet har präglat förskaffandet och hanteringen av allt material i den här studien. Samtliga informanter har innan intervjuerna påbörjats blivit informerade om individskyddskravets fyra huvuddelar: Informationskravet, Samtyckeskravet, Konfidentialitetskravet och Nyttjandekravet (Vetenskapsrådet 2002, 5).

Informanterna har innan intervjuerna påbörjades meddelats vad studiens syfte är, den övergripande processen av hur studien kommer genomföras, vad jag har för avsikt att studiens resultat i förlängningen ska bidra till, och hur de genom att berätta om sina erfarenheter av ämnet kan bidra till att besvara studiens frågeställningar. Informanterna har även delgivits information om att deras identitet kommer vara anonym för alla utom mig, hur deras bidrag kommer användas, var studien kommer publiceras och vilka som kommer ha möjlighet att läsa den. Informanterna har meddelats att deras medverkan är frivillig och att de när som helst kan avböja samtal, avbryta intervjun eller neka att deras intervjumaterial används. Diskussioner har förts kring hur materialet de lämnar får användas och hur jag säkerställer deras anonymitet. Inga delar av intervjuerna som kan avslöja informanternas identitet har transkriberats eller delats med andra parter. I ett fall har inspelningen av intervjun tagits bort på förfrågan, men materialet tillåts fortfarande bidra i transkriberad form. Inga personliga detaljer används och då syftet med studien är att analysera faktorer som influerat männens intresse för dans, vad som påverkat dem att välja en karriär som dansare samt få en förståelse för hur dessa faktorer påverkat kommer materialet inte användas för något annat än detta. Informanterna har även meddelats att materialet kommer raderas efter att studien är avslutad.

I resultatdelen kommer i citaten detaljer som kan riskera att avslöja informantens anonymitet censureras med tecknen (…).

5. Resultat och analys

I detta kapitel kombineras resultat och analys av de intervjuer med sex män som utgör studiens empiriska material. Efter temats resultat följer en analys av temat. Det empiriska materialet kopplas till tidigare forskning och analyseras med begrepp från karriärteorierna Theory of Personalities in Work Environments och Careership. Viktiga begrepp är miljö, närmiljö, kongruens, rationellt handlande, handlingshorisont, habitus, kapital, och fält. Informanterna kommer benämnas efter ordningen de intervjuades. Informant 1 för den som intervjuades först, och så vidare. Resultatet presenteras och analyseras i två teman; Bakgrund till intresset och Valet av karriär. Temat Bakgrund till intresset redogör för de faktorer som väckte männens intresse för dans. Temat Valet av karriär redogör för de faktorer som påverkade valet att utveckla intresset till karriär.

5.1 Resultat: Bakgrund till intresset

Resultatet visar att familj och vänner är vanligt förekommande påverkansfaktorer bakom skapandet av intresset för dans. Att dans varit ett intresse sedan barndomen är ett återkommande tema i det empiriska materialet, även om några av informanterna har svårt att minnas exakt när intresset uppstod. Informant 4:

”… som jag förstått mina föräldrar så har jag ju alltid dansat så länge jag kunnat gå och stå… till musik och så. Och, innan jag ens minns det själv. Jag har sett på någon bild där jag dansade med mormor på köksgolvet när jag var jätteliten, liksom. Det första jag kommer ihåg är att jag gjorde egna föreställningar hemma, liksom, i vardagsrummet. Koreograferade och gjorde

Elvis-konsert och så där. Sjöng och dansade loss.” (Informant 4)

Informant 1 berättar att intresset för dans väcktes när han var 4–5 år. Han gick på barngymnastik och barnrytmik med sin mamma och sedan utvecklades under uppväxten intresset till att inbegripa flera olika typer av dans. Han har alltid upplevt att han varit

duktig och fått stöd från familj och andra i den närmsta miljön, där mamman varit mest aktiv då dans varit, och är ett delat intresse. Han beskriver henne som en typ av förebild. Samtliga informanter säger att de är väl medvetna om fördomarna som finns kring intresset dans, att killar som dansar antas vara homosexuella eller omanliga enligt den normativa mallen, få av dem har dock upplevt fördomarna i sin närmiljö eller påverkats negativt i märkbar bemärkelse. Resultatet visar att stödet i närmiljön haft större påverkan på informanterna än det sociala motståndet som de samhälleliga normerna utgör. Informant 1 säger att han tror att det kan ha påverkat honom att söka sig än mer till dansfältet, den miljö där han trivs med människorna och sig själv.

”Jag var ju inte den som höll på med fotboll och… umgicks med andra killar, utan jag var ju i teatern och… dansen, och repade väldigt mycket och

umgicks med dem… Det är ju en andra familj under den tiden du repar. Ja, man klassas väl kanske som lite konstig när man håller på med konst. Det är ju inte så mycket killar som håller på med det. Kanske mer inom teatern och så, men när det kommer till musikal och dans som jag hållit på mycket med så har det vart… Ja, det har varit mest tjejer, faktiskt. När du umgås med mycket tjejer och så blir du… kallad för bög, eller… så där.” (Informant 1)

Informant 2 berättar att han betraktar sig som en ”klassisk sportkille” under uppväxten, men att intresset för dans och musikaler funnits där så länge han kan minnas. Katalysatorn till att agera på intresset och börja dansa som 11-åring var hans mamma, som reagerade på en artikel i vilken det efterfrågades barn som var intresserade av dans och skådespel och som ville delta i en föreställning.

”… jag tror ärligt att det handlar om att jag testat så många olika sporter att jag… jag tror det var när jag var runt 11 som jag… så såg mamma en artikel

i tidningen att nu finns en föreställning… så tänkte hon att jag gillar skådespel och tycker om att testa på saker. Så så startade det.” (Informant 2)

Informant 3 berättar att han tyckt om att dansa så långt tillbaka han kan minnas. Intresset för att dansa i organiserad form väcktes genom skolan. På grund av att han bodde långt från dansskolan var det dock inte möjligt för honom att utöva det intresset förrän han började gymnasiet. Ingen i hans familj dansar men han lärde sig själv och fann andra influenser.

”Det är jättesvårt att svara på… för det känns som att det alltid har varit något som jag tyckt om. Jag gillar liksom… det är ett så starkt uttryck. Och

när man var liten och såg på Talang eller så, så var det någon som dansade så liksom ”ååh, wow”. ” (Informant 3)

Han berättar att han i viss mån bemöttes av fördomar i form av rykten om homosexualitet och att killar som dansar är klena, och han har fått berättat för sig att killar ska göra tunga grejer, men då han främst umgicks med tjejer inom dansgruppen upplever han inte att ryktena påverkade honom nämnvärt. Ryktena resulterade snarare i att han sökte sig ännu mer till dansfältet, där hans kapital till följd av attraktiva egenskaper och vänner var högre än utanför.

Informant 4 började tävla i dansstilen (…) när han var 11 år och spelade fotboll parallellt. Han berättar att han genom att ha vänner i båda fälten upplever att det fanns en diskrepans mellan grupperna, och att han drogs till dansfältet mer och mer ju äldre han blev.

”Nja, det blev väl mer så att jag lärde känna de andra som buggar. Och då blev det väl lite så där när man spelade fotboll att ”va fan, sluta bugga och kom och spela match” och så där. A men, dansfjolla, eller dansbög eller så.”

(Informant 4)

Informant 4 tror att fördomarna som associeras med pojkar och män som dansar grundar sig i okunskap, och att dans behöver introduceras på ett sätt som inte till stor del är associerat med Prideparaden och Melodifestivalen. Dans behöver bli ett bredare ämne för att fler män ska söka sig till fältet och för att fördomarna ska försvinna, menar han. Anledningen till att han fortsatte dansa var att hans nära vänner som dansade övertalade honom.

Informant 5 ärvde dansintresset från sin mamma och började dansa när han var 5 år. Trots att han fick ett slag i ansiktet som 18-åring på grund av att en förbipasserande kille tyckte att han såg homosexuell ut i sina dansbandskläder, så fortsatte han dansa. Mycket på grund av att dans i hans värld är en naturlig aktivitet och inget han skämdes för, oavsett motstånd. Detta gjorde att han involverade sig mer i dansen.

”Ända sen, nästan jag föddes, har jag alltid gått på teater och sommarteater, jag har alltid varit superintresserad av det. När jag var jätteliten sa jag till min mamma att ”en dag vill jag stå på scen där”. Också en dag så såg hon i tidningen att det är en audition och så frågade hon mig om jag ville söka dit.

Jag var lite så där… on the fence först, för det var lite så där ”aahh, vågar jag?”. Men hon pushade på mig och så stack vi dit, så jag har nog ända sen jag först såg, vad som kan göras på scen och hur roligt folk verkar ha det när

de står på scen har det liksom… så jag är lite född in i det.” (Informant 5)

Han upplever att stödet från familj, vänner och andra i närmiljön bidragit starkt till att han idag har en karriär som dansare, och utvecklade genom att berätta att eftersom han föddes in i intresset så har möjligheten alltid funnits för honom att se det som en karriär. Många har inte det breda perspektivet, menar han. Flera av hans nuvarande kollegor började dansa för ett fåtal år sen. ”De fattade inte riktigt att det var en möjlighet utan det hade varit en dröm i flera år.”. (Informant 5)

Sammanfattningsvis visar resultatet att närmiljön haft störst påverkan på informanternas intresse för dans. Biologiskt arv, vänner, familj och andra vuxna i närmiljön framstår som tydligast påverkansfaktorer.

5.2 Analys: Bakgrund till intresset

Resultatet i detta tema visar att biologiskt arv, vänner och vuxna människor i närmiljön varit de mest betydelsefulla påverkansfaktorerna på skapandet av informanterna intresse för dans, varav mamman framstår som mest inflytelserik. Några av informanterna kan inte minnas exakt när eller hur deras intresse för dans uppstod, men mamma eller lärare nämns som viktiga influenser i samtliga intervjuer. Hodkinson & Sparkes menar att som barn influeras av vuxna och andra i sin närhet är en naturlig del av att forma deras personlighet. Uppfattningar och upplevelser människan förvärvar som barn bidrar till att skapa dennes habitus och i förlängningen handlingshorisont. Utifrån habitus och inom sin handlingshorisont tar människor, enligt Hodkinson & Sparkes, rationella beslut. (1997, 33–35) För informanterna var det för de flesta ett rationellt beslut att intressera sig för dans. Dans är en aktivitet där de upplevde att de är duktiga och som introducerades för dem som en rolig och acceptabel aktivitet. Informant 3 formade tidigt ett intresse för dans via sina vänner, men på grund av att han bodde långt från dansskolan saknade han möjlighet att dansa i organiserad form inte han började gymnasiet. Det demonstrerar hur viktig den geografiska aspekten är i en människas handlingshorisont.

De samhälleliga normerna som bland andra Fagrell (2000, 149–150) och Gripson (2016, 20–21, 41) skriver om i sina studier har påverkat informanterna mer positivt än

negativt. Det sociala motståndet har i informanternas fall snarare bidragit till ett ökat intresse för dans, vilket motsäger resultaten i både Gripsons och Fagrells studier. Gripson menar att människor lär sig vad som är normalt genom att iaktta sin omgivning, och att samhällsinstitutioner som skolan förmedlar vilka normer som utgör det normala och att dessa normer ska upprätthållas och reproduceras (2016, 41). Fagrell menar att barn inom idrottsfältet söker sig till kompisar av samma kön för att det är vad de lärt sig, och att de tidigt lär sig konstruera kön och kompetenser kopplade till olika aktiviteter (2000, 149– 150). I egenskap av att vara pojkar och män har informanterna alltid befunnit sig i minoritet när de dansat. Trots att de i ung ålder upplevde erfarenheten att det är ovanligt att killar dansar har de trotsat de normer Gripson och Fagrell beskriver och följt sitt intresse. Resultatet visar att informanternas biologiska arv och närmiljö i form av familj, andra vuxna i närheten och vänner påverkat dem att vid socialt motstånd reagera genom att, i likhet med Hollands teser, sökt sig till den miljö där deras intresse och talanger är kongruenta med vad som är av värde (Holland 1997, 4).

Sammanfattningsvis visar analysen hur de mest framträdande påverkansfaktorerna familj, vuxna och vänner i närmiljön påverkat informanternas intresse för dans. I enlighet med Hodkinson & Sparkes beskrivning av hur habitus formas (1997, 33–34) och hur habitus påverkar en människas handlingshorisont (Hodkinson & Sparkes 1997, 34–35) har informanterna formats av sin närmiljö i högre utsträckning än av samhällsmiljön. Normer i närmiljön har trumfat den samhälleliga könsnormen och uppfattningen av att dans är en acceptabel aktivitet har förankrats i männens habitus tidigt, vilket i förlängningen lett till ett skapat intresse.

5.3 Resultat: Valet av karriär

Informant 1 förklarar utvecklingen från att som barn intressera sig för dans till att senare välja att försöka sig på en karriär som dansare som naturlig. Då han alltid umgåtts mest med tjejer menar han att det inte känts konstigt, även om han varit medveten om fördomarna som associeras med killar som dansar och ibland tyckt det varit jobbigt. Han upplever att han fått stöd både från vänner, familj, och andra vuxna, och säger att han tror bemötandet från vuxna i skolan påverkat mycket.

”Ja, som förälder och… lärare… eller som i ditt fall då som studie- och yrkesvägledare. Att man inte ska vara negativ… ha negativ attityd, om det

kommer in nån som säger att han vill hålla på med… dans och teater och musikal eller vad det nu kan vara… Vara precis som om det kommer in en kille som vill bli snickare, det är som vilket yrke som helst.” (Informant 1)

Informant 2 berättar att han tydligt minns när han blev intresserad av att göra dans och teater till ett yrkesval. Sedan han var 11 år har han deltagit i olika dans- och teaterföreställningar, och när han var 16 år insåg han att det gick att försörja sig på att dansa.

”Jag har ett väldigt specifikt tillfälle faktiskt. Sommaren efter jag var med i den första föreställningen så kom jag av en slump med i (…) och då träffade

jag (…) som var musikalartist. Och… jag fick i mitten av den sommarn att tänka på det… han jobbar med det här och får pengar för det. Det kanske jag

också kan göra. Att få pengar för att göra något man tycker är roligt…” (Informant 2)

Informant 2 säger även att det är en fördel att vara man vid ansökan till utbildningar och jobbmöjligheter. En talangfull kille som väljer att satsa på att göra en karriär inom dans kommer få chansen att lyckas, medan det inte finns några garantier för en lika talangfull tjej, menar han. Det var ingen stor påverkansfaktor när han tog beslutet att söka sig till dans och teater som yrke, men det påverkade. Förutom talang var de främsta påverkansfaktorerna på hans val av karriär mannen som arrangerade dans- och teaterföreställningarna han medverkade i under uppväxten, hans mamma som hjälpte honom söka till föreställningar, och den vuxna mannen som fick betalt för sin medverkan i samma föreställning som Informant 2 när han var 16 år.

Informant 3 berättar att han bestämde sig för en karriär som dansare i 3an på gymnasiet. Han upptäckte att han har anlag för att dansa, och han kände majoriteten av sina vänner genom dansen, en dansgrupp som bestod av 90% tjejer. Tillsammans motiverade de varandra och en tanke på en annan karriär kan han inte minnas att han haft. Trots kännedomen om att det är tävlingsinriktat och kan vara svårt att få jobb som dansare även som en talangfull man fick han stöd från sina föräldrar och andra i sin närhet, och han nämner även att skolans studie- och yrkesvägledare gav honom stöd och påverkade honom positivt.

”De uppmanade mig…jag gick ju i ett gymnasium där det fanns en

musiklinje, med några andra som också… så de sa ”ja, sök”. Den här kom in, och den här kom in, osv. Min mattelärare också.” (Informant 3)

Informant 4 nämner förutom intresse och talang stöd från föräldrarna som stora påverkansfaktorer i hans val av karriär. Han själv och hans föräldrar var skeptiska till om det var en bra idé att sträva efter att göra karriär inom dans, eller om det skulle förbli en hobby, och han upplevde att flera andra i hans närmiljö tog honom som oseriös.

”Och sen, då var jag inte så inne på att jag skulle bli dansare, på gymnasiet heller. Efter gymnasiet jobbade jag med lite ströjobb, men var lite sugen på (…) men då var det många som sa liksom ”ge dig inte in i det där”. Mamma

och pappa var liksom ”du får göra som du vill”, men de var ändå lite nervösa, liksom. Jag vet att de var och kollade på en föreställning, redan innan jag började på (…). Då gjorde jag en semiprofessionell uppsättning. Som jag ändå fick betalt för, och som de var och kollade på och då tror jag det var liksom… ”A, det finns kanske nåt här ändå, han verkar ju duktig. Och har redan fått betalt”. Också såg de nog att jag väldigt… trivdes liksom.

Och då blev jag, ja men nu jävlar så. Kompisars föräldrar och så att… nu ska jag fan visa dem. Eller, ja. Lite så.” (Informant 4)

Efter gymnasiet medverkade Informant 4 i en semiprofessionell föreställning där hans föräldrar såg honom dansa, och att han fick betalt för att dansa. Det var tänkt att vara hans sista föreställning innan han skulle söka ett ”riktigt jobb”, men den lyckade insatsen och stödet han fick av sina föräldrar efteråt berättar han kan ha varit den slutgiltiga faktorn till att han valde en karriär som dansare. Andra framträdande påverkansfaktorer var äldre kompisar som övertalade honom att söka till det estetiska programmet på gymnasiet, en gymnasielärare som tipsade honom om hans första dansjobb och en studie- och yrkesvägledare som uppmuntrade honom att följa sin passion när han tvekade och funderade på att göra en ansökan till Samhällsprogrammet.

”Jag hade kommit in på dans på tredje val, men var väldigt osäker. Det är nog bättre att gå Samhäll eller nånting… Så jag gick väl till honom, man hade något obligatoriskt möte. Så var jag väl lite inställd på att, jo jag har väl kommit in här men ska gå Samhäll tror jag. Då sa han att ”det tycker jag verkligen inte du ska göra, du ska ju självklart gå här. Sen vill jag att när du

har din första stora premiär så skickar du två biljetter till mig”. A, så det måste jag ändå säga, det var väldigt bra.” (Informant 4)

Informant 5 beskriver en liknande process som Informant 1 gör när intresset utvecklades till karriär. Hans mammas intresse för dans influerade honom tidigt, och valet av karriär kom med åren som en naturlig följd. Han beskriver det som att det egentligen fortfarande är en hobby, en del av hans liv.

”Jag tror nog att jag aldrig riktigt… lagt så mycket tanke i det på det sättet. Eller, till viss del så klart, men fokuset har nog mest varit att jag vill göra detta, det är kul, och då fortsätter jag göra det tills jag inte tycker att det är kul längre. Jag har aldrig riktigt fokuserat så mycket på att ”a, detta kan jag tjäna pengar på”. Men nu desto mer vuxen jag blir, desto mer inser jag ju att

jag behöver en inkomst. Ja, jag tror ända sen 9an egentligen att, jo men jag vill jobba med detta. Jag vill stå på scen så länge som det går för jag tycker det är roligt. Och om jag får betalt för det – fan va kul. Ett plus i kanten lite, liksom. Man kan alltid… jag kan tänka mig ta ett sidojobb, som liksom kan dra in större delen av inkomsten, för så är det för de flesta artister som är så

där vanliga artister.” (Informant 5)

Informant 5 berättar att huvudpersonerna som varit delaktiga i att han valt en karriär som dansare är hans mamma och mannen som arrangerade en majoritet av teaterföreställningarna i stan. Han berättar att det var i teaterföreställningarna han fick chansen att både utöva och träna på sitt intresse, som nu lett till att han jobbar med teater och dans. Det öppnade en dörr som visade att det var möjligt att försörja sig på att göra det han tycker är roligt, en reell möjlighet han upplever att många inte känner till. Han berättar att han har danskollegor som började dansa organiserat för några få år sen. Det fanns inte i deras handlingshorisont att dans var något de kunde försörja sig på. Trots ogrundade rykten om att han var homosexuell och att han vid ett tillfälle fick en smäll i ansiktet för att han klädde sig som en dansare sökte han sig till dansen.

För Informant 6 var slumpen, teaterläraren som lät honom delta när han var ung och ensam kille, hans värdfamilj, hans förmyndare, dansläraren och en vilja och talang framträdande påverkansfaktorer till valet av karriär. Hans talang inom dans blev upptäckt när han som tonåring flyttade till ett annat land för att utbilda sig inom vården. För att lära känna människor frågade familjen han bodde hos vad han tyckte om att göra, varpå han svarade att han tyckte om att dansa. När han flyttade fanns inga planer på att dansa i det nya landet, men hans värdfamilj ordnade så att det ändå blev så. Av en slump blev han upptäckt av en danslärare med meriter och kontakter som övertalade honom att söka till landets främsta dansskola.

”Han var en av de stora, stora mästarna i (…). Han visste vad han talade om. Och jag var ju under 18 så jag hade ju förmyndare och min förmyndare råkade vara (…), som var en stor danspersonlighet på den tiden. Hon sa till

mig att ”ja, tycker (…) att du är begåvad så ska vi se om du kan komma in på (…) och det gjorde jag. Och det var ju väldigt otippat, för att jag sökte tillsammans med killar som hade läst på (…) och jag sökte då till (…) och

kom från ingenting. Och likförbannat kom jag in.” (Informant 6)

Även i det här temat visar resultatet att de mest framträdande påverkansfaktorerna är biologiskt arv i form av fallenhet och talang, vänner, familj och andra vuxna i närmiljön. I detta tema har dock biologiskt arv blivit en mer framträdande påverkansfaktor.

5.4 Analys: Valet av karriär

Det framgår i resultatet en tydlig kongruens mellan informanternas val av karriär och deras intresse för dans. I enlighet med vad Holland framhåller i Theory of Personalities in Work Environments har informanterna av olika anledningar sökt sig till en karriär som går emot könsnormen, men där de bedömer att deras egenskaper och talang är av högt värde (Holland 1997, 3). De har sökt sig till ett fält som Gripson menar på grund av dess kvinnodominans erhåller låg status och lön, och som för män är förenad med fördomar som ifrågasätter deras manlighet (Gripson 2016, 20–21, 40). Fördomarna och normerna som är förknippade med dans har samtliga informanter bemötts av i varierande omfattning, och de har reagerat genom att involvera sig ännu mer i dansfältet. Utifrån teorin Careership kan dansen ses som ett fält, i vilket informanterna ackumulerat kapital och skapat en identitet. Under tiden de dansat har deras symboliska kapital inom fältet ökat till följd av att deras personligheter och talang är kongruent med de andra i fältet, vilket påverkat dem att söka sig till dansfältet när de upplevt motstånd. (Hodkinson & Sparkes 1997, 33–35; Holland 1997, 3)

Jackson, Wright och Perrone-McGovern (2010, 159–160) samt Fagrell (2000, 149– 150) skriver i sina respektive studier att barn utifrån intryck både från närmiljön och samhällsmiljön tidigt lär sig konstruera en uppfattning om vad som är manligt och kvinnligt och vad det innebär i olika situationer. Jackson et al. diskuterar vidare i sin studie hur uppfattningen de konstruerar senare i livet påverkar deras val av karriär, och att skolan har en viktig uppgift i att bredda barnens perspektiv på vad som är manligt och kvinnligt, för att inte begränsa deras upplevda valmöjligheter (2010, 158–160).

Bakgrunden till intresset för dans är viktigt, vilket beskrevs i det förra temat, och det påverkar framtida beslut, vilket tydliggörs av Hodkinson & Sparkes beskrivning av habitus och handlingshorisont (1997, 33–35). I resultatet framgår att intresset för dans uppkom tidigt för informanterna. Intresset har sedan utvecklats till ett val av karriär, vilket överensstämmer med forskningen av Jackson et al. respektive Fagrell.

Hur informanterna introducerades till dans av människor i sin närhet har varit en viktig faktor för deras senare val av karriär. Informant 6 val av karriär demonstrerar betydelsen av geografisk position, miljö och biologiskt arv. Han berättar att han som kille i Sverige inte hade möjlighet att dansa utan att bli utsatt för utstuderad mobbning. I det nya landet fick han möjlighet att utöva sitt intresse utan motstånd. Han blev uppmuntrad av människorna i den nya närmiljön att dansa, och hans talang blev upptäckt av människor med hög status och mycket kapital inom dansfältet. En geografisk förflyttning resulterade i nya gemenskaper som breddade hans handlingshorisont (Hodkinson & Sparkes 1997, 30, 34, 36). Dessa faktorer möjliggjorde för honom att söka sig till den karriär där hans största intresse, egenskaper och talang är i kongruens med vad som är värdefullt i det fältet (Holland 1997, 7–8).

Sammanfattningsvis visar analysen i detta tema att det biologiska arvets betydelse varit mer framträdande vid informanternas val av karriär än vid formandet av deras intresse för dans. Dans började för informanterna som en hobby och utvecklades till att bli mer tävlingsinriktad ju äldre de blev, vilket innebar att deras biologiska arv i form av talang och anlag blev avgörande för att kunna fortsätta dansa och göra karriär som dansare. Analysen visar även en ökad betydelse av symboliskt kapital inom dansfältet, en faktor som påverkat männen att söka sig dit när de stött på olika typer av motstånd utanför dansfältet.

5.5 Avslutningsvis

Den här studien visar att informanterna tagit rationella karriärbeslut utifrån kunskap om sig själva och sin miljö. Deras bakgrunder skiljer sig åt, men de har i likhet med vad som kan förväntas utifrån den teori Holland utarbetat sökt sig till det fält där deras intresse och talang är kongruent med vad som är viktigt och av värde (Holland 1997, 4). De mest

framträdande påverkansfaktorerna bakom både början av intresset för dans och det senare valet av karriär är biologiskt arv, vänner, familj och andra vuxna i närmiljön.

Vidare visar studien att närmiljön påverkat informanterna i högre grad än samhällsmiljön. Fagrell skriver i sin studie (2000, 21–22) att normer registreras hos barn redan när de är 7 år, och att normen förknippad med dans är att det är en aktivitet för tjejer. Denna könsnorm som presenteras i fler studier än Fagrells, bland annat i SOU 2006:42 (89–90) och i Gripson (2016, 20–21), framstår som samhällelig, men har inte hindrat informanterna från att intressera sig för dans. I deras närmiljö har normen varit att killar får dansa och att det inte är konstigt. Den normen har sedan format informanterna i enlighet med Hodkinson & Sparkes beskrivning av habitus och handlingshorisont (1997, 33–35) och bidragit till att männen tagit ett karriärval baserat på sin passion för dans.

6. Diskussion

Syftet med studien är att analysera de faktorer informanterna upplever väckte deras intresse för dans, vad som senare påverkade deras val av en karriär som dansare och att nå en förståelse för hur dessa faktorer påverkat dem. Utifrån sex stycken intervjuer med sex män som har karriärer som dansare i olika befattningar av yrkesfältet har följande frågeställningar besvarats:

• Vilka påverkansfaktorer har, enligt informanterna, bidragit till deras intresse av dans, och hur kan dessa faktorer förstås utifrån karriärteorierna Theory of Personalities in Work Environments och Careership?

• Vilka påverkansfaktorer har, enligt informanterna, bidragit till deras val av karriär, och hur kan dessa faktorer förstås utifrån karriärteorierna Theory of Personalities in Work Environments och Careership?

Under respektive rubrik nedan diskuteras på vilka sätt de valda teorierna och metoden påverkat arbetsprocessen och studiens slutgiltiga resultat. Därefter följer en diskussion av resultatet och analysen. Kapitlet avslutas med en sammanfattande diskussion och det ges förslag på vidare forskning.

6.1 Teoridiskussion

Studiens frågeställningar har besvarats med hjälp av teorierna Theory of Personalities in Work Environments och Careership. Framträdande teoretiska begrepp relevanta för denna studie är: miljö, personlighet, kongruens, rationella beslut, handlingshorisont, habitus, kapital och fält.

Beskrivningen Holland ger i sin teori av en människas personlighet delar många likheter med Hodkinson & Sparkes beskrivning av habitus. Likaså liknar Hollands beskrivning av miljö Hodkinson & Sparkes beskrivning av fält. Båda teorierna belyser