Bilden av Afrika - en bildanalys och läromedelsgranskning

Kultur, språk, medier

Examensarbete

Bilden av Afrika

– en bildanalys och läromedelsgranskning

The picture of Africa

- a picture analysis and review of teaching aids

Frida Björk

Lärarexamen 210 poäng Examinator: Feiwel Kupferberg

Kultur, media, estetik Handledare: Pia Jäderquist

Sammandrag

Syftet med det här arbetet har varit att granska hur Afrika framställs i tre svenska läroböcker avseende ämnet geografi, utifrån de strävansmål som finns i kursplanen. Arbetet har innefattat granskning av alla de bilder som behandlas i kapitlen om Afrika, jämte ambitionen att försöka få syn på de underliggande budskap som bilderna har, via analys utifrån ett kulturperspektiv.

Metoden för undersökningen har varit bildanalytisk och det har använts semiotiska verktyg för att granska läroböckernas bilder. Utifrån ett kulturperspektiv har bilderna sedan tolkats och bearbetats.

Resultatet visar att det som läroböckerna tycks förmedla, är en europeisk syn på kontinenten. Naturtillgångar, det afrikanska djurlivet, äventyrsturism samt Egyptens forna historia är återkommande inslag i de granskade läroböckerna, koncentrerade på ett fåtal av Afrikas länder.

Slutsatsen av studien är att det finns en klar tendens att framställa Afrika som en resurs för Europas behov av råvaror, rekreation och behov av äventyr. Slutsatsen blir vidare att böckernas perspektiv inte sällan är eurocentriskt och på vissa sätt inte stämmer överens med strävansmålen i geografi.

Nyckelord: Afrika, läroböcker, bildanalys, semiotik,

kulturperspektiv, eurocentrism

Innehållsförteckning

1. Inledning 1

2. Syfte och frågeställning 2

3. Litteraturavsnitt 2

3.1 Styrdokumenten 2

3.2 Lärobokens betydelse i undervisningen 3

3.3 Tidigare forskning 4

3.4 Palmbergs tidigare forskning 5

3.5 Eurocentrism 5

3.6 Bilden av Afrika – en historisk tillbakablick 6

4. Metod och material 7

4.1 Urval 7 4.2 Semiotisk analys 8 4.3 Kulturperspektiv 11 4.4 Historiskt utvecklingsperspektiv 12 4.5 Forskningsetik 12 4.6 Metoddiskussion 12 4.7 Procedur 13 5. Resultat 13 5.1 Presentation av läroböcker 14 5.1.1 Globen 3 14

5.1.2 PULS Geografi Världen 4-6 14

5.1.3 Upptäck Världen 14

5.1.4 Sammanfattning läroböcker 15

5.2 Mönster/ kategorier 15

5.2.1 Egyptens forna historia 16

5.2.2 Européer i Afrikas historia 17

5.2.3 Egypten, Kenya och Sydafrika 18

5.2.4 Djur 19

5.2.5 Vita turister på safari 21

5.2.6 Naturtillgångar 22

7. Sammanfattning 26

8. Litteraturlista 

 
 
 28

1

1. Inledning

Mitt intresse för att ta del av olika kulturer har alltid varit stort. Jag upplever under gjorda resor att resandet i sig berikar mig som person, men även som framtida lärare. Som lärare anser jag att det är viktigt att bli varse om de otaliga olika kulturer och sätt att se på världen och människan i den, för att kunna ge en så berikad och rättvis bild som möjligt i min undervisning, men även för att kunna möta människor från skilda

delar utav världen på ett värdigare sätt. Mina senaste resor till Afrika har gjort att jag skaffat mig ett intresse för den bild som

ofta tycks ges av denna väldiga kontinent. Mina erfarenheter tyder på att det existerar svårigheter att beskriva Afrika som något annat än ett enormt blödande U-land. Förutfattade meningar och grova generaliseringar förekommer inte sällan i försök att ge en bild av Afrika. Jag har kommit att intressera mig för vad detta kan bero på. År 2000 utkom forskaren Mai Palmbergs Afrikabild för partnerskap? Afrika i de svenska skolböckerna där ett stort antal läroböckers bild utav Afrika granskas (Palmberg 2000). Palmberg gav då både ris och ros till böckernas författare. Nio år har gått sedan dess, och jag ämnar i detta arbete bland annat undersöka vad som hänt sedan Palmbergs omfattande forskning publicerades och skapade debatt. Professorn Gunn Imsen som författat Lärarens värld – introduktion till allmän didaktik påvisar att läroböcker ofta fungerar som en fiktiv ram för läraren och undervisningens centrala ämnen (Imsen 1997). Mellan 70 och 90 procent av undervisningen styrs av läroböcker och de står många gånger som centrala i undervisningen. Mot denna bakgrund blir det naturligt att ifrågasätta och kritiskt granska det innehåll och den syn på Afrika som dessa läroböcker förmedlar idag, för att få syn på de värderingar som dessa material förmedlar. Finns det några generella skillnader mellan nyare läroböcker och äldre? Syftet med det här arbetet är att göra en komparativ undersökning som utifrån ett historiskt utvecklingsperspektiv undersöker vilka skillnader det finns mellan de böcker som utgivits före och efter Palmbergs analys från 2000. Arbetet är en kritisk granskning av tre svenska läroböcker avsedda för grundskolans tidigare år där bilder som menar framställa kontinenten Afrika analyseras. Med hjälp av semiotiska verktyg och Mai Palmbergs tidigare forskning kring fördomar om Afrika undersöks vilka dolda värderingar och föreställningar som ligger till grund för läroböckernas innehåll.

2 Den bild som återspeglas av Afrika i våra läroböcker påverkar inte bara undervisningen, utan även elever och deras bild av omvärlden samt bilden av sig själva.

2. Syfte och frågeställning

Syftet med det här arbetet är att göra en läromedelsgranskning av tre läroböcker i geografi avsedda för grundskolans tidigare år där jag med semiotiska verktyg analyserar de bilder dessa läroböcker innehåller. Sett ur ett kultur- och semiotiskt perspektiv undersöks huruvida innehållet i böckerna förmedlar den ”delaktighet i det gemensamma kulturarvet” som läroplanen förespråkar (Lpo 94).

Arbetets syfte mynnar ut i följande frågeställningar:

- Vilka skildringar görs med hjälp av bildspråket av djur och natur, den afrikanska befolkningen samt Afrikas historia?

- Vilka mönster i bilden av Afrika kan urskiljas i läroböckerna med hjälp av det semiotiska verktyget?

- Går det att utröna några generella skillnader böckerna emellan?

3. Litteraturavsnitt

Jag kommer i det följande att redogöra för styrdokumentens definitioner av geografiämnets mål och syfte. Jag diskuterar lärobokens betydelse i undervisningen. Jag gör en redogörelse för den tidigare forskning som bedrivits kring läromedelsgranskningar där Afrika stått i centrum. Vidare diskuteras Mai Palmbergs tidigare forskning och min ställning till vissa av hennes antaganden. Jag förklarar också vad begreppet eurocentrism står för.

3.1 Styrdokumenten

I mitt syfte ligger att undersöka om innehållet i de tre läromedel som valts ut förmedlar de strävandemål som anges i läroplanen och i kursplanen för geografi. I kursplanen för geografi Kursplan för geografi, ämne samhällsorienterande ämnen (Skolverket 2009) fastställs att ”utbildningen i geografi syftar till att utveckla kunskap, förståelse och handlingsberedskap i frågor som rör människan och hennes omgivning” samt att ”ämnet bidrar […] till en ökad förståelse av och respekt för kulturer, värderingar och sätt att leva”. I Läroplanen för det obligatoriska

3 skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo94) står det att skolan bland annat strävar efter ”att eleven ökar sin förståelse för människans levnadsvillkor genom vidgade kunskaper om natur och samhälle och om sambanden däremellan i olika delar av världen” (Skolverket 2006) samt om vikten att förstå både det egna kulturarvet och delaktigheten i det gemensamma kulturarvet. Vidare talat läroplanen om värdet av kulturell mångfald. Det bör dock poängteras att det inte finns någon typ av reglering som gör att utformandet av läroböcker måste utgå ifrån styrdokumenten förespråkar.

3.2 Lärobokens betydelse i undervisningen

Luis Ajagán-Lester talar i sin doktorsavhandling ”De Andra” Afrikaner i svenska pedagogiska texter (1768-1965) om att skolböcker kan genom sitt utvalda innehåll upprätthålla en rådande ideologi inom ett samhälle (Ajagán-Lester 2000 s 23f). Då läromedel begränsas och viss kunskap väljs ut legitimeras vissa värderingar och världsåskådningar genom böckernas innehåll.

Angerd Eilard visar i sin studie Modern, svensk och jämställd att läroböcker och förlagsproducerade läromedel utav olika slag inte sällan fungerar som en ram för läraren i dennes undervisning, och att dess innehåll påverkar både lärarens och elevens tankar kring ett fenomen (Eilard 2008). Ajagán-Lester påpekar att läroböcker och pedagogiska texter skiljer sig från andra texter då de är producerade för ett visst ändamål, nämligen utbildning (Ajagán-Lester 2000). Läromedelsproducenterna väljer ut vilket innehåll som ska finnas med, och därmed även vilka fenomen och händelser som anses viktiga. Samtidigt som detta görs väljs per automatik annat bort. Detta är onekligen ett dilemma för läromedelsproducenterna men även för läraren som handskas med läromedlet.

Imsen presenterar en rad olika frågor man som lärare bör ta ställning till när man synar ett läromedel (Imsen 1997 s 304f). Hon ställer frågor som: Presenteras innehållet objektivt? Hur behandlar boken kontroversiella områden? Gör man det på ett balanserat sätt, eller är det speciella politiska, religiösa eller kulturella perspektiv som dominerar, utan att detta blir uttalat? Ger valet av illustrationer stöd till innehållet

eller är de vilseledande? Dessa frågor fungerar som ledfrågor i mitt arbete. Ytterligare en viktig aspekt i diskussionen om läromedel är läromedlets syfte. Ett

4 läromedel har alltid en sändare, det vill säga det finns alltid en författare eller ett förlag bakom en utgåva. Ett förlags syfte med att ge ut en lärobok i geografi kan variera. Det finns inga krav eller någon typ av reglering gällande läroböckernas anknytning till kursplaner eller de styrdokument som svenska skolan arbetar utifrån. (Skolverket 2009). Att ge relevant kunskap kring ämnet geografi är dock en tänkbar anledning till varför man skapar ett läromedel. Vad som är relevant kunskap är en tolkningsfråga vilket många gånger gör utformandet av ett läromedel problematiskt. Samtidigt som boken ifråga bör ge en rättvis bild av verkligheten där dagens och historiens viktiga händelser ska behandlas, måste läromedlet även vara möjligt att sälja och utformandet av läromedlet påverkas allra troligast av detta faktum. För att få en lärobok såld bör den vara intresseväckande och attraktiv. Det faktum att det inte finns några direktiv som gör att läroböckerna innehåll måste knytas till styrdokumenten gör det möjligt för förlagen att själva ta ställning till dessa frågor.

3.3 Tidigare forskning

I Ajagán-Lesters forskning undersöktes vilken bild svenska pedagogiska texter har gett utav Afrika under åren 1768 – 1965 (Ajagán-Lester 2000). Ajagán-Lester menar att den västerländska kulturen är uppbyggd på gränsdragningar, där vissa meningar och sätt och leva hamnar inom den egna kulturen och tolkas därmed som normalt och verkligt, medan det som hamnar utanför tolkas som icke normalt. För att kunna tolka sin omvärld skapar människan normer för vad som är riktigt och oriktigt, och dessa normer använder vi idag som verktyg för att kunna tolka vår värld. Vi pratar till exempel om vårt språk och deras obegripliga tungmål, vår kultur och deras vilda seder (Ajagán-Lester 2000 s 12). Vidare kommer dessa normer till uttryck på olika sätt, och bland annat går det att se dessa värderingar i de svenska läroböckerna. År 2000 kom Mai Palmgrens läromedelsgranskning kallad Afrikabild för Partnerskap? Afrika i de svenska skolböckerna ut. Här granskar Palmberg 62 läroböcker i SO avsedda för högstadiet som innehåller något om Afrika. Palmberg granskar både text och bild i böckerna och hon undersöker allt från kvinnors och mäns roller, underutveckling och fattigdom till fest och vardag i dagens Afrika. Syftet med granskningen är att undersöka hur läroböckerna beskriver den situation som lett till att Sverige fungerar som biståndsgivare till många länder i Afrika idag (Palmberg 2000 s 15). Palmberg menar att det inte är själva åtgärderna i sig som bör beskrivas i

5 denna fråga, utan den situation som lett till att dessa biståndsgärningar från Väst.

Palmberg koncentrerar sig på både text och bild i sin granskning. Vad gäller forskning kring bilder i läroböcker menar professorn Yvonne Eriksson att

ytterst begränsad forskning hittills har fokuserat och bearbetat pedagogiska bilder, men också att det inte finns tillräckligt med teorier om vad man kan förvänta sig utav bilden som kunskapskälla (Eriksson 2009 s 59).

3.4 Palmbergs tidigare forskning

Jag använder som nämnts ovan Palmbergs tidigare forskning i mitt arbete och ett förtydligande av mitt förhållande till hennes forskning är därför relevant. Efter att ha fastställt den frågeställning som arbetet nu vilar på, började jag söka efter tidigare forskning kring Afrikabilden i skolan. Jag kom på ett tidigt stadium i kontakt med Palmbergs forskning kring Afrika och vår bild av kontinenten. Hennes forskning har kommit att fungera som inspiration och informationskälla i mitt arbete. I mitt sökande efter data kring Afrika har jag dock använt mig av andra kunskapskällor än Palmbergs forskning. Palmberg ser på Afrika med sina specifika erfarenheter och det finns otaliga andra perspektiv att se kontinenten och dess historia med. Jag är väl medveten om att Palmbergs forskning endast en tolkning av flera. Hennes antaganden är personliga och detta menar jag är ytterst viktigt att vara medveten om och förtydliga i ett arbete som detta, då jag flitigt refererar till Palmberg. Att det är just Palmbergs forskning som används i det här arbetet beror på att hon arbetat med liknande frågor som jag ämnat göra, nämligen bilden av Afrika i den svenska skolan.

Ett begrepp som jag anammat i det här arbetet och som har sitt ursprung ur Palmbergs forskning är eurocentrism (Palmberg 1994 s 6). Att jag använder mig av detta begrepp beror på att det på ett givande sätt belyser fenomen som jag menar mig finna i det material som ligger till grund för det här arbetet.

3.5 Eurocentrism

Palmberg använder i sin tidigare forskning begreppet eurocentrism. I sin lärobok Afrika förklarar Palmberg att man med eurocentrism menar att européernas intressen och insatser i världen i fokus sätts i fokus (Palmberg 1994 s 6). Detta synsätt spreds ut i både Europa och i Afrika från slutet av 1800-talet då i stort sätt hela Afrika var

6 uppdelat i europeiska kolonier. Afrika skildrades som upptäckt utav David Livingstone, Henry Stanley och Vasco da Gama i både europeiska och afrikanska skolor (Palmberg 1994 s 6). I och med många afrikanska länders självständighetsförklaringar runt 1960 har många afrikanska länder arbetat för att se på Afrika genom ett afrikanskt perspektiv istället för genom ett eurocentriskt sådant. Palmbergs senare forskning har visat att eurocentrismen är seglivad och att flera svenska läroböcker fortfarande förmedlar denna syn på Europa och Afrika (Palmberg 2000).

Palmberg menar att en eurocentriskt underton ofta gör sig gällande i de läroböcker hon undersökt. Författare till läroböcker – precis som andra samhällsmedborgare – ser ibland medvetet eller omedvetet på Afrika med ett västerländskt perspektiv. Den bild av Afrika som européen haft historiskt sätt påverkar fortfarande det sätt vi ser på vår omvärld, menar Palmberg (Palmberg s 63):

Den europeiska synen på Afrika, som utvecklades under den koloniala erövringen och som fortfarande sätter sina spår, är inte vilken etnocentrism som helst. Det är den andliga sidan av det koloniala väldet, ett slags rättfärdigande ideologi för underkuvande av afrikanska folk. Om de beskrivs som oförmögna att ta hand om sig själva och som fördärvande och ständigt sinsemellan krigande, så kunde den europeiska erövringen framställas som en välsignelse.

Ajagán-Lester diskuterar ingående begreppet ”vi” och ”dem” i sin avhandling ”De Andra Afrikaner i svenska pedagogiska texter (1768-1965)” (Ajagán-Lester 2000 s 13f). Begreppet ”de andra” har en metaforisk betydelse och begreppet används ofta när man diskuterar vad ”vi” (svenskar) ska göra med ”dem” (invandrare eller flyktingar). Tidigare forskning har visat att man i läroböcker ofta tenderar till att beskriva fenomen som motsatspar som innehöll värderande kontexter. Vit/svart, rik/ fattig, utvecklat/underutvecklat är några exempel på sådana företeelser (Ajagán-Lester 2000).

3.6 Bilden av Afrika – en historisk tillbakablick

Nedan kommer det att diskuteras vilken bild som historiskt sett funnits av Afrika i de svenska läroböckerna. Det bör ses som givande att skapa sig en förståelse för denna

7 aspekt då detta allra troligast gör att dagens bild av kontinenten blir enklare att förstå i ljuset av historien.

Ajagán-Lester påvisar att historiskt sätt har Afrika skildrats genom ett rasistiskt perspektiv där afrikanerna setts som en ras med negativa egenskaper (Ajagán-Lester 2000 s 13). Under 1900-talets första hälft utvecklades rasbiologin på olika sätt i hela Europa och så även Sverige. 1921 grundades Statens institut för rasbiologi i Uppsala (Nationalencyklopedin 2009) och klimatet gentemot främmande kulturer var kallt. Att framställa afrikanen på det sätt som nämnts ovan – utifrån ett rasistiskt perspektiv – hägrade mer eller mindre fram till 1960-talet i Sverige då man började arbeta för en mer nyanserad bild av kontinenten. En läromedelsgranskning utförd av Lena Olsson utgiven 1986 (Olsson 1986) påvisar dock att man fortsatte brottas med en etnocentrisk grammatik i skolböckerna i böckerna även efter andra världskrigets slut 1945 samt de flesta afrikanska länders självständighetsförklaringar runt 1960 (Nationalencyklopedin 2009). Med andra ord tycks gamla föreställningar och fördomar vara svåra att få bukt på trots ansträngningar och goda försök.

Ajagán-Lester menar att man även efter 1960 fortsätter att framställa främmande kulturer med en negativ ton (Ajagán-Lester 2000 s 14). Idag innehåller böckerna inte direkt uttalade rasistiska perspektiv utan istället mindre medvetna sådana där en bild av motsatspar såsom fattig/ rik och utvecklas/ underutvecklat inte sällan används. Det finns underförstådda budskap av vad en ”vit” och en ”svart” människa är och afrikanen målas ofta ut som någon det ”är synd om”. Slutligen menar Ajagán-Lester att skildringen av afrikanen har förskjutits från en uttalad rasistisk ideologi till en välvillig men etnocentrisk sådan (Ajagán-Lester 2000 s 14).

4. Metod och material

4.1 Urval

De böcker som undersöks är tre läromedel i geografi som tre förlag uppger att de saluför under 2009. De böcker som kommer att granskas är Globen (Gleerups förlag), Geografi Världen (Natur och Kultur) och Upptäck Världen (Liber förlag). Genom att ha kontaktat de väletablerade förlag som nämns ovan och informera sig om vilka geografiböcker som saluförs hos dem idag har dessa tre läromedel valts ut.

8 Det grundläggande kriteriet för urvalet av material är ämnet geografi. Detta ämne ämnar ge en förståelse för människans livsvillkor såsom läroplanen förespråkar. Detta ämne behandlar i stor utsträckning världen, därmed även Afrika. Detta gör att denna avgränsning kan ses som givande och rimlig. Ytterligare en avgränsning görs genom att enbart analysera de kapitel som ägnar sig åt kontinenten Afrika. Det finns ytterligare bilder i de valda böckerna som illustrerar Afrika men som inte presenteras i kapitlen om Afrika. Dessa bilder är mycket väsentliga och det hade varit önskvärt att kunna analysera även dessa. Tidsramen för det här arbetet gör dock att detta inte är rimligt.

Endast bilder studeras i det här arbetet, just på grund av att bilder kommunicerar på ett tydligt sätt till barn och unga. Yvonne Eriksson och Anette Göthlund som är författarna bakom Möten med bilder menar att bilder inte bara har utomestetiska funktioner, utan att bilden även fungerar som bärare av sociala, politiska och kulturella betydelser. Vidare påpekar författarna att bilder i läromedel speglar människan och människans syn på omvärlden (Eriksson, Göthlund 2004 s 20). I de kapitel som gestaltar Afrika granskas samtliga bilder. På så sätt finns en möjlighet att ge en överskådlig och heltäckande förståelse utav den bild som presentas i läroböckerna.

4.2 Semiotisk analys

Det har utvecklats olika semiotiska teoritraditioner allt sedan semiotiken som vetenskap utvecklades i början av 1900-talet av lingvister och språkforskare såsom Ferdinand de Saussure och Charles Sanders Pierce (Eriksson, Göthlund 2004 s 35). Bildsemiotikens inledning brukar sägas vara året 1964 då Roland Barthes publicerade sin första bildanalys. Diskussioner kring huruvida det är givande att analysera bilder som om de vore tecken har existerat sedan dess och gör sig gällande än idag, något författarna Eriksson och Göthlund menar är givande och fruktbart för att bildsemiotiken ska kunna fungera på ett givande sätt (Eriksson, Göthlund 2004 s 35). Den metod som jag använt mig av för att analysera de bilder som läroböckerna innehåller är det semiotiska verktyget. Det finns en mängd begrepp inom bildanalysen som är viktiga att förstå för att kunna utföra en givande granskning. Samtliga semiotiska verktyg som finns att använda sig av vid en bildanalys kommer dock inte

9 förklaras här då det inte är önskvärt i det här arbetet. Överskådligheten blir naturligt en central del och att då gå in i varje bild och analysera den alltför grundligt blir inte givande. Samtidigt krävs det en djupare analys av varje bild för att få syn på dolda budskap som ligger inbakade i böckerna. Nedan görs en redogörelse för begreppen semiotik, analys och tolkning, analysobjekt, kontexter samt konventioner.

I Seendets språk skriven av Hasse Hansson, Sten-Gösta Karlsson och Gert Z Nordström förklaras att semiotik är en ”vetenskap som undersöker den mänskliga betydelseproduktionen i vidaste mening”(Hansson, Karlsson & Z Nordström 2006 s 9). Människan är ständigt en del av en enorm bildkonsumtion och för att tolka dessa bilder krävs någon typ av verktyg. Detta verktyg kallas inom semiotiken för ”koder”. Utan koder kan bilder inte tolkas och utan dessa koder blir världen omöjlig att förstå (s 9). Dessa koder tolkar i sin tur vad som kallas ”tecken” (s Hansson, Karlsson & Z Nordström 2006 s 9) vilket är den minsta betydelsekomponenten i alla världens språk. Med tecken avses här ett ord, en bild eller en del av en bild. För att kunna tolka tecken behövs något typ av regelverk – koder – och det är dessa koder som semiotiken erbjuder, och detta gör att semiotiken blir särskilt användbar i bildanalyser (Hansson, Karlsson & Z Nordström 2006).

Eriksson och Göthlund betonar semiotikens inneboende koppling till kommunikation och meningsskapande (Eriksson & Göthlund 2000 s 34). Samtidigt som bilder utgör en uppsättning av symboler som kan sättas ihop på olika sätt, innehåller bilder dolda tecken (Eriksson & Göthlund 2004). Man talar inom bildanalysen om ”tecknet” som den minsta betydelsekomponenten i alla världens språk, och det är dessa tecken man tyder inom semiotiken. Med tecken avses här ett ord, en bild eller en del av en bild. Genom att utföra en kvalitativ bildanalys finns en möjlighet att tränga djupare in i läromedlets själva kärna och avslöja ”dolda” värderingar samt att konstatera vad som vid en första anblick möjligen utesluts.

I en semiotisk bildanalys granskas inte endast själva bilden även om denna självklart står i centrum för analysen. Olika kontexter spelar in och har betydelse för hur en bild tolkas. Ordet analys betyder något som kan upplösas i mindre beståndsdelar (Hansson, Karlsson & Z Nordström 2006). Man kan med andra ord ta isär t ex en bild, och analysera olika delar av bilden. En tolkning är däremot en vardaglig och spontan avläsning av ett tecken (en bild eller ett ord) som man stöter på i omvärlden. Dessa

10 två angreppssätt är alltså olika till sin karaktär och används i olika syften. Analysen är utav en mer organiserade karaktär, medan tolkningen sker på ett alldagligare sätt (Hansson, Karlsson & Z Nordström 2006).

En väsentlig del av en bildanalys är analysobjektet. Ett analysobjekt är den del av en bild som valts ut och som ska analyseras, den del av bilden som ska ringas in (Hansson, Karlsson & Z Nordström 2006 s 37). Följande frågor kan ställas för att fastslå analysobjektet:

- Vad är det som utgör den konkreta utsagan i bilden?

- Vilka delar i utsagan ska undersökas – helheten, endast bilden etc.?

- Vilka betydelser kan omgivande utsagor ha? En bild i ett läromedel påverkas till exempel av närliggande texter, rubriker eller underrubriker.

För att klarlägga ett analysobjekt kan man också se till objektets konkreta kontexter. För att kontexter ska kunna fungera givande i detta sammanhang bör kontexten klassificeras i fyra underbegrepp: inre kontext, yttre kontext, sändarkontext och mottagarkontext (Hansson, Karlsson & Z Nordström 2006 s 39).

Den inre kontexten är kärnan i det material som valts ut för undersökning. Analyserar man den inre kontexten ser man till grundelementen i bilden (Eriksson & Göthlund 2004 s 39). Till den yttre kontexten räknas det som finns utanför den inre kärnan såsom en text som hör till bilden eller artikeln som omringar bilden. Rubriken till det kapitel som bilden finns i kan också räknas till den yttre kontexten. Vad som kallas sändarkontexten ser man till utgivaren eller fotografen, sändaren utav själva utgåvan. Vem det är som ”sänder” en bild påverkar tolkningen utav ett budskap. Så slutligen pratar man om en mottagarkontext. Vilka kunskaper, vilka tidigare erfarenheter har personen som tolkar eller tar emot ett budskap? Mottagarkontexten syftar på den sociala och språkliga tolkningssituation som personen ifråga befinner sig i när denne tar till sig ett budskap. Talar man om en bild i en lärobok så är det möjligt att en elev sitter ensam och bläddrar i materialet, eller kanske tittar en klass tillsammans på samma sida. Hur själva mottagarsituationen ser ut spelar stor roll för tolkningen av budskapet (Hansson, Karlsson & Z Nordström 2006 s 39).

Eriksson förklarar i tala om bilder att tolkningar av bilder i stor utsträckning bygger på konventioner som är kulturellt förankrade (Eriksson 2009). Människan använder

11 konventioner för att få en helhetsbild av något – ett fenomen, eller en företeelse (Eriksson & Göthlund 2004 s 83). Människan lägger själv till det som saknas i bilden av det vi betraktar. Samtidigt ”ser” man som mottagare även det som inte närvarar – till exempel mottagaren. Konventioner bygger på överenskommelser som görs inom en grupp eller en kultur. Den mänskliga kommunikationen består till stor del utav symboler som bygger på ett konventionaliserat bruk. Konventioner har alltid en dubbel funktion:

1. De fungerar som ett nödvändigt redskap för förståelse och kommunikation 2. De används för att skapa och upprätthålla social ordning: de kan reglera

människan och uttrycka makt och ideologi

Ett exempel på en konvention menar Eriksson och Göthlund är följande den att särskilt den kvinnliga kroppen skall framvisas som ett estetiskt objekt (Eriksson & Göthlund 2004).

4.3 Kulturperspektiv

Billy Ehn och Orvar Löfgren betecknar det kulturanalytiska perspektivet som ett kollektivt medvetande, där man frågar sig hur minnen och bilder bidrar till att stärka en gruppkänsla (Ehn & Löfgren 2001). I kulturanalysen studerar man hur människan skolas in och blir delaktig i en gemenskap. Begreppet ”Cultural Studies” diskuteras också av samma författare. Cultural Studies är ett tvärvetenskapligt fält som analyserar hur verkligheten representeras i medier, politik och vetenskap, kritiken av makten i form av rasism och kolonialism samt studiet av identitetspolitik, hur olika etniska grupper kämpar för sina rättigheter och sin värdighet (Ehn & Lögfren 2001 s 11).

Ehn och Löfgren menar vidare att människan är bärare av medvetna samt omedvetna föreställningar som uttrycks i handlingar, gester, kläder och att människan utformar normativa utsagor som säger något om hur man bör leva – dessa är formulerade som utopier, ideal och högre värden (Ehn & Löfgren 2001 s 10). En kulturanalys kan fokusera på just de omedvetna föreställningar som vi kanske ser som självklara och naturliga, och den blir därför användbar i det här arbetet.

12

4.4 Historiskt utvecklingsperspektiv

Bo Johansson och Per Olov Svedner fastslår i Examensarbetet i lärarutbildningen att möjligheter till jämförelse mellan olika texter blir möjlig om man gör en textanalys där flera texter ingår i undersökningen (Johansson & Svedner 1998 s 57f). Detta tillvägagångssätt går även att tillämpa på detta arbete då principen är densamma – en analys av läromedel och dess innehåll. Istället för texter analyseras här bilder. Läroböckernas olika innehåll beskrivs och förklaras men ingår även i en komparativ undersökning. Det betyder att läroböckernas innehåll jämförs med varandra. Böckernas bilder kommer ät likartade men från olika tider. Detta gör att det historiska utvecklingsperspektivet blir intressant. Vad i bilder utav Afrika har förändrats, och varför har det förändrats? Utifrån det nämnda historiska perspektivet granskas de bilder som framställer Afrika läroböckerna.

4.5 Forskningsetik

Vetenskapliga rådet (2002) har utarbetat fyra krav på hur samhällsvetenskaplig forskning bör genomföras. Informations-, samtycke-, konfidentialitet- och nyttjandekraven är de fyra huvudrubriker som sammanfattar vetenskapsrådet regler. De deltagande ska informeras om forskningens syfte och på vilka villkor de deltar i den forskning som utförs.

4.6 Metoddiskussion

Bo Johansson och Per Olov Svedner fastslår att kvalitativa analyser alltid riskerar att bli alltför subjektiva, då resultaten kan bli alltför beroende utav den som undersöker (Johansson & Svedner 1998). Att det är en bildanalys som kommer att utföras kommer göra att arbetet på ett tydligt sätt knyts till mig som person då det är jag som gör tolkningar utav resultatet och som gör urvalet utav bilderna. Detta är invändningar som är högst relevanta och som kräver motiveringar. Jag menar att det finns inslag i studien som medför en önskvärd överskådning av t ex bildantal som gör analysen i sin helhet mer trovärdig. Vidare kommer samtliga bilder bifogas i arbetet för att ge läsaren en möjlighet att själv kunna ta till sig bilderna och se arbetet i dess helhet.

13

4.7 Procedur

Efter att ha valt ut de tre böckerna som undersöks i arbetet började jag med att fastställa hur många sidor varje bok hade om Afrika. Därefter räknade jag in samtliga bilder och räknade dessa. Här skedde ett mer kvantitativt arbete där antal bilder som gestaltar t ex Västafrika eller aktiva människor utgjordes. Inför det här arbetet hade jag ställt upp en mängd frågor som jag sökte få svar på i materialet, t ex hur många bilder det finns det på bara djur och på bara människor, på städer och landsbygd och på vita och svarta människor. Dessa frågor ställs för att få en sammanfattande bild över böckernas innehåll.

Som en andra fas började jag närmare analysera varje bild. Här utgick jag från de mallar och frågor som en bildanalys brukar bestå av (se 4.2). Exempel på frågor som ställs här är vad som är bildens analysobjekt eller vilka kontexter som spelar in. Är analysobjektet en person ställs följdfrågor: tittar personen in i kameran, är namn utsatt på personen och vad bildtexten säger om personen (yttre kontext). I det här skedet söker man inte efter mönster eller kategorier, då meningen här är att på ett mer öppet sätt observera bilderna och dess innehåll.

Därefter sökte jag efter mönster samt typiska och atypiska bilder. Detta gjordes som en förberedelse inför utformandet av resultatet. Här ställde jag mig frågan om vilka mönster som går att finna i materialet. Jag fastslog vissa mönster och dessa mönster har kommit att fungera som kategorier i arbetets resultat.

5. Resultat

Dispositionen i mitt resultat har jag valt att lägga upp på ett logiskt sätt. Inledningsvis görs en redogörelse för de tre läroböcker som mitt material kommer ifrån. Därefter presenteras mitt resultat i fyra kategorier vilka är ett resultat av de mönster som jag menar går att se i bildmaterialet. Sammanlagt har 82 bilder granskats. Till bildmaterialet räknas fotografier, tecknade bilder samt kartor.

14

5.1 Presentation av läroböcker

5.1.1 Globen 3

Globen 3 är utgiven 1997 utav Gleerups förlag. Boken behandlar jordens samtliga världsdelar och vissa av världens länder. Fördjupningsdelar finns till varje kapitel och dessa har fokus på ekologiska frågor såsom rent vatten och växthuseffekten. Det är den så kallade studieboken som granskas i det här arbetet. Vad gäller kapitlet tillägnat Afrika inleder författarna med fyra sidor där inte ett speciellt land rörs, utan hela kontinenten behandlas. För övrigt gestaltas länderna Egypten, Gambia, Kenya och Sydafrika. Fördjupningsdelen är indelad i fyra delar: tjuvjakt, malaria, graven i Konungens dal och ett kapitel som kallas ”Rädda marken” som behandlar markförstöring. 22 sidor tillägnas Afrika, och det finns 37 bilder i kapitlet.

5.1.2 PULS Geografi Världen 4-6

PULS Geografi Världen 4-6 är utgiven 2005 av Natur och Kultur och är en del av en serie böcker i de natur- och samhällsorienterande ämnena för hela grundskolan. Till läroboken finns arbetsböcker, tema- och faktaböcker under serienamnet PULS. Boken som granskas i det här arbetet är läroboken. Under kapitlet ”Världen vi lever i” finner man samtliga världsdelar samt vissa av världens länder. Fördjupningsdelar finns inte uttalat i läroboken på samma sätt som i Globen. Detta kan ha att göra med att det finns kompletterande böcker som nämnts ovan. Länder som behandlas i kapitlet Afrika är Tanzania och Sydafrika. Som i Globen inleds kapitlet med fyra sidor som behandlar Afrika som kontinent utan att fokusera på ett specifikt land. Geografi Världen avslutar också kapitlet på detta sätt genom att behandla Nilen, där flera länder gestaltas i en och samma text, även om Egypten har en särställning i text och bild. Vad gäller Afrika tillägnas tio sidor är Afrika, och det finns 12 bilder i kapitlet. 5.1.3 Upptäck Världen Geografi

Upptäck Världen Geografi utkom år 2008 från Liber förlag. Boken ingår i en serie där en biologibok, en upptäckarserie samt en arbetsbok ingår. Det är den så kallade arbetsboken som granskas i det här arbetet. Som i ovan nämnda böcker finns samtliga världsdelar gestaltade, så också Afrika. I Upptäck Världen finns inga uttalade fördjupningsdelar. Bokens Afrikadel har kapitel om Egypten, Marocko, Kenya,

15 Nigeria och Sydafrika. Kapitlet är utformat som om man som läsare gör en resa, och gör uppehåll i vissa delar av världen. Detta skildras genom att vissa bilder är utformade som om de vore vykort och med hjälp utav texter som förtydligar detta. Afrika behandlas på 26 sidor. Dessa sidor innehåller 33 tecknade bilder samt fotografier.

5.1.4 Sammanfattning läroböcker

Det har ovan getts relevant information om varje lärobok. I tabell 1 kan man på ett tydligt sätt se antal sidor och bilder i varje lärobok.

Tabell 1 Sidoantal och antal bilder gällande Afrika i tre läroböcker.

Bok Antal sidor Antal bilder Länder som

behandlas

Globen 3 22 37 Egypten, Gambia,

Kenya, Sydafrika

Upptäck Världen 26 33 Egypten, Marocko,

Kenya, Nigeria, Sydafrika PULS Geografi Världen 10 12 Sydafrika, Tanzania Totalt 58 82 Egypten, Gambia, Kenya, Marocko, Sydafrika, Tanzania, Nigeria .

Tabell 1 Här ges en överblick över bilder, sidoantal och över vilket fokus som finns i böckerna.

5.2 Mönster

Kategorierna som presenteras nedan och som utgör basen för resultatet är mönster som jag menar går att finna i det aktuella materialet – teman som nämns i samtliga böcker och som upptar särskilt stort utrymme. Dessa kategorier är Egyptens forna historia, djur, vita turister på safari, jordbruksarbete och naturtillgångar.

16 När jag granskat bilderna och sökt efter typiska mönster, har jag alltid börjat med att fastställa bildens analysobjekt (se 4.2). Är analysobjektet är pyramid, så kan denna bild därefter ingå i en kategori och ett mönster börjar ta form. Det behöver dock inte vara endast pyramiden som är bildens analysobjekt, om det råkar vara så att en turistgrupp finns med på bilden. En bild kan med andra ord ha flera analysobjekt, och bilden kan då ingå i olika kategorier.

5.2.1 Egyptens forna historia

Ett tydligt generellt mönster som går att urskilja i materialet är att den forna historia som ämnar skildra Afrika består av Egyptens historia. I samtliga tre läromedel som granskats finns särskilda fördjupningar tillägnat det forna Egypten, detta alltså utöver de kapitel om Egypten som land i både Globen och Upptäck Världen.

I Upptäck Världen skildras samtliga länder på två sidor – förutom Egypten där man ägnar fyra sidor åt landet ifråga (Bengtsson & Olsson 2008 s 42f). Fyra bilder är fotografier som på olika sätt gestaltar Egyptens forna historia. En bild är en tecknad sådan och föreställer Cheops pyramid. Av de fyra fotografierna föreställer en pyramiderna i Giza och är taget ifrån luften. Den andre bilden föreställer en sfinx och en grupp vita turister som åskådar denna samt en man som troligen är gruppens guide. Det tredje fotografiet är ett portträtt fotografi. Så tror man att Tutanchamon kan ha sett ut på sin tid. Det fjärde fotografiet föreställer Tutanchamons guldmask och man förklarar i texten intill hur arkeologen Howard Carter fann Tutanchamons grav 1922. Vad som tycks vara viktigt är alltså inte själva pyramidernas innebörd, utan vilken europé som fann graven (Bengtsson & Hedin 2008 s 44f).

Även Globen har förutom kapitlet om Egypten ett kapitel om graven i Konungarnas dal där en bild på Tutanchamons guldmask finns med (Bränholm m fl. 1997 s 125). Den tillhörande texten förklarar vem Tutanchamon var, och stort utrymme ges för att förklara hur den brittiske arkeologen Carter fann graven i Konungarnas dal.

Geografi Världen har som sagts ovan ett kapitel som handlar om Nilen. Detta kapitel avslutas med en tecknad bild på en kvinna som sitter i något som liknar en kanot. Hon håller i en paddel i ena handen och en blomma i den andre. Är detta Kleopatra? Ingenting i texten sägs om Kleopatra eller om Egyptens forna historia. Bilden går

17 dock att tolka som att det är dessa fenomen som kapitlet handlar om (Olsson & Åsgård 2005 s 51).

Detta att Egypten verkar vara av särskilt intresse för läromedelsutgivarna är ingen nyhet. Palmbergs forskning visar på samma mönster i sin tidigare forskning (Palmberg 2000). Egypten och dess forna historia är landet i topp på listan över Afrikas länder i skolböcker. Palmgren resonerar vidare om vilka skäl man kan ha till att ge Egypten denna särskilda plats i historieskrivningen. Man kan t ex hävda att perioden är spännande och därför givande att locka elevernas intresse med. Kleopatra, pyramiderna och Tutanchamons grav är hissnande delar av Egyptens historia. Man kan också framhålla det faktum att det forna Egypten har ett samband med varje europés historiska kulturarv.

5.2.2 Européer i Afrikas historia

I Upptäck Världen finner man som läsare ett kapitel har titeln När Europa erövrade Afrika (Bengtsson & Hedin 2008 s 53). Här ges en kartbild av hela Afrika där olika delar av Afrika har olika färger såsom grönt, orange och lila beroende på vilka europeiska länder de tillhörde under slutet av 1800-talet. Afrikas historia sammanfattas med andra ord i Upptäck Världen med Egyptens forna historia samt med européernas intåg i kontinenten då i princip hela Afrika koloniserades.

I Globen inleds kapitlet om Afrika med titeln Afrika – den okända kontinenten (Bränholm m fl. 1997 s 109). Bilden som introducerar läsaren till kontinenten föreställer två vita män som hälsar på varandra. De lyfter upp sina hattar i skyn. Bakom mannen till vänster står en svart man i bar överkropp och håller i en amerikansk flagga som blåser i vinden. I andra handen håller den svarte mannen en pojke i handen. Den andre vite mannen som befinner sig till höger om den andre, har ett ålderdomigt utseende. Bakom honom står en större grupp män, samtliga med spjut i händerna. Denna bilds själva kärna är de två vita männen som hälsar på varandra. Även den amerikanske flaggan är central i bilden.

Bilden är en klassisk sådan. Den är tecknad och den ska föreställa det möte mellan missionären Livingstone och journalisten Stanley som skedde 1871 vid Tanganyikasjöns strand (Hochschild, 2000). Det är här Stanley ska ha yttrat orden ”Doctor Livingstone, I persume?” som också utförligt förklaras i den tillhörande

18 texten. Man nämner inte att modern forskning talar för att det är tveksamt om dessa ord var de som egentligen sades vid mötet (Opitz 2007). Till den inledande bildens yttre kontext hör alltså rubriken som finns i anslutning till bilden. Texten som tar upp resten av sidan inleds med att förklara att Afrika länge var ”en okänd kontinent för européerna”. Samtliga svarta män står i stillastående positioner, till skillnad från de vita männen. De ser på flera sätt ut att vara i rörelse. Dels tar de två vita männen steg framåt, de ser ut att befinna sig i en gångliknande position. Dels lyfter de sina hattar. De två vita männen är bildens kärna. Gesten att lyfta sina hattar på sätt kan rimligtvis tolkas som ett tecken på artighet och civilisation. Sammanfattningsvis gör denna skildring det troligt att man som läsare tolkar de vita männen som överordnade de svarta, men även de svarta männen som passiva och de vita som aktiva.

5.2.3 Egypten, Kenya och Sydafrika

Ett mönster som går att urskilja i materialet är det att vissa delar av Afrika står i fokus. Länderna Egypten, Kenya och Sydafrika är de tre länder som ges störst plats i samtliga böcker. Det tycks med andra ord finnas en föreställning om att dessa länder hör till allmänbildningen. Därmed hör andra delar inte till den typen av kunskap som man bör besitta. Hela centrala Afrika tycks vara en sådan del av Afrika. Inget av de tio länder som centrala Afrika består av nämns i bild eller ord. I tabell 2 går det att på ett tydligt sätt se vilka delar utav Afrika som står i fokus i materialet.

Tabell 2 Afrika i tre läroböcker i geografi.

Del av Afrika Antal sidor Antal kapitel Antal bilder

Nordafrika 12 6 17 Västafrika 4 2 6 Centrala Afrika 0 0 0 Östafrika 7 8 24 Södra Afrika 8 3 12 .

19 Geografi Världen har såsom Upptäck världen och Globen den afrikanska kartan som första uppslag (Olsson & Åsgård 2005 s 42). I Geografi Världen och Upptäck Världen finns samtliga afrikanska länder utsatta med namn. I Geografi Världen finns även samtliga afrikanska flaggor gestaltade. På så sätt skildras Afrikas mångfald med hjälp utav de bilder eller symbolen som flaggor fungerar som. I Upptäck Världen finns en informationsruta i anslutning till kartan över Afrika där det går att läsa att Afrika består utav 54 länder (Bengtsson & Hedin 2008 s 36). På kartan som presenteras i Globen finns endast de länder som presenteras i kapitlet om Afrika utsatta med namn (Bränholm m fl. 1997 s 108). Rimligtvis görs tolkningen att dessa fyra länder är de som finns i Afrika. Det finns heller ingen text eller faktaruta som förtydligar att Afrika består av 54 länder – inte av fyra.

I Geografi Världen och i Upptäck Världen förklaras det i bildtexterna som ackompanjerar bilderna alltid i vilket land bilden ifråga är tagen. I den sistnämnda boken har man till varje uppslag en mindre karta över Afrika med en markering som visar vart i Afrika man befinner sig. Även här skiljer sig Globen som allra oftast inte nämner vilket land det rör sig om. Nedan visas ett exempel på denna skillnad mellan Globen och Upptäck Världen.

Bild 1. Tagen från Globen. Bildtexten (Bränholm m fl. 1997 s 111) lyder: ”I Stora delar av Afrika lider

barnen av undernäring. Det gör att barnen är mer känsliga för olika sjukdomar. Uppsvällda magar är en vanlig bristsjukdom som beror på för lite proteiner.” Här framgår inte vilket land eller vilken del det handlar om.

20

”Det är tryckande varmt i södra Ghana.” Här kan man med hjälp utav texten förmoda att man befinner sig i Ghana.

5.2.4 Djur

Palmgren kan i sin tidigare forskning visa på hur djur ofta verkar vara intressantare än människor när man gestaltar Afrika (Palmgren 2000 s 19). Detta fenomen går att finna spår av även i detta arbetets material. Här går det dock att se en intressant svängning ur ett historiskt utvecklingsperspektiv. Globen innehåller fler bilder på djur och natur än på människor, medan de senare utkomna böckerna Upptäck Världen och Geografi Världen har tydligare fokus på människor än på djur.

I Globen presenteras som sagts tidigare kapitlet Afrika med en tecknad karta över hela kontinenten (Bränholm m fl. 1997 s 108). Förutom namnen på de länder som presentas senare i boken finns också elefanter, giraffer, noshörningar och kameler utsatta på kartan. De människor som finns med på kartan föreställer två vita människor som badar vid Marockos kust samt en man som följs åt av två kameler. Även han är gestaltad som vit. De två vita människorna som badar har gult hår och en av dem håller en boll i handen. Denna skildring av Afrika med endast tre vita personer på, kan göra – bland mycket annat – att man drar slutsatsen att Afrika består av djur. Om det finns några människor i Afrika verkar de i alla fall inte av intresse. För övrigt har Globen åtta bilder på bara djur och nio på bara människor. På ett uppslag finner man som läsare fyra bilder och tre av dessa är på djur, medan den fjärde föreställer snidade föremål av elfenben, alltså ett uppslag utan människor på (Bränholm m fl. 1997 s 122f).

Även Upptäck Världen inleder kapitlet om Afrika med en karta över hela kontinenten (Bengtsson & Hedin 2008 s 36f). Här finns dock samtliga länder utsatta, och det finns inga djur eller animationer över huvud taget utsatta som i Globen. På samma uppslag finns tre bilder, föreställande Victoriafallen, en ung flicka i Nairobi, samt ett lejon. Samtliga bilder har en undertext som förklarar vart i Afrika bilden kommer ifrån. Man kan tolka dessa tre bilder som en sammanfattning av vad den afrikanska kontinenten består av: natur, människor och djur. Djur spelar som i Globen även här en viktig roll, men helhetsintrycket man får som läsare är mer komplext där människor framstår som minst lika viktiga och centrala som djur.

21 I Geografi Världen finner man på det inledande uppslaget som nämnts ovan en karta, men även en bild på tre elefanter (Olsson & Åsgård 2005 s 43). Här finns inga bilder på människor. Den yttre kontexten kan förstärka bilden utav Afrika som mestadels djur och naturrik då den första underrubriken lyder: Afrikas omväxlande natur, Savanner och tropisk regnskog samt Blå Nilen och Vita Nilen (Olsson & Åsgård 2005 s 43). Resten av den här bokens innehåll består dock i stort av bilder av människor vilket nyanserar skildringen en aning.

5.2.5 Vita turister på safari

Det finns ett antal bilder som skildrar turismen i Afrika och bilderna går att finna främst i de nyare böckerna från 2005 och 2008. Globen har inte dessa bilder, vilket är intressant. Både Upptäck Världen och Geografi Världen har bilder som förställer jeepar med vita människor som fotograferar geparder (Bengtsson & Hedin 2008 s 49 och Olsson & Åsgård 2005 s 48). Bilderna är påfallande lika med flera likadana inslag: jeepar, savann, vita människor som fotograferar, och dessutom samma djur: geparden. Fotona är dock tagna i två olika länder: Tanzania och Kenya.

Upptäck Världen är den bok som tydligast skildrar Afrikas turism. Då upplägget i hela boken är gjort på så sätt att man som läsare ”reser” genom världen, är bokens innehåll utformat efter detta upplägg. Under rubriken En resa genom Afrika (Bengtsson & Hedin 2008 s 39) finner man inledningsvis en bild på en man som ser rakt in i kameran. Mannen står i bildens centrum och han håller i ett spjut. Mannen bär en röd dress, flera halsband och bara armar. Bildtexten (Bengtsson & Hedin 2008 s 39) lyder: ”Solen har just gått ner över savannen. Turisterna kan tryggt sova i sina tält, för massajen håller vakt mot rovdjuren.” Bilden hade kunnat vara tagen i syfte att skildra massajen och dennes liv. Bildtexten gör dock att fokus svänger och går över till att handla om turisterna som ska sova och som blir vakade över. Ännu en bild som skildrar turismen finner man under en fördjupningsdel tillägnad Egypten. Där finns en bild som föreställer en grupp vita turister samt en guide. De står i förgrunden och i bakgrunden tornar en pyramid upp i skyn (Bengtsson & Hedin 2008 s 45).

Som sagts ovan har Globen inte dessa bilder på vita turister. Det enda spår utav vita turister i Globen är de två tecknade figurerna som badar utanför Marockos kust (Bränholm m fl. 1997 s 108). Det finns bilder på européer i boken, men dessa personer har eller hade på sin tid andra syften än att se på Afrikas naturattraktioner.

22 5.2.6 Naturtillgångar

Samtliga böcker har tydligt fokus på de naturtillgångar som finns i olika delar av Afrika. Allra tydligast blir detta fokus möjligen på den tecknade karta som Globen presenterar i inledningen till kapitlet om Afrika. Som sagts ovan har här ritats ut olika djur som går att finna i Afrika, och tre vita personer. Men utöver detta går det också att finna små tecknade diamanter, oljeställ, någon typ av bär och guldtackor. Med andra ord introducerar författarna kontinenten Afrika med djur, vita människor och naturtillgångar (Bränholm m fl. 1997 s 108).

Vidare finner man flera bilder på andra naturtillgångar i Globen såsom sockerrör, jordnötter och bomull. Till den yttre kontexten till bilden på sockerrören hör underrubriken ”Den rika kontinenten” (Bränholm m fl. 1997 s 110). Här förklaras att det finns rikligt med naturtillgångar i Afrika såsom olja och olika metaller. Bilden på sockerrören är taget på nära håll, och bildtexten förklarar hur utvinningen av rören går till. Även bildtexten till en bild föreställande en bomullsbuske förklarar hur fröhåren blir till bomull (Bränholm m fl. 1997 s 113).

Geografi Världen har bilder som sätter naturtillgångar i fokus om än med hjälp av yttre kontexter. En bild föreställer en mängd människor i Uganda som väger sina skördar med te. I texten man finner intill bilden går det att läsa den afrikanska kontinenten är rik på naturtillgångar då det finns ”bland annat olja, kol, guld och diamanter” (Olsson & Åsgård 2005 s 45).

I Upptäck Världen finner man som läsare också bilder som gestaltar Afrikas naturtillgångar t ex kakao. Bilder av det här slaget är färre i den här boken och på de bilder som finns, finner man även människor. Detta gör att inte det inte endast sätts fokus på naturtillgångar. En bild föreställande en ung pojke som ser ut att plocka av frukterna av ett kakaoträd sätter dock skörden i fokus genom att främst förklara hur kakaoträdet trivs i varmt klimat och inte nämna något om pojken och hans livsvillkor (Bengtsson & Hedin 2008 s 40).

23

6. Diskussion

I det kommande redogör jag ännu en gång det här arbetets syfte. Har mitt material kunnat ge svar på dessa frågeställningar? Nedan kommer jag att diskutera detta samt problematisera och kritiskt granska mina egna ståndpunkter som allra troligast påverkar hela arbetets upplägg men även innehåll. Vidare ämnar jag redogöra för de resultat som jag ser som mest viktiga i arbetet. Dessa resultat är de som vidare kommer att behandlas i den kommande diskussionen. Slutligen knyts diskussionen samman genom att en diskussion där resultatets konsekvenser på arbetet i skolan behandlas.

Det här arbetets huvudsyfte har varit att söka svar på vilken bild av Afrika som återges i några geografiböcker avsedda för grundskolan. I arbetet har jag utgått från följande frågeställningar:

- Vilka skildringar görs med hjälp av bildspråket av djur och natur, den afrikanska befolkningen samt Afrikas historia?

- Vilka mönster kan urskiljas i läroböckerna med hjälp av det semiotiska verktyget?

- Går det att utröna några generella skillnader böckerna emellan?

Nedan kommer jag redogöra för de viktigaste resultaten jag kommit fram till i mitt material. Till att börja med menar jag är det fokus som tycks ligga i de för Europa viktiga områden. Resultatet visar flera exempel på detta: ett stort antal bilder på européer i den afrikanska historien, vita turister på safari samt naturtillgångar som är viktiga för Europas handel och tillväxt. Att diskutera ovanstående fenomen behöver inte ha några negativa konsekvenser. Det kan dock få det, om man inte samtidigt diskuterar kontinenten utifrån ett afrikanskt perspektiv. Man kan då ställa sig frågan varför ett afrikanskt perspektiv är eftersträvansvärt. Ser man till styrdokumenten så är ett av syftena med ämnet geografi att ”[…] en ökad förståelse av och respekt för kulturer, värderingar och sätt att leva” (Skolverket 2009). För att skaffa sig denna förståelse för kulturer och sätt att leva bör ett rimligt tillvägagångssätt vara att utgå ifrån den aktuella kulturen ifråga. Vidare kan man ställa sig frågan om man ger en rättvis bild av Afrika genom att i så stor utsträckning utgå ifrån ett europeiskt perspektiv. Samtidigt som ett ämne eller en historisk epok sätts i fokus, utesluts

24 nämligen en annan. Palmberg menar att det finns en hel del som går förlorat om man inte på ett tydigt sätt redogör för mångfalden i Afrikas historia. Dels så bidrar den eventuella tystnaden med att framställa afrikanen som ett offer, som inte är benägen att skapa en egen historia utan utomståendes inflytande eller hjälp. Dels så påverkar avsaknaden av Afrikas forna historia i böckerna allra troligast afrikanernas egen självbild och självkänsla (Palmberg 2000 s 57).

En historia framställs olika beroende på vem som redogör för historien ifråga. Samma sak gäller självklart även Afrikas historia. Afrikas naturtillgångar har länge systematiskt forslats ut ur Afrika via européer som använt dessa varor till vinstgivande handel (Palmgren 1994). En av de följder detta hade för den afrikanska kontinenten är att utvecklingen av Afrikas eget jordbruk för export hämmandes då européer stoppade denna (Palmgren 1994). Ska man i en geografibok diskutera Afrikas jordbruk kan det tyckas rimligt att någon typ av historisk tillbakablick bör ges, för att skipa rättvisa åt de förhållanden som råder i Afrika idag. Det sätt man diskuterar och framhåller naturtillgångar på i Globen diskuterar inte det faktum att Afrikas naturtillgångar i stor utsträckning än idag skeppas till Europa, inte heller görs någon historisk tillbakablick. Skildringen blir än mer missvisande då det inte nämns något om det förhållande människor har till detta jordbruksarbete – människor gestaltas över huvud taget inte. Jag menar att bilden av Afrika som folktomt förstärks av denna framställning. Genom att skildra Afrika på detta folktomma sätt bidrar man till att skapa en bild av ett Afrika där man kan utvinna naturtillgångar utan att behöva konfronteras med Afrikas befolkning.

Ett annan viktigt fenomen som jag menar går att utläsa i resultatet är den svängning som läroböckerna tycks ha gjort de tio sista åren. De två böckerna som är utgivna på 2000-talet (Upptäck Världen och Geografi Världen) har tydligare fokus på människor än vad Globen har, som är utgiven 1997. En positivare bild verkar vilja ges i de nyare utgåvorna. Kan detta ha att göra med de kritiska granskningar som Mai Palmberg gjort och publicerat år 2000? Den ”nya” bild som tycks vara eftersträvansvärd nämner inte svält, krig och osämja som Palmberg har kunnat peka på i sin tidigare forskning (Palmberg 2000). Vad säger oss då denna ”nya” gestaltning av Afrika? I mitt material menar jag att en positiv men något skev bild växer fram av den väldiga kontinenten. Dels då endast ett litet antal länder bearbetas och där länder som t ex Burundi, Angola, Malawi och Kongo inte diskuteras i läroböckerna. Detta gör att man som

25 läsare inte för en förståelse för det mångfald som Afrika faktiskt består av. För det andra menar jag att denna positiva nya bild blir något missvisande. Afrika består inte bara av svält och nöd, och det finns all anledning att tydliggöra detta. Men det finns problem i Afrika som i övriga delar av världen som jag menar bör belysas i skolböcker för att på så vis leva upp till de mål styrdokumenten innefattar. Ämnet geografi ämnar som nämnts tidigare ”utveckla kunskap, förståelse och handlingsberedskap i frågor som rör människan och hennes omgivning” (Skolverket 2009). För att utveckla en kunskap om människan och hennes omgivning så menar jag att en mer mångfacetterad bild av Afrika bör skapas där en förståelse för de möjligheter och utmaningar Afrika står inför byggs upp.

De nyare böckerna fokuserar tydligt på den turism som går att utföra i Afrika. Som nämnts ovan har Globen inte de bilder på vita turister som både Upptäck Världen och Geografi Världen har. Detta är ett intressant fenomen och man kan rimligtvis fråga sig om turismen har blivit ett nytt sätt att gestalta Afrika på. Då man inte vill fokusera på negativa afrikanska fenomen såsom svält och oroligheter, framställer man kontinenten som spännande och som ett trevligt turistmål. Jag menar att den här framställningen är problematisk. Bilderna på turister i Afrika kan av ett barn tolkas på följande sätt: den vite kan vara i Afrika, men det är endast önskvärt att befinna sig där som åskådare. På bilderna i Upptäck Världen och Geografi Världen sitter turisterna antingen i jeepar, skyddade från Afrikas faror, eller så skyddas de av den afrikanska urbefolkningen. Även bilden från Globen föreställer en grupp turister ledda av en guide – även här skyddas eller leds turisterna. Dessa bilder menar jag förstärker synen på Afrika som något som kan studeras på håll. Jennie Dielemans diskuterar i sitt reportage om dagens turistindustri vissa av de effekter som turismen kan ha (Dielemans s 240):

”Turistindustrin säljer något de inte äger. Den paketerar drömmar, men säljer stränder, berg, människor, kulturer och tvingar fattiga länder forma sig efter våra behov, vilka de än må vara.”

Dielemans perspektiv kan vara givande att använda sig av även i skolan enligt min mening. Utifrån hennes perspektiv blir det tydligt att turismen kan ha negativa sidor, och det skulle vara på sin plats att diskutera detta i läroböckernas innehåll.

Vilka konsekvenser har dessa resultat för arbetet i skolan? Då materialet som ligger till grund för det här arbetet är taget ifrån tre läroböcker kan tillförlitligheten o

26 avseendet generaliserbarhet inte ses som helt pålitlig. Resultatet kan dock säga oss något det bild som skolan ger av Afrika då de tre böckerna används och saluförs i den svenska skolan idag. Enligt min mening kan en bild av ett Afrika bestående av djur och natur skapas hos elever genom den framställning som görs i de undersökta böckerna. Detta kan väcka nyfikenhet hos barn, vilket kan vara anledningen till varför man behandlar djur i så stor utsträckning. En annan konsekvens kan vara att Afrikas mångfald inte uppfattas och inte blir greppbar i geografiundervisningen genom denna framställning då endast vissa delar av Afrika berörs i samtliga böcker.

7. Sammanfattning

Eriksson menar att mer forskning krävs kring hur bilder kan fungera som kunskapskälla (Eriksson 2009). Bilder tycks ofta endast fungera som estetiska komplement istället för den kunskapskälla de faktiskt kan fungera som. Att kunna uttrycka sig i bild är som att lära sig att skriva – det krävs träning (Eriksson). För att kunna tolka en bild krävs att man får ett språk som redskap. Skolan har stora möjligheter i att arbeta med bildanalyser samt i att på ett kritiskt sätt granska bilder som finns i läroböcker och på andra håll i elevernas närhet. Först då – när man kan beskriva bildens innehåll språkligt – få kan det framgå vad bilder innehåller. Eriksson poängterar att bilder inte talar ett tydligt språk utan att de bär på tysta budskap. (Eriksson 2009). Till bildspråket som bilder utgörs av behövs det verbala språket läggas till i skolan för att bilden ska kunna kommunicera och för att elever ska kunna uttrycka vad det är de ser.

I och med mitt arbete och den insyn jag har fått i tre läroböcker, menar jag att det vore intressant är att se hur lärare arbetar ute på fältet med läroböckers innehåll men även med att främja den förståelse för andra kulturer som läroplanen förespråkar. Hur används läroböcker och dess innehåll när man diskuterar en kontinent som Afrika? Kompletterar lärarna bilden av Afrika med diskussioner i klassrummet, och hur görs i så fall detta? Detta ser jag som ett spännande fält och som ett intressant undersökningsområde.

Jag har under min granskning funderat på huruvida läroböckerna diskuterar de afrikaner som befinner sig i Sverige. Jag har inte funnit några exempel på detta, och detta får mig att spekulera kring hur detta kunde göras. I Sverige lever landsmän från

27 flera olika afrikanska länder, och det finns därmed självklart elever med afrikanskt ursprung i den svenska skolan. Det faktum att det finns människor som flyr från Afrika i sökandet av ett bättre liv idag går knappast att undgå. Detta är ett fenomen som kunde tas upp i läroböckerna, då det är en del av den samhällsutveckling vi lever i idag och som kan bidra med de kunskaper om vårt samhälle och om sambanden däremellan i olika delar av världen som läroplanen strävar efter.

Läroböcker har slutligen stora möjligheter att främja en rättvis bild av Afrika genom sina formuleringar och sina val av bilder. Förhoppningsvis får man se en positiv utveckling i framtiden där man i bild och text tar tillvara på Afrikas tillgångar och utmaningar.

28

8. Litteraturlista

Ajagán-Lester, Luis 2000 ”De Andra” Afrikaner i svenska pedagogiska texter (1768-1965), Stockholm: HLS Förlag.

Bengtsson, Torsten och Hedin, Annica 2008 Upptäck Världen, Stockholm: Liber. Bränholm, Ante, Hylén, Thomas, Höglund, Knutsson Staffan, Rodhe, Martin,

Sjöström, Jan, Skude, Gunnar 1997 Globen 3, geografi – biologi, samhällskunskap, Malmö: Gleerups.

Ehn, Billy och Löfgren, Orvar 2001 Kulturanalyser, Malmö: Gleerups.

Eilard, Angerd 2008 Modern, svensk och jämställd: om barn familj och omvärld i grundskolans läseböcker 1962-2007, Malmö: Malmö Högskola.

Eriksson, Yvonne 2009 ”Tala om bilder”, i Pedagogiska magasinet nr 4. Eriksson, Yvonne och Göthlund, Anette 2004 Möten med bilder, Lund:

Studentlitteratur.

Dielmans, Jennie 2008 Välkommen till Paradiset, Stockhlom: Atlas.

Hansson, Hasse, Karlsson, Sten – Gösta & Z Nordström, Gert 2006 Seendets språk – exempel från konst, reklam, nyhetsförmedling och semiotisk teori, Lund: Studentlitteratur.

Hochschild, Adam 2000 Kung Leopolds vålnad: om girighet, terror och hjältemod i det koloniala Afrika, Stockholm: Ordfront.

Imsen, Gunn 1997 Lärarens värld – Introduktion till allmän didaktik, Lund: Studentlitteratur.

Johansson, Bo och Per Olov Svedner 1998 Examensarbetet i lärarutbildningen, Uppsala: Kunskapsförlaget AB.

Olsson, Katarina, Åsgård, Ingrid 2005 PULS Geografi Världen, Stockholm: Natur och Kultur.

Olsson, Lena 1986 Kulturkunskap i förändring. Kultursynen i svenska geografiböcker 1870-1985, Göteborg: Liber.

29 Opitz, Caspar 2007 ”Berömt citat tror vara påhittat”, DN 16 november 2009.

Palmberg, Mai 2000 Afrikabild för partnerskap? Afrika i de svenska skolböckerna, Uppsala: Nordiska Afrikainstitutet.

Skolverket, 2006 Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och

fritidshemmet Lpo94, Ödeshög.

Skolverket, 2007 Kursplaner och betygskriterier 2000, Västerås.

Strömquist, Siv 2006 Uppsatshandboken, Uppsala: Hallgren & Fallgren Studieförlag AB.

Wessling, Henk 2006 Söndra och härska – uppdelning av Afrika 1880-1914, Lund: Historiska Media.

Internet

Vetenskapliga rådet

www.riksrevisionen.se Hämtat 2009-12-20

30

Bilaga 1

Bilder

Globen

Bild 3. Bild 4. Bild 5.

Sid 112-113:

Bild 6. Bild 7. Bild 8. Bild 9. Bild 10.

Sid 114-115:

31 Sid 116- 117:

Bild 14. Bild 15. Bild 16. Bild 17.

Sid 118-119:

Bild 18. Bild 19.

Sid 120-121:

Bild 20. Bild 21. Bild 22.

Bild 23. Bild 24.

Sid 122-123:

32 Sid 124-125:

Bild 30. Bild 31.

Sid 126-127:

Bild 32. Bild 33. Bild 34.

Sid 128-129:

Bild 35. Bild 36. Bild 37.

Upptäck Världen

Bild 38. Bild 39. Bild 40. Bild 41.

Sid 38-39:

33 Sid 40-41: Bild 44. Bild 45. Sid 42-43: Bild 46. Bild 47. Sid 44-45:

Bild 48. Bild 49. Bild 50. Bild 51. Bild 52.

Sid 46-47:

Bild 53. Bild 54.

Sid 48-49: