• No results found

ATT AVSLUTA OCH INTE ÅTERUPPTA EN KRIMINELL KARRIÄR: EN KVALITATIV STUDIE

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "ATT AVSLUTA OCH INTE ÅTERUPPTA EN KRIMINELL KARRIÄR: EN KVALITATIV STUDIE"

Copied!
49
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Examensarbete i Kriminologi Malmö universitet

61-90 hp Hälsa och samhälle

ATT AVSLUTA OCH INTE

ÅTERUPPTA EN KRIMINELL

KARRIÄR

EN KVALITATIV STUDIE

ALEXANDRA SUNDÉN

IDA ENGBLOM

(2)

ATT AVSLUTA OCH INTE

ÅTERUPPTA EN KRIMINELL

KARRIÄR

EN KVALITATIV STUDIE

ALEXANDRA SUNDÉN

IDA ENGBLOM

Sundén, A, & Engblom, I. Att avsluta och inte återuppta en kriminell karriär. En kvalitativ studie. Examensarbete i Kriminologi, 15 högskolepoäng. Malmö Universitet: Fakulteten för Hälsa och Samhälle, institutionen för kriminologi, 2019.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka händelser som är avgörande för en avslutandeprocess från kriminalitet. Utöver detta ämnar studien även att

undersöka möjligheterna till upprätthållande av avslutet. Studien bistår med information som kan användas i brottspreventivt syfte, exempelvis genom att förse de anställda på fängelser kunskap kring intagnas specifika behov, för att de intagna ska kunna påbörja avslutandeprocessen från kriminalitet på ett sätt som bäst passar den specifika individen. För att besvara studiens syfte har det

genomförts semistrukturerade intervjuer med fem före detta kriminella individer. Samtliga informanter var under intervjuerna medlemmar i KRIS, som är en förening som ger stöttning och hjälp till tidigare kriminella och missbrukare att etableras i samhället (KRIS u.å.). Resultatet visar att informanternas avslut från kriminalitet var direkt sammankopplat med avslutet från deras missbruk av narkotika och alkohol. Det framkom under samtliga intervjuer att den främsta drivkraften bakom kriminaliteten hade varit att försörja missbruket och när de slutade missbruka upphörde även kriminaliteten i stort. Resultatet visade även på andra viktiga händelser som var väsentliga för informanterna avslutandeprocess från kriminalitet. De teman som identifierades var “att nå botten”, förändrad moral och föräldraskap. Händelser som visade sig betydande för upprätthållandet av avslutet kom att tematiseras till: familjens betydelse, sysselsättning och

samhälleliga insatser. Det framkom bland annat under intervjuerna att få en bättre kontakt med sina barn betraktades som en vändpunkt som ledde till att

kriminaliteten upphört. Att få en anställning eller ingå i ett förhållande med en prosocial partner är exempel på anledningar till att informanterna kunde upprätthålla sitt avslut.

Nyckelord: avslutandeprocess, före detta kriminella, intervjuer, kriminalitet,

(3)

DESISTING AND NOT RESUME A

CRIMINAL CAREER

A QUALITATIVE STUDY

ALEXANDRA SUNDÉN

IDA ENGBLOM

Sundén, A, & Engblom, I. Desisting and not resume a criminal career. Degree

project in criminology, 15 credits. Malmö University: Faculty of Health and

Society, Department of criminology, 2019.

The purpose of this study is to present five former criminal individuals way out of crime and identify the underlying causes of the abandonment of criminal life. The study also intends to investigate what causes the individuals to maintain the abandonment and not fall back into crime. The study provides information that can be used for crime prevention purposes, for example by providing employees at prisons with knowledge about the specific needs of the intake, in order for the prisoners to be able to begin the termination process from crime in a way that best suits the specific individual. In order to answer the study's purpose,

semi-structured interviews with five former criminal individuals have been carried out. All informants are members of KRIS, which is an association that provides support and help for former criminals and addicts to be established in society (KRIS u.å.). The result shows that the informants' cessation of crime was directly linked to the termination of their drug and alcohol abuse. It appeared during all interviews that the main motivation behind the criminality had been to support the abuse and when they ended the abuse the criminality eventually ceased. The results also showed other important events that were essential for the informants to initiate a termination process from crime. The themes identified were "hitting bottom", changing morals and parenthood. Events that turned out to be significant for maintaining the abandonment were thematized to: the importance of the family, employment and social efforts. For example, getting a better contact with their children turned out to be a turning point for the cessation of crime. Getting an employment or joining a relationship with a prosocial partner are examples of reasons to why the informants could maintain their abandonment.

(4)

FÖRORD

Inledningsvis vill vi tacka vår kontaktperson på KRIS som under hela processens gång hjälp oss att rekrytera informanter från föreningen till vår studie. Ett stort tack vill vi även ge till alla informanter som valde att medverka i studien. Ert deltagande har varit avgörande för att denna studie skulle vara möjlig att genomföra. Vi är så tacksamma för er tid och ert engagemang.

Alexandra Sundén & Ida Engblom

(5)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INLEDNING... 7 Syfte ... 8 Frågeställning... 8 Avgränsningar ... 8 Begrepp ... 8 Kriminell karriär ... 8 Desistance ... 8 TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER ... 8

Sociala band teorin ... 9

Den åldersgraderade teorin om informell social kontroll ... 9

Identitetsteorin ... 11

TIDIGARE FORSKNING ... 11

Vändpunktens betydelse i förhållande till varandra ... 12

Äktenskap ... 12 Föräldraskap ... 13 Mognad ... 13 Arbete ... 13 Sociala institutioner ... 14 Identitet ... 14 Missbruk ... 14 Behandling från missbruk ... 15 METOD... 16 Forskningsdesign ... 16 Urval ... 16 Semistrukturerade intervjuer ... 16 Tillvägagångssätt ... 17

Bearbetning och analys ... 18

Förförståelse ... 18

Forskningsetik... 18

RESULTAT ... 20

Avslut från kriminalitet ... 21

Missbruk och kriminalitet ... 21

Att nå botten ... 22

Moral ... 23

Föräldraskap ... 23

Upprätthållandet av avslutet från kriminalitet ... 24

Familjens betydelse ... 24

Sysselsättning ... 25

Samhälleliga insatser ... 26

DISKUSSION ... 27

Resultatdiskussion ... 27

Resultatdiskussion kopplat till avslutet ... 28

Missbruk och kriminalitet ... 28

Att nå botten ... 29

Moral ... 30

Föräldraskap ... 31

Resultatdiskussion kopplat till upprätthållandet av avslutet ... 32

Familjens betydelse ... 32

Sysselsättning ... 34

Samhälleliga insatser ... 35

Metoddiskussion ... 36

(6)

Relevans ... 38

Pålitlighet ... 39

SLUTSATS ... 41

REFERENSER ... 42

(7)

INLEDNING

Att en kriminell individ lämnar sin kriminella livsstil kan vara till följd av förändringar som händer i dennes liv. Dessa förändringar är individuella och av betydelse för just den specifika individen och är därför mycket viktiga att

undersöka utifrån ett brottspreventionsinriktat perspektiv (Carlsson 2011). Enligt Brottsförebyggande rådet (2017a) kan prevention i form av rätt insatser komma att förminska brottsligheten och indirekt dess kostnader. Med en fungerande brottsprevention är det inte enbart kostnader för brottsligheten som kan minskas, utan även de som blir direkt drabbade av den, nämligen brottsoffren.

En kriminell karriär kan skilja sig åtmellan olika individer, detta gäller tidpunkten då de börjar begå brott, allvarlighetsgraden, brottsfrekvensen samt under hur lång tid den kriminella karriären varar (Wright m.fl 2015). Carlsson (2014) styrker detta resonemang, då han för en diskussion kring individernas olika kriminella karriärer. Han menar att majoriteten någon gång i livet har begått en brottslig handling, men att en väldigt liten del av dessa fortsätter sin kriminella karriär in i vuxenlivet. Carlsson (2014) betonar även att brottsfrekvensen ofta ökar markant för de individer som fortsätter begå brott i vuxen ålder, detta framförallt när det gäller grövre brottslighet. Denna studie kommer att studera de individer som fortsatt sin kriminella karriär in i vuxen ålder, men som lyckats avsluta och även upprätthålla avslutet från det kriminella livet.

Majoriteten av de studier som gjorts på kriminella karriärer och återfall i brottsligheti Skandinavien är kvantitativ. Emellertid finns det en stor

kunskapslucka i forskningen kring dessa ämnen av kvalitativ art (Carlsson 2014). Många studier som görs har som syfte att studera individers kriminella karriärer, dock är det få studier som syftar till att studera individers väg ut ur kriminalitet, samt hur avslutet upprätthålls (Laub & Sampson 2001). Brå (2017b) menar att personer som är kriminellt aktiva har en risk att återfalla i brottslighet inom tre år efter ingångshändelsen och procentuellt sett är denna risk cirka 40 % för både kvinnor och män. Vi anser det intressantatt studera de individer som lyckas ta sig ur det kriminella livet, för att försöka förstå vad det var för anledningar som var bidragande till att de inte fallit tillbaka i kriminaliteten. Sampson och Laub (2001) menar att de kvalitativa studier som gjorts på avslutandeprocessen från

kriminalitet ofta hämmats på grund av små urval och har därför inte haft möjlighet att bidra med en stor mängd information. En annan anledning till att det finns förhållandevis få kvalitativa studier som undersöker avslutande och

upprätthållandet av avslutet är till följd av de svårigheter som finns med att operationalisera en avslutandeprocess från kriminalitet. Detta har lett till att det finns kunskapsluckor om detta ämne inom det kriminologiska forskningsfältet (Laub & Sampson 2001).

Denna studie ämnar att bidra med information som berör individens avslut från det kriminella livet, samt hur avslutet upprätthålls. Studien kan bidra med kunskap och nya idéer kring vad som är viktigt att beakta för att en kriminell individ ska kunna lämna det brottsliga livet. Denna kunskap skulle även kunna användas i brottsförebyggande syfte på flera olika sätt, dels kan det vara till hjälp för kriminella att bli erinrade om att andra personer har klarat av att ta sig ut ur kriminalitet och missbruk. Genom att öka kunskapen kring de bakomliggande orsakerna till övergivandet av det kriminella livet och individernas möjlighet till upprätthållandet av avslutet, så kan studien bidra med information till anstalter, myndigheter, organisationer och föreningar. Carlsson (2011) menar att en

(8)

fördjupad kunskap kring ämnet kan leda till ökad förståelse för vad som hjälper en individ ut ur det kriminella livet och hur det påverkar individen.

Syfte

Syftet med denna studie är att undersöka vilka händelser som är avgörande för en avslutandeprocess från kriminalitet. Utöver detta ämnar studien även att

undersöka möjligheterna till upprätthållande av avslutet. I förlängningen förväntas detta bidra med kunskap om vad samhället kan göra för att hjälpa människor att avsluta sin kriminella livsstil, samt att upprätthålla avslutet.

Frågeställningar

-Vad ledde till en avslutad kriminell karriär för studiens informanter?

-Vad är det som gör att studiens informanter lyckas upprätthålla avslutet från den kriminella karriären?

Avgränsningar

Denna studie avser att undersöka vilka händelser som leder till en avslutad kriminell karriär samt undersöka vad det är som gör att avslutet från den

kriminella karriären lyckas upprätthållas. Vi avser inte att förklara anledningar till varför individerna blev kriminella eller studera skillnader mellan kön. Vi ämnar inte undersöka en specifik åldersgrupp eller personer som endast begått lindrigare brott.

Begrepp

Begreppen nedan är centrala i denna studie och kommer att förtydligas.

Kriminell karriär

Vi har valt att genom arbetets gång utgå från Blumsteins definition av en

kriminell karriär, som han definierar “En beskrivning av en longitudinell sekvens av brott som begåtts av en enskild gärningsman” (Blumstein m.fl. 1986, sida 12). Definitionen tyder alltså på att den kriminella karriären pågår under en längre tidsperiod, då den beskrivs som longitudinell. Definitionen kopplas till en enskild gärningsman (Blumstein m.fl. 1986).

De ansvariga för studien är medvetna om att intervjupersonernas kriminella karriärer ser olika ut, men ser inte detta som ett hinder då studiens syfte inte är att studera individernas kriminella karriärer, utan de händelser som ledde till avslutet på den kriminella karriären samt upprätthållandet av avslutet.

Desistance

Desistance är ett begrepp som syftar till att beskriva processen som ligger bakom avslutet från kriminalitet. Det är väsentligt att påpeka att desistance inte enbart står för ett avslut utan processen mot att avslutande kommer äga rum. Det är denna definition av begreppet som används i denna studien och det är även densamma som Sampson och Laub (1993) använder sig av som förklaring för processen fram till avslutet. Processen som sker när en individ befinner sig på väg mot ett liv utanför kriminaliteten är ofta dynamisk och komplex och innefattas inte av ett rakt förlopp (Sampson & Laub 1993).

TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER

Tre teorier har valts att inkluderas som en teoretisk referensram, dessa tre teorier är sociala band teorin, age-graded theory of informal social control, och

(9)

identitetsteorin. Dessa presenteras nedan. Genom de fem intervjuer som denna studie baseras på krävdes en teorigrundad bas för att därigenom kunna

operationalisera materialet som samlats in (Malterud 2011). Sociala band teorin

År 1969 presenterade Travis Hirschi teorin om sociala band genom utgivningen av ”Causes of Delinquency” som kom att bli en mycket populär teori vid

förklaring av brottsligt bettende inom det kriminologiska forskningsfältet (Hirschi 2002). I “Causes of Delinquency” studerade han orsakerna bakom

ungdomsbrottslighet. Hirschi utvecklade denna teori då han inte var helt tillfreds med teorin som denne har sina rötter i, det vill säga social desorganisations teori, som han menade inte kunde förklara all brottslighet. Hirschis motivation bakom grundandet av teorin var att han tyckte sig märka att människors band till sociala institutioner försvagades, detta grundade han dels på att färre och färre individer gick till kyrkan (Lilly m.fl. 2011). Denna teori utgörs av fyra grundelement som är anknytning, åtagande, delaktighet och övertygelse (Hirschi 2002). Anknytning fokuserar på de kopplingar människor har till personer i sin närhet, detta är vanligtvis familj och vänner, men även skola räknas ibland in under anknytning. Dessa relationer anses enligt sociala band teorin vara de viktigaste för en individ och deras åsikter betyder mest, vilket gör att individen inte vill svika dem genom att begå brott. Åtagande innefattar de ansträngningar som människor gör genom att investera tid och energi i för individen viktiga projekt, exempelvis sin

utbildning. Anledningen till att detta element är viktigt för förklaringen av varför en individ ej begår brott är att denne inte vill förlora det som individen engagerat sig i. Delaktighet är det tredje elementet som Hirschi utvecklade och det påminner till viss del om åtagande. Delaktighet betonar de konventionella aktiviteter en människa ägnar sig åt och behöver förhålla sig till. Dessa aktiviteter upptar mycket tid som i förlängningen gör att det inte finns tid för att deltaga i

brottslighet. Exempel på vanligt förekommande aktiviteter som människor deltar i är i en arbetssituation där det krävs att man befinner sig åtta timmar om dagen och arbetar efter deadlines. Det fjärde elementet som Hirschi (2002) tar upp är

övertygelse och innefattar moraliska övertygelser och hur individen uppfattar rättsstaten. I korthet innebär detta element att om en individ uppskattar hur

rättsstaten sköts är sannolikheten låg att denne skulle sätta sig emot den genom att begå kriminella handlingar. På samma sätt går det även att vända på det

resonemanget (Hirschi 2002).

Den åldersgraderade teorin om informell social kontroll

Tjugofem år efter Hirschis grundande av sociala band teorin, vidareutvecklade Sampson och Laub den befintliga teorin, genom att lägga till en åldersgraderad modell. Detta teoretiska ramverk utvecklade Sampson och Laub (1993) i boken “Crime in the making: Pathways and turning points through life”. Denna teori kom att heta “åldersgraderade teorin om informell social kontroll”(Sampson och Laub 1993). Denna teori vidareutvecklade Sampson och Laub (2003) tio år senare till följd av många obesvarade frågor kring den tidigare publiceringen, denna nyutgivna version heter “Shared beginnings, 15 divergent lives: Delinquent boys

to age 70”. Skillnaden mellan Hirschis teori (2002) och Sampson och Laubs

(1993) åldersgraderade teori om informell social kontroll, är att den

åldersgraderade teorin sträcker sig längre än endast till ungdomsåren, som Hirschi fokuserar på. Teorin grundar sig i att ju svagare sociala band en individ har till samhället, oavsett dennes ålder, desto högre är risken att individen antar ett antisocialt beteende. Detta sker även omvänt, vilket betyder att ju starkare sociala

(10)

band en individ har till samhället, ju lägre risk är det att denne antar ett antisocialt beteende (Wright m.fl. 2015).

Sampson och Laub (2003) menar att ett viktigt begrepp inom teorin är

vändpunkter. Teorin påstår att en individs liv är uppdelat i ett antal livshändelser, dessa händelser är vändpunkter som påverkar individens liv. För att förstå

förändringar i en kriminell karriär, samt avslutet från karriären, är det avgörande att ha kunskap om vändpunkter (Sampson och Laub 2003). En vändpunkt skulle kunna påverka individen till att avsluta sin kriminella karriär, detta i form av att individen exempelvis påbörjar militärtjänstgöring, får en stabil anställning eller träffar en prosocial partner (Sampson och Laub 2003).

Vidare menar Sampson och Laub (2003) att om individen investerar tid och energi i arbetet, kan detta leda till att sociala band till kollegor skapas. Genom att träffa en prosocial partner knyter individen sociala band till en individ som får personen att inse att hen kan förlora något/någon genom den kriminella karriären. Den prosociala partnern leder individen ofta till förändrade rutinaktiviteter. Detta exempelvis genom att individen förflyttar sig från ett kriminoget bostadsområde. Laub och Sampson (2003) beskriver prosociala relationer som en viktigt del i en individs avslutnigsprocess från den kriminella livet. Ytterligare ett viktigt begrepp i teorin är avsaknaden av kontroll, teorin utgår från att individer väljer att begå brottsliga handlingar som en konsekvens av avsaknad av kontroll. Denna

avsaknad av kontroll menar Sampson och Laub (2003) innefattar två delar, vilka är informell social kontroll och formell social kontroll. Den informella sociala kontrollen beskrivs som en yttre påverkan på individen, som kommer från bland annat familj, skola, arbetsplats och vänner. Denna sociala kontroll är av stor betydelse för individens kriminalitet under dennes hela liv. Den sociala kontrollen utövas framförallt från skola och familj under individens unga år, men när denne sedan blir äldre förflyttas även utövandet av den sociala kontrollen till framförallt äktenskap och arbete. Den formella sociala kontrollen beskrivs som en kontroll utövad från bland annat poliser. Den process som ligger bakom avslutet från den kriminella karriären är enligt Sampson och Laub (2003) mycket komplex och det är en process som sker över tid. Detta betyder att en vändpunkt inte definieras som en enskild händelse, utan snarare en process som sker under en längre tid. Vidare menar Sampson och Laub (2003) att det tydligt går att identifiera ett före och efter vändpunkten.

Laub och Sampsons (2003) vidareutveckling av sociala band teorin bestod av en bredare uppsättning med bidragande faktorer till en individs avslutade kriminella karriär. De menar att en individs upphörande från det brottsliga beteendet inte endast är kopplat till de sociala banden, utan även till “human agency”. Begreppet syftar till individens fria vilja och dess betydelse för processen bakom den

avslutade kriminella karriären. Denna fria viljan är ständigt bidragande och medför att individen har en egen förmåga att styra sitt beteende och fatta beslut. Sampson och Laub (2003) menar att en individs upphörande från kriminalitet ofta kan ses som en konsekvens av dennes “human agency”, den specifika situationella kontexten och strukturella influenser. Desistance by default är något som Laub och Sampson (2003) även lyfter i denna vidareutveckling.Det syftar till att avslutet från brottslighet sker utan medvetenhet från individens sida. Teorin presenterar ytterligare en anledning till avslutet från kriminalitet, denna förklaring är kopplad till huvudorsaken till att individen påbörjade sin kriminella karriär. När

(11)

denna huvudorsak förändras eller påverkas, så minskar eller till och med upphör kriminaliteten (Sampson & Laub 2003).

Identitetsteorin

Marunas identitetsteori skapades av Maruna år 2001 och kom att bli känd i och med utgivningen av “Making Good: How ex-convicts reform and reclaim their lives”. Identitetsteorin bygger på en studie utförd av Maruna mellan åren 1996 och 1998 i England där han samlade in data med hjälp av djupintervjuer och obervationer av 10 kvinnor och 55 män som alla levt med betydande kriminalitet under lång tid, samt därmed varit intagna på fängelser under långa perioder. Studiens deltagare kom att bli indelade i två kategorier där den ena gruppen bestod av individer som förväntades ha upphört med sin kriminella verksamhet och den andra gruppen förväntades fortfarande vara brottsligt aktiva. Studien heter ”Liverpool Desistance Study” och förkortas ofta till LDS och kom alltså att vara kvalitativ (Maruna 2001).

Marunas identitetsteori betonar att det inte är själva förändringen som en individ genomgår från att vara kriminell till att inte längre leva ett brottsaktivt liv som är det väsentliga, utan menar att snarare att vad individen som genomgår den menar att den betyder (Maruna 2001). Identitetsteorin menar att förklara hur en kriminell individ som tidigare varit antisocial och umgåtts med andra individer med

liknande sociala personlighetsdrag förändras till en prosocial individ och hur denne bejakar detta.

Till en början menar Maruna (2001) att den kriminella individen får en insikt om att den livsstil som denne har inte är hållbar längre och inser att hen behöver förändra sin livscykel, som till stor del består av kriminalitet och fängelsevistelser om vartannat. Stadiet som kommer därefter är att insikten om förändring leder individen till att påbörja en återuppbyggnad av sin självuppfattning, och detta görs med hjälp av ett försoningsmanus. Många gånger kan motivationen som medföljer detta stadie komma utifrån med inblandning av en utomstående person eller källa.

Ett försoningsmanus (engelska: redemption script) är något som individen

utformat med utgångspunkt i sin egen unika situation där denne vridit egenskaper hos sig själv som tidigare ansetts som negativa till positiva. Denna ”plötsliga” förmåga till förändring i synen på sig själv är en konsekvens av att de fått en prosocial bild av sig själv som en människa med högt värde och som en bra människa. Maruna (2001) betonar att denna process som individen genomgår ofta är utdragen och han kallar den för en så kallad ”making sense process” som innefattar en utdragen bearbetningsprocess där individen försöker acceptera sitt förflutna kriminella liv och ge sig värde som människa.

Maruna (2001) menar att identitetsteorin utgår från den ”personliga identiteten” i förhållande till avslutandeprocessen (desistance) som central grund för att

individen gradvis mognar ut ur sitt tidigare kriminella liv. Detta leder i sin tur till att andra positiva effekter medföljder, såsom att individen skapar sig större kontroll över sitt liv och sin framtid och är motiverad att bli en person som börjar ”ge” till samhället, istället för att som tidigare ”ta” från samhället.

TIDIGARE FORSKNING

I följande avsnitt presenteras och sammanfattas tidigare forskning på det studerade området.

(12)

Vändpunkters betydelse i förhållande till varandra

Carlsson (2011) beskriver de olika processer som en individ genomgår under en livstid, och ett begrepp som diskuteras flitigt är vändpunkter. Metoden som använts är kvalitativa intervjuer, närmare bestämt livshistorier. Det är en uppföljningsstudie av två tidigare genomförda studier, “SiS Youth” och “the Clientele Boys”. Carlsson (2011) menar att vändpunkter är beroende av varandra och därmed bör studeras i de specifika och kontextuella omständigheter där de uppstår. Han förespråkar att kvalitativa intervjuer bör användas för att undersöka dessa kontexter och studien som beskrivs består av en djupgående studie av just de processerna som leder till avslutandet. Carlsson (2011) betonar även att för att förstå den avslutande processen krävs det att man betonar vikten av kontinuitet av ett nytt beteende eller ickebeteende, det vill säga att en kriminell person som upplevt en vändpunkt ofta fortsätter med kriminaliteten till och från, men med lägre frekvens och till slut leder detta till ett totalt avslut. Han beskriver att det är lika viktigt att förstå processen bakom vändpunkten, som det är att förstå den specifika vändpunkten.

Äktenskap

Wyse m.fl. (2014) menar att en kärleksrelation är en av de mest betydelsefulla vändpunkterna, men i vissa fall kan romantiska relationer mellan två personer, där ena partnern uppvisat ett antisocialt beteende, haft en uppmuntrande effekt till ett liv i brottslighet. Resultaten har framkommit genom 138 kvalitativa djupintervjuer med 22 män och kvinnor, som påbörjat återanpassningen till samhället från ett fängelsestraff (Wyse m.fl. 2014). Vidare kan studien också påvisa att ett äktenskap har en rad positiva effekter på en brottsligt aktiv person, då personen genom att ingå i ett förhållande kan komma att värdesätta förhållandet högre än det kriminella livet. Detta kan ske genom att äktenskapet håller den kriminella individen borta från sociala relationer och situationer som möjliggör det egna brottsliga beteendet. Äktenskapet kan även medföra struktur och övervakning, i de fall då partnern förväntar sig att den andra försörjer hushållet och inte socialiserar sig i aktiviteter som kan påverka familjens ekonomiska situation på ett negativt sätt. Studien visar även att på grund av äktenskapet kan individen även ändra sin egen syn att se på sig själv och samhället (Wyse m.fl. 2014).

Cid & Martí (2012) utförde en studie i Spanien vars metod bestod av kvalitativa narrativa intervjuer med brottslingar som begått stöld och rån. De genomförde 67 intervjuer och resultatet de fick fram liknade det resultat som Wyse m.fl. (2014) fått i sin studie. De fann att det fanns två olika typer av sociala band som kan agera som en katalysator mot förändring från en kriminell livsstil till ett laglydigt liv. Att individen får en ny partner som starkt ogillar det kriminella livet är det ena, och att redan existerande förhållanden med kärnfamiljen (föräldrar och syskon) gett upphov till förändring i den kriminella individens beslutandeprocess, är det andra. I studien utförd av McGloin m.fl. (2011) används data från en storskalig longitudinell nederländsk studie som innefattade 4612 individer från ungdomen och under deras vuxna liv. Resultaten visade att ingå i ett äktenskap kunde kopplas till minskad variation bland de brottstyper som en kriminell person begår. Utöver detta visade resultaten av studien att brottsfrekvensen gått ner i samband med att den kriminelle individen ingick i äktenskap. I populationen som undersöktes kom 75 procent att någon gång under livet ingå i ett äktenskap och i genomsnitt kom de att vara gifta i 20,3 år.

(13)

Föräldraskap

Huvudfokus i studien av Moloney m.fl. (2009) var att undersöka vad ett faderskap har för påverkan på ett antal individer som var aktiva i kriminella gäng. De

undersökte om det ledde till ett fortsatt kriminellt beteende, eller ett avslut från det kriminella livet. Detta gjordes genom att studera 91 stycken kriminella individer genom kvalitativa intervjuer. Resultaten visade att de allra flesta unga män såg faderskap som en vändpunkt, medan andra ändå vände sig till riskfyllda miljöer. De fann genom sin studie att föräldrarollen initierade personliga och emotionella förändringar hos många av de kriminella individerna som i sin tur medförde förändringar både för synen på sin framtid och hur de kommer vilja prioritera den. Moloney m.fl. (2009) menar att ett avslut från en kriminell karriär är en process som sker gradvis.

Mognad

En studie vars resultat kom att beröra ålder var Uggen (2000), som analyserade material från “the National Supported Work Demonstration Projekt”, där studiens deltagare kom från arbetarklassen eller var individer som levde under

existensminimum. Han undersökte om det var troligt att deltagarna som försågs med arbete slutade begå brott och han kunde presentera anställning som en vändpunkt. Deltagarna blev hänvisade från rättsväsende, socialtjänst och så kallade jobbträningsprogram och var slumpmässigt tilldelade att ingå i kontroll- eller behandlingsgruppen. Resultatet visade att enanställning eller att ingå i äktenskap som inträffar tidigt i en vuxen kriminell individs liv kan leda till

förstärkt problembeteende. Han menade också att en anställning och giftermål har åldersspecifika effekter, huruvida dessa vändpunkter påverkar individen beror på när under livsförloppet de inträffar. Studien kom fram till att individer som fyllt 27 år eller var äldre visade sig vara mindre troliga att rapportera att de begått brott när de försätts med lättare anställningsmöjligheter (än om dessa möjligheter ej funnits). Bland unga brottslingar (tonåringar och vid tidig tjugoårsålder) visade anställningsmöjligheterna knappt någon effekt på brottslighet och Uggen (2000) menade därigenom att arbete var en potentiell vändpunkt för äldre brottslingar, men inte när det gäller de yngre individerna.

“Returning points” är ett begrepp som Cid och Martí (2012) skapat för att förklara det som sker när en kriminell individ återvänder till relationer som redan är

etablerade i dennes liv. Relationer där de närstående tidigare varit oförmögna att influera till förändring nu fungerar som ett stöd för avslut till det kriminella livet. De fann att “returning points” endast hade en effekt på unga vuxna och vuxna, men inte på ungdomsbrottslingar och de betonade vikten av att vara medveten om att olika händelser i livet kan få olika betydelser beroende på när i livet de inträffar. En specifik händelse kan för en individ mynna ut till en

vändpunkt, medan detta utfall inte nödvändigtvis sker för en annan individ.Denna studie kom fram till att en händelse kan påverka en individ på olika sätt beroende på vart i livet individen befinner sig (Cid & Martí 2012).

Arbete

Resultatet av den forskning som bedrivits av Moloney m.fl. (2009) (som beskrevs ovan, som har studerat föräldraskapets betydelse för gängmedlemmar) kunde visa på att individuella förändringarinte var tillräckliga för att motverka återfall i brottslighet om det inte medföljde två ytterligare följder. Dessa funktioner var förändringar i mängden tid som spenderats på gatorna och en förmåga att kunna försörja sig själv eller sin familj med inkomst från ett lagligt arbete. Därav visade

(14)

Moloney m.fl. (2009) på att det inte enbart var föräldraskapet i sig som var anledning nog att upphöra med kriminaliteten, utan att betonade vikten av ett lagligt arbete.

Sociala institutioner

McGloin m.fl. (2011) presenterade i sin studie att vändpunkter haft en påverkan på avslutandeprocessen hos de kriminella personerna, dels genom sociala nätverk och institutioner. De kunde utöver detta visa på ett samband mellan hög

brottsfrekvens och hög kriminell mångsidighet. Cid & Martí (2012) diskuterade även vikten av sociala band som en katalysator för förändring och fokuserade på att det inte enbart är deltagandet i sociala institutioner, organisationer och

föreningar som kan leda till ett avslut. De betonar utöver detta betydelsen av dessa platser och vad de representerar för individen i dennes kriminella livsstil.

Identitet

Bachman m.fl. (2016) genomförde en kvalitativ studie med ett mixat urval män och kvinnor som var drogmissbrukare och släppts ut från fängelse i början på 1990-talet i Delaware. Den initiala intervjun hölls i fängelset och de kommande intervjuerna genomfördes 6, 18, 42 och 60 månader efter de släpptes från fängelset. Studien undersökte om identitetsteorin var till hjälp i förklaringen av avslutet från den kriminella karriären hos deltagarna i studien. Studiens resultat kunde visa att de flesta brottslingarna som lyckats ta sig ur den kriminella karriären och drogmissbruket först hade förändrat sin brottsliga identitet till en ickekriminell identitet (Bachman m.fl. 2016). När individen fattat beslutet att genomgå denna förändring kunde studien visa att det var viktigt att individen själv levde och uppträdde i enlighet med sin nya identitet som ickekriminell, med förändrade moraliska värderingar. Studien kunde även uppvisa att informanterna blev medvetna om att de endast behövde människor i deras liv som främjade och stöttade deras nya identitet och processen till att nå dennes nya identitet (Bachman m.fl. 2016).

Aresti m.fl. (2010) har bedrivit kvalitativ forskning kring före detta kriminellas erfarenheter kring sysselsättning och karriärmöjligheter. Fem före detta kriminella individer, som tidigare suttit i fängelse, intervjuades genom semistrukturerade intervjuer där resultatet visade att avslutet från den kriminella karriären krävde en övergång till en prosocial identitet och en inre förändring. Dessa resultat visade på liknande resultat som Bachman m.fl. (2016) presenterat i sin studie. De båda studierna kunde påvisa att individens förändrade tankesätt kring sin identitet samt en vilja att lämna den kriminella karriären för ett prosocialt liv var viktiga faktorer för att lyckas bryta det brottsliga livet (Aresti m.fl. 2010; Bachman m.fl. 2016). Även King (2013) berörde detta ämne i sin studie, som studerade betydelsen av identitetsförändring hos individer som är i första steget i processen att lämna sin kriminella karriär. Metoden som användes i studien var kvalitativa

semistrukturerade intervjuer med 20 stycken villkorligt frigivna individer i England. Studiens resultat kom att belysa individens nya identitet som

ickekriminell som avgörande för att ta sig ur det kriminella livet, han menar även att individens närhet till familjen är en avgörande faktor till att vilja lämna det brottsliga livet (King 2013).

Missbruk

King (2013) hävdade att individens insyn kring dennes egna handlingar kan vara en betydande faktor gällande avslut från den kriminella karriären. Studiens

(15)

informanter beskrev hur de inte längre ville fortsätta med kriminalitet när de fick insikt om hur mycket missbruket påverkade dem och deras handlingar. Det finns tre dimensioner för avslutande och återhämtning från missbruk, och därmed kriminalitet enligt White (2007), och det första steget är att erkänna för sig själv att situationen inte är hållbar och att man har ett problem, likt det King (2013) presenterar. Ytterligare dimensioner som en individ behöver komma till insikt om är att det krävs en vilja till förbättring av den generella hälsan och inte enbart att få bukt med missbruket. Det vill säga förbättring av den fysiska, emotionella, relationella, yrkesmässiga och andliga hälsan. Den tredje så kallade dimensionen som White (2007) beskriver som väsentlig för att individen ska kunna genomföra sin återställande process är att det sker en positiv integration i samhället. Utan en naturlig integration är det lätt att den återställda individen faller in i samma mönster som tidigare med missbruket och kriminaliteten (White 2007). Behandling från missbruk

James och Harvey (2015) har utfört en kvalitativ studie genom sju

semistrukturerade intervjuer med individer som har varit missbrukare och kriminella, men som i nuläget arbetar som “paraprofessionals”.

“Paraprofessional” är en individ som agerar som en rollmodell för individer som försöker ta sig ur missbruk och kriminalitet och fördelen med

“paraprofessionals” jämfört med andra inom fältet är att de själva tidigare varit kriminella och missbrukare. Syftet med studien var att undersöka om rollen (som “paraprofessional”) kunde fungera som en motivation till att upprätthålla avslutet från kriminalitet och missbruk. De identifierade fyra teman som var vanligast förekommande bland de som var aktiva som “paraprofessionals” för att ta sig ur kriminaliteten och missbruket (James & Harvey 2015). De teman som

identifierades var att det ofta hade en svag uppfattning om sig själv bland och att de ”nått botten”. Utöver detta identifierades temat ”tillhörande och identitet” och att upprätthålla den nya rollen som det innebär att förändras från kriminell och missbrukare till att inte identifiera sig som det längre. James och Harvey (2015) menar att rollmodeller är en bra metod att använda sig av för att hjälpa

missbrukare och kriminella ut ur sin destruktiva livsstil. Eftersom individer som själva tidigare varit kriminella och missbrukare, som är under pågående

avslutandeprocess, kan visa att det finns en väg tillbaka till ett laglydigt och nyktert liv. En annan studie som diskuterade kring rollen att “ha nått botten” är Chen (2018) som menar att ”nå botten” kan leda till att individen blir motiverad till att förändra sin situation och utöver detta även börjar konstruera sina

personliga resurser genom behandling mot missbruket. Att ta itu med missbruk har i tidigare studier visat på en koppling till att individer som försörjt sig på brottslighet har möjlighet att ta itu även med kriminaliteten. Vidare menar hon att huruvida individen har kapacitet att förändra sin situation i en positiv riktning beror på andra omständigheter kring individens möjligheter att återhämta sig (Chen 2018). Desto mer emotionell ångest individen uppger att de har kring sin livssituation desto mer motivation har de visat att engagera sig i sin

missbruksbehandling och att klara av att förändra sin situation (Hiller m.fl. 2009). Avslutandeprocessen från kriminalitet samt återhämtningen som krävs därefter har kunnat kopplas till vändpunkter (Chen 2018). “Att nå botten” är alltså ett exempel på en vändpunkt och det beskrivs som ett flersidigt lidande som kan ha familjära, sociala och kriminella konsekvenser. Sedermera leder detta individen till förändring då denne upplever “botten” som outhärdligt och icke hanterbart, vilket i många fall innebär behandling och stöd (Chen 2018). Konceptet kring att “nå botten” kom ursprungligen från Anonyma Alkoholister (AA) och Anonyma

(16)

Narkomaner (NA) och flera individer som har tagit sig ur missbruk med hjälp av dessa organisationer menar att det krävs att man “når botten” för att kunna ta sig upp och ut ur sitt missbruk (Chen 2018).

METOD

I följande avsnitt presenteras studiens metod. Forskningsdesign

Studien utgår från en kvalitativ metod med en induktiv ansats, detta eftersom en induktiv ansats används när tanken är att finna mönster, kategorier och teman i den insamlade datan (Patton 2002). Patton (2002) förklarar även att för att nå generella mönster påbörjas en induktiv ansats genom specifika observationer och när forskaren identifierar dessa mönster (i det som studeras) växer kategorier fram ur observationerna. Denna studies forskningsdesign är en tvärsnittsstudie, detta då metoden som använts är kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem

individer. Tvärsnittsstudie var att föredra för att besvara studiens syfte där det exempelvis inte var av intresse att ha en uppföljning med informanterna vid senare tillfälle, utan studien utgår enbart från ett enda möte. Bryman (2011) menar att en tvärsnittsstudie innebär att något studeras vid ett enda tillfälle. Genom att studien enbart fokuserade på ett möte med vardera av intervjupersonerna var informanternas berättelser vid det tillfället det enda väsentliga. Det ansågs inte vara nödvändigt att ha en uppföljande träff med informanterna för att besvara studiens syfte. En kvalitativ metod ansågs mest lämpad då det möjliggjorde för informanterna att genom intervjuerna redogöra för ämnet (Malterud 2011). Urval

Det användes ett snöbollsurval eftersom det lämpade sig bäst för att få tag på personer att delta i studien. Ett snöbollsurval är en form av bekvämlighetsurval, där få informanter rekryteras (Bryman 2011). På grund av att informanterna var före detta kriminella hade det troligen varit svårt att rekrytera informanter om ett annat urval används. Ett snöbollsurval kan under andra omständigheter anses som ett ofullständigt sätt att rekrytera informanter på, eftersom det ofta leder till ett urval som inte är tillräckligt utbrett för att ha möjlighet att generalisera resultaten (Bryman 2011). I denna studie var syftet inte att generalisera resultaten som framkom.

Det var genom föreningen “KRIS” som hela rekryteringsprocessen skedde. De studieansvariga kontaktade föreningen i första skedet via ett mail, där studien presenterades. I detta mail framfördes därmed önskan att vi väldigt gärna ville utföra intervjuer med fem medlemmar från föreningen. Detta mail fick vi positiv respons på, den som var ansvarig över verksamheten meddelade att föreningen gärna ställer upp på intervjuerna. Den ansvariga för verksamheten ringdes upp, det bestämdes att den ansvariga på föreningen skulle ta kontakt med

medlemmarna och därigenom rekrytera fem informanter till studien. Detta gjordes och de fem informanter som deltog i studien kom alla att vara män mellan

åldrarna 55-65 år. Alla fem har suttit i fängelset, många av dem flera gånger. Semistrukturerade intervjuer

För att kunna besvara studiens syfte har semistrukturerade intervjuer använts. Semistrukturerade intervjuer innebär att intervjuaren utgår från en intervjuguide med öppna svarsalternativ (Bryman 2011). Anledningen till att denna form av intervju valdes var för att få informanterna som intervjuades att kunna tala så fritt

(17)

och öppet som möjligt om sina “berättelser” (Bryman 2011). Valet av intervjumetod grundade sig i att de ansvariga över studien ville att

intervjusituationen skulle kännas avslappnad för informanten och därmed mer kännas som ett samtal mellan denne och intervjupersonerna (Bryman, 2011). Detta är något som de ansvariga upplevde inträffade under samtliga fem intervjuer.

Intervjuguiden kom att bestå av frågor som var öppna och vissa frågor var även “follow up”-frågor, med syfte att få intervjupersonerna att vidareutvecklade sina svar och följa upp den tidigare ställda frågan. Vidare innefattades även

filterfrågor, som exempelvis var utformade enligt följande exempel “Skulle du vilja utbilda dig?” “Om ja, till vad?”. Filterfrågornas syfte var att få djupare kunskap kring den specifika frågan (Bryman 2011).Intervjuguiden var uppbyggd baserat på teman som ansågs relevanta för att besvara studiens syfte. Några av dessa teman var familj, arbete och intressen (se bilaga 4).

Tillvägagångssätt

Vi inledde intervjutillfället med en presentation av oss ansvariga över studien, samt studiens innehåll och syfte. Efter detta fick intervjupersonerna

informationsbrevet och samtyckesblanketten. Vi ansåg det positivt att

intervjupersonerna först fick höra oss presentera vår studies syfte, innan de själva läste igenom informationsbrevet, detta för att så tidigt som möjligt ge en inblick i vad de skulle medverka i och utesluta eventuella frågetecken.

Samtyckesblanketten användes för att skriftligt få intervjupersonernas samtycke till studien. Vi informerade dem att möjligheten till stöd finns i form av samtal genom Malmö stad ifall de upplevde intervjun och tiden efter som psykiskt påfrestande. När dessa moment var genomförda framförde vi viljan att spela in intervjuerna, med syfte att på ett lättare sätt kunna bearbeta det insamlade

materialet, samtidigt som inspelat material även kan bidra med annat än en mängd meningar som besvarar det som efterfrågas. Det vill säga att genom att spela in intervjuerna får forskarna med hur intervjupersonen uttrycker sig, vilket kan vara minst lika relevant som vad de säger (Bryman 2011). Att spela in intervjuerna kan medföra en rad fördelar och nackdelar. Trost (2010)menar att det är fördelaktigt att spela in intervjuerna, detta då intervjupersonerna kan lyssna på ordval och tonläge upprepade gånger. Vidare behöver man inte som intervjuare föra anteckningar utan kan lägga allt fokus på frågorna och svaren (Trost 2010). Nackdelar är att transkriberingen av de inspelade intervjuerna är tidskrävande samt att gester och mimik går förlorade då inspelningarna endast innefattar röster. Frågan ställdes om intervjupersonen tyckte att det var okej att intervjun spelades in, och om så inte var fallet hade vi respekterat det. Detta var dock inget som uppstod och samtliga informanter tyckte att det var okej att intervjuerna spelades in. Det är dock väldigt viktigt att de ansvariga för studien accepterade att en inspelning av intervjun kan hämma intervjupersonen (Bell 2014). Intervjuerna spelades in med en mobiltelefon på flygplansläge, och det framfördes att denna inspelning skulle raderas när studien var färdig och när transkriberingen var gjord. Därefter påbörjade vi intervjun med att ställa bakgrundsfrågor för att sedan gå vidare med de resterande frågorna. Intervjun avslutades med ett antal avslutande frågor. Därefter tackade vi intervjupersonen för dennes tid och deltagande i studien. Intervjuerna hölls på KRIS kontor i Malmö, anledningen till att denna lokal valdes var för att skapa en bekant miljö som inte känns utsatt för

(18)

Bearbetning och analys

När alla intervjuerna var genomförda transkriberade vi samtliga. Detta gjordes för att få en bättre insikt över det insamlade materialet, vilket i sin tur kom att

underlätta analysen. En tematisk analys användes för att analysera den insamlade datan från de semistrukturerade intervjuerna. I en tematisk analys struktureras datan med hjälp av en matrisbaserad metod och i matrisen görs ett index av det insamlade materialets teman och subteman (Bryman 2011).Gällande

frågeställningen “Vad ledde till en avslutad kriminell karriär för studiens

informanter?” urskildes fyra teman. För frågeställningen “Vad är det som gör att studiens informanter lyckas upprätthålla avslutet från den kriminella karriären?” urskildes tre teman. Dessa teman med tillhörande subteman går att återfinna i inledningen av studiens resultat.

Enligt Ryan och Bernard (2003) är det viktigt att under hela processen när man identifierar teman vara observant på teman som upprepas vid flera tillfällen (så kallade repetitioner). Vidare menar de att saknad data, exempelvis information som intervjupersonerna utelämnat av olika anledningar, bör reflekteras

över. Detta är delar vi haft i åtanke under hela processens gång. Förförståelse

Förförståelse syftar till att förklara den förkunskap som en individ (i detta fall en forskare) har till det ämnet denne undersöker. Oavsett hur mycket forskaren ifråga vet om ämnet som undersöks finns det alltid individuella uppfattningar som kommer påverka tolkningen av materialet och i sin tur utfallet av studien (Malterud 2011). Förförståelsen består av kunskap som forskaren besitter redan innan studien påbörjas och det är en bidragande motivation till att forskning väljs att göras på ett visst ämne, då forskaren är intresserad och vill ta reda på mer. De delar som förförståelsen bygger på är erfarenheter, hypoteser, yrkesmässiga perspektiv och en teoretisk referensram (Malterud 2011).

Det skulle kunna ses som en tillgång när flera forskare i ett forskarlag arbetar tillsammans med att analysera det insamlade materialet då alla forskarna har olika förförståelse kring det som ska analyseras. Det ger en vidare bild än om en person har ansvar för att tolka och presentera allt material i en undersökning, samtidigt som det naturligtvis kan ge upphov till diskussion kring vems uppfattning som är mest relevant och bör ses som standard (Malterud 2011).

Vi har varit medvetna om att vi som studieansvariga besitter viss förförståelse kring det ämne som undersöks i denna studie och har aktivt varit medvetna om vad det kan innebära för studiens genomförande och analys. Eftersom denna studie görs av två studenter på kandidatnivå är det väsentligt att vara medveten om att det finns viss förförståelse kring begrepp som kriminella karriärer, kriminella individer och missbrukare. Däremot är all förförståelse hos studiens ansvariga från studier av kriminologiska teorier, och ej genom empiriska metoder. Forskningsetik

På grund av att metoden som använts i denna studie har varit kvalitativa intervjuer har det varit viktigt att ej försumma de forskningsetiska aspekterna.

Vetenskapsrådet (1990) belyser vikten av de etiska principerna när människor inkluderas i forskning. Eftersom studien bygger på berättelser från fem olika individer och dess berättelser krävs det att individerna behandlas på ett sätt som

(19)

inte kränker uppgiftslämnarna (Bryman 2011). Därför har en mängd åtgärder vidtagits, nedan presenteras de metoder som tillämpats för att garantera de forskningsetiska principerna.

Innan studiens start skickades en etikansökan in till etikrådet på Malmö universitet, detta för att etiskt granska den tänkta studien. Denna etikansökan innefattade en presentation av studiens syfte, frågeställningar, hur

datainsamlingen var tänkt att gå till, samt hur den tänkta insamlade datan skulle komma att förvaras. Etikansökan godkändes av etikrådet på Malmö universitet 15/4 2019 (se bilaga 3).

De ansvariga för studien har under arbetets gång förhållit sig till de fyra forskningsetiska principerna, vilka är som följer: informationskravet,

samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Mellgren & Tiby 2016).

Informationskravet innebär att de ansvariga för studien gav information kring studiens syfte och vad medverkan i studien skulle innebära för intervjupersonen (Bryman 2011). Detta krav uppfylldes då vi både muntligt och med hjälp av informationsbrevet (se bilaga 1) utförligt informerade informanterna om studiens syfte och deras roll i studien. Något som även redogjordes i informationsbrevet var att studien skulle publiceras på Malmö universitets databas. Att ge

informanterna information om att forskningsresultaten kommer publiceras är något som Vetenskapsrådet (1990) råder forskare att göra.

Samtyckeskravet innebär att intervjupersonerna själva får avgöra om de vill medverka i studien eller inte, vidare har de rätten att när som helst avbryta sin medverkan i studien, detta får göras utan att ha en förklaring till den avbrutna medverkan (Patton 2002). Även detta krav följdes då de ansvariga för studien muntligt gav informanterna denna information, samt gav dem en

samtyckesblankett (se bilaga 2) innan intervjuerna startade.

Konfidentialitetskravet innebär att information om en informant i en studie måste förvaras på ett sånt sätt att ingen utomstående kan få tag på informationen

(Bryman 2011). Även detta krav följdes då vi spelade in intervjuerna med

flygplansläge på, vi förde sedan över materialet till en av de ansvarigas dator, och tog då bort inspelningen från mobiltelefonen. Materialet transkriberades och datorn var då frånkopplad från internet, därefter sparades materialet på en USB-sticka som låses in, detta utrymme hade bara de ansvariga för studien tillgång till. När studien var klar raderas inspelningen från den ansvarigas USB.

Nyttjandekravet innebär att informationen som informanterna ger, endast får användas till denna studies forskningsändamål. Det innebär att de personuppgifter som eventuellt framkommer om informanterna under en studies gång ej kan användas i något annat syfte än de som de godkänt i och med informationskravet (Vetenskapsrådet 1990). Detta krav följdes då uppgifterna från informanterna endast användes till studien, detta presenteras även muntligt för informanterna innan intervjun.

Vidare informerade vi informanterna muntligt, samt i informationsbrevet att deras deltagande var helt anonymt. Informanterna kom att avidentifieras, vilket innebär att eventuella personuppgifter inte kan kopplas till individernas berättelser.Rätten

(20)

till anonymitet handlar om att de individer som väljer att delta i en studie, måste känna att deras identitet i alla situationer blir skyddad (Henriksson & Månsson 1996). För att uppfylla informanternas anonymitet har vi inte i något skede i processen nämnt individerna vid namn. Vetenskapsrådet (1990) menar att när forskning bedrivs, är det samhället och dess medlemmar som bär det yttersta ansvaret att denna forskning sker med hög kvalité.

RESULTAT

I detta avsnitt kommer studiens resultat att presenteras, tabellen nedan visar de teman och subteman som framkommit i intervjuerna. När vi uppgivit citat från informanterna har de tilldelats siffror mellan 1-5, detta för att behålla deras identiteter anonyma. Den insamlade datan presenteras objektivt och

informanternas berättelser har inte värderats.

Tabell 1. Denna tabell visar de teman och subteman som är kopplade till den

första frågeställningen.

Frågeställning Teman Subteman

-Vad ledde till en avslutad kriminell karriär för studiens informanter? Missbruk och kriminalitet -Kombination mellan missbruk och kriminalitet -Försörja missbruk

Att nå botten -Slutkörd -Sjuk -Hemlös

Moral -Moral fördärvad av missbruket

-Förändring av moral

Föräldraskap -Ansvar som förälder -Barnet blev räddningen

(21)

Tabell 2. Denna tabell visar de teman och subteman som är kopplade till den

andra frågeställningen.

Frågeställning Teman Subteman

-Vad är det som gör att studiens informanter lyckas upprätthålla avslutet från den kriminella karriären?

Familjens betydelse -Vilja att förbättra relationerna -Kunna ta hand om föräldrarna

Sysselsättning -Tacksam för ett lagligt arbete

-Känna sig behövd -Inte bli bemött som en “före detta kriminell”

Samhälleliga insatser -Betydelsen av NA och AA

-Betydelsen av KRIS

Avslut från kriminalitet

Nedan följer de teman som framkom i intervjuerna utifrån frågeställningen ”Vad ledde till en avslutad kriminell karriär för studiens informanter?”.

Missbruk och kriminalitet

Alla informanter talade om att de levt med missbruksproblematik konstant närvarande under många år och de betonade att missbruket hade legat till grund för kriminaliteten. En informant uttryckte (informant 5), “Man kan säga hela procedurens motor det är ett missbruk, att du ska ha ihop till det.” Informanten beskrev situationen gällande kriminaliteten som direkt kopplat till att kunna få ihop pengar till missbruket. Även om informanternas kriminella karriärer inte sett likadana ut under de aktiva perioderna menade samtliga fem individer vi

samtalade med att kriminaliteten kommit som en effekt av missbruket, för att kunna försörja sitt missbruk. Nedan är ett citat från en av informanterna.

“Min kriminella karriär är helt och hållet sammankopplad med mitt

missbruk, de går hand i hand. Missbrukar jag inte är jag inte kriminell och tvärtom. Vilket innebar att när man missbrukar och är kriminell hade man bara missbrukarvänner. För det är ingen normal människa som orkar umgås med en påtänd pladdrande kriminell, det går inte bara ju... så man hade ju bara sånna vänner”. (2)

Intervjuare: “Hur kommer det sig att du slutade begå brott?”

Informant: “För att jag slutade använda amfetamin, för att jag slutade

(22)

Intervjuare: “Hur kommer det sig att du slutade begå brott?” Informant: “Det slutade ju i samband med mitt missbruk.” (4)

Vikten av att upphöra med missbruket kom därför att vara helt nödvändigt för att samtliga informanter skulle kunna avsluta sina kriminella karriärer eftersom de var tätt sammanlänkade. Informanterna uttryckte behovet av nolltolerans av droger för att kunna påbörja en väg bort från kriminalitet. Alla fem informanter menade att avslutet från missbruk och kriminalitet inte skedde över en natt, utan har varit en lång och utdragen process. Nedan presenteras ett utdrag ur en av intervjuerna (1) som behandlar detta:

Informant: “man tar ett steg tillbaka från det gamla livet fortfarande trots att det

gått så många år. Och jag känner att det är lättare att leva hederligt än att inte leva där.”

Intervjuare: Men det kände du inte förr?

Informant: “Nej, men det har kommit som en gradvis… hos vissa kommer det

tidigare och hos vissa inte”

I stycket ovan presenterades information som kom fram under intervjuerna och som var så pass betydelsefullt att det kom att leda till avslutet. Först och främst avslutet från ett liv i missbruk av tunga droger och alkohol, och så småningom ett avslut från kriminalitet.

Att nå botten

De flesta informanterna betonade att den livsstil de haft hade fördärvat dem. De beskrev att de till följd av sin dåvarande livsstil känt sig slutkörda och sjuka, vilket givit dem en insikt i att kämpa sig till ett värdigt liv.

“Jag mådde så dåligt i slutet, och det var när fasaden föll, tänderna

ramlade ut på mig. Jag var grovt sprutnarkoman i över 35 år, det sätter sina spår. Jag har varit bostadslös i 15 år, bott på gatan, tält,

trappuppgångar, stadsmissioner. Helt körd i botten. Jag var lika duktig på att köra mig i botten, som jag var duktig på att hålla mig uppe över ytan så att säga. Jag blev sjuk istället för påverkad. Man mådde mer dåligt än bra, man var helt slut som människa.” (5)

En annan informant (3) uttryckte “Jag är gammal och vill ha ett liv den tiden jag

har kvar”. De flesta informanterna beskrev att en förändring krävts för att lämna

det tidigare livet och det levernet. En informant (4) beskrev att han hade levt tillräckligt länge med en livsstil som höll på att ta död på honom. Ytterligare en informant (2) beskrev att han idag inte hade klarat av att leva på det sätt han tidigare levt med kriminalitet och missbruk. Även han beskrev att ett liv med missbruk och kriminalitet skulle ta död på honom.

“Jag dör, jag dör där ute. Jag vet det, jag blir så.. jag går ner mig så långt

ner i skiter så det…. Jag klarar inte av det längre. Sen har jag likom sett alla mina vänner är döda. Jag vill ha ett bra liv idag. Jag vill inte.. den misären och den smutsigheten och allt ihop som finns, usch nej. Jag har levt tillräckligt där.” (4)

“Jag var hemlös, jag låg och sov i en trappa. Jag hade ont i kroppen på grund av att jag sov på ett stengolv och var och varannan morgon kom

(23)

Securitas och sparkade ut mig därifrån. Tillslut gick jag till SOC och bad om hjälp, och då sa de att den enda hjälpen du kan få är behandling, eller drogfritt boende.” (2)

Moral

Samtliga informanter uppgav att de genomgick en förändring av sin moral som i sin tur givit upphov till förändringen som fått dem att sluta med kriminalitet och missbruket. Vid direkt tillfrågan, men även spontant under intervjun talade de om hur moralen förändrats under deras liv, vilket innebär att handlingar som tidigare ansetts vara befogade att utföra inte längre upplevs som moraliskt rättfärdiga. Nedan följer tre citat från tre av informanterna.

“Ja, den har förändrats. Så är det. Det förändras med tiden och med

åldern, tankesätt, moralen förändras.” (1)

“Ja jag är ju helt.., 100% laglig idag. Det finns inte på kartan, jag skulle

inte få för mig att göra nån kriminell handling”. (4)

“Oja, jag har väl alltid haft en moralisk kompass men sen så efterhand när

man tog fler droger så tänjde man ju på gränserna. Och den är ju påväg tillbaka. Vad nu moral och etik innebär egentligen. Jag har väl haft den med mig hela tiden, men gränserna suddades ut under ett tag, så den finns ju där latent så att säga.” (5)

De två citaten nedan kommer från en och samma informant som menade att han aldrig hade möjligheten att utveckla en god moral som barn och den moral han haft med sig har “fördärvas” av sitt missbruk. Han menade att missbruket givit upphov till att den moral som gemene man vanligtvis anskaffar sig genom livets erfarenheter undanträngts, i företräde för missbruket. Däremot menade han att moralen förändrats och insikten om vad som är rätt och fel utvecklats, vilket ledde till att han inte kunde fortsätta på samma sätt som tidigare, då det stred mot hans förändrade moral att begå kriminella handlingar.

“Jag hade ju liksom inte, jag hade ju ingen moralisk kompass av min

mamma och pappa, de sket fullständigt i vilket.” (2)

“Ja absolut. Den är normal idag, vill jag påstå. Den här moralen blir ju...

för var dag du knarkar går den rätt ner i botten.” (2)

Informanterna uttryckte att deras moraliska kompass förändrades och bidrog till att de påbörjade en väg ut ur kriminaliteten. Den förändrade moralen gjorde att handlingar som tidigare ansetts vara okej att utföra kom att uppfattas som omoraliska.

Föräldraskap

Alla informanter utom en hade barn. Inträdet i föräldraskapet hade aldrig blivit en anledning till att de givit upp missbruket och kriminaliteten och de hade under flera års tid varit frånvarande föräldrar. Däremot talade samtliga fäder om att barnens roll i deras liv hade kommit att bli betydelsefull i och med att åren gick och skammen över att ha varit en dålig förälder kom ikapp dem. Nedan

presenteras en av informanternas förklaring till hur han bestämt sig för att ta tag i sitt liv på grund av sin då vuxna dotter. Han satt i fängelset och i samband med

(24)

detta gick hans dotters mamma bort. Han beskriver sin roll som pappa till sin dotter som obefintlig fram tills hon var 21 år. Vid detta tillfälle behövde hon sin far och detta beskrev han som startskottet till förändringen som ledde till den avslutade kriminella karriären. Informanten beskrev dessa händelser som avgörande för avslutet från den kriminella karriären.

“Det var ju som jag sa, när jag var 47 år gammal och satt mitt sista

fängelsestraff, jag var jättetrött, slutkörd på allt och i samband med detta så dog min dotters mamma och hon behövde mig, hon kom in och besökte mig, hon grät och hon var totalt under isen. Jag kände att jag måste ju göra någonting, jag har aldrig varit en pappa för henne, nu var hon 21 år gammal, så nu var det hög tid.” (3)

En annan informant beskrev också att avslutet från kriminaliteten var kopplat till sin dotter. Han beskrev en situation där dottern kontaktat honom efter 19 år, denna situation menade han var direkt avgörande i hans process att lämna kriminaliteten och missbruket.

“Så nånstans där i bakhuvudet så fanns detta, så när min dotter

kontaktade mig då kände jag nej tiden är mogen nu. Nu måste jag börja göra nått åt mitt liv. Och jag var riktigt riktigt illa ute i mitt missbruk.” (4)

“Så ja, jag har jättemycket att vara tacksam över, att hon tog kontakt med

mig just då. För annars skulle jag vara död idag. Det är jag helt övertygad om.” (4)

Informanten som citeras ovan beskrev hur hans dotters återupptagna kontakt kom att bli räddningen till att han kom ifrån sitt missbruk och därigenom även den kriminella livsstilen. Han uttryckte hennes betydelse för att han inte dog till följd av missbruket och de påvra förhållanden han levde under då. I hans fall var det faderliga ansvaret som var den enda egentliga anledningen till att klarade av att återhämta sig och lämna drogerna, alkoholen och brottsligheten bakom sig. Upprätthållandet av avslutet från kriminalitet

Nedan presenteras de teman som framkommit i intervjuerna gällande

frågeställningen ”Vad är det som gör att studiens informanter lyckas upprätthålla avslutet från den kriminella karriären?”.

Familjens betydelse

Tre av informanterna betonade relationen till familjen som viktiga

för upprätthållandet av avslutet från den kriminella karriären. Att kunna finnas där för familjen och att visa att det finns en vilja att förbättra relationerna framfördes som viktiga faktorer bakom upprätthållandet av avslutet. En av informanterna beskrev sin relation till sin dotter på följande sätt:

“Hon fyller faktiskt 31 år idag, hon har backat och hon vill inte ha kontakt

med mig. Så det är hennes val, jag kan bara göra det jag ska göra för min egna skull, att jag har hållit mig nykter och drogfri, visa för henne att jag hållt mig drogfri ändå. Så kommer hon kanske tillbaka en vacker dag.” (4)

(25)

drivkraft och är betydelsefull för upprätthållandet av avslutet från det kriminella livet. Han vill idag visa för sin dotter att han håller sig drogfri och nykter.

En annan informant beskrev sin nuvarande situation som trivsam tillsammans med sin sambo och hund. Även denna informant beskrev en vilja till en förbättrad relation till sin dotter.

“Min syn på livet idag det är fantastiskt, jag trivs med livet, jag har en

sambo och en hund som jag älskar, och jag har en dotter som förvisso är där ute, jag kan inte göra så mycket, men jag hoppas att hon ska hitta hem igen.” (3)

En av informanterna som enligt egen utsago haft en bra uppväxt beskrev kontakten med sina föräldrar som en anledning till att sköta sig. Eftersom han ville ta hand om dem som blivit gamla och sjuka, något han inte kunde göra när han levde ett liv med missbruk och kriminalitet.

“...jag är hemma hos min mor och far mycket, hjälper dem för de är gamla

och sjuka. Där att jag kan finnas till, även för mig själv.” (1) Sysselsättning

En del avinformanterna uttryckte betydelsen av sitt yrke som en viktig motivation till att de nu kan hålla sig fria från droger och kriminalitet. De beskrev att arbetet är, förutom en viktig inkomst, något de tycker om att göra och de uppskattade att de inte behöver bli påminda om sitt förflutna. Yrket kom att bli en fristående sysselsättning som kan riskera att försvinna om det gamla livet skulle göra sig påmint.

Nedan följer ett svar från en av informanterna på fråga om hans syn på livet förändrats sen han var brottsligt aktiv:

“Ja den har den ju liksom, det är mycket lättare att leva idag. Jag älskar

ju livet, jag tror att jag uppskattar livet mer än kanske ni gör för att ni vet inget annat. Och jag ser ju det de gångerna jag har haft jobb att de andra går till sitt ”jädra jobb”, men jag tycker det är skitkul att jobba. Och jag älskar ju, jag har ju kört lastbil under de här 10 åren och innan också, och när jag kommer in på ett magasin med fraktsedlar och det och så blir jag bemött som en vanlig knegare, inte som någon jädra pundare eller kriminell, utan jag blir bemött som vem som helst, jag älskar det!” (2)

Han betonade att arbetet som yrkeschaufför verkligen har varit betydelsefullt i processen att inte längre identifieras som en kriminell person. Detta har bidragit till att han har kunnat etablera sig som en lagligt arbetande individ, när andra ser på honom som “vem som helst” och inte en person som lever utanför samhället som han tidigare gjort i många år. Dessutom talade han om att arbetet hjälpt honom att sköta sig, eftersom det är en motivation till att han inte har fallit tillbaka i kriminalitet. Han menade att arbetet både är väldigt roligt och han är väldigt nöjd med att ha en inkomst som han skapat på laglig väg. Genom att uppskatta saker som andra kan ta för givet, som att bli bemött som en vanlig arbetare och inte en före detta missbrukare och kriminell person, menar han att han uppmuntras till att fortsätta leva lagligt och nykter.

Figure

Tabell 1. Denna tabell visar de teman och subteman som är kopplade till den  första frågeställningen
Tabell 2. Denna tabell visar de teman och subteman som är kopplade till den  andra frågeställningen

References

Related documents

Han tror att det inom den kommunala verksamheten blir alldeles för mycket politik när man som chef ska klättra högre, något han inte är beredd på.. Han vill vara

För ingenjörer som vill arbeta med samhällsbyggnad innebär det förstås många intressanta karriärmöjlighe- ter, inte minst om man vill vara delaktig i och kunna följa stora

Kommunernas stadsplaneringsarbete utgår verkligen från ett helhetsperspektiv som hand- lar om allt från att producera bostäder till att säkerställa att det finns fastigheter

Vår studie ger exempel där före detta studenter med utländsk bakgrund har flyttat till en annan stad eller ett annat land för att få ett arbete som i vissa fall inte (ens)

– När geografiska gränser suddas ut och alla patienter erbjuds samma tillgång till digital vård ökar det även jämlikheten i vården, säger Patric Nil- son.. Under pandemin

Vidare beskriver intervjuperson B2 att alla har samma möjligheter inom Organisation B och hen tror inte att företaget skulle kunna göra så mycket för att få fler medarbetare att

Männen i vår studie har inte behövt göra något val mellan familjeliv och karriär och det känns nedslående för oss att flera av våra kvinnliga respondenter påpekat att de

För att enkelt kunna visualisera olika typer av information som presenteras på karriärforumet har jag använda mig av färgkoder utifrån den grafiska profilen för