• No results found

Sjuksköterskors erfarenheter av arbetet i den palliativa vården

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Sjuksköterskors erfarenheter av arbetet i den palliativa vården"

Copied!
24
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Humanvetenskapliga Institutionen Högskolan i Kalmar

391 82 Kalmar

Kurs: Omvårdnad (OM 3480) – uppsats 15 hp

Sjuksköterskors erfarenheter av arbetet i den

palliativa vården

Eva Jernhag & Madeleine Sjöholm

Ej avsett för publikation Justerat och godkänt Datum

………

(2)

Humanvetenskapliga Institutionen Högskolan i Kalmar

391 82 Kalmar

Kurs: Omvårdnad – uppsats 15hp

Sjuksköterskors erfarenheter av arbetet i den palliativa vården

Eva Jernhag & Madeleine Sjöholm

SAMMANFATTNING

Syfte: Föreliggande litteraturstudies syfte var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av deras

arbete i den palliativa vården. Problemformuleringen grundades av att författarna anser att det inte läggs så stor vikt vid palliativ vård i undervisningen i grundutbildningen för

sjuksköterskor och att sjuksköterskor möter patienter i ett palliativt skede nästan överallt i vården och förhoppningen är att studien ska leda till ökad förståelse för sjuksköterskans arbetssituation. Metod: Databassökningar gjordes i ELIN@kalmar, Cinahl, PubMed och PsycInfo med sökorden palliative care, caring, nursing, nurse, hospice, work, support, experience, specialist, district nurse. Ytterligare sökningar gjordes sent i arbetet med andra sökord i Cinahl och PubMed. Efter granskning inkluderades totalt 10 artiklar. Resultat: I föreliggande studies resultat beskrev sjuksköterskor utifrån sin arbetssituation i den palliativa vården sina erfarenheter av stress, coping, relationer, kommunikation och information.

Slutsats: Sjuksköterskor använde sig av varierande strategier för att hantera och orka med

arbetet i den palliativa vården. Relationen till patienten varierade beroende på vilket land sjuksköterskan arbetade i.

(3)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

BAKGRUND ... 1 SYFTE... 2 METOD... 2 Design... 2 Urval... 3 Datainsamling... 3 Dataanalys ... 4 Etiskt resonemang ... 4 RESULTAT ... 5

Stress och coping... 5

Relationer ... 7

Kommunikation och information ... 8

METODDISKUSSION... 8 RESULTATDISKUSSION... 9 SLUTSATS ... 11 REFERENSER... 13 Bilaga 1, Databassökning nr 1... 16 Bilaga 2. Databassökning nr 2... 17

Bilaga 3 Modifierad granskningsmall ... 18

(4)

1

BAKGRUND

Ordet palliativ betyder lindrande (Lindskog, 2004). Palliativ vård syftar till att skapa förutsättningar för livskvalitet när bot inte längre är möjligt (Beck-Friis & Strang, 2005). Hospice betyder gästfrihet eller härbärge och nuförtiden används ordet som en benämning på sjukhus för döende (Sjöberg, Hugosson, Danielsson, Larsson, Linge & Petersson, 1998). I föreliggande studie används uttrycket palliativ vård, då syftar författarna både till den palliativa omvårdnaden och till den palliativa vården som organisation. Copingstrategier nämns i föreliggande studie vilket kan beskrivas som det sjuksköterskor gör för att kunna hantera utmaningar och krav i sitt arbete (Kalfoss, 2004).

Internationella och nationella studier har kommit fram till att ett stort antal människor vill dö hemma. De senaste femton åren har allt färre patienter dött på sjukhuset och i stället valt att få dö i hemmet eller på särskilt boende. Den avancerade hemsjukvården kan bli en trygghet för patienten och dennes anhöriga då det finns personal som kan instruera, handleda och ge smärtlindring. För att hålla hög kvalitet på den palliativa vården är kompetensutveckling angeläget. Riktlinjer för palliativ vård i livets slutskede utarbetas av Nationella rådet för palliativ vård, dessa kan användas som ett hjälpmedel för att följa upp verksamheten på olika nivåer (Socialstyrelsen, 2006).

Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) är syftet med palliativ vård att försäkra förbättring av livskvaliteten för patienter och familjer som har drabbats av en livshotande sjukdom. Palliativ vård vill förebygga och lindra lidande, behandla smärta och andra fysiska, psykosociala och existentiella problem (Nationella rådet för palliativ vård, 2007). En

kommitté har på uppdrag av Statens Offentliga Utredningar (SOU) utrett den palliativa vården och kommit fram till att den palliativa vården ska bygga på fyra hörnstenar med utgångspunkt i WHO´s definition. Dessa fyra hörnstenar består av: symtomkontroll av psykiska, fysiska, sociala och existentiella behov, team-arbete av ett mångprofessionellt arbetslag,

kommunikation och relation för att gynna patientens livskvalitet samt stöd till närstående, både under sjukdomstiden och efter dödsfallet (SOU 2001:6).

(5)

2

de respekterar individens rätt till självständighet och att fatta beslut om sitt eget liv. En grundläggande del i sjuksköterskors arbete är att sträva efter att skapa en förtroendefull relation med patienter. Det handlar om att anpassa sig till varje unik patientsituation, att vara stödjande gentemot patienten och sina arbetskamrater. Verbal och icke-verbal kommunikation är ytterligare en stor del av professionen. I kommunikationen är det alltid betydelsefullt att visa ödmjukhet och respekt för motparten. (Beck-Fries & Strang, 2005). Det finns olika sätt att hantera sina känslor för att hantera en svår arbetssituation: genom självkännedom, positivt tänkande, delge tankar och känslor med kollegor, inte ha för djupt engagemang, känna inre trygghet, kunna le och skratta ibland och genom handledning (Sjöberg, Hugosson,

Danielsson, Larsson, Linge & Petersson, 1998).

Åldern på Sveriges befolkning stiger. Antalet personer över 65 år har ökat från 8,4 % år 1900 till 17,3 % år 1999. Till år 2040 beräknas andelen öka till 25 %. Till år 2010 beräknas antalen dödsfall öka med 7,6 % vilket ställer stora krav på äldreomsorgen och speciellt på den

palliativa vården. Allt fler väljer att dö hemma och det har blivit mycket vanligt att

sjuksköterskor möter patienter som behöver palliativ vård (Molander, 2003). Den palliativa vården är välbeskriven, likaså sjuksköterskans professionella roll. Men vilka erfarenheter har sjuksköterskor ifrån sitt arbete inom den palliativa vården och hur erfar sjuksköterskor sin roll inom den palliativa vården?

SYFTE

Syftet är att genom en litteraturstudie belysa sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta i palliativ vård.

METOD

Design

Föreliggande studie är en litteraturstudie. I en litteraturstudie söks vetenskapliga tidskriftsartiklar och vetenskapliga rapporter inom ämnet, som kritiskt granskas och

sammanställs i litteraturstudiens resultat. På så sätt erhålls en överblick över kunskapsläget inom det valda området (Friberg, 2006).

(6)

3

Urval

Inklusionskriterierna för artiklarna var, att dessa skulle innehålla sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta i palliativ vård, både i patientens hem och på sjukhus. Artiklarna skulle vara skrivna på engelska eller nordiska språk och vara publicerade mellan åren 2002-2008. Artiklar med fokus på medicinsk vetenskap och specifika sjukdomstillstånd, artiklar där endast

patienters eller anhörigas erfarenheter beskrevs samt där sjuksköterskor beskrev hur det var att vara vårdare till barn eller äldre med palliativ vård exkluderades.

Datainsamling

Databassökningarna genomfördes vecka 4 och 5, år 2008. Databaser som användes var ELIN@Kalmar, PubMed, Cinahl och PsycINFO eftersom dessa omfattar artiklar inom omvårdnad. Författarna började med att söka på palliative care och utifrån de artiklar vi fann hittades nya sökord som vi tyckte stämde med vårt problemområde. Sökord som användes var care, caring, nursing, nurse, hospice, work, support, experience, specialist, district nurse. För att kombinera ord användes den booleska termen ”AND”. I bilaga 1 redovisas antal träffar vid databassökningen. Sökorden kombinerades, alla titlar(n=183) lästes igenom och därefter sållades de artiklarna utan relevans bort. De kvarvarande artiklarnas abstraktlästes (n=34). Utifrån föreliggande studies inklusions- och exklusionskriterier valdes vilka artiklar som skulle läsas i fulltext (n=13) Efter att ha läst artiklarna i fulltext valdes nio artiklar ut för granskning (se bilaga 1).

Ytterligare databassökningar gjordes v 21 2008 (se bilaga 2). Databassökningar gjordes i Cinahl där det ursprungliga sökordet var palliative och genom att använda headings för att hitta rätt ämnesord för den specifika databasen gjordes sökningarna med sökordet ”hospice and palliative nursing”. Sökorden nurs och experience trunkerades. För att kombinera ord användes den booleska termen AND. Som avgränsning vid sökningarna valdes endast artiklar som var ”peer-reviewed” och artiklar publicerade mellan 2002- 2008. Alla titlar (n=134) lästes. Därefter valdes abstrakt ut som lästes (n=15). Av dessa 15 artiklar lästes 6 i fulltext och två av dessa inkluderades i studien. Sökningar gjordes även i PubMed v 21 (se bilaga 2) Genom att använda MeSH termer användes sökorden ”palliative care” och ”hospice care”.

(7)

4

Sökorden nurs och experience trunkerades. Dock hittades inga fler artiklar i denna sökning i PubMed.

Alla inkluderade artiklar är granskade efter en modifierad version av Forsberg och

Wengström´s (2003) checklista för kvalitativa artiklar (se bilaga 3). Författarna modifierade frågorna så att de kunde besvaras med ja eller nej, där ja-svar gav en poäng och nej- svar gav noll poäng. Med hjälp av en procentsats räknade författarna ut om artiklarnas kvalitetsgrad var låg (0-60 %), medel (60-90 %) eller hög (90 %), (se bilaga 4). En artikel valdes bort eftersom den var en litteraturöversikt, totalt inkluderades 10 artiklar i studien. För att få en överblick om vad artiklarna handlade om gjordes en artikelmatris, (se bilaga 4).

Dataanalys

Analysen av artiklarna gjordes med utgångspunkt från föreliggande studies syfte. Först läste författarna alla artiklarna var och en för sig, sedan läste författarna artiklarna tillsammans. Överstrykningspennor användes och textstycken valdes ut som beskrev sjuksköterskors erfarenheter av den palliativa vården. De textstycken som färgmarkerats, översattes och delades in i olika kategorier utifrån det som var mest framträdande i artiklarna: ”stress”, ”frustration”, ”copingstategier”, ”relationen till patienten”, ”kommunikation” och

”information”. Utifrån kategorierna bildades tre teman: ”Stress och coping” och ”Relationer” och ”Kommunikation och information”. Dessa tre teman användes som huvudrubriker i resultatet.

Etiskt resonemang

I alla studier där människor medverkar finns det krav på att omsorg visas för deltagarna i forskningen och att deras integritet skyddas. När forskning görs måste etiskt tillstånd sökas. När författarna till föreliggande studie väljer artiklar som har fått tillstånd från en etisk kommitté eller där det gjorts noggranna etiska övervägande vet författarna att dessa artiklars innehåll är gjorda utan ohederlighet och fusk. Exempel på ohederlighet och fusk kan vara kopierad eller stulen data. Alla artiklar och dess resultat som ingår i studien ska redovisas (Forsberg & Wengström, 2003). De inkluderade artiklarnas samtliga resultat som har besvarat och belyst syftet har redovisats i denna studie.

(8)

5

RESULTAT

Stress och coping

Arbetsplatsrelaterad stress hade en stor inverkan både för den fysiska och psykiska hälsan för personalen, patientens omvårdnad och för organisationen (Ablett & Jones, 2007). Det fanns sjuksköterskor som menade att allvaret i att jobba med patienter i den palliativa vården oundvikligt kommer att leda till utbrändhet, så därför planerade de att inte arbeta så länge inom den palliativa vården (Georges, Grypdonck & Dierckx De Casterle 2002).

Sjuksköterskor definierade stress på arbetet som perioder med hög arbetsbelastning,

skiftarbete och att arbeta med ovana vikarier. Att prata med anhöriga vars närstående precis hade dött och effekten av en patients död på de andra patienterna beskrevs också som stressande situationer (Ablett & Jones, 2007; Dunne, Sullivan & Kernohan, 2005).

Negativa aspekter sjuksköterskor påtalade var frustration över arbetet. Flertalet sjuksköterskor kände sig frustrerade över att de inte alltid kunde uppnå sina mål med patienterna på grund av organisatoriska faktorer som låg utanför deras kontroll. Sjuksköterskor kände sig också ofta frustrerade över att det inte fanns tillräckligt med tid att göra allt de skulle vilja ha gjort för varje patient, detta kunde utgöra en risk både i organisationen och på det personliga planet. Sjuksköterskor kände inte att de fick tillräckligt med stöd och förståelse från cheferna. Ytterligare en stressfaktor var att arbetsgivaren inte förstod att palliativ vård krävde att sjuksköterskor arbetade övertid (Ablett & Jones, 2007; Berterö, 2002; Wallerstedt & Andershed 2007). Skilda åsikter och samarbetssvårigheter mellan olika professioner i den palliativa vården var ännu en källa till stress hos sjuksköterskor (Dunne, Sullivan & Kernohan, 2005). Sjuksköterskor beskrev även den stress det innebar att möta barn och ungdomar i patientens familj, vilket ledde till att sjuksköterskor inte inkluderade dem i konversationen och den pågående vården. (Dunne, Sullivan & Kernohan, 2005).

För att ”spara sig själva” beskrev sjuksköterskor att de hanterade svåra situationer genom att sätta gränser och inte bli för personligt involverade i mötet med patienterna. Sjuksköterskor satte gränser genom att inte låta patienten röra vid dem (Georges, Grypdonck & Dierckx De Casterle 2002). Sjuksköterskor ansåg att en viktig strategi för att orka arbeta i den palliativa vården var att undvika att bli överväldigad av känslor. Genom att koncentrera sig på sina

(9)

6

uppgifter och exempelvis använda sin uniform som skyddsbarriär distanserade

sjuksköterskorna sig från den känslomässiga stressen det innebar att arbeta med patienter i den palliativa vården (Ablett & Jones, 2007; Blomberg & Sahlberg-Blom 2007). Att vårda patienter i den palliativa vården innebär känslosamma svårigheter. Sjuksköterskor försökte acceptera dessa känslosamma stunder som en del av arbetet och försökte inte undvika dem. Sjuksköterskor beskrev också vikten av att kunna se varje patient som en unik person och inte bara omständigheterna som exempelvis ett kaotiskt hem. För att arbeta i enlighet med

patientens behov försökte dessa sjuksköterskor att sätta sina egna åsikter åt sidan och hitta ett sätt för att hantera sina egna känslor. Ett exempel som beskrevs var när en patient hade fula sår, då försökte sjuksköterskor lägga sina känslor åt sidan och se patienten bakom sjukdomen (Georges, Grypdonck & Dierckx De Casterle 2002).

Sjuksköterskor använde sig av copingstrategier genom exempelvis avlastning till kollegor, genom humor, att upprätthålla en sund arbets- och fritidsbalans och att ha ett bra socialt nätverk (Ablett & Jones, 2007; Georges, Grypdonck & Dierckx De Casterle 2002). Genom att arbeta i team erfor sjuksköterskor ett stöd där de kunde prata om det som kändes svårt, visa sina tårar och sin ilska samt att få positiv feedback. Eftersom alla i teamet hade olika personligheter och erfarenheter kompletterade och stärkte de varandra och

team-medlemmarna kunde hjälpa varandra om det behövdes. Sjuksköterskor beskrev det som en trygghet och ett stöd att teamets medlemmar hade olika professioner. På så sätt kunde personalen dela sina kunskaper, ha diskussioner och lyfta viktiga frågor. Sjuksköterskor beskrev en känsla av ”en för alla - alla för en”. I vissa fall kunde organisationen fungera som ett stöd för att hantera svåra situationer. Genom att minska antalet sängplatser när det var en hög arbetsbelastning och möjligheten att få jobba deltid, beskrevs som betydelsefullt av sjuksköterskor. Möjligheten till reflektion, handledning och stöd beskrevs som positivt och en viktig hjälp för att hantera stressiga situationer. Det handlade om att ge och ta både personligt och professionellt (Blomberg & Sahlberg-Blom 2007; Georges, Grypdonck & Dierckx De Casterle 2002).De delar av handledningen som sjuksköterskorna erfor sig ha mest hjälp av för att utvecklas professionellt var mellanmänsklig förståelse, sammanhållning,

självkännedom och samarbete. Respekten för varandra i arbetsgruppen ökade när alla fick uttrycka sina åsikter (Jones, 2003).

(10)

7

Relationer

Viljan av att göra gott för patienten var uttryckt av sjuksköterskor genom att försöka nå patienten på hennes nivå, möta hennes behov och alltid försöka göra sitt bästa för patienten (Ablett & Jones, 2007; Bergdahl, Wikström & Andershed, 2007). Sjuksköterskor beskrev fyra viktiga element i relationen till patienten; förtroende, vårdande, ömsesidighet samt att uppnå de mål som patienten och sjuksköterskan tillsammans har utformat. En sådan relation

förbättrar inte bara patientens emotionella och fysiska tillstånd, det förenklar också inställningen till sjukdomen och kan lindra smärtan (Mok & Chiu, 2004). Sjuksköterskor försökte bli medvetna om patientens behov och att anpassa sin roll/attityd till varje unik patient. Genom att utveckla mer personliga relationer till patienten kände sjuksköterskor att det var möjligt att ”betyda mer” för patienten och att arbeta efter deras behov. Att som

sjuksköterska veta när hon skulle låta en patient vara och när det var passande att närma sig en patient.Sjuksköterskor betonade också vikten av att patienten kunde lita på dem (Bergdahl, Wikström & Andershed, 2007; Berterö, 2002; Blomberg & Sahlberg-Blom 2007).

Relationen med patienten var grunden till palliativ vård och vikten lades vid att kunna skapa och behålla en relation med patienten. Sjuksköterskor påstod att palliativ vård tvingade dem att bli personliga med patienterna men ansåg att dessa personliga relationer var positiva. Relationerna gav någonting tillbaka, detta någonting beskrevs ibland som insikt, djupare förståelse för människan och mänskligt lidande. Den vårdande rollen beskrevs som mänsklig kärlek där det fanns respekt för alla sorters människor. Det som beskrevs som betydelsefullt för att kunna vara nära patienter var en stark självkänsla, självkännedom, livserfarenhet, egna begränsningar, närhet till andra människor, professionell erfarenhet och att kunna tro på sina egna känslor och intuition (Bergdahl, Wikström & Andershed, 2007; Berterö, 2002;

Blomberg & Sahlberg-Blom 2007). En god självkännedom beskrevs som en god hjälp till att kunna utveckla goda och professionella relationer, men sjuksköterskor beskrev även vikten av att hitta balansen mellan att vara nära och hålla ett visst avstånd till patienten (Jones, 2003).

Det fanns dock också sjuksköterskor som förklarade att det var mer betydelsefullt för dem att vara professionella än att lägga tid på relationen med patienten eftersom sjuksköterskor trodde att patienterna hade en högre önskan att ha en tekniskt kunnig sjuksköterska.

(11)

8

Kommunikation och information

Kommunikation och information beskrevs som betydelsefulla delar i arbetet. Sjuksköterskor såg effektivt lyssnande som ett kärnelement i sin roll, att även höra det som inte sades. Sjuksköterskor kände svårigheter med att kommunicera effektivt med patienter och de trodde att det berodde på i vilket stadie av sjukdomen de lärde känna patienten (Dunne, Sullivan & Kernohan, 2005; Johnston & Smith, 2006). Sjuksköterskor ansåg att det var betydelsefullt att ta sig tid för patienten så att patienterna fick chans att ventilera sina problem hur upptagna sjuksköterskorna än var (Georges, Grypdonck & Dierckx De Casterle 2002).

Sjuksköterskor beskrev vikten av att vara öppen i kommunikationen så ingen patient kände att det doldes något för dom. Sjuksköterskor var bekymrade över att hantera information om diagnos och prognos och att felaktig och otillräcklig information till patienten skulle påverka patientens beslut om fortsatt behandling. Om patientens frågor besvarades otillräckligt och om information hölls inne med, nekades patienten rätten att till exempel avsluta ouppklarade affärer eller att förbereda sig för sin egen död. Detta blev ett dilemma då anhöriga bad sjuksköterskorna att inte berätta för patienten om patientens tillstånd. Sjuksköterskor förklarade behovet av att vara medveten om risken med att berätta sanningen likaväl som skadan som kan uppstå om de ljuger för patienten (Dunne, Sullivan & Kernohan, 2005; Georges, Grypdonck & Dierckx De Casterle 2002; Johnston & Smith, 2006).

METODDISKUSSION

Författarna valde att göra en litteraturstudie för att få en överblick över kunskapsläget inom det valda ämnet. Föreliggande studie har sjuksköterskors beskrivna erfarenheter som inklusionskriterie, artiklar med medicinskt fokus eller specifikt sjukdomstillstånd

exkluderades vilket gjorde att den största delen av artiklarna föll bort redan när titlarna lästes.

Databassökningar gjordes i ELIN@Kalmar, PubMed, Cinahl och PsycInfo eftersom dessa databaser omfattar artiklar inom omvårdnad. Från början var syftet att inkludera patientens och de närståendes erfarenheter, vilket förklarar att patient använts som sökord. Vi valde senare att exkludera patient och anhöriga eftersom det ej blev hanterbart med tre fokus.

(12)

9

Patient användes vid två sökningar där två artiklar hittades som beskrev både sjuksköterskors och patienters erfarenheter. Dessa två artiklar kunde därför inkluderas trots att vi ändrat fokus till endast sjuksköterskan. Alla artiklar är kvalitetsgranskade utifrån samma mall, en

modifierad version av Forsberg och Wengströms (2003) checklista för kvalitativa artiklar (se bilaga 3), vilket ger en likvärdig bedömning. Efter granskningen upptäcktes att en artikel var en litteraturöversikt, denna valdes då bort eftersom den inte är en originalkälla.

Eftersom artiklarna var på engelska kan feltolkningar ha uppstått i översättningen. Artiklarna lästes både var och en för sig och tillsammans flera gånger och därmed minimerades risken för att tolka fel. Alla artiklar är skrivna av olika författare vilket innebär att inte någon specifik författare fått större utrymme än någon annan i resultatet. Med tanke på hur många sjuksköterskor det arbetar i de fyra länderna där studierna har gjorts och det låga antalet medverkande sjuksköterskor i studierna kan trovärdighet anses som låg. Dock har

sjuksköterskorna i de olika länderna svarat ungefär samma sak, där kan trovärdigheten anses öka. Det fanns inte beskrivet i alla artiklar hur lång erfarenhet sjuksköterskor hade eller hur gamla de var, därför finns det inte heller beskrivet i föreliggande studie.

Författarna har vid flera tillfällen diskuterat att definitionen palliativ vård används både för att beskriva den palliativa omvårdnaden och den palliativa vården som organisation vilket kan ses som en definitionsglidning. Stora delar av resultatet är överförbart till en annan kontext, exempelvis kan det vara bra för all vårdpersonal att använda sig av reflektion, handledning och copingstategier.

Ytterligare sökningar genomfördes under v 21 2008. Författarna läste19 abstrakt och av dessa inkluderades två. En anledning till att många artiklar exkluderades var att sjuksköterskors egna erfarenheter inte fanns beskrivet. Det fanns ytterligare artiklar som verkade relevanta för vårt syfte. Dessa artiklar fanns inte i fulltext och grund av tidsbrist kunde dessa artiklar inte beställas hem, vilket gjordes att dessa artiklar exkluderades. Författarna inser att detta är en svaghet som kraftigt minskar studiens trovärdighet. Artiklarna som tidigare hittats genom ELIN@kalmar hittades även i Cinahl genom att söka på titeln.

(13)

10

Att sjuksköterskorna kände sig stressade på sin arbetsplats påverkade både den fysiska och psykiska hälsan (Ablett & Jones, 2007; Georges, Grypdonck & Dierckx De Casterle 2002). Sjuksköterskor kände sig ofta irriterade över tidsbristen eftersom den gjorde att de inte alltid kunde uppnå sina mål med patienterna. Sjuksköterskor kände inte att de fick tillräckligt stöd och förståelse från cheferna, trots att behovet fanns. Ännu en stressfaktor var arbetsgivarens brist på förståelse för den övertid som kunde krävas i den palliativ vården (Ablett & Jones, 2007; Berterö, 2002; Wallerstedt & Andershed 2007). Många sjuksköterskor bär inom sig en vrede, irritation och frustration mot kollegor, chefer, patienter och anhöriga. Detta kan öka viljan att kasta saker, skälla ut en kollega eller slå till läkaren. Orsaker till detta kan vara tidsbrist, att sjuksköterskor kände sig otillräckliga och att de hade höga krav på sig. Dessa känslor kan vara svåra att hantera (Kalfors, 2004). Resultaten i denna litteraturöversikt visar att organisationen har en stor och viktig roll för personalens fysiska och psykiska hälsa, bland annat genom att erbjuda handledning, stöd och tid för reflektion.

Den amerikanska psykologen Richard Lazarus (1984) har utvecklat en stress och copingmodell som kan hjälpa sjuksköterskor att hantera svåra situationer i arbetet.

Copingstrategier används för att hantera påfrestningar och svåra situationer de utsätts för, för att på så sätt undvika negativa konsekvenser av dessa svåra situationer. Lazarus delar upp copingstrategierna i två delar, problemrelaterad coping som kan innebära att sjuksköterskor söker stöd och vägledning från sina kollegor och känslorelaterad coping som att använda sig av humorn för att distansera sig från svåra situationer (Lazarus & Folkman, 1984). I resultatet i denna översikt beskrivs påfrestningar och känslomässiga svårigheter som sjuksköterskor möts av i deras arbete i den palliativa vården. Det beskrevs även vad detta kan leda till och hur sjuksköterskor kan lära sig att hantera svårigheter med hjälp av olika copingstrategier. Dessa strategier kunde ibland vara negativa för patienten till exempel genom att inte blir för personligt involverad och distansera sig (Georges, Grypdonck & Dierckx De Casterle 2002). Det är viktigt för sjuksköterskor att vara medveten om att dessa strategier förekommer och reflektera själva över sitt eget förhållningssätt, speciellt på de krav som ställs på en

professionell sjuksköterska enligt till exempel HSL (Socialdepartementet, 1982). Det är på samma sätt viktigt att reflektera över vilka copingstrategier man själv använder. Detta speciellt med tanke på resultaten vilka visade hur viktigt det är med personliga relationer sjuksköterska - patient emellan i den palliativa vården.

(14)

11

Sjuksköterskor såg på relationen med patienten på olika sätt i olika länder. Nederländska sjuksköterskor trodde att patienten helst ville ha en tekniskt kunnig sjuksköterska (Georges, Grypdonck & Dierckx De Casterle 2002). Svenska sjuksköterskor tycke att relationen var grunden till god omvårdnad (Bergdahl, Wikström & Andershed, 2007; Berterö, 2002; Blomberg & Sahlberg-Blom 2007). Kinesiska sjuksköterskorna beskrev bland annat att det var betydelsefullt att uppnå mål, för att få en god relation till patienten (Mok & Chiu, 2004). Det förefaller vara av betydelse att vara både tekniskt kunnig, att lägga tid på relationen, att försöka läsa av patienten och ta reda på hur nära relation de vill ha med sjuksköterskan. De påvisade skillnaderna mellan länderna kan ha berott på studiens design i de olika artiklarna. Om inte är det ett självklart och fascinerande område att undersöka vidare.

Resultatet pekade på flera områden där sjuksköterskan kunde utgå ifrån sina egna erfarenheter för att förbättra den palliativa vården. Ett exempel av detta belyses av situationen där

sjuksköterskor var oroliga över att ge annan information än läkaren till patienten då sjuksköterskorna trodde att det kunde leda till förvirring hos patienten som i sin tur kunde påverka patientens val beträffande sin behandling (Dunne, Sullivan & Kernohan, 2005; Georges, Grypdonck & Dierckx De Casterle 2002; Johnston & Smith, 2006). För att sjuksköterskor ska kunna känna sig trygga med den information de ger till patienten bör de veta vilken information läkaren gett till patienten och hur patienten reagerat på informationen. Det bästa sättet att uppnå detta är att vara med när läkaren informerar patienten (Beck-Fries & Strang, 2005). Detta kunde uppnås genom relativt enkelt förbättringsarbete och leda till ökad tillfredsställelse för alla involverade parter, sjuksköterskor, läkare och patienterna.

SLUTSATS

Studie kan vara av betydelse för de arbetsgivare och de organisationer där palliativ vård bedrivs. Eftersom det i föreliggande studie beskrivs brister och negativa aspekter i sjuksköterskornas arbetssituation kan studien på så sätt användas som ett underlag till förbättring. Vidare forskning på likheter/skillnader mellan länder vore också önskvärt for att belysa palliativa vårdens kärnområden och organisationens roll. Ytterligare forskning skulle bland annat kunna utgöra ett bra diskussionsunderlag vid reflektionstillfällen för

(15)

12

vilket säkert kommer att behövas eftersom det blir vanligare att människor vill dö hemma och den palliativa vården då kommer att utökas.

(16)

13

REFERENSER

Ablett, J R. & Jones, R. S. P. (2007). Resilience and well being in palliative care staff: A qualitative study of hospice nurses´ experience of work. Psycho-Oncology 16: 733-740.

Beck-Fries, B. & Strang, P. (2005). Palliativ medicin. Stockholm: Liber.

Bergdahl, E., Wikström, B-M. & Andershed, B. (2006). Esthetic abilities: A way to describe abilities of expert nurses in palliative home care. Journal of Clinical Nursing 16: 752-760.

Berterö, C. (2002). District nurses´perceptions of palliative care in the home. American

Journal of Hospice and Palliative Care: Volume 19 (6) 387-391.

Blomberg, K. & Sahlberg-Blom, E. ( 2007). Closeness and distance: a way of handling difficult situations in daily care. Journal of Clinical Nursing 16:244-254.

Dunne, K., Sullivan, K. & Kernohan, G. (2005). Palliative care for patients with cancer: district nurses´ experiences. Journal of Advanced Nursing 50 (4): 372-380.

Forsberg, C. & Wengström, Y. (2003). Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm: Natur och kultur.

Friberg, F. (2006). Dags för uppsats – Vägledning för litteraturbaserade examensarbete. Danmark: Studentlitteratur.

Georoges, J-J., Grypdonck, M. & Dierckx De Casterle, B. (2002). Being a palliative care nurse in an academic hospital: a qualitative study about nurses´ perceptions of palliative care nursing. Journal of Clinical Nursing 11: 785-793.

Johnston, B. & Smith, L. N. (2006). Nurses´and patients´ perceptions of expert palliative nursing care. Journal of Advanced Nursing 54 (6): 700-709.

(17)

14

Jones, A. (2003). Some benefits experienced by hospice nurses from group clinical supervision. UK. European Journal of Cancer Care 12, 224–232.

Kalfors, M. H. (2004). Mötet med lidande och döende patienter – sjuksköterskans möte med

sig själv. I Almås, H. (red), Klinisk omvårdnad 1.(s 48-64) Stockholm: Liber AB.

Lazarus, R. S. & Folkman, S. (1984). Stress, appraisal and coping. New York: Springer Publishing Company Inc.

Lindskog, B., I. (2004). Medicinsk miniordbok. Stockholm: Nordstedts akademiska förlag.

Mock, E. & Chiu, C., C. (2004). Nurse-patient relationships in palliative care. Journal of

Advanced Nursing 48(5), 475-483.

Molander, U. (Red.) (2003). Evidensbaserad äldrevård. Stockholm: SBU – Statens beredning för medicinsk utvärdering.

Nationella rådet för palliative vård (2007). Definition av palliativ vård. [Elektronisk]. Stockholm; Nationella rådet för palliativ vård.

Tillgänglig:<http://www.nrpv.se/pages/589.asp? menuID=257&menuColor=%2399CC00> [2008-02-14]

Sjöberg, A., Hugosson, M., Danielsson, C., Larsson, A., Linge, Å., och Petersson, C. (1998). Aktiv livshjälp vid livets slut. Stockholm: förlagshuset Gothia AB

Socialdepartementet (1982). Hälso- och sjukvårdslag (1982:763). Stockholm.

Socialstyrelsen (2006). Vård i livets slutskede – Socialstyrelsens bedömning av utvecklingen i landsting och kommuner. [Elektronisk] Stockholm: Socialstyrelsen. Tillgänglig:

(18)

15

Statens Offentliga Utredning 2001:6. Döden angår oss alla- Värdig vård vid livets slut. Stockholm.

Wallerstedt, B. & Andershed, B. (2007). Caring for dying patients outside special palliative care settings: Experiences from a nursing perspective. Scandinavian Journal of Caring

(19)

Bilaga 1, Databassökning nr 1 Databas (1998-2008) ELIN@kalm ar@kalmar 080229 Chinal 080230 PubMed 080230

Sökord Antal träffar Antal: 1. lästa titlar 2. lästa abstract 3. valda

artiklar 1. palliative care 2. nursing 3. experience 4. patient 5. 1+2+3+4 3350 62 692 192 836 244 429 49 1. 49st 2. 9st 3. 1st 1. palliative care 2. nurse 3. work 4. 1+2+3 3350 20 088 589 280 37 1.37st 2.6st 3.1st 1. palliative care 2. nursing 3. caring 4. 1+2+3 3350 62 692 18 241 51 1.51st 2.8st 3.2st 1. nurses 2. palliative care 3. hospice 4. work 5. 1+2+3+4 24 719 3350 1306 589 280 8 1.8st 2. 2st 3.1st 1. palliative care 2. district nurse 3. 1+2 7400 153 15 1.15st 2. 3st 3.1st 1. palliative care 2. nurse 3. support 4. specialists 5. 1+2+3+4 7400 58 762 60 550 4387 16 1.16st 2. 4st 3.1st Manuell sökning: Författare: Andershed 16 3.1st 1. palliative care 2. patient 3. experience 4. Sweden 5. 1+2+3+4 15 038 682 698 133 692 21 187 6 1.6st 2. 2st 3.1st

(20)

Bilaga 2. Databassökning nr 2 080522-23

Cinahl Peer-reviewed mellan åren 2002-2008

PubMed 080523. Peer-reviewed mellan åren 2002-2008

Sökord Antal

träffar Antal lästa titlar Antal lästa abstrakt Antal inkluderade artiklar 1. hospice and palliative

nursing 2. 1 AND nurs* 3. 2 AND experience* 910 910 134 134 15 2 sökord Antal träffar

Antal lästa titlar Antal lästa abstrakt Antal inkluderade artiklar 1. Palliative care 2. 1 OR hospice care 3. 2 AND nurs* 4. 3 AND experience* 2153 2205 398 76 76 4 0

(21)

Bilaga 3 Modifierad granskningsmall

Kvalitet: 0-60% låg 60-90% medel 90-100% hög

Fråga ja nej

1 Motsvarar titeln studiens innehåll? 2 Tydlig avgränsning/problemformulering? 3 Återger abstraktet studiens innehåll? 4 Beskrivs inklusionskriterier?

5 Beskrivs exklusionskriterier?

6 Metod för fältarbete tydligt beskriven? 7 Är undersökningsgruppen lämplig?

8 är analys och tolkning resultat diskuterade? 9 beskrivs intervjuproceduren?

10 Anges var studien genomfördes? 11 Anges när studien genomförs? 12 Är resultatet trovärdigt beskrivna? 13 Besvaras studiens syfte?

14 Kan resultatet återkopplas till den ursprungliga forskningsfrågan?

15 Stöder insamlade data forskarens resultat? 16 Har resultaten klinisk relevans?

17 Diskuterar studiens trovärdighet? 18 Diskuteras etiska aspekter? summa

(22)

Bilaga 4, Artikelmatris

Författare, År, Land

Syfte / Resultat Design,

Metod Urval Mätmetod kvalitetsgrad

Ablett, J. & Jones, R. 2007. Resilience and well-being in palliative care staff: A qualitative study of hospice nurses´ experience of work. UK

Studien syfte är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av deras arbete i palliativ vård. Resultatet beskriver bl.a. sjuksköterskors syn på att vårda, syn på döden, stress och coping.

Kvalitativ design Fenomenologisk metod

N= 10

sjuksköterskor Intervjuer Medel (65%)

Bergdahl, E., Wikström, B-M. & Andershed, B. 2007 Esthetic abilities: A way to describe abilities of expert nurses in palliative home care. SWE

Studien syfte är att undersöka vilka

färdigheter och förmågor som krävs för att skapa en vårdande relation. Resultatet beskriver sjuksköterskors vilja att göra gott, kunskap och insikt Kvalitativ design N= 8 Sjuksköterskor kvinnor Intervjuer Medel (76%) Berterö, C. 2002. District nurses´perce ptions of palliative care in the home. SWE

Studien syfte är beskriva distriktssköterskors erfarenheter av palliativ hemsjukvård. Resultatet beskriver sjuksköterskors utmaningar, kontroll, frustration och relationer

Kvalitativ design fenomenologisk metod N= 6 distriktssköter skor Intervjuer Medel (76%) Blomberg, K. & Sahlberg-Blom, E. 2005. Closeness and distance: a way of handling difficult situations in daily care. SWE

Studien syfte är att beskriva hur vårdpersonal hanterar svåra situationer i daglig vård.

Resultatet beskriver sjuksköterskors variationer av att vara nära eller att distansera sig från patienten.

Kvalitativ, deskriptiv design

(23)

Dunne, K., Sullivan, K. & Kernohan, G. 2005. Palliative care for patients with cancer: district nurses´ experiences. UK

Studien syfte är att beskriva

distriktssköterskors erfarenheter av att utföra palliativ omvårdnad. Resultatet beskriver kommunikation, symtomkontroll och personligt engagemang. Kvalitativ design med fenomenologisk metod N= 25 distriktssköter skor, kvinnor Intervjuer Hög (94%) Georges, J-J., Gypdonck, M. & Dierckx De Casterle, B. 2002. Being a palliative care nurse in an acedemic hospital: a qualitative study about nurses´ perceptions of palliative care nursing. NL

Studien syfte är att beskriva sjuksköterskors arbete och de problem hon kan stöta på i den

palliativa vården. Resultatet beskriver två huvudteman: strävan att uppnå en välorganiserad och målmedveten attityd och strävan att uppnå välbefinnande hos patienten. Kvalitativ design N= 10 Intervjuer Medel (70%) Johnston, B & Smith, L. 2006. Nurses and patients` perceptions of expert palliative nursing care. UK Jones, A. 2003 Some benefits experienced by hospice nurses from group clinical supervision UK

Studien syfte är att beskriva sjuksköterskors och patienters uppfattning om palliative vård. Resultatet beskriver att en specialist-ssk ska ha särskilda färdigheter och kvaliteter som vänlighet, värme och medlidande. Studiens syfte är att öka förståelsen för olika grupprocesser när

handledning används samt att utvärdera vad

sjuksköterskor tyckte om handledning. I resultatet beskriver sjuksköterskor vad de tycker är viktiga delar i sitt arbete

Kvalitativ design med fenomenologisk metod Kvalitativ design N=44 22 patienter 22 sjuksköterskor N= 5 sjuksköterskor Intervjuer intervjuer Hög (94%) hög (94%)

(24)

Wallerstedt, B. & Andershed, B. 2007. SWE Caring for dying patients outside special palliative care settings: Experiences from a nursing perspective

Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av vård av svårt sjuka och döende människor utanför hospice.

Resultatet beskriver sjuksköterskors ambition och hängivenhet, vardagliga möten och tillfredställelse och missnöje med arbetet.

Kvalitativ design och

fenomenologisk metod

N= 9

sjuksköterskor Intervjuer Medel (88%)

Mok, E. & Chiu, C. C. (2004) Nurse- patient relationship s in palliative care. China

Syftet med studien är att utforska olika aspekter av förhållandet mellan sjuksköterska och patient. Resultatet beskriver fyra viktiga element i relationen mellan

sjuksköterska och patient.

Kvalitativ design N=10

Sjukskötersk or

References

Related documents

finns mycket som kunde gjorts annorlunda. I det praktiska arbetet med analysen av källmaterialet valde vi att dela upp delar av materialet och dubbelgranska andra. Denna

Vilja att vara attraktiv är dock inte något som enbart skall tillskriva det kvinnliga könet menar Eriksson &amp; Göthlund (2012) som även påtalar att detta fenomen numera även

Redan för två år sedan framhöll typografförbundet för LO att 20 st typografer gick sysslolösa på 'Stocken' och borde överföras till annan arbetsplats!. De

För svensk del kan konstateras att vi ej minst av allmänpolitiska skäl har fortsatt intresse av och är beredda att bevaka Europarådets plats i det

Eftersom tidigare forskning visar olika sidor av hur information upplevs av patient och anhöriga, vill författarna med denna studie visa en sammanfattad helhetsbild av hur anhörigas

Rektorerna i undersökningen anser att det finns positiva effekter av pedagogisk grupphandledning, både de rektorer som erbjuder handledning, samt de som inte gör

The study resulted in six key factors important working with QI interventions; competence, compliance, feedback, interaction, patient- and customer focus and

A significant part of the software development effort is spent on detecting deviations between software implementations and specifications, and subsequently locating the sources of