• No results found

DiVA - Search result

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "DiVA - Search result"

Copied!
45
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

_____________________________________________________

Socionomprogrammet

_____________________________________________________

Inställning till anabola androgena steroider

En undersökning om unga killar, som tränar på gym, och deras

inställning till anabola androgena steroider

Julia Arnesson

Caroline Nyberg

C-uppsats 15 hp Handledare: David Hoff Högskolan i Kalmar Examinator: Erik Wesser

(2)

Abstract

This is a study about gym training young men (age 18-20) and their attitude against anabolic androgenic steroids, AAS. In our study we examine if the muscular ideal in our society have any effect on young men and the young men’s attitude against their body and their training. We want to find out what attitude gym training young men have against AAS, and also what has had the influence to this attitude.

The study contains six qualitative performed interviews with young men who are training at the gym, which are based on relevant information about their training habits, nutritional supplement, influence, the muscular ideal, the gym culture and medias effect on young men when it comes to body ideals.

The young men’s attitudes is connected and compared to prior research about gym-training young men and what affects them to have a certain attitude against AAS, body and training. In our study we also use a theory by Giddens about social interaction and the late modern society we live in.

The conclusions of the result and analysis is that young men who trains at the gym for the purpose of getting bigger and in relation to the training takes nutritional supplements, have a more liberal attitude against AAS compared to those young men who doesn’t. Media,

friends, equals at the gym and the gym culture are all factors that affect young men in their positive attitude in opposition to AAS.

(3)

Förord

Vi vill tacka de intervjupersoner som ställt upp i vår undersökning. Ni har bidragit med mycket värdefull kunskap, utan Er hade vi inte kunnat göra den här studien! Tack! Vi vill även tacka vår handledare David Hoff, för sina hjälpande åsikter, tankar och idéer.

(4)

Innehållsförteckning

1. Bakgrund…………...5 2. Problemformulering...7 2.1 Syfte...9 2.2 Frågeställningar...9 3. Metod...9 3.1 Val av metod………...9 3.2 Urval…………...11 3.3 Genomförande...12

3.4 Styrkor och svagheter…...13

3.5 Sammanställning och bearbetning av data...14

3.6 Etiska överväganden...14

3.7 Arbetsfördelning...15

4. Tidigare forskning och teoretiska begrepp...15

4.1 Teoretiska begrepp...15

4.1.1 Tyst kunskap...16

4.1.2 Sociala institutioner...16

4.1.3 Praktiskt- och diskursivt medvetande...17

4.2 Tidigare forskning…...……...17

4.2.1 Det västerländska muskelidealet...17

4.2.2 Gymkulturen...19

4.2.3 Det manliga skönhetsidealet………...21

4.2.4 AAS i Sverige...22

4.2.5 AAS bland ungdomar...23

5. Resultat och analys………….……...24

5.1 Ideal………...24

5.1.1 Samhällets norm………...24

5.1.2 Idealbilden och medias effekt………...27

5.1.3 Påverkan av vänner………...28

5.2 Gymkultur...29

5.3 Kosttillskott…...32

5.4 AAS i omgivningen...34

5.5 Kunskap…………...35

6. Sammanfattning och slutsats...………...38

7. Avslutande diskussion...39

8. Referenser………...42

9. Bilaga...45

(5)

1. Bakgrund

Anabola androgena steroider, även kallat AAS, är tillverkade kopior av testosteron, det manliga könshormonet. Detta könshormon bidrar till att kroppen utvecklar musklerna och kroppen blir större och starkare (Chreisti, 1993: 9). AAS är ett preparat klassat som doping. Doping är när man använder konstgjorda medel och metoder i syfte att höja prestationen hos människor (Moberg och Hermansson, 2006: 19). Dopingslagen kom till 1992 och ändrades 1999 då bruket av dopingsmedel kom att klassas som kriminellt samt att straffsatsen för dopingsbrott ökade från två till fyra år. Lagen gäller syntetiska anabola steroider (kemiskt framställt manligt könshormon), testosteron och dess derivat (kemiskt framställda varianter av testosteron), tillväxthormon samt kemiska substanser som ökar produktion och frigörelse av testosteron och dess derivat eller av tillväxthormon. Dopingslagen säger att de medel som lagen gäller, inte får användas annat än i medicinskt eller vetenskapligt syfte. Det är alltså inte tillåtet att föra in dopingsmedel i landet, överlåta, framställa, förvärva i överlåtelsesyfte, bjuda ut till försäljning, inneha eller bruka dopingsmedel. Den som avsiktligt bryter mot

dopingslagen kan dömas för dopingbrott till fängelse i högst fyra år. Anses omständigheterna som ringa så kan man dömas till böter eller fängelse i högst sex månader

(www.dopingjouren.se).

Sedan 1950- talet har idrottare använt anabola androgena steroider för att öka sin prestationsförmåga, men idag har även andra grupper så som ungdomar, lärare, skådespelare, modeller osv. börjat använda det konstgjorda könshormonet (Moberg och Hermansson, 2006: 12). Det är alltså inte längre bara elitidrottare som använder AAS utan även många ungdomar tar det i ett estetiskt syfte (Sas-Nowosielski, 2006: 225). De grupper som använder preparatet har en strävan och önskan efter att bli sedda och beundrade (Moberg och Hermansson, 2006: 13).

Det finns många negativa effekter i användandet av anabola androgena steroider så som impotens, sterilitet och försämrad sexuell lust (Moberg och Hermansson, 2006: 37, 42). Ytterligare några av de allvarliga bieffekterna som steroiderna kan ge är aggressivitet (som framförallt skadar individens omgivning), sömnstörningar, depressivitet (som kan leda till hög självmordsrisk), psykoser, sterilitet, akne, skallighet osv. Dessa är endast en del av ett stort antal bieffekter där anabola androgena steroider är orsaken till problemen(Goldberg och Elliot, 2007: 165). Dessa förändringar som sker med kroppen i samband med att individer brukar anabola androgena steroider medför en stor oro kring användandet bland unga människor.

(6)

Anabola androgena steroider är idag inte lika utbrett bland kvinnor som bland män. Enligt två undersökningar gjorda av STAD (Stockholm förebygger alkohol- och

drogproblem) visade resultatet att det var betydligt fler gymtränande män som använder sig av AAS än gymtränande kvinnor. 5 % av männen använde preparatet och endast 0,4 % av

kvinnorna (Leifman, Sjöblom, Rehnman, Holgersson, 2009: 3). När kvinnor använder AAS syns detta ofta tydligare än på män, då kvinnorna tillsätter ett manligt könshormon vilket inte är naturligt för kroppen. Vanliga biverkningar hos kvinnor kan då vara skäggväxt och basröst vilket omgivningen tydligt kan märka. Detta leder till att användningen av AAS bland kvinnor troligtvis aldrig kommer bli lika omfattande som för männen. Förutom skäggväxt och basröst kan andra biverkningar vara håravfall på huvudet och rubbningar i menstruationscykeln vilka kan ge bestående men. Detta gör att många unga kvinnor blir avskräckta från att använda preparatet. (Andrén-Sandberg, 2004: 94)

Sas-Nowosielski (2006) jämför AAS med exempelvis plastikoperationer där man får ett snabbt resultat som inte innebär mycket ansträngning för att nå sitt mål (Sas-Nowosielski, 2006: 226). Ungdomar som generellt använder sig av kosttillskott gör det ofta tillsammans med träning, som ett substitut till kosten eller just bara för att detta beteende är något som utvecklas i vårt samhälle idag (Hoff, 2008: 13).

Spridningen av anabola androgena steroider i gruppen ungdomar ökar markant. Både bland ungdomar med träningsambitioner och även bland dem utan (Moberg och Hermansson, 2006: 271). Enligt en undersökning gjord i Falkenberg (Nilsson, 1993) så finns det ett utbrett missbruk av anabola androgena steroider bland killar i Hallands län. Det är mycket färre tjejer än killar i länet som har testat detta preparat och det är således inget lika stort spridet problem bland tjejer. Trots spridningen av AAS bland unga män så är kunskapen kring preparatet låg, detta inkluderar även kunskapen kring de biverkningar som kan uppstå för den som brukar AAS (Nilsson, 1993: 37).

Kunskapen om AAS är större bland dem som själva använder preparatet än hos dem som inte använder det. Detta faller sig naturligt då brukarna experimenterar med sina kroppar och vill veta på vilket sätt detta sker (Sas-Nowosielski, 2006: 229). Det är viktigt att

informera ungdomar om bra argument till varför de ska avstå från att använda hormonpreparat och därmed lära sig att säga nej till erbjudanden av dessa (Moberg och Hermansson, 2006: 42-50, 271).

(7)

2. Problemformulering

”Utbredningen av anabola steroider i Sverige är stor/…/ Därmed har vi ett samhälls- och folkhälsoproblem att hantera.” (Moberg och Hermansson, 2006: 17)

Detta citat beskriver tydligt det område som vi vill undersöka i vår studie. Anabola androgena steroider har blivit ett problem som sprider sig bland människor och däribland unga män. Preparatet kan leda till avgörande negativa effekter och unga män som brukar detta utsätter sina kroppar och sin omgivning för stora risker.

Dagens skönhetsideal och utseendefixering talar om att män ska ha vältränade,

muskulösa kroppar vilket kan vara en orsak till användandet av anabola androgena steroider (Hermansson och Moberg 2006: 12). Männen använder sig av preparatet i hopp om att kunna leva upp till skönhetsideal och få en större och starkare kropp (Ricciardelli och McCabe, 2007: 201). Även ungdomar använder sig av AAS i detta syfte att förbättra utseendet, öka muskelmassan och reducera kroppsfett (Sas-Nowosielski, 2006: 225). Att se bra ut har med åren blivit allt viktigare och kroppsidealet har blivit allt mer muskulöst (Ricciardelli och McCabe, 2007: 202). Dessa skönhetsideal uppkommer bland annat genom att vi varje dag påverkas av tv, tidningar och reklam där det hela tiden visas upp en vacker och välklädd bild av människor (Sas-Nowosielski, 2006: 229). Vidare får ungdomar bilden av att de inte duger som de är utan att de måste förändra sig själva och sitt yttre. De är väldigt mottagliga för olika former av information via media och därmed mycket ”lättmanipulerade”, vilket lätt kan utnyttjas. Genom att utsättas för en idealiserad bild av hur den manliga kroppen ska se ut får unga män en annan bild än vad normen innebär (Nilsson, 1993: 5, 7-9, Ricciardelli och McCabe, 2007: 205-206).

Chreisti (1993) menar att eftersom de negativa effekterna med anabola androgena steroider först visar sig efter att man använt det en längre tid så är det lätt för unga killar att inte tro på de vuxnas varningar. De lyssnar hellre på sina vänner och bekanta som menar att de använt anabola androgena steroider utan att ha upplevt några biverkningar. De flesta ungdomar har kunskaper om vilka biverkningar anabola androgena steroider kan ge, men inte tillräckliga kunskaper (Nilsson, 1993: 46). En studie som genomfördes på en polsk skola 2006 med 1175 ungdomar visade att endast en tredjedel av dessa var medvetna om de bieffekter som AAS kan medföra (Sas-Nowosielski, 2006: 228). Det många inte vet är att vissa av problemen kan finnas kvar i flera år efter att man avslutat sitt användande av AAS. Även

(8)

mognadsprocessen för en ung man kan stanna av för tidigt vilket kan leda till att kroppens tillväxt tar stopp och att man stannar i längden (Goldberg och Elliot, 2007: 165). Intressant är att unga män trots många negativa påföljder av AAS ändå väljer att använda preparatet. Är det så att strävan efter en idealkropp blir så stark att det är värt risken?

Det kropps- och muskelideal som existerar idag har funnits ända sedan romartiden. Männen skulle då ha muskulösa kroppar som gjorde att de ansågs starka, manliga och attraktiva. Detta ideal finns till viss del även kvar idag. Samhället sätter press på att män ska vara vältränade och stora vilken i sin tur blir en drivande kraft till att skapa en mer muskulös kropp (McCreary, 2007: 88). Även media bidrar till denna press. Över hela världen uppvisas ständigt en muskulös kroppsbild som innebär makt, prestation och ett tilltalande yttre

(Thomson och Cafri, 2007: 1). Anabola androgena steroider är en av många droger som används i syftet se bättre ut (Bahrke, 2007:141). En av de arenor där män diskuterar AAS är på gymmet och det är även här många unga män väljer att bygga upp sina kroppar med hjälp av maskiner och vikter.

Gymkulturen betraktas som en subkultur med egna värderingar och normer (Moberg och Hermansson, 2006: 271). När unga män lägger ner stor tid på byggandet av muskler så finns även risken att de blir medlemmar i en subkultur där det ställs krav på individen. Den stora muskulösa kroppen blir ett igenkänningstecken för gruppen, som visar tillhörighet (Moberg och Hermansson, 2006: 276). Människor tenderar att ansluta sig till likasinnade som har samma värderingar och samma beteende (Keane, 2005: 77). De som inte är medlemmar i denna subkultur kan uppleva kroppsbyggande mäns ideal som avvikande och motbjudande. Medan de som är internaliserade i subkulturen accepterar detta och undviker att ifrågasätta de som vill bli överdrivet muskulösa (Monaghan, 2001: 82, 84).

Det finns olika former att träna kroppen på. Tyngdlyftning går ut på att träna för att kunna lyfta så mycket kroppen orkar, medan bodybuilding går ut på att träna vissa speciella muskler för att bygga en stor kropp med stora muskler. På en gymarena där män tränar just bodybuilding för att bli stora och muskulösa är det vanligare att människor har en förutfattad mening om att det förekommer anabola androgena steroider bland medlemmarna. Även fast dessa kroppsbyggare inte har testat AAS så är drogen ändå en del av deras värld, då det florerar i stor utsträckning inom denna subkultur (Monaghan, 2001: 28, 30, 39).

Det finns alltså en ökad risk för användning av prestationshöjande medel, exempelvis anabola androgena steroider, när unga män ansluter sig till exempelvis tyngdlyftnings- och kroppsbyggararenan (Ricciardelli och McCabe, 2007: 208). När unga män kliver in i gymlokalen kan de få tips och råd från äldre om vad som behövs för att nå resultat. Detta är

(9)

ett sätt att dras in i kulturen, och det är vid ett tidigt skede som man väljer om man vill dras med eller stå vi sidan om. Gymmet blir ofta en social arena då mycket tid spenderas där, för dem som vill bygga muskler och träna. Medlemmarna skaffar vänner och snart byggs en hierarki upp där olika personer har olika hög status. Inom gymmen så råder ofta en viss typ av manlighet. En manlighet som kännetecknas av disciplin, en stark målinriktning och ett

levnadssätt som innebär att man får avstå från vissa nöjen (Moberg och Hermansson, 2006: 258, 276-277). När unga män ansluter sig till gymmet för att forma kroppen och bygga muskler så finns det en risk att de blir medlemmar i en pressande subkultur som ställer krav på individen. Dessa krav på att uppvisa en muskulös kropp för att passa in i gymkulturen och även strävan efter att vilja se ut som medias idealbild av den manliga kroppen skulle kunna vara orsaker till att unga män börjar använda kosttillskott och vidare börjar bruka AAS. Det är oroväckande att dessa preparat som kosttillskott och AAS sprider sig generellt och att yngre människor börjar använda dem. Vi finner det därför mycket intressant och aktuellt att undersöka vad unga män i realiteten har för kunskap och inställning till just dopingpreparatet anabola androgena steroider.

2.1 Syfte

Vårt syfte är att belysa inställningen till anabola androgena steroider bland unga män som tränar på gym.

2.2 Frågeställningar

Hur upplever de unga männen det rådande muskelidealet?

Vad har unga män som tränar på gym för inställning till anabola androgena steroider? Vad har påverkat/påverkar de unga männens inställning till anabola androgena steroider?

3.

Metod

3.1 Val av metod

För att besvara vårt syfte har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer. Vi vill få fram kvalitativ kunskap om människors upplevelser av världen. Målet med undersökningen är inte att kvantifiera resultatet utan intresset ligger mer på det

individuella än på det allmänna (Kvale, 1997: 17, 32, 35). Vi vill ha en djupare inblick i hur våra intervjupersoner tycker och tänker kring anabola androgena steroider och hur de tänker och påverkas av muskelidealet som råder i samhället. Detta tror vi oss få svar på genom de

(10)

frågeställningar vi har. Vi vill lyfta fram den komplexa och varierade kunskapen som är svår att få fram på annat sätt än med kvalitativ metod.

Vi är inte intresserade av att få fram ett resultat där vi generaliserar vad alla unga män har för inställning till detta förbjudna preparat. Vi vill få fram de intervjuade personernas egna berättelser.

Denscombe (2009) påtalar att intervjuer är en bra metod att använda då undersökningen handlar om åsikter och uppfattningar (Denscombe, 2009: 233) Detta stämmer bra överens med det vi ska undersöka, nämligen unga mäns inställning till anabola androgena steroider. Vidare skriver Denscombe (2009) att vid känsliga frågor kan en intervju vara bra, då en tillit kan skapas mellan forskare och intervjuperson. Om vi som undersökare genomför intervjun och ställer frågorna på ett hänsynsfullt och försiktigt sätt kan detta uppmuntra

intervjupersonen till att våga prata öppet om känsliga ämnen (Denscombe, 2009: 233) Vår undersökning behandlar ett känsligt ämne, då anabola androgena steroider är en drog vilken är olaglig i Sverige. Vi hoppas att vi kan skapa en förtrolig relation med våra intervjupersoner så de vågar svara ärligt och öppet på våra frågor.

Det är svårt att komma undan att det finns påverkningsfaktorer i intervjusammanhang. Det finns vissa faktorer som inte går att minimera eller kontrollera. Det är vanligt att

intervjupersonerna vill följa de normer och värderingar som är accepterade i samhället och därför ge sina svar därefter. Detta problem finns även vid enkätundersökningar, att personerna som svarar vill ge positiva svar, trots att de är mer anonyma än i en intervjusituation. Det är något som vi inte kan undvika oavsett vilken metod vi använder oss av (Alvesson och Deetz, 2000: 83-84). För att undvika att våra intervjupersoner skulle ge oss svar följda av normer förklarade vi tydligt i början av intervjun att det var viktigt för oss att få höra deras åsikter och att vi inte dömer eller lägger egna värderingar i deras svar. Våra intervjufrågor var även konstruerade så att de inte skulle vara dömande eller ledande, utan öppna, inte för personliga och lätta att svara på.

En annan nackdel är forskarens påverkan i kvalitativa studier. Vi som forskar bör vara objektiva, men detta är något som praktiskt taget är omöjligt. Våra egna identiteter,

värderingar och åsikter kan inte elimineras helt och detta är något som en forskare bör vara medveten om. Genom undersökningens gång kan vi dock stänga av vårt egna jag och försöka arbeta opartiskt vid produktionen och analyseringen av data (Denscombe, 2009: 384). För att uppnå detta har vi skiljt på vad som har sagt av de unga männen och vad som är våra egna tolkningar. Vi har även lämnat våra egna åsikter kring AAS utanför arbetet och analyserat materialet utifrån tidigare forskning och teoretiska begrepp.

(11)

Enligt Descombe (2009) så finns det ytterligare en svaghet med att göra en kvalitativ undersökning. Analysen av data kan ta betydligt längre tid att analysera än en kvantitativ studie. Vi strukturerar upp vår insamlade information för att underlätta vår analys och inte göra den alltför tidskrävande (Denscombe, 2009: 400).

En kvalitativ metod är för oss det bästa valet för att få svar på våra frågeställningar, trots de nackdelar som vi tidigare nämnt. Vi tror att fördelarna väger upp och att vi kan hantera de svårigheter som finns med metoden.

3.2 Urval

Då vi inte kan samla information från hela vår undersökningskategori är vi tvungna att göra ett urval. Förhoppningsvis ger detta urval oss en djupare bild av den fråga vi vill undersöka. Det vi måste ta hänsyn till är att våra upptäckter inte förutsättningslöst kan representera hela populationen (Denscombe, 2009: 32).

De individer vi har valt att intervjua blir inte representativa för hela populationen utan skapar en större variation i vårt resultat. Till vår undersökning upplever vi att

icke-sannolikhetsurval passar bäst då det är ett litet antal enheter vi ska studera (Denscombe, 2009: 52–53). De personer som ingår i vår studie är inte slupmässigt utvalda utan vi använde oss av ett subjektivt urval förenat med ett snöbollsurval.

Genom att placera ut anslag på Kalmars fyra största träningsanläggningar, dvs. Nordic Club, Friskis & Svettis, Malkars och Nautilus hoppades vi komma i kontakt med unga män i åldern 18-20 år som kunde ställa upp som intervjupersoner. Dessa anslag gav dessvärre inget resultat, då inga personer hörde av sig och ville medverka i vår undersökning. Vi gick istället ut till gymmen personligen, och fick på så sätt tag på fyra personer som kunde ställa upp. Genom dessa personer fick vi sedan kontakt med ytterligare två unga män som var villiga att ställa upp. Ett snöbollsurval är bra då man effektivt kan bygga upp ett nätverk av

intervjupersoner när man ska göra en mindre studie. Att be människor föreslå andra som uppfyller just våra urvalskriterier underlättar då vi skriver uppsatsen på begränsad tid. Den person som ger förslaget vidare kan även ge oss som forskar en viss trovärdighet i

undersökningsfrågan vilket kan underlätta kontakten med nya informanter. Ett subjektivt urval är lämpligt för vår typ av undersökning då vi redan har en viss kännedom om det vi vill undersöka och vi anser att just unga killar som tränar på gym kan ge oss relevant information till studien (Denscombe, 2009: 37–38). Dessa två typer av urval upplevs av oss gå hand i hand och det känns som dem bästa för vår studies syfte.

(12)

I uppsatsen kommer de unga männen ha fingerade namn för att vara anonyma. Vi tänkte göra en kort presentation om de personer vi intervjuat.

Joel är 19 år, har tränat på gym i 2 år och tränar 4 gånger/vecka. Erik är 18 år, har tränat på gym i 3 år och tränar 3 gånger/vecka. Martin är 19 år, har tränat på gym i 2 år och tränar 5- 6 gånger/vecka Henrik är 18 år, har tränat på gym i 1,5 år och tränar 3 gånger/vecka Adam är 18 år, har tränat på gym i 2 år och tränar 4- 5 gånger/vecka Stefan är 19 år, har tränat på gym i 3 år och tränar 4-5 gånger/vecka

3.3 Genomförande

Vi genomförde halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med sex informanter. Innan vi genomförde dessa tog vi hjälp avKvales bok Den kvalitativa forskningsintervjun som beskriver att det är viktigt att intervjuaren lyssnar, har ett genuint intresse för det

intervjupersonen berättar samt visar både medkänsla och respekt för intervjupersonen (Kvale, 1997: 120). Dessa beskrivningar var för oss självklara då vi intervjuade de unga killarna och detta var något som vi uttryckte spontant utan större reflektion kring.

Vi använde oss av en intervjuguide där vi tagit upp de olika teman som vi är intresserade av. Den innehöll frågor om sättet männen tränar på, kost, ambitioner, relation och inställning till anabola androgena steroider mm. Frågorna vi ställde höll vi öppna, korta och lättförstådda. Vi undvek även ledande frågor för att få intervjupersonernas egna berättelser (Kvale, 1997: 120, 145). För att få ärliga svar från våra intervjupersoner var vi under intervjuerna

uppmärksamma, lyhörda och inte dömande. Vi upplevde även vikten av att stå ut med tystnad så att intervjupersonerna skulle få möjlighet att säga allt som de vill berätta (Denscombe, 2009: 253-254).

Vi beräknade att intervjuerna skulle ta cirka 60 minuter, men det tog mellan 30-50 minuter att genomföra intervjuerna. Vi genomförde dessa intervjuer tillsammans, Caroline höll i intervjun och Julia antecknade och ställde följdfrågor vid behov. Till vår första intervju använde vi oss inte av bandspelare, då vi kände att det skulle vara tillräckligt med att en av oss antecknade. Vi insåg sedan brister med detta, då det är lätt att missa vissa delar av intervjun och att glömma bort detaljer så vi bestämde oss för att använda bandspelare till resterande intervjuer (Kvale, 1997: 148). Vi frågade våra intervjupersoner om lov att spela in intervjun, och alla uppgav att det gick bra. För att minska känslan av obekvämhet av att spelas in på band, valde vi att använda en mobil att spela in med. Vi kunde då lägga fram mobilen diskret på bordet bland andra saker vilket gjorde att fokus togs bort från mobilen och själva

(13)

inspelningen. Vi upplevde även att en mobil inte kändes så främmande att ha framme vid intervjun vilket fick våra intervjupersoner att vara avslappnade.

Vi gjorde ett medvetet val i att inte låta intervjupersonerna se våra intervjufrågor på förhand och genom detta hoppas vi att vi fått spontana och genuina svar.

Efter intervjuerna transkriberade vi materialet direkt, utom en intervju som gjordes sent på kvällen, denna intervju transkriberade vi dagen efter.

Litteratur har vi letat efter på Internet, bibliotek samt Högskolebiblioteket. Vi har använt oss av sökmotorer som ELIN- Kalmar samt Google för att hitta vetenskapliga artiklar till vår uppsats. Vi har även fått material från David Hoff som är universitetslektor i Kalmar och insatt i ämnet. Det har varit viktigt för oss att vara källkritiskadå vi vill att våra källor ska vara så pålitliga som möjligt när vi hänvisar till dem i vår studie. Vi har under studiens gång tagit hänsyn till vilket år som våra källor producerades och därmed ökat sannolikheten för att informationen är trovärdig även idag (Patel och Davidson, 2007: 44). Vi har inte tagit med källor som varit för omoderna då den informationen inte känns dagsaktuell. För oss har det även varit av vikt vem det är som har varit upphovsman till litteraturen då olika forskare kan ha olika vinklingar inom det ämne vi valt och det kan därför vara av vikt att belysa olika typer av skildringar.

De viktigaste källorna vi har är dock intervjuerna, som är pålitliga då vi spelat in intervjuerna och transkriberat dessa direkt efter intervjutillfället.

3.4 Styrkor och svagheter

När det gäller kvalitativa undersökningar kan det vara problematiskt att använda begreppen validitet och reliabilitet. Vissa forskare hävdar att begreppen är obrukbara i sådana

undersökningar. Vi har därför valt att föra en diskussion kring svagheter och styrkor istället. (Jacobsson, 2008: 165)

När vi genomfört vår undersökning och samlat information till vår studie var det viktigt att vi använder oss av giltiga källor. Vi vill vara säkra på att de uppgifter och dokument som vi samlar in, för att kunna utforma intervjuguiden, är korrekta och äkta. Exempelvis att dokumenten är fria från fel och förutfattade meningar osv. Det var även viktigt för oss att titta på källornas kontext för att inte insamla alltför ålderdomlig information som inte är

dagsaktuell (Denscombe, 2009: 301–302). Det finns mycket information kring anabola androgena steroider från decennier tillbaka men som kanske inte är så aktuell just i denna kontext där vi befinner oss just nu. Forskning och upptäckter går framåt vilket vi tagit hänsyn till i vårt informationsval då vi vill ha relativt aktuellt material.

(14)

När vi genomför våra intervjuer reflekterar vi över tillförlitligheten i det som intervjupersonerna berättar men vi reflekterar även över vårt eget upplägg i själva

intervjuandet, för att utfallet skulle bli så bra som möjligt. Vi vill att vår uppsats ska kunna presentera kunskap som för våra läsare känns pålitlig, bearbetad och genomtänkt från början till slut (Kvale, 1997: 214).

I vår uppsats vill vi visa att den undersökning vi gjort faktiskt är trovärdig i det vi redovisar. Våra metoder och vårt tillvägagångssätt ska kunna styrka tillförlitligheten i det vi påstår och på så sätt ge uppsatsen en god kvalité (Denscombe, 2009: 378). Vi måste även reflektera över att vi som forskare har inflytande över intervjusituationen. Skulle vårt forskningsredskap ge samma resultat om andra forskare använde sig utav det? Hur påverkar detta tillförlitligheten i materialet? För att andra forskare ska kunna göra liknande upptäckter som vi gjort i vår studie så krävs det att vi tydligt framför våra metoder, analys och vad som gjorde att vi kom fram till vårt resultat. Detta beskriver vi så tydligt vi kan genom hela uppsatsen så att läsaren ska kunna följa med i studien och uppleva den som pålitlig och trovärdig (Denscombe, 2009: 381, Jacobsson, 2008: 168).

3.5 Sammanställning och bearbetning av data

När vi utfört intervjuerna och samlat in empiri skulle analysen utformas. Vi skrev ut transkriberingarna av intervjuerna och kom tillsammans fram till fem teman att analysera utifrån: idealet, kosttillskott, gymkultur, AAS i omgivningen och kunskap. Dessa teman var de som återkom i våra intervjuer och som diskuterades mycket. Vi har jämfört intervjuerna med varandra, hittat likheter och skillnader och analyserat utifrån teoretiska begrepp och tidigare forskning.

3.6 Etiska överväganden

Genom hela vår studie är det viktigt att vi tänker på de etiska aspekterna. Dels när vi samlar information, analyserar och sedan även när vi redogör för vårt resultat (Denscombe, 2009: 193).

I våra intervjuer måste vi ta hänsyn till de personer som valt att delta. De ska givetvis inte fara illa av intervjun. Det dem berättar för oss ska inte leda till någon personlig skada för dem själva eller andra. Vi måste visa respekt genom att vara ärliga och tänka på deras

integritet. Intervjupersonerna kan avslöja personlig information för oss och det är då viktigt att vi visar hänsyn till detta. Våra intervjuer kommer inte att skada intervjupersonerna, eller få

(15)

dem att må dåligt. Nyttan av vår undersökning är alltså större än den möjliga skadan den kan orsaka (Denscombe, 2009: 195 och Kvale, 1997: 110).

Kvale (1997) tar upp en viktig etisk aspekt, nämligen informerat samtycke. Detta innebär att vi informerar intervjupersonerna om undersökningens syfte och vilka fördelar och nackdelar det kan finnas att medverka i undersökningen (Kvale, 1997: 107). Vi berättade för våra intervjupersoner vad undersökningen handlade om, samt de teman vi tänkte ta upp i själva intervjun, dvs. träning, kost, kosttillskott, prestationshöjande preparat som anabola samt ideal. På så sätt var de medvetna om vad undersökningen gick ut på och kunde därefter välja att ge sitt samtycke eller ej. Vi informerade om att deras medverkan var frivillig och att de när som helst kunde välja att hoppa av (Vetenskapsrådet, 1990).

Till sist är det viktigt att informera de intervjupersoner som ställer upp i vår studie att de förblir anonyma i hela uppsatsen. Vi är inte intresserade av något annat än deras berättelser och det är dem som vi kommer att redovisa. (Denscombe, 2009: 200) Vi förklarade tydligt för informanterna att de är anonyma i uppsatsen innan vi frågade om de ville ställa upp på en intervju, samt i samband med själva intervjutillfället.

3.7 Arbetsfördelning

För att vara så effektiva som möjligt valde vi att dela upp aktuell litteratur och forskning så att vi läste några böcker/artiklar var. I metodavsnittet har vi fördelat arbetet jämt mellan oss och ansvarat för olika stycken, likaså i avsnittet om teori och tidigare forskning.Abstract och sammanfattning har Caroline skrivit. I analysen ansvarade Caroline för idealet och Julia för övriga delar. Problemformuleringen och slutdiskussionen var de delar som vi skrev

tillsammans.

Trots uppdelningen av olika ansvarsområden har vi under hela uppsatsskrivandet

samtalat med varandra, läst varandras delar, gett tips och bollat idéer fram och tillbaka. Vi har bidragit lika mycket till slutprodukten och båda ansvarar för denna. Samarbetet har genom hela studien fungerat mycket bra.

4

Tidigare forskning och teoretiska begrepp

4.1 Teoretiska begrepp

För att kunna analysera vårt material har vi tagit hjälp utav begrepp, myntade av Anthony Giddens. I grunden bygger hans teori på modernitet dvs. specifika förutsättningar för att utveckla identitet och det sociala vardagslivet som är typiskt för det senmoderna samhället

(16)

(Johansson, 1999: 12). Vi valde Giddens begrepp då han talar mycket om kropp och identitet i samhället, vilket är ämnen som rör vår studie. I sökandet av litteratur valde vi att använda en bok skriven av Thomas Johansson där han beskriver Giddens teori och begrepp. Denna bok kändes relevant då Johansson tidigare skrivit böcker om kropp, muskelideal, träning osv. vilket gör att hans beskrivning av Giddens passar oss mycket bra med tanke på att vår uppsats tar upp ämnen som kropp, muskelideal, träning mm.

4.1.1 Tyst kunskap

Giddens har vidare undersökt att det finns en svårighet med att analysera den form av ”tyst” kunskap som finns i vårt vardagliga liv. Det är alltså den kunskap som ligger till grund för våra handlingar och som ofta tas för givet och inte uttrycker sig i ordväxlingar. Denna form av praktisk kunskap är komplex och finns till stor del i en vardaglig social interaktion. Även om mycket av den ”tysta” kunskapen sker i rutinerade handlingar och tankar om konsekvenser av sina handlingar, så finns möjligheten att reflektera över den sociala interaktionen och därmed ändra sitt beteende och handlingsmönster (Johansson, 1999: 29-30). Människor deltar

konstant i den sociala verkligheten och handlingar utförs inte alltid i samförstånd. Påverkan av maktförhållanden och ojämlika positioner är även något som sker i det tysta mellan olika sociala grupper (Johansson, 1999: 31). En stor del av vårt beteende och sociala liv pågår utan att man behöver bestämma vilka regler som gäller i det sociala samspelet eller tänka på hur man bör agera i vissa situationer. Man agerar mer eller mindre automatiskt (Johansson, 1999: 43).

4.1.2 Sociala institutioner

Individers handlingar bidrar till skapandet, reproduktionen och bevarandet av de sociala institutioner och det samhälle vi lever i. Giddens (i Johansson, 1999:45) menar att även om vi upplever vårt dagliga liv som obestämt och tillfälligt så präglas vår sociala interaktion i stort av regelbundenhet och återkommande mönster. Exempelvis kan det vara människor blickar eller kroppsspråk som visar upp en stark regelbundenhet. Det är även så att vissa sociala miljöer har stora krav på hur man ska vara och vad som är passande. De informella regler som existerar i vardagslivet är ofta viktigare än de formella regler som finns i exempelvis

(17)

4.1.3 Praktiskt- och diskursivt medvetande

Giddens anser vidare att många tidigare teorier kring samhälle och kollektiv underskattat människans egna förmåga att tänka och reflektera själv. Mycket av det vi gör, tänker och handlar görs på ren rutin, praktiskt medvetande. Men han lyfter även fram ett diskursivt medvetande som innebär att individen kan ifrågasätta sig själv och sitt handlande genom att analysera sig handlande och där efter handla annorlunda. Människan har alltså en stor förmåga att tänka själv (Lalander och Johansson, 2008: 58).

4.2 Tidigare forskning

Som underlag till analysen av vårt material har vi valt att lyfta fram Thompson och Cafri, Kirkegaard, Monoghan, Bach, Leifman, Sjöblom, Rehnman och Holgersson samt Sas-Nowosielskis forskningar. Vi lyfter även fram en undersökning gjord av United Minds på uppdrag av Ren Idrott. Vi har valt att skapa fem olika teman som är relevanta för studiens frågeställningar, där vi presenterar aktuell forskning. De olika temana är det västerländska muskelidealet, gymkulturen, det manliga skönhetsidealet, AAS i Sverige och AAS bland ungdomar.

4.2.1 Det västerländska muskelidealet

Det västerländska muskelidealet blir viktigt att lyfta fram för att förstå vilka värden som reproduceras på gymmen där unga killar befinner sig. Thompson och Cafri (2007) diskuterar i sin bok The muscular ideal hur kroppsidealet har förändrats genom åren. Författarna tar upp hur ett kroppsideal kan vara något som skapas av en kultur och även hur detta ideal påverkar människan exempelvis genom att människor blir missnöjda med sina kroppar. Thompson och Cafri (2007) tar även upp hur människor pressas till ett attraktivt yttre och de metoder som används för att uppnå detta. Människors strävan efter en perfekt kropp kan leda till

användning av diverse preparat exempelvis steroider och detta kan ge många negativa bieffekter. Författarnas förhoppning är att kunna bidra till att öka intresset och kunskapen gällande människor önskan av ett muskelideal och att även lyfta fram muskelidealets baksida (Thompson och Cafri, 2007:3-4, 16-17)

Vidare menar Thompson och Cafri (2007) att muskelidealet funnits under en lång tid. Redan på romartiden kan man se hur skulptörerna formade muskulösa hjältar så som Akilles, Alexander den store, Julius Ceasar osv. En muskulös kropp sågs som stark, manlig och attraktivt tilltalande inför kvinnorna och samhället. Detta ideal består till viss del ännu idag, i synnerhet inom den västerländska kulturen. Samhället sätter press på kvinnor att vara lätta

(18)

och smala, och på samma sätt finns också pressen på männen att vara stora och muskulösa. Detta blir för både äldre och yngre män en drivande kraft till att skapa en muskulös kropp (McCreary, 2007: 88).

Muskelidealet varierar från kultur till kultur. Det är varje egen kultur som definierar vad som representerar en attraktiv kropp och värdet av muskler (Thompson och Cafri, 2007: 16). I just västerländska kulturer är det mer vanligt att män känner sig missnöjda med sin kropp än vad det är i tredje världen eller andra kulturer (Gray och Ginsberg, 2007: 29). Forskning visar att framförallt män, men även unga killar, har ett starkt begär efter snabb tillväxt av muskler och därför väljer att använda sig av olagliga preparat. Andra bidragande orsaker till att män hamnar i ett riskfyllt beteende kan vara negativ påverkan av andra och dåligt självförtroende (Thompson och Cafri, 2007: 5).

Över hela världen idag så producerar media en bild av hur (professionella) idrottare använder sig utav prestationshöjande preparat, däribland droger som anabola androgena steroider, för att nå steget högre inom idrotten. Internet och media är idag arenor där man visar upp denna kroppsbild som innebär makt, prestation och ett tilltalande yttre (Thompson och Cafri, 2007: 1).

I strävan efter en muskulös kropp hör intaget av anabola androgena steroider till de extrema metoderna bland unga män. Anabola androgena steroider hjälper unga män till att få en mer muskulös och större kropp (Ricciardelli och McCabe, 2007: 201). AAS innehåller det naturliga ämnet testosteron som påverkar den hormonutveckling som sker hos unga män i tonåren (Goldberg och Elliot, 2007: 161). Inom kroppsbyggande och viktlyftning finns det mängder av droger, substanser och andra metoder för att prestera bättre, öka muskelmassan och se bättre ut. Anabola androgena steroider är en av många droger som används i dessa syften (Bahrke, 2007: 141).

Trenden att se bra ut har ökat de senaste 10 åren, vilket man kan se i kända herrtidningar och även bland manliga skådespelare i filmer. Kroppsidealet har förändrats och blivit allt mer muskulöst (Ricciardelli och McCabe, 2007: 202). Via media (tv, filmer, tidningar m.m.) utsätts unga män av en idealiserad bild av den manliga kroppen, dvs. en man som är betydligt mer muskulös än normen (Ricciardelli och McCabe, 2007: 205). Samtidigt används

deltagandet i någon form av sport av många unga män som ett socialt accepterat forum där man jämför sina kroppar med andra unga män. Det blir en form av tävling både inom det man tränar inom men även om kroppsstorleken. Ofta blir detta en grund till att unga män börjar med muskelbyggande träningstekniker. Anslutningen till kraftsporter så som tyngdlyftning innebär en ökad risk när det gäller användandet av prestationshöjande medel exempelvis

(19)

steroider och kreatin för att öka sin vikt och muskelmassa (Ricciardelli och McCabe, 2007: 208). Dessa kosttillskott som intas av män som komplement till den alldagliga kosten är inget ovanligt och ofta utbyts erfarenheter kring dessa tillskott på gymmet.

4.2.2 Gymkulturen

Då många unga killar väljer att träna på gym istället för att ansluta sig till föreningsidrotten (fotboll, innebandy osv.) så är det viktigt för oss att beskriva vidare hur gymkulturen vuxit fram. Vidare beskriver Kirkegaard (2007) i sin bok Fra muskelmasse till massebevaegelse historiskt hur den framåtväxande sektorn inom fitness varit och är idag samt orsaker till detta. Från att förr i tiden ha varit en sport för tävlande inom kroppsbyggande, så har idag träning på anläggningar vuxit sig enormt stor på marknaden i samhället. Kirkegaard (2007) menar vidare att utbudet av träningslokaler har ökat väldigt och idag finns det träningsaktiviteter som passar alla, oavsett ålder och kön (Kirkegaard, 2007: 124, 127, 130).

Kirkegaard (2007) beskriver även hur kroppsidealet har förändrats genom tiderna. Förr i tiden kopplade man samman solbränna och muskulösa kroppar med fattig arbetarklass, en

underordnad grupp i samhället. Överklassen ville absolut inte identifiera sig med denna grupp och strävade därför istället mot det motsatta, bland annat genom att vara naturligt bleka i hudfärgen och att använda sig av smink och inte utsätta huden för solljus (därav bar kvinnor ofta paraplyer dagtid). Det var först på senare tid som en solbränd hy och en atletisk vältränad kropp blev ett kännetecken för rikedom och skönhet (Kirkegaard, 2007: 21) .

Att se bra ut har i västkulturen blivit ett kulturellt kapital som innebär att västerländska samhället har byggt upp en föreställning om vad som innebär att ”se bra ut”. Man har byggt upp normer och kroppsliga ideal för att tydliggöra den perfekta kroppen som är stor och muskulös (Kirkegaard, 2007: 20).

Marknaden inom träning består i dagens samhälle i att sälja produkter, tjänster och service som gör vägen till ett bestämt kroppsideal så förmånligt som möjligt, både

ekonomiskt, tidsmässigt och mentalt. Detta effektivitetskrav inom marknaden resulterar i att det hela tiden uppstår en kortare och kortare väg från ett givet utseende till det önskade kroppsidealet. Till dessa metoder hör bland annat produkter som kosttillskott och doping men även brunkrämer och solarium. I träningsmagasin lanseras kroppen som ett statusingivande objekt med möjligheten att skapa lycka och framgång. Detta gör att efterfrågan på exempelvis föregående produkter tenderar att öka. Kroppen används som en del av marknadsföringen för att uppvisa ett ideal och optimalt utseende (Kirkegaard, 2007: 130-131).

(20)

På senare år har föreningsidrotten fått ge vika för fitnessidrotten, däribland träning på gym, som vuxit fram vid sidan av denna typ av idrott. Den sundhetsmässiga träningen som kroppen får ut av föreningsidrotten har ersatts med att människor vill visa en allt med estetisk vältränad kropp som en väsentlig del i träningen, bland annat med hjälp av styrketräning. Fördelen med dessa olika fitnessanläggningar är att de är flexibla och erbjuder sina tränande kunder en möjlighet att träna när de själv vill, har tid och lust. Denna flexibilitet i träningen, att kunna träna när man själv väljer, har en stor mentalt och symbolisk betydelse för individen (Kirkegaard, 2007: 124, 127).

Lee F. Monaghan (2001) beskriver i sin bok Bodybuilding, drugs and risk subkulturen bodybuilding utifrån bodybuildernas perspektiv. Han menar att det finns olika anledningar till att man tränar på gym och bygger muskler. Monaghan beskriver tre varianter; bodybuilding, tyngdlyftning och att träna med vikter. Det senare, att träna med vikter menar han människor som tränar för att förbättra kroppens fysik. Det kan vara ett komplement till konditionsträning, eller någon som tränar sina muskler för att kunna prestera bättre i en sport. Till denna kategori hör ”vanliga” människor till, som tränar lite då och du utan att sätta upp stora mål.

Tyngdlyftning går ut på att träna för att kunna lyfta så mycket kroppen bara orkar, medan bodybuilding går ut på att träna vissa speciella muskler för att bygga en stor kropp med stora muskler. Bodybuildern vill ändra sin kropp radikalt och skulptera den (Monaghan, 2001: 30-31).

Bodybuilding associeras ofta till något negativt, ”den mörka sidan” eller till den undre världen. Det är stigmatiserande att säga bodybuilding då detta medför automatiskt en tro att anabola steroider används. Vissa vill börja använda ordet bodybuilding till all träning med vikter, för att på så sätt få bort den rådande stigmatiseringen. Vidare har det skett en

normalisering av droganvändning inom bodybuilding. Det är många tävlingar som inte testar de medverkande för droger, vilket blir en tydlig signal som säger att det är okej att använda steroider. Kunskapen om de olika preparaten, biverkningar och effekter ökar ju högre nivå man tränar på inom bodybuilding. 90 % av steroidanvändande bodybuilders är medvetna om effekterna som anabola ger. Men trots kunskap om de farliga konsekvenser ett

steroidanvändande kan ge, uppmärksammas fördelarna maximalt och den skada de kan orsaka minimeras (Monaghan, 2001: 28-31, 34, 125-127).

Näringstillskott är något som många bodybuilders använder, detta kan vara allt från proteindrinkar, multivitaminer och mineraler. Detta används som ett tillskott till den strikta kost som de äter, men kan även användas för att minska de negativa biverkningarna från AAS (Monaghan, 2001: 58-59).

(21)

Den fysiska perfektionen som bodybuilders eftersträvar upplever de som inte är

medlemmar i denna subkultur som avvikande och ibland även grotesk. Den sociala processen kan göra att medlemmar på gym accepterar och ifrågasätter inte de som vill bli överdrivet muskulösa, vilket kan göra att man inte upplever människor ”för” muskulösa eller stora (Monaghan, 2001: 82, 84) Detta manliga skönhetsideal som cirkulerat bland bodybuilders finns även bland många andra män idag som vill förbättra sitt utseende. Det är alltså inte bara de som tränar bodybuilding som använder olika typer av kosttillskott utan män i största allmänhet är idag brukare av dessa. Nedan beskriver vi närmare hur ett kroppsideal driver män till att börja använda anabola steroider

4.2.3 Det manliga skönhetsidealet

Bach (2005) diskuterar, i sin bok Maend og muskler, olika teman som grundar sig på intervjuer han gjort samt tidigare forskning. Han talar om bodybuilding, bilder av

manskroppen, fitnesskultur osv. Bach använder termen motionsdoping, vilket betyder att det handlar om ”vanliga” individer som använder otillåtna dopingpreparat i samband med träning på gym och träningsanläggningar. Han syftar alltså inte på elitidrottare som använder

dopingpreparat för att öka prestationen, utan personer som använder preparatet i hopp om att bygga muskler och få en snygg muskulös kropp (Bach, 2005: 7).

Bach (2005) menar att idag bryr sig nästan alla män om sitt utseende, de lägger både tid och pengar på skönhets- och hälsoprodukter, sund mat, frisörer och fysisk träning. Medias påverkan hänger ihop med detta, då alltfler manliga kroppar blir synliga i media och

reklamkampanjer. Männen i media har slanka kroppar med stora bröst muskler, magmuskler och stora biceps. I fitnesstidningar idag finns det mycket reklam för proteinpulver. Oftast visas en bild på den stereotypa mannen med mycket muskler och utan fett på kroppen, och anledningen till att han ser ut så är på grund av proteintillskottet. Eftersom bilderna publiceras i tidningar kan de mycket väl vara retuscherade, bicepsen kan förstoras, skuggor läggs på för att få kroppen att bli ännu mer muskulös osv. vilket ger en oärlig bild till de som ser bilderna (Bach, 2005: 14-15, 87-88).

Problematiken med användandet av anabola androgena steroider bland motionärer är enligt Bach (2005) en blandning av samhällets påverkan, subkulturella och individuella önskningar. Användandet av AAS beror på mannens förhållande till kroppen, träning,

mansroller, identitet, sexualitet och psykiska problem och sjukdomar. De flesta som tränar på fitnesscenter har en sund inställning till sin kropp, träning och mat. Men för vissa blir strävan efter en muskulös kropp ett problem, det kan skapas en besatthet och en tro om att alla ens

(22)

problem försvinner så länge man har en fin kropp. Besattheten om att förändra sin kropp förstärks sedan av mediernas framställning av den idealiska manskroppen. Träningen blir inte längre en fritidsaktivitet eller ett sätt att hålla sig i form utan blir ett tvång för att minska fettprocenten och öka muskelmassan (Bach, 2005: 15, 94-95).

4.2.4 AAS i Sverige

För att förstå vilket samhällsproblem användandet av AAS är i Sverige och hur utbredningen av detta preparat ser ut blir det viktigt för oss beskriva detta, vilket vi gör i detta avsnitt.

En studie om anabola androgena steroider gjord av STAD i Sverige (Stockholm förebygger alkohol- och drogproblem) 2009, baserad på observationer på 64

träningsanläggningar i Stockholms län, visar att träningsanläggningar är en plats där personer med samma intressen socialiserar. Förutom den fysiska delen handlar det även om den sociala och kulturella delen. Motiven för de som tränar på gym är att man vill bli starkare, mer

vältränad och få mer muskler. Det yttre centreras och kan vara en orsak till att man börjar använda AAS. Även denna studie visar på att kroppsidealet i samhället är en viktig del av individen. Kroppen blir ett sätt varpå man utrycker sin stil och identitet som person (Leifman et al, 2009: 5).

Den marknad som idag finns för kost- och proteintillskott samt andra träningsrelaterade produkter är omfattande och växer allt mer. De flesta som köper dessa produkter är ”vanliga” människor, däribland många ungdomar (Leifman et al, 2009: 13). Rapporten som STAD (2009) gjorde genom att observera träningsanläggningar beskriver flera undersökningar som visar att det finns ett samband mellan kosttillskott och användning av AAS. Sannolikheten att börja använda AAS var högre om man sedan tidigare ätit kosttillskott. Orsaker som kan bidra till användningen av kosttillskott och AAS är det kravet som finns i västerländsk kultur på att prestera, men även de möjligheter som finns till att konsumera prestationshöjande produkter. Det är därför viktigt att anläggningen sänder ut rätt budskap till sina kunder angående till exempel doping då ”träningsanläggningarna ses som ett socialt vardagsrum för många tränande” (Leifman et al, 2009: 14).

STAD gjorde ytterligare en studie på träningsanläggningar 2009, denna gång med hjälp av enkäter. Syftet med studien var att ”dels att få en uppfattning om hur vanligt det är med dopningsmedel bland tränande på träningsanläggningar i Stockholms län, dels hur vanligt det är med användning av alkohol, narkotika och kosttillskott och hur kopplingen mellan dessa medel ser ut bland tränande på gym”. Undersökningen har gjorts på 34

(23)

Resultatet visade att det var främst män som hade använt sig av anabola androgena steroider, och de som hade använt preparatet inom 30 dagar var män i ålder 18-29. Män som använder kosttillskott och styrketränar ofta (minst 3-4 gånger i veckan) blir i större

utsträckning erbjudna dopingpreparat och det är även en större andel som testar preparatet, än män som inte äter kosttillskott eller styrketränar ofta. Många, hela 53 %, av dem som svarade på enkäten har använt kosttillskott som är muskelökande, prestationshöjande eller

fettförbrännande. Resultatet visade även att cirka 3,8 procent av alla tränande män använt AAS någon gång. Anledningen till att folk använt/använder dopingpreparat var först och främst för att uppnå bättre idrottsresultat, men även för att få snyggare kropp och/eller större muskler (Leifman och Rehnman, 2009: 5, 16, 18)

4.2.5 AAS bland ungdomar

Att förstå ungdomar och deras syn och relation kring AAS blir viktigt i vår studie då vi valt att studera just unga män. Den främsta anledningen till att ungdomar börjar använda anabola androgena steroider är att de vill forma kroppen för att realisera ett kulturellt kroppsideal. Många är villiga att ta de risker som brukandet innebär för att höja sitt självförtroende och öka den fysiska attraktiviteten. (Sas-Nowosielski, 2006: 232)

Sas-Nowosielski (2006) beskriver en studie om 1175 ungdomar i mellan- och högstadieålder samt yrkesskoleålder i Polen och deras relation och kunskap till anabola androgena steroider. Endast en liten del av ungdomars kunskap kring AAS kommer från önskvärda källor exempelvis människor som utbildar i hälsa och fysik. Mycket av ungdomars kunskap kommer framförallt ifrån likasinnade och media (speciellt fitnesstidningar) men även nyhetstidningar, forskning och böcker. Vissa sportinriktade tidningar kan handla om att just på ett upplysande sätt lära människor om anabola androgena steroider, men samtidigt kan dem ge en moralisk fel bild av kroppen. Andra informationskällor för ungdomarna kan vara TV, deras tränare, föräldrar (som kanske arbetar med träning) men också skolan samt lärare på skolan (exempelvis lektioner i fysik). Några av ungdomarna i studien hade även släktingar som använde och berättare om AAS och andra ungdomar använde preparatet själva vilket bidrog till deras kunskap (Sas-Nowosielski, 2006: 229).

En del av studien var att ta reda på varför ungdomarna valde att använda AAS. Cirka 80 procent av brukarna var unga män och deras svar var att de ville förbättra sitt utseende. De ville öka muskelmassan, förbättra kroppslinjer och reducera kroppsfett. Ett ”sportsligt” motiv var enligt de unga männen att förbättra sitt självförtroende, få snabbare återhämtning efter träning och öka i styrka. Men de upplevde även bieffekter och över hälften av de unga

(24)

männen som använde eller använt AAS upplevde att dem fick hälsorelaterade problem exempelvis dåligt humör, acne, depression osv (Sas-Nowosielski, 2006: 231-232).

United minds, ett företag i Stockholm, utförde en opinionsundersökning 2009 på uppdrag av Ren Idrott. Undersökningen handlar om ungdomar och doping. 1008 ungdomar i åldern 12- 25 år deltog och svarade på en digital enkät.

Resultatet visar bland annat de ungdomar som styrketränar i princip varje dag på gym är de som i störst andel har testat doping, känner människor som dopar sig, som upplever att doping inte är så farligt. Det är en ökad tolerans till doping bland ungdomar samt har många en naiv inställning till kosttillskott. Undersökningen visade även att det är främst killar som tonar ner farorna med doping (United minds, 2009).

Den här undersökningen är vi dock källkritiska mot. Det finns ingen speciell forskare som utfört den, det förklaras inte heller vart enkäten lämnats ut, till vilka osv. Detta gör att undersökningen inte är helt pålitlig. Men vi har ändå valt att använda den, då flera resultat stämmer överens med tidigare forskning samt att denna undersökning behandlar ungdomars attityder till doping, vilket vi inte har hittat någon annan forskning om.

5. Resultat och analys

I det här avsnittet presenterar vi vår analys av empirin. Våra intervjuer har analyserats utifrån den forskning och de teoretiska begrepp som vi samlat in och presenterat i tidigare avsnitt. I dessa har vi försökt fånga likheter men även skillnader i deras förhållningssätt. Nedan presenterar vi resultatet av vår analys. Vår analys har delats upp i fem teman: det kulturella idealet, gymkultur, kosttillskott, AAS i omgivningen samt kunskap.

5.1 Ideal

Bilden av ett kroppsideal är i vårt samhälle något som präglar många människor. Via media och andra sätt påverkas individer ständigt av Internet, filmer och reklam där bilden av en ”perfekt” kropp presenteras. Detta blir för många något eftersträvansvärt, och för unga män går vägen mot idealkroppen ofta genom träning i samband med olika kosttillskott med en ambition mot att nå sitt kroppsideal.

5.1.1 Samhällets norm

Thomson och Cafri (2007) beskriver hur det manliga idealet från antiken består än idag. Samhället i den västerländska kulturen pressar unga män till att var stora och muskulösa

(25)

vilket blir en drivande kraft till att skapa en atletisk kropp. Giddens menar att människor i dagens samhälle blir allt mer ansvariga för hur de väljer att visa upp sina kroppar. Han menar att det hör ihop med framväxten av vårt konsumtionssamhälle och det förändringar som kommer med kroppsidealet men i första hand är det framförallt beroende på hur samhället förändras. I det framåtväxande senmoderna samhället får vi människor ett allt större ansvar att forma våra egna kroppar (i Johansson, 1995: 85-86). Denna skyldighet att vi själva är

ansvariga för vårt yttre visar sig tydligt i de unga männens intervjuer. De påverkas och dras med i den växande kulturen kring att se ”bra” ut och blir då via vänner och media delaktiga i gymträning och dess riskfyllda subkultur. Kirkegaard (2007) berättar vidare om att det i västkulturen har vuxit fram ett kulturellt kapital där samhället har producerat vad som innebär att ”se bra ut”, att ha den perfekta kroppen (Kirkegaard, 2007:20). De unga män som vi har intervjuat säger övergripande att dem tränar för att må bra. Tre av våra sex intervjupersoner beskriver däremot deras ytterligare mål och att det dem vill uppnå med träningen är att bli större:

Jag har alltid personliga mål, man vill ju alltid bli större och bättre och liksom sådär. (Martin)

Jag vill bli större såklart, hålla kroppen snygg men inte tävla eller något sådant. (Adam)

Det är skönt att träna, koppla av och komma ifrån. Sen vill man alltid växa och så men inte så..tävlings. (Stefan)

Thompson och Cafri (2007) menar att kroppsbilden som många män idag strävar efter inriktar sig just mot ett muskulärt ideal och att det finns tre faktorer som skulle kunna ligga bakom detta. Den första är att vi, som nämnt ovan, hela tiden genom media och andra

påverkansfaktorer inom västvärlden pressas mot viljan att se så bra ut som möjligt. Förut var detta mer riktat mot kvinnor men det blir alltmer vanligt även bland män. Martin, Adam och Stefan är alla tre överens om att deras träning på gymmet inte bara genomförs för att de vill må bra, utan även för att de vill förändra sitt yttre till att skapa större kroppar. Detta kan påvisa att det ideal som visas upp på olika arenor, exempelvis via media, även påverkar dessa unga män till att vilja förbättra sitt yttre till något som det tror att andra förväntar sig av dem. Den andra faktorn är att både elit- och motionsidrotten ökar, dels i allmän popularitet men

(26)

även inom artiklar i media och tävlingssammanhang. Flera av våra intervjupersoner beskriver hur de via Internet och andra källor får tillgång till information om träning, idealet m.m. vilket i sin tur skulle kunna vara en orsak till att de unga männen vill skapa en viss typ av kropp. Vidare menar Thompson och Cafri (2007) att den tredje faktorn till att många idag strävar efter en muskulös kropp är den missnöjdhet människor har över sitt utseende och att många män faktiskt tror att de är mindre än vad de egentligen är. Många är deprimerade, har lågt självförtroende och undviker sociala sammanhang på grund av dessa egenskaper vilket gör att strävan efter en mer attraktiv kropp påbörjas (Thompson och Cafri, 2007: 3-4).

Begreppet skönhet är enligt Gray och Ginsberg (2007) också något som konstrueras inom den specifika kulturen. De beskriver att det finns män som är normalviktiga men som har en tendens att se sig själva som underviktiga och att många därför vill ha en mer muskulös kropp än sin egen. Möjligen kan det vara därför som flera av våra intervjupersoner vill uppnå en mer muskulös kropp är den de har för tillfället. Unga män utsätts hela tiden, genom vänner, media och andra personer i deras omgivning som påverkar dem, för bilden där andra män har större och mer muskulösa kroppar än dem själva (Gray och Ginsberg, 2007: 16-17). Martin och Adam har båda förebilder och ideal som inte hör till den ”normala” manskroppen. Martin beskriver hur han påverkas av andra män som tränar:

/…/folk som tävlar eller folk som är stora./…/ Jag kan ju kolla på de där stora killarna på gymmet./…/ Någon som har ett par jättebra axlar eller ett par jättebra ben som liksom ”shit fan vilka bra ben han har, sådana vill jag också ha”.

(Martin)

Även Adam har sin specifika förebild och säger att det är:

En gammal idrottslärare /…/ Han hjälpte mig att komma igång med träningen, han har själv tävlat. (Adam)

Flera av våra intervjupersoner och många andra män som tränar på gym vill bygga muskler och bli större just på grund av att dem uppfattar att en muskulös kropp är normen för den manliga attraktiva kroppen i samhället, att det är vad som förväntas av dem utseendemässigt (McCreary, 2007: 89). Om gymmet är den arena där unga män, däribland de flesta av våra intervjupersoner, spenderar mycket tid och ofta befinner sig i när de inte har skola så

förefaller det naturligt att det är en plats och specifik kultur där de även inhämtar kunskap och förebilder eller ideal. Klein (2007) beskriver vidare att för att förstå dem som befinner sig i

(27)

den kroppsbyggande subkulturen så är det bra att känna till varför de unga männen egentligen börjar med den typen av träning. Som tidigare skrivet så grundar det sig ofta i en

kompensering av lågt självförtroende men det kan även bero på att man från tidig ålder inte fått någon bekräftelse i att man duger som man är, exempelvis från föräldrar. Något av dessa skäl är inget som de unga männen nämner i våra intervjuer, även om lågt självförtroende kan ligga bakom att man som ung man vill förändra sitt yttre (Klein, 2007: 72-73).

5.1.2 Idealbilden och medias effekt

Ricciardelli och McCabe (2007: 201-202, 205-206) menar att den idealbild som vuxit fram under de senaste 10 åren visar hur den manliga kroppen blir allt mer muskulös och hur det manliga kroppsidealet kontinuerligt förändrats till att bli proportionerligt större. Via

reklambilder och andra manliga vältränade kroppar influeras unga män till en idealiserad bild av en man som är mer muskulös än standardkroppen. Samtliga av våra sex intervjupersoner anser att det kroppsideal som finns i samhället av den manliga kroppen påverkar unga män i största allmänhet och tre av dessa intervjupersoner tror att de själva blir påverkade. Det visar hur stor effekt media verkligen har på unga män i vårt samhälle. De tar åt sig av det media väljer att visa upp och de unga männen kanske inte alltid tänker på hur bilder och reklam ändrats om i datorn eller retuscherats om för att se så felfritt ut som möjligt. Kirkegaard (2007) menar vidare att manskroppen används som ett verktyg i en marknad där man vill sälja produkter, tjänster och service för att människor på ett så simpelt sätt som möjligt ska kunna tro sig uppnå den manliga idealkroppen (Kirkegaard, 2007: 130-131). Stefan, Henrik och Erik, som själva anser att de blir påverkade av medias idealbild av kroppen, beskriver:

Det tror jag påverkar mycket. Jag tror inte många i 16,17,18,19, 20-års - åldern går till gymmet för att känna ”jag tränar för att min rygg ska hålla hela livet i arbetet”, utan det är mer för att se bra ut och vill ha stor kropp. (Stefan)

Alltså påverkad blir man ju självklart. Men jag kan inte påstå att jag har några såna där…jättestora behov av att ha det som mål. /…/ Ideal är ju liksom något som… Ja, det är många som strävar efter.. Det där ultimata idealet. (Henrik)

Ja jag tror nog det påverkar. /…/ Alltså det beror på hur muskulösa och så dom är men. Ja all media påverkar väl. (Erik)

(28)

Henrik beskriver ytterligare att han tror att idealbilden som ofta visas i media med män som har vältränade kroppar bidrar till att folk börjar träna och säger:

/…/ Vill du bli större och så, så är det på gymmet du ska hänga. (Henrik)

Att de unga männen ovan själva blir påverkade av medias bild av en perfekt manlig kropp visar att det faktiskt kan bidra till deras eventuella låga självkänsla. De unga männen kan uppleva att de inte räcker till som dem är vilket får dem att sträva efter något orealistiskt ideal som egentligen inte är verkligt eller sant. Ricciardelli och McCabe (2007: 202) säger att media idag faktiskt har en väldigt stor roll i unga mäns inställning till sin kropp och att de väljer att börja med träning på gym. Tidningar, internet, actiondockor, reklam osv. är alla bidragande orsaker till att framställa det manliga idealet.

5.1.3 Påverkan av vänner

Vidare beskriver Ricciardelli och McCabe (2007: 206) att även vänner har en stor inverkan till att många unga män strävar efter mer muskler och önskar att bli större. De unga männen påverkas på olika sätt av dessa personer. Exempelvis genom av att man pratar om det, har dem som förebilder, blir retad, uppmuntras osv. Våra intervjupersoner Joel, Henrik och Stefan berättar om att det var deras vänner som bidrog till att dem började med gymträning:

Det har väl vart någon kompis som började träna och så har jag hängt på. /…/ Jag tror det var någon kompis som frågade om jag skulle följa med någon gång och så fortsatte man vara. (Joel)

Började väl så att jag var med en kompis som tränade, så hakade jag på och sen har det väl mest blivit att jag fortsatt. (Henrik)

Jag hade några kompisar som jag tränade med som var äldre. Så jag var med lite och så. (Stefan)

Våra tre intervjupersoner ovan konstaterar att deras vänner har haft en stor inverkan till att de började träna på gym. Att träna tillsammans innebär ju att umgås vilket är trevligt samtidigt som man delar ett gemensamt intresse. Ricciardelli och McCabe (2007) beskriver att vänner

(29)

är en grund till att unga män börjar med muskelbyggande träning (Ricciardelli och McCabe, 2007: 208).

I studier som nämns i boken ”The muscular ideal” (Ricciardelli och McCabe, 2007) har det visat sig att unga män som pratar med varandra om styrketräning har mer bekymmer med sin kroppsstorlek jämfört med dem som inte för dessa samtal med varandra. När man tränar på gym blir man inte bara tillfreds genom att man umgås och pratar med andra som har samma intressen, utan det blir även en plats där man jämför sina kroppar med andra män (Ricciardelli och McCabe, 2007:206). Våra intervjupersoner Adam, Martin och Rickard ger exempel på hur man pratar och tipsar varandra i samband med träningen på gymmet:

Dem man träffar på gymmet pratar man bara träning med, om hur man ska träna, om man behöver hjälp… Det är många som har koll, det är bra att snacka med folk som är intresserade. /…/ Man kör ihop, hjälper varandra. (Adam)

Hur man pratar om det? Jag vet inte, det är väl typ ” Jag har testat det här, där här funkar skitbra för mig” och sådär. ”Dom här grejerna funkar inte alls och det här är schysst, det här är inte bra”, ja liksom det är sånt typ. (Martin)

Det är väl mer så att säga ”jag läste på internet om någon kille som testat det och gjort så ..blabla”. Sen hör man ju mycket bland yngre typ ”sett nya kreatinet på gymgrossisten, man blir ju skitstor på två veckor”. (Stefan)

De diskussioner som unga män för med varandra i samband med träningen, likt ovannämnda citat, skulle kunna vara en triggande del i att vilja bli större och starkare. Att höra vänner och andra likasinnade personer på gymmet prata om nya produkter som förändrar kroppen till det större och bättre kan troligtvis väcka en nyfikenhet hos många unga män och därmed en vilja i att prova på egen hand. Stefan talar exempelvis om att yngre killar på gymmet pratar om nya preparat som finns att köpa via internetsidor och med detta tipsar varandra om

prestationshöjande preparat för att bli stor. Detta är något som Ricciardelli och McCabe (2007) menar är en följd som kommer av att man styrketränar. Att som ung man ansluta sig till denna typ av sport ökar risken till att använda sig utav olika preparat, exempelvis kreatin och steroider, för att öka sin vikt och muskelmassa (Ricciardelli och McCabe, 2007: 208).

(30)

5.2 Gymkultur

Moberg och Hermansson (2006) menar att användningen av anabola har ökat genom åren bland unga människor, vilket tyder på att inställningen till AAS bland ungdomar är mer accepterande idag än för några år sedan (Moberg och Hermansson, 2006: 271) De personer vi har intervjuat har olika inställning till steroider och till de personer som använder detta preparat. Henrik säger detta om anabola:

Näe, men det tror jag faktiskt inte alls på om jag ska vara ärlig. (Henrik)

Till skillnad från Joel som säger:

Alltså personligen tycker jag inte att det är något ”fel”, om man ska uttrycka det så, med att ta preparat som innehåller steroider, eller anabola steroider då. (Joel)

Det visade sig att tre av intervjupersonerna hade en negativ inställning till preparatet och de övriga tre hade en relativt liberal inställning. Inställningen till att testa anabola och använda sig av det själv var däremot de flesta överens om, nämligen att de inte skulle testa. Dock låg det en osäkerhet kring detta och flera av killarna hade funderat i banorna av att testa

preparatet. Stefan och Joel uttrycker sig:

Nämen testa, man har ju läst så mycket om det och helst skulle jag vilja testa och sen se hur det blev. Om det blev dåligt så spola tillbaka. Om det var bra så… Men jag får väl säga nej eftersom jag inte har gjort det. (Stefan)

Jag har varit inne på såna banor innan att jag skulle kunna testa det. Men inte som det ser ut nu i allfall. Jag vet inte riktigt…( Joel)

Anledningarna till varför killarna inte vill använda det ser olika ut. Några av killarna förklarar att biverkningarna som anabola kan ge är skrämmande och avstår från preparatet på grund av detta, eller att det är för farligt för att testa och därför finns inget intresse av att testa. Några andra berättar att målet med träningen inte är att få stora muskler och därför behövs inte anabola och några uttrycker att de inte skulle testa för att de inte satsar på träningen så pass mycket som man måste göra för att ta preparatet.

References

Related documents

Iron Fe Calcium Ca Magnesium Mg Sodium Na Chlorine Cl Sulphuric Acid so. Carbonic Acid

This behaviour is seen until the SNR value is 10 dB, a change in signal power by 2 dBm (i.e. Freezes are introduced in video at cache level of 320 kB and increase in freezes and

Utifrån dessa uppfattningar tolkar jag att hållbar utveckling uppfattas som ett stort och komplext område. Det är svårt för människor som arbetar med skapande i form av hantverk

Consequently, the acquired experience, knowledge and longevity of older CEOs may influence the family firm’s board members and thus suggest less risk-taking behaviors inside

Genom att ta till sig de åsikter och slutsatser som (Kumke, et al., 2016) , (Leary, et al., 2014) och speciellt (Yang & Zhao, 2015) presenterar i sina olika studier, se

Det beror antingen på att de inte har några argument för sin egen ståndpunkt och därför ser smuts- kastning som enda utväg eller också att de inte ids argumentera eller

Ohlsson diskutetar åsikter både inom och utom den socialdemokratiska regering som raskt splittrade sig i å ena sidan en för svenska förhållanden någorlunda sansad UD-grupp,

Vidare innebär basal handhygien riktlinjer och rutiner för skötsel av handtvätt och användning av handdesinfektionsmedel inom hälso- och sjukvården.. Riktlinjerna