Flickors föreställningar om skolämnet idrott och hälsa ur ett etnicitetsperspektiv : En kvalitativ intervjustudie

48 

Full text

(1)

___________________________________________________________________________

Flickors föreställningar om skolämnet idrott och hälsa ur ett etnicitetsperspektiv

En kvalitativ intervjustudie

Mikael Jansson och Niclas Stahlén

Examensarbete 2007

Pedagogik med didaktisk inriktning C Handledare: Mikael Quennerstedt

(2)

I

Sammanfattning

Syftet med C- uppsatsen är att utifrån ett etnicitetsperspektiv studera vilka föreställningar flickor på högstadiet har gällande skolämnet idrott och hälsa, vilket också innebär att uppmärksamma likheter och skillnader som går att identifiera mellan flickor ifrån etniska minoriteter och flickor ifrån den svenska etniska majoriteten. För att uppnå uppsatsens syfte har vi valt att dela in det i två forskningsfrågor och sedan ur ett etnicitetsperspektiv analyserar relationen mellan dessa forskningsfrågor.

• Vilka föreställningar har flickor på högstadiet gällande skolämnet idrott och hälsa?

• Vilka föreställningar har flickor på högstadiet gällande genusrelaterade förväntningar?

• Analysera relationen mellan flickornas föreställningar gällande ämnet samt genusrelaterad förväntningar.

I arbetet redogörs för idrottsämnets historia ur ett genusperspektiv. Begreppet genus förklaras som socialt förankrade förväntningar och normer som har med människans kön att göra. Vidare belyses begreppet etnicitet samt de möjligheter och svårigheter som människor ifrån etniska minoriteter möter i det svenska samhället, i skolan och inom idrotten.

För att besvara våra frågeställningar genomfördes kvalitativa forskningsintervjuer med tio flickor ifrån år skolår nio. Hälften av eleverna är ifrån etniskt svenska hemförhållanden och hälften ifrån olika etniska minoriteter. Intervjufrågorna behandlar elevernas syn på skolämnet idrott och hälsa och olika sorters genusrelaterade förväntningar. De behandlar även elevernas familjesammansättning och föräldrarnas idrottsintresse. Studien visar att flickorna ifrån etniska minoriteter har bättre betyg och tycker att det är roligare med skolämnet idrott och hälsa än de etniskt svenska flickorna. En trolig förklaring till betygsfördelningen kan vara att bollspel är den vanligast förekommande aktiviteten på idrottslektionerna, flickorna ifrån etniska minoriteter uppger att de tycker om lektioner med bollspel i större utsträckning än flickor ifrån den etniska majoriteten. I studien antyds det även att flickorna ifrån etniska minoriteter påverkas i mindre utsträckning av västvärldens genusrelaterade förväntningar än vad etniskt svenska flickorna gör.

(3)

II

Innehållsförteckning

Sammanfattning ... I Innehållsförteckning ... II Förord ... 1 1. Inledning ... 2 1.1 Disposition ... 3

2. Syfte och forskningsfrågor ... 4

3. Historisk bakgrund av idrottsämnet ... 4

3.1 Idrottsämnets historiska karaktär ... 4

3.2 Läroplaner för idrottsämnet i den moderna skolan ... 5

3.2.1 Lgr 62 ... 5

3.2.2 Lgr80 ... 6

3.2.3 Lpo94 ... 6

4. Teoretisk bakgrund- genus och etnicitet ... 7

4.1 Genus... 8

4.1.1 Synen på kropp och fysisk aktivitet ur ett genusperspektiv ... 9

4.2 Etnicitet och mångkultur ... 10

4.2.1 Skolan som en mångkulturell mötesplats ... 11

4.2.2 Flickor med utländsk bakgrund inom föreningsidrotten... 13

4.2.3 Internationell forskning om idrott, skola och etnicitet ... 14

4.3 Sammanfattning av den teoretiska bakgrunden ... 15

5. Metod ... 16

5.1 Vad innebär kvalitativ forskningsintervju? ... 17

5.2 Genomförande av intervjuerna ... 18

5.3 Bearbetning och analys ... 19

5.4 Validitet och reliabilitet ... 20

5.5 Forskningsetiska övervägande... 20

5.6 Metoddiskussion... 21

5.6.1 Att vara två författare ... 21

6. Resultat ... 22

(4)

III

6.1.1 Sammanfattande analys av tema 1 ... 24

6.2 Tema 2: Flickors föreställningar av genusrelaterade förväntningar ... 25

6.2.1 Sammanfattande analys av tema 2 ... 28

6.3 Tema 3: Flickors föreställningar om skolämnet idrott och hälsa ... 28

6.3.1 Idrottslektionernas karaktär och utformning ... 29

6.3.2 Föreställningar om lektionerna med bollspel ... 30

6.3.3 Föreställningar om lektionerna i dans ... 31

6.3.4 Föreställningar om lektionerna i simning ... 32

6.3.5 Föreställningar om lektionerna med friluftsliv och orientering ... 32

6.4 Slutsatser ... 33

7. Diskussion ... 33

7.1 Vilka föreställningar har flickor på högstadiet gällande skolämnet idrott och hälsa ... 34

7.2 Relationen mellan flickornas föreställningar om ämnet samt genusrelaterade förväntningar ... 36

7.3 Framtiden för skolämnet idrott och hälsa ... 37

8. Referenser ... 39

Bilaga 1. ... 41

Bilaga 2. ... 42

(5)

1

Förord

Vi som blivande lärare i ämnet idrott och hälsa har under arbetets gång fått ta del av mycket intressant forskning, många intressanta och givande resonemang och åsikter ifrån såväl tidigare forskning som intervjuade elever. Detta har påverkat oss. Vi kommer i framtiden, inom kursplanen för idrott och hälsas ramar, att arbeta för att i största möjliga mån tillgodose alla elevers förväntningar och förutsättningar inom ämnet oavsett kön eller etnisk bakgrund. Vi kommer även på ett kritiskt sätt att förhålla oss till de genusrelaterade förväntningar som finns i dagens samhälle. Idrottsämnet är enligt oss en bra plats att våga utmana normer och värderingar som påvisar typiskt manligt och kvinnligt beteende. Lyckas vi med detta så menar vi att det öppnar för ett bra klimat för alla elever att delta och uppskatta lektionerna i idrott och hälsa.

Den här uppsatsen är ett examensarbete framställd på den pedagogiska institutionen vid Örebro universitet under kursen Pedagogik med didaktisk inriktning C. Under höstterminen 2007 så har vi arbetat med vetskapen att vi under kursens tio sista veckor skall författa denna uppsats. Under arbetets gång så har vi mött såväl motgångar som medgångar. Vi vill passa på att tacka våra kurskamrater för deras hjälp och visat engagemang vid våra seminarier. Vi vill även passa på att tacka vår handledare Mikael Quennerstedt för hans goda råd under arbetets gång och de elever som ställde upp på våra intervjuer och därmed möjliggjorde uppsatsen.

Tack!

Slutligen vill vi tacka Linn Andersson för att hon ställde upp på vår provintervju. Vi tillägnar dig denna uppsats.

Linn Andersson

* 1992-04-19 † 2007-12-26

(6)

2

1. Inledning

Sverige är idag ett mångkulturellt samhälle. Människor ifrån olika delar av världen och med olika religiösa och kulturella tillhörigheter är idag svenska medborgare. Enligt Lpo94 skall all utbildning vara likvärdig och anpassas efter varje enskild elevs förutsättningar och behov oavsett var i landet den anordnas. Skolan skall motverka traditionella könsmönster och etnisk diskriminering. Vi kommer i den här uppsatsen, utifrån ett etnicitetsperspektiv, försöka identifiera vilka föreställningar flickor har gällande skolämnet idrott och hälsa. Eftersom vi enbart studerar flickor så kommer även genus och genusrelaterade förväntningar vara en viktig del i uppsatsen.

Carli (2004) skriver att skolreformen betydde slutet för parallellskolsystemet. Införandet av 1962 års läroplan medförde att pojkar och flickor började undervisas tillsammans i alla ämnen förutom gymnastik. Larsson, Fagrell och Redelius (2005) skriver att det för flickorna var estetik som skulle prioriteras och för pojkar gällde teknisk grundskolning, styrka, spänst och stilkänsla. Först på 1980- talet fastslogs det i rapporter att samundervisning för flickor och pojkar var att föredra eftersom det hjälpte till att skapa jämställdhet mellan könen. Eriksson m.fl.(2003) skriver att problemet med samundervisningen har visat sig i det att lärarna oftast väljer aktiviteter som är populärast bland pojkarna. Detta kan vara en av förklaringarna till att idrott och hälsa är det enda ämnet där flickor i genomsnitt har sämre betyg än pojkar.

Gennerud (2001) menar att en annan förklaring kan vara de socialt konstruerade normer som finns på män och kvinnor. Dessa genusrelaterade förväntningar och normer medför att skillnader uppvisas angående vad som är manligt och kvinnligt. Carli (2004) skriver att dessa föreställningar sedan legitimerar att män och kvinnor tilldelas olika uppgifter och positioner i samhället. Skolan skall enligt Lpo94 motverka dessa traditionella könsmönster. Skolan skall istället aktivt och medvetet främja kvinnor och mäns lika rättigheter och möjligheter.

Den här uppsatsen kommer att behandla genusrelaterade föreställningar i synen på skolämnet idrott och hälsa ur ett etnicitetsperspektiv. Vi tolkar att begreppen genus och etnicitet inte är definitiva begrepp. De kan istället ses som socialt konstruerade och innebörden av dem och de förväntningar som medföljer begreppen förändras med tiden. Carli (2004) skriver att kvinnor idag är underordnade männen i det svenska normsystemet. Det är dock inte enbart kvinnorna

(7)

3

som är det. Högdin (2007) menar att etniska minoriteter också är underordnade i det svenska normsystemet, föreställningar om de problem som invandring och invandrare för med sig finns i samhället. Människor från etniska minoriteter riskerar också att bemötas av rasistiska fördomar, något som skolan har i uppgift att motverka. På arbetsmarknaden är etniska minoriteter diskriminerade och i skolan visar forskning att elever ifrån etniska minoriteter presterar svagare resultat än etniskt svenska elever. På idrotten så uppvisas dock en annan attityd. Lundvall (2006) skriver att pojkar med utländsk bakgrund är ivriga att bli duktiga idrottare eftersom det kan höja deras sociala status, vilket även kan leda till en snabbare integration i skolan. Flickor ifrån etniska minoriteter visar generellt sett inte upp samma inställning. Forskning visar att flickor från etniska minoriteter i betydligt mindre utsträckning deltar i idrottsorganisationer än vad etniskt svenska flickor gör. Föreställningar om vad som är kvinnligt och manligt varierar i olika kulturer och hemförhållandena kan därför påverka inställningen till idrottsämnet.

Rubinstein-Reich och Tallberg-Broman (2000) refererar till skolutredningen (SOU 1997:121) där det framhålls att det är viktigt att betrakta skolans inre arbeten ur perspektiven kön, klass etnicitet och kulturell tillhörighet. De konstaterar vidare att den forskning och utveckling som har bedrivits på detta område har utgått ifrån någon av dessa aspekter, både i Sverige och internationellt. I utredningen framkommer vikten av att föra samman kön, klass och etnicitet när man studerar hur skolan fungerar. Speciellt när det handlar om människors lika

möjligheter att utvecklas.

1.1 Disposition

I första delen av vår uppsats redogör vi för uppsatsens syfte och forskningsfrågor. Därefter presenterar vi hur skolämnet idrott och hälsa har förändrats genom historien, främst ur ett genusperspektiv. Detta för att förklara hur ämnet sett ut historiskt och vad som påverkat och format idrottsämnet till vad det är idag. Vidare lyfter vi fram begreppen genus och etnicitet. Fokus ligger i att förklara begreppen och sätta in dem i för uppsatsen relevanta sammanhang.

Sedan diskuterar vi valet av vetenskaplig metod, som är en kvalitativ forskningsintervju och vad den innebär. Vidare belyses här våra forskningsetiska överväganden, intervjuernas utformning, samt hur bearbetning och analys gick till. Efter det förs en diskussion gällande uppsatsen, ur validitets och reliabilitets synpunkt. Avsnittet avslutas med en metoddiskussion

(8)

4

I nästa del av arbetet redovisas resultatet av våra intervjuer i tre teman som vi benämnt; Tema

1: Elevernas bakgrund, idrottsintresse och familjesammansättning, Tema 2: Elevernas bild av genusrelaterade förväntningar, Tema 3: Elevernas föreställningar av skolämnet idrott och hälsa. I uppsatsens sista del diskuterar vi våra resultat i relation till den tidigare forskning som

presenteras i bakgrunden. Vi kommer även att lyfta fram konsekvenser och slutsatser utifrån resultatet och ge förslag på framtida forskning.

2. Syfte och forskningsfrågor

Syftet med den här uppsatsen är att utifrån ett etnicitetsperspektiv studera vilka föreställningar flickor på högstadiet har gällande skolämnet idrott och hälsa, vilket också innebär att

uppmärksamma likheter och skillnader som går att identifiera mellan flickor ifrån etniska minoriteter och flickor ifrån den svenska etniska majoriteten.

För att uppnå uppsatsens syfte har vi valt att dela in det i två forskningsfrågor och sedan ur ett etnicitetsperspektiv analyserar relationen mellan dessa forskningsfrågor.

• Vilka föreställningar har flickor på högstadiet gällande skolämnet idrott och hälsa?

• Vilka föreställningar har flickor på högstadiet gällande genusrelaterade förväntningar?

• Analysera relationen mellan flickornas föreställningar gällande ämnet samt genusrelaterad förväntningar.

3. Historisk bakgrund av idrottsämnet

Det är av vikt att ta en start i historien för att förstå nutida fenomen. För att få öka förståelsen för ämnet idrott och hälsa så kommer vi att presentera idrottsämnets historia och valda delar ur dagens läroplan och kursplanen för skolämnet idrott och hälsa. Den historiska bakgrunden kommer att beskrivas ur ett genusperspektiv då syftet med uppsatsen också är att undersöka flickors föreställningar av ämnet idrott och hälsa.

3.1 Idrottsämnets historiska karaktär

Annerstedt (1989) skriver att skolans idrottsämne sträcker sig nästan två århundraden tillbaka i tiden och är idag ett av få ämnen som är obligatoriskt från första skolåret till det sista. Annerstedt (1989) hävdar att ämnet ur ett historiskt perspektiv är Sveriges kanske största pedagogiska ´exportartikel´ och syftar då på Per Henrik Lings (1776-1839) gymnastiska idéer.

(9)

5

Lundvall och Mechbach (2003) skriver att Linggymnastiken var ett sätt att träna eller skola den manliga kroppen utifrån en sammanhängande helhet med kroppsövningar. Ling grundade Gymnastiska Centralinstitutet år 1813, nationalism och karaktärsdaning var starkt förknippat med den ursprungliga Linggymnastiken. Gymnastiken hjälpte till att fostra dugliga, starka och målmedvetna unga män. När kroppen skolats allsidigt efter varje enskild persons anlag

bildades en harmonisk enhet och kroppen ansågs då vara lärd.

Annerstedt (1989) hänvisar till en rapport ifrån år 1906 vilken visar att endast 6 % av de 3700 folkskolor som undersöktes bedrev skolgymnastik. Bristande intresse från skolråd,

församlingsmedlemmar och lärare samt dåliga lokaler lades fram som argument för den uteblivna skolgymnastiken. Annerstedt (1989) menar att det dåliga intresset för

skolgymnastiken höll i sig ända fram till första världskriget, flickorna fick vänta till efter andra världskriget innan skolgymnastiken fungerade tillfredsställande även för dem.

Lundvall och Mechbach (2003) skriver att den lingianska hegemonin i skolgymnastiken såg sitt slut efter en tvist med ’idrottsförespråkarna’ gällande huruvida Lings idéer vilade på en veteskaplig grund. ’Idrottsförespråkarna’ hävdade att Linggymnastiken var tråkig, stel, otidsenlig och ovetenskaplig. Carli (1994) skriver att ämnet år 1919 bytte namn i Folkskolan, från att ha kallats enbart gymnastik kom så ämnet att benämnas gymnastik med lek och idrott. Ämnet bytte sedan namn 1980 och kallades då endast idrott, 1994 lades hälsa till och ämnet benämns nu således idrott och hälsa. Hur har då förändringarna sett ut i kursplanerna i inom idrottsämnet ur ett genusperspektiv?

3.2 Läroplaner för idrottsämnet i den moderna skolan

För att få en bättre förståelse för ämnet idrott och hälsa så kommer vi att presentera valda delar ur tre läroplaner för skolämnet idrott och hälsa ur ett genusperspektiv.

3.2.1 Lgr 62

Carli (2004) skriver att det äldre parallellskolsystemet ersattes av den obligatoriska grundskolan i mitten av 1900-talet. Detta för att utbildningen skulle vara likvärdig för alla barn. Samundervisning för flickor och pojkar blev standard i alla ämnen förutom i

gymnastikämnet. Larsson, Fagrell och Redelius (2005) skriver att det i den nya kursplanen 1962 betonades rekreativ kroppsrörelse. Rekommendationen var att flickor och pojkar skulle

(10)

6

bilda skilda grupper efter årskurs fem. För flickorna skulle estetik prioriteras och för pojkar gällde teknisk grundskolning, styrka, spänst och stilkänsla.

3.2.2 Lgr80

Eklund (1999) skriver att nordiska rådet 1972 gav ut ”Könsroller och utbildning” vilken rekommenderade att samundervisning bör praktiseras i alla ämnen. Men redan ett årtionde tidigare hade samundervisning i gymnastik börjat diskuteras. Larsson, Fagrell och Redelius (2005) påpekar att ett av målen i läroplanen för grundskolan (Lgr80) var att ge alla barn en möjlighet att tillfredsställa sitt rörelsebehov samt uppleva rörelseglädje, rekreation och

gemenskap. Dock gavs inga speciella instruktioner angående samundervisning i idrottsämnet. Den enda anvisningen var att pojkar och flickor redan från lågstadiet skall vänjas vid att spela tillsammans i lag.

Eklund (1999) skriver att Skolöverstyrelsen 1981 slår fast i en författningssamling (1981:110) att gemensam undervisning för pojkar och flickor är att eftersträva i grundskolan. Detta för att öka jämställdheten mellan kvinnor och män och för att utjämna könsrollerna.

3.2.3 Lpo94

Eriksson, m.fl (2003) skriver att ämnet bytte namn till idrott och hälsa när den nu gällande läroplanen från 1994 trädde i kraft. De skriver att kunskaper om hälsa och hälsofrämjande både ur ett individ- och samhällsperspektiv skall lyftas fram. Eleverna skall utveckla kunskaper om fysisk, psykisk och social förmåga, det fysiska psykiska och sociala välbefinnandet samt en positiv självbild.

Larsson, Fagrell, och Redelius (2005) tolkar ämnet idrott och hälsa utifrån Lpo94 och menar att det inte enbart räcker med att eleverna tränas fysiskt och är fysiskt aktiva. Eleverna skall även förstå varför det är viktigt att vara fysiskt aktiv och helst utveckla ett intresse för fysisk aktivitet. De anser också att det i Lpo94 fortfarande finns antydningar om flickors och pojkars olikheter:

Undervisningen skall ta hänsyn till elevernas skilda förutsättningar och bidra till jämställdhet genom att beakta de könsskillnader som finns mellan flickor och pojkar när det gäller t.ex. fysisk förmåga, skaderisker, kroppsuppfattning och förutsättningar i övrigt (Larsson, Fagrell & Redelius 2005, s 3).

(11)

7

Larsson, Fagrell och Redelius (2005) skriver vidare att detta dock ströks år 2000 när kursplanen reviderades, troligtvis på grund utav att det stod i motsatts till formuleringar i läroplanens allmänna delar som tydligt påpekar att skolan skall främja kvinnors och mäns lika rättigheter och möjligheter. I läroplanen för det obligatoriska skolväsendet står det att:

Skolan har en viktig uppgift när det gäller att förmedla och hos eleverna förankra de grundläggande värden som vårt samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet,

individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan skall gestalta och förmedla (Lpo94, s 3).

Inom idrottsämnet så uppvisas inte alltid jämställdhet mellan kvinnor och män. Enligt

Eriksson m.fl. (2003) är bollaktiviteter den klart vanligast förekommande aktiviteten i skolan. Det framkommer även i deras undersökning att bollaktiviteter är den undervisningsform som är mest omtyckt av pojkar. Flickor har bäst uppslutning på lektioner med dans och aerobics. Dans kommer dock bara på en sjunde plats bland de aktiviteter som lärare använder sig av i undervisningen. Aktiviteter som är mest populära bland pojkar är alltså de som är vanligast förekommande. Värt att notera är också att dans specifikt finns med i kursplanen, det gör inte bollaktiviteter. Det finns också en stor könsskillnad i deltagandet på lektionerna, pojkar deltar i större utsträckning än vad flickor gör. Idrott och hälsa är också ett av de få ämnen där pojkar statistiskt sett har ett högre betyg än flickor.

För uppsatsens syfte är könsskillnader inom idrottsämnet intressanta att studera. Därför kommer begreppet genus, samt de föreställningar och normer som är bundna till begreppet att presenteras. Eftersom uppsatsen utgår ifrån ett etnicitetsperspektiv så är det även relevant att förklara begreppet etnicitet.

4. Teoretisk bakgrund- genus och etnicitet

Säljö (2000) skriver att kunskap och lärande skapas mellan människor i kommunikativa former. Vårt tänkande och de föreställningar vi har om världen är framvuxna ur och färgade av vår kultur och den omgivning vi befinner oss i. I likhet med Säljö (2000) skriver Lill (2007) att vi människor tack vare idéer, normer och värderingar skapar oss själva och andra. Vidare skriver hon att människors vardag förenklas av olika begrepp och kategoriseringar som gör det möjligt att förstå och agera i relation till varandra. Kön och ursprung är kategorier som ur ett generellt perspektiv berättar vilka vi är och vart vi kommer ifrån. Lill (2007) anser att vi omedvetet har fördomar som medför att våra associationer till exempelvis den kvinnliga

(12)

8

’invandraren’ skiljer sig från bilden av den manliga ’invandraren’. Likaså bemöts och uppfattas kvinnor och män inom samma yrkesgrupp olika. Den manliga sjuksköterskan och den kvinnliga byggarbetaren blir betraktade som avvikande från normen om arbete och kön. Lill (2007) anser att det är sociala positioner som avgör vilka vi blir inför varandra och hur vi uppfattas som kvinnor, män, unga, gamla, ’invandrare’ och ’svenskar’. För att få en bättre bild och förståelse för dessa kategoriseringar kommer vi nu att utifrån uppsatsens syfte att diskutera begreppen genus och etnicitet.

4.1 Genus

Gennerud (2001) beskriver begreppet genus. Genus används enligt henne oftast i

samhällsvetenskaplig forskning då man vill beskriva en rad socialt, kulturellt och historiskt förankrade föreställningar och normer som har med människans kön att göra. Carli (2004) skriver att begreppet genus började användas på 1960-talet av feministiska forskare som ville markera skillnaden på det biologiska och socialt konstruerade könet. Högdin (2007) menar att en individ beroende av könstillhörighet beräknas ha vissa karaktärsdrag eller handlingssätt. Förväntningarna skiljer sig mellan olika etniska och kulturella grupper, i olika miljöer, situationer och i olika samhällsklasser. Gennerud (2001) anser att genusordningen påverkar både stora och små saker i samhället som vilken färg vi har på kläderna, vilka leksaker vi ger till våra barn, politiska värderingar och ekonomiska förutsättningar. Hon anser därför att genusperspektivet är bra att utgå ifrån om man vill studera, beskriva och förstå olika mönster i samhället. Innehållet i dessa könsrelaterade förväntningar och normer är inte givna, utan förändras över tid och ser olika ut i olika sociala och kulturella sammanhang.

Därför menar Gennerud (2001) att ett genusperspektiv snarast kan beskrivas som ett sociokulturellt perspektiv. Angående detta skriver Högdin (2007):

Flickor och pojkar socialiseras under uppväxten in i vad som är lämpligt för respektive kön. Denna socialisation utgör grunden för hur kvinnor och män kommer att behandlas och agera senare i livet (Högdin 2007, s 17f).

Carli (2004) skriver att mannen fortfarande kan ses som norm i västvärldens demokratiserade länder. Pojkar och män har fördelar gentemot kvinnor i samhället och deras prestationer värderas ofta högre i relation till kvinnornas. Gennerud (2001) menar att de gamla patriarkala mönstren till stor del har försvunnit och ersatts med en ´hegemonisk maskulinitet´. Detta uttryck syftar till en viss typ av maskulinitet som förknippas med normer, vilka i många sammanhang är kulturellt dominanta och som hör samman med makt, status och inflytande.

(13)

9

Vi kan konstatera att genusrelaterade förväntningar och normer medför att skillnader uppvisas angående vad som är manligt och kvinnligt. Detta legitimerar sedan att män och kvinnor tilldelas olika uppgifter och positioner i samhället. Hur skall då skolorna ta sig an den problematik som dessa genusrelaterade förväntningar medför? Skolan skall enligt Lpo94 motverka dessa traditionella könsmönster och skall istället aktivt och medvetet främja kvinnor och mäns lika rättigheter och möjligheter. Eleverna skall ges utrymme att pröva och utveckla sin förmåga och intressen oberoende av kön. I kursplanen för idrott och hälsa (Skolverket 2000) står det dessutom att ämnet ger möjligheter att utifrån ett jämställdhetsperspektiv ifrågasätta de utseenderelaterade idealbilder som sprids via olika medier.

4.1.1 Synen på kropp och fysisk aktivitet ur ett genusperspektiv

Synen på kvinnors kroppar har varierat under historien och tar sig hela tiden nya uttryck och symbolvärden. Garret (2004) skriver att unga kvinnor och dess kroppar är speciellt utsatta för medial exponering. Starka förväntningar på hur kvinnor bör se ut påverkar hur unga kvinnor ser på sig själva och hur de uppfattar andra människor. Garret (2004) anser att samhällen och kulturer genomgående i historien har försökt att kontrollera kvinnor och dess kroppar för att avgöra hur de ska bete sig och hur de ska se ut. Dagens kvinnliga ideal är inget undantag. Kvinnor i ’västvärlden’ förväntas att vara smala och ta upp så lite plats som möjligt. Garret (2004) skriver att den manliga dominansen i genusordningen förstärks när kvinnorna och dess identitet förknippas med ett yttre ideal.

Garret (2004) belyser en problematik i att pojkar och flickor redan i tidig ålder möts av olika förväntningar på hur de bör vara fysiskt aktiva. Pojkarna väntas ta för sig, vara kraftfulla och koordinerade så att de lär sig att hantera sin kropp fullt ut. Flickorna uppmuntras i regel inte att delta i lika kraftansträngande aktiviteter som pojkarna. Flickorna får enligt Garret (2004) tidigt lära sig att använda sina kroppar som vackra objekt vilka skall betraktas av andra medan pojkarna förväntas utnyttja sin fysik. Larsson, Fagrell och Redelius (2005) anser att värden och förväntningar som Garret (2004) tar upp angående vad som är manligt och kvinnligt kommer till uttryck i idrottsundervisningen. Valet av undervisningsinnehåll är enligt Larsson, Fagrell och Redelius (2005) ofta inlånade från tävlingsidrotten och bär en maskulin prägel. Skolverket (2004) skriver att pojkar i högre utsträckning är nöjda med sig själva och mår bättre än flickorna av att delta i skolämnet idrott och hälsa. Bland annat så ökar flickornas självförtroende i mindre utsträckning än pojkarnas. Pojkarna får också i större utsträckning en

(14)

10

positiv syn på sin kropp än flickorna genom att delta på idrottslektionerna. Kraven och förväntningarna på flickornas prestationer sänks också i förhållandet till pojkarnas. Larsson, Fagrell och Redelius (2005) menar att det enda sättet att få bukt med de genusrelaterade förväntningar som finns i skolämnet idrott och hälsa är att på ett grundläggande sätt utmana de föreställningar om vilket innehåll, arbetssätt och bedömningsgrunder som är

eftersträvansvärda i ämnet. Först då kan vi skapa ett ämne där kön inte spelar någon roll för synen på idrottande och utvecklandet av en positiv kroppsuppfattning.

4.2 Etnicitet och mångkultur

Synen på kropp och idrottande kan se olika ut i olika kulturer. Vi kommer nu att presentera begreppet etnicitet, då etnicitet är det perspektiv som uppsatsen utgår ifrån. Enligt Lill (2007) så är begreppet etnicitet svårdefinierat men att det står i nära förbindelse till begreppet

identitet och de sociala processer som berör individer och gruppers identitetsskapande. Etnicitet kan beskrivas som en kollektiv identifikation som är skapad genom kulturella, ekonomiska och historiska omständigheter. Etnicitetsbegreppet har skapats för att kategorisera olika grupper av människor. Begreppet ’ras’ har till stor del ersatts av etnicitetsbegreppet för att komma ifrån den biologiska undertonen i rasteorierna som

framförallt innan och under andra världskriget var vanliga. Högdin (2007) skriver att etnicitet och kultur likställs i äldre definitioner av etnicitet. Problemet med den definitionen är att kultur förknippas med en avskiljd grupp samtidigt som etnicitet skapas i mötet mellan människor. Etnicitet eller etnisk tillhörighet blir genom mötet en social konstruktion.

Vidare menar Högdin (2007) att diskriminerande etniska kategoriseringar ofta görs i

samhället, dessa bygger många gånger på den rådande maktstrukturen. Individer särbehandlas negativt på grund utav deras fysiska attribut så som utseende, språk eller namn. Lill (2007) skriver att etnicitetsbegreppet har blivit kritiserat för att tolkningen av begreppet ofta utgår ifrån ett eurocentriskt perspektiv där postkoloniala föreställningar av ’vi’ och dom ’råder’. Det betyder att vi i Europa och i Sverige ofta benämner människor ifrån andra kulturer som ’etniska’ och inte beskriver oss själva som hemmahörande i någon etnisk grupp. För att förtydliga i uppsatsen att infödda svenskar också är etniska så kommer vi att benämna människor som är ifrån Sverige som den etniska majoriteten. Människor som kommer ifrån andra kulturer kommer att benämnas som den etniska minoriteten.

(15)

11

Lill (2007) skriver att begreppet etnicitet i Sverige nästan entydigt kommit att handla om invandrare och den problematik som uppstår när invandrarskapet krockar med det svenska samhället. Hon menar att alla människor mer eller mindre konstrueras genom sociala

processer. Det är genom kommunikation som vi förstår vår omvärld och händelserna omkring oss. Hur kunskapsförmedlingen i samhället ser ut vid en viss tidpunkt är därför avgörande för hur vi uppfattar begrepp som etnicitet, ras och invandrarskap. Lill (2007) anser till exempel att muslimska kvinnor i västerländska samhällen oftast beskrivs som förtryckta trots att det finns annan kunskap om muslimska kvinnors situation. Medias bild av invandrare utgår oftast ifrån negativa föreställningar och det hjälper till att skapa en bild av ’invandraren’. En slöja på en muslimsk kvinna tolkas av några som ett tecken på förtryck från mannen när det för

muslimska kvinnor istället ses som en förstärkning av deras identitet. Föreställningar som dessa kan komma att skapa en grund för konflikter i samhället. Därför är det enligt Lill (2007) viktigt att vi skapar bättre kunskaper om varandras ursprung och kulturer så att ’svenskar’ och ’invandrare’ inte utgår ifrån generella och felaktiga fördomar. Då skolan är en mångkulturell mötesplats anser vi likt Lpo94 att den har en viktig uppgift i att motarbeta dessa fördomar.

4.2.1 Skolan som en mångkulturell mötesplats

Rubinstein-Reich och Tallberg-Broman (2000) skriver att skolan, ända sedan

arbetskraftsinvandringens början på 1970-talet, har uppmärksammat de speciella behov som elever med invandrarbakgrund har. Begreppen mångkulturell och interkulturell diskuterades under början av 1980-talet som synonymer. Interkulturell definierades senare som en process för att nå ökad förståelse och respekt för andra kulturer medan termen mångkulturellt refererar till ett pluralistiskt samhälle och är den term som oftast används idag. Vidare skriver de att begreppet ’mångkulturellt’ tidigare har betecknats som en ’invandrarfråga’, något som vi måste sluta göra om målet är att alla människor skall erkännas och ha samma möjligheter. Lundvall (2006) skriver i sin rapport att det svenska samhället karaktäriseras av en ’svensk’ kultur och ett flertal kulturer som är i minoritet. Samhället kämpar med segregation inom flera viktiga områden, exempelvis inom arbetsmarknaden och inom bostadsområden.

Enligt kursplanen för idrott och hälsa (Skolverket 2000) så utgör fysiska aktiviteter en gemensam nämnare för olika kulturer. Det ger ämnet idrott och hälsa en möjlighet att stärka gemenskapen mellan ungdomar i ett mångkulturellt samhälle. Lundvall (2006) skriver att pojkar med utländsk bakgrund ofta är ivriga att bli duktiga på idrotter eftersom det höjer deras sociala status vilket även kan leda till snabbare integration i skolan. Flickorna har dock inte

(16)

12

samma inställning. Hon hänvisar även till ett flertal internationella studier som visar att flickor som tillhör etniska minoriteter deltar betydligt mindre i idrottsorganisationer än vad flickor födda inom den etniska majoriteten gör. Vad beror detta på? Lundvall (2006) menar att föreställningar om vad som är kvinnligt och manligt varierar i olika kulturer. Samt att invandrare ibland bemöts med rasistiska fördomar, något som skolan skall bekämpa.

Idrottsämnet skall enligt kursplanen (Skolverket 2000) skapa förutsättningar för alla att delta i olika aktiviteter efter sina egna förutsättningar och villkor. Eleverna skall även utveckla gemenskap, samarbetsförmåga, förståelse och respekt för varandra. I Lpo94 så betonas det att skolan är en social och kulturell mötesplats och att främlingsfientlighet skall bemötas och bekämpas genom insatser och diskussioner.

Enligt Högdin (2007) visar studier att ungdomar med utländsk bakgrund generellt sett har en viss tendens att klara skolarbetet sämre än andra elever, det är också en större andel elever med utländsk bakgrund som inte har fullständiga betyg när de slutar grundskolan. Högdin (2007) skriver vidare att det finns förklaringar till de låga studieresultaten bland ungdomar med utländsk bakgrund. Språket pekas ut som en av de vanligaste orsakerna till varför dessa elever inte klarar skolan, forskare menar att det tar mellan fem och åtta år innan man

behärskar ett språk så pass bra att det inte hämmar kunskapsutvecklingen. Men språket förklarar fortfarande inte skillnaderna i praktiska ämnen som till exempel idrott och hälsa. Skolverket (2004) skriver att vissa skillnader i färdigheter går att se mellan elever ifrån etniska minoriteter och etniskt svenska elever. Bland de elever som har båda föräldrarna födda utomlands samt de som själva har invandrat är det fler som uppger att de inte kan simma eller orientera i skog och mark. När det gäller förmågan att dansa gäller det omvända förhållanden. Skolverket (2004) skriver att det inom ämnet idrott och hälsa är marginella skillnader i betyg mellan etniskt svenska elever och elever ifrån etniska minoriteter.

Enligt Högdin (2007) finns en möjlighet att ungdomar med utländsk bakgrund splittras av de olika normer och värderingar som kan finnas mellan hemmet och skolan. Skillnaderna i förväntningar mellan hemmet och skolan tenderar också att vara större för flickor än för pojkar. Detta leder till att en del flickor har hårt dragna riktlinjer från hemmet vad gäller till exempel kläder, fritid och sociala kontakter. I vissa fall krockar det också med grundskolans utbildning då de inte tillåts delta i vissa av skolans obligatoriska inslag så som

sexualundervisning och idrott och hälsa. Hur ser det då ut inom föreningsidrotten? Fungerar idrottsrörelsen som integrerande verksamhet i det svenska samhället? Den frågan ställer sig

(17)

13

Riksidrottsförbundet (RF)(2003) som skrivit rapporten Etnisk mångfald och integration – visar idrotten vägen?

4.2.2 Flickor med utländsk bakgrund inom föreningsidrotten

Riksidrottsförbundet (2002) konstaterar att flickor är sämre representerade i idrottsrörelser än pojkar men ändå i avsevärt större utsträckning än vad man kan hysa farhågor för med tanke på den förda debatten angående flickors idrottsutövande. RF (2002) redovisar vidare en tänkvärd geografisk skillnad bland flickorna, nämligen att desto större avståndet mellan

ursprungslandet och Sverige är desto mindre idrottade flickorna.

RF (2003) skriver att basket och fotboll är de idrotter som lockar flest ungdomar med utländsk bakgrund. I synnerhet så lockas flickor med utländsk bakgrund till basket. Enligt Riksidrottsförbundet beror det på att basket är en lättillgänglig och billig idrott. RF (2003) har genomfört ett antal intervjuer med ungdomar ifrån etniska minoriteter och där framkommer det naturliga i att man väljer basket. Detta för att det är en vanlig aktivitet i de områden där många ungdomar ifrån etniska minoriteter bor. I flera av RF:s (2003) intervjuer framkommer det att basket är mer än en idrott, det är en livsstil, det handlar om hur man klär sig, vilken musik man lyssnar på och vilken attityd man har.

RF (2002) lyfter upp basketförbundet som det förbund som uppenbarligen bäst lyckats

engagera flickor med utländsk bakgrund. RF (2003) skriver att basketen satsar på att rekrytera unga ledare genom att behålla de som vill sluta sin aktiva karriär. Detta har fungerat bra speciellt bland flickorna vilket flera av basketledarna menar påverkar föräldrars inställning till deras döttrars idrottsutövande. De menar att chansen att låta sin dotter spela basket ökar när till exempel grannflickan är ledare. Föräldrarnas acceptans är större för basket för att så många flickor med utländsk bakgrund redan spelar basket. Enligt en intervjuad flicka så ”finns ingen som höjer på ögonbrynen om en flicka med invandrarbakgrund spelar basket”. (Riksidrottsförbundet 2003, s18).

I RF:s (2003) undersökning framkommer åsikter om att idrott kännetecknas av olika

könsrelationer. De ställer sig frågande till hur relationer mellan kön och invandrarskap flätas samman. En intervjuperson framhåller att man kan vara ’tjejcool’ i basket men inte i fotboll på grund utav den maskulinitet som utmärker fotbollen. Basket går att spela på ett kvinnligt sätt.

(18)

14

I Sverige så visar det sig att flickor ifrån etniska minoriteter i hög utsträckning dras till basket. I nästa del ämnar vi att redogöra för hur internationell forskning beskriver idrott, skola och etnicitet.

4.2.3 Internationell forskning om idrott, skola och etnicitet

Harrison Jr. och Belcher (2006) beskriver i en vetenskaplig artikel afroamerikanska elevers situation i USA. De anser att det amerikanska samhället har formats så att identiteten inom minoritetsgrupper är viktig. De anser att afroamerikanska ungdomar väljer att klä sig och agera på ett sätt för att de vill identifiera sig som ’svarta’. För att ytterliggare identifiera sig inom gruppen så menar de att afroamerikanska ungdomar väljer idrotter som uppfattas som ’svarta’ idrotter. Segregationen är enligt Harrison Jr. och Belcher (2006) tydlig i USA. Det är en viktig faktor som påverkar vad som blir normerande inom olika etniska grupper. Det påverkar likaså vilka idrotter ungdomar ifrån de grupperna förväntas att utöva.

Afroamerikaner förväntas att hålla på med idrotter som amerikansk fotboll, basket och friidrott medan euroamerikaner förvändas spela ishockey eller golf. Det är enligt dem mer accepterat att ’vita’ ungdomar provar på ’svartas’ idrotter än tvärtom.

Enligt Harrison Jr. och Belcher (2006) så medför dessa förväntningar att konflikter inom skolidrotten kan uppstå. De menar att afroamerikanska elever tenderar att visa upp ett bristande intresse för aktiviteter på idrottslektionerna som inte ingår i den afroamerikanska stereotypen för fysisk aktivitet. De anser att många idrottslärare inte förstår sig på

problematiken med detta fenomen utan istället kategoriserar många afroamerikanska elever som ointresserade av ämnet. Idrottslärarna inser inte att det istället handlar om en attityd som har formats genom samhällets segregerade uppbyggnad. De anser att lärarutbildningen måste förändras i USA så att förståelsen för etniska minoriteter som till exempel afroamerikaner ökar.

Carrol och Hollinshead (1993) har studerat och skrivit om de problem som kan uppstå mellan muslimska elever och deras idrottslärare i Storbritannien. De menar att idrottsläraren och eleverna ofta kommer ifrån två olika delar i samhället och att deras åsikter ibland kan komma på kollisionskurs vad gäller synen på fysisk aktivitet. Lärarna är enligt dem alldeles för dåligt pålästa i etniska minoriteters kulturella traditioner. Carrol och Hollinshead (1993) skriver att politikerna i England har misslyckats med att integrera de etniska minoriteterna med de

(19)

15

engelska barnen i skolan. Skolan måste också anpassa sig till de etniska minoriteterna och inse att samhället är mångkulturellt. De skriver även att etnicitet inte är den enda faktorn som skall studeras om avsikten är att skildra minoriteter. Genusperspektivet måste också beaktas eftersom kvinnor precis som människor ifrån etniska minoriteter får utstå diskriminering i samhället. De skriver att samhället måste förändras så att alla oavsett etnisk bakgrund har lika stor chans att lyckas. Sedan måste även fördomarna om könens roller ifrågasättas. Lyckas samhället med detta så kan stereotypa bilder förändras och maktrelationerna mellan män och kvinnor, engelsmän och människor ifrån etniska minoriteter jämnas ut.

Benn och Dagkas (2006) har skrivit en artikel om muslimska flickor i England och deras möjligheter och svårigheter med undervisningen i idrott och hälsa. Det brittiska samhället är enligt dem relativt sekulärt med en skola som bygger på kristna värderingar. De skriver att muslimska flickor kan få problem med idrotten i skolan och på fritiden. Synen på kvinnlighet och kvinnans roll ser olika ut i olika kulturer. För muslimska kvinnor kan det bli problem eftersom förväntningarna på etniskt engelska kvinnor ofta ser annorlunda ut jämfört med förväntningarna på en muslimsk kvinna. Carroll och Hollinshead (1993) som även de diskuterar muslimska kvinnors situation i sin artikel och de menar att många flickor har problem i att finna en balans som gör det möjligt för dem att bevara och leva upp till de kulturella samt religiösa förväntningar som finns hemifrån och samtidigt passa in i det brittiska samhället. De menade även att flickorna blev hårdare kontrollerade när de blev betraktade som vuxna inom familjen än när de var barn. Det var först då som en tydlig gräns markerades mellan pojkarna och flickorna.

4.3 Sammanfattning av den teoretiska bakgrunden

Vi väljer här att göra en sammanfattning av den teoretiska bakgrunden för att lyfta upp och förstärka dess innehåll. För läsaren av uppsatsen är det viktigt att förstå vår tolkning av begreppen genus och etnicitet. I forskningen som den teoretiska bakgrunden bygger på framkommer det att båda dessa begrepp är skapade i mötet mellan människor och att de förändras över tid. Gennerud (2001) beskriver begreppet genus. Genus används enligt henne oftast i samhällsvetenskaplig forskning då man vill beskriva en rad socialt, kulturellt och historiskt förankrade föreställningar och normer som har med människans kön att göra. Synen på genus påverkar både stora och små saker i samhället som till exempel vilken färg vi har på kläderna och vilka leksaker vi ger till våra barn. Garret (2004) belyser en problematik i att pojkar och flickor redan i tidig ålder möts av olika förväntningar på hur de bör vara fysiskt

(20)

16

aktiva. Larsson, Fagrell och Redelius (2005) menar att det enda sättet att få bukt med de genusrelaterade förväntningar som finns i skolämnet idrott och hälsa är att på ett

grundläggande sätt utmana de föreställningar om vilket innehåll, arbetssätt och

bedömningsgrunder som är eftersträvansvärda i ämnet. Först då kan vi skapa ett ämne där kön inte spelar någon roll för synen på idrottande och utvecklandet av en positiv

kroppsuppfattning.

Lill (2007) skriver att etnicitet kan beskrivas som en kollektiv identifikation som är skapad genom kulturella, ekonomiska och historiska omständigheter. Etnicitetsbegreppet har skapats för att kategorisera olika grupper av människor. Begreppet har blivit kritiserat för att

tolkningen ofta utgår ifrån ett eurocentriskt perspektiv där föreställningar av ’vi’ och ’dom’ råder. I vår uppsats vill vi förtydliga att alla människor tillhör en etnisk grupp och väljer därför att benämna flickorna födda i Sverige som den etniska majoriteten och flickorna med utländsk bakgrund som etniska minoriteter. Tidigare forskning, både svensk och

internationell, visar att ungdomar ifrån etniska minoriteter och då främst flickor splittras av de olika normer och värderingar som kan finnas mellan hemmet och skolan. Vilket kan göra det svårt för dem att finna en balans som gör det möjligt för dem att leva upp till hemmets kulturella och religiösa förväntningar och samtidigt, till exempel, utöva en idrott på fritiden.

Efter att ha studerat tidigare forskning inom områdena genus och etnicitet kan vi uppfatta skillnader i vilka möjligheter män och kvinnor samt etniska svenskar och människor från etniska minoriteter har. Syftet med den här uppsatsen är att utifrån ett etnicitetsperspektiv studera vilka föreställningar flickor på högstadiet har gällande skolämnet idrott och hälsa, vilket också innebär att uppmärksamma likheter och skillnader som går att identifiera mellan flickor ifrån etniska minoriteter och flickor ifrån den svenska etniska majoriteten. För att uppnå syftet har vi valt att använda oss av en kvalitativ forskningsintervju som vår vetenskapliga metod.

5. Metod

Hansagi och Allebeck (1994) menar att vetenskapligt arbete i stora drag kan förklaras som ett sätt att systematiskt samla kunskap och inordna densamma i någon generell allomfattande vetenskaplig hypotes, för att skildra, begripa, tydliggöra och förutspå processer. De skriver vidare att det inom empirisk, erfarenhetsmässig, forskning som avser fenomen rörande

(21)

17

händelser och företeelser, företrädesvis finns två sätt att samla information på. För det första genom att göra egna iakttagelser och för det andra genom att fråga någon som kan ge

upplysningar antingen skriftligt eller muntligt.

Efter att ha studerat möjligheterna och svårigheterna med olika vetenskapliga metoder så har vi kommit fram till att använda oss av en halvstrukturerad kvalitativ forskningsintervju som vår veteskapliga metod. Vi kommer i nedanstående kapitel förklara och diskutera denna typ av intervju och motivera varför vi valt att använda oss av den.

5.1 Vad innebär kvalitativ forskningsintervju?

Kvale (1997) beskriver på ett gediget sätt den halvstrukturerade, kvalitativa

forskningsintervjun. Den halvstrukturerade kvalitativa intervjun gör det möjligt för oss att studera elevernas syn på det liv de lever och den roll som de anser sig ha i skolan och på idrottslektionerna. Eleverna får själva berätta om sina upplevelser och föreställningar som fysikt aktiva individer och kan ur deras perspektiv klargöra sin livsvärld. Den

halvstrukturerade intervjun ger oss också som forskare en möjlighet att ställa följdfrågor och skapa en dialog med intervjupersonen. Det tror vi ger en bättre bild av elevernas

föreställningar av ämnet och en större förståelse för elevernas livsvärld och förutsättningar än vad andra typer an vetenskapliga metoder skulle ha gjort.

Olsson och Sörensen (2001) skriver likt Kvale (1997) att samtalet är grundläggande för mänskligt samspel. Genom samtalet lär vi känna andra människor och får ta del av andras erfarenheter, känslor och förhoppningar. Kvale (1997) skriver att en kvalitativ

forskningsintervju inte är vilket samtal som helst. Det är ett samtal som bygger på vardagens samtal, men det är professionellt. En intervju är ett samtal som är strukturerat och har ett syfte. Det är forskaren som styr samtalet och de ämnen som diskuteras. Målet med en kvalitativ forskningsintervju är att undersöka den intervjuades livsvärld och få nyanserade skildringar och kvalitativa synpunkter av densamma. Med livsvärld avses den intervjuades interna tillvaro och hur omvärlden upplevs och tolkas. Om uppsatsen avser att undersöka, som i vårat fall skolämnet idrott och hälsa, är det hur intervjupersonen upplever och tolkar

skolämnet idrott och hälsa som är av intresse. Avsikten är således att förklara och förstå hur intervjupersonen upplever de centrala teman som för uppsatsens syfte är viktiga, vilket möjliggör ny att ny kunskap skapas.

(22)

18

Kvale (1997) menar att det i vårt samhälle idag existerar vissa centrala föreställningar om vad vetenskap är. Det är enligt honom en allmän uppfattning att vetenskap skall frambringa kunskap. Intervju har i vetenskapliga sammanhang ibland avfärdats som vetenskaplig forskning. Han menar dock att begreppet vetenskap har många olika definitioner och det är beroende på hur det tolkas som avgör vad som är vetenskap. Kvale (1997) skriver att det inte finns någonting som motiverar eller kategoriserar kvalitativ intervjuforskning som varken vetenskapligt eller ovetenskapligt. Det viktiga är istället att kunskapen är framställd på ett systematiskt sätt.

5.2 Genomförande av intervjuerna

Vår studie genomfördes på en F-9 skola i en stad i Mellansverige. Skolan X har ungefär 450 elever och en stor del av dem kommer ifrån etniska minoriteter. Vi valde att intervjua 10 stycken kvinnliga elever ifrån årskurs 9. Hälften av eleverna var ifrån etniska minoriteter och hälften ifrån den svenska etniska majoriteten. Alla elever var införstådda med att det var helt frivilligt att ställa upp på intervjuerna. Vi skickade även ut brev till elevernas föräldrar (se bilaga 1) där vi informerade om vår undersökning och att ett antal intervjuer skulle

genomföras på skolan. Vi kom i samråd med vår handledare Mikael Quennerstedt kom fram till att ett passivt samtycke av föräldrarna räckte. Det betyder att föräldrarna fick skicka tillbaka brevet, med underskrift, om de inte ville att deras barn skulle delta i undersökningen. Skolans rektor och berörda lärare informerades både skriftligen (se bilaga 2) och muntligen om uppsatsens syfte. Rektorn gav sitt godkände till att intervjuerna fick genomföras.

Intervjuerna genomfördes på dagtid i skolan. Eleverna intervjuades individuellt och varje intervju tog ungefär 20 minuter att genomföra. Vi använde oss av en intervjumall (se bilaga 3) och delade in intervjun i tre teman med ett antal bestämda frågor till varje tema; Tema 1, Bakgrund och familjebild, tema 2, Kvinnligt och manligt samt tema 3, Idrott och hälsa. Eftersom intervjuerna var halvstrukturerade så berodde följdfrågorna mycket på elevernas svar. För att försäkra oss om att intervjuerna höll en genomgående hög kvalitet så utgick vi ifrån Kvales kriterier för en god intervju.

Kvalitetskriterier för en intervju enligt Kvale (1997)

• Omfattningen av spontana, rika, specifika och relevanta svar från den intervjuade • Ju kortare intervjufrågor och längre intervjusvar, desto bättre

• Den grad i vilken intervjuaren följer upp och klargör meningen i de relevanta aspekterna i svaren • Den ideala intervjun tolkas i stor utsträckning under loppet av intervjun

• Intervjuaren försöker verifiera sina tolkningar av intervjupersonens svar under intervjuns förlopp • Intervjun är självkommunicerande – den är en historia i sig som knappast kräver mycket extra

(23)

19

Syftet med frågorna under tema 1, bakgrund och familjebild är avsedda att få en bild av elevens intresse, familjebild och familjemedlemmarnas idrottsintresse. Detta eftersom tidigare forskning visar på att familjemedlemmars intresse också avspeglar sig på eleverna.

Syftet med frågorna under tema 2, kvinnligt och manligt är att eleverna skall få uttala sig om de genusrelaterade förväntningarna som forskning visar finns i samhället. Vi vill veta om eleverna uppfattar dessa förväntningar och i så fall hur det påverkar dem.

Syftet med tema 3, idrott och hälsa är att eleverna skall få ge sin syn på skolämnet idrott och hälsa. Vi är främst intresserade av elevernas upplevelser av ämnet idrott och hälsa. Vi är även intresserade av en självuppfattning angående sina egna prestationer i olika moment som till exempel dans, bollspel och simning etc. Vi vill även att eleverna skall berätta om flickornas respektive pojkarnas agerande på idrotten för att vi skall få en bättre bild av hur

idrottslektionerna ser ut. Lektionernas karaktär anser vi vara en viktig faktor vid analysen av resultaten. Detta för att kunna diskutera flickornas föreställningar av hur idrottslektionerna ser ut i relation till deras övriga åsikter.

5.3 Bearbetning och analys

Vi valde att spela in alla intervjuer på band för att sedan transkribera banden till skrift då detta gav en bättre översikt och underlättade tolkandet av svaren. Eftersom talspråket bland

intervjupersonerna var tydligt så valde vi att omvandla intervjuerna ifrån talspråk till skriftspråk. Kvale (1997) skriver att utskrifter av intervjuer, transkribering, förbereder intervjumaterialet för analys, vilket oftast innebär en överföring från talspråk till skriftspråk. Oftast genom att intervjun är inspelad på band och senare överförd till skrift. Utskrifter är inte kopior av intervjun. Enligt Kvale (1997) så finns det inga objektiva utskrifter eftersom de bearbetas av människor. Tanken med utskriften är även att intervjun skall omvandlas från något levande till en ’fryst’ (och definitiv) text som skall kunna granskas av andra forskare. Vi transkriberade hälften av intervjuerna var. För att stärka reliabiliteten för utskrifterna så kontrollerade vi varandras utskrifter genom att läsa igenom dem samtidigt som vi lyssnade på inspelningarna.

Vid analysen av våra intervjuer sökte vi hitta olika typer av svar som var likartade och som möjligen kunde bilda ett mönster, något som kunde skapa mening och som vi kunde redogöra

(24)

20

för i vårt resultat. Kvale (1997) skriver att man utifrån undersökningens syfte och ämne och på ett grundval av intervjumaterialets karaktär avgör vilka analysmetoder som är lämpliga för intervjuerna. Den vanligaste formen av intervjuanalys är enligt honom ad hoc, att skapa mening. Forskaren kan här fritt välja det angreppssätt som passar och är inte bunden till någon standardmetod. Bakom besluten angående hur intervjuerna skall analyseras ligger vissa

teoretiska förutsättningar. Olika analystekniker används för att besvara olika tematiska frågor. Vid analysen av resultatet utgick vi ifrån ett etnicitetsperspektiv. De frågor som berörde genusrelaterade förväntningar analyserades både ur ett genus och ur ett etnicitetsperspektiv.

5.4 Validitet och reliabilitet

Enligt Kvale (1997) kan begreppet reliabilitet kan förklaras genom forskningsresultatens konsistens och pålitlighet. Reliabilitet är enligt Thurén (2007) undersökningens tillförlitlighet och innebär hur pass korrekt gjord undersökningen är. Validitet är enligt Kvale (1997) en fortlöpande kvalitetskontroll som genomförs under forskningens alla stadier.

Validitetsbegreppet är ifrågasättande och berör arbetets hållbarhet som vetenskaplig text. Att validera en text är att kontrollera den så att en snedvriden tolkning inte uppstår i forskningens resultat.

För att försäkra oss om att vi utförde vår undersökning på ett korrekt sätt och för att göra undersökningen mer pålitlig så genomförde vi en provintervju. Där fick vi en möjlighet att experimentera med våra intervjufrågor och revidera vår intervjuguide. Provintervjun uteslöt många praktiska problem som kunde ha uppstått under de riktiga intervjuerna bland annat så fick vi en möjlighet att testa inspelningsutrustningen. I och med provintervjun stärkte vi undersökningens validitet.

För att försäkra oss om att vi undersökte det vi ville undersöka och därmed stärka validiteten i undersökningen så utgick vi ifrån vårt syfte vid konstruerandet av intervjufrågorna.

5.5 Forskningsetiska övervägande

Kvale (1997) skriver att en intervjuundersökning är ett moraliskt företag och att forskaren bör reflektera över de etiska problem som kan uppstå under en sådan studie. Genom hela

undersökningen måste forskaren tänka på de etiska problem som kan uppstå. Det är viktigt att forskaren informerar undersökningspersonerna om undersökningens generella syfte. Enligt Kvale (1997) så är det alltid mer problematiskt att undersöka och intervjua skolelever då

(25)

21

frågan om tillåtelse inte bara berör intervjuobjektet utan även föräldrar och skola. Vetenskapsrådet skriver:

Samhällets medlemmar har emellertid samtidigt ett berättigat krav på skydd mot otillbörlig insyn t.ex. i sina livsförhållanden. Individer får inte heller utsättas för psykisk eller fysisk skada, förödmjukelse eller kränkning. Detta krav, som här kallas individskyddskravet, är den självklara utgångspunkten för forskningsetiska överväganden ( Vetenskapsrådet 2007, s 5).

Kvale (1997) skriver att det är viktigt att forskaren skyddar undersökningspersonens privatliv genom att förändra namn och andra drag som kan avslöja identiteten. Det är även viktigt att bandinspelningar och utskrifter hanteras på ett sådant sätt att intervjupersonernas

konfidentiellitet kan säkras. Konsekvenserna av att delta i en intervjuundersökning måste klargöras tydligt för intervjupersonen. I det ideala fallet så råder en ömsesidighet och förståelse i vad undersökningsobjekten ger och vad de mottar genom sitt deltagande i undersökningen. För forskarens del så gäller det dels att ta ett etiskt ansvar mot undersökningsobjekten dels mot sin vetenskapliga profession. Forskarens mål är att

frambringa kunskap. Vi har i vår undersökning tänkt på dessa forskningsetiska överväganden och varit noga med hur vi behandlat materialet för att skydda identiteten på

intervjupersonerna och skolan som intervjuerna genomfördes på.

5.6 Metoddiskussion

Vi anser att den här undersökningen är väl planerad och noga förbered ur både vetenskapliga och etiska perspektiv. Det går dock att ifrågasätta undersökningens generaliserbarhet då endast tio personer ingår i den. Det är viktigt att påpeka problematiken med

generaliserbarheten och att för läsaren beakta att de resultat som har framkommer kan vara färgade av ett litet urval. Det faktum att de tio intervjupersonerna går på samma skola och i parallellklasser samt har samma lärare har påverkat resultatet. Problematiken med att endast intervjua elever ifrån samma skola visade sig i att betygsfördelningen mellan

intervjupersonerna ifrån de olika etniska kategoriseringarna var olika.

5.6.1 Att vara två författare

Vi har sedan länge bestämt att vi skulle skriva den här uppsatsen ihop. Ämnesvalet har även det varit bestämt sedan länge då vi båda tycker att det är intressant. Att vara två författare till uppsatsen har fungerat bra. Det som har varit lite problematiskt är att Niclas bor i Uppsala och Mikael i Örebro. Samtidigt har det medfört att vi har varit mer effektiva när vi har arbetat tillsammans. Vi har under arbetets gång haft samma ambitionsnivå vilket har medfört många

(26)

22

timmars telefonkontakt och resor mellan städerna. Fördelen med att skriva ihop är att vi har kunnat diskutera problem som har uppstått. Vi har även kritiskt kunnat granska varandras arbete på ett positivt sätt. Det har varit skönt att ha en vän som har kunnat motivera och inspirera när det har varit tyngre dagar. Vi kan konstatera att arbetet hade blivit mindre bra om det hade skrivits enskilt.

6. Resultat

Det här resultatet bygger på tio halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med flickor som går i år nio på en skola i Mellansverige. Hälften av intervjupersonerna kommer ifrån etniskt svenska hemförhållanden. Dessa intervjupersoner kommer i resultatet benämnas som Es 1-5 (Etniska svenskar). Den andra hälften av intervjupersonerna kommer ifrån etniska minoriteter och kommer att benämnas som Em 1-5 (Etniska minoriteter). För att på bästa sätt kunna bevara intervjupersonernas konfidentiellitet kommer vi efter citat att bara referera till personerna som antingen Es eller Em.

Resultats redovisning är strukturerat för att följa uppsatsens syfte och frågeställningar. Syftet med den här uppsatsen är att utifrån ett etnicitetsperspektiv studera vilka föreställningar flickor på högstadiet har gällande skolämnet idrott och hälsa, vilket också innebär att uppmärksamma likheter och skillnader som går att identifiera mellan flickor ifrån etniska minoriteter och flickor ifrån den svenska etniska majoriteten. Resultatet och analysen är uppdelad i tre teman. Det första temat kommer att behandla elevernas bakgrund,

idrottsintresse och familjesammansättning. Detta för att tidigare forskning pekar på att

elevernas socialisation påverkar deras inställning till idrottsämnet. Det andra temat kommer att behandla flickors bild av genusrelaterade förväntningar. Det tredje temat tar upp flickors

föreställningar av skolämnet idrott och hälsa. Där behandlas lektionernas karaktär och

utformning samt några olika moment inom ramen för idrott och hälsa. Uppsatsen tar sin utgångspunkt i ett etnicitetsperspektiv vilket betyder att varje enskilt tema i rapporten kommer att analyseras ur det perspektivet och sättas i relation till tidigare forskning. Avslutningsvis så kommer vi i en sammanfattning att belysa de viktigaste resultaten som framkommit i

undersökningen.

6.1 Tema 1: Flickornas bakgrund, idrottsintresse och

familjesammansättning

För att ge en bild av eleverna som vi har intervjuat så kommer här en presentation av deras familjesammansättning, kulturella bakgrund och idrottsintresse inom familjen. Detta är viktigt

(27)

23

eftersom vi i uppsatsen utgår ifrån att sociala och kulturella omständigheter är viktiga faktorer för en människas utveckling.

Es 1: Bor med sin mamma, hennes bror har flyttat hemifrån. Hon har ingen kontakt med sin

pappa. Es 1 rider en gång i veckan, hennes mamma brukar åka med henne till stallet varje vecka. Mamman red själv när hon var yngre och Es 1 anser att hon har påverkats av sin mammas intresse för hästar. När hon inte rider så brukar hon ofta promenera och cykla dit hon behöver ta sig. Hon skall snart börja dansa i en dansgrupp. Hon har betyget VG i skolämnet idrott och hälsa.

Es 2: Har en mamma och en bror. Es 2 har aldrig varit med i någon idrottsorganisation men

hon brukar vara ute och promenera någon gång i veckan. Hennes mamma var gymnast när hon var yngre. Hon har betyget G i skolämnet idrott och hälsa.

Es 3: Hon bor med sin mamma, pappa, två systrar och en bror. Es 3 har aldrig deltagit i någon

idrottsorganisation men hon dansar en gång i veckan med några kompisar. Es 3 cyklar mycket. Pappa har spelat fotboll men mamma har aldrig varit intresserad av idrott. Alla tre syskon är aktiva i olika idrottsorganisationer. Hon har betyget G i skolämnet idrott och hälsa.

Es 4: Hon bor med mamma, pappa och två systrar. Hon dansar i en dansklubb en gång i

veckan. Annars så promenerar och cyklar hon ofta. Pappa har spelat hockey och mamma har varit aktiv inom gymnastik. Hennes två systrar är aktiva både inom gymnastik och inom dans. Hon har betyget G i skolämnet idrott och hälsa.

Es 5: Hon bor med sin mamma och tre syskon. Es 5 brukar träna på gym och konditionstränar

ungefär två gånger i veckan. Hennes mamma tränar också mycket på gym. Hennes lillasyster rider och hennes andra syskon tränar på gym. Hon har betyget G i skolämnet idrott och hälsa.

Em 1: Är född i Sverige men hennes föräldrar kommer ursprungligen ifrån Turkiet. Familjen

är syrianer. Hennes familj består av mamma pappa, två systrar och en bror. Em 1 dansar en gång i veckan i en grupp på en fritidsgård. Hon är även ute och promenerar ofta. Hennes pappa har spelat fotboll i Turkiet, men hennes mamma är ointresserad av idrott. Hennes syster spelar innebandy och hennes bror spelar både innebandy och fotboll. Hon har betyget VG i skolämnet idrott och hälsa.

(28)

24

Em 2: Hon kommer ursprungligen ifrån Bosnien. Hon kom hit när hon var två år gammal.

Em 2 bor med sin mamma och sina tre bröder. Hennes pappa bor i Småland. Em 2 har spelat fotboll, det har även en av hennes bröder gjort. Pappa har spelat fotboll förr. När vi frågor om hennes mamma har varit aktiv i någon idrottsorganisation så skrattar Em 2 och säger att hennes mamma inte kan någonting om sport. Hon har betyget VG i skolämnet idrott och hälsa.

Em 3: Kommer ursprungligen ifrån irakiska delen av Kurdistan. Hon bor med sin mamma, en

bror och en syster. Pappan bor i Stockholm. Em 3 dansar en gång i veckan. Tidigare har hon spelat både basket och fotboll men nu lägger hon det mesta av sin tid på skolan. Även Em 3 skrattar när vi frågar henne om hennes mammas idrottsintresse ”hon sitter hemma och latar sig”. Hennes bror boxas och hennes syster spelar fotboll. Hon har VG i skolämnet idrott och hälsa.

Em 4: Hon kommer ursprungligen ifrån Bosnien. Em 4 bor med sin mamma och pappa. Hon

har två vuxna syskon som arbetar. Em 4 är med i en badmintonklubb och tränar badminton tre till fyra gånger i veckan. Hon säger att hennes pappa gillar fotboll och att hennes mamma är ointresserad av idrott. Hennes syskon håller inte på med någon idrott. Hon har G i

skolämnet idrott och hälsa

Em 5: Hon kommer ursprungligen ifrån Somalia. Em 5 är muslim och bär sjal för håret. Hon

bor med sin mamma och syster. Em 5 dansar och spelar basket med sina kompisar på fritiden. Hon har spelat fotboll förr men har liksom sin lillasyster slutat att spela. Hennes mamma är inte idrottsintresserad. Hon har VG i skolämnet idrott och hälsa.

Värt att notera och betrakta när man läser detta resultat är att fyra av flickorna ifrån etniska minoriteter har betyget VG i ämnet idrott och hälsa. Detta jämfört med att endast en tjej ifrån den etniska majoriteten hade VG i ämnet.

6.1.1 Sammanfattande analys av tema 1

Det är viktigt att uppmärksamma uppväxtmiljöns betydelse för valet av idrott. De flickor som är etniskt svenska har i flera fall mammor som har idrottat medan ingen av flickorna ifrån etniska minoriteter uppger att deras mamma någonsin har varit aktiva inom någon

(29)

25

idrottsorganisation. Mammans val av idrott har i flera fall påverkat flickor ifrån den etniska majoriteten och deras val av idrottsaktivitet. Många av flickorna ifrån etniska minoriteter har tidigare varit aktiva inom lagidrotter som basket, fotboll och innebandy men har nu slutat med dessa aktiviteter. Alla fem flickor ifrån etniska minoriteter uppgav även att deras mammor aldrig har varit aktiva inom någon idrottsorganisation och att de är ointresserade av idrott. Bristen på uppmuntran hemifrån uttrycktes aldrig av någon elev som orsak för att sluta spela men som Högdin (2007) skriver i sin avhandling så kan förväntningarna hemifrån påverka möjligheterna för flickor ifrån etniska minoriteter att få utöva en idrott. Skillnaderna i förväntningarna mellan hemmet och skolan tenderar också enligt henne att vara större för flickor än för pojkar. Carroll och Hollinshead (1993) menade att flickorna ifrån etniska minoriteter framförallt blev hårdare kontrollerade när de blev betraktade som vuxna inom familjen än när de var barn. Det var först då som en tydlig gräns markerades mellan pojkarna och flickorna.

6.2 Tema 2: Flickors föreställningar av genusrelaterade

förväntningar

Under detta tema kommer vi att presentera elevernas syn på genusrelaterade förväntningar och hur de påverkar dem. Vi har delat in de genusrelaterade förväntningarna i tre delar, Vad är typiskt kvinnligt och manligt, Flickornas upplevda förväntningar ifrån andra pojkar och flickor. Flickornas föreställningar angående medias bild av kvinnligt och manligt. Sedan följer en fjärde del som diskuterar hur flickorna påverkas av genusrelaterade förväntningar. Avslutningsvis så följer en sammanfattande analys av temat.

Vad är typiskt kvinnligt och manligt:

Fyra av flickorna som är etniskt svenska och tre av flickorna som är ifrån etniska minoriteter förknippar sin bild av vad som är kvinnligt med det yttre utseendet. En intervjuperson från gruppen etniska svenskar uttryckte sig såhär angående vad som är typiskt kvinnligt.

Det är att klä sig bra, att se bra ut och att vara smal. En kvinna skall vara trevlig. Flickor är ofta lite blyga och inte så framåt. (Es)

Hennes åsikter stämmer väl överens med sju av de intervjuade flickornas föreställningar. En Etniskt svensk elev svarade att det var kvinnligt att ha barn.

(30)

26

På frågan om vad som var typiskt manligt så svarade fyra av de etniskt svenska flickorna att det var att hålla på med sport och fysisk aktivitet. En etniskt svensk elev sa lite ironiskt att det var typiskt för pojkar att de skulle vara störst, bäst och starkast. Hon tyckte även att pojkar kunde vara lite jobbiga. Bland flickorna ifrån etniska minoriteter så var åsikterna ifrån fyra av dem att pojkarna försökte vara coola och att de hade en kaxigare attityd än flickorna. En Em elev ansåg även att pojkarna är hårdare än flickorna.

Intervjupersonernas upplevda förväntningar ifrån andra flickor och pojkar:

På frågan om vilka förväntningar pojkar i deras ålder har på flickor svarade alla fem flickor ifrån den etniska majoriteten att pojkarna förväntar sig att flickorna skall se bra ut. En typisk åsikt ifrån Es gruppen är att mycket kretsar kring hur man ser ut. En Es flicka säger att utseendet är viktigt för många för att ingen vill vara tillsammans med någon som är ful.

Bland intervjupersonerna ifrån etniska minoriteter så var det tre av dem som ansåg att flickornas utseende var viktigt för pojkarna. Det framkom även åsikter som visade på att pojkarna förväntade sig att flickorna skulle göra som de ville och att flickorna helst inte skulle spela svåra eller vara kaxiga. Två av eleverna ifrån etniska minoriteter och en elev som är etniskt svensk trodde att pojkarna ville att flickorna skulle vara snälla.

På frågan om vilka förväntningar flickor i deras ålder har på andra flickor så svarade tre av intervjupersonerna ifrån den etniska majoriteten att de förväntades av andra flickor att de inte ska sticka ut ur mängden. Två av eleverna från den etniska majoriteten förväntar sig att andra flickor ska vara snälla.

Bland flickorna ifrån den etniska minoriteten så var bilden i stort sett den samma som hos de etniskt svenska eleverna. Tre av flickorna ifrån den etniska minoriteten tycker att flickor är falska mot varandra och att det snackar mycket skit bakom varandras ryggar. Speciellt snackas det skit om någon sticker ut ur mängden. En elev från den etniska minoriteten

uttalade sig så här angående vilka förväntningar hon uppfattar att flickor i hennes ålder har på andra flickor:

Em: Vi flickor dömer andra flickor innan vi känner dem, så är inte pojkarna, de pratar om problemen direkt. Så är det i alla fall här på skolan.

Figur

Updating...

Referenser

Updating...

Relaterade ämnen :