Hur ofta bör småhus sotas? : En samhällsekonomisk analys av ändrade sotningsfrister

ÖREBRO UNIVERSITET Handelshögskolan

Nationalekonomi

Masteruppsats i nationalekonomi, 30hp Handledare: Lars Hultkrantz

Examinator: Patrik Karpaty Vårterminen 2013

Hur ofta bör småhus sotas?

En samhällsekonomisk analys av ändrade sotningsfrister

I

ABSTRACT

Sweden recently changed the national regulation of chimney sweeping. This study has two purposes. The first purpose is to evaluate the effect of this reform to see if the new regulation has led to an effect in terms of increased chimney fires in single-family houses and for the wood-burning and oil-burning stoves, respectively. The second purpose is an updating of a previous study (Mattsson 1994) of analysis of society´s benefits and costs of different alternative sweeping frequencies for wood-burning and oil-burning stoves. This study also has a secondary purpose to examine the extent to which the local sweeping rules vary with climate conditions.

Mattsson, based on his results, proposed that the sweeping requirements for oil-burning stoves should be reduced from twice a year to once every second year and for wood-burning stoves the sweeping should be reduced from four times to once each year. Recommendation for oil-burning stoves was implemented in the new regulation from 2003. The results from the statistical analysis show that the differences between the various municipalities sweeping frequencies cannot be explained by differences in climate conditions, i.e. municipalities don´t have perfectly adapted the sweeping frequencies with temperature. The results even show that the reform of year 2003 has led to fewer chimney fires.

Results from the cost-benefit analysis show that for oil-burning stoves, a cut from a sweeping every two years to a sweeping every three years is socially efficient if the value of the environmental factor is below 60 kronor per stove and year. For wood- burning stoves, a cut from 3-5 times to once each year would be efficient if the value of the environmental factor is below 1290 kronor per stove and year.

SAMMANFATTNING

Sotningsfristerna har nyligen ändrats i Sverige. Den här studien har två syften. Det första syftet är att utvärdera denna reform för att se om liberaliseringen av fristreglerna har lett till en effekt i form av ökade sotbränder. Andra syftet är att uppdatera en tidigare studie (Mattsson 1994) av analyser av samhällsekonomiska fördelar och nackdelar av alternativa sotningsfrekvenser för oljepannor och vedpannor. Studien har även ett bisyfte att undersöka i

II vilken utsträckning de kommunala bestämmelserna för sotningsfrister varierar med klimatförhållandena.

Baserad på sina resultat rekommenderade Mattsson en sänkning av bestämmelserna för antalet sotningar för oljeeldade pannor från två sotningar per år till en sotning vartannat år och för vedpannor en sänkning från fyra sotningar per år till en sotning per år. Hans förslag för oljepannor genomfördes i de nya bestämmelserna år 2003 men för vedpannor rekommenderas än idagmellan tre och fem sotningar årligen.

Resultatet av den statistiska analysen visar bland annat att skillnaderna mellan olika kommuners sotningsfrister inte kan förklaras med skillnader på klimatförhållanden, dvs. att kommunerna inte har anpassat fristerna till skillnader mellan kommunerna när det gäller eldningsbehovet, mätt som genomsnittlig vintertemperatur. Dessutom visar resultaten av effektanalysen att medelvärdet för antalet sotbränder har minskat i genomsnitt efter reformen. Resultatet för kostnadsnyttoanalysen visar att sotningsfrister för oljepannor bör sänkas från en sotning vartannat år till en sotning vart tredje år om miljöeffekterna understiger 60 kronor per panna och år. Sotningsfrister för vedpannor bör sänkas till en sotning per år om miljöeffekterna understiger 1160 kronor per panna och år.

III

FÖRORD

Först och främst vill jag tacka min handledare på Örebro Universitet, professor Lars Hultkrantz. Jag är mycket tacksam för den extra omsorg och stöd jag fått från honom under arbetets gång.

Jag vill även rikta ett stort tack till följande personer:

Patrik Karpaty, Örebro Universitet

Björn Sund, Karlstads Universitet/Myndigheten för Samhällsskydd Håkan Sten, Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap Per Molin, Stf Räddningschef. Räddningstjänsten Bergslagen

Björn Johansson, Brandingenjör. Räddningstjänsten Karlstadsregionen Elisabeth Lång, doktorand i nationalekonomi, Linköpings Universitet Rikard Bergström, Svensk Försäkring

Henrik Jaldell, Karlstads Universitet/Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap

Ida Ernestson Örebro Universitet Vårterminen 2013

IV

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

3.2 BRAND OCH SOTBRAND... 12

3.3 SOTNINGSKYLDIGHETER ... 12 3.4 SOTNINGSBESTÄMMELSER ... 13 4. Teori ... 14 4.1 INLEDNING ... 14 4.2 NORMATIV vs DESKRIPTIV ... 15 4.3 VÄLFÄRDSTEORI ... 15

4.3.1 EFFEKTIVITET OCH RÄTTVISA ... 15

4.4 KOSTNADSNYTTOANALYS ... 16

4.5 SAMHÄLLS OCH BESLUTSFATTAREKONOMI ... 17

4.5.1 SKÄL TILL OLIKHETER MELLAN SAMHÄLLS OCH BESLUTSFATTAREKONOMI ... 17

4.5.2 PRINCIPAL/AGENT-TEORIN ... 18

5. DATA OCH EMPIRISK METOD ... 21

5.1 DATA ... 21

5.2 HUR VÄRMER VI VÅRA HUS? ... 21

5.3 SOTBRÄNDERS VARAKTIGHET ... 24

5.3.1 UTVECKLING AV SOTBRÄNDER ÖVER TIDEN I SVERIGE ... 25

5.3.2 EFFEKTEN AV ÄNDRADE SOTNINGSFRISTER PÅ SOTBRÄNDER ... 25

5.4 VAL AV EMPIRISK METOD ... 27

5.4.1 OLS-MODELL ... 27

5.4.2 POISSON-MODELL ... 29

5.4.3 NEGATIV BINOMIAL-MODELL ... 30

6. EMPIRISKT RESULTAT ... 32

6.1 EFFEKTEN AV NYA SOTNINGSFRISTER PÅ FÖREKOMSTEN AV SOTBRÄNDER ... 32

6.2 EFFEKTEN AV REFORMEN I FORM AV ÖKADE SOTBRÄNDER ... 34

V 7.1 INLEDNING ... 37 7.2 RESULTAT ... 37 7.3 KÄNSLIGHETSANALYS AV CBA-RESULTATEN ... 39 8. DISKUSSION ... 41 8.1 INLEDNING ... 41

8.2 JÄMFÖRELSE MED TIDIGARE STUDIER ... 42

8.3 KRITIK ... 42

8.4 FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING ... 43

9. SLUTSATSER ... 44

REFERENSER ... 45

6

1. INLEDNING

1.1 INTRODUKTION

Sotbrand som uppkommer när sot i skorstenen tar eld, är den vanligaste brandorsaken i bostäder (MSB 2013a). Risken för detta påverkas av en rad faktorer, inklusive hur ofta sotning sker. Trots att husägaren själv har ett starkt intresse av att förhindra brand är sotningsfrekvensen reglerad. Men sotningen är förenad med inte obetydliga kostnader och det är inte självklart att en ökad sotningsfrekvens på marginalen har så stor betydelse. Frågan är därför om sotningen är överreglerad. En nyttokostnadsanalys som utfördes på 1990-talet (Mattsson 1994) tydde på att så var fallet och 2004 luckrades lagstiftningen upp. I denna uppsats följer jag upp denna förändring genom att dels uppdatera nyttokostnadsanalysen, dels undersöka om liberaliseringen har lett till att sotbränderna har ökat.

Huvuddelen (88 procent) av sotbränderna uppstår i vedeldade pannor (MSB 2013b). Antalet bränder varierar mycket mellan olika kommuner, vilket till stor del anses bero på klimatskillnader och bebyggelsestruktur. Antalet varierar även från år till år vilket också kan bero på vädervariation, särskilt om eldningsbehovet är stort på grund av en kall vinter.

Från 2004 gäller lagen om skydd mot olyckor (2003:778)   som   ”syftar till att i hela landet bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö, ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor”.  Lagen följdes 2005 av nya sotningsbestämmelser från Räddningsverket (SRVFS 2005:9) som innebar att kravet på småhusägare när det gällde antalet sotningar ändrades från två per år till en vartannat år för oljepannor och från fyra till mellan tre och fem per år, beroende på klimatförhållandet, för vedpannor.1 Det är ägaren till fastigheten som bär ansvaret för rengörning. För vedpannor lades ansvaret att bestämma sotningsfrekvenser på den enskilda kommunen. Det har dock inte gjorts någon undersökning av hur kommunerna tillämpar denna frihet, vilket därför är något som jag särskilt kommer att undersöka här.

Den nyttokostnadsanalys som utfördes av Mattsson 1994 tydde på att sotningsfristerna borde sättas ned till en gång vartannat år för oljepannor och en gång per år för vedpannor. Ändringen av sotningsbestämmelserna gick alltså inte lika långt som detta.

1_{Tre sotningar per år om årsmedeltemperatur är cirka 5°C eller högre. Fyra sotningar per år om} årsmedeltemperatur är cirka 1°C men understiger 5 °C och fem gånger om temperaturen är cirka 1°C eller lägre.

7 Syftet med denna studie är dels att undersöka om denna reform ledde till att antalet sotbränder ökade, dels att göra en uppdaterad kostnadsnyttoanalys för frekvensen av sotning. Som redan nämnts är även ett bisyfte att undersöka i vilken utsträckning de kommunala bestämmelserna för sotningsfrister varierar med klimatförhållandena.

Effektanalysen görs med en regressionsmodell på paneldata för antalet sotbränder i tolv län under åren 1998-2011. Med hjälp av denna utvärderar jag om liberaliseringen av fristreglerna påverkat sotbränder. Det görs även en effektanalys med regressionsmodell på paneldata för antalet sotbränder i 208 kommuner.2 Denna analys görs för att undersöka hur antalet sotbränder påverkas av fristerna och temperaturförhållanden.

Effektanalyser estimeras genom att skatta negativa binomiala regressioner. Negativ binomial regression är särskilt användbar för diskreta data över ett positivt intervall när stickprovets varians överstiger medelvärdet.

Kostnadsnyttoanalysen görs i princip som i Mattsson (1994). En orsak till att jag har valt att göra om kostnadsnyttoanalysen av frekvensen för sotning är att Mattsson genomförde analysen under vissa antaganden som han ifrågasattes för och som innebar viss osäkerhet i resultaten.  Exempel  på  detta  är  att  han  skattade  ”ängslan  och  oro”  för  familjer  som  drabbades   av sotbrand och kostnader för kringboende i sina beräkningar vilket jag har valt att inte inkludera i mina beräkningar. En annan orsak är att det har gått tjugo år och det därför finns behov av en aktualisering. Möjligtvis kan det i andra delar av världen finnas liknande analyser men på grund av tidsbrist och nyttan av slutresultatet har jag koncentrerat mig till svenska förhållandet. Jag anser att denna analys är viktig för det svenska brandförsvaret då ingen annan studie har gjorts hittills med fokus på samhällsekonomiska kostnader och nyttor vid ändrade sotningsfrister.

Data som används för effektanalysen består av paneldata och omfattar tolv län i Sverige under perioden 1998-2011. Data har insamlats både genom telefonintervjuer med olika skorstensfejarmästare i de 208 kommuner som ingår i undersökningen samt besök på kommunernas hemsidor. I övrigt har data använts som insamlats från statistik framställd av MSB, SMHI, Svensk Försäkring, Räddningstjänsten Karlstadsregionen samt Bergslagens Räddningstjänst. Urval av variabler när det gäller kostnadsnyttoanalysen följer Mattsson (1994). Uppsatsen är begränsad till sotbränder i oljeeldade respektive vedeldade pannor i

8 småhus. Hänsyn tas inte till sotning av pelletspannor och imkanaler på grund av att få bränder inträffar i dessa anordningar och att det är svårt att mäta effekten av ändrade frister.

Resultatet av den statistiska analysen visar bland annat att skillnaderna mellan olika kommuners sotningsfrister inte kan förklaras med skillnader på klimatförhållanden, när vi mäter dessa som genomsnittstemperatur under vintermånaderna. Jag finner vidare att, efter kontroll för skillnaderna i vintertemperatur och antal pannor mellan åren, det inte har skett någon ökning av antalet sotbränder efter att de nya bestämmelserna trädde i kraft. Tvärtom har antalet sotbränder minskat, vilket kanske beror på förbättrade eldstäder och ökat säkerhetstänkande. Resultatet av kostnadsnyttoanalysen visar i linje med Mattsons tidigare resultat att om man inte tar hänsyn till miljöeffekterna så är ytterligare förlängningar av sotningsfristerna samhällsekonomiskt motiverad för både oljeeldade och vedeldade pannor i småhus. För vedpannor skulle en förlängning till en gång per år ge en samhällsekonomisk besparing på 1100 kronor per år och panna, vilket motsvarar drygt 200 miljoner kronor för hela landet. Det innebär att miljövinsterna av nuvarande bestämmelser bör överstiga detta belopp för att de nuvarande kraven ska vara samhällsekonomiskt befogade. Kostnaden för sotningen bärs främst av småhusägarna.

Uppsatsen disponeras härefter på följande sätt. Kapitel 2 redovisar tidigare studier. En deskriptiv bakgrund ges i kapitel 3 som bland annat redovisar sotningsskyldigheter och sotningsbestämmelser. I kapitel 4 redogörs för de ekonomiska teorier som utgör utgångspunkten för studien. Data och val av empirisk metod presenteras i kapitel 5 . Kapitel 6 redovisar resultaten av den empiriska analysen. Resultaten av kostnadsnyttoanalysen och känslighetsanalysen ges i kapitel 7 följd av diskussion i kapitel 8. Tillsist ges en slutsats i kapitel 9.

9

2. TIDIGARE STUDIER

Så vitt jag vet finns det inte många studier som analyserar samhällsekonomiska kostnader och nyttor för frekvensen av sotningar i Sverige. En är dock Mattsson (1994) som analyserar kostnader  och  nyttor  vid  ändrade  sotningsfrister.  Arbetet  är  presenterat  i  rapporten  ”Hur  ofta   bör  småhusen  sotas?”.    Analysen  är  begränsad  till  ved  respektive  oljepannor i småhus. Enligt de gamla sotningsbestämmelserna sotades oljeeldade pannor två gånger per år och vedeldade pannor sotades fyra gånger per år. Utifrån sina beräkningar rekommenderade Mattsson att en förlängning av sotningsfristerna borde göras för både olje- och vedeldade pannor i småhus. Tio år senare (2004) gjorde han en uppdatering av rapporten för att se hur läget för sotning såg ut. Uppdateringen har gjorts med hänsyn till förändringarna som har skett sedan beräkningarna 1994. Förändringarna gäller priser, teknik, effekter och sotningsfrister. I uppdateringsrapporten har Mattsson några synpunkter. Den första är att sotningsfrister för oljeeldade pannor som han rekommenderade år 1994 har genomförts i de nya sotningsbestämmelserna medan sotningsfrister för vedeldade pannor är tre till fem gånger per år mot en gång per år som han föreslog då. Det andra är att en utredning gällande kostnader och fördelar av brandskyddskontroll ska göras och till sist fastslår han att brandskyddskontroll bör utföras i samband med sotning för att reducera kostnaderna.

Folke Peterson beskriver sotningens brandförebyggande effekt i tre rapporter (1988-1989); Sotbildning vid vedeldning, Behovsprövad sotning och brandskydd för imkanaler. Nedan kommer en genomgång av de två första som är relevanta i den där studien.

I  rapporten  ”Sotbildning  vid  vedeldning”  (1989)  konstaterar  Peterson  att  vedsot  antänds  vid   låg temperatur om sotet är uppblandad med tjära. Han påstår att tillförsel av förbränningsluft, vedens kvalitet, eldens temperatur samt husägaren kunskap har stor betydelse för förbränningsresultatet. Han fastslår att det finns ett samband mellan ökade antal sotbränder och misskött sotning.

I rapporten   ”Behovsprövad   sotning” (1988) konstaterar Peterson att det finns ett klart samband mellan antalet sotbränder och förlängd sotningsfrist. Sotbränder förekommer mest i områden där man eldar med fasta bränslen. Eldens omfattning är beroende av mängden avsatt sot och tjära i rökkanalerna vilket innebär att risken för stora brandskador ökar om sotningen eftersättes. En annan slutsats han drar är att antalet sotbränder kan minimeras med 50 procent om brandskyddskontrollen sker i samband med sotning.

10 Det har skett många förändringar sedan beräkningarna 1994-1998 gjordes. Förändringarna gäller till exempel kostnader för sotbrand, avgifter för sotning, teknik, teknologi etc. Dessutom framkommer nya fakta som kan motivera ändrade rutiner som i sin tur sänker omkostnader. En förändring som har gjorts de senaste åren är att en del vedpannor numera har en ackumulatortank vilket gör att man inte behöver elda så ofta och ändå får en jämnare inomhustemperatur och dessutom minskar risken av sotbrand.

Det visar sig faktiskt att de kostnadsnyttoanalyser som gjordes i mitten av 90-talet håller måttet än idag vad avser slutsatser om lönsamhet påstår Frödin i ett inlägg i Mattssons rapport (2004). De förändringar som har skett och gett större lönsamhet beror ofta på att kostnaderna har sjunkit. Det finns dock vissa brister med Mattssons studie gällande sotning. En brist som jag har nämnt tidigare är att han genomförde sin analys under vissa antaganden som innebar viss osäkerhet i resultaten. Idag finns en hel del underlag för sotning och sotbränder men statistik vad gäller sotbränder som lett till försäkringsärende är svårt att hitta. Detta borde kunna bli bättre eftersom samhället kontinuerligt efterfrågar aktuella analyser för att förbättra och öka säkerheten.

11

3. DESKRIPTIV BAKGRUND

3.1 INLEDNING

Sotbrand är en allvarlig typ av brand som uppkommer när sot i skorstenen tar eld. En stor del av alla bränder i bostäder inträffar i eldstäder och skorstenar vilket kan minskas med regelbunden sotning. Vid sotning tas brandfarliga beläggningar bort för att risk för brand ska reduceras. Dessutom rengörs alla rökkanaler noga så att alla ytor blir rena från brännbara sotbeläggningar. Numera har fastighetsägaren själv ansvar för rengöring av imkanaler och köksfläktens anslutning till skorsten och ventilationssystem.

Det finns några viktiga skäl till sotning. Ett skäl att sota är driftsekonomin. Uppvärmningen blir ineffektiv om sotet stannar i anläggningen där den ger en värmeisolerande effekt. Andra skäl är miljön. För mycket sot i en värmepanna orsakar att den släpper ut oförbrända kväveoxider och sotpartiklar. Ett tredje skäl är att förebygga sotbränder och påverka varaktigheten av en sotbrand (Mattsson 1994).

Sotbrand kan uppstå av olika orsaker, en orsak är att sotet i skorstenen antänds av förbränningsgaser. En annan orsak är självantändning av sotet. Vid oljeeldning kan oförbränd olja avsättas i sotet vilket kan antändas vid lägre temperatur. Vedeldning avsätter en blandning av sot, aska och tjära. Sotbrand vid vedeldade anläggningar är vanligast. Vid sotbrand sväller tjäravsättningar och sot upp till 20 gånger sin volym. Skorstenen kan då bli igentäppt och förbränningsgaser går in i byggnaden. Det blir en intensiv hetta som kan spräcka skorstenen och elden sprider sig. All eldning som sker i småhus med fasta bränslen innebär alltid en risk för brukaren men eftersom samhället ställer upp med kvalificerad personal både vid sotning och vid eventuella bränder så fortsätter eldning med fasta bränslen. Detta är en mysfaktor men också en ekonomisk fråga. Det är mycket vanligt i Sverige att elda med biobränslen. Ökningen av vedeldning de senaste åren beror inte bara på traditionen utan även på den statliga bidraget som ges för att stimulera biobränsleeldning. Orsaken är att försöka minska användandet av fossila bränslen som bidrar till växthuseffekten. Vedeldning är mest vanligt på landsbygden där folk ofta äger egna skogar och då blir fasta bränslen billigare än att köpa el.

12 3.2 BRAND OCH SOTBRAND

Över hälften av alla bränder inträffar i bostäder I begreppet bostäder ingår villa, radhus, flerbostadshus och fritidshus. Cirka 90 procent av räddningsinsatserna vid brand sker till villor och flerbostadshus (MSB 2013b). Brandorsaken är olika för småhus och flerbostadshus. Den främsta orsaken till brand i flerbostadshus är glömd spis medan småhus är mest drabbade av sotbränder. Sotbrand uppstår när sotet i skorstenen antänds av förbränningsgaserna. Sot kan även antändas av sig själv. Sotbränder kan inträffa vid såväl ved- som oljeeldning. Dock är förekomsten av dem mycket mer vanlig vid vedeldning än vid oljeeldning vilket kan bero på att blanksot lättare kan bildas i skorstenen vid vedeldning.

I följande avsnitt ges en översikt över sotningsskyldigheter och nya bestämmelser för sotningsfrister.

3.3 SOTNINGSKYLDIGHETER

Sotning är reglerad av skäl som diskuteras närmare i kapitel 4. Den 1 januari 2004 trädde lagen om skydd mot olyckor i kraft och samtidigt upphörde den tidigare räddningstjänstlagen. Den nya lagstiftningen innebär vissa förändringar inom sotningsområdet som påverkar såväl kommuner som privata företag. I lagen anges att kommunen i brandförebyggande syfte fortfarande är ansvarig för att sotning och brandskyddskontroll utförs. Tidigare gjordes rengöring och enklare brandskyddskontroll samtidigt. Numera är sotningsverksamheten uppdelat i sotning och brandskyddskontroll.

Brandskyddskontroll sker regelbundet i bostäder. Behörig kontrollant från kommuner utför kontrollen och meddelar husägaren resultatet. Syftet med brandskyddskontroll är att i tid upptäcka brister som kan orsaka brand. Kontrollintervall är två, fyra eller åtta år beroende på vilken typ av anläggning det gäller. Kontroller av anläggningen görs för att upptäcka faktorer som kan påverka brandskyddet. Dessa faktorer är:

 Drift och skötsel

 Tryckförhållanden och täthet  Temperaturförhållanden  Skador och förändringar  Sotbildning och beläggningar

13 Efter lagändringen år 2003 finns möjlighet för småhusägaren att sota själv eller anlita någon annan. Enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) får kommunen godkänna att en fastighetsägare sotar sin egen anordning om det kan göras på ett från brandskyddssynpunkt ofelbart sätt. Detta betyder att kommunen bara får tillåta sådan sotning om den enskilde visar att det görs på ett tillförlitligt sätt. Godkänner inte kommunen en ansökan om att få sota själv så kan beslutet överklagas till länsstyrelse och allmän förvaltningsdomstol. Denna prövning får då avgöra om kommunen haft rätt att neka den enskilde att sota själv.

3.4 SOTNINGSBESTÄMMELSER

Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) är den viktigaste lagen när det gäller brandskyddsarbete. I 3 kapitel § 1-6 finns bestämmelser om förebyggande åtgärder mot brand. Det finns föreskrifter för kommuner om hur de ska förebygga bränder och skador till följd av bränder. Enligt dessa paragrafer är kommunen ansvarig för att sotning ska utföras regelbundet. Kommunen ska även se till att brandskyddskontroll sker regelbundet.

Enligt föreskrifter och allmänna råd (SRVFS 2005:9) gäller följande sotningsfrister i småhus där hänsyns tas till årsmedeltemperaturen i gällande område:

1. Konventionella fastbränsle-(ved-) eldade pannor 3-5 gånger om året.

2. Fastbränsleeldade pannor med keramisk inklädnad och ackumulatortank 2-3 gånger per år.

3. Fastbränsleeldade anläggningar där eldningen sker med träpellets eller motsvarande bränsle 1-2 gånger per år.

4. Flytande bränsle i form av lätt eldningsolja och med en panneffekt på < 60 kW 1gång per två år(MSB, 2013c)

14

4. Teori

4.1 INLEDNING

Bränder som soteld kan uppstå av skäl som ofta kan förebyggas med olika insatser (förebyggande insatser). Dessa kan gälla val av värmesystem, husets och värmesystemets konstruktion, inspektioner och skötsel inklusive sotning. När väl brand uppstår kan skadorna minskas med andra typer av insatser (skademinskande insatser) i form av husägarens egen brandsläckning, insatser av räddningstjänsten etc. Den finansiella konsekvensen av en brand för husägaren beror dessutom på vilket försäkringsskydd hon har och kanske även på förutsättningarna att få hjälp från socialförsäkringssystemet. Insatserna i förebyggande respektive skademinskande insatser, liksom försäkringsskyddet, är resultat av beslut som tas av husägaren, räddningstjänsten, kommunen, försäkringsbolaget samt staten. Dessa kan ses i matrisen nedan.

Aktörsmatris

Husägare Räddningstjänst Kommun Försäkringsbolag Stat

Förebyggande insatser X X X X

Skademinskande

insatser X X

Försäkringsskydd X X

Dessa beslut är beslut under osäkerhet och risk och de kan även i vissa fall ses som investeringsbeslut där konsekvenser av ett visst agerande nu uppstår långt senare. Det här kapitlet har tre huvudsyften. Det första syftet är en genomgång av normativ och deskriptiv beslutsteori för att förstå hur beslutsfattare gå till väga när de fattar beslut  och  hur  de  ”borde”   fatta beslut. Andra syftet är att förstå varför det skulle kunna uppstå ett marknadsmisslyckande när det gäller sotning, dvs. varför det från statens eller kommunens sida skulle finnas behov av att reglera hur ofta husägarna beställer sotning. Sådana eventuella marknadsmisslyckanden kan sedan avvägas mot risker och kostnader för politiskt misslyckande, t.ex. om regleringen innebär att husägarna tvingas på grund av en trubbig reglering att sota mer ofta än vad som egentligen skulle behövas i det enskilda fallet. Det tredje syftet är att göra en genomgång av den normativa välfärdsteorin, som är grunden för den kostnadsnyttoanalys som görs i denna uppsats, med syfte att ge de politiska beslutsfattarna underlag för att utforma en eventuell reglering av sotning.

15 4.2 NORMATIV vs DESKRIPTIV

En grundläggande skillnad kan göras mellan normativa och deskriptiva beslutsteorier. Deskriptiva teorier syftar till att förstå varför människor fattar vissa ekonomiska beslut och hur de faktiskt fattar beslut. Ett exempel är en modell som visar hur människor fattar beslut när det gäller sotning eller investeringar om brandsäkerhet. Ett antagande som ofta görs när det gäller beslutfattande är att människor känner konsekvenserna av sina val. Men många gånger präglas beslut av osäkerhet. Många institutioner syftar till att reducera osäkerheten för den enskilde, som till exempel banker som ger möjlighet för den som råkar illa ut att låna eller bolag som erbjuder försäkringar.

Normativa teorier studerar grunder för att ge rekommendationer om vilka besluts som bör fattas givet de mål beslutsfattarna har. Normativa teorier syftar därför till att ange hur olika institutioner bör utformas och vilka beslut som bör fattas, t.ex. vid utformningen av en reglering, betingat på vilka mål som ska uppfyllas. I avsnitt 4.3 beskrivs normativ välfärdsteori som är grunden för kostnadsnyttoanalysen i denna studie.

4.3 VÄLFÄRDSTEORI

4.3.1 EFFEKTIVITET OCH RÄTTVISA

Normativ analys som även kallas för välfärdsteori förklarar hur resurser kan utnyttjas för att leda till en så stor välfärd som möjligt. Välfärdsteorin förklarar således vilka beslut som bör tas för att öka eller minska samhällets välfärd (Hultkrantz m.fl. 2008).

Enligt den traditionella mikroteorin agerar individer rationellt när de väljer mellan olika alternativ för att maximera sitt eget intresse. Dock är den jämviktslösning som uppstår när beslutfattarna fattar beslut inte alltid är den bästa lösningen för hela samhället (Hultkrantz m.fl. 2008). Till exempel, om sotning inte var reglerad skulle fastighetsägarna av ekonomiska skäl kanske inte inse behovet av sotning och försöka sota mindre frekvent för att spara mer och maximera sin egen nytta. Detta kan leda till ökade sotbränder som innebär högre kostnader för hela samhället.

Allmänintresse byggs enligt Hultkrantz upp av tre kriterier: effektivitet, rättvisa och hållbar utveckling.

16 Dessa tre begrepp kan användas för att maximera välfärden för samhällets alla individer och grupper av individer utan att detta leder till försämring för någon annan. Effektivitet handlar om hur väl samhällets begränsade resurser utnyttjas för att tillgodose olika mänskliga behov och önskemål. Rättvisa handlar om på vilket sätt fördelningen av produktionsresultatet ska ske mellan olika individer eller grupper av individer. Hållbar utveckling handlar om hur hållning av resurser ska ske över tiden. Begreppet innehåller både effektiviteten i användningen av resurser som till sist kommer att ta slut och rättvisa i fördelningen av resurser över tiden. Det finns två sätt att mäta och analysera effektivitet. I den första genom att använda vad som kallas en samhällelig välfärdsfunktion mäts den enskildes nytta och sedan sammanfogas den med hjälp av någon form av vikter. Andra ansatsen avgränsar effektivitet med utgångspunkt från den rådande fördelningen av välfärd. Alla förändringar som medför en förbättring för åtminstone någon individ utan att leda till en försämring för någon annan sägs vara effektiva (Hultkrantz m.fl. 2008).

Effektivitet bedöms efter Pareto-kriteriet. Pareto-kriteriet syftar till en situation då tillgängliga resurser inte kan omfördelas så att någon får det bättre utan att någon annan får det sämre. Om en ekonomi förändras så att minst en person får högre nytta utan att situationen försämras för någon, är det en paretoförbättring (Varian 2010). Dock enligt ekonomerna J.R. Hicks och N. Kaldor borde man säga ja till reformen om vinnare vinner mer än vad förlorare förlorar. Enligt teorin ökar samhällets välfärd om förlorarna kompenseras eller överkompenseras av vinnarna. Teorin kallas för Hicks/Kaldor kriteriet. Förlorare kan kompenseras om den totala nyttan är större än den totala kostnaden (Gravelle m.fl. 2004). Till exempel, om de som orsakar sotbränder skulle straffbeläggas så att alla som berörs av deras sotbrand skulle kunna kompenseras på något vis. Det här är bara en enkel teori som kanske inte kan realiseras.

4.4 KOSTNADSNYTTOANALYS

Allmän om Kostnadsnyttoanalys

Kostnadsnyttoanalys (CBA) är den mest avancerade metoden som möjliggör infångandet av sociala nyttor och kostnader i investeringsprojekt. Syftet med CBA är att rationalisera sociala beslutfattandet och expandera den sociala välfärden genom en effektiv fördelning av samhällets tillgångar (Boardman m.fl. 2011). Metoden uppstod redan 1844 då Jules Dupuit publicerade underlag för analysen i samband med byggandet av broar och vägar. Han kritiserade att vid marknadsbestämning underskattades samhällets nytta. Tidigare ville man

17 inte satsa på ett projekt om man inte trodde att nuvärdet och framtida fördelar skulle täcka kostnaderna. Han menar att det inte går att totalbestämma marknadsvärdet på lång sikt. Det går inte att i förväg se den totala samhällsnyttan av ett projekt. Hans idéer uppmärksammade först 100 år senare (Mattsson 2004).

Vilfredo Pareo, ekonom (1848 -1923) påstår att välfärdsökning för samhället innebär att någon vinner utan att någon förlorar på åtgärder. En samtida ekonom Alfred Marsall (1842-1924) lanserade begreppen konsumentöverskott och externa effekter vilka båda har grundläggande betydelse inom CBA. CBA metoden har under 50 år spritts via USA till de flesta andra länder och även u-länder. Den tillämpades mest vid vatten och vägprojekt. Numera används den i stort sett vid all resursanvändning. I Sverige har metoden använts sedan 1960-talet. Flera myndigheter tillämpar CBA-metoden inom samhällsresursvärdering. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) är en av dem som använder metoden för utvärderingen av samhällets nyttor och kostnader.

Det finns två huvudsakliga typer av CBA: ex ante CBA samt ex post CBA. Ex ante CBA innebär att en utvärdering sker när ett projekt är under utredning innan det startas eller genomföras. Det bidrar till beslutet huruvida resurser bör fördelas av regeringen till ett specifikt projekt eller inte. Ex post CBA å andra sidan betyder att en utvärdering sker i slutet av  ett  projekt.  Vid  denna  tidpunkt,  är  alla  kostnader  så  kallad  ”sunk”  i  den  meningen  att  de   redan har använts för att genomföra projektet. Förutom dessa två typer, finns även in medias res CBA vilket betyder analys av ett pågående projekt och ett där man jämför de tre typerna med varandra (Boardman m.fl. 2011)

4.5 SAMHÄLLS OCH BESLUTSFATTAREKONOMI

Det finns olika skäl till varför samhällekonomi skiljer sig från beslutsfattarekonomi. De viktigaste orsakerna till sådana skillnader är:

Felaktiga styrmedel. Exempel på styrmedel är direkta regleringar, avgifter/subventioner samt information. De direkta regleringarna avser krav på viss utrustning, till exempel existerandet av brandvarnare eller handbrandsläckare i lägenheter. Avgifter/ subventioner inkluderar exempelvis gratis handbrandsläckare till hushåll i glesbygd med långa insatstider. Information

18 kan ha inverkan på hushålls, myndighets eller företags beteende. Ett exempel är varningar i massmedierna för brinnande stearinljus vilket kan leda till mer försiktighet. Emellertid kan det förekomma felaktighet i styrmedel. Ett exempel som kan vara fel är allt för mycket sotning per år för småhusägarna i Sverige.

Externa effekter. Åtgärder som ett hushåll i ett flerbostadshus tar, t.ex. skaffandet av brandvarnare eller handbrandsläckare, påverkar även risken för andra i huset i form av minskade risk för brand. Hur en beslutfattare gör har effekter även på andra beslutsfattare. Sådana effekter kallas för externa effekter. Externa effekter delas vidare till positiva och negativa effekter. Båda kan leda till problem när ändamålet i ett samhälle med decentraliserat beslutfattande är att uppnå så stor välfärd som möjligt. Centralisering av brandskyddet till större orter kan faktiskt medverka till att glesbygden kan drabbas mycket negativt vid bränder. Negativa externa effekter kan uppstå om det till exempel brinner i ett hus då är det inte bara husägaren som drabbas utan en del av kostnaderna bärs av försäkringstagarkollektivet, kommuner etc. Positiva effekter blir däremot resultatet av riktigt och välskötta eldstäder och förebyggande åtgärder som ingår i säkerhetstänkande såsom brandvarnare och eldsläckare. 4.5.2 PRINCIPAL/AGENT-TEORIN

Problem av Principal/agent-karaktär uppstår när beslut ska fattas inom en grupp och en så kallad principal i gruppen har makt att bestämma regler som både principalen själv och agenter ska fatta beslut utifrån. Principalen kan vara regeringen, riksdagen eller en myndighet som försöker styra agenterna (hushåll, företag) genom en överordnad lagstiftning för att i första hand maximera sin egen nytta.

Asymmetrisk information kan vara en orsak till ett sådant problem. Med asymmetrisk information menas information som skiljer sig mellan försäkringstagaren och försäkringsgivaren. Principalen kan exempelvis ha större tillgång till information gällande vad olika åtgärder kostar och vilka vinster de ger. Ett stort problem är felaktiga automatlarm till kommunala räddningstjänsten dvs. utryckningsstyrkan rycker ut till ställen där det inte brinner. Problemet har lösts i många kommuner genom en straffavgift som räddningstjänsten påför för felaktiga larm för att minska antalet onödiga utryckningar. Orsaken är att tvinga företagen att sköta sina larmanordningar bättre.

Det kan förekomma två typer av sådant problem när det gäller försäkringar och asymmetrisk information.

19  Negativt urval (Adverse selection). Negativt urval avser en marknadsprocess där ena sidan av marknaden inte kan observera typ eller kvalitet på varorna på andra sidan. Termen hänvisar till en marknad där oönskade resultat uppstår när köpare och säljare av en vara eller tjänst har asymmetrisk information. Detta leder till val av dåliga produkter eller tjänster (Varian 2006). Termen användes ursprungligen i försäkringar. Den beskriver en situation där en individs behov av försäkring är positiv korrelerad med individens risk för förlust. Högre risk innebär fler försäkringar men försäkringsgivare kan inte tillåta denna korrelation i priset på försäkringen.

Ett antagande för sannolikheten att en villa brinner är 0,1 procent per år med en skala på en miljon. För att försäkringen ska vara intressant för försäkringsbolaget får försäkringstagaren betala en premie på några tusen lappar per år. Anta att det är hundratusentals försäkringstagare som vill sluta kontrakt med bolaget gällande brandförsäkringar för villabrand. I ett sådant fall vet bolaget ungefär hur mycket de årliga skadeersättningarna kommer att bli. Faktum är dock att det inte finns samma sannolikhet för brand bland alla försäkringstagarna. Det finns lågriskgrupper som är försiktiga och stänger av elapparater och släcker levandeljus osv. som kanske inte borde betala lika hög årsavgift och högriskgrupper som är mer slarviga och definitivt borde betala detta belopp. Försäkringsgivaren kan inte tydligt särskilja dessa två grupper. Detta betyder att försäkringsbolaget får ett negativt urval från gruppen potentiella kunder vilket leder till att till exempel försäkringsbolagen ökar sina premier. Detta i sin tur leder till att fler från lågriskgruppen avstår från att teckna brandförsäkringar vilket har konsekvenser i form av större andel högriskgrupp bland försäkringstagarna (Mattsson 2000).

 “Moral   hazard”. Moral hazard syftar på beteendeändring av ena parten efter att kontraktet signerats. Medan en försäkringstagare vet hur han kommer att ändra sitt beteende har försäkringsbolaget inte möjlighet att bedöma detta och därför försöker på olika sätt reducera denna moral hazard . Ett exempel är införandet av självrisker. Andra åtgärder är att försäkringstagare ska uppfylla vissa krav (aktsamhetskravet)för att full ersättning ska utgå. Aktsamhetskravet redogör för hur en individ ska handskas med sin egendom. Vid oaktsamhet och om reglerna inte följs finns det risk att full ersättnings inte betalas för skada eller förlust (Länsförsäkringar Värmland).

Både   “adverse   selection”   och   ”moral   hazard”   är   problem som uppstår vid asymmetrisk information. Skillnaden är att försäkringsbolaget inte i förväg kan mäta kundernas relevanta

20 beteende   vid   ”adverse   selection”   medan   när   det   gäller   ”moral   hazard”   fullföljer inte försäkringstagaren de kriterier som ingår i försäkringen och detta kan försäkringsbolaget omöjligt beräkna i sina skattningar. Låt oss till exempel tänka på en husägare som värmer sitt hus med fasta bränslen och som står inför en valsituation. Ska han välja att sota själv, anlita kommunens sotare eller helt avstå från sotning. Han försäkrar sitt hus men försäkringsbolaget kräver att sotning utförs professionellt och efter gällande regler och att alla eldstäder sköts på ett bra sätt. Här uppstår ett moral hazard problem. Om han trots löftet till försäkringsbolaget avstår från sotning uppstår en ackumulerad ökning av brandrisk. Risken står i proportion till många faktorer, till exempel hur ofta han eldar, luftfuktighet, salthalt i luften mm. Även omgivningen och miljön påverkas negativt av hans ökade utsläpp på grund av dåligt fungerande luftkanaler. I den här situationen är brandrisken mycket stor. Ett annat problem som kan uppstå är att husägaren eldar mer frekvent än han uppgivit till försäkringsbolaget. Hussägaren har sparat pengar på att avstå från sotning men om huset brinner ner då får han inte ut någon försäkring på grund av att han inte har skött sotningen lagenligt.

Ett annat problem är om kommunen och sotaren är oeniga om hur ofta man behöver sota. Kommunens bestämmelser är offentliga. Husägarna är upplysta om hur ofta småhus behöver sotas men sotaren lever på sitt yrke och vill förstås få ut en högre inkomst. Han försöker övertyga husägaren om behovet av att sota oftare. Sotaren hävdar att han ser behovet av oftare sotning än vad kommunen föreskrivit. Här står problem med adverse selection dvs. sotaren har information om risker som husägaren inte har. Om husägaren är riskavers tackar han ja till extra sotning för att undvika brand. Sotaren har ett övertag genom sin yrkeskicklighet och därför kan han utnyttja det och överdriva brandrisken för att maximera sin egen nytta. Han tryckprovar alla rökkanaler och upptäcker tidigt små läckage och ser svagheterna i värmesystemet som han påpekar i tid och på så vis förebygger han husbränder och därför är det svårt att inte godta hans förslag och därför kan husägaren lätt bli utnyttjad. Grundproblemet är att inspektionen av rökkanalerna måste ske med speciella instrument av utbildad personal.

21

5. DATA OCH EMPIRISK METOD

I detta kapitel presenteras datamaterial som används i studien. Vidare ges en översikt över hur situationen ser ut idag genom att beskriva uppvärmningssystemet i småhus, sotbränders varaktighet och utveckling över tiden i Sverige. Val av empirisk metod presenteras i avsnitt 5.3.

5.1 DATA

Materialet för effektanalysen utgörs dels av en panel där tvärsnittsdata består av 208 kommuner i Sverige och tidsseriedata innehåller perioden 2005-2011 och dels av paneldata på 12 län över perioden 1998-2011. Tidsperioden för effektanalysen är begränsad till dessa år på grund av liberaliseringen av sotningsfrister år 2003 och att det inte varit möjligt att hitta längre tidsserier.

Valet av variablerna i kostnadsnyttoanalysen har i stort sett följt Mattssons rapport (1994). Datamaterialet består av både primär- och sekundärdata, dvs. sotningsfrister som idag tillämpas i olika kommuner har samlats in genom telefonintervjuer jag har gjort med skorstensfejarmästare i de 208 kommunerna som ingår i undersökningen(muntliga källor) under maj månaden år 2013 samt besök på kommunernas hemsidor. Frågor som ställdes var antalet sotningsfrister i respektive kommun och avgiften (taxan) för sotning. I övrigt, data används som insamlats från statistik framställd av MSB, SMHI, Räddningstjänsten Karlstadsregionen, Bergslagens Räddningstjänst samt Svensk försäkring.

Den beroende variabeln i effektanalysen består av antalet sotbränder som redovisar av MSB årligen. De förklarande variablerna utgörs av sotningsfristerna för både vedpannor och oljepannor, antalet vedpannor och oljepannor, medeltemperatur för vintermånaderna samt en dummyvariabel (D) som mäter skillnaden i intercept mellan antalet sotbränder före och efter reformen 2003. Resultaten för regressionsanalyser som presenteras i den här studien har tagits fram med hjälp av dataprogrammet Stata.

5.2 HUR VÄRMER VI VÅRA HUS?

Tidigare var valet av värmesystemen mycket enklare. Då valde de flesta husägare olja, ved eller el. Idag finns det fler valmöjligheter. Vilket alternativ en husägare väljer beror bland annat på ekonomi, bekvämlighet samt miljöpåverkan. Idag finns det följande värmesystem:

22

Värmesystem

- Egen panna för:

- Enbart olja, el, gas, fasta bränslen Eller

- Kombinationseldning i olika varianter med ovanstående bränslen - Fjärvärme som används i tätorter och i städer

- Solpaneler, vindkraft och bergvärme, det senaste och renaste alternativet för uppvärmning av småhus

Hur man värmer upp husen vill jag studera dels genom att titta på vilka värmesystem småhusägarna har dels genom att titta på den faktiska användningen av energi. Först går jag igenom värmesystemet i småhus.

I tabell 5.1 visas olika uppvärmningssätt i småhus för 2009-2011. Notera att detta är en urvalsundersökning. Till exempel undersökningen som gjordes avseende år 2010 var baserad på ett urval om cirka 73000 småhus. Uppvärmningssätten har delats i två kategorier: befintligt uppvärmningssätt och använt uppvärmningssätt. Befintligt uppvärmningssätt avser de uppvärmningsalternativ som finns i huset. Använt uppvärmningssätt avser de uppvärmningsalternativ som faktiskt används. Dock bör observeras att varje småhus som ingår i utredningen endast redovisas på en rad under respektive kategori. Det innebär till exempel att ett hus som kan värmas med både olja och direktverkande el men endast använder olja under till exempel år 2010 står då på två ställen. Under befintliga uppvärmningssättet befinner sig huset under olja och under använt uppvärmningssättet står huset under enbart olja. Därför förefaller som att det är fler husägare som använder sig av enbart olja än de som har enbart olja i huset (Energimyndigheten 2011a).

TABELL 5.1 VÄRMESYSTEM I SMÅHUS I SVERIGE ÅR 2009-2011

Småhus 20091 Småhus 2010 Småhus 2011 Antal Andel Antal Andel Antal Andel (1 000-tal) % (1 000-tal) % (1 000-tal) % Befintligt uppvärmningssätt 1 826 100 1 896 100 1 912 100

Enbart elvärme (d) 185 10,2 223 11,8 206 10,8

Enbart elvärme (v) 197 10,8 214 11,3 208 10,9

Enbart olja 22 1,2 20 1,1 12 0,6

Olja och biobränsle 21 1,2 15 0,8 10 0,5

Olja, biobr. och elvärme (d) 4 0,2 4 0,2 5 0,3

23

Olja och elvärme (d) 5 0,3 5 0,3 7 0,4

Olja och elvärme (v) 18 1,0 11 0,6 11 0,6

Biobränsle och elvärme (d) 289 15,8 251 13,3 254 13,3

Biobränsle och elvärme (v) 232 12,7 224 11,8 219 11,5

Enbart biobränsle 183 10,0 172 9,1 177 9,2 Enbart berg/jord/sjövärmepump 114 6,2 164 8,6 180 9,4 Enbart fjärrvärme 188 10,3 209 11,0 207 10,8 Övriga uppvärmningssätt 348 19,1 366 19,3 404 21,1 Använt uppvärmningssätt 1 826 100 1 896 100 1 912 100 Enbart elvärme (d) 239 13,1 262 13,8 242 12,6 Enbart elvärme (v) 260 14,2 256 13,5 239 12,5 Enbart olja 28 1,5 24 1,3 12 0,6

Olja och elvärme 19 1,0 16 0,8 16 0,9

Biobränsle och elvärme 395 21,6 382 20,1 398 20,8

Enbart biobränsle 214 11,7 204 10,8 206 10,8

Berg/jord/sjövärmep och biobränsle 71 3,9 61 3,2 68 3,6

Enbart berg/jord/sjövärmep 172 9,4 205 10,8 220 11,5

Enbart fjärrvärme 212 11,6 230 12,1 230 12,0

Övriga uppvärmningssätt 169 9,3 184 9,7 214 11,2

Anm: d = direktverkande, v = vattenburen

Källa: Energimyndigheten, energistatistik för småhus 2011

FÖRDELNING MED AVSEENDE PÅ OVANSTÅENDE UPPDELNING

Olja eller olja+el Biobränsle+ biobränsle i kombination med el övrigt som ej kräver sotning i huset

76480 783920

1051600

Man ser i tabell 5.1 att det vanligaste uppvärmningsalternativ under år 2010 var direktverkande eller vattenburen elvärme. Cirka 27 procent av alla småhus värmdes upp med enbart el år 2010. Ett annat vanligt uppvärmningsalternativ var el i kombination med biobränsle. Cirka 20 procent av alla småhus i Sverige värmdes upp med en sådan kombination. Den andel småhus som värmdes upp med enbart fjärrvärme var då 12 procent (Energimyndigheten 2011a).

År 2011 värmdes knappt 800000 småhus med biobränsle eller biobränsle i kombination med el. Av dessa använder cirka 200000 småhus enbart ved, 70000 enbart olja och 90000 enbart pellets som bränsle (MSB 2013d). 3

Det framgår av figur 5.1 att användning av el, i förhållande till andra bränslen, fortfarande är störst i Sverige. Biobränsle är näst vanligast och motsvarar 36 procent av den totala energianvändningen. Cirka 41 procent av småhusen värms med enbart biobränsle eller

24 biobränsle i kombination med el. Andelen oljeuppvärmda hus har minskat sedan 2006 från tio procent till cirka tre procent. En orsak är att olja är ett av de dyraste uppvärmningsalternativen. Istället har användningen av pellets ökat eftersom pellets är både billigare och miljövänligare. Idag värms cirka fyra procent av småhusen med enbart olja eller olja i kombination med el (Energimyndigheten 2011b).

FIGUR 5.1 ANDEL AV DEN TOTALA ENERGIANVÄNDNINGEN FÖR UPPVÄRMNING OCH VARMVATTEN I SMÅHUS PER ENERGISLAG ÅR 2006-2011 (PROCENT)

Källa: Energimyndigheten, 2010

5.3 SOTBRÄNDERS VARAKTIGHET

Varaktigheten av sotbränder blir längre ju större mängd sot det finns i förbränningsanordningarna. Denna kan minskas genom regelbunden sotning. De flesta sotbränder släcks ganska snabbt. Det framgår från tabell 5.2 där jag gjort egen bearbetning av data från Räddningstjänsten Karlstadsregionen. Varaktigheten har mätts från den tid räddningstjänsten får larm till att styrkan har återvänt. Tabellen visar att 58 procent av totalt 153 sotbränder 2002-2012 har släckts inom 1-2 timmar.

TABELL 5.2 SOTBRÄNDERS VARAKTIGHET

Varaktighet i timmar Andel %

25

1 - 2 58 %

2 - 3 14 %

3- 5 %

Källa: Egen bearbetning av statistik från Räddningstjänsten Karlstadsregionen, 2002-2012

5.3.1 UTVECKLING AV SOTBRÄNDER ÖVER TIDEN I SVERIGE

Figur 5.2 visar utvecklingen över tiden i samtliga kommuner4 mellan år 1998-2011. Det framgår av figuren att antalet soteldar har minskat under de senaste åren. En orsak kan vara att det under de senaste åren har varit varmare vintrar. En annan bidragande orsak kan vara att färre husägare numera eldar med olja än tidigare år eftersom oljeeldning ofta orsakar överhettning.

FIGUR 5.2 ANTAL SOTBRÄNDER I SAMTLIGA KOMMUNER I SVERIGE 1998-2011

Soteldar 277 kommuner 1998-2011 Startutrymme: skorsten Startföremål: eldstad, rökkanal

Källa: MSB

5.3.2 EFFEKTEN AV ÄNDRADE SOTNINGSFRISTER PÅ SOTBRÄNDER

4 _{Med samtliga kommuner menas de 287 kommuner som på MSBs hemsida betecknas som olyckkommuner och} att det har inträffat sotbränder i.

0 200 400 600 800 1000 1200 Antal soteldar Antal soteldar

26 I Tabell 5.3 visas sotningsfristerna för och antal sotbränder i vedeldade pannor för fem kommuner i olika delar av landet mellan 2005-2011. Skillnaden mellan fristerna är ganska stor. En orsak är att det finns klimatologiska skillnader mellan dessa kommuner. I exempelvis Halmstad är eldningssäsongen kortare jämfört med Örnsköldsvik. Det finns även skillnader mellan fristerna beroende på om pannan är konventionell eller keramisk (mer miljövänlig). Efter år 2004 är det fritt för kommunerna att välja lämpliga frister beroende på kommunens årsmedeltemperatur. MSB rekommenderar en sotning vartannat år för oljeeldade pannor och mellan tre till fem sotningar per år för vedeldade pannor. Tanken med denna rekommendation är att om kommunen ligger i norra Sverige med en årsmedeltemperatur på cirka +1 eller lägre ska pannan i småhus sotas fem gånger om året. För kommuner som ligger i södra Sverige med en årsmedeltemperatur på cirka +5 eller högre är tre sotningar lämpligt och för de kommuner som ligger i mellersta Sverige med en årsmedeltemperatur på cirka +1 (men understiger +5) är det fyra sotningar om året som ska tillämpas (MSB) . Trots denna rekommendation är kunskapen om optimala sotningsfrister dålig hos både myndigheterna och husägarna. Antalet sotbränder kan därför relateras till längre tillämpade sotningsfrister än SRVFs regler. Det bör dock konstateras att i en undersökning av sambandet mellan soteldar och sotningsfrister år 1988 kunde det inte visas att förekomsten av soteld beror på bristfällig sotning (Gustafsson och Lundin). Emellertid påstås att sotning har en viss effekt på driftekonomi, dvs. sotning leder till bättre driftekonomi. Men det kan inte visas om driftekonomin skulle kunna bli bättre om sotare kom på besök fyra, tre, två eller en gång per år (Mattsson 1994).

Det ska även konstateras att med nuvarande frister har andelen sotbränder som skett i olje- och vedeldade pannor varit cirka 1,29 procent respektive 88,4 procent under år 2011. Enligt de nya sotningsbestämmelserna ska oljepannor sotas en gång vartannat år. Dock är det oklart om den låga andelen sotbränder i oljeeldade pannor beror på den förlängda fristen eller inte. Orsaken kan emellertid vara att numera har oljepannor ersätts med biobränslepannor och andelen småhus som värms med olja har minskat.

TABELL 5.3 ANTAL SOTELDAR PER SMÅHUS OCH ÅR I KOMMUNER MED LÅNGA FRISTER JÄMFÖRT MED KOMMUNER MED KORTA FRISTER UNDER 2005-2011

Kommun Frister för vedeldning Antal småhus med vedelning Sotbränder 2005-2011 Konventionella pannor Keramik Konventionella pannor Keramik

27 Sunne 4 ggr/år 3 ggr/år 668 615 39 Sala 3 ggr/år 3 ggr/år 789 526 25 Örnsköldsvik 5 ggr/år 3 ggr/år 783 2743 41 Halmstad 3 ggr/år 2 ggr/år 704 697 11 Källa: MSB

5.4 VAL AV EMPIRISK METOD

Uppsatsens ena syfte är att ta reda på om införandet av de nya sotningsfristerna har lett till ökning av sorbränder i småhus. För att uppnå uppsatsens syfte har jag för avsikt att ta fram en regressionsmodell där antalet sotbränder är den beroende variabeln. Först ställer jag upp antagande för OLS för att se om data och frågeställningen matchar dessa.

5.4.1 OLS-MODELL

Antaganden i enkel och multipel linjär regressions modell:

Det finns sju antagande som är gemensamma för båda typerna av regressionsmodell:

1. Linjär regressionsmodell, dvs. linjär i parametrarna. Ingen av parametrarna i modellen är en exponent eller multipliceras eller divideras. Mitt antagande om modellen ser alltså ut enligt följande:

Multipel regressionsmodell: 𝑌 = 𝛽 + 𝛽 𝑋 + 𝛽 𝑋 + 𝑢 .

2. Konstanta värden på X-värden som är oberoende av feltermen ui. Detta betyder att

endera har vi givna värden på X i modellen, eller, om X väljs allt eftersom att Y väljs, så är X oberoende av feltermen [cov(ui, Xi)=0/ cov (ui, X1i)=cov(ui, X2i)=0]. Jag antar

att X-värden konstanta i min modell, dvs. X-värden ej är slumpmässiga. 3. Väntevärdet för ui är lika med noll (E(ui)=0).

4. Homoscedasticitet (konstant varians) för feltermen ui: V(ui) = 𝜎 för alla i. Detta

innebär att alla residualer från en regression har samma konstanta varians, dvs. att variansen är lika stor för olika värden på Xi . Det råder heteroskedasticitet i modellen

(se appendix A).

5. Ingen autokorrelation mellan slumptermer ui och uj: cov(ui, uj|Xi, Xj)=0. Detta är något

28 likaså.   Vi   kan   inte   ”ranka”   X-värdena i någon speciell ordning – där av ingen autokorrelation. (Autokorrelation är något som ofta testas vid tidsserieanalyser – dvs. om det misstänks att det finns autokorrelation i modellen).

6. Urvalsstorleken måste vara större än antalet parametrar som ska skattas. Detta är uppfyllt då n: 208 och antal parameter som ska skattas är 5 respektive 3.

7. Alla X kan inte vara av samma värde: Detta är uppfyllt i mitt fall. För multipel modell (mitt fall) måste man anta två ytterligare punkter:

8. Ingen exakt multikollinearitet mellan X-variablerna: 𝑟 _, ≠ 1.Med multikollinearitet menas att det finns ett linjärt samband mellan de förklarande variablerna. För att undersöka om detta samband finns mellan de oberoende/förklarande variablerna kan man använda sig av flera metoder. Det första tecknet på linjärt samband är om F testet i en modell visar att värdet är signifikant skiljt från noll, eller att R2 är högt, men inget/något av t-värdena är signifikant skiljt från noll. En annan metod är att kolla på korrelationerna mellan de oberoende variablerna. Korrelation på ungefär 0,6-0,7 och högre kommer att orsaka problem. Det finns dock multikollinearitet i modellen. (korrelation mellan fristkonv och fristkeram (se tabell 6.3). Detta antagande inte är uppfyllt.

9. Det   finns   ingen   ”specification   bias”   – dvs. modellen är rätt skattad: Jag antar att de förklarande variabler jag har  är  ”rätt”  för  modellen  och  att  jag inte missat någon annan viktig oberoende variabel.

På grund av att vissa av ovanstående punkter inte är uppfyllda utesluter jag OLS modellen. En annan orsak är dock fördelningen av modellens beroende variabel (antalet sotbränder). I diagram 1 appendix A kan man se att Y har en skev fördelning. Ett sätt att hantera detta och få en jämnare fördelning är genom att ta logaritmen av den beroende variabeln vilket inte är möjligt i denna studie då den beroende variabeln inkluderar värdet noll. Ett alternativ sätt att modellera denna typ av räknedata är med hjälp av Poissonregression.

29 5.4.2 POISSON-MODELL

Poissonfördelning används för att modellera räknedata. I motsats till normalfördelningen visar denna modell en diskret fördelning, dvs. att den underliggande variabeln kan ta endast ett begränsat antal värden. Fördelen med modellen är att man inte behöver beräkna standardavvikelsen. I en Poissonmodell antas antalet gånger som en händelse inträffar, y ( t.ex. antalet sotbänder) i år i, följa en Poissonfördelning med ett antal kovariater xi =

(x1i,…..x2i)  och  med  väntevärdet  λi..

Poissonfördelningen används ofta för att beskriva räknedata där sannolikheten för X är ( Gujarati & Porter):

f (Yi) =

 .        

!   för  Y  =  0,1,2,…..,  µ  >0

Där f (Y) anger sannolikheten att variabeln Y vidtar icke-negativa heltalsvärden. En speciell egenskap för Poissonfördelning är att dess väntevärde är detsamma som dess varians, dvs.: E(Yi) = V(Y) = µ där µ står för väntevärde och V för varians

Modellen kan skrivas som: Yi = E (Yi) + ui = µi +ui

där Ys är oberoende fördelade som Poisson slumpvariabler med väntevärdet µ för varje enskilt uttryck som:

µi = E(Yi)  =  β1+  β2X2i + βX3i +  ……  +  βkXki

där X:en är variabler som kan påverka väntevärdet.

Om variansen är större än förväntat värde tyder det på överspridning och därför är modellen inte tillämpbar. I tabellen 3 appendix A kan man se att variansen är mer än fyra gånger större än medelvärdet, vilket indikerar överspridning. Den kan även orsakas av heterogenitet. Problem med överspridning kan då hanteras på två sätt, det första är genom att inkludera en dispersionsparameter så kallad skalparameteri variansfunktionen om det råder heterogenitet i modellen (Olsson 2002).

30 Det andra sättet är genom att använda negativ binomialfördelning.

5.4.3 NEGATIV BINOMIAL-MODELL

Negativ binomialfördelning används för att modellera räknedata vanligtvis för att hantera problem med överspridning. Det kan betraktas som en generalisering av Poissonfördelning eftersom den har samma väntevärdestruktur som Poissonfördelning och har en extra parameter för att modellera den överspridningen. Till skillnad från OLS har både Poissonfördelning   och   binomialfördelning   log   likelihood,   χ2 och Pseudo R2 som är mått på hur bra modellen kan beskriva ett samband och som används för jämförelse mellan olika modeller. Pseudo R2 visar hur stor andel av variansen i den beroende variabeln kan förklaras av de oberoende variablerna. Trots att Pseudo R2 ger information liknande den som ges av R2 i en OLS modell, kan den inte tolkas precis som R2 i en OLS regression. En Pseudo R2 har endast betydelse när den jämförs med en annan Pseudo R2 av samma typ, på samma data, och förutsäger samma resultat. Ytterligare ett mått som används vid jämförelse av olika modeller för att se vilken modell som kan bäst anpassas till datamaterialet ä en så kallad AIC (Akaike´s information criterion). Om en modell har mindre värde på AIC än en annan tyder det på att denna modell har bättre anpassning till datamaterialet.

Sannolikhetsfunktionen för negativ binomial blir som följer (Hilbe 2007):

f (y



µ,θ) =

 .

där  står för gammafunktionen och θ  står  för random effekt.

I den här studien skattas först en negativ binomialmodell för att undersöka förhållandet mellan antalet sotbränder och nya sotningsfrister. Teoretisk skulle det kunna finnas endogenitetsproblem i modellen, dvs. att antalet sotbränder i en kommun i ett år påverkar fristen nästa år. Jag har svårt att se att det skulle kunna förutsägas att det finns något tydligt samband på att bränderna beror på att man sotar allt för sällan.

31

Y

=     α

+   α

fristkonv

+   α

fristkonv

+   α

pannorkonv + α

pannorkeram+

α

temp+ Ɛ

(1)

Där:

Y: antalet sotbränder(soteld)

fristkonv: sotningsfrister i konventionella pannor fristkeram: sotningsfrister i keramiska pannor pannorkonv: antalet konventionella pannor pannorkeram: antalet keramiska pannor temp: medeltemperatur för vintermånader Ɛ:  felterm

i: kommuner t: år 2005-2011

Enligt modellen påverkas Y(antalet sotbränder) av sotningsfristerna för både konventionella och keramiska pannor, medeltemperatur för vintermånaderna samt vedpannor. Regressionen grundar sig i antagandet att bestämmelserna om sotningsfrister görs med hänsyn till medeltemperaturen. Vidare förväntar jag mig ett negativt samband mellan antalet sotbränder och sotningsfrister för både konventionella och keramiska pannor. Dessutom antas sambandet mellan antalet sotbränder och temperatur vara negativt. Resultatet kan ses i kapitel 6 tabell 6.4.

Ytterligare en negativ binomial modell skattas för att undersöka om reformen 2003 har haft effekt i form av ökade sotbränder. På grund av multikollinearitet i modellen skattas två modeller separat där variablerna fristkonv och fristkeram exkluderas. Regressionen grundar sig i antagandet att antalet sotbränder har ökat efter reformen då kravet på sotning har sänkts. Resultatet presenteras i kapitel 6 tabell 6.7 och 6.8. Notera att variablerna fristkonv och fristkeram gäller på länsnivå, dvs. de tolv län som ingår i undersökningen tillämpar samma sotningsfrist över hela sitt län. Dummy variabeln (D) visar skillnaden i interceptet för åren före och efter reformen. Variablerna fristkonv och fristkeram visar däremot nivåskillnaden, dvs. hur antalet sotbränder påverkas om fristerna ökar med en sotning.

Följande modeller estimeras:

32

Y

=  α

+  α

temp

+  α

fristkeram

+  α

D + Ɛ

(3)

Där:

Y: antalet sotbränder(soteld)

fristkeram: sotningsfrister i keramiska pannor fristkonv: sotningsfrister i konventionella pannor

D: dummyvariabel => D= 0 sotningsfrister perioden 1998-2003 D=1 perioden 2004-2011

temp: medel temperatur för vintermånader Ɛ:  felterm

i: län

t: 1998-2011

6. EMPIRISKT RESULTAT

6.1 EFFEKTEN AV NYA SOTNINGSFRISTER PÅ FÖREKOMSTEN AV SOTBRÄNDER

Tabell 6.1 visar beskrivande statistik över datamaterialet. Datamaterialet är balanserat med 208 kommuner i Sverige över perioden 2005-2011. 5 Variabeln soteldved har ett medelvärde på 3,94 med standardavvikelse 3,57. Det finns totalt 120024 konventionella pannor och 92562 keramiska pannor i de 208 kommuner som ingår i undersökningen.

Deskriptiv statistik

TABELL 6.1 BESKRIVANDE STATISTIK ÖVER DATAMATERIALET

Variabel

Antal

observationer Medelvärde Standardavvikelse Min Max

kommun 980 70,5 40,43 1 140 år 980 4 2 1 7 soteldved 726 3,94 3,57 1 25 soteldpellets 188 1,41 0,78 1 6 fristkonv 980 3,42 0,67 2 5

5 _{Tabell 6.1 visar att det högsta antalet kommuner som ingår i undersökningen är140 st. vilket beror på att jag} har grupperat vissa kommuner. Orsaken för detta är att för vissa kommuner kunde data inte hittas separat. Exempel på detta är kommunerna Kalstad, Forshaga, Grums, Hammarö och Kil som har grupperats som Räddningstjänsten Karlstadsregionen.

33 fristkerm 980 2,32 0,47 2 3 fristpellets 980 1,68 0,62 1 3 pannorkonv 980 752,2 769,8 9 4261 pannorkerm 966 615,7 656,8 0 3308 pannorpelets 973 573,3 616,2 0 3515 temp 980 -2,12 3,8 -14,3 3,8 län 980 11,63 5,7 1 22

Källa: Egna beräkningar från data insamlat från MSB

I tabell 6.2 visas detaljerad sammanfattning för sotbränder i vedpannor exklusive fristpellets/soteldpellets vilka ej ingår i undersökningen.

TABELL 6.2Detaljerad sammanfattning

Variabel Antal observationer Medelvärde Standardavvikelse Varians

Soteldved 726 3,94 3,57 12,77

Tabell 6.3 visar korrelationen mellan modellens beroende variabel, soteldved, och de förklarande variablerna, fristkonv, fristkeeram, pannorkonv, pannorkeram och temp.

TABELL 6.3 KORRELATIONSMATRIS

Variabler soteldved fristkonv fristkeram pannorkonv pannorkeram totfristkonv totfristkeram temp

soteldved 1 fristkonv 0,12 1 fristkeram 0,13 0,64 1 pannorkonv 0,65 0,09 0,20 1 pannorkeram 0,63 0,15 0,06 0,66 1 temp -0,033 -0,41 -0,45 -0,05 -0,04 -0,12 -0,02 1

I Tabell 6.4 visas resultat från regressionen som skall förklara effekten av nya sotningsfrister på förekomsten av sotbränder över perioden 2005-2011. Skattningarna redovisas som exponentialkoefficienter med p-värden på 5 procent nivå. På grund av karaktären av räknedatamodellerna underlättar exponentialkoefficienter tolkningen av resultaten. Ju mer koefficienten avviker från 1 desto starkare förhållande finns det mellan den beroende variabeln och de förklarande variablerna.

34

TABELL 6.4 , NEGATIV BINOMIAL REGRESSION Negativ binomial regression Obs = 724

LR chi2 (5) =436,69 Dispersion = medelvärde Prob> R2 =0,0000 Log Likelohood = -1516,6 Pseudo R2 =0,1259

Soteldved Exp.koefficient Standardavvikelse P-värde

fristkonv 0,957 0,048 0,356 fristkeram 1,188 0,071 0,015** pannorkonv 1,0003 0,00003 0,000** pannorkeram 1,0004 0,00004 0,000** temp 1,003 0,008 0,653 konstant 1,531 0,136 0,002** ** p-värde< 0,05

I tabell 6.4 ser man att  baserad  på  χ2 är hela modellen statistiskt signifikant trotts att alla p-värden inte är statistisk signifikanta. Pseudo R2-värdet är cirka 0,123 och visar andelen av variationen i soteldved förklarad av variationen i de förklarande variablerna. Koefficient för fristkonv är 0,957 och betyder att soteldvedminskar med 1 procent om fristkonv ökar med en sotning. Koefficienter för fristkeram, Pannorkonv, pannorkeram samt temp. visar däremot ett positivt samband.

Korrelationsmatrisen, tabell 6.3 visar att temperatur inte är högkorrelerad med fristerna. Det finns dock en viss korrelation men temperatur har inte effekt på fristerna vilket betyder att nollhypotesen förkastas. Enligt modellen har inte kommunerna perfekt anpassat fristerna efter medeltemperatur för vintemånaderna vilket teoretisk borde ha gjorts. I praktiken blir det svårt att genomföra en perfekt modell. Temperatur varierar från år till år och det går inte att bygga staistik på skiftande underlag.

6.2 EFFEKTEN AV REFORMEN I FORM AV ÖKADE SOTBRÄNDER Diagram 6.1 visar fördelningen av sotbränder mellan åren 1998-2011.