Utvärdering av praktiska spricklängdsmätningar efter torkning i enzons längdcirkulationstorkar

(1)

9207038

Monica Heinakroon och Ove Söderström, Trätek

Birger Åström, AB Iggesunds Bruk

Utvärdering av praktiska

spricklängdsmätningar efter

torkning i enzons

längd-cirkulationstorkar

Trätek

I N S T I T U T E T F O R T R A T E K N I S K F O R S K N I N G

(2)

Monica Heinakroon, Trätek Ove Söderström, Trätek

Birger Åström, AB Iggesunds Bruk

UTVÄRDERING AV PRAKTISKA SPRICKLÄNGDSMÄTNINGAR EFTER TORKNING I ENZONS LÄNGDCIRKULATIONSTORKAR

Trätek, Rapport P 9207038 ISSN 1102-1071 ISRN TRÄTEK-R--92/038--SE Nyckelord crack propagation cracks kiln drying Stockholm juni 1992

(3)

Rapporter från Trätek — Institutet för träteknisk forskning — är kompletta sammanställningar av forskningsresultat eller översikter, utvecklingar och studier. PubJicerade rapporter betecknas med I eller P och numreras tillsammans med alla ut-gåvor från Trätek i löpande följd.

Citat tillätes om källan anges.

Reporis issued by che Swedish Insiitiue for Wood Technology Research comprise complete accounts for research results, or summaries, surveys and studies. Published reports bear the designation I or P and are numbered in consecutive order together with all the other publications from the Institute. Extracts from the text may be reproduced provided the source is acknowledged.

Trätek — Institutet för träteknisk forskning — be-tjänar de fem industrigrenarna sågverk, trämanu-faktur (snickeri-, trähus-, möbel- och övrig trä-bearbetande industri), träfiberskivor, spånskivor och plywood. Ett avtal om forskning och utveck-ling mellan industrin och Nutek utgör grunden för verksamheten som utförs med egna, samverkande och externa resurser. Trätek har forskningsenhe-ter, förutom i Stockholm, även i Jönköping och Skellefteå.

The Swedish Institute for Wood Technology Re-search serves the five branches of the industry: sawmills, manufacturing (joinery, wooden hous-es, furniture and other woodworking plants), fibre board, particle board and plywood. A research and development agreement between the industry and the S wedish National Boardfor Industrial and Technical Development forms the basis for the Institute's activities. The Institute utilises its own resources as well as those of its collaborators and other outside bodies. Apart from Stockholm, re-search units are also located in Jönköping and Skellefteå.

(4)

I N N E H Å L L S F Ö R T E C K N I N G

Sid

SAMMANFATTNING 3

BAKGRUND 3 JÄMFÖRELSE M E L L A N OLIKA VIRKESPARTIER 4

SLUTSATSER 8 REFERENSER 8

(5)

SAMMANFATTNING

I rapporten jämförs olika virkespartier med avseende på sprickförekomst efter torkning. Partierna består av plankor med tjocklekarna 63 mm och 75 mm. Bredden varierar mellan 125 och 225 mm.

Resultatet visar att plankbredden kan påverka sprickförekomsten.

BAKGRUND

Sprickbildning vid torkning av virke innebär ett intäktsbortfall för sågverken p g a att virket nedklassas och en ökad råvarukostnad för träindustrin.

Orsakerna till sprickbildningen är ännu inte helt klariagda, men det är känt att densiteten påverkar sprickförekomsten (Malmquist, 1984). En statistisk metod har prövats för att jämföra två virkespartier (Söderström, 1990). Metoden har här använts för att jämföra olika virkespartier.

Denna rapport koncentrerar sig på hur virkesbredden kan påverka sprickförekomsten. Som mått på sprickförekomsten används den relativa spricklängden (jmf Malmquist,

1984). Data om spricklängder i de olika virkespartierna har erhållits från Stocka, Domsjö och Håstaholmen, som alla tillhör Iggesundskoncemen. Virket har torkats i enzons längdcirkulationstorkar. I Stocka är det ombyggda EWE-torkar, i Domsjö Fläkttorkar och i Håstaholmen Valmettorkar. Totalt har data om 2237 plankor behand-lats.

(6)

J Ä M F Ö R E L S E M E L L A N O L I K A VIRKESPARTIER

Spricklängden har uppmätts på några plankpartier. Varje plankas individuella längd har dock inte uppgivits och för att få den relativa spricklängden dividerades spricklängden med den uppgivna medellängden för partiet. Detta är en acceptabel approximation, men framtida mätningar bör baseras på individuella virkeslängder.

För att skärpa precisionen i bestämningen av medelvärdet för den relativa spricklängden för ett parti, användes en ny statistisk metod som beaktar att det förekommer sprickfria bitar. De som har spruckit antas ha en exponentialfördelad relativ spricklängd

(Söderström, 1990). För att kontrollera signifikanta skillnader i relativ spricklängd utfördes t-test med medelvärdet av relativa spricklängden, som antas vara:

P (2 - p)

nX^-där p är antalet virkesbitar med spricklängder > O dividerat med totala antalet bitar, X är medelvärdet av relativa spricklängder för de spruckna och n totala antalet bitar i partiet.

I tabell 1 visas virkesdimensionerna, relativa medel spricklängden med standardavvikel-sen i medelvärdet enligt ovan och parti storleken.

Tabell 1. Uppmätta relativa medel spricklängder.

Virkesdimension Relativ medel- Standard-

Parti-spricklängd avvikelse storlek

75 X 175 F 0,1116 0,0103 213 75 X 150 F 0,1065 0,0078 448 75 X 200 F 0,0869 0,0095 192 75 X 225 F 0,0681 0,0041 608 63 x 200 F 0,0534 0,0074 208 63 X 150 G 0,0139 0,0026 210 75 X 125 G 0,0030 0,0011 358

Figur 1 visar tabell 1. Figur 2 visar ett exempel på ett histogram för den relativa spricklängden och här framgår att expontialfördelningsantagandet är rimligt. Detta stöds av x'-testet, vars utfall visas i tabell 2.

(7)

A

0,12 75X 175F - \ - 0.11 75X 150F _ L 0,10 75 X 200F

4-

0,09 I 0,08 75 X 225F 0,07 I 0,06 63 X 200F _ L 0.05 0,04

4-

0.03

4-

0,02 63 X 150G _ L 0,01 75 X 125G

(8)

Tabell 2. x^-test på 75 x 150 mm furu.

above

Lower Upper Observed Expected

L i m i t L i m i t Frequency Frequency C h i s q u a r e a t o r below .02000 17 27 . 5 3 .9826 .02000 .08000 113 66. 3 32.8219 .08000 .14000 33 47.7 4.5066 .14000 .20000 22 34 . 2 4.3716 .20000 .26000 22 24 . 6 .2732 .26000 .32000 7 17.7 6.4395 .32000 .38000 12 12.7 . 0376 .38000 .44000 6 9.1 1.0653 .44000 .50000 6 6.5 . 0460 .50000 .62000 7 8.1 . 1453 .62000 18 8.6 10.2075 C h i s q u a r e = 63.8971 w i t h 9 d . f . S i g . l e v e l = 2.36324E-10

(9)

F r a q u a n c y H i B t o g r a m 7G*1B9 p i n a "1

r

e.5 e.4 e.3 e.2 e. 1 J L J L J L J L J L 8.3 0.6 0.9 1.2 1.5 R a i a t i u a a u r f a c e c h e c k - l a n g t h

(10)

SLUTSATSER

Analysen visar att virkesbredden har en signifikant inverkan på spricklängden för 75 mm virke. Sprickbenägenheten avtar med ökande bredd. Detta kan bero på hur dimensioner-na postats och ur vilka timmerklasser de tagits ur. Vidare visar adimensioner-nalysen det väntade resultatet att 75 mm virke spricker mer än 63 mm och att furu spricker mer än gran. Det sistnämnda beror på att gran har lägre densitet än furu. För gran är medelspricklängden för 63 mm virke större än för 75 mm, men bägge värdena är mycket låga.

Denna undersökning visar att det är fullt möjligt att torka 75 mm furu och få en låg relativ medelspricklängd. Det högsta värdet är strax under 12 %. Det förefaller rimligt att, med ytterligare lite förbättringar, 75 mm furu skall kunna torkas och få en relativ

medelspricklängd som understiger 10 %. Detta är ett mycket bra resultat för torkning av centrumutbyte i enzons längdcirkulationstorkar.

REFERENSER

Malmquist, L . : Compound-torkning av virke. En analys av torkningsskador. Träteknikrapport nr 62 (1984).

Söderström, O.: Torkningssprickor och slutfuktkvoter. TräteknikCentrum Rapport I 9011062 (1990).

(11)

Detta digitala dokument skapades med anslag från

Stiftelsen Nils och Dorthi

Troedssons forskningsfond

Trätek

I N S T I T U T E - : ! F O R T R A T F . K N I S K 1 O R S K N I N C i

Box 5609, 114 86 S T O C K H O L M Åsenvägen 9, 553 31 JÖNKÖPING Skeria 2, 931 87 SKELLEFTEÅ Besöksadress: Drottning Kristinas väg 67 Telefon: 036-12 60 41 Besöksadress: Bockholmsvägen 18 Telefon: 08-14 53 00 Telefax: 036-16 87 98 Telefon: 0910-652 00

Telefax: 08-11 61 88 Telefax: 0910-652 65 Huvudenhet med kansli