Kapacitet & kravanalys

Full text

(1)

Kapacitet- och Kravanalys

-

ishockeyns fysiska delkapaciteter

Robin Pettersson

Gymnastik och idrottshögskolan Stockholm Träningslära 5p

Årskurs 2 Tränarprogrammet Handledare: Mårten Fredriksson

(2)

Innehållsförteckning

Sida Del I kapacitetsanalys Inledning 1 Bakgrund 1 Syfte 1 Metod 1 Avgränsningar 1 Resultat 2-7 Diskussion 8 Del II Kravanalys Inledning 9 Bakgrund 9 Syfte 9 Metod 9 Avgränsningar 9 Resultat 10-11 Diskussion 12 Referenser 13

(3)

Sammanfattning-

Kapacitetsanalys

Inledning

Detta arbete är ett delmoment i kursen Träningslära 5p (TR4) på Gymnastik- och

idrottshögskolan i Stockholm. Syftet med uppgiften är att utföra en kapacitet analys på junior- elit ishockeyspelare.

Bakgrund

Detta arbete kommer att ta upp kapacitetskrav på j17, j18 (alltså spelare på våra ishockeygymnasier) och även från våra representationslag- J-landslagen.

Syfte

Syftet med detta arbete är att undersöka den forskningen som finns kring dem olika delkapaciteterna inom svensk elit- ishockey på juniornivå, såväl på förbundsnivå som på distriksnivå.

Metod

Jag har samlat in informationen från rapporter om elit- ishockeyungdomars tester, bl.a. i samarbete med Svenska Ishockeyförbundet.

Avgränsningar

Jag har valt att inrikta det här arbetet på endast pojk/herr- delen ishockeyn. Eftersom arbetes storlek och att kapacitet och kravanalysen skiljer sig mellan könen, med tanke på dels regelverket och fysiska förutsättningar. Väljer också ut ett par av testerna med tanke på att storleken av arbetet är begränsat till 15 sidor.

(4)

Resultat:

I den följande text kommer resultat från olika rapporter redovisas

Antropometri

Årsgrupp

Längd i

meter

Ht1 Vt1 Ht3 Vt3 Vikt I kilo Ht1 Vt1 Ht3 Vt3 -82 1.79 1.80 1.81 1.82 72.6 74.4 79.4 81.1 -83 1.79 1.80 1.81 1.81 72.3 74.8 78.0 79.7 -84 1.79 1.80 71.4 74.2 78.4 -85 1.78 1.80 71.3 73.9 Medel Termin 1.79 1.80 1.81 1.82 71.6 74.3 78.6 80.4 Tabellen 1, visar spelare på våra ishockeygymnasiums spelares vikt och längd utveckling under deras tid på

gymnasierna.

Resultaten visar att det inte sker någon större förändring vad beträffar längden hos spelarna,

däremot ökar vikten nästan 9 kg. Om man jämför från det att spelarna börjar skolan (ht1) till dess att dem slutar (vt3) sammanställning.1

Om man jämför det med dem som tar sig till j18-landslagen så ser man att killarna från gymnasierna har väldigt lika värden vad gäller både vikt och längd. Medellängden för j18 landslaget år 2000 var 1.81 m (gymnasierna 1.82cm). Medelvikten låg på 80kg (gymnasierna 80.4).2

1

Sammanställning och utvärdering av fysiska tester på ishockeygymnasierna under tiden augusti 1998 september 2002 med åldersgrupper 1982- 1986. Författare: Gustavsson Kjell-Åke (Coaches` Corner) Sid: 7

2

1991- 2001 Sammanställning & Utvärdering av fystester på juniorlandslagen team 20, team 18 och team 17 Projektansvarig: General Manager Hedberg Anders Projektledare: Fredriksson Mårten sid: 9

(5)

Det finns en väldig massa tester, man har utfört på dem spelarna som går på gymnasiumen. Testerna representerar följande fem delkapaciteter. Testerna gjordes 2 gånger per år, en gång vid varje start av höstterminen och en gång i april på vårterminen. Testerna gjordes för att dem aktiva ska kunna följa sin utvecklingskurva (alla spelare får individuella protokoll), ledarna ska kunna se hur gruppen ligger till, i förhållande till övriga grupper runt om i landet och landslagsledarna har något att gå på vid landslagsuttagningarna.3

Testresultaten är ett meridianvärde dvs det är en ”mellan- testperson” det finns lika många testpersoner som sämre och som är bättre än vad resultatet visar.

Rörlighetstester:

• Skulder- axelled både höger och vänster arm.

• Knäböj med armarna uppåt, ljumskarna/adductorerna. • Häcksitt både vänster och höger ben.

• Hamstringsmuskulaturen, både vänster och höger ben • Knästreckarna/ quadriceps

• Höftböjarna

Snabbhetstester:

• 30 Meter stillastående start ( för resultat se diagram 2)

Koordination:

• Harres test

Styrka:

• Knäböjning • Bänkpress • Frivändning • Stående länghopp • Stående femsteg • Vertikalhopp • Enkelsbensböj • Chins • Sit ups 3 Gustavsson, Sid 6

(6)

Uthållighetstest:

• Coopertest ( 3000 meter) • Beeptest

Snabbhet

Tabellen 2, visar våra ishockeygymnasiers spelares snabbhet på 30 meter.

Resultaten testet var 30 meter med stillastående start, man kan se en viss förbättring över

dem tre åren som gymnasium eleverna tränar i sina skolor.4

Eventuella felkällor är, om testerna gjort utomhus väder och vind. Om till exempel försökts

personen har motvind eller medvind kommer resultaten ändras, underlag, springer personen på löparbana, asfalt eller på en gräsplan kommer resultaten visa olika.

Testet testar explosiviteten hos försökspersonen.

4 Gustavsson, Sid:9 Årsgrupp Löpning 30 meter mätt i sek. Ht1 Vt1 Ht3 Vt3 -82 4.50 4.46 4.48 4.45 -83 4.62 4.51 4.43 4.37 -84 4.51 4.53 4.30 -85 4.55 4.58 -86 4.42 Medel termin 4.52 4.52 4.40 4.40

(7)

Uthållighet

Tabell 3, visar resultaten från gymnasium elevernas coopertest

Utförande: Testpersonerna springer runt en 400 meters bana 7.5 varv (3000meter)

Resultat: Det går inte att utläsa någon förbättring under dom 3 åren som eleverna gick på

gymnasium.5

Eventuella felkällor : Mänskliga faktorn eftersom varven skall räknas. Väder och vid, mot

eller medvind har betydelse. Värmen, kommer ha betydelse för spelarnas prestation.

Styrka

Årsgrupp Max antal 50 kg/antal Bänkpress Ht1 Vt1 1RM kg Ht3 Vt3 -82 86 90 -83 13 16 85 86 -84 13 16 86 -85 12 16 Medel termin 13 16 86 88

Tabell 4, visar under ht1 och vt1 hur många gånger eleverna kunde lyfta 50 kg i bänkpress. Ht3 och vt3 visar ett ”one repititon maximum” ( ett maxlyft/kg)

5 Gustavsson, sid 11 Årsgrupp Cooperstest 3000 m. Min Ht1 Vt1 Ht3 Vt3 -82 12.13 12.02 12.07 12.18 -83 11.59 12.32 12.02 12.11 -84 11.59 12.28 11.52 -85 11.59 11.59 Medel termin 12.02 12.15 12.00 12.15

(8)

Resultat: Går ju inte att mäta någon utveckling eftersom, det beslutats att testpersonerna utför

olika test beroende på ålder, fysisk och kunskapsmässig- utvecklingsfas.6

Eventuella felkällor: att göra ett maxtest förutsätter att du har en kunskap om hur ungefär du

ligger till, för att inte värma upp på för höga nivåer. På så sätt dra på dig mjölksyra eller bli trött innan själva testet.

J18 landslaget låg på ett medel år 2000 på 86 kg (1 RM max) som ju ligger på samma nivå som för våra studenter på hockey- gymnasiumen

Styrka

Årsgrupp Chins max antal

Ht1 Vt1 Ht3 Vt3 -82 6 7 8 10 -83 7 7 9 9 -84 7 7 10 -85 7 8 Termin medel 7 7 9 10

Tabell 5, visar Max antal chins som spelarna kan prestera

Utförande: chinsen genomfördes med övertag (tummarna mot varandra) och 60 cm avstånd

mellan händerna, inga kickar, hakan över helt över räcket.

Resultat: i chinsövningen finns en liten förbättringsövning över åren.7

Gymnasium eleverna ligger i chins på samma nivå som j18-landslaget som 2001 hade ett medel på 8 korrekt utförda chins.

6

Gustavsson, sid 9

7

(9)

Rörlighet

Årsgrupp Skulder -axelled vänster Ht1 Siffrorna är på procent av Godskända testpersonerna Vt1 Ht3 Vt3 Skulder– axelled Höger Ht1 Vt1 Ht3 Vt3 -82 73 72 66 64 80 80 76 82 -83 65 69 70 69 75 78 78 79 -84 70 69 72 77 82 78 -85 62 69 74 77 Termin medel 68 70 69 67 76 79 78 81

Tabell 6, visar rörligheten i skulder- axelled med vänster vs höger uppifrån och motsvarande nerifrån.

Utförande: lätt upp uppvärmning, ingen stretching! Ta ena handen ovanifrån och den andra

handen nerifrån och försök låta dem mötas på ryggen. För ett godkänt betyg krävs på dessa tester att fyra fingrar få kontakt dessutom måste överarmen hållas lodrät.

Resultat: Det finns ingen förbättrings tendens. Däremot ser man att spelarna verkar ha

mycket lättare att lyckas med höger hand ovanifrån. Anledningen till det är att flertalet av testpersonerna är högerhänta menar Gustavsson.8

Eventuella felkällor: Testpersonen värmer upp med för mycket rörlighet för axlarna.

Testpersonen fuskar, genom att dra i fingrarna när dom möta.

8

(10)

Diskussion:

Resultaten som jag redovisat är enligt min mening både användbara aktuella.

Testerna är gjorda på elitishockeyspelare på våra ishockeygymnasier och J-landslagen. Vilket gör dom relevanta både för spelare i äldre pojkåren och ambitiösa spelare i efter gymnasium- åren. Dom går enkelt att återskapa och göra på vilken nivå som helst om bara kunskapen om säkerheten till exempel vid bänkpressen finns.

Aktuella är dom eftersom dom är gjorda på spelare som relativt nyligen lämnade

gymnasiumen bakom sig. Därför spelar dem en om inte identisk ishockey, så i alla fall en ishockey som är representativ för vad våra gymnasium- spelare spelar idag.

Det ända som saknas är biten med vad som händer i huvudena, det är svårt om inte omöjligt att mäta saker som inställning, motivation, spelintelligens och spelmognad med mera. Men det är högst relevant att få fram ett sånt test i framtiden, men det saknas i detta arbete. Testerna i sig ser jag inga direkta utvecklings möjligheter i.

Det som jag känner är att man skulle kunna göra, är att göra mer gren specifika tester för ishockeyn.

Till exempel tester med kortare löpningar på 20-40 sekunder istället för att cooper (10.5-12 min) som enligt mig mäter för mycket löpsteg för vad jag anser vara viktigt för en

ishockeyspelare att ha. Eftersom man mäter så mycket som man gör off- ice ska man kanske mäta kondition istället för att mäta tider, mer mäta skattad ansträngning och procent av maxarbete än hur många minuter som går. Det är mer kostsamt och kunskapskrävande men också så jag ser det mer relevant om man vill göra tester för att kunna jämföra mellan lag eller årskurser.

En intressant aspekt som jag undrar mycket över är om uttagningarna angående antropometrin kommer ändras nu med dom nya ”tuffare” regeltolkningarna. Och i så fall hur. Med dom nya regeltolkningarna som i större utsträckning förbjuder ”försvars spelet” med klubban

(hakningar) kommer det krävas starkare och större backar eftersom det kommer krävas mer kroppsarbete med tacklingar mm. Men utan hakningar kommer små kvicka spelare och gynnas vilken kanske kommer märkas i uttagningarna.

Jag tror att vi kommer få se en större utstudering kring vilken position man har. Det vill säga, vi kommer få större och starkare backar medans vi kommer få mindre kvickare forwards. Många andra tror att spelarna generellt kommer bli mindre eftersom spelet till synes har blivit snabbare och dom menar att det kommer krävas den snabbhet som mindre spelare i större uträckning besitter. Men jag tror att det kommer visa sig att vi kommer behöva stora backar och små forwards i framtiden.

Det man också kan utläsa av resultaten är att gymnasierna ligger väldigt väldigt nära vad som krävs av en j18- landslagsspelare. Vilket också pekar på behovet av att få fram ett test som kan mäta den ”intellektuella”(spelarens smartness) delen av ishockeyn. Eftersom att man inte kan mäta några fysiska skillnader på våra högst rankade spelare och dem strax under så måste det ju vara den biten som hos endel spelare inte är tillräckligt utvecklad och skulle vi kunna mäta den skulle vi kunna ha en effektivare och tidigare framlyftning av dom med rätt förutsättningar.

(11)

Sammanfattning-

Kravanalys

Inledning

Detta arbete är ett delmoment i kursen Träningslära 5p (TR4) på Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm. Syftet med uppgiften är att utföra en kravanalys på elit ishockeyspelare nationellt och internationellt.

Bakgrund

Vi har i kursen Träningslära fått uppgiften att redovisa på ett akademiskt vilka krav och tester som ställs på våra olika idrotter. Jag kommer i detta arbete redovisa tester och resultat från forskningen kring ishockeyn, som jag tagit del av.

Syfte

Syftet med arbetet är att visa vilka krav som ställs på senior elitishockeyspelare.

Metod

Syftet har uppfyllts genom, sökningar på Pub Med sökord ”Ice hockey and testing and physiology” antalet träffas blev 19.

Sökningen på Sport Discus, sökord ” Ice hockey and testing and physiology” gav 19 träffar. Sport Discus sökord “Ice hockey and development” antal träffar 51.

Även läst på Coachers corner på

Gustavsson Kjell-Åke www. Swehockey.se ”elit ishockeystudien rapport del 2”

Avgränsningar

Är framför allt mängden litteratur som jag gått igenom. Med tanke på arbetes storlek och arbetets tidsbegränsning blir inte arbetet helt omfattande.

(12)

Resultat:

”Ice hockey is characterized by high-intensity intermitent skating and rapid directions and velocity, as well as frequent body contact”9

Testerna på NHL killarna och elitseriekillarna är gjorda på Bosön. Medverkande var 22 elitseriespelare och 5 NHL spelare. Testerna är gjorde under säsongen 1999-2000. Testerna är gjorda under en dag.

Antropometri, Styrka, Spänst

Klubb NHL Modo DIF MIF FBK Alla medel J20-Landslag Vikt (kg) 95.9 89.0 88.3 92.2 87.9 90.5 84 Längd (cm) 188.1 179.4 182.2 185.8 181.1 183.5 1.84 Knäböj (kg) 185.0 167.5 169.2 160.0 141.7 162.7 159 Bänkpress (kg) 121.0 112.5 123.8 115.0 118.3 118.4 98 Sit ups (antal) 21 18 22 23 17 20.5 21 Hopp 1 (cm) 46.2 43.3 45.2 42.7 41.0 43.6 Hopp 2 (cm) 56.2 50.0 54.0 51.9 49.9 52.4 Tabell 7, visar testresultaten från Bosön (mars 99). Siffrorna är ett medelvärde på spelarnas prestationer som representerar sina föreningar. NHL- spelarna är från olika lag men i undersökningen står dem som en grupp. (Hopp1 = utan armrörelse, Hopp2 = med armrörelse.) näst längst ut till höger spelarnas medelvärde oberoende lag.10 J20-Landslaget har gjort endel av testerna11

Resultat: Man kan tydligt se att NHL spelarna är generellt bättre på samtliga delmoment som

presenteras i Tabell 7.

9

Exercise and sport sceince, (2000), kapitel 52, författare Montgomarey. L.David. sid 815

10

Ishockeystudien rapport 2 – krav och kapacitets profil hos Svenska ishockeyspelare, (1999-2000), Författare: Gustavsson Kjell-Åke sid 8

11

1991-2001Sammanställning & utvärdering av fystester på juniorlandslagen Team 20, Team 18 och Team 17(2002) Projektledare: Fredriksson Mårten sid: 9, 15, 16, 17

(13)

Spelare från det Tjeckoslovakiska landslaget har under en match färdats i snitt 5160m under 24 minuters speltid (av 60 min effektiv tid i en match). Åklängden skiljde sig från 4860- 5620 meter för det Tjeckoslovakiska landslaget.

Av dom 24 minuterna räknar man på att man har ungefär 4-6 minuters max fart.

En spelare av kalibern 24minuter per match kommer ha ca i snitt 57.6 byten/match. I Varje byte kommer han i snitt ha fem till sju gånger då han når maximal skridskoåkning. Varje sånt tillfälle kommer vara i 2.0- 3.5 sekunder.12

(24min*60sek= 1400 sekunder. 1400sek/ 25sekunder/per byte=57.6 byten/match 57.6 byten/ match* 6 max skridskoåkning/byte= 345.6 gånger kommer spelaren under matchen gå upp i max hastighet. 345.6* 3 sekunder per max hastighet =1036.8 sekunder kommer spelaren åka max hastighet under en match, av 1400 sekunder som spelaren är på isen.)

Puls och återhämtning

Klubb NHL Modo DIF MIF FBK Alla medel J20- Landslag Puls max 181 191 188 185 193 187.7 Puls 3 min 106 110 101 103 108 105.2 Puls diff (%) 43 43 45 44 44 44 VO2 ml/kg 54.5 56.8 56.3 52.3 54.5 54.8 Kroppsfett % 12.9 14.4 11.9 13.8 13.5 13.3 13 Tabell 8, visar på samma testpersoner och under samma testtillfälle som tabell 7. Näst längst ut till höger

spelarnas medel oberoende lag.13,14

12 Montomarey Sid 815-816 13 Gustavsson 1999-2000, sid 8 14 Fredriksson (2002) Sid11

(14)

Diskussion:

Det man kan få ut av siffrorna som redovisats i tabellerna 7 och 8 är en hel del.

För det första. Om vi säger att NHL är det optimala inom ishockeyn så är det tydligt att spelarna därifrån är både längre och tyngre än vad spelarna som är kvar i elitserien är generellt är. Vilket i dom flesta fall har betydelse i vilka spelare, NHL klubbarna vill ha och då framför allt längdmässigt (eftersom att vikten går att reglera). Att spelarna ifrån NHL är tyngre kan ha flera förklaringar, en teori som spricker när man läser om kroppsfetts %:en är Amerikanarnas generellt har dålig kosthållning. Det troliga är nog att dom spelar på en rink (en yta) som är mindre än på våran sida om Atlanten, vilken leder till ett tätare spel men också ett spel där skridskoåkningen inte blir lika påtagligt lång. Utan du kan vara ”ganska långsam” bara du är stor och klarar av att täcka ytor.

Den mest påtagliga siffran är knäböjs testet. Det går lite emot min teori om att dem som spelar på stor rink skulle behöva åka mer och på så sätt behöva bygga muskel styrkan i benen. Jag har ingen bra teori till varför det är en sån markant skillnad. Men det troliga är att det skiljer i tränings upplägg och mål med träningen. I NHL kanske man har större prioritet på benen eftersom med den lilla rinken så måste du ju vara mer explosiv i dina rörelser. En anledning till skulle kunna vara att ben styrkan prioriteras för andra spelmoment tex vid tacklingar ”du ska kunna föra din spelare in i sargen.”

En reflektion till över knäböjs testet är att även inom elitserie gruppen skiljer det kraftigt. Det kan nog förklaras på två sätt. Vilka spelare som var närvarande och vid vilken tid i träningsplaneringen som testerna låg. (jag tror inte att det beror på att man inte tränar ben i Karlstad, men hur mycket som helst i Stockholm)

Kul också att se att dom Svenska landslagskillarna håller sig så högt uppe på dom fysiska testen.

Övriga test tycker inte jag visar några markanta skillnader, om man ser till bänkpressen så verkar man ju ha glömt det i Örnsköldsvik och i Malmö. Men också där ligger nog

förklaringen på personplanet eller i träningsplaneringen. En viktig fråga som kommer upp är om testerna är pålitliga.

Det jag kan se av testerna är att dom på ett individplan ( som inte redovisas) är pålitliga om man får en bakgrundsbild om varje individ. Men som grupp/lag blir det svårt eftersom

spelarna befinner sig lite på olika plan i utvecklingen. Ingenting nämns tillexempel om åldern på försöks personerna (i Gustavssons tester) eller om dom har haft tidigare skador som försvårar nått specifikt test.

Men som sagt på individ nivå är dom absolut bra det finns tydliga beskrivningar på hur testen ska utföras. Både dom gjorda av Fredriksson och Gustavsson.

Saknar standardiseringen, det framgår inte vad spelarna haft för sig dagarna innan testerna.

(15)

Tryckta källor:

Gustavsson. Kjell-Åke. ”Sammanställning och utvärdering av fysiska tester på ishockeygymnasierna under tiden augusti 1998- september 2002 med åldergrupper födda 1982- 1986” Svenska Ishockeyförbundet Utvecklingsavdelningen

Fredriksson Mårten (2002) ”1991- 2001 Sammanställning & Utvärdering av fystester på juniorlandslagen, Team 20, Team 18, Team 17” Svenska Ishockeyförbundet

Montgomarey .L. David (2000) ”Physiology of ice Hockey” Exercise and sport science.

Elektroniska Källor:

Gustavsson Kjell- Åke Coachers corner

http://www.coachescorner.nu/Pages/pdf/fys_delrapport2.pdf (2006-10-21)

Figur

Updating...

Referenser

Updating...

Relaterade ämnen :