”Investeringar i forskning är investeringar i
framtiden”
En topisk studie av svenskspråkiga artiklar i Rhetorica
Scandinavica 1997-2014
Isabella Alveborg
Ämne: Retorik Nivå: C Poäng: 15 hp Ventilerad: HT 2015Handledare: Janne Lindqvist Examinator: Patrik Mehrens
Litteraturvetenskapliga institutionen Uppsatser inom retorik
Innehållsförteckning
1. INLEDNING s. 2
1.1 Bakgrund s. 3
1.1.1 Rhetorica Scandinavica – Tidskrift för skandinavisk retorikforskning s. 4
1.1.2 Vikten av relevanssammanhang s. 5
1.1.3 Tidigare forskning s. 7
1.2 Syfte s. 8
1.3 Material, metod och teori s. 9
1.3.1 Strukturering av de särskilda topikerna för vetenskaplig relevans s. 10
1.3.2 Andra relevanta underlag s. 13
2. ANALYS s. 14
2.1 Övergripande mönster för hela perioden s. 14
2.1.1 Utomakademiskt relevanssammanhang s. 18
2.1.2 Akademiskt relevanssammanhang s. 20
2.1.3 Doxologiskt relevanssammanhang s. 23
2.2 Förändringar över tid s. 25
2.3 Skiljer sig olika grupper åt? s. 28
2.3.1 Kön s. 28
2.3.2 Akademisk disciplin s. 32
3. SAMMANFATTNING s. 36
Käll- och litteraturförteckning s. 39
Bilaga 1- Kategorisering av studier i Rhetorica Scandinavica s. 43
Bilaga 2- Fördelning av subtopisk relevans s. 46
1. INLEDNING
I den vetenskapliga forskningen förväntas att ens resonemang och slutsatser legitimeras på ett systematiskt och korrekt sätt enligt det vetenskapliga fältets normer. Men frågan om vad som egentligen utgör meningsfull och legitim forskning är en omstridd fråga, kanske särskilt när det gäller humaniora. Anders Ekström och Sverker Sörlin menar i Alltings Mått: Humanistisk
kunskap i framtidens samhälle (2012) att vetenskap utgör en slags hierarki där humanioras
låga status beror på den mätningsrevolution vilken genomsyrar akademin och samhället. Resultat måste bevisas och på så sätt skilja det viktiga ifrån det oviktiga. Mätningsrevolutionen handlar om uppkomsten av idén att det existerar ett mätbart värde i allt - exempelvis hur mycket pengar en viss vetenskaplig studie genererar eller hur många som citerar den, och eftersom humaniora inte bidrar till samhället på ett mätbart ”nyttiggörande” sätt genom bevisföring ges den en lägre status.1 Om samhället och dess medborgare nu inte har insett humanioras grundläggande syfte – ”kunskapen om människan i sitt kulturella sammanhang” - hur ligger det då till med kunskaperna om retorik?2 Existerar det ett retoriskt
vetenskapligt fält och hur uppfattar den akademiska fakulteten, och retorikerna själva, ämnet retorik? Jag är intresserad av hur våra svenska retoriker ser på ämnet och forskningsfältet retorik och hur de motiverar de egna studierna. Peter Josephson och Frans Lundgren menar i
Historia som kunskapsform (2014) att forskaren behöver argumentera för hur den egna
undersökningen bidrar med något till forskningen eller samhället som tidigare forskning inte redan visat.3 Om retorik är konsten att ”i varje enskilt fall uppfatta det som kan vara övertygande eller övertalande” bör forskare inom retorik vara experter på att legitimera den egna forskningen.4
Rhetorica Scandinavica är en akademisk och tvärvetenskaplig tidskrift vars
syfte är att publicera och på så sätt belysa den skandinaviska retorikforskningen. Det är den enda vetenskapliga tidskriften i Skandinavien som specifikt tar upp retorisk forskning och dess relevans för andra akademiska områden och samhället. Första numret publicerades under våren 1997 och har under sina snart 18 år varit delaktig i den retoriska utveckling vi ser idag. Men hur argumenterar då svenska retoriker för att just deras forskning är meningsfull och relevant? Genom att kritiskt granska de svenskspråkiga studierna, samt undersöka hur forskarna legitimerar de egna studierna i Rhetorica Scandinavica ges insikten om hur forskare
1 Anders Ekström & Sverker Sörlin, Alltings Mått: Humanistisk kunskap i framtidens samhälle, Stockholm: Norstedts 2012, s. 48-49 & s. 118.
2 Ekström & Sörlin 2012, s. 7.
3 Peter Josephson & Frans Lundgren, Historia som kunskapsform, Lund: Studentlitteratur 2014, s. 45. 4 Aristoteles, Retoriken, Ödåkra: Retorikförlaget 2012, s. 69 (1.2.1)
och svenska retoriker ser på det retoriska ämnet och vilka skäl som ges för att det retoriska ämnet ska bedrivas, vilket dels är relevant för den massiva utbildningsvåg inom ämnet retorik som samhället idag står inför, samt retorikens trovärdighet som ämne och forskningsområde.5 Dessutom skulle en sådan analys kunna avslöja om det finns några skillnader beroende på forskarens kön och akademiska disciplin. Om Sverige ens ska ges möjligheten att dels utvecklas inom retorikämnet samt ha möjlighet att konkurrera med den övriga världen, krävs en hög nivå på forskarna och det material som publiceras i Rhetorica Scandinavica. Intressant nog har inga tidigare studier genomfört någon kritisk granskning av de relevanssammanhang som tecknas i de publicerade forskningsstudierna i Rhetorica Scandinavica. Vid tidskriftens tioårsjubileum 2007 genomfördes en del förändringar såsom hårdare publiceringskrav. Genom att bland annat titta på om det existerar någon skillnad före och efter den här förändringen i val av relevanssammanhang kan analysen även ge en föraning om åt vilket håll retoriken i Sverige är på väg att utvecklas.
Nedan kommer jag att ge en kort bakgrundsbeskrivning av retorikens etablering i Skandinavien och Sverige, presentera analysmaterialet Rhetorica Scandinavica, ta upp vikten av relevanssammanhang samt ge en översikt över forskningsläget inom liknande problematik. Vidare beskrivs mera precist uppsatsens syfte, teorier och tillvägagångssätt, vilket följs av en analys i tre delmoment där först övergripande relevanssammanhang diskuteras, för att senare gå djupare in för att undersöka om det existerar någon skillnad i relevanssammanhang mellan akademisk disciplin, kvinnliga och manliga forskare, samt om det går att se någon utveckling av ämnet genom tid. Avslutningsvis ges en sammanfattning.
1.1 Bakgrund
Retoriken har sedan antiken varit en stor del av all högre utbildning i den västerländska kulturen fram till 1800-talet.6 Kurt Johannesson menar i ”Trettio år av retorik i Sverige” (1997:1) att under romantiken ville man komma bort från det ålderdomliga och vände sig i stället till nya teorier om människan, språket, konsten och samhället. Även om retoriken till synes försvann från skolundervisningen, försvann den inte helt utan levde vidare i ny form framförallt inom det skriftliga språket, där den skolform vi i dag känner till grundar sig i en retoriskt präglad tradition som genomsyrar det västerländska samhället. 7
5 Valet att endast undersöka de svenskspråkiga forskningsstudierna i Rhetorica Scandinavica grundar sig i uppsatsens begränsade utrymme då jag inte ha möjlighet att titta på alla svenskspråkiga publicerade texter. 6 Kurt Johannesson, ”Trettio år av retorik i Sverige”, Rhetorica Scandinavica, 1997:1, s. 8.
Det akademiska arbetet inom skandinavisk retorik tog sin början i Danmark på Universitetet i Köpenhamn efter Andra Världskriget.8 Jens E. Kjeldsen och Jan Grue menar i
Scandinavian studies in rhetoric: Rhetorica Scandinavica 1997-2010 (2011) att under mitten
av 1990 talet var retoriken långt ifrån utbredd och som universitetsämne existerade det endast i Köpenhamn. Därutöver var utbudet av retorik på de akademiska institutionerna relativt frånvarande i Skandinavien och i ett starkt behov av tillkännagivande och spridning både inom det akademiska fältet men även i samhället.9 I Sverige öppnade personer som Bengt Olsson, Sven Delblanc och Birgit Stolt upp intresset för retorik, där retorikens genombrott framförallt kom genom litteraturvetenskapen.10 Kjeldsen och Grue påpekar att Kurt Johannesson var en av de senare drivande aktörerna som under 1980-talet höll de första kurserna i retorik på Uppsala Universitet och blev 1988 den förste svenske professorn i retorik vid samma lärosäte.11 Under 1990-talet växte intresset för retoriken vilket dels resulterade i att
Uppsala Universitet, Örebro Universitet och Södertörns Högskola startade igång retorikprogram, samt att Sverige fick nya professorer under 2000-talet, bland annat Brigitte Mral som blev tilldelad den allra första professorsstolen i retorik på Örebro Universitet. Idag kan Sverige vara stolt över sina åtta professorer i retorik.12 Det här menar Erik Bengtson och Frida Buhre i antologin Förledd och förtjust: Andra generationens retorikvetare tar ordet (2015) och påpekar att retoriken under en tioårsperiod lyckats skapa en stark grund där ämnet, förutom att existera i högre studier på fyra lärosäten, även har ett tiotal doktorander, ”där de allra flesta har en grund- och masterutbildning med huvudämnet retorik”.13
1.1.1 Rhetorica Scandinavica – Tidskrift för skandinavisk retorikforskning
Det allra första numret av Rhetorica Scandinavica publicerades våren 1997, där forskningen ”bygger på den klassiske retoriske tradition från Aristoteles och frem”.14 Tidskriftens uppgift
8 Jens E. Kjeldsen & Jan Grue (eds), Scandinavian studies in rhetoric: Rhetorica Scandinavica 1997-2010, Retorikförlaget, Ödåkra, 2011, s. 11.
9 Kell Jarner Rasmussen, ”Udfordring til forskning”, Rhetorica Scandinavica, 1997:1, s. 4. Kjeldsen & Grue (eds) 2011, s. 7.
10 Kjeldsen & Grue (eds) 2011, s. 11 & s. 12. Johannesson 1997:1, s. 6-7.
Olsson hade avsnittet ”den retoriska diktsynen” i sin avhandling från 1963, Delblanc visade att det retoriska lovtalet var en av 1700-talets stora genrer i sin avhandling ”Ära och minne” (1965) och Stolt slog internationellt med sina studier i protestantisk retorik.
11 Kjeldsen & Grue (eds) 2011, s. 12.
12 Brigitte Mral (Örebro Universitet), Mats Rosengren (Uppsala Universitet), Anders Sigrell (Lunds Universitet), Annika Ström (Södertörns Högskola), Otto Fischer (Uppsala Universitet), Orla Vigsö (Göteborgs Universitet), samt Lennart Hellspong (emeritus Södertörns Högskola) och Kurt Johannesson (emeritus Uppsala Universitet). 13 Bengtson, Erik & Buhre, Frida (red.), Förledd och förtjust: andra generationens retorikvetare tar ordet, Huddinge: Södertörns högskola 2015, s. 8.
är att ge en nytolkning och föra vidare den klassiska traditionen i nordiska sammanhang.15 Kell Jarner Rasmussen, Peter Ström-Soeberg och Jens E. Kjeldsen hade en vision om att ge retorikforskarna en plattform med möjlighet att skriva om sin forskning och på så sätt belysa den retoriska forskningen i Skandinavien.
Från start har Rhetorica Scandinavica uppmanat till både teoretiska och praktiska studier, samt essäer, bokrecensioner och konferensrapporter vilket ger en omfattande bild av det retoriska ämnets tillväxt och etablering.16 Förutom den plattform som skapas för forskare inom det retoriska ämnet är tidskriften även en oas för forskare inom andra akademiska discipliner. Det här kommer i uttryck i form av diskussioner om hur retoriken kan bidra med kunskap inom andra akademiska områden och i samhället i stort.
En särskilt viktig tidpunkt i tidskriftens historia är 2007 då Rhetorica
Scandinavica firade tioårsjubileum där en av de större förändringarna innebar strängare
publiceringskrav med anonym sakgranskning av insända manuskript med mera.17 Andra förändringar som genomfördes var tidskriftens utseende, typsnitt och referenssystem. För att få sin studie publicerad i Rhetorica Scandinavica måste artikelförfattarna dels följa en specifik ”Skribentguide” med tydliga riktlinjer över hur och vad en artikel bör innehålla, disposition samt fackliga och förmedlingsmässiga kriterier. Artiklarna anonymiseras och granskas av minst två anonyma externa lektörer.18 Om materialet är tvärvetenskapligt
rekommenderas att minst en av utvärderarna har en retorisk yrkesbakgrund.19
1.1.2 Vikten av relevanssammanhang
Det existerar en mängd olika skäl för forskare att försöka ge något slags argument för den egna forskningens relevans. Ett sådant skäl är att det ställs politiska krav på att forskningen ska uppfylla vissa typer av villkor. Regeringen lämnade 2012 in en proposition för perioden 2013–2016 där det sägs att ”forskning av hög kvalitet kan bättre bidra till medborgarnas välfärd, samhällets utveckling, näringslivets konkurrenskraft och en hållbar utveckling”, vilket sker genom ökat anslag för att höja kvaliteten på svensk forskning.20 Propositionen blev under hösten 2012 godkänd av Riksdagen med målet att Sverige ska utvecklas till en
15 Rhetorica Scandinavica, ”SkribentGuide version 2011:4”, s. 2. 16 Kjeldsen & Grue (eds) 2011, s. 8.
17 Kell Jarner Rasmussen & Peter Ström-Soeberg, Rhetorica Scandinavica, 2007:43, s. 4-5.
18 Rhetorica Scandinavica, ”för Skribenter”, http://www.retorikforlaget.se/praktiskt-om-rhetorica/foer-skribenter (2015-02-15)
19 Mailkorrespondens med Christine Isager som är Huvudredaktör på Rhetorica Scandinavica, samt adjunkt i retorik vid Köpenhamns Universitet. (2015-03-09)
20 Forskning och innovation (Regeringens proposition 2012/13:30) Stockholm: Regeringen, Utbildningsdepartementet 2012, s. 1. http://www.regeringen.se/sb/d/15650/a/201368 (2015-02-25)
”framstående forskningsnation” där forskning bidrar till samhällsutvecklingen.21 Vidare vill Regeringen att Sverige dels ska bedriva forskning och utbildning på internationell nivå, och dels få möjligheten att använda (nyttiggöra) den svenska forskningen på internationell nivå vilket är av ”stor vikt för det svenska samhället och näringslivet”.22
Svensk forskning behöver kunna hävda sig tillräckligt bra internationellt sett när det gäller den allra främsta forskningen för att ges goda förutsättningar att konkurrera med kunskap och vara attraktivt för kunskapsintensiva företag.23
Den svenska forskningens internationella konkurrenskraft uppnås bland annat genom en ökad resursförstärkning samt ett ökat nyttiggörande av forskningsbaserad kunskap, eftersom ”investeringar i forskning är investeringar i framtiden”.24 Det är av oerhörd vikt att fördelningen av de statliga medlen används till och för den forskning som håller hög kvalitet. ”Strävan efter kvalitet i form av vetenskaplig excellens, nyttiggörande och relevans måste därför finnas inom hela forskningssystemet”. Så för att fördelningen av de statliga medlen skall bli rättvist tilldelat och gå till den forskning som håller hög kvalitet samt är samhälls- och forskningsrelevant används, utöver indikatorer, andra forskares omdömen om varandras forskning samt bedömning om kvaliteten, relevansen och nyttiggörandet i den aktuella forskningen.25 Här handlar det alltså om en slags inre kollegial ”process”, där vikten av att
legitimera den egna forskningen, och indirekt sig själv, ligger dels i att få statliga medel för att få möjligheten att fortsätta bedriva den egna forskningen, samt en inbördes respekt inom forskarvärlden.26
Men exakt var humanioras värde består i är som sagt omdebatterat. Ekström och Sörlin menar att ”den som inget egenvärde ser i humaniora uppfattar inte heller några principiella problem med att fältet bedöms med kriterier som hämtats från vissa teknik- och naturvetenskaper”.27 Vidare hävdar idé- och lärdomshistorikern Bo Lindberg i artikeln
”Retorik och vetenskap- antagonistiska och oskiljaktiga” ur antologin Vetenskapsretorik: Hur
vetenskap övertygar och övertalar (2014) att en ökad insikt om det retoriska verktyget och
21 Riksdagen beslutade hösten 2012 att godkänna Regeringens förslag i budgetpropositionen 2012/13:30
Forskning och innovation.
http://www.riksdagen.se/sv/Start/Sok/?sok=forskning+och+innovation+&searchtype=all&facets=2&a=s&sortor der=desc&sort=rel (2015-02-25)
22 Forskning och innovation 2012/13:30, s. 14. 23 Forskning och innovation 2012/13:30, s. 14. 24 Forskning och innovation 2012/13:30, s. 15. 25 Forskning och innovation 2012/13:30, s. 16-17. 26 Forskning och innovation 2012/13:30, s. 16-17. 27 Ekström & Sörlin 2012, s. 117.
dess existens i vetenskapen kan ”förbättra vetenskapens retorik och göra forskarna mer skickade att kommunicera”, samt att få ut information om forskningen och dess nytta till samhället.28 Vikten av relevans för humaniora och retorikens fortsatta överlevnad ligger alltså inte endast i att argumentera övertygande för en inre kollegial om ens studiers relevans utan för att övertyga massan, samhället och andra akademiska områden om retoriken och studiens nyttiggörande på alla plan.
1.1.3 Tidigare forskning
Det har inte gjorts någon tidigare forskning på hur svenska retoriker framhäver den egna forskningen som legitim. Däremot har Carl Martin Allwood och Jan Bärmark undersökt hur forskare i allmänhet legitimerar den egna forskningen i forskningsansökningar i studien ”Retorik i forskningsansökningar” (1998:6).29 Allwood och Bärmark menar att retorik inom
vetenskaplig forskning är av högsta prioritet eftersom ”en retoriskt oskicklig forskare har rimligen sämre möjligheter att få gehör för sin ansökan”. 30 Vidare menar Allwood och Bärmark att ”de argument forskaren använder och de bilder han eller hon ger av sitt projekt, de problem, metoder och teorier han eller hon anknyter till och av sig själv som komponent att utföra forskningsuppgiften syftar alla till att övertyga”. 31 Analysen visade att forskningsansökningar från forskare i psykologi, socialantropologi och etnologi använde sig av akademiska argument där de antingen hävdade brister i tidigare forskning eller stödde sig på forskarens eller den företrädda forskningstraditionens styrka. Förutom de inomvetenskapliga värdekriterierna existerade även sådana som framhävde forskningsprojektets praktiska användbarhet. Forskare som ännu inte blivit erkända auktoriteter visade tendenser av att explicit berömma det egna projektet och sig själv, medan mer etablerade forskare endast antydningsvis framställde de egna samt projektets förtjänster. Avslutningsvis menar Allwood och Bärmark att ”mycket återstår att göra för att utveckla en fungerande teori och begreppsapparat för hur retoriken fungerar i forskarsamhället”, men menar att ett fortsatt närmande mellan retorik och vetenskap är önskvärt.32 Studien tog inte upp problematiken med humanioras värde inom forskningen (och samhället) och hur det kan påverka forskarens sätt att argumentera. Inte heller fick läsaren ta del av hur de gick till väga
28 Bo Lindberg, ”Retorik och vetenskap- antagonistiska och oskiljaktiga”, Vetenskapsretorik: hur vetenskapen övertygar och övertalar, Bo Lindberg (red.), Göteborg: Kungl. Vetenskaps- och Vitterhets-Samhället 2014, s. 17-18.
29 Carl Martin Allwood och Jan Bärmark, ”Retorik i forskningsansökningar”, Rhetorica Scandinavica, 1998:6, s. 46-59.
30 Allwood och Bärmark 1998:6, s. 57. 31 Allwood och Bärmark 1998:6, s. 48. 32 Allwood och Bärmark 1998:6, s. 57-59.
för att få fram resultatet. Vidare saknades det även tydliga exempel på det Allwood och Bärmark ville visa genom sin undersökning.
I antologin Scandinavian studies in rhetoric: Rhetorica Scandinavica 1997-2010 (2011) sammanställer Jens E. Kjeldsen & Jan Grue 52 nummer av Rhetorica Scandinavica med artiklar från Sverige, Norge och Danmark under åren 1997 till 2010 i syfte att visa retorikens utformning och utveckling i Skandinavien. Totalt har över 225 vetenskapliga artiklar publicerats mellan 1997-2010, varav 30 av dem är översättningar av klassiska texter och teorier inom det retoriska området, och resterande 195 är vetenskapliga artiklar och essäer med en fördelning mellan de skandinaviska språken - 38 % är på danska, 30 % på svenska samt 31 % på norska. Det existerar även ett fåtal texter på engelska. Kjeldsen och Grue menar att andelen artiklar och essäer har varit relativt stabil under åren där antalet danskspråkiga artiklar har ökat något sedan 2000 medan den svenska andelen minskat i motsvarande grad.33
I antologin har 18 artiklar valts ut i syfte att visa och representera innehåll och omfattning av
Rhetorica Scandinavicas utgång med tiden, samt att förmedla och granska centrala teman
under perioden.34 Sammanfattningsvis diskuterar och reder Kjeldsen och Grue upp de kunskapsluckor som existerar om retoriken. Vad antologin saknar är dels en redogörelse för den retoriska vetenskapens utveckling i varje enskilt Skandinaviskt land, och dels en granskning av Rhetorica Scandinavicas fördelning av publicerade studier - både vad gäller vilka akademiska discipliner de publicerade forskarna kommer ifrån och deras kön.
Generellt i forskningsläget existerar det goda försök att visa humanioras och retorikens nytta i den akademiska sfären och samhället, samt studier av hur legitimitet skapas och används. Fortfarande saknas dock studier som tittar på hur ämnet och forskningsfältet retorik beskrivs, dels utifrån av samhället och den akademiska fakulteten, men även av det egna retoriska fältet.
1.2 Syfte
Jag ämnar att undersöka hur svenska retoriker ser på retoriken som ämne och forskningsfält genom att titta på vilken typ av relevanssammanhang forskarna använder sig av för att legitimera sina studier i Rhetorica Scandinavica. Det här undersöker jag i syfte att se om det framkommer mönster i forskarnas val av relevans vilket är intressant eftersom de i sin tur kan visa hur det retoriska ämnet uppfattas och framställs. Jag undersöker även om det framträder
33 Kjeldsen & Grue (eds) 2011, s. 8.
34 Kjeldsen & Grue (eds) 2011, s. 26. Teman som har varit aktuella mellan 1997 och 2010 är bland annat olika teorier och retorikens etablering som forskningsfält, normer och praxis.
några skillnader i val av relevanssammanhang beroende på forskarnas kön och akademiska disciplin - om forskarna är verksamma i det akademiskt retoriska fältet eller är verksamma inom andra vetenskapliga discipliner. Syftet är att se om det existerar någon skillnad i hur retoriken som ämne och forskningsfält uppfattas av andra akademiska discipliner och väljs att framställas. Rhetorica Scandinavicas tioårsjubileum 2007 utgör, som tidigare nämnt, en viktig tidpunkt i tidskriftens historia då en mängd förändringar genomfördes - inte minst strängare publiceringskrav.35 En viktig fråga blir därför att undersöka om det går att upptäcka några skillnader i hur forskare väljer att framställa de egna studierna mellan tiden före och efter den här förändringen.
1.3 Material, metod och teori
Materialet i undersökningen utgörs av de svenskspråkiga studierna i Rhetorica Scandinavica mellan åren 1997 – 2014.36 Tillsammans är de 69 studier av 52 forskare. För att enklare ha
möjlighet att se en eventuell kronologisk utveckling av hur forskarna argumenterar för sina studiers relevans har jag till att börja med delat in materialet i sex olika tidsperioder under en 3 årsperiod: 1) 1997-1999, 2) 2000-2002, 3) 2003-2005, 4) 2006-2008, 5) 2009-2011, samt 6) 2012-2014. Den här uppdelningen har gjorts eftersom fördelningen av forskare mellan de skandinaviska länderna är ojämn mellan olika tidskriftsnummer och år. En kortare tidsperiod ökar emellertid chanserna till en mer korrekt analys, vilket gör att jag även i vissa fall tittar årsvis och utformar diagram och tabeller efter det.
För att klargöra hur forskarna har valt att visa sina studiers relevans har jag valt att systematisera in materialet efter relevanssammanhang. Först har jag läst alla artiklar från 1997:1 fram till 2014:68 och för varje enskild artikel antecknat hur forskaren har legitimerat sin studie och har på så sätt induktivt lyckats rekonstruera ett antal typer av utgångspunkter som återkommer - vad vi skulle kunna kalla för en typ av speciella topiker för
retorikvetenskaplig relevans.
Eftersom uppsatsens fokus ligger i att systematisera svenskspråkiga forskningsstudier publicerade i Rhetorica Scandinavica har jag låtit mig inspireras av Ruth Amossys begrepp specifika ”topoi” som är en central del i teorin om doxa och det universiella. Uppfattningen om logos är enligt det här synsättet en tillfällig mänsklig
35 Kell Jarner Rasmussen & Peter Ström-Soeberg, Rhetorica Scandinavica, 2007:43, s. 4-5.
36 Jag kommer inte att titta på recensioner, forskningsprojekt, konferenser, introduktioner av klassiska texter, eller repliker eftersom de redogör i stället för att visa på relevanssammanhang. Se exempelvis diskussionen ”Att övertyga mellan raderna” mellan José Luis Ramírez och Anders Sigrell i Rhetorica Scandinavica (2000:14) på sidorna 64-71.
rationalitet och sociohistorisk uppfattning i ett specifikt kulturellt och ideologiskt utrymme.37 Fördelningen mellan det sociokulturella och det förnuftiga går in i mötet med publiken eftersom talaren använder sig av sociohistoriska åsikter, övertygelser och vedertagna mönster vid adresseringen av den universella publiken.38
I min tolkning kommer jag att använda mig av ett slags klassificeringssystem med tre huvudtopiker, underliggande topiker och subtopiker, och reser inga anspråk att vara trogen Amossys konstruktion. Naturligtvis finns det en möjlighet att strukturera de här topikerna på annat sätt än vad jag har valt att göra i den här studien, men eftersom jag har utgått ifrån vad forskarna själva har valt att anföra för den egna studiens relevans, känns det både hämmande och opraktiskt att helt utgå ifrån en redan strukturerad teoretisk begreppsapparat.
1.3.1 Strukturering av de särskilda topikerna för vetenskaplig relevans
Det är möjligt att urskilja två mycket allmänna kategorier av resonemang i texterna beroende på hur författaren argumenterar för att visa att studien är viktig och relevant.
Å ena sidan existerar det argument som i korthet går ut på att studien presenteras som viktig i ett akademiskt sammanhang där den fyller en vetenskaplig kunskapslucka, rättar till ett akademiskt missförstånd eller bidrar till ökad förståelse för ett ämne eller problematik. Här upprättar forskaren ett akademiskt relevanssammanhang.
Å andra sidan finns det argument som går ut på att studien framställs som viktig i ett sammanhang utanför den akademiska sfären eftersom den bidrar till någon form av samhällsnytta, ekonomisk vinning eller politisk utveckling. Forskaren upprättar här ett utomakademiskt relevanssamanhang för sin studie.
De här två övergripande relevanssammanhangstyper, en form av huvudtopiker som jag kallar för akademiskt relevanssamanhang respektive utomakademiskt
relevanssamanhang, kan i sin tur delas upp i följande underkategorier – vad jag kallar topiker
– och i vissa fall i ännu mer specialiserade kategorier som vi kan kalla för subtopiker:
1. Akademiskt relevanssammanhang:
a. Studier som argumenterar för att de är relevanta för det retoriska ämnet: Den här topiken går ut på att studien sägs öka vår kunskap om och bidragande till det retoriska
37 Ruth Amossy, ”How to things with doxa. Toward an Analysis of Argumentation in Discourse”, Poetics Today, 23, 2002:3, s. 474.
forskningsämnet. Det kan i sin tur ske på två skilda sätt, genom två subtopiker:
i. Studier som menar att andra akademiska områden ökar kunskapen om det retoriska
ämnet: Studien sägs bidra till ökad förståelse och kunskap om det retoriska ämnet och
forskningsfältet genom att introducera begrepp och perspektiv från andra akademiska områden.
ii. Studier som tecknar en brist i tidigare retorisk forskning: Studien sägs bidra genom att täppa till en lucka i tidigare kunskap om retorikfältet.
b. Studier som argumenterar för att de är relevanta för andra akademiska områden: Den här topiken går ut på att studien sägs öka vår kunskap om och bidragande till andra forskningsämnen eller vetenskapliga discipliner. Även det här sker på två huvudsakliga sätt, genom två subtopiker:
i. Studier som menar att det retoriska ämnet bidrar till ökad kunskap inom andra
akademiska områden: Studien sägs bidra till andra vetenskapliga discipliner genom att
den introducerar retoriska begrepp och perspektiv.
ii. Studier som tecknar en brist i tidigare forskning inom andra akademiska ämnen: Studien sägs bidra genom att den täcker till en kunskapslucka inom andra vetenskapliga discipliner.
2. Utomakademiskt relevanssammanhang:
Studier som argumenterar för att de är relevanta för en instrumentell nytta: Studien sägs
ge en slags instrumentell nytta genom att den ökar medborgarnas välfärd, eller främjar samhällets utveckling, näringslivets konkurrenskraft, eller en hållbar utveckling. Den här topiken kan delas in i två subtopiker:
i. Studier som menar att retoriken bidrar till en marknadseffektivitet: Studien sägs enligt den här subtopiken skapa en ökad marknadseffektivitet i form ekonomisk vinning till företagen och samhället (regeringen) genom retoriska begrepp och perspektiv.
till en ökad förståelse av hur den kroppsliga och språkliga kommunikationen och därigenom ge förutsättningar för nya affärskontakter och effektivisera arbetet, vilket i sin tur kan leda till en ekonomisk vinning för samhället.
Vid sidan av de akademiska och de utomakademiska relevanssammanhangen som etableras i studierna går det även att utläsa en tredje huvudtopik, ett tredje relevanssammanhang, som är svårt att klassificera som endera av dem. Den här huvudtopiken kallar jag för huvudtopiken
om ett doxologiskt relevanssammanhang: Den här huvudtopiken är å ena sidan akademisk då
själva grundstenen i vetenskap ligger i att försöka förstå olika begrepp och ting och hur de samverkar i den värld människan lever i. Men den är å andra sidan utomakademisk eftersom den vänder sig till ett förhållningssätt som går ”ovanför” den akademiska sfären och tittar på samverkan mellan de akademiska och de utomakademiska områdena. Forskaren argumenterar inte endast för att studien kan täppa till kunskapsluckor och öka kunskapen om ett visst ämne i det akademiska området. Forskaren argumenterar inte heller endast för någon form av ekonomisk samhällsnytta, utan försöker genom studien förklara övergripande strukturer som verkar och samverkar i samhället, som både den akademiska sfären och den ekonomiska samhällsnyttan tillhör. Forskaren upprättar här ett doxologiskt relevanssammanhang. De flesta huvudtopiker kan som synes i sin tur delas upp i ett antal topiker, av vilka flera i sin tur kan delas upp i ett antal subtopiker. I vissa studier återfinns de här subtopikerna, topikerna och huvudtopikerna parallellt och samverkar för att etablera ett brett relevanssammanhang.
1.3.2 Andra relevanta teorier och underlag
Förutom att systematisera in materialet utifrån huvudtopikerna om akademiskt relevanssammanhang, utomakademiskt relevanssammanhang respektive doxologiskt relevanssammanhang kommer jag även att titta på om de studier som publiceras i Rhetorica
Scandinavica lever upp till de kriterier god forskning bör ha enligt Regeringens proposition Forskning och innovation (2012/13:30), samt använda mig av Statskontorets rapport Forskningsanslagen ur ett jämställdhetsperspektiv (2014:27) – framförallt under analysens
tredje del. Statskontoret fick i november 2013 uppdrag av Regeringen att kartlägga och analysera fördelningen av anslag för forskning och forskarutbildning vid universitet och högskolor ur ett jämställdhetsperspektiv. Uppdraget omfattade 14 lärosäten vilket resulterade i rapporten Forskningsanslagen ur ett jämställdhetsperspektiv (2014:27). 39
Sammanfattningsvis visar rapporten att under 2013 ”användes 39 procent av anslagsmedlen för kvinnors löner och 61 procent för mäns löner. Kvinnor utgjorde 42 procent av den forskande personalen vid dessa lärosäten”. De här siffrorna visade att kvinnliga forskare fick dryga 80 miljoner kronor mindre än sina manliga kollegor från forskningsanslaget jämfört med om alla kvinnor och män hade fått lika mycket. 40 En förklaring till utfallet ligger i att det normalt är fler män än kvinnor som är professorer, och att ”professorer får normalt mer forskningsmedel”. Det existerar även skillnader i tillgång på forskningsmedel inom olika vetenskapsområden, och lärosätets processer i fördelning av forskningsanslaget kan även ”gynna eller missgynna kvinnor eller män”. 41
39 Statskontoret, Forskningsanlagen ur ett jämställdhetsperspektiv, 2014:27, s. 11 & s. 14.
http://www.regeringen.se/rattsdokument/proposition/2012/10/prop.-20121330/ (2015-07-22) 40 Statskontoret, Forskningsanlagen ur ett jämställdhetsperspektiv, 2014:27, s. 7.
2. ANALYS
Analysen är indelad i tre delar där jag 1) gör en övergripande analys och tittar närmare på hur forskarna har valt att legitimera de egna studierna under åren 1997-2014, 2) kartlägger om mönstret förändras efter Rhetorica Scandinavicas tioårsjubileum 2007, samt 3) undersöker om det existerar någon skillnad i val av relevans mellan kön och akademisk disciplin.
2.1 Övergripande mönster för hela perioden
För att ge en övergripande bild av materialet, studiernas relevansmönster och fördelning av publicerade studier inom olika ämnesområden och årgång använder jag mig av att systematisera i tabeller och diagram. De studier som är tydliga exempel på det jag ämnar att visa har jag dessutom citerat i analysen.
Forskarna kan legitimera utifrån ett akademiskt relevanssammanhang respektive ett utomakademiskt relevanssammanhang. En artikel av Jon Viklund exemplifierar ett akademiskt relevanssammanhang genom att hävda att ”politiska visioner är tämligen obeaktade i den retoriska forskningen” ur artikeln ”Den politiska visionens retorik: Exemplet Sverige – det nya matlandet” (2014:66/67).42 Vissa forskare skapar både ett akademiskt och ett utomakademiskt relevanssammanhang. Ann Cederbergs artikel ”Från tystnad till tal” (1997:4) är ett tydligt exempel där ”[…] kunskapen om fenomenet [talängslan] är dåligt och samtal kring sådana reaktioner sällan förekommer […] Både inom utbildningsväsendet och övriga samhällslivet ställs vi inför kravet att behärska det offentliga talet”.43 Många av forskarna hänvisar på likartade sätt till båda relevanskategorierna.44 Det doxologiska relevanssammanhanget förekommer även det ensamt eller tillsammans med de två övriga huvudtopikerna akademiskt och utomakademiskt relevanssammanhang – ibland explicit och ibland implicit – såsom i Brigitte Mrals artikel ”Demagogens röst – Hitler som radiotalare” (2009:51). Här förekommer det explicita akademiska relevanssammanhanget i ”[…] att det finns så få retorikanalyser av hans [Hitler] tal […]”,45 samt ”med tanke på röstens känslopotential bör pronunciato vara en del av retorikanalysen och betraktas i forskning
42 Jon Viklund, ”Den politiska visionens retorik: Exemplet Sverige – det nya matlandet”, Rhetorica Scandinavica, 2014:66/67, s. 77.
43 Ann Cederberg, ”Från tystnad till tal”, Rhetorica Scandinavica, 1997:4, s. 28.
44 Se även Anders Eriksson ”Retoriken efter Retoriken: Från Aristoteles till retorikämnet idag” (2014:68), s. 31-53. Annie Mattsson ”Den tyranniske teaterkungen – Smädelser mot Gustaf III” (2011:57), s. 93-112. Per Forsberg ”Kalkylering och övervägande retorik” (2005:35), s. 33-46. Janne Lindqvist, ”Känslans syllogism: Den enthymematiska strukturen i Aristoteles analys av pathos” (2014:68), s. 54-82.
betydligt mer än hittills varit fallet”.46 Det som dock inte framgår och som alltid är av den något knepigare varianten är det implicita relevanssammanhanget. I det här fallet ligger det i vad Hitler symboliserar. Det går ingen förbi att snabbt associera Hitler med Andra Världskriget och det manipulativa förförande som berövade miljontals livet. Mral visar i sin studie inte endast relevansen för det retoriska ämnet och bristen i tidigare forskning, utan kopplar även ihop det akademiska med varför det är av vikt utanför akademien. Att den samtid som vi lever i idag existerar på grund av den tid som Hitler skapade, att vi bör ta lärdom av historien och se de maktstrukturer som existerade och fortfarande existerar i dagens samhälle. Ju mer vi vet om det som hände desto större chans finns det till att motverka liknande i framtiden – det doxologiska relevanssammanhanget.
Nedan i diagram 1 visas fördelningen av det akademiska och det utomakademiska relevanssammanhanget i Rhetorica Scandinavica genom de sex tidsperioderna: 47
I diagram 1 ovan går det att utläsa en förhållandevis klar majoritet i användningen av huvudtopiken akademiskt relevanssammanhang. Under perioden 2003-2005 ser vi dock en mönsterskillnad då åberopandet av huvudtopiken doxologiskt relevanssammanhang är något
46 Mral 2009:51, s. 50.
47 Anledningen till varför antalet studier och antalet relevanssammanhang inte överensstämmer beror på att flertalet forskare väljer att legitimera till fler än en huvudtopik, vilket gör att jag har räknat dem fler gånger. Det är alltså inte 18 studier som legitimerar för ett akademiskt relevanssammanhang, utan 18 akademiska relevanssammanhang under perioden 1997-1999.
0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 1997-‐1999 2000-‐2002 2003-‐2005 2006-‐2008 2009-‐2011 2012-‐2014 Antal År
Diagram 1: Fördelning i antal av huvudtopikerna akademisk relevanssammanhang, utomakademisk relevanssammanhang respektive doxologiskt relevanssammanhang i
publicerade studier mellan 1997-2014
Akademiskt relevanssammanhang Utomakademiskt relevanssammanhang Doxologiskt relevanssammanhang
vanligare än åberopandet av ett akademiskt relevanssammanhang. Det här kan bero på att under den här perioden publiceras 4 temanummer varav endast ett innehåller svenskspråkiga studier vilket på så sätt kan sänka den akademiska relevansstapeln.48 Dessutom är det endast en svenskspråkig studie som publiceras under 2004.
Nedan i diagram 2 visas relevansfördelningen mellan topikerna studier som
argumenterar för att de är relevanta för det retoriska ämnet, studier som argumenterar för att de är relevanta för andra akademiska ämnen, studier som argumenterar för att de är relevanta för en instrumentell nytta och studier som argumenterar för att de är relevanta för ett doxologiskt sammanhang.
Diagram 2 visar tydligt att retoriken går framåt och börjar stå på egna ben. Forskarna motiverar inte i lika stor grad retorikens nyttiggörande för andra akademiska områden likt i första perioden av Rhetorica Scandinavicas uppstart, utan fokuserar på att lösa en problematik inom det retoriska ämnet. Under 1997-1999 ses en dominerande användning av artiklar som
48 Under perioden 2003-2005 publiceras 4 temanummer varav en innehåller svenska skribenter: ”Retorisk kritikk” (2003:26), ”Retorik och genus” (2003:27), ”retorik og historieskrivning” (2003:28) och ”Epideiktisk retorik” (2005:36). 0 2 4 6 8 10 12 14 16 1997-‐1999 2000-‐2002 2003-‐2005 2006-‐2008 2009-‐2011 2012-‐2014 Antal År
Diagram 2: Fördelning i antal av de topiska relevanssammanhangen hos studier i
Rhetorica Scandinavica mellan 1997-2014
Studier som
argumenterar för att de är relevanta för det retoriska ämnet Studier som argumenterar för att de är relevanta för andra akademiska ämnen Studier som argumenetrar för att de är relevanta för ett doxologiskt
sammanhang Studier som
argumenterar för att de är relevanta för en instrumentell nytta
argumenterar för retorikens relevans och nyttiggörandet inom andra akademiska ämnesområden, vilket inte kommer som en förvåning då tidskriften är ny och försöker skapa en relevansgrund för retoriken som ämne och forskningsområde. Intressant nog ser vi att den trenden förändras under 2000-2002 då forskarna i stället dels vill introducera andra akademiska ämnens begrepp och perspektiv för att utveckla retoriken, dels presenterar andra retoriska upptäckter. Även det styrker och bygger ämnet vidare som intressant forskningsfält.
Varför den här skiftningen sker under den här perioden är svårt att svara på, men om vi ser till de forskare som skriver under den här perioden så framhäver de framförallt nya intressanta förhållningssätt att se på retoriken, vilket jag kommer att gå närmare in på längre ner. Den här retoriskt akademiska ”eran” är dock kortvarig då användningen av doxologiska relevanssammanhang blir överlägset vanligast under 2003-2005. Här försöker forskarna ge verktyg till en förståelse av det samhälle vi lever i. En anledning till den skiftande relevansfördelningen kan vara att innan 2003 fick världsmedborgarna ta del av USAs krig mot terrorismen efter 9/11 2001 i ledning av USAs President George W Bush och som tar upp jakten på Saddam Hussein.49 Under året 2003 behövde även de svenska medborgarna ta ställning om euron, samt året då utrikesminister Anna Lindh plötsligt blir knivhuggen i centrala Stockholm och senare avlider av sina skador.50 Under 2003 publicerades även Temanumret ”Retorik och genus” (2003:27) där (bristen på) det kvinnliga språket uppmärksammades och kritiserades starkt. Det var en period då en förståelse av vår samtid krävdes. En period då det skrevs förhållandevis lite svenskspråkiga studier, men av det som publicerades att döma så var det av stor vikt att visa retorikens användningsområde för att förstå den samtid vi lever i.
Under perioden 2006-2008 dominerar återigen vikten av relevans för andra akademiska discipliner genom att introducera retoriska begrepp och perspektiv, vilket kan bero på de 5 temanummer Rhetorica Scandinavica publicerar under perioden. Av 5 temanummer innehåller 2 av dem svenskspråkiga studier där forskare ämnar att framhäva det retoriska ämnets användningsområden inom andra akademiska ämnen.51 Under den här perioden hade även tidskriften sitt tioårsjubileum där kraven för att få sin studie publicerad skärptes. Om det här bidrog till att det utomakademiska relevanssammanhangen åter sjönk går
49 Erik Magnusson, Sydsvenskan 2003-12-31, ”Jakten på diktatorn över”, http://web.retriever-
info.com.ezproxy.its.uu.se/services/archive/doNavigatorDrilldown (2015-03-05)
50 Tidningarnas Telegrambyrå 2003-09-15 16:01, ”TT:s löpsedel måndagen den 15 september 2003”,
http://web.retriever-info.com.ezproxy.its.uu.se/services/archive/doNavigatorDrilldown (2015-03-05)
Tidningarnas Telegrambyrå 2003-09-25 22:20, ”Fakta: Mordet på Anna Lindh”. http://web.retriever-info.com.ezproxy.its.uu.se/services/archive/doNavigatorDrilldown (2015-03-05)
endast att spekulera i.
Under 2009-2011 förskjuts kurvan än en gång och argumenten för att studien är relevant för retoriken och det retoriska forskningsområdet stiger. Kurvan håller i sig även in i under 2012-2014. Genomgående ses en minimal användning av argument som går ut på att studierna bidrar till en instrumentell nytta vilket framförallt kan ses som intressant efter 2012 då Regeringspropositionen (Forskning och innovation 2012/13:30) tydligt framhäver de krav som ställs på att forskningen ska bidra med instrumentell nytta för det svenska samhället och näringslivet.
2.1.1 Utomakademiskt relevanssammanhang
I linje med regeringspropositionen Forskning och innovation (2012/13:30) där ”forskning av hög kvalitet kan bättre bidra till medborgarnas välfärd, samhällets utveckling, näringslivets konkurrenskraft och en hållbar utveckling”,52 ämnar jag att börja med att titta närmare på de utomakademiska relevanssammanhangen. Nedan i diagram 3 visas fördelningen av de båda subtopikerna: studier som menar att retoriken bidrar till en marknadseffektivitet där studien sägs skapa en ökad marknadseffektivitet i form ekonomisk vinning genom retoriska begrepp och perspektiv, respektive studier som menar att retoriken bidrar till effektiv kommunikation där studien sägs bidra till en ökad förståelse av den kroppsliga och språkliga kommunikationen och därigenom ge förutsättningar för nya affärskontakter och effektivisera arbetet, vilket i sin tur kan leda till en ekonomisk vinning för samhället. Eftersom argumenten är få visas fördelningen nedan årsvis.
52 Forskning och innovation (Regeringens proposition 2012/13:30) Stockholm: Regeringen, Utbildningsdepartementet 2012, s. 1. http://www.regeringen.se/sb/d/15650/a/201368 (2015- 02-25)
Diagram 3 visar forskarnas relativt måttliga användning av subtopikerna inom huvudtopiken utomakademiska relevanssammanhang. Det är framförallt under 1997-1999 som forskarna försöker visa retorikens relevans genom att bidra på ett affärsmässigt plan där nya affärskontakter kan bildas genom en mer effektiv kommunikation. I det allra första numret av
Rhetorica Scandinavica finner vi studien ”Samtal i samhället: På vems villkor?” (1997:1)
skriven av Viveka Adelswärd, Konstantin Economu, Per-Anders Forstorp och Per Linell vilka hävdar att kommunikation inte kan ses som en ”neutral och oproblematisk överföring av kunskap, mening och förståelse” eftersom i ”samhällets olika delkulturer, med sina skilda normer, intressen och kunskapsbaser, sker detta på delvis olika sätt, och som en följd därav uppstår ibland svårigheter att kommunicera över gränserna med samhällets olika sektorer”.53 Lösningen är ”en mer interaktiv retorik som både kan visa hur tolkningar, positioneringar och maktanspråk vidareförs och utvecklas samt hur en dialogisk retorik kan spela med olika nivåer av kommunikation, inte minst med olika offentlighetsnivåer”.54 Vidare finner vi även Nina Dahlbäck som skapar ett relevanssammanhang i sin studie ”Ändstation Bryssel: Bildspråk i politisk debatt och rapportering” (1998:8) genom att hänvisa till ett marknadseffektivt relevanssammanhang där Dahlbäck påpekar att metaforerna kan ”ha stor betydelse för politiker och andra aktörer som aktivt strävar efter uppmärksamhet i den
53 Viveka Adelswärd, Konstantin Economu, Per-Anders Forstorp och Per Linell, ”Samtal i samhället: På vems villkor?”, Rhetorica Scandinavica, 1997:1, s. 38.
54 Adelswärd, Economu, Forstorp och Linell 1997:1, s. 43. 0 0,5 1 1,5 2 2,5 Antal År
Diagram 3: Årlig fördelning av argument inom subtopikerna inom ett utomakademiskt relevanssammanhang Studier som menar att retoriken bidrar till en marknadseffekti vitet Studier som menar att retoriken bidrar till effektiv kommunikation
offentliga debatten”.55
De utomakademiska relevanssammanhangen är som nämnt få och uppkommer även under 2005, 2008, 2011 och 2012. Under 2008 ser vi att både subtopiken studier som
menar att retoriken bidrar till en marknadseffektivitet respektive studier som menar att retoriken bidrar till effektiv kommunikation används. Här finner vi Brigitte Mrals artikel
”’Gerade wir Deutschen wissen, was Solidarität vermang’: Tsunamikrisen som epideiktisk situation” (2008:46) där retoriken kan bidra med en mer effektiv kommunikation i krissituationer.56
2.1.2 Akademiskt relevanssammanhang
Nedan i diagram 4 visas relevansfördelningen av de fyra subtopikerna inom huvudtopiken akademiskt relevanssammanhang: 1) studier som menar att andra akademiska områden ökar
kunskapen om retoriken, där studien bidrar till ökad förståelsen och kunskapen inom det
retoriska ämnet och forskningsfältet genom att introducera begrepp och perspektiv från andra akademiska områden, 2) studier som tecknar en brist i tidigare retorisk forskning, där studien bidrar genom att täppa till en lucka i tidigare kunskap om retorikfältet, 3) studier som menar
att retoriken bidrar till ökad kunskap inom andra akademiska områden, där studien bidrar till
andra vetenskapliga discipliner genom att den introducerar retoriska begrepp och perspektiv, samt 4) studier som tecknar en brist i tidigare forskning inom andra akademiska ämnen, där studien bidrar genom att den täpper till en kunskapslucka inom andra vetenskapliga discipliner. Forskarna använder sig ofta av argument riktade till det akademiska området, till skillnad från huvudtopiken utomakademiskt relevanssammanhang, vilket gör att jag har valt att dels kategorisera in subtopikerna i huvudtopiken akademiskt relevanssammanhang i sexårsperioder i diagram 4, och dels kategorisera in subtopikerna årsvis i diagram 4a (Bilaga 2). Det här gör att en större bredd av det akademiska relevanssammanhanget kan ges.
55 Nina Dahlbäck, ”Ändstation Bryssel: Bildspråk i politisk debatt och rapportering”, Rhetorica Scandinavica, 1998:8, s. 42.
56 Brigitte Mral, ”’Gerade wir Deutschen wissen, was Solidarität vermang’: Tsunamikrisen som epideiktisk situation”, Rhetorica Scandinavica, 2008:46, s. 36-55.
Diagram 4 visar att i tidskriftens början under 1997-1999 ville forskarna framförallt visa och förtydliga retorikens relevans och användningsmöjligheter inom andra akademiska områden. Ett tydligt exempel på hur argumentationen förs är i studien ”Den antika kriamodellen- i en predikan av Jacob Wallenberg” (1999:11) skriven av Ingemar Rådberg.
Predikans uppgift är att övertyga åhörarna om den kristna trons sanning, och då gäller det både tron i stort och alla de enskilda frågor som tron aktualiserar […] De kristna trosfrågorna kan ses som ”teser” som förkunnaren skall argumentera för och försvara. Precis detta är det som krian erbjuder ett program för. Den vill vara ett användbart redskap för att driva en sak, och det är därför den passar så bra som modell för en predikan.57
Rådberg argumenterar här för att retoriken och de retoriska övningarna progymnasmata är ett användbart redskap både som modell för predikan och för förståelse av den kristna tron. Under den första perioden används framförallt den här typen av argumentation, men även under 2003-2005 och 2006-2008. Tittar vi på diagram 4a (Bilaga 2) ser vi att det är framförallt under 1997, 1999, 2001 samt 2006 som stor vikt ligger vid att introducera
57 Ingemar Rådberg, ”Den antika kriamodellen- i en predikan av Jacob Wallenberg”, Rhetorica Scandinavica, 1999:11, s. 46. 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 1997-‐1999 2000-‐2002 2003-‐2005 2006-‐2008 2009-‐2011 2012-‐2014 Antal År
Diagram 4: Fördelning av subtopikerna inom huvudtopiken akademiskt relevanssammanhang mellan studier i Rhetorica Scandinavica 1997-2014
Studier som menar att andra akademiska områden ökar kunskap om det retoriska ämnet Studier som tecknar en brist i tidigare retorisk forskning
Studier som menar att det retoriska ämnet bidrar till ökad kunskap inom andra akademiska områden
Studier som tecknar en brist i tidigare forskning inom andra akademiska ämnen
retoriska begrepp och perspektiv för andra akademiska områden. Under 2002 ser vi att forskarnas studier sägs bidra till ökad förståelse och kunskap om det retoriska ämnet, samt täpper till de kunskapsluckor vilka existerar om ämnet. Här finner vi bland annat Anders Erikssons studie ”Afthonios – Västerlandets lärare” (2002:24) där Eriksson belyser den kunskapslucka som existerar genom att hävda att ”Problemet är att det som är så välbekant att man inte ens behöver nämna det snart faller i glömska om det inte omnämns. Denna art är ett försök att återge Afthonios den plats han rätteligen har i den västerländska bildningens historia”.58 Den här typen av argument, vilka hävdar att studien berikar retoriken eftersom den introducerar begrepp från andra vetenskapliga discipliner förekommer, men växer sig starkare framförallt efter 2010. Exempelvis hävdar Erik Bengtson i artikeln ”Den mystiska argumentationsbasen: Roland Barthes mytbegrepp i retorisk argumentationsteori” (2012:62) att användningen av Barthes mytbegrepp ökar förståelsen av det retoriska ämnet:
För att vi ska kunna förstå ståndpunkter och argument behöver vi analysera deras bas, det vill säga den socialt och språkligt konstruerade kunskapsgrund som i en situation utgör referensram när språkliga yttranden tolkas, samt när vi tar ställning till ny kunskap och nya ståndpunkter. Ett sätt att synliggöra denna bas är att använda Roland Barthes teori om myter […] Inom ramen för denna strävan argumenterar jag här för att Roland Barthes teori om myter utgör ett värdefullt bidrag till den retoriska teorin.59
Diagram 4 visar tydligt att retoriken som ämne och forskningsfält börjar ta ett steg framåt och stå på egna ben där forskarna inte motiverar i lika stor grad retorikens nyttiggörande för andra områden utan fokuserar på att täppa till de kunskapsluckor vilka existerar om det retoriska ämnet och forskningsfältet. Det här genom att introducera begrepp och perspektiv från andra akademiska områden eller genom att göra nya tolkningar av gamla begrepp likt Janne Lindqvists artikel ”Känslans syllogistik: Den enthymematiska strukturen i Aristoteles analys av pathos” (2014:68) där Lindqvist ”tar sin utgångspunkt i en nyläsning av analysen av pathos i Retorikens andra bok” eftersom det hela handlar om en ”missuppfattning av begreppet
enthymem”.60
Det är som sagt framförallt under de senare perioderna som vi kan se en stark inom-retorisk motivation, men även under de tidigare åren går det att se en vilja till att inte behöva förklara retorikens användningsområden. Under 2000-2002 är det en förhållandevis
58 Anders Eriksson, ”Afthonios – Västerlandets lärare”, Rhetorica Scandinavica, 2002:24, s. 20.
59 Erik Bengtson, ”Den mystiska argumentationsbasen: Roland Barthes mytbegrepp i retorisk argumentationsteori”, Rhetorica Scandinavica, 2012:62, s. 38.
60 Janne Lindqvist, ”Känslans syllogistik: Den enthymematiska strukturen i Aristoteles analys av pathos”, Rhetorica Scandinavica, 2014:68, s. 54.
jämn fördelning mellan relevanssammanhangen, där den retoriska relevansen är en aning mer prioriterad. Under de kommande perioderna 2003-2005 och 2006-2008 är det däremot vanligare att argumentera för retorikens stora användningsbredd. Tittar vi närmare på de här åren i diagram 4a (Bilaga 2) kan vi avläsa att under 2004, 2008 och 2009 användes uteslutande argument för att den retoriska kunskapen gynnar andra akademiska områden, medan under 2007 ses det motsatta där de enda akademiska relevanssammanhanget som användes var riktade till det retoriska fältet. Tittar vi på nästkommande period 2009-2011 ses återigen en ökning av de relevanssammanhangen riktade åt utvecklingen av det retoriska ämnet. I diagram 4a ser vi att det framförallt handlar om 2010 och framåt, vilket kan ses som början till det retoriska fältets självvalda existens.
2.1.3 Doxologiskt relevanssammanhang
Den tredje huvudtopiken - huvudtopiken om ett doxologiskt relevanssammanhang – har ingen tydlig uppdelning i topiker och subtopiker likt de andra två huvudtopikerna utan återfinns och samverkar parallellt genom hela ledet. Med risk för en relativt fattig diagrampresentation av det doxologiska relevanssammanhanget har jag valt att visa den tredje huvudtopiken tillsammans med subtopikerna hos de andra huvudtopikerna akademiskt relevanssammanhang och utomakademiskt relevanssammanhang i diagram 5 nedan.
Vi kan då avläsa att det doxologiska relevanssammanhanget är generellt stark genom åren 1997-2014. Forskarna vill försöka ge auditoriet en ökad förståelse av hur olika strukturer i samhället verkar och samverkar, dess konstruktion och människans roll både som medborgare och individ genom retoriska begrepp och perspektiv.
Under 2003-2005 är det doxologiska relevanssammanhanget klart det mest använda argumentet av forskare. Tidigare i den här uppsatsen menade jag att samtida händelser kunde vara bidragande till att argumentationsvalet ser ut som det gör under den här perioden, samt att temanumret ”Retorik och genus” (2003:27) publicerades under 2003 med artiklar som tog upp strukturella mönster i samhället. Övriga studier under 2003-2005 handlar mycket om att förstå språket och strukturer. José Luis Ramírezs studie ”Retorik som humanvetenskaplig kunskapsteori” (2004:31) utgör ett lysande exempel där det inte endast handlar om att ”använda språket på ett effektivt sätt, utan om att förmå lyssna på vad språket
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 1997-‐1999 2000-‐2002 2003-‐2005 2006-‐2008 2009-‐2011 2012-‐2014 Antal År
Diagram 5: Fördelning av de subtopiska relevanssammanhangen inom de tre huvudtopikerna akademiskt relevanssammanhang, utomakademiskt relevanssammanhang
och doxologiskt relevanssammanhang
Studier som menar att de är relevanta för ett doxologiskt sammanhang
Studier som menar att retoriken bidrar till en
marknadseffektivitet
Studier som menar att retoriken bidrar till effektiv
kommunikation
Studier som menar att andra akademiska områden ökar kunskapen om det retoriska ämnet
Studier som tecknar en brist i tidigare retorisk forskning Studier som menar att det retoriska ämnet bidrar till ökad kunskap inom andra akademiska områden
Studier som tecknar en brist i tidigare forskning inom andra akademiska ämnen
säger och förstå vad det visar”.61 Det doxologiska relevanssammanhanget är även starkt under de två sista perioderna. Här finner vi bland annat en av Annika Ströms publicerade studier ”Varaktighetens retorik: Om att förstå funktion hos inskrifter på monumentet kyrkklockor” (2012:60) som vill visa att ”[…] en inskrift meddelar sig med eftervärlden, en inskrift är mer hållbar än många andra texter och därmed mer varaktig. Men samtidigt är den svårare att utföra […] Det som väljs för att ristas eller huggas måste därför vara det allra viktigaste, värdigt att förmedla till eftervärlden”.62 Vidare ser vi att även Annie Mattsson går på liknande linje med artikeln ”Den tyranniske teaterkungen- Smädelser mot Gustaf III” (2011:57) där Mattson anser att ”Enbart det faktum att smädelseskrifterna mot Gustaf III i så stor utsträckning tycks ha präglat vår syn på ’tjusarkonungen’ skulle vara skäl nog att studera verken närmare, men de är också intressanta i egenskap av svensk smädelseretorik som förhåller sig till en lång västerländsk retorisk tradition”.63
En anledning till det höga antalet av doxologiskt relevanssammanhang under 2009-2011 beror till viss del på temanummer ”Retorik och Offentlighet” (2011:59). En annan anledning kan även vara den konferens som hölls 2007 i Strasbourg där sambandet retorik och religion diskuterades och studier presenterades, vilket kan ha givit en grund till Ströms och Mattssons studier.64
2.2 Förändringar över tid
Vid Rhetorica Scandinavicas tioårsjubileum 2007 genomfördes som tidigare nämnt en del förändringar av tidskriften. Bland de mest relevanta förändringarna tillhör de hårdare publiceringskrav med anonym sakgranskning av insända manuskript.65 Påverkar den här förändringen forskarnas val av relevanssammanhang och går det att se andra förändringar än vad som tidigare nämnts?
61 José Luis Ramírez, ”Retorik som humanvetenskaplig kunskapsteori”, Rhetorica Scandinavica, 2004:31, s. 41. 62 Annika Ström, ”Varaktighetens retorik: Om att förstå funktion hos inskrifter på monumentet kyrkklockor”, Rhetorica Scandinavica, 2012:60, s. 51.
63 Annie Mattsson, ”Den tyranniske teaterkungen- Smädelser mot Gustaf III”, Rhetorica Scandinavica, 2011:57, s. 93.
64 Retorikförlaget, Konferensrapporter, ”International Society for the History of Rhetoric” (ISHR) 24 – 28 juli 2007 i Strasbourg
http://www.retorikforlaget.se/konferensrapporter/den-16-biennale-ishr-konference (2015-08-16) 65 Christine Isager, adjunkt i retorik vid Köpenhamns Universitet. Mailkorrespondens 2015-03-09.
