MTE ID In Er E
Nr 319 e 1983 Statens väg- och trafikinstitut (VTI) * 581 01 Linköping ISSN 0347-6049 National Road & Traffic Research Institute * S-581 01 Linköping * Sweden
Prov med fingraderad lättklinker i gatuöverbyggnad
1. Byggnadsrapport _ av Krister Ydrevik
MEID-EMIE
Nr 319 0 1983 Statens väg- och trafikinstitut (VTI) O 581 01 Linköping ISSN 0347-6049 National Road 8: Traffic Research Institute 0 S-581 01 Linköping 0 SwedenProv med iingraderad lättklinker
i gatuöverbyggnad
l. Byggnadsrapport
INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND 2 LÄGE 3 PROVVÄGENS UPPBYGGNAD 4 UTFÖRANDE
5 PROVTAGNING OCH MÄTNINGAR
5.1 Lagertjocklekar
5.2 Materialkcntroll
5.3 Packningskontroll av finleca
5.4 Bärighetsmätningar
5.5 Tvärprofilering med PRIMAL 5.6 Tjälgränsmätning 5.7 Trafikräkning 6 RESULTAT AV MATERIALKONTROLL 6.1 Förstärkningslagergrus 6.2 Bärlagergrus 6.3 Fin-Leca 6.4 BG 7 DISKUSSION SID 17 17 17 17 20 21 21 21 21 21 22 23 24 25
Prov med fingraderad lättklinker i gatuöverbyggnad l. Byggnadsrapport
av Krister Ydrevik
Statens väg- och trafikinstitut (VTI)
581 Gl LINKÖPING
SAMMANFATTNING
Föreliggande rapport beskriver byggskedet för ett försök med fingraderad
lättklinker (0-4 mm) i gatuöverbyggnad. Syftet med försöket är i första
hand att studera hur fingraderad lättklinker fungerar tekniskt som bygg-nadsmaterial i gatuöverbyggnad under inverkan av trafik och klimat men även att klarlägga eventuella utförandetekniska problem vid användningen
av detta material.
I rapporten beskrivs utförandet av två stycken provsträckor där fingraderad
lättklinker ingår som förstärkningslagermaterial samt utförandet av en
konventionellt uppbyggd referenssträcka. Vid planläggningen av försöket
var det även tänkt att lättklinkern skulle användas som bärlager, men senare när en del erfarenhet om materialets egenskaper erhållits bedömdes
detta som orealistiskt utan speciella stabiliseringsåtgärder.
Försöket kommer att följas upp genom upprepade mätningar av bärighet och ytjämnhet samt tjälgräns- och tjällyftningsobservationer, m m.
Resul-tatet av sådana mätningar kommer att redovisas när flera mätningar är
utförda och eventuella skillnader mellan de olika överbyggnaderna kan
utläsas. Hittills utförda mätningar är att betrakta som grundmätningar.
Observationer och mätningar beräknas pågå till sommaren 1984 då det
intilliggande bostadsområdet beräknas vara färdigutbyggt och därmed den dominerande trafikbelastningen i stort sett upphör i och med att
bygg-trafiken försvinner.
l. BAKGRUND
Vid Leca-fabriken i Linköping utfaller årligen, som restprodukt, ca
15000 m3 fingraderad lättklinker med i huvudsak en kornstorlek på 0-4 mm. Detta material benämnes av ICOPAL AB för fin-Leca. Hösten
l98l fick VTI en förfrågan från ICOPAL AB om huruvida detta material kunde vara lämpligt för byggnad, förbättring eller underhåll av gator och
vägar.
VTI tog kontakt med Gatukontoret i Linköpings kommun med förslag om
fältstudie av fin-Leca som vägbyggnadsmaterial. Gatukontoret fann
för-slaget intressant och efter vissa diskussioner om försökets tekniska utform-ning fick VTI i uppdrag av Gatukontoret att prova fin-Leca som bär- resp förstärkningslager i en gatuöverbyggnad.
Efter en inventering på våren l982 av kommunens då aktuella nybyggnads-arbeten, bestämdes att en del av Nytorpsvägen i Brunnby vid Ljungsbro skulle avsättas för anläggning av en kortare provväg.
VTIs kostnader i samband med utförandet av provvägen (kontroll,
provtag-ning och mätprovtag-ning) skulle delas lika mellan Gatukontoret och ICOPAL AB.
2. LÄGE
Provvägen är belägen på Nytorpsvägen i Ljungsbro ca 15 km NV Linköpings stad, i ett småhusområde kallat Brunnby. Se kartorna nedan.
VALLBY TC'RPSVAGE- ?. PROVSTRÄCKOR L' //
*-9C
SV
A
A7
â:
::
CX
A
OH
QS
ON
HF
W-*a
Figur 1 och 2. Provsträckornas läge
3. PROVVÄGENS UPPBYGGNAD
Utgångsförslaget till provvägens utformning byggde på tre olika
överbygg-nadstyper med fin-Leca, (se figur 3). På grund av fin-Lecans speciella egenskaper måste dock senare Typ 1 och Typ 2 slopas. Den slutliga
utformningen beskrivs i kapitel 4 "Utförande".
3cn1 5CH1
0.'5'/ ÅB BG ñn-Lecu 3cn1 Scni_ 19'? '9 ;2; :.95 lêI/e AB BG BörL-grus ñn-Leca
Anm. AES-lagret utföres tidigast sommaren 1984.
0 1
3cm AB Erna ÄB 'Scrn , o ,o BG ScmBörl.- ?G in-15cn' ;qziá grus v_ ' Larm
1,;;5;
3;"
Figur 3. Planerade överbyggnadstyper
Typ 0 är referens-sträcka, dvs utförd på konventionellt sätt med BG, 15 cm bärlagergrus och 37 cm förstärk-ningslagergrus. Typ 1 15 cm
bärlager-grus ersättes med
fin-Leca. Typ 2 37 cm förstärk-ningslagergrus och 15 cm bärlagergrus ersätt-es med fin-Leca. Typ 3 37 cm förstärk-ningslagergrus ersättes med fin-Leca.
Senare beslutades att totala överbyggnadstjockleken skulle minskas från 60
till 50 cm genom att förstärkningslagrets tjocklek minskades till 27 cm. Skälet härför var att spara schakt- och transportkostnader, emedan under-grundsmaterialet bedömdes vara av så god kvalitet att en minskning av
överbyggnadstjockleken ej skulle inverka menligt på gatans kvalitet.
Efter samråd med beställaren och efter studium av undergrundens
varia-tioner ur bärighetssynpunkt beslöts att följande provsträcksindelning skulle tillämpas:
Provsträcka O mellan sektion O/OlO-O/OLLO överbyggnadstyp O
Provsträcka l mellan sektion 0/040-0/065 överbyggnadstyp l
Provsträcka 3 mellan sektion 0/065-0/090 överbyggnadstyp 3
Provsträcka 2 mellan sektion 0/090-0/110 överbyggnadstyp 2
4. UTFÖRANDE
Gatuöverbyggnadens utförande som beskrivs i denna rapport från terrassens
färdigställande till och med utläggning av BG-lagret utfördes under augusti månad 1982. Mätningar och observationer beräknas pågå till våren l984. Anläggningsarbetena har utförts i Gatukontorets regi genom Tekniska Verken i Linköping AB.
Terrassen där provsträckorna skulle utföras justerades först med hyvel och
packades därefter med vibrovält. Detta är arbetsmoment som normalt inte
utförs, men VTI bedömde det som väsentligt ur försökssynpunkt att en jämn
och väl packad terrass erhölls som underlag för provsträckorna och som referensnivå för tjockleksbestämningar. Den färdigpackade terrassens
utse-ende visas på bild i. Observera även undergrundens "lådprofil" (terrassen
ligger i skärning), ett förhållande som med största sannolikhet har betydel-se för möjligheten att utföra en överbyggnad med fin-Leca, vilket beskrivs
senare i rapporten.
Förstärkningslagergrus påfördes på sträcka 0 och 1. För utbredning och
justering användes en väghyvel typ Caterpillar 12 G.
Materialets kornkurva redovisas under punkt 6 "Resultat av materialkon-troll". En del större stenar med diameter 25-35 cm förekom (se bild 2) vilka dock avlägsnades. Efter justering packades förstärkningslagret med vibrovält typ Dynapac CH 45. Fin-lecan hade tidigare levererats från Leca-fabriken i Gärstad och lagts i upplag i omedelbar anslutning till provsträckorna.
EE _. ucämnma on: 80me 22.3%.
,Hi/z. .J
. . 4 ?5 ..
Skälet härför var att Tekniska Verkens arbetsledare bedömde det som
enklare, med tanke på den ringa volymen (ca 150 m3) att materialet fanns
på platsen i stället för att behöva bestämma ett exakt leveransdatum när
materialet skulle läggas ut. Detta medförde också att en hjullastare måste
hyras in för att bära finlecan från upplaget till terrassen. Den inhyrda maskinen var en BM 4300. Se bild 3.
Tanken var att lägga upp finleca i tillräcklig mängd på terrassen med hjullastaren och sedan justera med hyvel. Eftersom kunskap och erfarenhet om materialets packningsegenskaper saknades, lade man på str 3 ut
materialet till en nivå ca 20 cm över färdig yta. Se bild 4.
Bild 3. Utlastning av finleca i början av str 3 med hjullastare BM 4300.
Materialet var något stritt och svårhanterligt men gick att köra i med _hjullastarem I spåren efter hjullastaren uppnåddes en viss stabilitet i
materialet, vilken dock ej var tillräcklig :för att man t ex skulle kunna gå i
hjulspâren utan att sjunka ner 4-5 cm. Hjullastaren kunde emellertid
obehindrat köra i gamla hjulspår. Se bild 5.
Bild 5. Trots låg inre friktion hos finlecan gick den att trafikera med
hjullastare.
Det kunde snart nog konstateras att för mycket material blivit utlagt på str 3. Det bedömdes som orealistiskt att det utlagda materialet skulle
kunna packas ihop till rätt nivå. För att åtgärda detta beslöts att en
grovjustering med hyveln skulle utföras.
Det visade sig då omedelbart att hyveln var för tung för attgå i ett lager opackad finleca. Som bild 6 visar sjönk den omedelbart och gick i praktiken
på terrassytan, varför någon justering med hyveln ej gick att utföra. Den erforderliga nedjusteringen av förstärkningslagrets nivå fick därför_ i* ligaste mån utföras med hjullastaren. Se bild 7. Justeringsarbetet utfördes
så att hjullastaren backade med sänkt skopa. Proceduren fick 'upprepas flera gånger, ty om skopan trycktes ner för djupt i materialet
började-hjulen slira och gräva ner sig. Förstärkningslagerytan lades nu i ungefärlig rätt nivå utan överhöjning.
0 M m MQZJÃMOGME :.>
.9.33st mvcmxumn U0S cmäöwâmwgcåmpmñw >m wcCowmsn .m 25
10
Det misslyckade försöket att justera finlecan med hyvel visar att det hade varit mycket svårt att hantera finlecan på konventionellt sätt, dvs att backa ut och tippa direkt från lastbil och sedan breda ut och justera materialet med hyvel, och det måste anses som lyckosamt för försökets
genomförande att finlecan lastades ut med hjullastare även om skälen
härför var mer planeringstekniska än arbetstekniska.
Den grovjusterade förstärkningslagerytan av finleca skulle nu packas.
Första försöket utfördespå så sätt att välten kopplades till hjullastaren
och hela ekipaget backade ut över lecaytan, vilket resulterade i att välten omedelbart sjönk i lättklinkern och sköt materialet framför sig som bild 8
visar.
Bild 8. Misslyckat försök att backa ut välten på ytan med lättklinker.
Observera de ringa hjulspåren som hjullastaren tidigare
åstad-kommit.
ll
Försöket genomfördes utan vibrering. Därefter vändes ekipaget och
av-sikten var nu i stället att bogsera välten över lättklinkerytan. Resultatet
blev som bild 9 visar, att hjullastaren grävde ner sig och fastnade. Efter dessa misslyckade packningsförsök fick ytan ånyo justeras med skopan på hjullastaren.
Hjullastaren kunde ensam obehindrat köra på ytan med finleca och 'på bild 8 och 9 kan observeras de obetydliga hjulspår som hjullastaren åstadkom vid
passage efter justering.
Bild 9. Försök att bogsera välten över ytan med lättklinker resulterar i
att hjullastaren fastnar i det lösa materialet.
Vad som hittills åstadkommits på sträckorna 2 och 3 var alltså en
förstärkningslageryta som icke gick att köra på och justera med hyvel och icke gick att packa med konventionell utrustning. Det enda på platsen tillgängliga arbetsfordon som kunde köra på lättklinkern var hjullastaren.
Den fråga som nu väcktes var; går det att lägga ut och justera 15 cm
bärlagergrus på finlecan, eller måste finlecan tagas bort och ersättas med
12
grus? För att få svar på den frågan beslöt VTI i samråd med beställare och
entreprenör att direkt beställa några billaster bärlagergrus och prova att
lägga ut det i början på sträcka 3. Försöket lyckades över förväntan.
Bärlagergruset kunde utan svårigheter tippas och bredas ut ovanpå
fin-lecan. Några tendenser till att väghyvel eller lastbilar skulle sjunka eller
köra fast kunde ej märkas. Se bild 10 och 11.
Bild 10. Tippning av bärlagergrus på 27 cm opackad finleca.
Försöket utsträcktes även till att omfatta packningsmomentet. Välten kopplades till hyveln och fördes först utan vibro fram och tillbaka 'över bärlagergrusytan. Sedan packades ytan ett antal gånger med vibrering och resultatet bedömdes som mycket bra. Med stöd av hittills vunna erfaren-heter bedömdes dock möjligerfaren-heterna som små att ersätta bärlagergrus med finleca enligt överbyggnadsalternativ 1 och 2. Det vore med all sannolikhet otänkbart att köra med en asfaltutläggare direkt på ett lager av finleca,
åtminstone utan att vidtaga någon form av stabiliseringsåtgärd.
Efter diskussioner mellan beställaren och VTI beslutades att överbyggnads-alternativ 1 skulle slopas och att finlecan skulle ersättas med bärlagergrus, dvs alternativ 1 blev lika med alternativ 0 (konventionell överbyggnad).
13
Bild 11. Utbredning av 15 cm bärlagergrus på 27 cm opackad finleça.
Beträffande överbyggnadsalternativ 2 beslöts att finlecan skulle överlagras av 7 cm bärlagergrus. Provvägen består alltså i sin slutliga utformning av
en lång referenssträcka, 0/010-0/065 och två provsträckor med finleca som
förstärkningslagermaterial, överlagrat av 15 cm resp 7 cm tjockt bärlager utfört av konventionellt bärlagergrus. Se figur 4.
1 2
3cm 0 AB 3cm AB 3cm AB
Scm 111 BG Scm _ _/_/,/ BG 5cm 'run/,Bg ;iZi-;1.951 Bm_ .§:.",Q:.'_':.-*°.j Bürl_ 7cm 29:-' :51. Barl.grus
150 :5429:25: grus'
15m" 55:63:-'221-9rus'
Z7cm Förstlr Z7cm Fin- 35cm Fin Lecu
."."-.j-';I- grus Lecu
//);)t)§/.l
,man
/// www
Sektion 0/010-0/065 0/065-0/090 0/090-0l110
Anm. AB-lugret utföres tidigast sommaren 1984
Figur 4. Provsträckornas slutliga utformning.
14
Bild 12. Finlecan skjutes i en vall framför bärlagergruset.
Ytterligare 8 cm finleca påfördes nu på sträcka 2 (0/090-0/110) vilken
justerades till rätt nivå för hand med rakor. Utläggning av bärlagergrus på
sträcka 2 påbörjades från slutet av provvägen (sektion O/llO). Vid
utbred-ning av endast 7 cm bärlagergrus på finlecan kunde en del olägenheter konstateras, bla märktes en viss tendens till att bärlagergruset sköt det
översta lagret av finleca framför sig så som bild 12 visar vilket åstadkom
en icke önskvärd sammanblandning av de båda materialen.
Hyveln skönk också oroväckande vid ' de första passagerna, och i de uppkomna hjulspåren skedde säkert en kraftig omlagring och sammanbland-_ ning av finleca och bärlagergrus.
I ett mindre parti på vänster väghalva blev omlagringen så kraftig att leca
kom upp till ytan. När bil nummer 2 skulle backa ut för att tippa sjönk den och körde fast, se bild 13, men kunde efter tippning köra loss för egen maskin. Erfarenheten blev att på denna överbyggnadskonstruktion med
15
endast 7 cm bärlagergrus krävdes mycket större försiktighet vid utföran-det. Några problem att trafikera ytan när den väl blivit justerad och
packad några gånger av hyvelhjulen fanns dock ej.
På höger sida på sträcka 2 saknades sidostöd för finlecan på grund av att en ledningsgrav stod öppen. Vid passage med hyveln på höger sida rasade lecan ner i graven vilket resulterade i kraftiga hjulspår. Detta understryker teorin om betydelsen av ordentligt sidostöd för finlecan vid utförandet. I stort sett gick sedan utläggningen av bärlagergruset bra och den grovjuste-rade ytan visas på bild 14. Bärlagergrusytan packades sedan med vibrovält.
Bild 13. Lastbil som kört fast på sträcka 2.
am mDZ<4mDOm§ :.>
.måwx c: .om å mscwwmza
.E 35 .AUUC >chEoU :0303:300 Lwcmpambcomwcêwwmämn Eom åm>2m>ob xmimpm co ä> mvcmmwvcmn :w Lm> :Ommccon mtwmpcm mvmc .mm 20 wucm>v< cotm> :00 M E <m wcmmhuuöntmm cohmwwmzzåmmmøx .bmchng :3: :msmpawtmw 5902.5 .AEU mv Um_ mcåmv_ o: whmcmm 8.32 :wwmâoä Bo: mm .Umxuma .nu :mE Uøöüi>3w gm :mämåwöwmtm ...2 25
"
17
5. PROVTAGNING OCH MÄTNINGAR
5.1 Lagertjocklekar
För bestämning av de i överbyggnaden ingående lagrens tjocklek har
höjdavvägning av varje lager gjorts på var 5:e meter tvärs båda körbanorna. Avståndet mellan avvägningspunkterna i sidled valdes till 50 cm.
Resulta-tet av dessa höjdavvägningar redovisas i bilaga 1.
5.2 Materialkontroll
Prov har uttagits från samtliga i överbyggnaderna ingående material, för
bestämning av kornsammansättning. Resultatet redovisas under avsnitt 6 "Resultat av Materialkontroll". Vad beträffar BGzn's sammansättning så
kommer senare ett antal borrkärnor att tagas upp för analys vid VTI.
5.3 Packningskontroll av finleca
Finlecans torra skrymdensitet på vägen har bestämts vid två tillfällen efter
bärlagergrusets påföranden dels _före_ och dels _eitår_ packningen. Bestäm-ningen gjordes på så sätt att bärlagergruset avlägsnades på en yta av ca 30x30 cm storlek och därefter drevs en cylinder, med känd volym, ner i lättklinkermateriaiet. Det i cylindern inneslutna materialet grävdes upp, torkades och vägdes, varefter den torra skrymdensiteten kunde beräknas. Före det egentliga packningsarbetets början erhölls en torr skrymdensitet
på 0,678 g/cm2 och efter packning med vibrerande vält erhölls värdet
0,683 g/cmz. (Packningen utfördes som tidigare beskrivits på
bärlager-gruset). Skillnaden mellan värdena är mycket liten och ligger inom
fel-marginalerna. Visserligen innebär påförandet av bärlagergrus en viss form av komprimeringsarbete, genom grusets egenvikt och arbetsredskapets
rörelser sker säkert en viss omlagring av aggregaten i underliggande lager, menresultaten tyder ändå på att finlecan är mycket lättpackad och har i
praktiken samma egenskaper som ett konventionellt lättklinkermaterial,
där alla korn är runda och ungefär lika stora. I samband med själva
utläggningen orienteras tydligen kornen inbördes direkt i mest gynnsamma
18
läge och någon påtaglig volymminskning går ej att åstadkomma med mindre
än att kornen krossas och mals sönder.
Denna teori beträffande finlecans packningsegenskaper bekräftas också av
resultaten från ett enkelt packningsförsök som utförts på VITs labora-torium. Försöket har utförts med en packningsapparatur framtagen vid VTI och speciellt avsedd för lättklinkermaterial. Denna apparat benämnd
DENSUS (modellbeteckning SVE 277) har ingående beskrivits av Sven Engman i ett specialutlåtande till IRRD-kongressen i Stockholm 1981, "DENSUS, A LABORATORY APPARATUS (DESIGNED SVE 277) FOR DE-TERMINING THE BULK DENSITY OF LIGHTWEIGHT CLINKER (EXPAN-DED CLAY GRAINS), SOILS AND OTHER ROAD CONSTRUCTION MATE-RIALS" (se bild 16). Metoden innebär i korthet att materialet, som skall
undersökas, tillåts att fritt falla ner i en cylinder som är monterad på ett stötbord. Volymen av det i cylindern nedfallna materialet bestämmes och
därefter bringas cylindern med material att höja sig ett visst förutbestämt
mått (5, 10, 15 eller 20 mm) för att sedan falla fritt av sin egen tyngd
tillbaka till utgångspositionen. De härav uppkomna stötarna upprepas ett visst förutbestämt antal gånger varefter volymen av materialet i cylindernåter bestämmes. Ur volymförändring och materialets vikt kan ändringen i
skrymdensitet beräknas. I utrustningen ingår också tre stycken cirkulära vikter på 10, 15 och 20 kg, vilka kan anbringas ovanpå materialet för att öka packningseffekten.
Resultatet redovisas i bilaga 2 och omfattar tre försöksserier, en utan och två med 15 kg överlast vilket per ytenhet ungefär motsvarar vikten av
15 cm bärlagergrus.
9
Bild 16. DENSUS SVE 277. Packningsapparatur för lättklinkermaterial.
20
Bestämning av skrymdensiteten har gjorts vid 0, 5, 10, 25 och 50 stötar. Vid
den ena serien med överlast har dessutom registrering vid 100 stötar gjorts. Samtliga packningsserier har utförts med naturfuktigt material och vär-dena har efter bestämning av materialets fuktkvot räknats om till torr
skrymdensitet.
Som framgår av bilaga 2 är materialets torra skrymdensitet vid 0 stötar (dvs i opackat tillstånd) 0,59 g/cm3. Efter hundra stötar med 15 kg överlast har torra skrymdensiteten ökat till 0,68 g/cm3. Detta värde kan praktiskt
sett betraktas som slutvärde eller maximala torra skrymdensiteten som kan uppnås vid packning av detta material utan att detsamma utsättes för
nedkrossning. Värdet 0,68 g/cm3 stämmer ju som synes väl överens med de
ute på vägen erhållna skrymdensiteterna före och efter packning, ett förhållande som innebär två saker. För det första så har bästa möjliga
packningsgrad uppnåtts i finlecalagret på vägen och för det andra så har
denna packningsgrad praktiskt taget redan uppnåtts i samband med
utlägg-ning och justering av bärlagret. Den vibrering som utfördes på bärlagret
har uppenbarligen haft mycket liten effekt på lättklinkern, och alltså
bekräftas teorin om att finlecan kräver mycket liten packningsinsats för att uppnå maximal skrymdensitet.
5.4 Bärighetsmätningar
För utvärdering av de olika överbyggnadsalternativens bärighetsegenskaper utförs provbelastning med en sk fallviktsapparat, varvid ytdeflektioner
(elastiska deformationer) registreras vid en viss given stötbelastning. Två
bärighetsmätningar har hittills utförts, dels på packad terrassyta och dels
på BG-lagrets yta.
Mätningen på terrassytan gjordes i syfte att studera lämplig placering av provsträckorna. Målet var att hitta sträckor med ur bärighetssynpunkt så
lika undergrund som möjligt, vilket i hög grad underlättar utvärderingen av
senare bärighetsmätningar. Den hittills utförda mätningen på BG-lagret är
att betrakta som grund-mätning eftersom alla framtida bärighetsmätningar
kommer att ske på BGm. Slutmätning är planerad att ske sommaren 1984.
21
5.5 Tvärprofilering med PRIMAL
Eventuell uppkomst av spårbildning och sättningar kommer att registreras
genom tvärprofilering med laserprofilometer. Mätning kommer att utföras
på höger körbana ifyra sektioner per sträcka. Grundmätningen utfördes ett dygn efter utläggning och packning av BG-lagret.
5.6 Tjälgränsmätning
Förloppen vid tjälnedträngning och tjällossning kommer att registreras med hjälp av speciella tjälgränsmätare, som kommer att monteras på varje provsträcka.
5.7 Trafikräkning
Trafikräkning sker likaledes i höger körbana med en enkel slangräknare, vilken registrerar axelpar. Trafikräkningen är planerad att ske
kontinuer-ligt från gatans färdigställande för byggnadstrafik (BG-lagret klart) fram till våren l984 (området klart för inflyttning).
6. RESULTAT AV MATERIALKONTROLL
6.1 Förstärkningslagergrus
Sex stycken prov har uttagits för analys. Kornkurvorna finns återgivna i figur 4. Grovkornhalten (16-50 mm) varierade mellan 15% och 23% med
medelvärdet 21%.
Pa ss er an de män gd , vi ktpr oc en t 1 00 90 80 70
6.0
5040
30 20 10 22.Mellanscmd Grovscnd Fingrus Grovgrus
0.2 0,6 Grovmo 0,06 Å ' A I_ I T U I l e r l l l l l IH I I H H l l l l l l l l l H H ri* ,-ñk r* r 4 \ | 'i l 7 I ' r' " "' l'l I . h h k_ l h - _ I - in' '- - F" i.. .. .. ._ _-- I - b' P- - '-I _ ._ ._ ._ - 1 r ._ l-I _ .. - T I _ n- _- _ b I _L _II_ J _. E". E; »i _ p b I ,- _ C -» P ' ,I P _ 1/_ | TV "I *" "' _l p b l i'- b F .Lg " "-__ l _ Illl ll l
Ål.
\
\
M
H
N
N
W
T I I I. I I I I li ll ' .l l IT TT I l T T T I T T T T I I I T 1 T I I I T T I I I I I I I T T T T I T TT T \ \ \ §I II I I H H I I I I I H H I H I U H F H H I I T T I \ . I I ' _ W . |I [ T I F T : l i l l T i T I l l l lil l l l I I T I I T I T T I II II II II I I I I I T III I l l l l l l l l_ _ L -_ _ -L _ a -_ L_ a _ _ L _ a _ _ L _ 4 -_ L -M --L _ _ -L -_ , , k Å l 1 b- - b i_ F I t r: _ J _ h h- r_- *-F .| - h .- - -_ ' h i_ .- _ ._ r- ' r- "-i- I-n bu-- I p ,-p _. _. .J I.. _ i- »0 P-_ I _ F - " r-!- ' - _ . r _ _ p- .. -7- ' I_ i-»- .... ._ __ .J _- _. I I : : i I- - P' _ I _ _ l . I _ h 5/, I i_ i.. -l _ I b _ I _- 7_ I-,.L :_ ._l __ _. ._ . .I I P 1 " _ _ I P- b- !- b-- _. ._ - I_ I _ | P _ _ b I h- M l _- I :i.. :i- _ :_ ;b- 1 g i _-.. .i. ,__ _.._ ._ E_- _._ ___. .J _ -l _.- py_ _. p » H l -.5 I _ i i. - //4 I: : :: u _ T _ _ i , a .1 . , p T -P_- I_ '- I.. I 07- : a :t_ ..i_- -- _!_ E :.- : l __. _L_I b-_ Z._ .1 -- i._ _ h-_. p!._1 ._- ._-. l: .1_ .- --- L. -- ._ ._ - _. - L. ;- . :-h l- - "- u- - b- '-| L. _ I .. Z .. _' ._ E i.. I _ l ,_ i_ 1 ,_ b_ .. ._I I ._ ,_ r_ I .-I P- - 1 r- - "' *I *- F- - '-h h h _ - _ _ P 5 I -LL b P'- - -v '- b-J »- - F- '-r- _ .J - _. '- _- __. »- .J -a - - l I_ _. - ...I - _ - I- '-: - ._ ,_ '- _. .- ._ P. : 1 ._ F__ 1 "__ - "- __ '.- :I : eP. r- 1 .. r - »- I - _ ,_. .. -1 ._ ._ ,_ I 7.. . - ,_ ,_ i_ _ p_ _ - _. _ *-Ii'- - I :- .- D- --I - - - l l-- p- »- l- - ... - ._ - h--1-| _.- ..-- .J .-_ 7;_,.. ._ _0_r- ___ ._l.J »-_ ,__._ .__. ...ll - --- ._ I _ ,._ - _- .. _ i.. _ '-L- _ ' ... /.__ _. »- _- r- - __ p.. >-| p _ l _ _ h _ -7 » _ F I -I c 7- - _. r- n! »- .. _ r-- I - l ._ _ - b- .. . >-_ _. i_ .... .. _. ._ -.ll th -2 4l -_ : | -_ E_h h_ mhl F_ _ _ Jb i *_ _ ._ . .__ ... r.. - ._ _ ... »- r-' F-E "- ' /- Jg//"_ -.- r_ h-' ---I -- .-- ..r 1 '-r i. - ' / ... I - .._ _ FI »- _- r- 1 -r- '- _ r. _ - P.. m ... y_ ' -._. .. L- .. _ .. p -'i _ __J __ __::. ,.. :21 ._ :. ._ .J _ l .i »- - ' r- ,- - y-i - - - -r- - - - h- h- )- -- »- ba -l _ / _ l i_ ,- ._ ,- - ,..| - i.. ._ L-0_ h _ _ | _ _ h p 5 F » l i m I l l li ti. lllxl 2 I .1 l l ll || lll l a I \ I | | | II 41 4
5,6 8 11,2 16 20 50 64 9 V: 0,074 0,125 0,25 1,0 2 4 Kornsrorlek, __mrn
Kornkurvor på förstärkningslagergrus från Nytorpsvägen.
Figur 5.
6.2 Bärlagergrus
Kornkurvor för fem prover återges i figur 5. De fem kurvorna ligger alla
inom det skuggade området. Samtliga prov visar tydlig sandpuckel och är
gränsfall när det gäller BYAs krav att till vänster om 8 mm sikt inte skära mer än två av de inom bärlagergruszonen streckade linjerna.
0.06
100
90
80
70
60
50
.IPo
ss
er
an
de
mo
nq
d,
vi
kf
pr
oc
en
t
40
30
20
W
Grovmo' 0,2 Mellansc nd 0,6 Grovsand
23
2 Flngrus 6' Grovg rus 20,
._i_ i I - .. j - - T - - - : : [11 l- T T t i- .- h - . p- - P' ' . . '-' ' - p- » - - A - - I _-: : 7- P- P- *- I- 1 1- b i- J '-b '- l - P- . b- i- .- c '-' b I- I_ - r- - : : r- '- r . r- 7 ' L' 'S ' : C 0 E .7. . I' ._ _. ._ I ,s . T -1 b ; r. ,. ; ,. P.. I-.. _- T F F : : - r- r- lf. - - P I_ P. '- ' i- h - !- I- P - _ P. l- !- p- I- I- P P. ...1 ;- I -' F' D- . r- r- ' I- P- b F F '-P- - i- - h- - » »| I- / . i_ - P l - h- . ;- .- ' u- _- - ,.. - [1. p., - a Y -" ' r r T :: : : :' : x 1 » V' i- i- 1 . . b I l ' - #- r- , p _ b : i- >* I » ,b i' i» b - r- - - c I_ b' ;- b . I- i. l _ I. i_ -l »- ' 7... b I- I-,- - i- h h 7- .- - i- r- i- -' i- _ p f_ I I- _ . I- - . p- r- '- p 4 .- 1 A I I i-i i- )- '- p_ »I : : V E : E .. g- . ,.. ' I : | _ .- I b. .- I ;- - : . . i p- '-- r- r- _-' r- -u- -i : : 1 : In: | :- p- - 1.; r- 1 p_ ? M - b " '3 r 7 r r- -T i- '- ,< #- -/ p- #-- p - ' r- : .- - . u- - :i i - . i : : I _ 1- . r- .- I- i- . r_ Ab 2 r; '- .-- b .- .- :- - ..- F- .J F. _ '-l'* .Tl '- :'.. 4. 7u- :--'I- ' .-:- "'L'b I :'1/ .._- i_ 4._ /I i ,- :'- : .-l #- -v" l -' '"'. l : : CZ* :A : A : 1 L' _ -1 ' - y- - r- -. _- h ' i- - l r- l- i- i- h- p i- h- > '- : n- - p- b- 1- r- . J - I- L 1 ": i_' I *': ;_- I :P :'- P- :I/ :I- / C - |' _.t- -- .. '-l - : ' I- - . .. ,.4 ' /b- 7 .- b - h h T _- p ' r r 7 r r: T F / : / : r' : : : .. . i- » h 7- -v -H 7_ L .a r_ :..1 - / i ._J / _ .. .. J - ;-r- .-' : ,-'- . : : ' p_ / r / : .- F: : : I - I- i. '_ 4 P- ?" i- b- i- r-a I : I : : I : / y. : _ , ,I _ . I _ .. . l '- - 7 r- .- - T - P- '-'- I '- : I- P- / i 7-' '- l- - . '- P' . : : | : - / 7- /p- r- - r_ _- I- i-' b - I- _- P P I' '* Li : ::- Ji ::- b/p -" / ' / /4rb- // L'- :| ::- r:r- :- 4,- :r :-: : :-P- »- - h ' I i p. .. ;- -| - ._ t r - r- .-' r- r- r- - P-.. I : I : r- h' i- I- P J :'- L :-'L' E: :-- y 4 w/: -'u_ r-: :-P-l .-!- :-- ,-p- . t- .b _ I-_ f / i. v- - b. i- - b i '- " P ' '- : 5:-ply'_, _ h h' 7' '- L- b i- b -F_ t'_ i. .-7 T »- r- » :- -r' : : - ; : c , p - . . : r- - »I ;- - I- I- '-' " " *- '- " ;I t r .I L :. r. ' i_ ;1 3- :..- _._J _ d,.- :- '- t- p: h h '- b ' - : ' : :z !- p-| - b- '- ' '- r- " i- )- I- - i- n- - I_ ' E l- l : : , p- r_ ;- p' 7- : u- r- r- ! ' F
?TI ll lillT1Tl T | 1 T I 1 T T ITTTIITTT T] T 1 T I 1 TT TTTT HIT 7 T T T 7 0.074
0,125 Kornstorlek, mm Figur 6. 6.3 2 4 5,6 8
Kornkurvor för bärlagergrus från Nytorpsvägen.
Fin-Leca
11,2 16 2025 32
Fem stycken prover har uttagits för bestämning av kornkurva. Resultatet redovisas i figur 6. Kurvorna är mycket jämnlöpande och tyder på jämn kvalitet beträffande kornsammansättning. En liten mängd kom med storlek större än 4 mm förekommer, ca 95% av materialet passerar 4 mm sikt.
Finmaterialhalten uppgår till ca 5%.
Vattenkvoten hos uttagna prov varierar mellan 22% och 25% räknat på
materialets torra vikt.
VTI MEDDELANDE 319
Passerande mängd, vikiprocem 10 0 90 80 70 60 50 40 30 20 10 24 Me ll an sa nd Gr ovs on d Fi ng rus 0,2 Gr ovm o-Gr ovg rus k) C) 0,6 . A , A 0, 06
1
1
1
\Q§§§ä 11.111111X1111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111, ,
1 1.11111111111111111111111 111111111111111111111111111111111111 11111111' -..1..-L_' 11
'1111 1111' ...1-.. L. _.__;__H__F___]__;-_-'4111111111111111111111111111111111 111111111 111111111 111111111 111111111 111111111 111111111 1. L.__ 11111111 111111111 1111111111111111T1111111111 .111111111111111111,1.111 .11111111111111-111111111111111111111111a11111än
'1111 1111'1111111111111 1111 -»-.L_ 1 --.4..-11111||1|111111111111111111 111111111111111111111111111 q ' 1 -" 1 i _ b l : 3 ; _ m -"' 1 : :i ._ 1 '-1 _ :1111111111111111111111111111111111111111'1111 N111111111\
11111111111111111111111Q11111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111 J HU1WUFH1HHPU1HHPNTHHNW _L-D--L_E__L_D__L--__L___-L____L_1__L__-_L--_ 111111111111111111111111|1111111111 L_d__L____L_4-_L_--_L_a__L_-__L_J__L_s-_L_J__L_ _.1 1 1'11111111111111111111111111111111111110111111111111111111111111111111111111111111111111 111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111 HHUH1WWUH1HUUU1HHUWTHHHH1H -F--F--L--L-d-F-u-F-«-«P-111111111111111 d 1.1111111 1111-11111 1 1 1 1 s l 1 1 1 1-A _-L_.4....L I . 1111X1111111111111111111111'1111r1111111111111 ._1 1111111. 1 1 1 '1:1 1111 1 1 1 1 1 1 __.. 32 N 4; 11, 2 16 20 .0m 0,0 74 0,1 25 0,2 5 1,0 5,6 8 Ko rn si 'o rl ek , m m Ko rn kur va för fi n-Le ca (0 -4 m m ) fr ån Nyt cr ps väg en . Fi gur 7. 6. 4 B G BG -m as sa n le ve re ra de s fr ån A B V s as fa lt ve rk i Jäg ar va ll en . Ne da ns tåe nd e an al ys re sul ta t är fr ån pr od uk ti on sk on tr ol le n vi d ve rk et . VT I k o m m e r at t i et t se na re sk ed e ut ta ga et t an ta l bo rr kär no r :för ko nt ro ll av BG -m as sa n på väg en . VT I M E D D E L A N D E 31 9
0.0 6
100
90
80
70
60
50 30 Passeronde mängd. viktprocent 20 10 Fi gur 8. 7. 25 Me ll an so nd 0. 2 0.6 Gr ovm o Gr ov$ cm d 1 N . Fi ng rus Gr ovg rus N O L A L L L _ -* r V ' V 3 l l 5 _. .. r _ .. .i l l " l I I : 3 I : : | : l L L J L : J _ -J l 2 : I : 2 I : I i : : : E I _ 1 1 : ' BI ND EM ED EL SH AL T =3, 7 VI KT °/o.
SKR
YMD
ENS
lTE
T=
2,36
g/c
m3
'
HÃL
RU
M
=7,1
v0:.
.</
o
:-, -HIHIIIU lllllllll IHIIIHI 111an
\
l
[[1 IUIIHH HHIIIH IHIIHH IHIIIIH IHIIHII
\
\ [HH IIIIIIIH IIIIIIIH HIIIH IHIIHH IH||IHI IHIlIHI
HU Hill IUIIIUI Hill IIHIHH IIIIIIHT IIHIIFH Hull!
I lflllllll HHIHII IIHJIIH IIIIIHII HPI Il
\
IH Hill HIIlIIH IHIIIHI IHIIHH lllllllll IHIIIHI [TT
A
Il\nll HIIIHH TIHIIIH Ullnl HUIUII IIHIIIH IUIIHH U
L
HH'IH (IHM HIIIHII lIIIIIUI HHIHH IHIIIIH HHIKUI I
rrnlml 'WITH' \
1
I
IIIIIIIH HIIIHH IIHIHH l\
ITUIUH TWITIU IIIIIIHI ITUITTU l|l\
lllllllll HIIIUII IIHIIIH IIHIUH HTUIHI HHIIIII IIIIIIIH IIHIHII
IHIITIH IIHIIHI HHIHH IIIIIHU ITlTIHTI IHIIHI
l
IHIIHH ITITIHH HHITIII ITIIIITU HIIIHH Tilllllll lllllllll HHIHH IIIIlIHI Ilrllln
nnpmru a--L-___ -4 H l ( l i l l U T H Å '-4 0-.-1 .-'1
0. 07 4 0. 12 5 Ko rn st or le k, m m 0,2 5 .0m D I S K U S S I O N v .-4 .4 O l l l l l l l H l '-1 H '-4 .-4
...1.-.-1 .. .u M_-L i i r n n
5.6
8
'11,3
1,5
20
Sa mm an sät tn in g av BG -m as sa n. Pr ov ut ta ge t vi d ve rk et . Fäl tf ör sök et m e d la ge r av fi nl ec a i ga tuöve rb yg gn ad är avs et t at t fa st -st äl la hur fi ng ra de ra d lät tk li nk er fun ge ra r-un de r in ve rk an av tr af ik oc h kl im at fa kt or er jäm för t m e d en på s a m m a pl at s ko nve nt io ne ll t ut för d ga tuöve rb yg gn ad . VT I M E D D E L A N D E 31 926
Målet är alltså att fastställa materialets byggnadstekniska egenskaper jämfört med konventionellt grusmaterial. Produktionskontrollen visade att den fingraderade lättklinkern har sådana egenskaper att delvis nya
arbets-metoder sannolikt måste utnyttjas om materialet skall användas i större skala. Studier av nya arbetstekniker anpassade till lättklinkern har
emeller-tid icke gjorts i detta fältförsök. På grund av materialets speciella
egenskaper fick en revidering av provningsprogrammet göras, vilken som tidigare beskrivits innebar att försöket fick begränsas till att använda
lättklinkern som förstärkningsiagermaterial.
Att använda lättklinkern som bärlager direkt under BG-lagret hade krävt särskilda åtgärder för att skapa möjlighet att köra på lättklinkern med en
asfaltutläggare. En sådan åtgärd Skulle kunna vara att stabilisera ytskiktet på lättklinkern genom indränkning med t ex bitumen eller cementslam. En
annan tänkbar åtgärd vore att genom tillsats av annat lämpligt material få en sådan kornsammansättning att materialet blev stabilare. En tredje
tänkbar lösning vore kanske att tillsätta en viss mängd krossad lättklinker
för att på så sätt öka materialets inre friktion. Fältförsöket har visat att ur produktionssynpunkt är just materialets låga inre friktion ett problem. Förstärkningslagrets utförande med lättklinker underlättades säkerligen i hög grad av att terrassytan låg i skärning. Detta förhållande medförde att det i praktiken var en "låda" som skulle fyllas med lättklinker, och "lådans" sidor hindrade lättklinkern att tryckas ut åt sidorna. När sedan bärlager-gruset påfördes kom lättklinkern att ligga helt innesluten i grusmaterial.
Om detta sidostöd saknats hade med all sannolikhet en avsevärd
breddök-ning av själva förstärkbreddök-ningslagret erfordrats, för att lättklinkern skulle
behålla sitt rätta höjdläge och ej tryckas ut åt sidorna i samband med bärlagergrusets påförande.
Sett ur packningssynpunkt är materialets låga inre friktion närmast till fördel, eftersom det innebär praktiskt att materialet inte behöver packas i nämnvärd omfattning. Kontroll av skrymdensiteten i finlecan på vägen visade att fullgod packning hade uppnåtts enbart genom påförande av 15 cm bärlagergrus och utan att något egentligt packningsarbete hade
utförts.
27
Vid utförandet av överbyggnad bestående av lättklinker överlagrad med v endast 7 cm bärlagergrus uppstod som tidigare beskrivits en del problem
med sammanblandning av materialen. För att förhindra detta hade det
kanske varit lämpligt att lägga ut en tunn fiberduk mellan lättklinkern och
bärlagergruset.
Resultaten av hittills utförda mätningar med avseende på gatans jämnhet i
tvärled och bärighet har icke redovisats i denna byggnadsrapport. De
kommer att redovisas tillsammans med övriga mätresultat i en slutrapport. vad beträffar ytornas bärighet-kan bara kort konstateras att den elastiska deformationen vid provbelastning på BG-lagrets yta blivit i genomsnitt något större påytor utförda med lättklinker jämfört med den konventio-nella överbyggnaden. Detta skulle kunna peka på, utan att resultaten närmare hunnit analyserats, att bärigheten omedelbart efter utförandet är
något sämre på sträckorna utförda med lättklinker.
Hur provsträckorna och referenssträckorna uppför sig under inverkan av trafik och klimat kommer att följas genom upprepade mätningar och observationer. En slutlig utvärdering kommer att göras efter sommaren 1984, då gatan kommer att ha utsatts för huvuddelen av den trafikbelast-ning den totalt sett kommer att utsättas för. Enligt planerna ska det intilliggande bostadsområdet vara färdigutbyggt till sommaren 1984, vilket innebär att i stort sett all tung trafik på gatan upphör i och med att byggtrafiken till bostadsområdet försvinner.
Nytorpsvägen
bestämda genom höjdavvägning
Sammanställning av lagertjocklekar Bilaga 1:1 Sträcka O 0/010-0/065 Sträcka 1 0/065-0/090 VTI MEDDELANDE 319 LAGERTJOCKLEKAR LAGERTJOCKLEKAR Sektion Först. Bär- BG- Sektion Först. Bär-
BG-lager lager lager lager lager lager
cm cm cm cm om om 0/012,5 32,8 13,7 4,0 0/067,5 "29,0 "13,0 4,1 _0/015 24,5 14,2 3,5 0/070 29,0 "13,0 4,5 0/020 25,1 14,7 3,8 0/075 29,0 "13,0 4,5 0/025 27,1 16,3 3,4 0/080 28,6 10,5 4,5 0/030 29,0 15,6 3,9 0/085 23,9 13,8 4,3 0/035 27,5 15,9 4,0 0/087,5 23,9 14,5 4,5 0/037,5 27,8 14,4 4,3 Medelv. 27,2 "13,0 4,3 0/042,5 29,0 13,3 4,4 Std.avv N 2,6 » 1,4 0,2 0/045 30,2 12,3 4,3 Nom. 0/050 28,6 12,4 3,8 tjocklek 27 15 5 0/055 28,8 11,2 4,2 0/060 26,6 11,7 4,3 0/062l5 28,0 10,8 4,2 Sträcka 0/090-0/110 Medelv 28,1 13,6 4,0 LAGERTJOCKLEKAR Std.avv. 2,1 1,8 0,3 Sektion Först. Bär-
BG-Nom. lager lager lager
tjocklek 27 15 5 cm cm cm 0/092,5 33,2 6,6 5,4 0/095 31,8 8,7 4,0 0/100 32,1 8,8 4,0 0/105 30,0 7,7 3,6 0/107,5 31,0 7,8 3,9 Medelv. 31,6 7,9 4,2 Std.avv 1,2 0,9 0,7 Nom. tjocklek 35 7 5
LAGERTJOCKLEK (cm)
SIDOLÄGE (M)
3,5 3,0 2,5 2,0 1,5, 1,0 0,5 VM 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5
Sektion 0/012,5 V T I M E D D E L A N D E 3 1 9 Först.lager Bärlager BG-lager 16 14 16 37 15 3 35 16 33 16 3 32 15 30 13 30 11 31 12 32 12 36 10 Sektion 0/015 Först.lager Bärlager BG-lager 15 21 15 25 15 25 15 26 15 25 16 23 16 22 15 23 14 23 15 25 15 27 15 29 13 Sektion 0/020 Först.lager Bärlager BG-lager 27 15 27 15 28 15 25 14 26 14 26 13 25 14 22 14 22 14 23 14 25 15 25 16 25 19 22 22 Sektion 0/025 Först.1ager Bärlager BG-lager 27 15 28 15 26 16 27 14 26 15 28 15 28 13 28 15 28 17 28 19 27 20 25 21 23 18 Sektion 0/030 Först.lager Bärlager BG-lager 33 17 32 15 4 30 15 4 29 15 4 28 16 4 31 14 4 30 13 4 29 15 4 27 15 4 27 16 4 29 16 4 28 18 3 28 18 4 29 17 4 27 19 g e n o m h öj d a vväg n i n g . B e s t äm n i n g a v l a g e r t j o c k l e k a r N yt o r p s väg e nB i l a g a 1 2
V T I M E D D E L A N D E 3 1 9 SIDOLÄGE (M) Sektion 0/035 Först.lager Bärlager BG-lager 28 16 3,0 27 16 2,5 27 16 2,0 26 16 4 LAGERTJOCKLEK 1,5 1,0 26 27 27 16 15 14 4 4 4 0,5 (cm) VM 27 17 3 0,5 28 16 1,0 29 15 1,5 29 15 29 17 2,5 28 17 3,0 28 17 3,5 26 18 Sektion 0/037,5 Först.lager Bärlager BG-lager 27 14 25 15 25 15 26 14 27 29 30 13 11 11 30 14 .30 14 30 14 28 15 28 16 27 16 27 19 25 21 Sektion 0/042,5 Först.lager Bärlager BG-lager 31 12 28 14 29 12 30 12 30 31 30 12 11 12 29 13 28 12 29 13 29 14 29 15 27 16 28 17 27 18 Sektion 0/045 Först.lager Bärlager BG-lager 33 10 33 11 31 11 31 11 31 32 32 11 11 11 30 11 29 12 29 13 30 13 29 14 28 15 27 16 28 16 Sektion 0/050 Först.lager Bärlager BG-lager 28 13 3 29 12 3 29 11 4 29 28 29 12 13 12 3 3 4 31 12 5 29 12 4 29 12 4 27 13 4 27 13 5 28 13 4 29 13 4 30 10 g e n o m h öj d B e s t äm n i n g a v l a g e r t j o c k l e k a r a vväg n i n g . N yt o r p s väg e n B i l a g a 1 3
V T I M E D D E L A N D E 3 1 9 SIDOLÄGE (M) Sektion 0/055 Först.lager Bärlager BG-lager 30 13
LAGERTJOCKLEK (cm)
3,0 2,5
2,0
1,5
27 27 28 28 29 30 31 32 29 28 27 29 13 12 11 11 11 11 11 9 10 12 13 11 3 3 4 4 4 4 4 5 4 5 5 5 1,0 0,5 VM 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 29 11 3,5 Sektion 0/060 Först.lager Bärlager BG-lager 28 14 28 27 26 29 29 29 28 26 25 25 24 25 14 13 12 8 9 9 9 10 11 12 15 16 25 14 Sektion 0/062,5 Först.lager Bärlager BG-lager 35 10 32 31 31 30 29 27 27 26 25 26 25 27 10 9 8 9 10 12 11 11 11 10 13 13 4 4 4 3 3 4 5 5 4 5 4 4 28 13 Sektion 0/067,5 Först.lager Bärlager BG-lager N29 N13< Lagertjockleken bestämd genom avläsning mot fluktsticka
< >N29 > 13 Sektion 0/070 Först.lager Bärlager BG-lager N29 N13 < >N29 >w13 g e n o m h öj d B e s t äm n i n g a v l a g e r t j o c k l e k a r O a vväg n i n g . N yt o r p s väg e n
B i l a g a 1 4
V T I M E D D E L A N D E 3 1 9 SIDOLÄGE (M) Sektion 0/075 LAGERTJOCKLEK (cm) Först.lager Bärlager BG-lager 3,5 "29< N13< 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 VM 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5
Lagertjockleken bestämd genom avläsning mot fluktsticka
3,0 3,5 > w29 > N13 Sektion 0/080 Först.lager Bärlager BG-lager 30 13 28 13 28 12 28 11 28 11 29 10 25 12 27 10 26 12 28 11 Sektion 0/085 Först.lager Bärlager BG-lager 28 11 26 14 23 15 22 14 23 15 23 15 21 16 21 14 23 12 22 14 25 13 27 12 27 14 28 11 Sektion 0/087,5 Först.lager Bärlager BG-lager 31 10 27 14 26 13 25 13 24 15 22 16 21 17 21 16 22 15 22 16 23 15 24 15 23 14 24 12 Sektion 0/092,5 Först.lager Bärlager BG-lager 27 16 36 10 29 10 g e n o m h öj d a vväg n i n g . B e s t äm n i n g a v l a g e r t j o c k l e k a r N yt o r p s väg e n B i l a g a 1 5
V T I M E D D E L A N D E 3 1 9 SIDOLÄGE (M) LAGERTJOCKLEK (om) 3,0 2,5 1,5 1,0 0,5 VM 0,5 2,0 2,5
3,0
Sektion 0/095 Först.lager Bärlager BG-lager 23 26 31 10 30 10 30 10 30 10 29 10 34 10 Sektion 0/100 Först.lager Bärlager BG-lager 28 18 31 10 30 10 31 10 Sektion 0/105 Först.lager Bärlager BG-lager 21 21 21 12 30 10 Sektion O/107,5 Först.lager Bärlager BG-lager 31 12 3 30 12 4 31 10 4 30 10 4 29 10 3 g e n o m h öj d B e s t äm n i n g a v l a g e r t j o c k l e k a r a vväg n i n g . N yt o r p s väg e nB i l a g a 1 6
LABORATORlEPACKNING AV LÄTTKLINKER BILAGA 2 ENL. LIST-METODEN (LÖS IFYLLNING+STÖT)
PACKNINGSAPPARAT DENSUS (SVE 277)
Torr skrymdensifef
g/cm
i
0,7
-/VÄRDEN FRÅN w-snumov FÖRE OCH EFTER PACKNING.
/ / /