Mullvadsprojektets påverkan på BMI och aktivitetsnivå hos barn med fetma

Full text

(1)2005:36 HV. EXAMENSARBETE. Mullvadsprojektets påverkan på BMI och aktivitetsnivå hos barn med fetma.. Anna-Karin Andersson, Jenny Jonasson. Luleå tekniska universitet Hälsovetenskapliga utbildningar Sjukgymnastprogrammet Institutionen för Hälsovetenskap Avdelningen för Sjukgymnastik 2005:36 HV - ISSN: 1404-5516 - ISRN: LTU-HV-EX--05/36--SE.

(2) Innehållsförteckning Abstrakt ....................................................................................................... 2 Bakgrund ..................................................................................................... 3 Orsaker ...................................................................................................... 5 Konsekvenser.............................................................................................. 5 Behandling ................................................................................................. 6 Mullvadsprojektet ........................................................................................ 7 Syfte............................................................................................................. 9 Frågeställning .............................................................................................. 9 Material och metod...................................................................................... 10 Urvalsgrupp ................................................................................................ 10 Enkät ......................................................................................................... 10 Bortfall ...................................................................................................... 10 Statistik ...................................................................................................... 10 Artiklar ...................................................................................................... 11 Etiska aspekter ............................................................................................ 11 Resultat ........................................................................................................ 12 Skillnader i aktivitetsnivå mellan undersökningsgrupp och kontrollgrupp............. 12 Mullvadsprojektets påverkan på aktivitetsnivå inom undersökningsgruppen ......... 12 Förändring av BMI hos undersökningsgruppen under Mullvadsprojektet ............. 13 Metoddiskussion.......................................................................................... 14 Urval ......................................................................................................... 14 Enkät ......................................................................................................... 14 BMI........................................................................................................... 14 Bortfall ...................................................................................................... 15 Resultatdisskussion ..................................................................................... 15 Skillnader i aktivitetsnivå mellan undersökningsgrupp och kontrollgrupp............. 16 Mullvadsprojektets påverkan på aktivitetsnivå inom undersökningsgruppen ......... 17 Förändring av BMI hos undersökningsgruppen under Mullvadsprojektet ............. 18 Bakgrund ................................................................................................... 20 Mullvadsprojektet ........................................................................................ 23 Tillkännagivanden ....................................................................................... 24 Referenslista ................................................................................................ 25 Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5.

(3) Abstrakt Fetma utgör ett allt större problem världen över och de två mest primära orsakerna till problemet är felaktig kost och inaktiv livsstil. Interventionsprogram med avsikt att förändra faktorer som kost, fysisk aktivitet och beteendeterapi används bäst som behandling. I Östersund startades hösten 2001 ett interventionsprogram kallat Mullvadsprojektet, för barn med övervikt och fetma. Vårt syfte var att jämföra aktivitetsnivå mellan en grupp feta barn och en viktmässigt normalfördelad barngrupp, som båda ingått i Mullvadsprojektet. Vidare syftade studien till att jämföra eventuell förändring under projektets gång av aktivitetsnivå och BMI hos de feta barnen. För att undersöka detta användes data från enkäter insamlade under projektet. Statistisk analys utfördes i SPSS. Vetenskapliga artiklar söktes i olika databaser. Inga tydliga skillnader mellan undersökningsgrupp och kontrollgrupp gällande aktivitetsnivå har kunnat ses. Det har inte heller hittats några konsekventa förändringar i undersökningsgruppens aktivitetsnivå under projektets gång. En generellt sjunkande BMIkurva över tid kunde dock ses. Slutsatserna vi trots allt drar är att Mullvadsprojektet kan ha påverkat både BMI och aktivitetsnivå och att anledningen till att inga skillnader ses i aktivitet, beror på brister i enkäten. Nyckelord: behandlingsprogram, fysisk aktivitet, övervikt.. 2.

(4) Bakgrund Fetma utgör ett allt större problem världen över [1] och har i hög grad blivit ett allvarligt samhällsproblem [2]. Andelen feta i Sverige uppgår idag till ungefär 500 000 och antalet personer med övervikt är ca 2,5 miljoner [1]. Bland svenska barn och ungdomar ses en snabb ökning av fetma [3]. Från 1984 till år 2000 har antalet överviktiga tioåringar fördubblats och antalet obesa barn fyrdubblats [4]. I dagsläget är därmed 18-25% av barnen i denna åldersgrupp överviktiga och 3-4% lider av fetma [1]. Övervikt definieras som ett tillstånd där kroppsvikten i förhållande till kroppslängden är ökad. Fetma däremot innebär att kroppens fettdepåer är ökade [5]. Body Mass Index (BMI) är ett vedertaget mått som ofta används i forskningssammanhang för att definiera fetma och övervikt. För att räkna ut BMI tas kroppsvikten i kilo dividerat med kroppslängden i meter i kvadrat (kg/m2). BMI 25,0-30,0 definieras av World Health Organisation (WHO) som P. P. övervikt och BMI >30,0 ses som fetma hos vuxna [1,6] (tabell 1). För barn räknas BMI ut på samma sätt som för vuxna, men hänsyn tas till barnets ålder enligt en särskild tabell (tabell 2). Övervikt motsvaras t.ex. för en tvåårig pojke av BMI 18,4 medan en sjuårig pojke räknas som överviktig vid ett BMI överstigande 17,9. Anledningen till åldersjusteringen är att barns BMI varierar kraftigt med åldern. I tabellen skiljs även flickor och pojkar åt. Flickor tillåts ha ett något högre BMI-värde i puberteten. Siffrorna är framtagna utifrån studier på 200 000 barn i sex olika länder [7]. BMI tar inte hänsyn till den relativa andelen muskler respektive fett på kroppen vilket kan vara missvisande [1,8]. Hos barn kan dessutom längden vara missvisande då BMI används som mätinstrument. Ett långt barn får ett högre BMI än det barn som är kort. Detta leder till att övervikten hos ett kort barn underskattas och vice versa för ett långt barn [1]. Tabell 1. WHO:s definitioner av BMI hos vuxna [9].. BMI, kg/m2 <18,5 18,5-24,9 25,0-29,5 30,0-39,9 >40,0. WHOklassifikation Undervikt Normal vikt Övervikt, grad I Övervikt, grad II Övervikt, grad III. Populär beskrivning Mager Normal vikt Moderat övervikt Svår övervikt, fetma Sjuklig fetma. 3.

(5) Tabell 2. Definition av övervikt/fetma hos barn [7].. Övervikt Ålder 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 4,5 5,0 5,5 6,0 6,5 7,0 7,5 8,0 8,5 9,0 9,5 10,0 10,5 11,0 11,5 12,0 12,5 13,0 13,5 14,0 14,5 15,0 15,5 16,0 16,5 17,0 17,5 18,0. Pojkar 18,4 18,1 17,9 17,7 17,5 17,5 17,4 17,5 17,6 17,7 17,9 18,2 18,4 18,8 19,1 19,5 19,8 20,2 20,6 20,9 21,2 21,6 21,9 22,3 22,6 23,0 23,3 23,6 23,9 24,2 24,5 24,7 25,0. Flickor 18,0 17,8 17,6 17,4 17,3 17,2 17,2 17,2 17,3 17,5 17,8 18,0 18,4 18,7 19,1 19,5 19,9 20,3 20,7 21,2 21,7 22,1 22,6 23,0 23,3 23,7 23,9 24,2 24,4 24,5 24,7 24,6 25,0. Fetma Pojkar 20,0 19,8 19,6 19,4 19,3 19,3 19,3 19,5 19,8 20,2 20,6 21,1 21,6 22,2 22,8 23,4 24,0 24,6 25,1 25,6 26,0 26,4 26,8 27,3 27,6 28,0 28,3 28,6 28,9 29,1 29,4 29,7 30,0. Flickor 19,8 19,5 19,4 19,2 19,2 19,1 19,2 19,3 19,7 20,0 20,5 21,0 21,6 22,2 22,8 23,5 24,1 24,8 25,4 26,0 26,7 27,2 27,8 28,2 28,6 28,9 29,1 29,3 29,4 29,6 29,7 29,8 30,0. Orsaker Fetma är ett multifaktoriellt problem [10,11]. Vissa studier pekar på att de två mest primära orsakerna till problemet är felaktig kost och inaktiv livsstil [12,13]. En kombination av faktorer som beteende och miljö påverkar matvanor och aktivitetsnivå [11]. De barn som löper störst risk för att drabbas av fetma har feta föräldrar [6,13]. Det genetiska arvet spelar en stor roll för tendenser till att utveckla fetma [1,11]. Viss forskning visar att 35% av övervikt 4.

(6) hos vuxna kan förklaras med ärftliga faktorer [6,10]. En annan studie säger att upp till 80% kan vara av ärftlig orsak [11]. Hos 10% av de som är överviktiga har ett genetiskt fel med koppling till åldersdiabetes och viktökning kunnat ses [10]. Vuxna och barn är idag mindre fysiskt aktiva än tidigare [1,13]. Stillasittande jobb och effektiva transportmedel som bilar, hissar och rulltrappor gör att vi rör oss allt mindre. I kombination med att en stor del av fritiden spenderas framför TV och dator ökar risken för fetma [1,6,13]. Forskare har funnit starka samband mellan passiva aktiviteter som t.ex. TVtittande och lågt deltagande i fysisk aktivitet. Denna passivitet innebär att mer intensiv aktivitet ersätts [6,13] och medför dessutom en sämre kosthållning på grund av reklampåverkan och småätande [6]. Ett för stort intag av föda eller för liten energiförbrukning kan i kombination eller enskilt leda till fetma [1].. Konsekvenser Fetma ökar risken för både vuxna och barn att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes typ II, cancer, sjukdomar i gallblåsa, lever och i rörelseorganen, infertilitet hos kvinnor, obalans av hormonproduktion, andningssvårigheter, psykosociala problem samt sänkt livskvalité [1,6,13,14]. Studier visar också ett klart samband mellan fetma och för tidig död [1,3,6,14]. Kraftiga barn kan även riskera att drabbas av skador på rörbenens tillväxtzoner och löper stor risk att förbli överviktiga och feta i vuxen ålder. Dessutom drabbar de psykiska och sociala konsekvenserna av fetma ofta barn hårdare än vuxna, då barn i allmänhet är känsligare för omgivningens attityder [11,15]. Risken att överviktiga och feta barn blir utsatta för mobbing är betydligt större än för normalviktiga barn [14,16]. Vad det gäller fysisk aktivitet ses att övervikt/fetma sänker mobiliteten [14,17] pga. ledbesvär och ansträngd andning [17] och detta leder till en minskning av aktivitet [14,17]. När väl aktivitetsnivån sänks kommer vikten att fortsätta öka och det blir då ännu svårare att röra sig [17]. En negativ spiral har uppstått. Massiva insatser kommer i framtiden behövas för att hantera problemen med fetma och övervikt [3]. Internationella studier visar att inom hälso- och sjukvården uppskattas ungefär 2% av utgifterna gå till behandling av fetmarelaterade sjukdomar idag. Detta motsvarar 3 miljarder kronor i Sverige. Hos individen ses ett tydligt samband mellan ökade kostnader för vård och behandling och ökat BMI [1]. Det är rimligt att anta att prevention och behandling. 5.

(7) av övervikt och fetma hos barn minskar de negativa effekterna för både individ och samhälle [6].. Behandling Fetma är ett mycket svårbehandlat tillstånd [2,6,13,18,19]. Det är av stor betydelse att behandling och prevention av fetma sätts in tidigt för både barn och vuxna [12,13]. Dock har det visat sig vara mer effektivt med behandlande insatser i barnaåren, [10] då dåliga vanor som kan orsaka dessa tillstånd, grundas redan vid låg ålder. Tidiga insatser är även viktiga för att förebygga hjärt- och kärlsjukdomar [20]. I forskningssyfte är en av de viktigaste frågorna från vilken ålder det är farligt att vara överviktig eller fet. Innan treårsålder anses övervikt inte vara en risk för att fetman ska bestå. Efter denna gräns börjar det dock bli ovisst vilka konsekvenser övervikten kommer leda till. En kraftigt överviktig fyraåring verkar ha en nästan sjuttioprocentig risk att bli en fet tioåring. Vid övervikt eller fetma hos barn ses sexårsålder som en lämplig gräns där behandling bör sättas in [8]. Kliniker bör jobba för att börja behandlingen direkt då ett barn diagnostiseras som överviktig, för att kunna förebygga utvecklingen av fetma och de medicinska risker och psykosociala problem, som detta medför. Om övervikt övergår till fetma är det svårare att uppnå en långsiktig viktreduktion med behandling [13]. Det är dessutom mindre kostsamt och mer effektivt att behandla innan övervikten övergått till fetma [18]. Behandlingsprogram, där flera olika sätt att angripa problemet används, har visat sig ge positiva resultat. Livsstilsförändringar genom beteendeterapi, kostundervisning och fysisk aktivitet är viktiga delar av ett sådant här program [1,6,12,21]. En viktig faktor i behandling av. barn. är. att. involvera. barnets. familj. [2,6,12,13].. Ett. flertal. studier. med. interventionsprogram som behandling visar resultat i form av sänkt BMI och ökad fysisk aktivitet [12,17,21]. Det är dock långtidseffekten som är svårare att uppnå [12]. Om behandling utförs i grupp eller enskilt tycks inte ha någon avgörande effekt på resultatet [22]. Tyvärr är det bara en liten del av de barn som lider av övervikt och fetma som behandlas i interventionsprogram och tillgängligheten till dessa program är bristfällig [12,13]. Ökad självkänsla har kunnat ses i samband med behandling som gett bra resultat. Däremot har det rapporterats om sänkt självkänsla vid misslyckad behandling [1].. 6.

(8) Regelbunden fysisk aktivitet skyddar mot hjärt- och kärlsjukdomar [23,24] och fetma, men är även en viktig faktor i behandling av högt blodtryck, diabetes typ II, cancer, depression och osteoporos. Regelbunden fysisk aktivitet stimulerar en normal tillväxt och uppbyggnad av bl.a. hjärtkapacitet, muskelstyrka, smidighet och motorik hos barn [23]. Viktminskning hos barn och vuxna med fetma minskar eller reducerar riskfaktorerna [14]. Fysisk aktivitet ger ökad ämnesomsättning, ökat välbefinnande, bibehåller muskler vid viktminskning och kan ge bra resultat på lång sikt [21]. Förebyggande insatser mot övervikt och fetma har i flertalet studier bedrivits i skolmiljö. De har i första hand inriktats mot kost och fysisk aktivitet [1,2,18,19]. Då prevention enbart bedrivits i skolan har en ökad aktivitetsnivå och förbättrade kostvanor kunnat ses där, men inte i hemmiljön [18]. En viktig faktor i preventionen, precis som vid behandling, tycks vara att involvera barnets familj [2] och även samhället i stort [1,2]. Skolan är dock en bra plats där många barn kan nås på ett enkelt sätt [18]. Preventionsstudier har syftat till att sänka BMI delvis genom att öka barnens aktivitetsnivå. I vissa studier har korrelation mellan BMI och aktivitet varit svår att se [18,20,24]. En studie som talar emot detta visar dock att amerikanska barn är feta i betydligt större utsträckning än barn från Sverige och Australien, och de har även lägst aktivitetsnivå [25]. Ytterligare en studie visar att aktivitetsnivåerna var lägre och tid spenderad framför TV:n högre hos barn med övervikt jämfört med normalviktiga barn [26]. Forskning påtalar vikten av att redan vid hälsokontroller av alla barn, informera föräldrarna om att de bär ansvaret för kostplanering och att se till att barnet aktiveras [13].. Mullvadsprojektet Hösten 2001 startades ett projekt i Östersund kallat Mullvadsprojektet. Ansvarig för detta var barnkliniken på Östersunds sjukhus. Fram till januari 2002 remitterades barn med problem från rörelseapparaten pga. övervikt/fetma, från skolhälsovården och barnmottagningen till sjukgymnastavdelningen på Östersunds sjukhus för bedömning, råd och behandling. Likaledes remitterades dessa barn för enskilda besök till bl.a. dietist och kurator efter individuellt behov. I samtal med barnen och deras föräldrar framkom ofta att övervikten/fetman ledde till fler problem än de som barnen hade sökt för, t.ex. mobbing på skolan och avsaknad av kamrater på fritiden. Problemen borde handläggas av ett multiprofessionellt team med specialkunskap om barn och ungdomar med dessa typer av problem. Våren 2001 träffades därför en grupp på barnkliniken för att tillsammans skapa ett. 7.

(9) enhetligt omhändertagande av dessa individer. Ur diskussionerna föddes Mullvadsprojektet, ett treårigt projekt där barn med fetma och deras familjer erbjuds behandling i grupp. Behandlingsansvariga är ett team bestående av sjukgymnast, barnläkare, psykolog, kurator och dietist. Syftet med projektet var att hjälpa familjerna till en sund livsstil genom att öka kunskaperna inom kost och motion, att få barnens viktuppgång att avstanna och att höja barnens självkänsla. Första tiden efter projektstart, fram till januari 2002, ägnades åt kunskapsfördjupning, projektplanering samt urval av deltagare. Därefter introducerades deltagarna i själva projektet. I behandlingsgruppen fanns 14 barn i åldrarna 9-12 år, och deras familjer. Av dessa var sju flickor och sju pojkar. De barn som valdes ut hade alla en övervikt som klassas som sjuklig fetma, vilket motsvarar BMI 30,0 i vuxen ålder. Två kontrollgrupper fanns varav en grupp var 33 barn från en klass på en skola utanför Östersund och den andra gruppen bestod av de barn som var remitterade för övervikt/fetma men inte uttogs som deltagare i undersökningsgruppen. Projektet inleddes med individuella besök för varje deltagare till sjukgymnast, läkare, dietist samt kurator och psykolog. Vid dessa besök ingick provtagning, mätning av längd och vikt, kostregistrering och psykologiska tester. Sjukgymnasten utförde konditionstest på cykel, en analys av gångmönster efter ett 6 minuters gångtest, samt hade ingående samtal om fysisk aktivitetsnivå. Barnen fick också lämna in en sida ur sin dagbok och svara på en enkät kring matvanor, motion och självbild. Enkäten var utarbetad i samarbete med FoU-enheten. Individuella besök med samma upplägg skedde en gång per år under projekttiden. Var tredje månad under hela projekttiden vägdes och mättes barnen. De fick samtidigt lämna in en sida ur sin dagbok samt besvara enkäten. Under första året var det gemensamma träffar en gång per månad med olika tema var gång, ex ”Rörelse tillsammans”, ”Mobbing”, ”Vad är bra mat?”. Någon ur teamet var huvudansvarig för dagens tema och exempelvis var sjukgymnasten ansvarig för ”Rörelse tillsammans”. Gruppträffarna bestod av en gemensam teoridel för barn och föräldrar samt en del där barnen hade någon form av fysisk aktivitet, med tonvikt på lek, medan föräldrarna fick möjlighet till fördjupad diskussion kring dagens tema. Första året innehöll också två helgläger. År två och tre glesades de gemensamma träffarna ut till att bli var tredje månad. Därutöver ingick två kortare läger. Syftet med lägervistelserna var att öka gruppkänslan samt att praktiskt utöva en hälsosam livsstil.. 8.

(10) Förutom dessa träffar erbjöds barnen vattengymnastik på kvällstid en gång per vecka. Aktiviteten pågick under hela projekttiden. I kontrollgrupp 1 skedde ingen insats förutom att de vägdes och mättes hos skolsköterskan var tredje månad. Vid dessa tillfällen fick de också fylla i en enkät samt skriva dagbok. Kontrollgrupp 2 fick gängse behandling, d.v.s. glesa läkarbesök, men hos mer kunnig personal än tidigare. De behövde inte fylla i någon enkät eller dagbok. En del av projektet ägnades också åt att sprida kunskap om övervikt hos barn och ungdomar samt om Mullvadsprojektet till skolhälsovård i Jämtlands län och inom landstingets olika verksamheter. Viss del av den information som samlades in under Mullvadsprojektet ligger som grund för denna C-uppsats.. Syfte Syftet med denna studie var att jämföra aktivitetsnivå mellan en grupp feta barn och en viktmässigt normalfördelad barngrupp, som båda ingått i Mullvadsprojektet. Vidare syftade studien till att jämföra eventuell förändring av aktivitetsnivå och BMI hos de feta barnen under projektets gång.. Frågeställning •. Skiljer sig aktivitetsnivån mellan feta barn jämfört med en viktmässigt normalfördelad barngrupp?. •. Har Mullvadsprojektet lett till en förändring av aktivitetsnivå hos de feta barnen?. •. Har BMI förändrats hos de feta barnen under projektets gång?. 9.

(11) Material och metod Urvalsgrupp I undersökningsgruppen för denna studie ingår de 14 barn som var behandlingsgrupp i Mullvadsprojektet. Av dessa är sju flickor och sju pojkar, i åldrarna 9-12 år. De har vägts och mätts hos skolsköterskan var tredje månad. Vid dessa tillfällen har de också fyllt i en enkät. I Mullvadsprojektet ingick två olika kontrollgrupper. I denna studie används endast kontrollgrupp 1 för analys och jämförelse av data. (Denna grupp kommer fortsättningsvis bara kallas för kontrollgrupp.) De har också vägts, mätts och besvarat enkäten var tredje månad. Denna grupp är en vanlig skolklass och representerar en grupp med barn med normal viktfördelning. Kontrollgrupp 2 används inte alls i denna studie då de inte fyllt i någon enkät.. Enkät Vi har valt att i denna studie analysera data insamlad från den enkät som använts i Mullvadsprojektet. Enkäten är utarbetad i samarbete mellan Jämtlands läns lanstings FoUenhet och projektansvariga för Mullvadsprojektet. Samma enkät har besvarats vid 12 tillfällen under projektets gång. Enkäten består av 22 frågor rörande kroppskonstitution, kostvanor, självbild, självförtroende och fysisk aktivitetsnivå (bilaga 1). Från enkäten har fråga 1-3 samt 17-22 valts ut för analys. Dessa frågor berör ålder, kön, längd, vikt och aktivitetsvanor. För analys har fyra enkättillfällen valts: enkät 1 vid projektstart, enkät 4, 8 samt 12. Enkät 1 besvarades i januari och de övriga tre i oktober månad (tabell 3). Tabell 3. Enkäter utvalda för analys. Enkäter utvalda för analys Månad Enkät Benämning. Jan 1 Mättillfälle 1. Apr 2. Aug 3. Okt 4 Mättillfälle 2. Jan 5. Apr 6. Aug 7. Okt 8 Mättillfälle 3. Jan 9. Apr 10. Aug 11. Okt 12 Mättillfälle 4. Bortfall Under Mullvadsprojektet har det förekommit ett visst bortfall. Hur många, vilka individer samt anledningen till dessa redovisas genom bortfallsanalys för undersökningsgrupp. 10.

(12) respektive kontrollgrupp (bilaga 2). De tillfällen där individen inte har dykt upp har ansvariga för Mullvadsprojektet inte registrerat vidare anledning. I denna studie kan därför inte detta redovisas närmare. Gällande enkäten har svar exkluderas då fler än ett svarsalternativ kryssats för, på frågor där bara ett svar kan anges. De exkluderade svaren redovisas som ”svar saknas”. Samma gäller om en fråga inte har besvarats.. Statistik För denna studie överlämnades data från enkäterna i Excelfiler. Statistisk analys utfördes i SPSS (SPSS Inc., Chicago, USA, version 11.0). Sedvanlig statistisk metod användes för att räkna ut medelvärden och värden för standarddeviation. Skillnader mellan grupper beräknades med Student´s t-test, chi square test och Fisher’s exact test. Signifikansnivån sattes till <0.05. För att ta fram värden för aktivitetsnivå inom undersökningsgruppen användes sedvanlig procentberäkning.. Artiklar Underlaget för bakgrunden och diskussionen i denna studie hämtades från Internet, litteratur och vetenskapliga artiklar som söktes i databaserna Academic search, PEDro, PubMed och SweMed+. Sökorden children, physical activity, obesity, activity, friendship, programme och BMI användes i olika kombinationer. Artiklar på andra språk än svenska och engelska valdes bort.. Etiska aspekter Innan Mullvadsprojektets start 2002 gjordes en förfrågan till forskningsetiska nämnden i Umeå. Projektet bedömdes som en utvärdering/kvalitetsstudie och behövde därför inte prövas etiskt. Det enkätmaterial som används i denna studie, överlämnades kodat. Ingen vidare etisk prövning krävdes för denna C-uppsats med anledning av dessa faktorer.. 11.

(13) Resultat Skillnader i aktivitetsnivå mellan undersökningsgrupp och kontrollgrupp Gällande skillnader i aktivitetsnivå mellan grupperna kan detta ses, vid enstaka tillfällen, i frågorna rörande hur barnen tar sig till och från skolan samt vanligaste aktiviteter inom- och utomhus (tabell 4). Vid tillfälle 1 cyklar undersökningsgruppen mer till och från skolan samt att fler svarar cykla som vanligaste aktivitet utomhus. Vid tillfälle 2 är det däremot fler i kontrollgruppen som valt lagidrott, slalom/snowboard och längdskidor som vanligaste aktivitet utomhus. Skillnader ses även, vid samma tillfälle, gällande vanligaste aktivitet inomhus, då större del av kontrollgruppen svarat att vanligaste aktiviteten inomhus är lagidrott. Inga skillnader kan ses vid övriga tillfällen eller vid andra aktivitetsfrågor (tabell 4). Tabell 4. Redovisning av data från enkätfrågor där signifikant skillnad mellan undersökningsgrupp och kontrollgrupp kan ses.. Mättillfälle 1 1 1. Enkätfråga. Aktivitet. 18. Så här tar jag mig till Cyklar skolan… 19. Så här tar jag mig från Cyklar skolan… 21. Mina vanligaste Cykla aktiviteter utomhus är…. Kontrollgrupp. Undersökningsgrupp. Sig.. 4/33. 12 %. 5/12. 42 %. *. 3/33. 9%. 5/12. 42 %. *. 9/33. 27 %. 9/12. 75 %. **. 2. Lagidrott. 21/33. 64 %. 3/12. 25 %. *. 2. Slalom/ snowboard. 22/33. 67 %. 2/12. 17 %. **. 2. Längdskidor. 19/33. 58 %. 2/12. 17 %. *. Lagidrott. 15/33. 45 %. 1/12. 8%. *. 2. 22. Mina vanligaste aktiviteter inomhus är…. * = p ≤0,05 ** = p ≤0,01. Mullvadsprojektets påverkan på aktivitetsnivå inom undersökningsgruppen Inom undersökningsgruppen ses inga konsekventa generella förändringar angående aktivitetsnivå procentuellt sett. Då undersökningsgruppen är liten från början och då bortfallen gör att gruppen blir ännu mindre, ger varje enskild individs svar stort utslag.. 12.

(14) Fullständiga enkätsvar samt procentuellt antal av undersökningsgruppen som svarat på respektive fråga, för de fyra mättillfällena, redovisas i tabellform (bilaga 3).. Förändring av BMI hos undersökningsgruppen under Mullvadsprojektet Generellt ses en sänkning av BMI över tid i undersökningsgruppen. Gällande kontrollgruppen ses en naturlig uppåtstigande BMI-kurva. Stora skillnader ses mellan grupperna hela projektet igenom trots att de närmar sig varandra (bilaga 4). Vid närmare individuell granskning av undersökningsgruppen vid de olika mättillfällena, ses från mättillfälle 1 till 2 att alla utom en individ har sänkt sitt BMI. Mellan mättillfälle 2 och 3 har fem ökat, fyra har sjunkit och ytterligare en ligger kvar på samma nivå som vid mättillfälle 2. Vid sista mättillfället är bara sju barn registrerade och av dem har fyra ökat och tre sjunkit i BMI från mättillfälle 3. Totalt sett genom studien har fem av dessa sju barn sänkt sitt BMI och två ligger högre än utgångsvärdet. Den individ som vid start hade tredje lägsta BMI i undersökningsgruppen, är den som vid sista mätningen hade högst värde. Av dem som hoppade av efter mättillfälle 3, låg två av dem högst i BMI (bilaga 5).. Det var ingen skillnad i ålder mellan deltagarna i kontrollgruppen och undersökningsgruppen. Däremot var undersökningsgruppen längre, vägde mer samt hade ett högre BMI än kontrollgruppen (tabell 5). Tabell 5. Medelvärde för BMI vid varje mättillfälle, signifikansnivå och standarddeviation.. Mättillfälle. Kontrollgrupp Undersökningsgrupp. Medelvärde BMI. Sig.. 1. Kontrollgrupp (n=33) Undersökningsgrupp (n=14). 19,1 ± 2,4 29,3 ± 2,5. ***. 2. Kontrollgrupp (n=33) Undersökningsgrupp (n=12). 19,6 ± 2,7 27,6 ± 1,7. ***. 3. Kontrollgrupp (n=30) Undersökningsgrupp (n=10). 20,2 ± 2,9 27,9 ± 2,2. ***. 4. Kontrollgrupp (n=30) Undersökningsgrupp (n=7). 20,8 ± 3,1 27,3 ± 3,1. ***. *** = p ≤0,001. 13.

(15) Metoddiskussion Urval Valet av barn som deltar i undersökningsgruppen är relevant, då alla barnen lider av fetma. Dessvärre är gruppen liten vilket begränsar möjligheterna till att dra generella slutsatser, då resultatet blir mindre tillförlitligt. En större undersökningsgrupp hade gett säkrare resultatsiffror och inte lika stora skillnader vid enstaka bortfall. Enkät Enkäten som används i studien har i aktivitetsdelen stora brister, framför allt vad det gäller validitet. I avsnittet avses aktivitetsnivån att mätas, men inga frågor rörande hur mycket tid som läggs på respektive aktivitet eller hur ofta aktiviteten utövas finns. Detta innebär att skillnader endas kan ses om barnen börjat utöva fler aktivteter eller byter ut passiv sysselsättning mot mer aktiv sådan. Kanske skulle även frågor om upplevelsen av att röra sig ge nyttig information om förändringar som skett, t.ex. frågor om eventuell smärta vid rörelse. Trots att enkäten testades på barn i de aktuella åldrarna innan den användes i projektet, missförstods vissa frågor. På fråga 20, gällande inomhus- eller utomhusaktivitet, var tanken att endast ett alternativ skulle väljas. Flera av barnen kryssade i båda alternativen och detta gjorde därmed att ett stort antal svar exkluderades. Då enkäten samlats in under olika månader borde den varit anpassad efter årstid för att erhålla relevanta svar. Det är inte troligt att barnen kryssar i skidåkning under sommaren eller bada utomhus under vinter, men sådana svar har funnits och detta gör resultatet mer svårtolkat.. BMI Valet av BMI som mätinstrument i denna studie kan diskuteras. Fetma och övervikt är svårdefinierat och det finns även andra instrument att tillämpa, t.ex. triceps skinfold thickness test, vilket mäter underhudsfett. Inget enskilt instrument är komplett för definiering av övervikt eller fetma hos barn. BMI är dock ett vedertaget och enkelt mått och vi närmar oss ett bättre och mer reliabelt instrument för definition av övervikt och fetma hos barn då åldersrelaterade BMI-tabeller används [7]. Då hänsyn tas i dessa tabeller, till att flickor normalt sett väger lite mer i puberteten och pojkar har mer muskler än flickor, så anser vi att 14.

(16) bristerna för användandet av instrumenten tonas ned. I analyserna som gjorts i vår studie har inte hänsyn till längdutvecklingen hos barnen tagits och detta kan vara missvisande för de barn som växt mycket och därmed får en mer tydlig sänkning av BMI eller vice versa. Vi anser att det är viktigt att ha BMI-måttets brister i åtanke vid utvärderingar och analyser.. Bortfall Bortfallet i denna studie var stort i undersökningsgruppen. Vid analys ser vi att varje barns BMI blir mycket avgörande för slutresultatet och då ett femtioprocentigt bortfall fanns vid projektets slut, innebär detta troligen att den generella kurvan påverkas. Det stora bortfallet samt att antalet i undersökningsgruppen var lågt från början anser vi medför att de slutsatser vi drar i studien, får svagare grunder. Kanske berodde bortfallet för vissa individer på att de inte lyckades gå ned i vikt som de själva och omgivningen förväntat sig. Ett antagande skulle också kunna vara att barnens motivation sänktes efter mättillfälle 2 då träffarna med projektets behandlingsteam glesades ut. Gällande motivation är det nämligen troligt att den i början av projektet var hög, för att sedan sjunka och dessa barn behöver motiveras [17]. När träffarna glesades ut medförde detta troligen svårigheter för deltagarna att bibehålla intresset och tro på sig själva. Vi anser att det är av stor vikt att verkligen motivera deltagarna för att minimera bortfallet. Föräldrarnas engagemang tror vi är av stor betydelse för att få barnen att fullfölja projektet, då studier visar att familjen har en betydande roll i arbetet mot övervikt och fetma [2,6,12,13]. Därför tycker vi att behandlaren bör lägga tid även på att verkligen förankra interventionen hos föräldrarna. Bortfallet skulle även kunna tyda på att en långsiktig livsstilsförändring är svår att genomföra på grund av att deltagarna tappat intresset. Generellt sett blir det med största sannolikhet dock alltid visst bortfall i ett projekt och denna studie är sårbar då antalet deltagare var lågt från början.. Resultatdiskussion Denna studie finner inga tydliga skillnader mellan undersökningsgrupp och kontrollgrupp som. avser. aktivitetsnivå.. Inte. heller. syns. några. konsekventa. förändringar. i. undersökningsgruppens aktivitetsnivå under projektets gång. Däremot ses för dessa barn en. 15.

(17) generellt sjunkande BMI-kurva över tid, samtidigt som kontrollgruppen har en naturligt uppåtstigande kurva.. Skillnader i aktivitetsnivå mellan undersökningsgrupp och kontrollgrupp Vår första frågeställning rör aktivitetsnivå mellan grupperna. Utifrån enkäten kan inte någon markant skillnad mellan undersökningsgruppen och kontrollgrupp påvisas. I vissa enstaka frågor ses en skillnad, men i stort sett verkar barnen röra sig lika mycket och detta gäller hela studien igenom. Att skillnader inte kan bevisas kan ha olika orsaker. Kanske är det så att barnen faktiskt är lika aktiva, men viktigt i sammanhanget är att enkätens utformning gör det svårt att upptäcka eventuella skillnader. De skillnader som ses är även svårtolkade då de är inkonsekventa från mättillfälle till mättillfälle. Att barnen i kontrollgruppen åker snowboard, slalom och längdskidor i större utsträckning vid tillfälle 2 kan ifrågasättas. Finns det tillräckligt med snö i oktober så att sporterna kan utövas, eller är det så att barnen anser att detta är deras vanligaste utomhusaktivitet totalt sett under året? På fråga 21 och 22, som rör vanligaste aktivitet uterespektive inomhus, framgår inte om barnen ska svara hur vardagen ser ut vid den tidpunkt som enkäten besvaras eller om de ska ange generellt vad de under året lägger mest tid på. Detta kan leda till feltolkningar där missvisande resultat blir följden. Vid mättillfälle 1 cyklar fler i undersökningsgruppen. Sannolikheten att det verkligen är så kan också ifrågasättas. Denna mätning är nämligen gjord i januari och det är oftast kallt i Östersund då, vilket borde bidra till att fler istället kryssar i att de åker buss eller bil. Kanske stämmer resultatet, men det är svårt att svara på varför det skulle vara så, och dessutom är det inte är ett konsekvent resultat studien igenom. Fler i kontrollgruppen anger lagidrott som en av de vanligaste aktiviteterna både inomhus och utomhus vid mättillfälle 2. En tanke vi har kring detta är att överviktiga eller obesa barn kanske undviker lagsporter där det kan bli påtagligt om ork eller prestation inte räcker till. Dessa barn löper stor risk att bli mobbade [16] och vi tror att barnen försöker undvika att sätta sig i en situation där chansen är stor att bli retad. Både barn och vuxna undviker lägen där de riskerar att känna sig hjälplösa för att deras förmåga inte räcker till [17]. Här skulle beteendeterapi kanske därför vara ett bra komplement. Lagidrotter som fotboll eller. 16.

(18) innebandy har högre intensitet än cykling eller promenader där barnet själv kan bestämma tempot. Det kan därför tänkas att lagsporter blir väldigt ansträngande för en individ som lider av fetma och bara det är kanske en orsak till att undvika detta. Sporter där motståndarna är normalviktiga är inte heller så passande för en fet person pga. den begränsade fysiska kapaciteten och skaderisken då det ännu ej färdigutvecklade muskeloskeletala systemet påfrestas kraftigt av övervikten [14]. En studie som mätt antalet steg under fyra dagar med stegräknare, finner ingen korrelation mellan BMI och aktivitetsnivå [23]. En annan studie som endast finner svag korrelation kan kritiseras starkt då barnens föräldrar, istället för en objektiv person, har registrerat hur aktiva deras söner eller döttrar var under en helg [24]. Två dagar är dessutom mycket kort tid för att kunna dra några slutsatser. Vi tror trots dessa studier att det finns en stor chans att aktivitetsnivån skiljer mellan grupperna i Mullvadsprojektet, även om resultatet av enkäten inte leder fram till det. Studier visar att fetma ger minskad fysisk aktivitet pga. de fysiologiska begränsningar som tillståndet medför [14,17]. En stor studie gjord i 34 länder visar att fysisk aktivitetsnivå är lägre och tid spenderad framför TV:n högre, hos överviktiga barn jämfört med normalviktiga [26]. En annan internationell studie, där aktivitet mätts med stegräknare, påvisar att amerikanska barn har högre BMI och lägre aktivitetsnivå jämfört med svenska och australiensiska barn [25]. Förklaringen till att de förstnämnda studierna inte visat en korrelation, kan kanske bero på brister i undersökningarna.. Mullvadsprojektets påverkan på aktivitetsnivå inom undersökningsgruppen Att Mullvadsprojektet skulle ha lett till en förändring av aktivitetsnivån inom undersökningsgruppen är inte heller något vi kan se utifrån enkätsvaren. Procentuellt sett kan vissa skillnader ses mellan tillfällena, men det finns ingen konsekvens eller något mönster i förändringarna. Vi anser att det låga antalet barn i undersökningsgruppen gör att de förändringar som ses, blir otillförlitliga. Det räcker att ett barn kryssar annorlunda mellan mättillfällena för att ett stort procentuellt utslag ska ges. Att vi inte kan se en markant förändring kan givetvis även här bero på enkätens brister. Majoriteten av undersökningsgruppen svarar att de alltid är med på skolgymnastiken. Att delta på idrottslektionerna säger dock egentligen inget om själva intensiteten av aktiviteten. Kanske har de tidigare varit med, men nu deltar med en mycket högre intensitet. Detta är. 17.

(19) enkäten för trubbig för att visa då barnen bara kan kryssa i hur ofta de deltar. Det enda som skulle kunna ge utslag i enkäten när det gäller en förändrad aktivitetsnivå, är om barnen börjar utöva fler aktiviteter eller byter ut mer passiva aktiviteter som att se på TV eller rita, mot andra aktiviteter med högre intensitet. Dessa förändringar har dock inte registrerats. Barnen har genom Mullvadsprojektet haft möjlighet att gå på vattengymnastik och tematräffarna har inkluderat motion. Lägervistelserna som arrangerades, innehöll också olika fysiska aktiviteter. Detta sammantaget borde ha kunnat ge utslag i enkäten om den varit tillräckligt känslig. Kanske stämmer enkätens resultat. Barnen har kanske inte förändrat sina aktivitetsvanor. Det är svårt att få en överviktig person att ändra sig i detta hänseende. Brist på motivation är ett stort hinder när det gäller att få överviktiga att delta i fysiska aktiviteter. Inlärd hjälplöshet kan vara anledning till detta [17]. Därför är det av stor vikt att barnen tycker att aktiviteterna som erbjuds är roliga och därför eventuellt individuellt anpassade. Av denna anledning är det inte lämpligt att använda träningsprogram avsedda för vuxna till barn [21]. Specifika riktlinjer för intensitet, duration och frekvens av aktiviteterna är oklara [14] och det påstås också att det är bättre att ändra livsstilen så att vardagsaktiviteten ökar i stället för att ha särskilda träningsprogram [21]. Vi tror ändå att det är möjligt att barnen i undersökningsgruppen har ökat sin aktivitetsnivå. Kraftig övervikt medför att det blir svårare att röra sig då påfrestningen på leder och andning blir stor [17]. I och med att BMI sjunker borde dessa påfrestningar minska och därmed underlätta fysisk aktivitet. Detta i kombination med ökad kunskap om vikten av aktivitet, som Mullvadsprojektet rimligtvis medfört, borde kunna leda till en höjning av aktivitetsnivån. Dessutom har höjd nivå av aktivitet registrerats i ett flertal liknande studier med behandling i form av interventionsprogram [12,17,21].. Förändring av BMI hos undersökningsgruppen under Mullvadsprojektet Gällande vår tredje frågeställning, har en generell positiv förändring registrerats d.v.s. en sjunkande BMI-kurva. Majoriteten av barnen har också individuellt sett minskat sina värden. Detta anser vi är mycket positivt då det var Mullvadsprojektets syfte. Flertalet studier där liknande interventionsprogram har utvärderats visar på sänkt BMI [12,17,21]. Slutresultatet i vår studie kan till viss del vara missvisande då det generella mätvärdet påverkas av att antalet i undersökningsgruppen är lågt. De två barn som hade högst BMI vid mättillfälle 3 uteblev. 18.

(20) från sista registreringen. Detta sänker det slutliga medelvärdet. Med dessa två barn närvarande vid mättillfälle 4 hade nuvarande resultat endast kunnat ses om de två barnen hade minskat sitt BMI drastiskt till dess. Medlet påverkas också av den individ som från början hade relativt lågt BMI men slutligen hamnade på högsta värdet inom gruppen. Denna individ drar upp det slutgiltiga medelvärdet. Vid individuell analys ser vi ett mer spritt resultat och det kan diskuteras varför vissa lyckas bättre eller svarar annorlunda på interventionerna. Frågan om barnen alls svarar på projektets interventioner kan också den diskuteras, vilket vi återkommer till. Ett antagande vi gör är att orsaken till att några av barnen inte har en jämnt sjunkande BMI-kurva skulle kunna bero på att det under projektets gång blev färre träffar med teamet och att detta ledde till ett minskat intresse. Det är nämligen viktigt att individen är motiverad för att kunna åstadkomma en beteendeförändring i form av ändrade matvanor och ökad fysisk aktivitet [19]. Beteendeförändring och kunskap kan i sin tur göra resultaten långsiktiga [12,18]. Om barn uppmärksammas kan detta underlätta för en beteende- och livsstilsförändring [17], vilket troligen i sig skulle kunna leda till viktnedgång. Att motivera ett överviktigt barn kan dock vara svårt [17]. Det är viktigt att hela familjen samarbetar kring de livsstilsförändringar som behöver göras för att uppnå effekt, då barn till stor del är beroende av sina föräldrar [2] och ser dem som sina förebilder [17]. Här tror vi att det kan skilja sig mycket inom gruppen. Många barn och deras föräldrar är inte motiverade att göra stora livsstilsförändringar [13]. Programmen bör anpassas till hela barnets miljö för att ett lyckat resultat skall kunna åstadkommas [18]. Det är också viktigt att barnet lärt sig hur förändringarna ska kunna bibehållas för att långsiktigt kunna hålla kvar en ny, sundare livsstil [21]. Vi tror, grundat på detta, att när projekt och behandlingsprogram börjar släppa sina tyglar, är det oerhört viktigt att barnet redan lyckats påbörja en beteendeförändring, har fått ökade kunskaper om sina problem och fortsättningsvis har ett bra stöd i familjen och i vardagsmiljön. Då genetiken spelar en stor roll för en individs förutsättningar [1,10,11] kan detta vara en möjlig förklaring till att vissa barn haft svårare att gå ned i vikt under projektet. Kost kan förmodligen vara en parameter som enskilt kan leda till en sjunkande BMI-kurva i interventionsprogram, då fetma kan bero på för stort energiintag i förhållande till energiförbrukning [14]. För de barn som lyckats gå ned i vikt kan kosten vara anledningen. Vi tror dock att alla delar av behandlingsprogrammet spelar lika stor roll i de förändringar vi ser då det är rekommenderat att komponenterna, kost, fysisk aktivitet och beteendeförändring, 19.

(21) kombineras för att uppnå mer effektiva resultat [1,6,21]. Enskilt som behandling har de olika delarna visat sig vara mindre framgångsrika [21,23]. Då barn växer, ökar deras BMI naturligt och en bibehållen BMI-nivå eller en mer utplanande kurva kan därför ses som ett positivt resultat [12] och även om ingen viktförändring uppstår, anses interventionsprojekt ha en positiv inverkan på hälsan [2]. Detta innebär att de barn i undersökningsgruppen som uppnått sådana resultat har lyckats bra i projektet. En viktig tanke i detta sammanhang är att de överviktiga och feta barnens BMI-kurvor hypotetiskt sett hade kunnat fortsatt att stiga om de inte genomgått projektets interventioner, och därmed inte ändrat de vanor som Mullvadsprojektet avser att förändra. Denna negativa utveckling har tidigare registrerats för barn som inte tagit del av interventioner jämfört med barn som har gjort det [12]. Resultatet som vi ser i denna studie finner vi positivt trots att det är stora skillnader mellan grupperna fortfarande vid projektets avslut, och att barnen har långt kvar till ett normalt BMI-värde. Även små viktförändringar påverkar många hälsofaktorer positivt hos en överviktig eller fet individ [1,2] och då etablerad fetma är svår att påverka [2] anser vi att det är viktigt att se även de små framstegen som lyckade. Vår studie kan inte säkert säga att det är Mullvadsprojektets interventioner som påverkat den positiva utvecklingen av BMI då resultatet inte jämförts med Mullvadsprojektets kontrollgrupp 2, som viktmässigt liknade undersökningsgruppen vid projektstart. Vidare analys och jämförelse av dessa grupper skulle behöva göras. Vi anser dock att en trolig anledning till vårt erhållna resultat är att interventionerna påverkat BMI positivt hos flera av barnen under projektets tid, då vi ser tidigare studier med dessa resultat [12,17,21].. Bakgrund Att hitta material rörande studier om övervikt och fetma, har inte varit några svårigheter. Mycket forskning har gjorts i ämnet och i dagsläget verkar problemet därför mycket aktuellt. Alla tycks vara eniga om att problemen idag är stora och att antalet feta och överviktiga barn och vuxna ökar lavinartat [1,2,4]. Vi anser att både förebyggande insatser men också behandling av övervikt och fetma är viktiga då båda faktorerna har en stor betydelse för att minska risken för följdsjukdomar. Samhället belastas genom höga vårdkostnader för dessa sjukdomar [1] och långsiktiga. 20.

(22) besparingar borde därför kunna göras genom att jobba för viktnedgång hos en individ som lider av övervikt eller fetma. För att undvika utvecklingen av följdsjukdomar kan även små viktförändringar vara avgörande [1,2] och vi anser därför att det är viktigt att det satsas på alla individer som ligger i farozonen. Att behandla övervikt är mer effektivt och ekonomiskt besparande innan tillståndet utvecklats till fetma [18]. Vi anser också att vidare forskning är viktig för att, i hänseende till långtidsbesparingar och kostnadseffektivitet, kunna ta fram de mest effektiva behandlings- samt interventionsprogrammen. Hinder som finns i samhället för att kunna erbjuda behandlande insatser är brist på tid, pengar och motivation hos både kliniker och patienter [13]. Det kan inte förutsättas att individen har ekonomiska möjligheter att göra de förändringar som krävs. Att bekosta ett medlemskap på en träningsanläggning eller hos t.ex. Viktväktarna kan för vissa vara en orimlighet och andra finner inköp av mer hälsosam mat för dyrt och tillagandet av maten alldeles för tidskrävande. Kliniker å andra sidan, har en press på sig inför arbetsgivaren, att kunna erbjuda behandling till fler behövande under så kort tid som möjligt [13]. Vi ställer oss frågande till detta dilemma. Vems är egentligen ansvaret? Individens eller samhällets? I forskning läggs stor vikt vid hur problemen med fetma och övervikt ska hanteras i framtiden. Trots att utförda studier inte visar entydiga resultat i alla hänseenden, verkar ändå slutsatsen vara att behandlingsprogram med ett multifaktoriellt tänkande är att föredra [1,6,12,21]. Forskning rörande hur problemet med överviktiga barn angrips på bästa sätt ur ett sjukgymnastiskt perspektiv, är bristfällig [1]. Det finns många olika faktorer som inverkar på problemet med fetma och övervikt och därmed blir tillståndet svårbehandlat [13]. En av dessa orsaker är överätande som kan anses vara ett beroende. Vid andra former av beroende t.ex. av cigaretter eller alkohol, är drogen inte livsnödvändig, men mat är något en individ inte kan klara sig utan [6]. Detta anser vi vara en faktor som verkligen sätter behandlaren i ytterligare ett dilemma. Överviktsproblematiken ser olika ut i olika delar av världen. USA är t.ex. överrepresenterat i statistiken [13,14,26]. Skillnaderna kan antas påverka de resultat som ses i studier. Troligen har studierna olika förutsättningar, då kulturella skillnader och individens inställning till vad som är en sund livsstil troligen varierar mycket mellan olika länder. Att möjlighet till aktivitet under skoldagen varierar från land till land, ses i en studie gjord på barn i USA, Sverige och Australien [25]. Detta är ett exempel på nationella skillnader som finns och vi tror att faktorer 21.

(23) som dessa kan påverka hur ett behandlingsprogram bör läggas upp. Grundtankar och miljöfaktorer bör tas i beaktning. Att ta del av studier från andra länder som USA, där problemet är mer utbrett, anser vi är betydelsefullt. Vi tycker dock att det är viktigt att ha de svenska förutsättningarna i åtanke och kanske är det även att föredra att framförallt utgå från svenska studier vid upplägg av såväl prevention som intervention i Sverige. Trots att ingen skillnad i individuell- jämfört med gruppbehandling av överviktiga och feta barn kan ses [22] anser vi att det finns olika fördelar med respektive behandlingsform. Gruppbehandling kan vara fördelaktigt för att barnen kan känna samhörighet i gruppen men också för att hela familjen får stöd då andra familjer involveras. Då dessa individer löper större risk för att bli mobbade jämfört med normala barn [14,16] så skulle det också kunna innebära att grupptillhörigheten och därmed umgänge med likasinnade, leder till ökad självkänsla. Barn kan även motiveras av att se andra kämpa med samma problem [17]. Då mobbing tenderar att hindra dessa barn socialt både kort- och långsiktigt [14,16] kan det vara viktigt att få social stimulans genom gruppen. Sociala faktorer har visat sig påverka barns intresse för fysisk aktivitet [21] så även här tror vi att gruppen spelar en mycket viktig roll. Föräldrarna ser förhoppningsvis programmet som ett stöd och kan troligen då i sin tur bättre stödja sitt barn. Det som motiverar individuell behandling av barnen kan vara att behandlaren ser till individen för att t.ex. hitta den typ av aktivitet som passar just honom eller henne. Rekommenderat är att hitta det som väcker individuellt intresse och skapar glädje [21]. En annan fördel är att barnet får mycket uppmärksamhet. Detta anses underlätta beteende- och livsstilsförändringar [17]. Oavsett om barnet behandlas i grupp eller individuellt tycker vi att det är viktigt att som behandlare vara medveten om behandlingsresultatets inverkan på barnets själförtroende. Ökad självkänsla har kunnat ses i samband med behandling som gett bra resultat, men vid ett misslyckande sänks istället självkänslan [1]. Därför tycker vi att det måste finnas en plan för hur barnen ska tas om hand om de inte lyckas med att gå ner i vikt. Fysisk aktivitet är svår att mäta [18]. Det finns olika subjektiva och objektiva mätmetoder, men samtliga är förenade med brister [27]. Två vanligt förekommande mätinstrument är frågeformulär och stegräknare. Stegräknare påstås vara att föredra framför enkäter [20]. Den är billig i förhållande till andra objektiva mätmetoder och kan användas på stora urval. Tyvärr kan den inte registrera statisk aktivitet, cykling eller användas i vatten och den mäter inte heller intensitet eller duration av den fysiska aktiviteten. Accelerometern är däremot ett instrument som kan mäta detta och kan ses som lämplig på urvalsgrupper med barn, då ingen 22.

(24) insats krävs av testpersonen [27]. En risk vi anser finns med användning av stegräknare och accelerometer, är att barnet kanske rör sig mer bara av att ha instrumentet på sig. Om mätningen görs under kort tid kan det därför bli missvisande. Skulle mätningen pågå under längre tid kanske barnet glömmer räknaren och mätningen skulle därmed bli mindre missvisande. När det gäller subjektiva mätmetoder som frågeformulär, intervju eller dagbok, säger en studie att dessa är olämpliga att använda på barn, då barnen har sämre förmåga att minnas och kunna redogöra för sina aktivitetsvanor, än vuxna [27]. En annan studie hävdar dock att en väl validierad aktivitetsdagbok kan tänkas lämplig för att mäta aktivitetsnivå hos barn och unga [28]. Vi tycker att stor vikt i vidare sjukgymnastisk forskning borde läggas på att ta fram ett bra mätinstrument för fysisk aktivitet då detta är bristfälligt.. Mullvadsprojektet Avslutningsvis anser vi att Mullvadsprojektet riktat sig på ett lämpligt sätt mot de barn som deltagit i studien. Under tematräffar har barnen visats att aktivitet kan vara roligt och lättillgängligt. I arbetet med barn krävs det att hitta aktiviteter som väcker intresse och skapar glädje. Behandlingen bör planeras utifrån ett barns syn för att ge en sund livsstil och ett långsiktigt förändrat beteende [21]. De komponenter som ingått i Mullvadsprojektet har i tidigare studier visat sig kunna påverka de parametrar som undersökts i denna studie [1,6,21]. Vi anser att Mullvadsprojektet vänder sig till barn i lämplig ålder. Vissa anser att insatserna bör sättas in redan vid sex års ålder [8] och vi tror att det är bra att bryta ett negativt mönster så tidigt som möjligt. Fördelen med att rikta interventionen mot 10- till 12-åringar kan vara att de intellektuellt sett i större utsträckning kan ta till sig betydelsen av behandlingen. Dock tror vi att det är mindre fördelaktigt att sätta in behandlingen senare då livsstilsvanor skapas tidigt [20] och effekterna av insatser i barnaåren är större [10]. Vi tycker att Mullvadsprojektets utformning har varit bra. Projektet har haft ett multifaktoriellt perspektiv på behandlingen, vänt sig till familjen som helhet och ändå haft barnet i fokus. Dessa förutsättningar skapar en god grund för att lyckas med interventionen och att vi i enkäten inte har sett några förändringar i aktivitetsnivån, beror förmodligen enbart på enkätens bristande utformning. För att skapa en rättvis bild bör Mullvadsprojektets alla olika delar sammanställas till ett enhetligt resultat då lika mycket fokus har lagts på kostlära, beteendeförändring och självförtroende som att motivera barnen till rörelse. Detta slutgiltiga. 23.

(25) resultat är något vi ser fram emot att så småningom få ta del av. En långtidsuppföljning av dessa barn skulle också vara av intresse. Det skulle vara intressant att ta del av forskning som under behandlingsprogram för barn med övervikt och fetma, följer föräldrarna och kartlägger deras livsstil och inställning till problemet. Detta för att föräldrarna är en så viktig del i behandlingen och att de förmodligen till stor del påverkar om interventionen lyckas eller inte.. Tillkännagivanden Vi vill tacka handledare Inger Jacobson för ett ovärderligt stöd både som bollplank och inspirationskälla i vårt skrivande. Vi vill också tacka Catharina Bäcklund, ansvarig sjukgymnast i Mullvadsprojektet, för idén till detta arbete och hennes vidare engagemang genom hela processen. Vi vill också rikta vår uppskattning mot personal på Sociomedicinska biblioteket för god service och våra opponenter Roland Jonsson, Maria Ebanks och Susanne Lindkvist-Johansson. Slutligen vill vi tacka examinator Gunvor Gard för kreativa förslag till förbättringar av arbetet och för att hon funnits tillgänglig för frågor.. 24.

(26) Referenser 1. SBU (2002). Fetma – problem och åtgärder (Rapport 160). Stockholm: Pmochco. 2. Bautista-Castaño, I., Doreste, J. & Serra-Majem, L. (2004). Effectiveness of interventions in the prevention of childhood obesity. European Journal of Epidemiology, 19, 617-622. 3. Marcus, C. (2002). Övernäring av barn en hälsofara? Läkartidningen, 10, 1040-1041. 4. Mårild, S., Bondestam, M., Bergström, R., Ehnberg, S., Hollsing, A. & Albertsson, Wikland, K. (2004). Prevalence trends of obesity and overweight among 10 year old children in western Sweden and relationship with parental body mass index. Acta paediatric, 93, 1588-1595. 5. Abrahamsson, H., Asplund, K. & Wilhelmsson, J. (2002). Internmedicin. Stockholm: Liber. 6. Rössner, S. (1998). Childhood obesity and adulthood consequences. Acta Paediatric, 87, 1-5. 7. Cole, TJ., Bellizzi, NC., Flegal, KM. & Dietz, WH. (2005). Establishing a standard definition for child overweight and obesity worldwide: international survey. BMJ, 320, 1240-1243. 8. Jansson, A. & Danielsson, P. (2003). Överviktiga Barn. En handbok för föräldrar och proffs. Stockholm: Bokförlaget Forum. 9. Sjöström, L. (1996). TV och stillasittande gör allt fler feta. Läkartidningen, 3, 167-170. 10. Flodmark. K-E. (1996). Sätt in behandling redan i 10-års åldern! Läkartidningen, 93, 2347-2350.. 25.

(27) 11. Miraglia del Giudice, E., Santoro, N., Marotta, A., Nobili, B., Di Toro, R. & Perrone, L. (2002). Inadequate leptin level negatively affects body fat loss during a weight reduction programme for childhood obesity. Acta paediatric, 91, 132-135. 12. Nemet, D., Barkan, S., Epstein, Y., Friedland, O., Kowen, G. & Eliakim, A.. (2005). Short- and Long- Term Benficial Effects of a combined Dietary Behavioral- Physical Activity Intervention for the Treatment of Childhood Obesity. Pediatrics, 4, 443-449. 13. Nichols, M.R. & Livingston, D. (2002). Preventing Pediatric Obesity: Assessment and Management in the Primary Care Setting. Journal of the American Academy of Nurse Practitioners, 14, 55-62. 14. Wabitsch, M. (2000). Overweight and obesity in European children: definition and. diagnostic procedures, risk factors and consequences for later health outcome. European Journal of Pediatrics, 159, 8-13. 15. Ekblom, B. & Ekblom, Ö. (2004). Fysisk prestationsförmåga och förekomst av övervikt hos svenska skolbarn. Svensk Idrottsforskning, 4, 66-70. 16. Janssen, I., Craig, W.M., Boyce, W.F. & Pickett, W. (2004). Associations between overweight and obesity with bullying behaviors in school-aged children. Pediatrics, 113, 1187-1194. 17. Sothern, M.S., Hunter, S., Suskind, R.M., Brown, R., Udall, J.N. & Blecker, U.. (1999). Motivating the obese child to move: The Role of Structured Exercise in Pediatric Weight Management. Southern Medical Journal, 92, 577-584. 18. Warren, J.M., Henry, C.J.K., Lightowler, H.J., Bradshaw, S.M. & Perwaiz, S. (2003). Evaluation of a pilot school programme aimed at the prevention of obesity in children. Health Promotion International, 18, 287-296.. 26.

(28) 19. Tanaka, S., Yoshinaga, M Sameshima, K., Nishi, J., Kono, Y., Nomura, Y., Kawano, Y., Hirata, M., Tachikawa, T., Shimizu, S. & Arima, K. (2005). Predictive Factors in the success of interventions to treat obesity in elementary school children. Circulation Journal, 69, 232-236. 20. Viikari, J. (2004). Are our children fit or fat? Acta pediatric, 93, 306-307. 21. Gately, PJ., Cooke, CB., Butterly, RJ., Knight, C. & Carroll, S. (2000). The acute effects. of an 8-week Diet, Exercise, and Educational Camp Program on obese children. Pediatric Exercise Science, 12, 413-423. 22. De Mello, E.D., Luft, V.C. & Meyer, F. (2004). Individual outpatient care versus group education programs. Which leads to greater change in dietary and physical activity habits for obese children? Journal de Pediatria, 80, 468-474. 23. Raustorp, A., Pangrazi, RP. & Ståhle, A. (2004). Physical activity level and body mass index among schoolchildren in south easternn Sweden. Acta Paediatric, 93, 400-404. 24. Sääkslahti, A., Numminen, P., Niinikoski, H., Rask-Nissilä, L., Viikari, J., Tuominen, J., & Välimäki, I. (1999). Is physical activity related to bodysize, fundamental motorskills, and CHD riskfactors in early childhood? Pediatric Exercise Sciense, 11, 327-340. 25. Vincent, S.D., Pangrazi, R.P., Raustorp, A., Michaud Tomson, L. & Cuddihy, T.F. (2003). Activity levels and body mass index of children in the United States, Sweden and Australia. Medicine and Science in sports and exercise, 35, 1367-1373. 26. Janssen, I., Katzmarzyk, P.T., Boyce, W.F, Vereecken, C., Mulvihill, C., Roberts, C., Currie, C. & Pickett, W. (2005). Comparison of overweight and obesity prevalence in school-aged youth from 34 countries and their relationships with physical activity and dietary patterns. Obesity Review, 6, 123-132. 27. Nilsson, A., Hurtig-Wennerlöf, A. & Ekelund, U. (2001). Objektiva mätmetoder. för bestämning av fysisk aktivitet. Svensk idrottsforskning, 2, 8-12.. 27.

(29) 28. Ekelund, U. (2002) Värdering av fysisk aktivitet och total energiförbrukning hos. ungdomar. Svensk idrottsforskning, 2, 36-41.. 28.

(30) Bilaga 1. Enkät 1. Jag är ................ år gammal. 2. Jag är. [ ] pojke. [ ] flicka. 3. Jag är ......................cm lång och jag väger ....................... kg. 4. Jag tycker att jag väger. [ ] för lite. 5. Om jag fick välja skulle jag väga. [ ] lagom [ ] mindre. [ ] för mycket [ ] som nu. [ ] mera. 6. Så här tycker jag att jag mår just nu Mycket bra. Mycket dåligt. 7. Så här ser jag på mig själv Helt nöjd missnöjd. Totalt. 8. Så här tror jag att mina klasskompisar tycker om mig Mycket bra. Mycket dåligt. 9. Så här trivs jag på lektionerna i skolan Mycket bra. Mycket dåligt. 10. Så här trivs jag på rasterna i skolan Mycket bra. Mycket dåligt. 11. Så här trivs jag på fritiden Mycket bra. Mycket dåligt. 12. Frukost äter jag [ ] Varje dag. [ ] 4-6 dagar i veckan. [ ] 1-3 dagar i veckan. [ ] aldrig. 13. Lunch äter jag. 1.

(31) [ ] Varje dag. [ ] 4-6 dagar i veckan. [ ] 1-3 dagar i veckan. [ ] aldrig. [ ] 1-3 dagar i veckan. [ ] Aldrig. 14. Under veckan äter jag lunch på [ ] Skolmatsalen. [ ] annan plats. 15. Middag äter jag [ ] Varje dag. [ ] 4-6 dagar i veckan. 16. Mellan målen äter jag vanligen [ ] Smörgås + dryck. [ ] Frukt. [ ] Godis/läsk. [ ] inget. [ ] Annat, nämligen ....................................................................................................................... 17. Jag är med på idrottslektionerna i skolan [ ] Alltid. [ ] Varannan gång. [ ] Någon gång i månaden. [ ] Aldrig. 18. Så här tar jag mig till skolan [ ] Går. [ ] Cyklar. [ ] Buss - bil. [ ] Annat, nämligen ...................................... 19. Så här tar jag mig från skolan [ ] Går. [ ] Cyklar. [ ] Buss - bil. [ ] Annat, nämligen ...................................... 20. På fritiden gör jag saker [ ] Mest utomhus. [ ] Mest inomhus. 21. Mina vanligaste aktiviteter utomhus är [ ] Lag idrott ( tex fotboll, hockey, basket). [ ] Rida. [ ] Åka skridskor. [ ] Promenera. [ ] Åka slalom/snowboard. [ ] Bada/simma. [ ] Åka längdskidor/rullskidor. [ ] Cykla. [ ] Annat. 22. Mina vanligaste aktiviteter inomhus är [ ] Lag idrott ( tex fotboll, innebandy). ] Se på TV/video. 2.

(32) [ ] Dansa. [ ] Spela dataspel/TV-spel. [ ] Gymnastik. [ ] Lyssna på musik. [ ] Pingis. [ ] Spela instrument/sjunga i kör. [ ] Tennis. [ ] Rita/måla. [ ] Annat. 3.

(33) Bilaga 2. Bortfallsanalys Undersökningsgrupp (n=14) Enkät. Mätning av BMI. Mättillfälle 1 Antal:12 Frånvaro: 2. Mättillfälle 1 Antal: 14 Frånvaro: 0. Mättillfälle 2 Antal: 12 Frånvaro: 2. Mättillfälle 2 Antal: 12 Frånvaro: 2. Avbrutit: 3. Mättillfälle 3 Antal: 10 Frånvaro: 1. Mättillfälle 3 Antal: 10 Frånvaro: 1. Avbrutit: 2. Mättillfälle 4 Antal: 7 Frånvaro: 2. Mättillfälle 4 Antal: 7 Frånvaro: 2. 1.

(34) Bortfallsanalys Kontrollgrupp (n=33) Enkät. Mätning av BMI. Mättillfälle 1 Antal: 33 Frånvaro: 0. Mättillfälle 1 Antal: 33 Frånvaro: 0. Mättillfälle 2 Antal: 33 Frånvaro: 0. Mättillfälle 2 Antal: 33 Frånvaro: 0. Avbrutit: 1. Mättillfälle 3 Antal: 32 Frånvaro: 0. Mättillfälle 3 Antal: 30 Frånvaro: 2. Mättillfälle 4 Antal: 30 Frånvaro: 2. Mättillfälle 4 Antal: 30 Frånvaro: 2. 2.

(35) Bilaga 3. Redovisning av enkätsvaren på fråga 17-22 vid mättillfälle 1-4 17. Jag är med på idrottslektionerna i skolan… Kontrollgrupp. Undersökningsgrupp. Mättillfälle. n=. Alltid. Varannan gång. Någon gång/ mån. 1. 33. 100%. -. -. -. 1. 12. 91%. 9%. -. -. 1. 2. 33. 86%. 9%. 3%. -. 1. 12. 83%. 8%. -. 8%. -. 3. 32. 100%. -. -. -. -. 10. 100%. -. -. -. -. 4. 30. 97%. -. -. -. 1. 7. 100%. -. -. -. -. Aldrig. S. n=. Alltid. Varannan gång. Någon gång/ mån. Aldrig. S. S = svar saknas. (Flera svarsalternativ kan anges). 18. Så här tar jag mig till skolan… Kontrollgrupp. Undersökningsgrupp. Mättillfälle. n=. Går. Cyklar. Buss/bil. Annat. 1. 33. 66%. 13%. 38%. 2. 33. 67%. 30%. 3. 32. 63%. 4. 30. 60%. S. n=. Går. Cyklar. Buss/bil. Annat. S. 3%. 1. 12. 80%. 50%. 40%. -. 2. 42%. 21%. -. 12. 67%. 42%. 17%. 25%. -. 28%. 50%. 19%. -. 10. 40%. 50%. 30%. 10%. -. 27%. 40%. 7%. -. 7. 57%. 43%. 29%. 29%. -. S = svar saknas. (Flera svarsalternativ kan anges). 19. Så här tar jag mig från skolan… Kontrollgrupp. Undersökningsgrupp. Mättillfälle. n=. Går. Cyklar. Bil/buss. Annat. 1. 33. 73%. 9%. 33%. 2. 33. 70%. 27%. 3. 32. 69%. 4. 30. 63%. S. n=. Går. Cyklar. Bil/buss. Annat. S. 3%. -. 12. 90%. 50%. 20%. -. 2. 30%. 21%. -. 12. 67%. 42%. 17%. 25%. -. 28%. 34%. 19%. -. 10. 40%. 50%. 30%. 10%. -. 27%. 33%. 10%. -. 7. 57%. 43%. 29%. 29%. -. S = svar saknas. 1.

(36) 20. På fritiden gör jag saker… Mättillfälle. Kontrollgrupp. Undersökningsgrupp. n=. Mest inomhus. Mest utomhus. S. n=. Mest inomhus. Mest utomhus. S. 1. 33. 40%. 60%. 8. 12. 73%. 27%. 1. 2. 33. 46%. 54%. 5. 12. 60%. 40%. 2. 3. 32. 36%. 64%. 7. 10. 57%. 43%. 3. 4. 30. 63%. 33%. 6. 7. 67%. 33%. 1. S = svar saknas. (Flera svarsalternativ kan anges). 21. Mina vanligaste aktiviteter utomhus är… Kontrollgrupp. Mättillfälle. n=. Lagidrott. 1. 33. 2. Skridskor. Slalom/ snowboard. Längdskidor/ rullskidor. Rida. Promenera. Bada. Cykla. Annat. S. 45%. 18%. 55%. 36%. 12%. 33%. 21%. 27%. 27%. -. 33. 64%. 58%. 67%. 58%. 15%. 39%. 36%. 48%. 48%. -. 3. 32. 69%. 25%. 59%. 38%. 9%. 38%. 34%. 47%. 44%. -. 4. 30. 47%. 53%. 77%. 33%. 7%. 43%. 40%. 60%. 40%. -. Längd- / rullskidor. Rida. Promenera. Bada. Cykla. Annat. S. Undersökningsgrupp. Mättillfälle. n=. Lagidrott. Skridskor. Slalom/ snowboard. 1. 12. 42%. 33%. 25%. 25%. 8%. 42%. 42%. 75%. 8%. -. 2. 12. 25%. 33%. 17%. 17%. -. 33%. 33%. 75%. 8%. -. 3. 10. 30%. 40%. 50%. 50%. -. 60%. 60%. 80%. 50%. -. 4. 7. 43%. 57%. 43%. 43%. -. 71%. 57%. 86%. 43%. -. S = svar saknas. 2.

No results found