Bostadsanpassningsbidrag i Norrköpings kommun

(1)

LITH-ITN-EX--03/056--SE

Bostadsanpassningsbidrag i

Norrköpings kommun

En jämförelse med andra kommuner

Sonja Andersson

(2)

(3)

Bostadsanpassningsbidrag i

Norrköpings kommun

En jämförelse med andra kommuner

Examensarbete utfört i konstruktionsteknik

vid Linköpings Tekniska Högskola, Campus

Norrköping

Sonja Andersson

Handledare: Per Appelqvist

Examinator: Lotta Lanne

(4)

(5)

Rapporttyp Report category X Examensarbete B-uppsats X C-uppsats D-uppsats _ ________________ Språk Language X Svenska/Swedish Engelska/English _ ________________

Titel: Bostadsanpassningsbidrag i Norrköpings kommun

Title: Housing adjustment allowances in Norrköping

Författare: Sonja Andersson

Author

Sammanfattning

Abstract

Funktionshindrade personer har möjlighet att få sin bostad anpassad så ett de kan leva ett självständigt liv i ett eget boende. Anpassningen betalas av kommunen genom ett bostadsanpassningsbidrag. De senaste åren har, inom Norrköpings kommun, kostnaderna för bostadsanpassningsbidrag ökat kraftigt och överstigit den budget som tilldelats. Syftet med den här rapporten är att undersöka hur andra kommuner arbetar med handläggning och upphandling av bostadsanpassningsärenden. En del frågor rör även åldersfördelningen.

För att få en uppfattning om hur arbetet med bostadsanpassningsbidrag bedrivs ute i kommunerna har jag valt att göra en enkätundersökning. Kommunerna i undersökningen är valda efter invånarantal, jämförbara med Norrköping.

Jämförelsen med andra kommuner visar att i stort sett alla jobbar på samma sätt när det gäller upphandlingar och ersättningsformer. Det går inte att säga att en ersättningsform är mer kostnadseffektiv än en annan när det gäller

bostadsanpassningar. Kostnaden per ärende varierar stort hos de olika kommunerna. Jag kan konstatera att Norrköping ligger bland de som har den högsta kostnaden.

Löpande räkning är den absolut vanligaste ersättningsformen. I ända upp till 90 % av alla ärenden i vissa kommuner används denna ersättningsform. Annars svarar de flesta att de också tillämpar löpande räkning med takpris och fast pris på anbud. Åldersfördelningen ser likadan ut i kommunerna i undersökningen. Genomsnittet av andelen personer över 75 år är 58 % och den överensstämmer med den siffra jag kom fram till i åldersfördelningen för bostadsanpassningsbidrag i Norrköpings kommun. Däremot ligger kostnaden för dessa ärenden något högre i Norrköping. Gemensamt för samtliga tillfrågade är att de anser att det byggs alltför lite anpassade bostäder för äldre. Detta återspeglar sig i ökade kostnader för bostadsanpassningsbidrag.

I stora drag arbetar de tillfrågade kommunerna på samma sätt med handläggning av ärenden.

För att komma tillrätta med de höga kostnaderna för bostadsanpassningsbidrag i Norrköpings kommun krävs att en mer omfattande undersökning görs. Enskilda ärenden skulle behöva jämföras för att se hur andra kommuner har beslutat, handlagt och upphandlat liknande fall.

ISBN

_____________________________________________________ ISRN LITH-ITN-EX--03/056--SE

_________________________________________________________________

Serietitel och serienummer ISSN

Title of series, numbering ___________________________________

2003-09-11

URL för elektronisk version

http://www.ep.liu.se/exjobb/itn/2003/BI/056 /

Institutionen för teknik och naturvetenskap Department of Science and Technology

(6)

(7)

Funktionshindrade personer har möjlighet att få sin bostad anpassad så ett de kan leva ett självständigt liv i ett eget boende. Anpassningen betalas av kommunen genom ett bostadsanpassningsbidrag. De senaste åren har, inom Norrköpings kommun, kostnaderna för bostadsanpassningsbidrag ökat kraftigt och överstigit den budget som tilldelats. Syftet med den här rapporten är att undersöka hur andra kommuner arbetar med handläggning och upphandling av bostadsanpassningsärenden. En del frågor rör även åldersfördelningen. För att få en uppfattning om hur arbetet med bostadsanpassningsbidrag bedrivs ute i kommunerna har jag valt att göra en enkätundersökning. Kommunerna i undersökningen är valda efter invånarantal, jämförbara med Norrköping.

Jämförelsen med andra kommuner visar att i stort sett alla jobbar på samma sätt när det gäller upphandlingar och ersättningsformer. Det går inte att säga att en ersättningsform är mer kostnadseffektiv än en annan när det gäller bostadsanpassningar. Kostnaden per ärende varierar stort hos de olika kommunerna. Jag kan konstatera att Norrköping ligger bland de som har den högsta kostnaden.

Löpande räkning är den absolut vanligaste ersättningsformen. I ända upp till 90 % av alla ärenden i vissa kommuner används denna ersättningsform. Annars svarar de flesta att de också tillämpar löpande räkning med takpris och fast pris på anbud.

Åldersfördelningen ser likadan ut i kommunerna i undersökningen. Genomsnittet av andelen personer över 75 år är 58 % och den överensstämmer med den siffra jag kom fram till i åldersfördelningen för bostadsanpassningsbidrag i Norrköpings kommun. Däremot ligger kostnaden för dessa ärenden något högre i Norrköping. Gemensamt för samtliga tillfrågade är att de anser att det byggs alltför lite anpassade bostäder för äldre. Detta återspeglar sig i ökade kostnader för bostadsanpassningsbidrag.

I stora drag arbetar de tillfrågade kommunerna på samma sätt med handläggning av ärenden. För att komma tillrätta med de höga kostnaderna för bostadsanpassningsbidrag i Norrköpings kommun krävs att en mer omfattande undersökning görs. Enskilda ärenden skulle behöva jämföras för att se hur andra kommuner har beslutat, handlagt och upphandlat liknande fall.

(8)

(9)

In order to lead an independent life on their own, disabled people have a possibility to get their housing adjusted. The adjustment is paid for by the local authorities via a housing adjustment allowance. In recent years, the expenses for these allowances have risen sharply in Norrköping and exceeded the allocated budget. The purpose of this report is to investigate how other local authorities handle and purchase matters concerning housing adjustments. To some extent, the report also deals with age structure.

To compare how different local authorities deal with housing adjustment allowances I chose to use a questionnaire. The chosen municipalities have populations comparable to that of Norrköping.

This comparison shows that when it comes to purchasing services, and remunerating contractors, the municipalities deal with these matters in practically the same way. No kind of remuneration is by itself more cost-effective than any other as regards the housing adjustments. There is a considerable disparity between the costs per case in the different municipalities. Norrköping can be found among those with the highest costs.

Running account is clearly the most frequent kind of remuneration, used in up to 90 % of all cases in certain municipalities. In the remaining cases, running account with a fixed maximum limit, or fixed price by quotation, applies.

In all the compared municipalities, the age structure is similar, and the average fraction of the population aged 75 or more is 58 %, which agrees with the figure arrived at for the age structure of recipients of housing adjustment allowance. The cost for the latter cases, however, is higher in Norrköping. The municipalities all agree that too few homes adjusted for the elderly are being built, which is reflected by increased costs for housing adjustment allowances.

Overall, the municipalities in the inquiry deal with these cases in a similar way.

In order to reduce the high costs for housing adjustment allowances in Norrköping, a more extensive investigation will be required. Individual cases would have to be compared to see how other municipalities have decided about, dealt with, and purchased similar cases.

(10)

(11)

högskoleingenjör med byggteknisk inriktning, 120 poäng. Studierna har bedrivits på Campus Norrköping som tillhör Linköpings Universitet. Examensarbetet har genomförts under våren 2003 på Norrköpings kommuns Bygglovkontor. Jag vill tacka kontoret för upplåtande av arbetsplats. Ett särskilt tack till min handledare Per Appelqvist och övriga handläggare på bostadsanpassningsenheten som har svara på mina frågor både nu och då. Jag vill även passa på att tacka alla handläggare på kommuner som deltagit i undersökningen.

Norrköping den 17 juni 2003

(12)

(13)

1 INLEDNING... 1

1.1 Bakgrund... 1

1.2 Syfte ... 1

1.2.1 Avgränsning ... 2

1.3 Metod och källor... 2

2 BOSTADSANPASSNINGAR... 3

2.1 Vad är BAB och vem kan få det?... 3

2.2 Vanliga anpassningsåtgärder ... 3

2.2.1 Trösklar - tröskelkilar... 3

2.2.2 Spis- och värmevakt ... 3

2.2.3 Kranbyte ... 3 2.2.4 Stödhandtag... 4 2.2.5 Duschplats ... 4 2.2.6 Dörrbreddning ... 4 2.2.7 Dörröppnare ... 5 2.2.8 Ramp ... 5 2.2.9 Utvändig hiss... 6 2.2.10 Invändig hiss ... 6 2.2.11 Kökslyftar... 6 3 UPPHANDLING ... 7 3.1 Allmänt... 7

3.1.1 Styrd totalentreprenad med funktionsansvar... 7

3.2 Ersättningsformer ... 8

3.2.1 Fast pris ... 8

3.2.2 Löpande räkning utan och med takpris ... 8

3.3 Lagstiftning ... 9

3.3.1 Lagen om offentlig upphandling LOU... 9

3.3.2 Konsumenttjänstlagen ... 9

3.3.3 Avtalslagen... 9

4 ÄLDREOMSORG I NORRKÖPING ... 10

4.1 Befolkningsutveckling... 10

(14)

5.2 BAB-genomgång... 11

5.3 Upphandling ... 11

5.4 Beslut ... 12

6 ÅLDERSFÖRDELNING ... 13

6.1 Sammanställning BAB 2002:Kostnader fördelade på åldersgrupper... 13

7 ENKÄTUNDERSÖKNING... 14

7.1 Förutsättningar... 14

7.2 Bemanning och rutiner ... 14

7.3 Ärendemängd ... 14 7.4 Kostnader... 14 7.5 Handläggningstider... 15 7.6 Återanvändning av utrustning... 15 7.7 Upphandling av entreprenader... 15 7.8 Ersättningsformer ... 16 7.9 Boendemöjligheter ... 16 7.10 Andel äldre... 16 7.11 Statistik... 17 8 RESULTAT ... 18 8.1 Slutsatser ... 18

8.1.1 Hur påverkar olika ersättningsformer kostnaderna för BAB? ... 18

8.1.2 Hur påverkar åldersfördelningen kostnaderna för BAB?... 19

8.1.3 Är arbetssättet för BAB olika i kommunerna?... 19

(15)

10.2 Muntliga ... 22 10.3 Elektroniska... 22

Figurförteckning

FIGUR 1 DUSCHKABIN ... 4 FIGUR 2 KVISTBERGA SYSTEMRAMP ... 5 FIGUR 3 KYRKSUNDSHISSEN ... 6

(16)

(17)

1 Inledning

1.1 Bakgrund

Funktionshindrade personer har möjlighet att få sin bostad anpassad så ett de kan leva ett självständigt liv i ett eget boende. Anpassningen kan röra exempelvis ombyggnad av entré, kök och badrum, lyftanordningar och ramper med mera. Anpassningen betalas av kommunen genom ett bostadsanpassningsbidrag (BAB). Den sökandes ombud är oftast en arbetsterapeut som tillsammans med kommunens handläggare/ingenjörer kommer fram till den lämpligaste lösningen. Jag kommer i fortsättningen i rapporten använda förkortningen BAB när jag skriver om bostadsanpassningsbidrag. Kommunen handlägger även återställningsbidrag för att fastighetsägare ska kunna återställa bostaden när behovet upphör.

De senaste åren har, inom Norrköpings kommun, kostnaderna för BAB ökat kraftigt och överstigit den budget som tilldelats. En tidigare jämförelse med andra kommuner visar att Norrköping har mycket högre kostnader per ärende. En internutredning har gjorts och resulterat i ett antal förslag till förändringar av verksamheten. Förändringarna började gälla under våren 2003. Bland annat nya upphandlingsrutiner med olika ersättningsformer för olika kostnadsbelopp. Den berörda personalen anser att andelen panikärenden har ökat på grund av att patienter skrivs ut som färdigbehandlade av Landstinget snabbare än tidigare. Följden blir allt snabbare behandlingar av ärenden med sämre möjlighet till anbudsjämförelser som följd. Handläggarna/ingenjörerna menar också att anpassningarna i de högre åldersgrupperna blir allt fler och alltmer komplicerade och därmed bidrar till den ökade kostnaden.

1.2 Syfte

Syftet med den här rapporten är att undersöka hur andra kommuner arbetar med handläggning och upphandling av bostadsanpassningsärenden. En del frågor rör även åldersfördelningen. Rapporten är av undersökande karaktär och kan ses som en förstudie till fortsatta efterforskningar inom området.

Frågeställning

Hur påverkar olika ersättningsformer kostnaderna för BAB? Hur påverkar åldersfördelningen kostnaderna för BAB? Är arbetssättet för BAB olika i kommunerna?

(18)

1.2.1 Avgränsning

Åldersfördelningen är gjord på ärenden från år 2002. För en mer rättvisande jämförelse bör studien göras för flera år. Jag har bara valt att notera ålder, boendeform, typ av åtgärd och kostnad. Här finns det naturligtvis många fler parametrar som kan vara intressanta att studera men eftersom genomgången fick göras manuellt fanns ingen tid till detta. När jag jämfört kostnader från olika kommuner har jag inte tagit hänsyn till de fasta kostnaderna utan bara tittat på de direkta kostnaderna för beslutade ärenden.

Vid urval av tillfrågade kommuner har jag gått på befolkningsmängd, jämfört med Norrköping. För en mer rättvisande undersökning bör hänsyn tas till åldersstruktur, ohälsotal, social bakgrund, arbetslöshet med mera.

1.3 Metod och källor

Då arbetet har bedrivits på kontoret för BAB har jag haft tillgång till avdelningens datorsystem. Systemet har en statistikapplikation men bara med ett litet antal funktioner. Jag har gått igenom alla ärenden från år 2002 och fördelat dem efter olika åldersintervaller på sökande. Bland annat har jag valt att notera vilken typ av åtgärd som är utförd för att få en bild över vilka anpassningar som är mest förekommande. I rapporten beskriver jag även dessa i text och viss mån på bild.

Teorier är hämtade från tryckt litteratur inom respektive område, rapporter och Internet. Litteratur om entreprenadupphandlingar har jag valt utifrån de förslag på litteratur som vi fick i kursen Juridik för byggare. Facklitteratur om bostadsanpassningar har funnits på arbetsplatsen och i något fall har jag även lånat från bibliotek. I de fall Internet använts som källa har jag noterat att sidan nyligen var uppdaterad. Samtal med handläggare/ingenjörer och egen erfarenhet inom området har också varit värdefullt vid beskrivning av teorier. Jag har i mitt tidigare yrkesliv arbetat med planering av handikappkök.

För att få en uppfattning om hur arbetet med BAB bedrivs ute i kommunerna har jag valt att göra en enkätundersökning.

Enkätundersökningar är en bra metod för att samla in information på ett snabbt och kostnadssnålt sätt. Det är viktigt att formulera frågor så att de inte tolkas på olika sätt av olika svarspersoner. (Bell, 2000). Relevanta frågeställningar i enkätundersökningen har tagits fram i samråd med handledaren. Enkäten har skickats ut till respektive kommuns handläggare via elektronisk post eller per brev. I ett följebrev har jag beskrivit min roll och angivit senaste svarsdatum. Svarsfrekvensen har varit hundraprocentig. Svaren har inkommit både via elektronisk post, telefonsamtal och per brev. I vissa fall har jag behövt göra kompletterande telefonintervjuer.

(19)

2 Bostadsanpassningar

2.1 Vad är BAB och vem kan få det?

Lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag är till för att människor med funktionshinder ska ha en möjlighet till ett självständigt liv i ett eget boende (Boverket, 2000). En enskild person som äger en bostad för permanent bruk, en enskild hyresgäst eller bostadsrättsinnehavare kan få bostadsanpassningsbidrag för att anpassa bostaden för egen eller hushållsmedlems räkning (Boverket, 2000).

2.2 Vanliga anpassningsåtgärder

Här nedan beskrivs en rad åtgärder som kan vara nödvändiga att göra i en bostad för att den ska kunna nyttjas av en funktionshindrad person. I genomgången av 2002-års ärenden är det också dessa anpassningar som är mest förekommande. Se bilaga1.

2.2.1 Trösklar - tröskelkilar

Trösklar kan vara ett hinder för personer med förflyttningsproblem, det vill säga personer som har svårt att gå, som använder rullstol eller rullator. Där det är möjligt bör trösklarna tas bort och ersätts av släta plåtbeslag. (Svensson, 2001). Vid badrum eller andra våtutrymmen görs maximal sänkning av tröskeln, ibland monteras även kilar, antingen av trä eller av plåt, för att utjämna nivåskillnader.

2.2.2 Spis- och värmevakt

Med ökande ålder följer ofta ökade problem med glömska. Brukare och anhöriga lever med en ständig oro för vad glömskan kan ställa till med. En av de vanligaste anpassningarna i de övre åldersgrupperna är montering av spis- och värmevakter. Det är en anordning som kopplas till den befintliga spisen. Den består av en brytare med automat-timer som bryter strömmen till spisen efter förinställd tid och en värmevakt som känner av onormal värmestrålning från spisen.

2.2.3 Kranbyte

Ett vanligt funktionshinder är nedsatt kraft i händer och armar och då kan byte av vattenkranar vara aktuellt. Gamla kranar byts ut mot engreppsblandare. För rullstolsburna personer kompletteras befintliga engreppsblandare med förlängd spak. Duschblandare förses med greppvänliga vred.

(20)

2.2.4 Stödhandtag

Stödhandtag monteras oftast i badrum för att underlätta när den funktionshindrade ska sätta sig eller resa sig upp.

2.2.5 Duschplats

En av de mest primära funktionerna är att på ett så självständigt sätt som möjligt kunna använda hemmets hygienutrymme. Därför är anpassningar av toalett och badrum en stor del av ärendemängden. Det vanligaste problemet är att bostaden behöver utrustas med en duschplats. Oftast finns ett badkar som måste monteras bort. För att i möjligaste mån undvika fuktskador monteras oftast en duschkabin in (se figur 1). Om badrummet har fuktsäkrade ytskikt på väggar och golv kan det räcka med montera en draperiskena för duschdraperi och eventuellt en avvisarlist på golvet. Förhöjningar av toalettsits och justerbart tvättställ förekommer också. Ibland krävs utbyggnad av badrum för att ytan inte är tillräcklig för rullstolsburna.

FIGUR 1 DUSCHKABIN

Källa: www.vastia.se

2.2.6 Dörrbreddning

I äldre hus är det inte ovanligt att exempelvis toalett- och badrumsdörrarna är smala. Om utrymme finns breddas öppningen så att en 90 centimeters dörrkarm kan monteras, annars görs öppningen så bred som möjligt för att en rullstol ska kunna passera.

(21)

2.2.7 Dörröppnare

Personer med gånghjälpmedel, med nedsatt kraft i armar och händer och rullstolsburna har ofta svårt att öppna tunga dörrar. För att underlätta för dessa utrustas därför en del dörrar med automatisk öppningsfunktion. (Svensson, 2001). Oftast kan användaren öppna dörren med en fjärrkontroll eller med en armbågskontakt monterad på väggen. Dörrautomatik förekommer också på garageportar, rullstolsförråd och ibland även på villor.

2.2.8 Ramp

Det ska vara lätt för en funktionshindrad att komma in i bostadshuset. Mindre nivåskillnader vid entré kan avhjälpas med en ramp. Rampen ska vara halkfri och helst perforerad. (Månsson 1990). Ramper tillverkas antingen på plats av trä eller kombination av trä och durkplåt. Alternativt finns monteringsfärdiga av stål och aluminium (se figur 2). Enligt byggnormer bör inte lutningen överstiga 1:12, (det vill säga stiga 1 dm på 12 dm längd), men för många är det för brant. Därför bör rampen luta 1:20 eller flackare (Svensson, 2001).

FIGUR 2 KVISTBERGA SYSTEMRAMP

(22)

2.2.9 Utvändig hiss

Där ramp ej är lämpligt, exempelvis vid stora nivåskillnader eller när utrymme saknas kan en vertikal rullstolshiss monteras. Hissen monteras vid sidan av vilplanet vid entrédörren. Den kan klara en lyfthöjd upp till två och en halv meter. (Månsson 1990). En annan variant av utomhushiss är den som monteras i trappen och följer trappens lutning (se figur 3). Den typen av hiss kan klara en åklängd upp till 20 m och kan även monteras på en åkbana i sluttningar eller till en altan.

FIGUR 3 KYRKSUNDSHISSEN

Källa: www.mteab.se

2.2.10 Invändig hiss

Hiss för invändigt bruk finns i en del olika utföranden. Den vertikala plattformshissen, är inbyggd i ett schakt och passar in i de flesta utrymmen. En annan typ av plattformshiss kan monteras i såväl raka som svängda trappor. Flera av dessa finns även för utomhusbruk. För personer som inte använder rullstol men heller inte kan gå i trappen finns stoltrapphissar för befintliga trappor.

2.2.11 Kökslyftar

Vanliga anpassningsåtgärder i kök är att skapa knäfria utrymmen vid diskbänk och spis, ersätta spisen med häll och inbyggnadsugn. Ugnen bör vara sidohängd och placerad i rätt höjd. Lådor och skåp bör ha lätt utdragbar inredning. Handtag ska vara greppvänliga. Eftersom köket ska vara tillgängligt för alla medlemmar i ett hushåll kan det vara nödvändigt att installera motordrivna höj- och sänkbara vägg- och bänkskåpslyftar. (Svensson, 2001). Väggskåpslyftar finns i några olika varianter. Hel lyft som befintliga skåp monteras på och som höjer och sänker hela eller delar av väggskåpsdelen, finns även som diagonallyft där

(23)

3 Upphandling

3.1 Allmänt

En stor del av handläggarnas/ingenjörernas arbete går åt för upphandling av entreprenader. Med upphandling menas att köpa tjänster i form av byggentreprenader (Nytell & Pedersen, 1995).

I upphandlingsformen ingår delar som; form av anbudsinfordran, entreprenadform och ersättningsform. Anbudsinfordran tillämpas på olika sätt; offentlig- eller selektiv anbudsinfordran. Vid offentlig anbudsinfordran inbjuds intresserade entreprenörer, via annonsering, att inkomma med anbud. Alternativet är selektiv anbudsinfordran där byggherren vänder sig till ett antal entreprenörer. (Söderberg, 1998).

Myndigheter tillämpar normalt Lagen om offentlig upphandling LOU (Söderberg, 1998). I bostadsanpassningsärenden sköter dock kommunen upphandlingen åt den enskilda sökanden och då tillämpas inte LOU (Boverket 2001).

Det finns en rad olika entreprenadformer beroende på hur ansvaret fördelas mellan beställare och entreprenör, exempelvis totalentreprenad och generalentreprenad (Söderberg, 1998). Vilken upphandlingsform som väljs beror ofta på byggherrens förutsättningar och det rådande konjunkturläget (Söderberg, 1998).

3.1.1 Styrd totalentreprenad med funktionsansvar

Den form som främst används vid bostadsanpassningar kallas totalentreprenad (Appelqvist, 2003). Beställaren tar fram underlag i form av funktionskrav som sedan totalentreprenören har att arbeta efter. Entreprenören svarar för att avtalad funktion uppfylls eller för att objektet skall fungera för känd planerad användning. Vid bostadsanpassningsärenden finns alltid intyg från arbetsterapeut, läkare eller annan sakkunnig som talar om vilka funktions- eller rörelsehinder den sökande har. Utifrån detta intyg gör handläggaren på kommunen en enklare byggbeskrivning och beställer sedan ombyggnad av bostaden så att den ska vara funktionsduglig för den boende (Appelqvist,2003). Totalentreprenören handlar i sin tur upp erforderliga underentreprenörer (Söderberg, 1998).

(24)

3.2 Ersättningsformer

De olika ersättningsformer som finns är fast pris och löpande räkning. Med fast pris menas att ett bestämt pris på hela entreprenaden lämnas vid upphandlingen. (Söderberg, 1998). Vid löpande räkning redovisar entreprenören sina självkostnader, som ska vara verifierade, och får betalt i efterhand för de arbeten som utförts. Utöver detta får också entreprenören ett arvode för centraladministration, risk och vinst. (Nordstrand, 2000).

3.2.1 Fast pris

Fast pris kan vara med eller utan indexreglering. Indexreglering innebär att entreprenören får ersättning för kostnadsökningar under entreprenadtiden. Detta tillämpas vid större objekt som ofta tar lång tid att genomföra. (Nordstrand, 2000).

Det finns både för- och nackdelar med fast pris i byggherrens avseende. Om byggherren ska tillhandahålla beräkningsunderlag ska det vara så detaljerat att risken för tilläggs- och ändringsarbeten minimeras. Vid komplicerade objekt och vid högkonjunktur läggs ett högre riskpåslag på. I det läget kan det vara fördelaktigare för byggherren att upphandla entreprenaden med någon form av löpande räkning. En fördel med fast pris kan vara att entreprenören vill avsluta arbetet så fort som möjligt eftersom kostnader för arbetsledning och maskinhyror med mera då minskas. (Söderberg, 1998).

3.2.2 Löpande räkning utan och med takpris

Vid mindre objekt och för att få ett snabbt igångsättande av entreprenaden används ibland löpande räkning som ersättningsform. Denna för dock med sig en del nackdelar för beställaren. Formen med procentuellt arvode ger ingen stimulans för entreprenören att bygga billigt och följden kan också bli för lång entreprenadtid. Dyrare material och arbete innebär högre arvode. Det finns dock varianter som stramar upp kostnaderna och ger beställaren viss möjlighet att vid val av entreprenör få en uppfattning om slutpriset. Löpande räkning på fast arvode och med kostnadstak är en sådan. Här får beställaren veta från början vad entreprenaden maximalt kommer att kosta utan att göra ett så omfattande anbudsförfarande som fast pris medför. (Söderberg, 1998).

Löpande räkning med takpris ställer högre krav på mer specificerat underlag från beställaren samt att entreprenören måste sätta sig ner och räkna på kostnadstaket, än om traditionellt löpande räkningsavtal tillämpats. (Appelqvist, 2003). Följden blir något senare igångsättande (Söderberg, 1998). Å andra sidan låses entreprenören upp vid ett takpris och måste sätta gränser för vad hans hantverkare tillåts göra samt att han måste precisera sina kostnader.

(25)

3.3 Lagstiftning

3.3.1 Lagen om offentlig upphandling LOU

Offentliga beställare måste följa bestämmelserna i lagen om offentlig upphandling. Lagen reglerar upphandlingar över och under tröskelvärden. (Nordstrand, 2000). Lagen tillämpas inte när kommunen upphandlar entreprenader för bostadsanpassningar åt enskilda bidragstagare (Boverket, 2002).

3.3.2 Konsumenttjänstlagen

Juridiskt sett är det den enskilda sökanden som är beställare vid bostadsanpassningsärenden. Det innebär att konsumenttjänstlagen (SFS 1985:716) ska gälla. Lagen kom till för att skydda den enskilda konsumenten vid avtal med näringsidkare (Nytell & Pedersen, 1995). Bland annat gäller tio års garantitid. Regler för entreprenader mellan enskild konsument och näringsidkare finns i ABS 95 (Allmänna bestämmelser för småhusentreprenader).

3.3.3 Avtalslagen

Avtalslagen (SFS 1915:218) styr hur avtal kommer till stånd, men lagstiftningen saknar regler för entreprenader. Därför har branschens parter utvecklat AB 92 (allmänna bestämmelser) som reglerar avtalsförhållandet. (Liman, 1997). AB92 ger en garantitid på två år. För totalentreprenader finns ABT 94 (allmänna bestämmelser för totalentreprenader).

(26)

4 Äldreomsorg i Norrköping

I kommunens program för äldreomsorgen 2003-2006 beskrivs förutsättningar och tänkta åtgärder för kommunens inriktning i äldrefrågor de närmsta åren.

4.1 Befolkningsutveckling

Fram till år 2010 kommer antalet personer över 65 år i Norrköpings kommun att öka med undantag för gruppen 80-84 år.

"Befolkningsutvecklingen är dock inte det enda måttet på framtida behov av äldrevård och omsorg. Av stor betydelse är också utvecklingen av det allmänna hälsoläget hos den äldre befolkningen. Det hänger samman med generella fysiska och socialekonomiska levnadsvillkor." (Norrköpings kommun, 2002).

4.2 Inriktning

I programmet framgår det på ett flertal ställen att den enskildes möjlighet att kunna bo kvar i ett ordinärt boende ska öka. Detta ska kunna genomföras med hjälp av utökade insatser inom hemtjänsten och utökat äldreboende.

"Kommunens inriktning är att göra det möjligt för alla att bo kvar i sitt eget boende med den service eller de biståndsinsatser respektive anpassningar av bostaden som krävs." (Norrköpings kommun, 2002).

När detta kräver alltför stora vård- och omsorgsinsatser ska en plats i ett äldreboende erbjudas.

"I de flesta fall blir det aktuellt att flytta till ett äldreboende först när personen har stort behov av tillsyn, vård och omsorg." (Norrköpings kommun, 2002).

"I Norrköping finns idag behov av seniorbostäder för personer som inte har behov av särskilt boende men vill ha gemenskap, trygghet och en bättre anpassad lägenhet med till exempel tillgång på hiss. Kommunen ska verka för att fastighetsägare i Norrköping tillhandahåller seniorbostäder." (Norrköpings kommun, 2002).

(27)

5 Handläggning av BAB i Norrköping

I Norrköpings kommun arbetar, från och med 2003-01-15, fyra handläggare/bostadsingenjörer och en administratör med bostadsanpassningsärenden. Här följer en redogörelse över handläggningsrutiner för BAB.

5.1 Registrering

En ansökan om bostadsanpassningsbidrag inkommer tillsammans med ett intyg, oftast från en arbetsterapeut, till bostadsanpassningskontoret. En administratör registrerar ansökan till ett ärende med nya löpnummer för varje nytt år.

Ibland tar arbetsterapeuten kontakt med handläggaren/ingenjören för ett besök på plats före ansökan. Oftast, för att diskutera behov av anpassning eller den tekniska lösningen.

Ärendet läggs i en postkorg som, för information, går runt bland handläggarna och bostadsingenjörerna.

5.2 BAB-genomgång

Efter rotation bland handläggarna vilar ärendet tills nästa BAB-genomgång som hålls varje fredag.

Vid BAB-genomgången deltar handläggare, bostadsingenjörer, administrativ personal samt bygglovchef. Ärendena gås igenom och fördelas ut på handläggarna och bostadsingenjörerna. BAB-genomgången är en viktig del i arbetet och ger de berörda möjlighet att diskutera alternativa lösningar på anpassningar. I en del fall kan det också vara svårt att bedöma om ärendet ska bifallas eller avslås.

5.3 Upphandling

I så gott som samtliga ärenden ges kommunen muntlig fullmakt att agera beställare med rätt att teckna avtal med entreprenörer. Enklare ärenden bedömer respektive handläggare/ingenjör. De avgör också om ärendet ska ut på anbudsberäkning. Olika beloppsgränser avgör om arbetet ska utföras på löpande räkning, löpande räkning med takpris eller om ärendet ska ut på anbudsinfordran.

Vid bostadsanpassningsärenden som beräknas överstiga tre basbelopp ska fasta priser upphandlas (Elgström & Gäfvert, 2003). Ett basbelopp är 38 600 kronor (Statistiska centralbyrån, 2003-03-26). En nackdel är att handläggningstiderna förlängs till följd av anbudsförfarandet.

(28)

Om inte besiktning anses nödvändig görs en skriftlig beställning på arbetet till vald entreprenör eller leverantör.

5.4 Beslut

I anslutning till att arbetet beställs ska också beslut om bostadsanpassningsbidrag skickas ut till den sökande. I beslutet anges vilken/vilka åtgärder som bidrag beviljats för. Vid brådskande ärenden och vid hög arbetsbelastning skrivs dock beslutet i efterhand. Om den sökande ska ha möjlighet att kunna överklaga beslutet måste han/hon få beslutet före utförandet av anpassningen.

På grund av hög arbetsbelastning efterbesiktas enbart större anpassningar. Stickkontroller av mindre anpassningar utförs. Vid eventuella problem hör den sökande eller arbetsterapeuten av sig till handläggarna/ingenjörerna.

(29)

6 Åldersfördelning

En del av mitt arbete har varit att göra en åldersfördelning av ärenden under år 2002. Eftersom det inte finns någon statistikfunktion för detta i kontorets datorprogram fick uppdelningen ske manuellt. Se bilaga 1.

I min redovisning blir den totala kostnaden cirka 18 miljoner men den verkliga kostnaden för BAB år 2002 är 20,5 miljoner. Skillnaden beror dels på att en del kostnader för ärenden från år 2001 belastar år 2002 samt att reparations- och underhållskostnader finns med i kostnaden. Tabellen nedan visar kostnader för olika åldersgrupper. Åldersgruppen 0-20 år har den i särklass högsta kostnaden per ärende. Av de totalt 27 ärenden i gruppen står fyra för en kostnad på 2 400 000 kronor, samtliga i egna hem (villor). Samtliga är barnärenden med mycket stor omfattning.

Jag har också gjort en delning vid 75 år för att se hur andelen ärenden och kostnader fördelar sig. Andelen ärenden avseende personer över 75 år står för cirka 58 % och kostnaden för samma grupp motsvarar cirka 40 %.

I samband med åldersgrupperingen noterade jag även boendeform. En redovisning på detta finns som bilaga 2. Jag noterade också vilken typ av åtgärd som gjorts i de olika ärendena för att få ett grepp om vilka anpassningar som är mest förekommande.

6.1 Sammanställning BAB 2002: Kostnader fördelade på

åldersgrupper

Åldersgrupp Antal ärenden Kostnad/ärende Kostnad

0 - 20 27 101 852 2 750 003 21 - 50 84 21 224 1 782 818 51 - 55 34 13 162 447 522 56 -60 32 34 323 1 098 351 61 - 65 44 19 012 836 527 66 - 70 65 25 246 1 640 983 71 - 75 93 22 197 2 064 347Delsumma 0 - 75 år: 10 620 551 76 - 80 162 13 544 2 194 210 81 - 85 180 15 059 2 710 661 86 - 90 128 11 757 1 504 963 91 - 59 9 339 551 018Delsumma 76 - år: 6 960 852 908 17 581 403

(30)

7 Enkätundersökning

7.1 Förutsättningar

Kommunerna i undersökningen är valda efter invånarantal, jämfört med Norrköping. Jag har valt ut 14 kommuner med invånarantal från 60 000-135 000 personer per den 31/12 2002. Frågorna har formulerats utifrån frågeställningen i rapporten och i samråd med min handledare. Se bilaga 3.

7.2 Bemanning och rutiner

Antalet handläggare/ingenjörer varierar från att i några kommuner bara vara en till att i någon vara sex stycken.

På frågan om de beviljar BAB med beslut om belopp eller beslut om åtgärd svarade drygt hälften att de ger beslut om belopp och att detta skrivs i efterhand, alltså när anpassningen är utförd. Några beviljar åtgärd före utförandet och kompletterar med belopp i efterhand. Några svarar att det är olika hur de gör och några svarar både och.

Överensstämmande är att vid tilläggsbeställningar bakas tillägget ihop med ursprungligt ärende om inte lång tid förflutit eller att ärendet har hunnit avslutats. Större tillägg, som ofta inte rör tidigare beslutade åtgärder läggs upp som nya ärenden.

Reparationer och underhåll bokförs under respektive grundärende hos hälften av de tillfrågade. De övriga svarar att de lägger upp nya ärenden för varje reparations- och underhållsarbete men att kostnaden belastar ett särskilt konto. Antalet ärenden ökar således och kostnaden slås ut på fler ärenden.

7.3 Ärendemängd

Ärendemängden mellan kommunerna varierar från 478 till 1488 stycken ärenden under år 2002. Några av de med högre antal ärenden har angivit att de lägger upp reparation och underhåll som nya ärenden så antalet behandlade ärenden ska vara något lägre. Här ligger Norrköping högt upp med sina 913 behandlade ärenden.

7.4 Kostnader

Kostnaden per ärende varierar stort hos de olika kommunerna. Tar jag bort extremerna i båda riktningarna, blir genomsnittet 12 720 kronor/ärende. Jag kan konstatera att Norrköping ligger

(31)

med ett litet antal mycket omfattande och kostsamma anpassningar. Nämnda förklaring gäller i viss mån även Norrköping, men som ändå hamnar betydligt över genomsnittet.

Nio av kommunerna svarar att deras kostnader inte överensstämmer med den budget som de har tilldelats, medan fem svarar att de ligger under eller bara överskridit något.

7.5 Handläggningstider

Vid förfrågan om handläggningstider ser det ganska jämnt ut bland de tillfrågade. Ett så kallat tröskelärende tar från en dag till ett par veckor beroende på om medgivande från fastighetsägaren måste tas in. Ett hissärende/badrumsärende tar mellan två veckor till tre månader att handlägga beroende på upphandlingsförfarande av entreprenaden. För ärenden med till exempel tillbyggnad eller större badrums- eller köksanpassningar ligger handläggningstiderna mellan två och fem månader. De kommuner som svarat med de längsta handläggningstiderna har varit underbemannade under perioden. Några har fått förstärkning men ännu inte kommit ifatt. Några kommuner samarbetar med arbetsterapeuter som de givit rätt att beställa entreprenader upp till ett visst belopp och kan på så sätt minska sina handläggningstider.

7.6 Återanvändning av utrustning

I princip samtliga kommuner anger i beslutet att kommunen ska kontaktas när behovet av utrustningen upphör. Några kommuner märker utrustningen. Andra anser sig inte kunna ställa några som helst ägandeförbehåll då de anser att den sökande är beställaren och därmed ägaren, men att de åtar sig att ta hand om viss utrustning om anhöriga så önskar.

Återtagen utrustning förvaras hos leverantörer, entreprenörer, eller i kommunens egna lokaler till det att de kan återanvändas. Oftast hör anhöriga eller arbetsterapeuter av sig när behovet upphör. Några handläggare/ingenjörer anger lite blygsamt att de ibland får vetskap via dödsannonser. Norrköpings kommun har ett registreringsprogram som är kopplat till folkbokföringsregistret och en bevakningslista finns på utrustningen. När brukaren avlider eller flyttar och behovet således upphör finns utrustningen med på bevakningslistan.

7.7 Upphandling av entreprenader

Tio av de tillfrågade kommunerna anser att den sökande är beställare, medan de övriga anser att kommunen är beställare, men med fullmakt från den sökande. Samtliga, förutom två, har antingen muntlig eller skriftlig fullmakt att upphandla entreprenader från den sökande. Två kommuner har angett att de har betalningsuppdrag eller har fått en muntlig önskan från den sökande att agera ombud.

Det varierar i kommunerna vilka avtalsbestämmelser som anses gälla. De allra flesta hänvisar till konsumenttjänstlagen med ABS 95 (Allmänna bestämmelser) som reglerar avtal mellan entreprenör och enskild konsument. Andra jobbar med Avtalslagen och AB 92 (Allmänna bestämmelser) som reglerar avtal mellan likvärdiga parter, entreprenör kontra kommun.

(32)

7.8 Ersättningsformer

Löpande räkning är den absolut vanligaste ersättningsformen. I ända upp till 90 % av alla ärenden i vissa kommuner används denna ersättningsform. Undantag görs för tillbyggnader. Annars svarar de flesta att de också tillämpar löpande räkning med takpris och fast pris på anbud. Några kommuner har beloppsgränser för olika ersättningsformer, men de varierar från ett till tio basbelopp. En av förändringarna som Norrköpings kommun har gjort inför år 2003 är att just arbeta med fasta beloppsgränser. Ärenden upp till två basbelopp kan utföras på löpande räkning. Två till tre basbelopp kräver takpris. Överstiger ärendet tre basbelopp ska det lämnas på anbudsberäkning till minst tre entreprenörer och överstiger det fyra basbelopp ska dessutom handlingar upprättas.

Vid anbudsinfordran ligger vanligtvis anbudstiden på cirka fyra veckor och i regel tillfrågas två till fem entreprenörer. Oftast upprättar handläggaren skisser och beskrivningar som underlag för entreprenaden.

De flesta kommuner har ramavtal med olika entreprenörer. Ibland bara för reparation och underhåll men det förekommer även med byggentreprenörer. Entreprenör väljs i samråd med den sökande eller aktuell fastighetsägare.

Samtliga kommuner uppger att de har svårt att hinna med att besikta alla utförda entreprenader, utan det är bara de större de hinner med. Vissa stickkontroller utförs.

7.9 Boendemöjligheter

Drygt hälften av kommunerna samarbetar, eller har samarbete under uppbyggnad, med boendesamordnare eller kommunalt bostadsbolag ifråga om anpassade lägenheter. De har möjlighet att erbjuda den sökande en bättre lämpad bostad. Därigenom kan de minska kostnaderna och dessutom återanvända redan gjorda anpassningar.

De tillfrågade handläggarna/ingenjörerna anser att det inte byggs tillräckligt med äldreboenden eller specialboenden för funktionshindrade. Den bedömningen gör de utifrån ärendemängden i de högre åldersgrupperna. Norrköping samt ytterligare en kommun svarar att där har politikerna beslutat att gamla ska bo kvar i hemmet så länge det är möjligt. Några kommuner säger att byggandet av äldrebostäder har kommit igång men ännu inte i tillräcklig omfattning.

7.10 Andel äldre

Vid förfrågan om hur stor andel ärenden som rör personer över 75 år varierar svaren att det är mellan 44 % och 80 %. Några kommuner har inte lämnat några uppgifter eftersom de saknar statistik på åldersfördelning. Ett genomsnitt blir 58 % och det stämmer väl med det jag kommit fram till i min åldersfördelning för Norrköpings räkning. Genomsnittskostnaden för

(33)

7.11 Statistik

Åtta av kommunerna i undersökningen har registreringsprogram med stort statistikutbud. Tre använder ett annat system som har ett begränsat antal funktioner och tre av kommunerna har inte något statistikprogram alls.

Den typ av statistik som är mest önskvärd är kostnads- och åldersfördelning, könsfördelning, ärendetyp, ärendemängd, boendeform och jämförelse mellan olika entreprenörer. Den statistik som kommunerna tar fram idag används framförallt till Boverkets årliga rapporter, men även vid det egna budgetarbetet, i interna rapporter samt för information till politiker, arbetsterapeuter och intresseorganisationer.

(34)

8 Resultat

8.1 Slutsatser

8.1.1 Hur påverkar olika ersättningsformer kostnaderna för BAB?

Det går inte att säga att en ersättningsform är mer kostnadseffektiv än en annan när det gäller bostadsanpassningar. En mängd olika orsaker spelar in och gör att i vissa fall är det lämpligare att tillämpa löpande räkning än fast pris och vice versa. Orsakerna kan vara att ärendet är väldigt brådskande. Det kan också vara svårt att, utifrån den sökandes medicinska status, bedöma hur omfattande anpassningar som behöver utföras. Här utförs ibland de mest akuta anpassningarna först och sedan, efter hand, de anpassningar som visar sig nödvändiga i takt med att sökandes funktion försämras. Här blir oftast följden löpande räkning och därmed en risk för att arbetet drar ut på tiden och att materialkostnaderna blir högre. Alternativet är att efter utförliga beskrivningar begära in anbud och göra hela anpassningen från början. Därefter kanske den sökandes tillstånd förbättras så att behovet av anpassningarna upphör eller försämras och han/hon måste flytta till ett annat boende. (Appelqvist, 2003).

Den rådande konjunkturen och entreprenörernas beläggning vid upphandlingstillfället spelar också stor roll i hur utfallet blir vid olika ersättningsformer. Om en entreprenör har låg beläggning och ledig kapacitet inom företaget kan han/hon vara mer angelägen om att räkna hem jobbet. Entreprenörens riskmarginal och vinstpålägg blir då lägre i anbudet. Dessa situationer gynnar kommunernas kostnad för BAB. Är det däremot högkonjunktur så entreprenören har hög beläggning inom företaget och om anpassningen dessutom innebär ingrepp i äldre byggnader har entreprenören svårt att göra en rättvisande offert. Sannolikheten är stor att han/hon lägger på en högre risk- och vinstmarginal i anbudet. Här kan löpande räkning med takpris vara ett bättre alternativ ur kommunernas perspektiv. Ovanstående situationer gäller framförallt vid mer omfattande anpassningar. (Appelqvist, 2003).

Även vid små och medelstora anpassningar är löpande räkning med fast takpris en variant som kan gynna beställaren. Utan att göra alltför utförliga beskrivningar har han möjlighet att få ett takpris, framräknat av entreprenören som måste sätta sig ner och räkna på åtgärderna. Liksom vid löpande räkningsarbeten ska entreprenören redovisa och få betalt efter sina nerlagda kostnader men här till ett maxbelopp. Det är dock vanligt att slutpriset hamnar mycket nära eller på takpriset (Svedlund, 2003). Det varierar i hur noggrant olika entreprenörer specificerar sina kostnader.

Jämförelsen med andra kommuner visar att i stort sett alla jobbar på samma sätt när det gäller upphandlingar och ersättningsformer, till och med att vissa kommuner tillämpar löpande räkning vid alla anpassningar utom vid tillbyggnader.

(35)

8.1.2 Hur påverkar åldersfördelningen kostnaderna för BAB?

Åldersfördelningen är jämn i kommunerna i undersökningen. Genomsnittet av andelen personer över 75 år är 58 % och den överensstämmer med den siffra jag kom fram till i åldersfördelningen för BAB i Norrköpings kommun. Däremot ligger kostnaden för dessa ärenden något högre i Norrköping. Gemensamt för samtliga tillfrågade är att de anser att det byggs alltför lite anpassade bostäder för äldre. Detta återspeglar sig i ökade kostnader för BAB. I Norrköping och ytterligare någon kommun är inriktningen för äldreomsorgen att låta gamla bo kvar i sina hem så länge det är möjligt. Följden blir att antalet ärenden ökar, de blir alltmer komplicerade och därmed ökar även kostnaden för BAB (Svedlund, 2003).

Avsaknaden av alternativa boenden och rehabiliteringsplatser gör att det ofta är bråttom att iordningställa bostaden när patienten anses färdigbehandlad från Landstinget. Vid genomgången av 2002-års ärenden upptäcker jag fall där den sökande har avlidit eller flyttat till en institution strax efter att ansökan om BAB inkommit. Har då ärendet ansetts som brådskande har ibland åtgärd redan hunnit utförts. Här har BAB-enheten önskemål om en smidigare övergång mellan Landstingets och den kommunala servicen. I det åtgärdsprogram som kontoret börjat arbeta med ingår att handläggarna/ingenjörerna ska bygga upp ett bättre samarbete med arbetsterapeuter med återkommande träffar. Det kan vara ett led i bättre kommunikation mellan kommun och Landsting och i förlängningen bidra till minskade kostnader.

8.1.3 Är arbetssättet för BAB olika i kommunerna?

I stora drag arbetar de tillfrågade kommunerna på samma sätt med handläggning av ärenden. I några fall har rätten att beställa entreprenader, till ett visst belopp, lagts ut på arbetsterapeuter. Följden blir lägre arbetsbelastning på handläggarna/ingenjörerna och att de kan koncentrera sig på mer komplicerade ärenden. Undersökningen visar inte entydigt att detta arbetssätt skulle innebära sänkta kostnader även om den ena av dessa kommuner hade den klart lägsta kostnaden per kommuninvånare, den andra låg något över genomsnittet.

Något jag inte frågade om i undersökningen var i vilken utsträckning de olika kommunerna beviljar BAB, alltså till vilka typer av anpassningar. Här har jag förstått att det skiljer något i bedömning.

En del andra kommuner är betydligt tuffare i sin bedömning av ärenden, även om sökanden har lagen på sin sida. Man håller igen på åtgärderna och är medvetna om att domstolar kan döma till sökandens rätt. (Johansson, 2003).

Jag noterar att det är lite olika hur de tillfrågade ser på partsförhållandena i BAB-ärenden. De allra flesta svarar att sökanden och entreprenören är parter och att konsumenttjänstlagen reglerar avtalet. Andra jobbar efter att kommunen och entreprenören är parter och hänvisar då till avtalslagen och allmänna bestämmelser AB92. Här finns ganska stora skillnader. Bland annat har konsumenttjänstlagen en garantitid på tio år medan avtalslagen bara har två år. Konsumenttjänstlagen lägger dessutom ett mycket större ansvar på entreprenören. Dessa skillnader påverkar också frågan om återtagande och återanvändning av utrustning. I ena fallet

(36)

9 Avslutande diskussion

9.1 Ersättningsformer

Jag kan, utifrån min undersökning, konstatera att Norrköpings kommuns sätt att upphandla entreprenader inte skiljer sig från de övriga och borde heller inte vara någon större orsak till att kostnaderna är så höga.

För Norrköpings del tror jag att kommunens nya rutiner med fasta beloppsgränser för olika ersättningsformer och mer styrda beskrivningar vid upphandling av entreprenader kommer att ge resultat i minskade kostnader.

Vid löpande räkningsavtal är det dock ganska stora skillnader i hur entreprenörerna specificerar sina fakturor och här finns det möjlighet att strama upp riktlinjerna från kommunens sida. Ospecificerade fakturor ska inte godkännas vid löpande-räkningsavtal. Jämförelser mellan entreprenörer i den egna kommunen och även jämförelser med andra kommuners kostnader skulle troligtvis också leda till lägre kostnader om bara tiden till detta finns.

9.2 Åldersfördelning

Jag ser inga stora skillnader i åldersfördelningen mellan de undersökta kommunerna, men tror att Norrköpings kommuns inriktning att låta gamla bo kvar i sina hem påverkar BAB-kostnaderna i negativ riktning. Positivt är dock att kommunen, som framgår av äldreomsorgsprogrammet, ska verka för att få fastighetsägarna att satsa på seniorbostäder. Detta skulle öka valfriheten och möjligheten för äldre att hitta ett bra eget boende att åldras i. Jag tror också att samarbetet med bostadssamordnaren i kommunen kommer att leda till mindre antal ärenden. Här kan pengar sparas i två led. Kommunen behöver inte, i ena fallet, betala ut återställningsbidrag för att återställa en anpassad lägenhet och i andra fallet behöver inte BAB betalas ut för en ny anpassning.

9.3 Jämförelse med andra kommuner

I stort arbetar de tillfrågade kommunerna på samma sätt. Jag efterlyser dock lite klarare riktlinjer från Boverket vad gäller partsförhållandena vid entreprenadavtal och även i frågan om arbetsterapeuters rätt att beställa entreprenader.

(37)

Norrköpings kommun verkar vara på rätt väg. Samarbete med bostadssamordnare och arbetsterapeuter, klarare rutiner för upphandling och BAB-genomgångar där alternativa lösningar på åtgärder kan ventileras med mera kommer att leda till lägre kostnader. Med stor sannolikhet kommer åtgärderna att ge resultat redan i år.

(38)

10 Referenser

10.1 Böcker och rapporter

1. Nytell, Eric & Pedersen, Hans (1995). Entreprenadupphandling inom

byggsektorn. Svensk byggtjänst. Nionde upplagan.

2. Söderberg, Jan (1978,1998). Att upphandla byggprojekt. Studentlitteratur. Fjärde upplagan.

3. Nordstrand, Uno (2000). Byggprocessen. Liber AB. Tredje upplagan.

4. Liman, Lars-Otto (1997). Entreprenad- och konsulträtt. Svensk Byggtjänst. Femte upplagan.

5. Boverket (2000). Handbok för bostadsanpassningsbidraget. Boverket. Andra upplagan.

6. Svensson, Elisabet (2001). Bygg ikapp handikapp. Svensk byggtjänst. Tredje utgåvan.

7. Månsson, Karin (1990). Bo bra med rörelsehindrat barn. Handikappinstitutet. 8. Elgström, Claes & Gäfvert, Hans (2003-03-03). Rapport över

bostadsanpassningsverksamheten inom bygglovkontoret samt förslag på åtgärder.

9. Norrköpings kommun (2002-08-12). Äldreomsorgsprogram 2003-2006. Norrköpings kommun.

10.2 Muntliga

1. Appelqvist, Per, bostadsingenjör, Norrköpings kommun 011-151339 2. Svedlund, Örjan, bostadsingenjör, Norrköpings kommun 011-151245 3. Johansson, Christer, handläggare, Norrköpings kommun 011-151318

10.3 Elektroniska

1. Information om basbelopp. (Uppdaterad 2003-03-13).[www]. Hämtat från

www.scb.se. 25 mars 2003.

(39)

Åldersgrupp 0-20 år

Nr. Ärende Boende Utförd åtgärd Kostnad

1 02-040 HR trösklar + kil 4 175 2 02-053 ÄR mkt omfattande anpassning 547 938 3 02-070 HR toalett + tvättställ 10 231 4 02-110 ÄR ej utfört 0 5 02-125 ÄR mkt omfattande anpassning 1 388 844 6 02-202 ÄR ej utfört 0 7 02-262 HR dörr + lås 18 336 8 02-270 ÄR belysning 24 618 9 02-379 HR grindar 10 880

10 02-385 ÄR ombyggnad källare + tvättmaskin 59 141

11 02-421 ÄR asfaltering 37 500

12 02-426 HR ej utfört 0

13 02-444 ÄR trapp till skötbord 4 966 14 02-445 ÄR staket + altan + elarb. 80 204

15 02-479 ÄR ej behandlat 0

16 02-491 HR trösklar 587

17 02-756 ÄR tillbyggnad 375 000

18 02-772 ÄR staket + spisskydd 39 831

19 02-786 ÄR badrum 50 000

20 02-788 ÄR astmasanering: golv, värme, vent. 94 535

21 02-794 HR avskrivet ärende 0 22 02-860 HR badrum (fakturerat år 2003) 0 23 02-864 HR låsbyte 2 616 24 02-867 ÄR ej utfört 0 25 02-872 HR ej utfört 0 26 02-873 HR mont. strömbrytare 601 27 02-897 HR ej utfört 0 Kostnad för åldersgruppen 2 750 003

(40)

1 01-034C HR badrum 37 850 2 02-007 HR badrum + trösklar 39 651 3 02-031 HR ej utfört 0 4 02-069 HR köksanpassning 24 518 5 02-075 HR trösklar + stödhandtag 4 262 6 02-081 ÄR belysning 18 691

7 02-095 BR spis & värmevakt 4 656 8 02-103 HR spis & värmevakt beg. 629 9 02-112 HR spis & värmevakt beg. 629 10 02-139 HR spis & värmevakt 5 938

11 02-146 HR stödhandtag 1 120

12 02-152 HR spis & värmevakt 5 938 13 02-163 HR spis & värmevakt 4 656

14 02-170 HR badrum 0 15 02-181 HR dörrautomatik 35 664 16 02-200 HR breddning dörrar 8 020 17 02-212 BR trösklar + stödhandtag 6 712 18 02-213 ÄR byte av blandare 1 723 19 02-222 HR badrum 29 259 20 02-223 HR badrum 0 21 02-233 HR avskrivet ärende 0 22 02-254 HR trösklar 2 168 23 02-261 BR dörröppning 22 698 24 02-278 HR dörröppning + köksanpassning 167 831 25 02-305 HR rivn. altan 7 231 26 02-315 ÄR byte av blandare 4 901 27 02-319 BR handtag 2 313 28 02-332 HR handtag 1 908 29 02-341 HR kil 2 481 30 02-352 BR badrum 431 31 02-368 HR badrum 5 568

32 02-382 BR spis & värmevakt 4 656 34 02-414 HR ugn + tvättm. + lås 17 346

35 02-440 HR avskrivet ärende 0

(41)

42 02-474 HR belysning 10 130

43 02-488 HR byte av blandare 3 129

44 02-507 HR spis & värmevakt 5 938

45 02-524 BR belysning 9 137

46 02-613 ÄR spis & värmevakt 4 656

47 02-615 HR skjutdörr 11 426 48 02-617 HR dörrautomatik 68 424 49 02-634 HR rullstolsförråd 18 750 50 02-641 ÄR dörrautomatik 6 856 51 02-642 ÄR avslag 0 52 02-645 HR luftkylningsaggregat 10 458 53 02-649 HR ej utfört 0 54 02-689 HR badrum 4 194 55 02-701 BR byte av blandare 5 679 56 02-705 HR ombyggnad förråd 24 822 57 02-710 ÄR handledare 8 601 58 02-713 HR badrum (fakturerat år 2003) 0 59 02-720 BR dörrautomatik 16 854 60 02-723 HR köksanpassning 119 682 61 02-726 ÄR markarb. + badrum + mm 106 250 62 02-727 HR badrum 32 210 63 02-742 HR byte av garageport 22 260 64 02-753 BR dörraut. + badrum 77 639 65 02-757 ÄR tillbyggnad badrum 137 500 66 02-759 ÄR ej behandlat 0 67 02-770 HR dörrautomatik 40 661

68 02-777 ÄR tillbyggnad + hiss + handledare 115 367

69 02-781 HR dörrautomatik 25 720 70 02-790 BR badrum 1 920 71 02-791 HR badrum 2 715 72 02-796 ÄR elinstallation 0 73 02-800 HR badrum 4 154 74 02-806 BR badrum + dörrautomatik 27 379 75 02-808 BR ej behandlat 0

77 02-822 HR köksanpassning 21 483

78 02-823 HR avskrivet ärende 0

79 02-840 HR dörrautomatik 38 001

80 02-843 ÄR breddning dörrar 11 519 81 02-853 HR breddning dörrar + trösklar 57 093

(42)

2 02-051 ÄR hiss invändigt 72 625

4 02-106 HR ej behandlat 0

5 02-121 HR badrum 23 908

6 02-167 HR spis & värmevakt beg. 923

7 02-173 ÄR glidskenor 4 337 8 02-190 HR belysning 6 664 9 02-196 HR badrum 14 351 10 02-215 ÄR handledare 13 468 11 02-304 HR vägg med dörr 10 695 12 02-329 HR elarb. 975 13 02-365 HR badrum 31 578 14 02-409 ÄR handledare 5 350 15 02-412 BR trösklar 1 475 16 02-438 BR badrum 11 898 17 02-463 ÄR dörrautomatik 8 467 18 02-475 ÄR trösklar + kil 11 508 19 02-512 HR badrum 10 494 20 02-534 ÄR ramper 7 632

21 02-580 HR spis & värmevakt 4 656 22 02-591 HR spis & värmevakt 5 090

23 02-626 BR byte av blandare 4 684

24 02-632 ÄR spis & värmevakt 4 656 25 02-654 HR spis & värmevakt mm 8 225 26 02-656 HR trösklar + byte av blandare 10 060

27 02-671 ÄR ej utfört 0 28 02-703 BR ej utfört 0 29 02-714 ÄR ej utfört 0 30 02-734 HR byte av blandare 7 549 31 02-748 ÄR köksanpassning 150 050 32 02-774 ÄR handledare (faktureras år 2003) 0 33 02-811 BR ej utfört 0 34 02-879 HR byte av blandare 2 956 Kostnad för åldersgruppen 447 522

(43)

Åldersgrupp 56 - 60 år

1 02-124 BR se ärende 02-794 0

2 02-142 HR dörrautomatik + förråd 48 626

3 02-143 HR badrum + trösklar 4 210

4 02-219 ÄR ej utfört 0

5 02-228 HR trösklar + nivåhöjn. balkong 9 968

6 02-233 HR avskrivet 0

7 02-285 ÄR köksanpassning 12 000

8 02-288 ÄR handledare 3 773

9 02-296 ÄR trappräcke 4 925

10 02-306 HR badrum 4 226

11 02-311 HR hiss utvändigt + markarbeten 127 015 12 02-331 ÄR hiss utvändigt och invändigt + badrum 155 242 13 02-346 ÄR dörrautomatik + badrum 229 479

14 02-364 HR rullstolsförråd 26 900

15 02-392 ÄR trösklar + ramp + stödhandtag 7 563 16 02-425 HR byte av blandare mm 13 707

20 02-540 ÄR handledare 4 985

21 02-556 HR byte av blandare + ramp 8 403 22 02-562 HR dörrautomatik + trösklar 31 999 23 02-568 ÄR hiss montering + demontering 0 24 02-614 HR badrum + ombyggnad invändigt 118 247 25 02-633 BR spis & värmevakt 4 656 26 02-698 HR plåtskoning av dörr 2 701 27 02-700 HR ej utfört 0 28 02-708 ÄR dörrautomatik + rullstolsförråd 129 309 29 02-745 ÄR handledare 3 719 30 02-835 HR badrum 24 183 31 02-888 HR badrum 27 476 32 02-900 HR avskrivet 0 Kostnad för åldersgruppen 1 098 351

(44)

1 02-008 HR badrum 536

2 02-044 HR badrum 30 661

3 02-090 ÄR hiss invändigt + ramp 75 501

4 02-105 HR badrum 8 439

5 02-117 ÄR se ärende 02-828 0

6 02-126 HR badrum 24 563

8 02-135 HR badrum + trösklar 0

9 02-183 HR badrum 33 104

10 02-284 ÄR dörrautomatik + markarbete 26 169

11 02-343 ÄR badrum 64 418

12 02-350 HR spis & värmevakt beg. 5 119 13 02-399 HR uteplats + stödhandtag 0 14 02-422 HR armstöd 3 806 15 02-433 HR ej utfört 0 16 02-480 ÄR trösklar 7 031 17 02-484 HR trösklar 4 403 18 02-487 HR nivåhöjning av uteplats 13 775 19 02-516 ÄR trappräcke 6 816 20 02-532 BR badrum 6 487 21 02-550 BR badrum 32 628

22 02-552 HR badrum + ramper + markarbete 140 607 23 02-553 HR byte av blandare 4 530 24 02-585 BR badrum + trösklar 27 813 25 02-589 HR avskrivet 0 26 02-605 HR ej utfört 0 27 02-621 ÄR kilar + markarbete 36 420 28 02-631 BR dörrautomatik + badrum 25 648 29 02-643 BR badrum 1 338 30 02-646 ÄR toalett 28 291 31 02-667 HR badrum 34 166 32 02-677 ÄR ramper mm 37 297 33 02-679 HR köksanpassning 6 812 34 02-685 HR handtag 515 35 02-702 BR kil + badrum 14 467

(45)

42 02-878 BR dörrautomatik 26 628

43 02-882 HR badrum 37 788

(46)

1 02-013 HR belysning 1 394

2 02-014 ÄR avskrivet 0

3 02-016 HR byte av blandare + stödhandtag 3 745

4 02-017 HR trösklar 5 300

5 02-045 HR badrum + ramp 31 349

6 02-050 ÄR badrum + trösklar 123 362

8 02-067 HR badrum 24 500

10 02-094 HR byte av blandare + stödhandtag 2 476

11 02-096 ÄR ramper + trösklar 17 320

12 02-120 ÄR hiss utvändigt + markarbete + trösklar 70 449

15 02-145 HR dörrautomatik 1 038 16 02-157 BR trösklar 2 400 17 02-165 BR dörrautomatik 46 273 18 02-168 HR köksanpassning mm 243 260 19 02-180 HR badrum 20 185 20 02-204 HR nivåhöjning balkong 6 321 21 02-230 BR stödhandtag 950 22 02-232 HR köksanpassning mm 223 766

23 02-237 ÄR byte av blandare + markarbete 22 226

24 02-255 ÄR badrum 33 108 25 02-275 ÄR trösklar +handledare 5 577 26 02-289 HR avskrivet 0 27 02-290 ÄR badrum + trösklar 13 171 28 02-308 HR badrum 27 907 29 02-309 ÄR ramper + trösklar 28 401 30 02-345 BR trösklar 6 694

31 02-353 HR förråd + trösklar + byte av blandare 41 955

32 02-363 ÄR ramp + kil 5 735

33 02-366 HR badrum 34 387

(47)

41 02-500 BR avskrivet 0 42 02-525 HR stödhandtag 0 43 02-570 BR dörrautomatik 763 44 02-582 HR badrum 14 349 45 02-611 HR trösklar 4 148 46 02-622 HR badrum 32 193 47 02-652 ÄR trösklar + dörrbreddning 15 736 48 02-655 HR trösklar + uteplats 26 755 49 02-660 HR elarbete 1 355 50 02-662 HR stödhandtag 875 51 02-668 HR stolhiss invändig mm 25 874 52 02-682 HR dörrautomatik 69 067 53 02-684 HR badrum + trösklar 17 256 54 02-730 HR badrum 23 128

55 02-731 ÄR hiss utvändigt + markarbete 97 380

56 02-732 BR badrum 25 353

57 02-763 BR badrum 24 248

59 02-778 BR toalett 25 196

60 02-785 BR badrum 11 151

61 02-809 BR ej utfört 0

62 02-852 ÄR badrum + spis & värmevakt 12 372

63 02-887 BR badrum 3 501

(48)

1 02-012 BR badrum 46 685

2 02-015 HR byte av blandare 0

3 02-028 ÄR hiss invändigt + ramp 102 663

4 02-036 HR badrum 4 170

5 02-037 HR spis & värmevakt beg. 1 000

6 02-041 HR trösklar + ramp 9 178

7 02-056 HR trösklar 7 055

8 02-057 HR badrum 3 616

11 02-079 BR spis & värmevakt 6 288

12 02-080 HR badrum 20 330 13 02-082 HR badrum + dörrautomatik 76 061 14 02-089 HR ramp 2 075 15 02-093 BR badrum 27 250 16 02-108 HR trösklar + dörrautomatik 72 799 17 02-116 HR byte av blandare 2 235 18 02-123 HR avskrivet 0 19 02-128 HR belysning 5 514

24 02-199 HR trösklar 3 591

25 02-226 HR badrum 39 100

26 02-229 ÄR hiss utvändigt + badrum + altan 234 465 27 02-235 HR badrum + ramp + dörrautomatik 40 561

28 02-236 ÄR trösklar + ramp 16 100

29 02-238 HR badrum 51 758

34 02-307 ÄR skydd 4 425

(49)

41 02-351 HR toalett 3 972 42 02-374 HR trösklar 20 483 43 02-377 ÄR trösklar 3 100 44 02-404 BR dörrautomatik 17 889 45 02-416 HR trösklar 1 571 46 02-424 BR stödhandtag 1 130 47 02-428 ÄR trösklar + entré 37 675 48 02-430 BR badrum 1 414

49 02-437 ÄR hiss invändigt + ramp 92 886 50 02-448 ÄR köksanpassning + ramp 141 233

51 02-456 HR badrum 27 405

52 02-464 ÄR avskrivet 0

53 02-498 HR trösklar + dörrautomatik + spis & värmevakt 12 228

54 02-519 BR dörrautomatik 324 55 02-520 ÄR badrum 26 300 56 02-527 HR ej utfört 0 57 02-530 ÄR badrum + trösklar 113 558 58 02-537 BR badrum 14 010 59 02-538 HR dörrautomatik 24 283 60 02-546 HR breddning av dörrar 7 236 61 02-551 BR badrum 31 966

63 02-587 BR avskrivet 0 64 02-618 HR dörrautomatik 58 075 65 02-625 HR badrum 3 750 66 02-638 BR badrum 30 749 67 02-640 ÄR ramp 4 018 68 02-664 HR avskrivet 0 69 02-666 BR trösklar 4 990 70 02-673 ÄR kil 938 71 02-675 ÄR badrum 126 416 72 02-676 HR ramp 0 73 02-683 ÄR se ärende 02-675 0 74 02-693 BR trösklar + stödhandtag 6 125 75 02-694 HR badrum 19 221 76 02-699 HR dörrautomatik 1 100

77 02-706 BR spis & värmevakt beg. 601

78 02-746 ÄR badrum 5 974

79 02-755 ÄR badrum 17 464

80 02-758 HR badrum 3 898

(50)

86 02-820 HR toalett 3 522

87 02-830 HR badrum 23 403

88 02-839 HR spis & värmevakt 4 656 89 02-842 ÄR hiss invändigt + ramp 81 869

90 02-866 BR trösklar 5 679

91 02-874 HR trösklar 4 335

93 02-881 HR badrum 33 663

(51)

1 01-753,B HR spis & värmevakt beg. 650 2 02-004 BR spis & värmevakt 6 372

3 02-019 BR trösklar 1 987

4 02-023 HR badrum 7 112

7 02-029 HR trösklar + kil 4 050

8 02-030 HR badrum 22 758

9 02-032 HR återställande av badrum 6 325

10 02-043 ÄR badrum 163 499

11 02-047 HR badrum 18 384

15 02-084 BR badrum 33 158 16 02-086 HR trösklar + kil 6 834 17 02-097 BR badrum 12 773 18 02-101 BR badrum + trösklar 35 618 19 02-102 HR badrum 24 841 20 02-107 HR stödhandtag 1 900 21 02-133 HR badrum 1 675 22 02-144 HR badrum 12 584 23 02-147 ÄR toalett 4 007

24 02-153 HR badrum + spis & värmevakt 19 661

25 02-154 HR trösklar 3 225 26 02-160 HR badrum 23 350 27 02-171 ÄR handledare 6 193 28 02-174 HR avskrivet 0 29 02-182 HR badrum 34 362 30 02-191 HR badrum 27 765 31 02-195 HR toalett 5 193

32 02-197 HR övertag av anpassad lägenhet 0

34 02-208 HR ramper + trösklar 0

35 02-214 HR hiss utvändigt 101 567

36 02-217 HR tröskel + breddning dörr mm 17 006

(52)

41 02-246 HR badrum 4 770 42 02-248 BR trösklar + stödhandtag 11 200

43 02-249 HR belysning 3 583

44 02-250 HR hiss inv. + dörraut. + skjutdörrar 79 272

45 02-252 BR stödhandtag 908

48 02-266 HR trösklar + stödhandtag 8 370

50 02-273 HR tröskel + balkongtrall 7 050 51 02-274 BR byte av blandare + spis & värmevakt beg. 2 979 52 02-279 HR byte av blandare + dörrautomatik 6 042

53 02-280 BR badrum 9 866

55 02-292 HR trappsteg 2 111

56 02-293 HR badrum + spis & värmevakt beg. 11 322

57 02-302 BR badrum 20 899

58 02-303 ÄR badrum + spis & värmevakt 10 460

59 02-314 BR ramp + handledare 7 493

61 02-322 HR badrum 23 528 62 02-323 ÄR badrum + trösklar 8 179 63 02-325 BR dörrautomatik 1 304 64 02-357 HR ramper 1 205 65 02-360 BR vilstolar i trapphus 5 539 66 02-370 HR trösklar 1 325 67 02-371 HR badrum + dörrautomatik 13 434 68 02-375 HR persiennförlängare 3 950

71 02-391 BR tröskel 1 681

73 02-401 HR markarbete 0

74 02-402 ÄR trösklar + stödhandtag 3 433 75 02-403 HR trösklar + byte av blandare 18 887 76 02-405 HR dörrautomatik + badrum 54 414 77 02-411 HR trösklar + stödhandtag 4 669

78 02-413 HR handtag 900

(53)

85 02-466 HR toalett 23 048 86 02-467 BR spis & värmevakt 5 938

87 02-471 HR belysning 2 307 88 02-476 HR badrum 24 846 89 02-478 HR badrum 6 305 90 02-481 BR stödhandtag 1 506 91 02-483 ÄR avskrivet 0 92 02-485 HR avskrivet 0 93 02-486 HR tröskel + stödhandtag 3 037 94 02-502 HR spis & värmevakt 4 656

97 02-523 HR badrum 37 416 98 02-528 ÄR badrum 17 734 99 02-535 HR badrum 351 100 02-548 HR avskrivet 0 101 02-557 HR trösklar 0 102 02-559 HR badrum 5 124 103 02-567 HR stödhandtag 1 030 104 02-571 ÄR träsklar 4 300 105 02-573 HR avskrivet 0 106 02-576 HR dörrautomatik 0 107 02-581 ÄR trösklar + ramper 36 785

111 02-596 HR badrum 25 472

112 02-597 HR ramp + kil + trall 23 505

113 02-602 ÄR trösklar + ramper 7 675

116 02-607 HR badrum 3 464

117 02-610 ÄR trappräcke 1 720

118 02-619 HR tröskel + stödhandtag 5 137

120 02-630 HR dörrautomatik + badrum 59 270 121 02-644 ÄR hiss utvändigt + markarbete 52 383

124 02-686 HR badrum 19 553