• No results found

SMHIs undersökningar utanför Forsmark 1989

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "SMHIs undersökningar utanför Forsmark 1989"

Copied!
44
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

••

SMHI:s UNDERSOKNINGAR

••

(2)
(3)

..

SMHI:s UNDERSOKNINGAR

..

UTANFOR FORSMARK 1989

(4)

1. 2. 3. 4 • Bilagor: Sammanfattning

Driftsförhållanden, mätprogram och dataåterbäring Resultat a) Tre-blocksdriften b) Isförhållanden c) Temperaturen i skärgårdsområdet d) Satellitbildsinformation Referenslista Driftshistorik Reservutskovets utnyttjande Temperaturkarteringar Temperaturförlopp vertikal S Bilaga la Bilaga lb Bilaga 2a - d Bilaga 3a - d

Karta: Se pärmens bakre insida.

1 2 6 9 10 12 17

(5)

- att kartlägga kylvattenutbredningen under treblocksdrift och att utnyttja satellitbildsinformation för att få en viss uppfattning av den diffusa spridningen.

- kontroll av vattenområdet utanför F3:s kylvattenkanal (tidigare

läckaget).

- följa upp effekthöjningen av F3 .

- kontinuerligt följa temperaturen vid vertikal S i

skärgårdsom-rådet.

Under 1989 kan kraftverkets drift betraktas som normal med av-seende på kylvattenflöde och värme. Bortsett från revisions-perioderna har reaktoreffekten sommartid varierat mellan cirka 50 - 90 %, och under övriga delen av året cirka 100 %.

Reservutskovet har utnyttjats sammanlagt cirka 1.5 månader, vilket är ungefär hälften av tiden jämfört med 1988.

Effekthöjningen av F3 har skett med cirka 10 %.

Kommentarer:

* Treblocksdriften har inneburit avkylningsytor med övertempera-turer större än 1

°c

av storleksordningen 5 - 10 km2 Det är

jämförbart med förhållandena under 1988. Den diffusa spridningen har vid minst ett tillfälle nått t i l l områdena strax väster om Gräsö. Däremot finns inga indikationer på att skärgårdsområdet väster om Biotesten påverkats i någon större utsträckning. Övertemperaturen i plymens inre delar, 1 km från utsläppet har vid full drift uppgått t i l l 3 - 4 °C och här har temperatur-skillnaderna mellan ytan och botten varit störst, 2 - 3

°c.

* Utanför F3:s kylvattenkanal finns inga spår av det tidigare

läckaget.

* Effekthöjningen av F3 har inte kunnat dokumenterats eftersom variationerna i avkylningsytor och temperaturer varit så stora.

*

Temperaturutvecklingen sommartid visar att ett betydande vat-tenutbyte ägt rum då och då i skärgårdsområdet väster om Bio-testen. Utbytet har omfattat hela vattenvolymen och kan ha skett på några dagar upp t i l l en vecka.

(6)

SMHI:s UNDERSÖKNINGAR 1989

Driftsförhållanden

Under år 1989 kan kraftverkets drift betraktas som normal med avseende på kylvattenflöde och värme. Samtliga tre block har haft ett högt driftsutnyttjande (se bilaga la).

Kylvattnet från F 1 och F 2, som på sin väg genom kraftverket

uppvärms cirka 10 °C, passerar Biotestanläggningen innan det når ut i Grepen. Tidigare år har reservutskovet måst utnyttjas frekvent på grund av igensättning av fiskspärren i utloppet med tilltagande vattenståndshöjning i Biotestsjön som följd. Största delen av

kylvattnet (90 m3/s vid full drift) har då släppts ut i skärgårds-området väster om Biotesten. Efter installation av rensmaskin 1985 har emellertid tiderna för reservutskovets utnyttjande avsevärt nedbringats.

1989 användes reservutskovet vid 16 tillfällen under sammanlagt cirka 1 1/2 månad - jämfört med cirka 3 månader under 1988. Kylvattnet från F 3 går i en tunnel ut t i l l Lilla Sandgrund och leds sedan via en öppen kylvattenkanal längs Biotestvallen t i l l utloppet.

Det totala kylvattenflödet från tre block vid full drift är cirka 3 x 45 m3/s

=

135 m3/s, med en övertemperatur på cirka 10

°c.

(7)

Nedan redovisas samtliga mätinsatser gjorda under 1989. Översikts-kartor finns i figur la och lb (sida 4 - 5).

Kontinuerliga mätningar Tidsperiod jan - dec jan - dec Övriga mätningar islagd period isfri period Mät insats temperaturmätning på flera djup 1. vertikal S pegel 1. Forsmarkshamn iskartering manuella plymkarteringar i utloppsområdet (temperaturmätning i ett sextiotal punkter) Kommentarer övervakning av even-tuell långsiktig uppvärmning av skär-gårdsområdet registrering vat-tenstånd övervakning av isut-bredning i utsläpps-området kontroll av kylvattnets spridning

Ett 30-tal satel litbilder "quick looks" har erhållits, varav en med full treblocksdrift har bearbetats vidare.

Dataåterbäring

AUTOMATISKT REGISTRERANDE TEMPERATURMÄTARE I

VERTIKAL S

I

JAN

I

FEB

I

MAR

I

APR

I

MAJ

I

JUN

I

JUL

I

AUG

I

SEP

I

OKT

I

NOV

I

Cf:C

I

VZ77ZZZJV777J/J'.'7J7ZZ/~~JZZZZZ7J

11111 D

121/722

Materialet användbart

I

I

Materialet ej användbart

(8)

N

Hästen

*

S

~

TIDIGARE ~ LACKAGEOMR. St Sundgrun1J,

\o

SKÄRGÅRDS-

~o

,>'''

OMRADE

RESERV-~ UTSKOV ~

~

FORSMARK

UTSLÄPPS-OMRÅDE

UTLOPP

~

BLOCK ID s KYLVATTENKANAL

0 ~

~

0

INTAGS-•

OMRADE

0

~

Q

~~

,,-11

0 Q t <\

«

0

'

o(P

Fig.1a

(9)

~

66 64 ~

67-\

02

~

~~

61 68 42 6:'.)

59

58

\Ji

s

57-s

56

.,

\. ~

55

40

cO

54

1Q

53

C\~ C:I ~ \)

d

[J

%

l'.)

~~

<:) ~ ~

-~

~[?

~

Fig. 1b

SKALA 1: ~CXX)

(10)

:RESULTAT

Treblocksdriften

Under den isfria delen av året har plymkarteringar genomförts vid totalt 7 tillfällen.

Avgörande för valet av mättillfällen har varit att följande förut-sättningar skall vara uppfyllda samtidigt.

- Satellitpassage med molnfritt väder.

- Driftssituationen - om det sammanlagda kylvattenflödet varit minst 108 m3/s, vilket motsvarar minst 75 %:s drift på varje

block räknat efter effekthöjningen.

Av kylvattnet påverkad vattenyta definieras, en sådan som med säkerhet kan identifieras med en temperatur större än 1

°c

i förhållande t i l l omgivningen på 1 m djup. Denna definition har valts för att i möjligaste mån kunna utesluta den temperaturpåver-kan som temperaturpåver-kan vara orsakad av naturliga temperaturvariationen.

Driften vid de olika mättillfällena har fördelat sig enligt följ-ande:

Sammanlagd drift, tre block Antal mättillfällen 100 % 3 99-90 % 1 89-75 % <75 % 1 2

(11)

Omgivnings- eller bakgrundstemperaturen har definierats som medel-temperatur från minst 2 av 4 ytterpunkter i medel- temperaturkarterings-banan som ej är påverkade av kylvattenplymen.

Klassindelning med avseende på kylvattenplymens huvudriktning är

enligt vidstående tabell

Klass 1 Antal 2 2 3 3 2 A I

--~---, --~---, --~---, --~---, . - - Il . . . ,

,,

'

/ KLASS 1 '

Gränsfall har hänförts t i l l den klass

som större delen av plymen befinner

sig i.

,

,:';'te;)

'

I \ ~ KLASS 2 \

~t,,

c_:,. \ Figur 2a Plymernas huvudklasser I

,,,1,

-

::1

~1 k , ;,1~.. · · -~J-~--t--B . ✓ \) ' I KLASS 3 /

,,,

,,

,,

I

,

Motsvarande något grova indelning av plymklasser har även

er-hållits vid tvåblocksdrift.

Temperaturkarteringarna ger följande plymytor, uttryckt i km2 •

5 tillfällen >75 % drift medeldrift 93 % Medelvärde 8.9

Max värde minsta värde

10.3 5.0

Extrapolering har gjorts vid de mättillfällen då hela plymytan

inte täckts in av karteringsbanan med hänsyn t i l l konstaterade

(12)

Bilagorna 2 a - d redovisar typiska kylvattenutbredningar vid några olika vindsituationer. Ytorna med övertemperaturer av minst

1

°c

är ofta väldefinierade, och med en skarp gradient på

lovartsidan. I plymens inre del är övertemperaturen 3 - 4

°c.

Vid de sju observationstillfällena under 1989 varierade ytornas

storlek mellan 5.0 och 10.3 km2 Föregående år genomfördes ungefär

dubbelt så många kartläggningar och då var motsvarande ytor 7.9

-13.5 km2 • Vid ett tillfälle observerades t o m en utbredning med

minst 1 °C övertemperatur inom ett 16 km2 stort område. Förutom

driftsförhållandena är det främst vind- och skiktningsförhållan-dena som påverkar ytornas storlek.

Genom att variationerna är så stora som redovisats ovan har vi därför inte kunnat iaktta den under 1989 genomförda

effekt-höjningen på 10 % vid F3.

För att få en uppfattning om vilka områden som någon gång under

året är påverkade av kylvatten med övertemperaturer mer än 1

°c

har

vi sammanställt de sju mättillfällena i nedanstående figur. Ytan

är cirka 28 km2 • 1988 var motsvarande yta 32 km2 •

Figur 2b

--/

"

/

\

I

\

I

\

I

'-/

'-,

I

"-I

"-~

I

'

I

~

(

\

~Hiisfen UTSLÄPPS- 1..__ *S

"'\S' · '

TIDIGARE OMRÅDE Cb '--" '--" ' LÄCKAGEOMR ~ St San~n~ \ 0 • ) SKÄRGÅRDS-

\!j/)/'

/

OMRÅDE • • / 0 I

r _ /

{

I

I

,

\,

,

/

- - - ~ / Q & 0

c:a~

~ ( I ,Al""'\i)-;(N... Q INTAGS-OMRÅDE •

'

Q

.

'

,r;,

(13)

Isförhållandena 1988 och 1989

De milda vintrarna 88/89 och 89/90 innebar en mycket begränsad

isutbredning i området.

Isläggningen under 1988 skedde i skärgårdsområdet omkring den 25

november med en maximal utbredning en vecka senare. Då var större

delen av skärgårdsområdet väster om Biotesten islagd. Redan den 23

februari -89 var området helt isfritt.

Omkring Luciatid -89 iakktogs den första isen i skärgårdsområdet

med ungefär samma utbredning som föregående år. På nyåret -90

observerades den maximala utbredningen, illustrerad i figuren

nedan. Den 15 februari rapporterades isfritt i hela området.

maximal isutbredning

90-01-04

Figur 2c

öppet vatten

(14)

Temperaturen i skärgårdsområdet - vattenutbytet

Temperaturmätning har pågått i vertikal S under hela året. Bila-gorna 3:a - d visar temperaturutvecklingen på 1 respektive 7 m. Den 22 juni registrerades den högsta årstemperaturen på 1 m djup

(19.5

°c),

och den lägsta -0.5

°c,

1989-01-09 på 7 m djup.

Figur 3 (motstående sida) visar temperaturutvecklingen i vertikal S under de perioder när den största temperaturskiktningen förekom under året, d v s medio juni - medio augusti. Temperatursprång-skiktets nivåändringar i tiden indikerar att betydande vatten-utbyte sker i skärgårdsområdet. Utbytet, som omfattar nästan hela vattenvolymen vid vertikal S, är vindstyrt av i huvudsak från- och pålandsvind. Vattenutbytet har skett på 1 - 2 dygn och upp t i l l cirka 1 vecka. (Se perioderna 22 - 23 juni, 29 - 30 juni, 1 - 3

juli samt 7 - 9 juli 1989.

Beträffande det tidigare kylvattenläckaget utanför F3:s kanal kan man konstatera att varken is- eller temperaturobservationer har visat spår av läckage.

(15)

TEMPERATURUTVECKLINGEN I VERT.

S

2 3 4 5 6 7~f---+-'-+---4...__,___..L...&4--L.l-.-l'L'-'u+-l---"-1-_.__-l---4--41---U-- I----I--....IL+J. ---,~--l--"--+-8906 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 7-L--f'l---+---t--t---+---+---i'--+----+-''---+-+--+---+-~-+---+--'-+-1--4---4---ilL---+---...+--l 8907 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 1 2 3 4 5 6 7 8

(16)

Satellitbildsinformation

Enligt mätprogrammet ska satellitbildsinformation utnyttjas som komplement t i l l de manuella plymkarteringarna.

Satelliten "LANDSAT-5" passerar i sin bana över mätområdet var 16:e dygn. Överlappning av banorna medför att det blir en passage var 8:e dygn.

"LANDSAT-5" har en banhöjd på 700 km, en minsta påvisbara tempera-turupplösning på 0.5 °C. Den geografiska upplösningen är 120 x 120 m. En så kallad "Quicklook"-bild täckande ett större område cirka

90 x 90 km kan då erhållas mot en mindre kostnad. Denna "Quick-look"-bild duger inte t i l l vidare bearbetning utan är ett underlag för en bedömning om man ska beställa ett betydligt kostsammare och mer arbetskrävande databand med information från satellitpassagen. "LANDSAT-5:s" sensorer förutsätter att det ska vara molnfritt över mätområdet.

Under 1989 har 25 "Quicklooks" erhållits. De manuella temperatur-karteringarna har utförts i samband med satellitpassagerna.

Vid ett tillfälle 1989-10-27 (figur 4) uppfylldes kraven på full treblocksdrift och molnfritt. Satelliten passerad några timmar innan temperaturkarteringen gjordes. Även dagen innan gjordes en temperaturkartering.

Vinddata från örskär och Biotesten

Datum Kl Örskär Biotesten 1989-10-26 01

sw

8 m/s

wsw

9 m/s 07

wsw

12

wsw

6 13

wsw

11

wsw

10 22

wsw

9

wsw

7 1989-10-27 01 WNW 9

w

7 07 WNW 14

w

9 13 WNW 10 WNW 6 22

sw

8

sw

6

Vid jämförelse mellan satellitbild och karteringsbild, figur 6 och 5, uppvisar den förra betydligt större påverkade ytor av kylvat-ten. Satellitbilden visar påverkan av kylvatten i en stor del av östra Grepen mot Gräsölandet. I större delen av denna påverkade

yta är emellertid övertemperaturen mindre än 1

°c,

(17)

Figur nr 4

Vindarna i samband med mättillfället och dagarna innan har varit friska 8 - 12 m/s mellan WNW och SW och ytvattnet har transporterats ut och byggt upp en större ytvattenplym. Med de friska vindar som rått före och under mättillfället är det sannolikt att genom omblandning den uppmätta temperaturen är representativ för en större vattenvolym än det tunna millimeterytskiktet.

Gradienten mot omkringliggande vattenområden är svag och tilltagande inblandning märks väl på plym-ens ostsida.

Bilden består av den termiska kanalen kalibrerad t i l l ytvattentemperatur. Färgskalan anger

(18)

FORSMARK - TEMPERATURKARTLÄGGNING på

Jm

djup

7.7

\

,;

I

I

7.80

I

/

+ +

.

.

----~·:

I

I)

9

10__,Y

' (l Vindf[.,(,/dning:

WNW

VindhMtighet:

10-12

m/s

Entefd F1

100

%

F2

100

F3

100

Vcuwn:

89-10-27

9.60 8.3

Re6e.JI.vu.t!.ilwvet öppet □ .otängt~

Bafz.gJz.und.o tempeti.a..:twi..:

B"C

Påvvz..fz.ad

yta >1°C öveJz.tempeJz.atuJz.

Skala: 0 1 2 km Figur 5

I

828 8.35

\

'

(19)

--För jämförelse mellan satellitbild och karterings-bild är skalorna cirka 1:90 000 respektive

(20)

Den manuella temperaturkarteringen (figur 5) visar en påverkad temperaturyta på ca 9 km2

Dess vertikala påverkan 1 km från utloppet i plymens kärna var följande: 4 °C i ytskiktet, >2.5 °C ned t i l l 4 m, >1.5 °c vid bottnen, allt jämfört med aktuell bakgrundstemperatur.

Vid sjömärket strax norr om Grisselgrund sydost mätpunkt 52 (se figur lb) var temperaturen cirka 1.5 °C högre än bakgrundstempera-turen i hela vattenmassan.

Om man jämför de båda mätmetoderna, manuell kartläggning och

satellitövervakning (figurerna 5 respektive 6), visar det sig att de beräknade ytorna med övertemperaturer 1 °C är av samma stor-leksordning. Det som skiljer de bägge bilderna åt är att satellit-bilden visar att en delning av kylvattenplymen har skett. Norr om holmen Norrskäret har inblandning i ytskiktet skett och "snörpt" av kylvattenplymens varmare kärna.

Den satellitbild som erhölls föregående år (1988-05-10) var av annan karaktär, svaga vindar med i stort sett samma vindriktning under några dygn byggde upp en väl sammanhållen plym med större vertikal utbredning och en större horisontell gradient mot de omgivande vattenområdena.

(21)

SMHis tidigare rapporter och utlåtanden rörande Forsmark

1971-07-21

Preliminärt yttrande angående de oceanografiska förhållandena i Öregrundsgrepen och inverkan på dessa av en vid Forsmark planerad kärnkraftstation, mål AD77/70, Ä103/1970.

1974-03-07

Komplettering av preliminärt yttrande angående de oceanografiska förhåll andena i Öregrundsgrepen och inverkan på dessa av en vid Forsmark planerad kärnkraftstation, mål. AD77/70, Äl03/1970. 1975-04-04

Rapport angående de oceanografiska förhållandena i Öregrundsgrepen

1972.

1976-04-08

Vattnets grumlighet i Öregrundsgrepen under 1974 och 1975 (i samband med muddrings- och tippningsarbeten för Forsmarks kärn-kraftstation)

1976-05-31

Forsmarks kraftstation oceanografiska undersökningar 1973 -1974.

1977-04-25

Forsmarks kraftstation - oceanografiska undersökningar 1975 - 1976 samt vattentemperatur 1970 - 76.

1977-09-02

Strömmar i Öregrundsgrepen - en sammanfattning av 1970 - 76 års mätningar.

1979-12-09

Forsmarks kraftstation - oceanografiska undersökningar 1977 - 78. 1982-09-09

SMHis undersökningar i Öregrundsgrepen 1979 - 81.

1985-01-15

(22)

1986-04-22

SMHis undersökningar i Öregrundsgrepen perioden 1984 - 1985. SMHI OCEANOGRAFI nr 4, 1986.

1987-04-28

SMHis undersökningar i Öregrundsgrepen 1986. SMHI OCEANOGRAFI nr 13, 1987.

1988-04-29

SMHis undersökningar i Öregrundsgrepen 1987. SMHI OCEANOGRAFI nr 24, 1988.

1989-04-27

SMHis undersökningar utanför Forsmark 1988. SMHI OCEANOGRAFI nr 29, 1989.

(23)

100 90 80 70

F1

60

F2

50 40 30 20 10 0 110 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10

1

rrrr

J

~ I

JAN FEB MAR APR MAY JUN JUL AUG SEP OCT NOV DEC

i,.-,... ~ u . . . (lr ~

[H

J

0 - 1 - - - ~ - - - ~ - - - - ~ - - - ~ - - ' - - - '·IL..L...---I

JAN FEB MAR APA MAY JUN JUL AUG SEP OCT NOV OEC

F3

110 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0

~I

J

I n

-~

I

~

~

(24)
(25)

RESERVUTSKOVETS ÖPPNING OCH STÄNGNING 1989 Öppet 89-01-16 01-30 02-03 02-10 02-17 02-24 03-03 03-10 03-17 05-28 06-05 06-26 11-26 12-04 12-07 Kl 15.00 09.00 10.00 12.30 13.00 13.00 13.00 13.00 14.00 09.00 20.00 04.30 Stängt 89-01-02 01-19 02-01 02-06 02-13 02-20 02-27 03-06 03-13 03-20 06-01 06-13 06-27 11-28 12-05 12-08

16 TILLFÄLLEN= cirka 42 DYGN Kl 09.00 09.00 09.00 09.00 08.30 09.00 10.30 08.30 08.30 11.00 09.00 10.00

(26)
(27)

8.38 FORSMARK - TEMPERATURKARTLÄGGNING 1m djup ,;

~ B ~ -

--i--

..

1.a

\Jt

~

0,

0

7.2 ~ ~ Vindtufdvung:

WSW

Vindha.otighe:t:

10 m/s

E66e.Q;t F1

100

%

F2

98

F3

100

VOvtum:

89-11-12

·

'

8.7 7.6

Re.-6 e.Jz.vut-6 QO vet ö ppe:t □ ~ .tä.ng:t}( Bar.. g Jz. und6 :t e.m p e.Jz.a:tu.Jz.. :

7.

6 •

c

PåveJl..Qad yta =-1° C öve.Jz.:te.mpe.Jz.OvtuJz.

Skala: 0 1 2 km L---L-...L....-.J....---'

'

\)

..

'

'b

Cv .,

I

<>

c() 7.52 · ..

~~

~\S

d[J

~ 0 ~ ;i; Il'

(28)
(29)

FORSMARK - TEMPERATURKARTLÄGGNING på Jm djup

~D

\

• •

7.8

I

,:

I

7.83

~!

~

~

7.64 ~ ~ V indtuk.tn,,i..ng :

W

SW

Vindhcutighe_.t:

10

m/s

Enne_k.t

n

100

%

F2

100

F3

100

Va;tum:

89-10-26

8.8 ReJ.>01..vuv.ikove.t öppet □ ~.täng.t~ Bak91tund.6.tempeJuLtwt.:

8. 5

°(

PåveJz.k.ad

y.ta ,..

7o C övu.te,mpe,Jz..a;tuJz.

Skala: 0 1 2 km

I

C>o~ \)

'iJ

c()

d[J

tv <) \)~ ~ 0 ~ ;j;

(30)
(31)

FORSMARK - TEMPERATURKARTLÄGGNING 1m djup

/

2.8 ~ ~ V indtu.lztni ng :

E

Vindhaotighe.t:

4

m/s

E66elit

F1

74

%

F2

75

F3

76

Va,tum:

89-04-08

2

I

2.1 1.4

Re/2 e.tr.vu.t!.i lzove.t öppe.t

.6tängt)(

Bak.gtr.uncutempe.MtuJL:

2.0 •[

Påve.tr.kad yta ,.. 7o C öve.tr.tempe.tr.a,tutr.

Skala: 0 1 2 km 1.9 ~ Cl

'

..

'

~

%

ev

...

1.8 ., ..

..

(l

I

C>o~ <) C)

~\S

d[J

~ 0 ~ ;j\

(32)
(33)

1 m djup 1.5 t3

\ . . - -

__

,

1,0 Vindriktning:

SW - N W

Vindhastighet:

4 - 5

rn/s

Effekt Fl

88

¾

Reservutskovet t:Jppet )( stängt F2

90

F3

92

Datwn:

89-03-27

Skala .1;;:0===-=1====~ km

(34)
(35)

3.5

3.

2.5

2.

1.5

1.0

0.5

-1.0

-1.S

2

rn

djup

7

" "

Ö

Reservutskov Ö= öppet (.;.) Ol

(36)
(37)

22

20

18

16

14

12

-10

8

6

4-2

1

m djup

1

I l I l I Öppet

---1i-;

0---4--.~~~~~

1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 , , 111111111111111111 Reservutskov

(38)
(39)

26

24

22

20

18

16

14

-12

10

8

6

1

m

djup

7 " "

Öppet ~ Reservutskov I I I I I I

JUL

AUG

SEP

w

(")

(40)
(41)

21

19

17

15

-13

11

9

7

5

3

1

1

m

djup

7

I l I l Reservutskovet

-1

_j__~~~~~~~~~~~~~---.--.---.---.---r--1---.---r---.---.---.--.---r--1--,--,,--,----,---.----,---.----,-,---,---.---,r-r-,,.---;~r,---i--,--,,.----,r,,r,---i--.----,,r-r---.-r,--r,,

890919

OKT

NOV

891205

(42)
(43)
(44)

References

Related documents

Hur stark viljan än är att hitta ett skydd för kulturhistoriskt värdefulla områden i Lettland, verkar de skydd som finns till största delen bevara specifika objekt i landskapet i

Föräldrar upplevde rädsla och osäkerhet när de inte vågade inte sköta omvårdnaden av sitt barn för de trodde de skulle skada barnet, detta trots ett stort behov av att vara

Eftersom det inte finns något godtrosförvärv av byggnad på ofri grund och avtalet vid överlåtelse där säkerhetsöverlåtelse ingår är tillräckligt för att uppnå

Another important overlooked issue is the problem not only of unfolding the eigenvalues of the crystal Hamiltonian, but the more general one of unfolding the expectation values of

Inledningsvis visade resultatet från vår studie att flera lärare upplevde att utomhuspedagogiken bidrog till mer diskussioner samt att eleverna ställde fler frågor på grund av att

I läroplanen står det som mål att i förskolan ska de barn som är i behov av stöd få den stöttning de är i behov av. Syftet med den här studien är att undersöka vilken

Att Sydafrika som enligt Svartvik (2005, s.6) kategoriseras in i den inre kretsen och därför är ett av de länderna som är normgivande för engelska språket (Kachru, 1996),

vårdnadshavarna och bedömningen av vad som egentligen är bäst för barnet verkar hamna i skymundan. Återföreningsprincipen måste, tillsammans med andra alternativ, övervägas