Examensarbete
10 poängOrsaker till att elever på gymnasiet gör
omval.
Jannica Karlsson
Studie- och yrkesvägledarexamen 120 p 2007-11-08
Examinator: Anders Lovén Handledare: Ann-Christine Ringström
Malmö högskola
Lärarutbildningen
Studie- och yrkesvägledarprogrammetFörord
Detta som du håller i din hand är mitt examensarbete omfattande 10 poäng.
Uppsatsen handlar om elevers omval på gymnasiet. Jag har använt intervjumaterial från elever och en studie- och yrkesvägledare som arbetar i Halmstads kommun.
Jag vill tacka de elever som ställt upp i min undersökning samt administrativ personal. Ett speciellt tack till studie- och yrkesvägledaren Gunilla Tagestam som under denna tid varit till stor hjälp när jag har haft frågor och funderingar.
Vidare vill jag tacka min handledare Ann-Christine Ringström som har varit ett stort stöd under arbetets gång. Jag vill också tacka Emma Andersson, Josefine Wester och Anna Sundén, som ingått i min handledningsgrupp, för allt stöd och för att ni orkat lyssna på mig. Men även alla Ni andra kurskamrater, vänner och familj Anders och Ida.
Detta är ett arbete jag kommer vara stolt över länge!
Jannica Karlsson 2007-10-30
För att åstadkomma något måste man tänka… Man måste veta
vad man gör och det är en styrka.
AYN RAND
Sammanfattning
Mitt syfte
Syftet med föreliggande examensarbete har varit att undersöka vilka orsakerna är till att elever på ett gymnasium i Halmstads kommun väljer att göra ett program omval till Fordonsprogrammet. Uppsatsen bygger på åtta kvalitativa intervjuer med elever samt en intervju med en studie- och yrkesvägledare.
Orsaker till omval
Ett antal orsaker till omval har framkommit i undersökningens resultat. Eleverna saknade intresse för det program de kom in på eller var osäkra. Även skoltrötthet och bristfällig information angavs som skäl.
Orsaker till omval enligt studie- och yrkesvägledaren
Bland de orsaker till omval som studie- och yrkesvägledaren angav är att eleverna blir påverkade av någon i omgivningen att söka något program som sedan visar sig vara felaktigt. Detta innebär att ett omval sker till något som stämmer bättre överrens med vad man har för värderingar, intressen och vad man gillar att göra. Det kan också handla om en mogenhetsfråga eller att valet till gymnasiet inte har varit tillräckligt väl
underbyggt. Ett annat skäl var att eleven inte var riktigt insatt i vad det innebär att studera på programmet, som hon/han sökt till.
Slutsatser
Tydligen är det också så att eleverna har en för vag bild utav hur gymnasieskolan är uppbyggd. Flera av eleverna uttrycker att det är först när man börjat på gymnasieskolan som man förstår innebörden av hur mycket teori som finns och hur de praktiska ämnena är upplagda. Även om dessa elever hade varit mer mottagliga för information och givits mer utrymme att diskutera sitt val kanske andra möjligheter hade uppenbarat sig. Jag kunde i min undersökning se att vissa av eleverna ångrat sig därför att de inte gjort ett väl aktivt val när de gick i 9:an. I flera fall hade eleverna begränsat sig och
Jag kommer fram till ytterligareen slutsats som visar att man behöver tänka på vilka sätt man bäst kan hjälpa eleverna i deras val. Detta kan man göra genom att arbeta mer med självskattning och självkännedom både genom utökade resurser för enskild
studievägledning och gruppvägledning men att även övrig personal i skolan arbetar med inslag av det i den vanliga undervisningen.
Jag associerar till Dresch & Lovéns (2003) definition av ökad självkännedom som är att individen måste kunna se sitt liv som en meningsfull process som integrerar hans/hennes förutsättningar, intressen, begåvningar, värderingar och studie- och yrkesmöjligheter med hans eller hennes begränsningar.
Innehåll
1. Inledning……….….…6 1.1 Bakgrund……….…....6 1.2 Syfte……….…………...….8 1.3 Frågeställningar………...………...8 1.4 Avgränsningar………...…...8 2. Metod………...9 2.1 Val av metod………...…….9 2.2 Urval……….……….……...…....9 2.3 Genomförandet……….……..……10 2.4 Presentation av intervjupersonerna……….……..…..103. Resultat – intervjuer med elever ……….………..…...…...…….…..14
3.1 Samtalsintervju med studie- och yrkesvägledaren………...………...19
3.2 En summering av samtalsintervju med studie- och yrkesvägledaren………...…...22
4. Teori………..….….….24
4.1 Linda S. Gottfredson………..….……....24
4.2 Per Sjöstrandskarriär utvecklingsteori……….….…..….25
4.3 Fyrstegsmodellen………..….……..26 5. Analys………...……….……..29 6. Avslutande diskussion………...……….….32 7. Källförteckning………...……….…..…….….35 7.1 Tryckta källor……….….…………35 7.2 Internet källor……….….…………36 8. Bilagor………...……….………...….37
8.1 Bilaga 1 Intervjufrågor till eleverna………37
8.2 Bilaga 2 Intervjufrågor till studie- och yrkesvägledaren……….38
8.3 Bilaga 3 Tabell – Riksnivå………..39
1. Inledning
Omval, ska du byta? Att du aldrig kan bestämma dig.
Jag har under min praktik varit på en gymnasieskola i Halmstads kommun (redan vid gymnasievalet är utbudet enormt) där jag uppmärksammat elevers svårigheter att välja program.
Under 1990-talet har utbudet av utbildningsmöjligheter ökat markant i form av programinriktningar, friskolor och olika prestigefyllda specialutbildningar.
Skolverkets undersökningar om förändring inom gymnasieskolan visar att av de elever som påbörjade en gymnasieutbildning hösten 2005 har nästan var åttonde elev gjort omval till ett annat program. (Nyhetsbrev Tremedia 2007).
I Halmstads kommun hade 9 % av eleverna gjort omval till ett annat program ht 2005 fram till ht 2006 och från det Individuella programmet till ett nytt program var det 32 % av eleverna (Skolverket, 2007-03-31)(2007-11-09, kl 20:05).
Detta väckte mitt intresse för att fördjupa min kunskap och undersöka orsakerna till varför elever gör ett program omval.
1.1 Bakgrund
Grundskolan
I grundskolan har vanligtvis en vägledare ansvaret för vägledning från årskurs 6-9. Elevantalet varierar mellan 400-1000 elever. Undersökningar (Borhagen & Loven, 1991; Loven, 1993) visar att insatserna har en tyngdpunkt i årskurs nio, framför allt i samband med valet till gymnasieskolan. Under de senaste åren har en viss nedskärning av tjänsterna skett i synnerhet i grundskolan (Skolverket, 1997) (Lovén, 2000). Detta har med stor sannolikhet påverkat att fler ungdomar idag gör omval.
Den studie- och yrkesorienterande verksamheten organiseras så att eleverna skall få vägledning inför de olika val som skolan erbjuder och inför val av fortsatt utbildning och yrke,(Lpf 94)
Vägledningen har sina utgångspunkter i antaganden dels om hur människan fungerar och dels om samhällets ständiga föränderlighet. Det finns dock inga enkla samband mellan individ och samhälle som klargör direkt hur vägledare bör vägleda. Snarare är det så att människosyn respektive samhällssyn i politiska och administrativa processer formuleras om till idéer och ideologier, som uttrycker hur vägledning ska bedrivas. I dessa processer deltar också vägledarna själva genom sina organisationer (Lindh, 1988)
Råd och stöd
Behov av att få råd och stöd inför viktiga och livsavgörande beslut har alltid funnits. Vilken typ av rådgivning/vägledning individen valt verkar huvudsakligen bero på det samhälle den rådsökande lever i och hur valsituationen tar sig uttryck (Lindh, 1988).
Information
I dagens postmoderna samhälle råder ett överflöd av information bland annat genom en utbredd informationsteknologi (Castells, 2001).
Gymnasieskolan
Det finns 17 nationella program att välja mellan. Alla är treåriga och ger behörighet till universitet eller högskola. Utöver dessa nationella program finns ett antal olika
specialutformade program, individuella program, programinriktade individuella program, PRIV, och International Baccalaureate, IB.
Att göra ett omval, byte av program.
De flesta kommuner i Sverige har rutiner för att byta program.
Har eleverna kommit in och börjat på ett program som av någon anledning inte passar finns det möjlighet att ansöka om byte av program.
Det undersökta gymnasiet bedömer de individuella behoven vid önskemål om byte av program, förklarar Gunilla Tagestam studie- och yrkesvägledaren.
1.2 Syfte
Syftet med undersökningen är att få veta orsakerna till att elever på ett gymnasium i Halmstads kommun väljer att avbryta sin utbildning och göra ett omval (till
Fordonsprogrammet). Hösten 2007 går eleverna i min undersökning i årskurs 1 och årskurs 2. Jag vill även undersöka vad studie- och yrkesvägledaren på
Fordonsprogrammet har för uppfattning om omval
1.3 Frågeställningar
Vilka är de främsta orsakerna, enligt eleverna, till att de avbryter sin utbildning och gör omval?
Vilka orsaker anser studie- och yrkesvägledaren är anledningen till att elever gör omval?
1.4 Avgränsningar
Jag har i min undersökning avgränsat mig till elever på ett gymnasium i Halmstads kommun, vilka går Fordonsprogrammet ht 2007 i årskurs 1 och i årskurs 2 och som har gjort omval. Då jag haft kontakt med en del av eleverna förut kändes
Fordonsprogrammet som ett naturligt val till min undersökning.
Dessa elever har tidigare gått ett annat program (under en vecka upp till 2 år) men har valt att till ht 2007 söka in till Fordonsprogrammet.
2. Metod
Min undersökning har genomförts genom kvalitativa intervjuer. Jag avser att ha låg grad av strukturering och standardisering vid intervjutillfällena (Patel, 2003). Med en låg grad av strukturering avser man en intervju med öppna frågor och med låg
standardisering avser en intervju där man önskar göra en kvalitativ analys av resultaten (Patel, 2003).
2.1 Val av metod
Jag har valt att göra kvalitativa intervjuer för att urskilja handlingsmönster och på så sätt fånga elevernas och studie- och yrkesvägledarens känslor och tankar kring
intervjufrågorna (Thomsson, 2002). För att inte styra elevernas svar med färdiga svarsalternativ har jag valt intervjuer framför enkäter (Thomsson, 2002).
2.2 Urval
På grund av tidsramen för mitt arbete har jag valt att inrikta mig på en gymnasieskola i Halmstads kommun. Jag har valt att intervjua åtta elever som går Fordonsprogrammet ht 2007 och som har gjort omval. För att få fram min undersökningsgrupp har jag använt mig av skolkatalogen för läsåret 06/07 vilken innehåller klass listor på elever från det gymnasium jag har använt mig av i min undersökning.
Min undersökning gäller de omval min undersökningsgrupp genomfört 06/07 och 07/08. Jag har även haft hjälp av klasslistor 07/08, där jag har tittat på undersöknings-personernas födelseår. De elever som haft ett födelseår som varit minst ett år äldre har varit intressanta. Med ytterligare hjälp av administrativ personal på det undersökta gymnasiet har jag fått bekräftat om dessa elever har gjort ett programomval. De elever som visat sig ha gjort ett omval har varit aktuella för min undersökning. Utifrån detta har jag kontaktat eleverna och frågat om de har varit intresserade av att vara med i min undersökning. Jag har förklarat vad mitt examensarbete kommer att handla om och även om deras anonymitet. På så vis har jag fått fram fyra elever som går
Med hjälp av skolpersonal har jag sedan fått fram resterande fyra namn på elever som också går Fordonsprogrammet. Dessa elever går årskurs 1. Kontakten med dessa elever har skett utifrån samma rutiner som den föregående gruppen.
Urvalet av studie- och yrkesvägledare blev den ansvariga för Fordonsprogrammet.
2.3 Genomförandet
Jag har i min undersökning använt mig av videokamera men enbart för
ljudinspelningen. Jag har därefter transkriberat intervjuerna för att få fram och ta del av vad eleverna har sagt.
2.4 Presentation av intervjupersonerna
Intervjuperson 1 Tjej 18 år.
Enligt intervjupersonen har hon i nian valt Aspero Idrottsgymnasium som första val -05 men under sommaren kom hon underfund med att detta inte var programmet hon ville påbörja. Vederbörande ringde utbildningsförvaltningen ca 2 veckor innan skolans start och sökte till Naturvetenskapliga programmet. Da Vincigymnasiet erbjöd henne en plats som hon tog. Här fullföljde hon nästan två terminer, men något inträffade och hon valde att bryta. Hon tog heller aldrig ut sina betyg.
Höstterminen -06 började hon på Rosensparregymnasiet och ett nytt program där hon gick fram till februari. Under vårterminen har hon haft hemstudier och även arbetat på ett företag. Under höstterminen -07 valde hon in till Fordonsprogrammet på Halmstad Praktiska och gick där i en dag. Hon sökte därefter en plats på samma program fast på ett annat gymnasium som hon tog. Hon går ht -07 i årskurs 1 på den undersökta skolan.
Idrott-rid NV Ridsportsprog FP nej 2 terminer 1,5 termin årskurs 1
Kille 18 år.
Enligt intervjupersonen har han i nian valt och kommit in på sitt förstahandsalternativ som var Energiprogrammet -05 på Kattegattgymnasiet vilket han fullföljer en termin. Efter avhoppet är hans önskemål att få gå som (vvs) lärling för att få ett arbete snabbt. Men hans val blir att gå till ungdomscentrum och där stannar han en termin och väljer att praktisera på en förskola i Halmstads kommun.
Han söker in till Fordonsprogrammet till hösten -06 där han även blir antagen. Han går ht -07 i årskurs 2 på den undersökta skolan.
Energi pro Ungdomscenter FP 1 termin 1 termin åk 2
Intervjuperson 3 Kille 18 år.
Enligt intervjupersonen har han i nian valt och kommit in på sitt förstahandsalternativ till Elprogrammet -05 på Kattegattgymnasiet. Valet är delvis lärarens/pedagogens val. Under en termin fullföljer han programmet men blir utsparkad. Han går till
ungdomscentrum och praktiserar på Coop Forum i 2 månader.
Hans omval till hösten -06 blir andrahandsalternativet till Fordonsprogrammet och där blir han antagen. Han går ht -07 i årskurs 2 på den undersökta skolan.
El prog Ungdomscetrum FP 1 termin 2 mån (prak) åk 2
Intervjuperson 4 Kille 19 år.
Enligt intervjupersonen har han i nian valt och kommit in på sitt förstahandsalternativ till Elprogrammet -04 på Kattegattgymnasiet. Han väljer inriktning i åk 1 men kommer inte in på det han valt till i åk 2. Han genomför termin 1 och 2 i årskurs 2 fast det är på
fel inriktning. Inför höstterminen -06 väljer han till Fordonsprogrammet och blir antagen. Han går ht -07 i årskurs 2 på den undersökta skolan.
Elprog FP 2 år åk 2
Intervjuperson 5 Tjej 18 år.
Enligt intervjupersonen har hon i nian valt Frisörprogrammet på John Bauer som förstahandsalternativ och Floristprogrammet på John Bauer som andrahandsalternativ. Hon har inte tillräckligt höga betyg för att komma in på något av dessa två program. Hon väljer att gå individuella programmet i ett år. Hon höjer sina betyg och söker till hösten in på Omvårdnadsprogrammet. Hon genomför programmet i 3 månader men av personliga skäl är hon tvungen att avbryta sina studier. Under sommaren jobbar hon och väljer att söka in på Fordonsprogrammet ht -07. Hon går ht -07 i årskurs 1 på den undersökta skolan.
I V prog OP FP
1 år 3 mån åk 1
Intervjuperson 6 Kille 17 år.
Enligt intervjupersonen har han i valet från nian kommit in på sitt förstahandsalternativ som är Fordonsprogrammet i Plönninge -06. Detta program fullföljer han under hela årskurs 1.
Han väljer därefter sitt andrahandsalternativ som också är Fordonsprogrammet på ett annat gymnasium. Han går ht -07 i årskurs 1 på den undersökta skolan.
NP (Plön) FP 1 år åk 1
Kille 18 år.
Enligt intervjupersonen har han i valet från nian kommit in på sitt förstahandsalternativ till Teknikprogrammet -05. Detta är ett 50/50-val, föräldrar och studie- och
yrkesvägledaren är väldigt influerande. Han fullföljer programmet i ett år. Han har sedan valt om och kommer in på sitt andrahandsalternativ som är Fordonsprogrammet. Han går ht -07 i årskurs 2 på den undersökta skolan.
Teknikprog FP 1 år åk 2
Intervjuperson nr 8 Kille 18 år.
Enligt intervjupersonen blir han erbjuden jobb i årskurs 9 men har tackat nej till detta. Han har valt att gå det Individuella programmet -05 i ett år efter att ha blivit övertalad av studie- och yrkesvägledaren att detta är en andra chans. Efter detta år har han valt att gå Hotell- och restaurang programmet, detta går han i två veckor. Efter det blir det Omvårdnadsprogrammet i en vecka. Dessa två program är speciellt utformade för intervjupersonen. Man kan säga att det är en form av prova på veckor. Därefter väljer han Fordonsprogrammet lastbil/maskin-teknik som han går i ett år.
Till hösten -07 söker han in till Fordonsprogrammet med inriktning mot transport. Han går ht -07 i årskurs 1 på den undersökta skolan.
I V prog HR OP FP/ lastbil FP/transport 1 år 2 veckor 1 vecka årskurs 1 åk 1
3.
Resultat
– intervjuer med elever
I min undersökning utgår jag från intervjupersonens förstaval från årskurs 9 till gymnasiet. Medvetet har jag tagit med en del frågor som är utanför det undersökta området enbart för att läsaren lättare ska förstå helheten kring eleverna. Vissa av frågorna har även en kort sammanfattning. I de fall svaren kan sammanfattas i text har jag presenterat resultatet på detta sätt.
Fråga 1) Var det ett eget val av gymnasieprogram? (från årskurs 9 till Gy) • sex elever har svarat att det är deras eget val medan
• två elever har svarat att de anser att omgivningen påverkat dem.
Fråga 2) Vilka förväntningar hade du innan du började på gymnasiet när du gick i 9:an?
• två elever har svarat att de inte hade några förväntningar inför gymnasiet, • två har svarat att de trodde att det skulle vara mer slappt,
• ytterligare två har svarat att de trodde kraven skulle vara högre och • två har svarat att de trodde att det skulle var mycket mer praktiskt.
Fråga 3) Vad var det som gjorde att du valde just det program som du valde först? • fem elever har svarat att de är intresserade av just det programmet,
• en elev har svarat att läraren tyckte att detta skulle passa honom, • en elev har svarat att hon ville arbeta med sina händer och • en elev har svarat att han ville höja sina betyg.
Fråga 4) Vilket var det första valet du gjorde?
Intervjuperson 1 har svarat Aspero (hästsport) Idrottsgymnasium. Intervjuperson 2 har svarat Energiprogrammet.
Intervjuperson 6 har svarat Naturbruksprogrammet, Plönningegymnasium. Intervjuperson 7 har svarat Teknikprogrammet
Intervjuperson 8 har svarat Individuella programmet
Fråga 5) Hur upplevde du ditt första gymnasieprogram när du börjat?
Intervjuperson 1 har svarat att ”på Naturvetenskapsprogrammet var de stela och strikta i klassen, detta påverkade mig jättemycket. Lärarna tog väl hand om eleverna och de brydde sig om oss”.
Intervjuperson 2 har svarat att ”det var slappt i vissa ämnen, men jag hade problem med elen och läraren”.
Intervjuperson 3 har svarat att ”det var kul men jag ville inte läsa (plugga). Det var alldeles för mycket prov”.
Intervjuperson 4 har svarat att ”det stämde överrens med vad alla sa utom det praktiska och det var för mycket teori”.
Intervjuperson 5 har svarat att ”det var bra på individuella programmet för att man fick bestämma själv vad det var för några ämnen man ville plugga upp och det var bra att vara ute på praktik”.
Intervjuperson 6 har svarat att ”det inte var bra för informationen stämde inte överrens med vad alla hade sagt gällande förarbeviset”.
Intervjuperson 7 har svarat att ”det var lite lugnare än vad jag trodde. Men jag trodde att det skulle vara mer att utveckla produkter men det var det inte och det var mycket kärnämnen”.
jag var rädd för nålar. Trodde jag skulle slippa det men man var tvungen att ta blodprov. På Fordonsprogrammet last/mek var det kul med roliga övningar och det kändes som om att klassen var en enda stor familj”.
Sammanfattning av fråga 5 visar att
• två elever har svarat att det är för mycket teori,
• två elever har svarat att det är bra och att man får själv bestämma sin takt på individuella programmet,
• en elev har svarat att det är slapp i vissa ämnen men han har också problem med elläran och läraren,
• en elev har svarat att de är stela och strikta i klassen,
• en elev har svarat att han fick fel information om programmet och • en elev har svarat att det är lugnare än vad han trodde.
Fråga 6) Hur länge gick du på detta program?
Den sammanfattande bilden av de 8 eleverna visar en mycket brokig väg till
fordonsprogrammet. Eleverna har kommit efter nian in på andra program, efterhand avbrutit dessa, och prövat andra program eller jobbat samt slutligen sökt in på fordonsprogrammet. Detta innebär att de är äldre än sina kamrater och har med sig andra erfarenheter till utbildningen. Intervjuperson 1 har gått NV-programmet under ett år och även ett program med inriktning mot hästar under 1.5 termin. Följande elev gick Energiprogrammet och var på ungdomscentrum under 1 år. Elev 3 gick Elprogrammet och ungdomscentrum under 1 år. Elprogrammet blev det för elev 4 under 2 år. Elev 5 och 8 gick individuellaprogrammet under 1 år och har även gått andra program under ca 1 årstid. Elev 6 gick NP under 1 år och slutligen elev 7 gick Teknikprogrammet under 1 år.
Fråga 7) Vad var det som fick dig att byta program och göra ett nytt programval? Intervjuperson 1 har svarat att ”det var mycket runt omkring mig just då och jag ville
orkade inte med utbildningen för det var inget skoj längre, klassen var ok men det var ingen av lärarna som gav oss ett leende under dessa tre veckor”.
Intervjuperson 3 har svarat att ”jag klarade inte av Elprogrammet så det var lika bra att byta och söka in till Fordonsprogrammet till hösten”.
Intervjuperson 4 har svarat att ”jag skulle bytt i början på årskurs 2 för Elprogrammet var inte kul längre. Men det gick inte så jag fick gå hela året”.
Intervjuperson 5 har svarat att ”jag gick på Individuella programmet för det var det bästa för mig. Omvårdnadsprogrammet slutade jag på grund av personliga skäl”. Intervjuperson 6 har svarat att ”jag tyckte utbildningen var för dålig. Jag fick bara halva behörigheterna till körkortet”.
Intervjuperson 7 har svarat att ”det var bristande information men jag var heller inte så aktiv i mitt val till gymnasiet”.
Intervjuperson 8 har svarat att ”jag tyckte att Hotell- och Restaurangprogrammet var för jobbig det var för mycket livsmedelskunskap. På Omvårdnadsprogrammet var det nålsticken jag inte klarade av. Och på Fordonsprogrammet last/mek var det inte vad jag hade förväntat mig, läraren sa även till mig att jag inte passade in här och då tappar man ju intresset”.
Sammanfattning av fråga 7 visar att
• två elever har svarat att de har bytt pågrund av bristande information om programmen,
• en elev tycker det var för jobbigt på programmet, • en elev har svarat att hon var skoltrött,
• en elev tyckte inte att programmet var kul längre och
• en elev tyckte att det var för jobbigt på programmet, han var rädd för nålar och verkstaden uppfyllde inte förväntningarna detta gjorde att han tappade intresset.
Fråga 8) Vem fick du informationen om till det nya programmet av? • två elever sa ”av mig själv”,
• en elev sa ”jag tog bara ett program”, • en elev sa ”jag vet inte”,
• en elev sa ”jag fick det väl genom praon i årskurs 8”, • en elev sa ”att studie- och yrkesvägledaren gav mig det”, • en elev sa ”mina kompisar” och
• en elev sa ”att hemkunskapsläraren och studie- och yrkesvägledaren gav mig info”.
Fråga 9) Vad tror du själv var orsaken till programomvalet?
• fyra elever har svarat att orsaken till programomvalet var att intresset inte längre fanns men även att en av hans klasskompis skulle flytta
• tre elever har svarat att de var osäkra men även skoltrötta, lärare som inte var trevlig och att programmet innehöll för mycket teori och
• en elev uppgav att han fick bristande information.
Fråga 10) Hur nöjd är du med ditt gymnasieval idag? Alla har svarat att de idag är nöjda med sitt gymnasieval.
Fråga 11) Har ditt omval något att göra med vad du ska göra efter skolan?
• sex elever har svarat att det har något att göra med vad de ska göra efter skolan, • en elev har svarat att det inte har det och
3.1 Samtalsintervju med studie- och yrkesvägledaren
Fråga 1) Vilka förväntningar tror du att elever som gör ett programomval hade innan de påbörjade på sitt första gymnasieprogram?
”Ibland har eleven kommit in på sitt förstahandsval, den utbildning han/hon absolut vill gå på och är förväntansfull inför skolstarten. Om det var ett yrkesförberedande
program så har också eleven ofta tänkt igenom yrket, programmet och inriktningen och känner sig motiverad inför skolstarten. Om det var ett studieförberedande program är ”målet” att man ska läsa vidare och det är eleven inställd på. En del av de elever som börjar på gymnasiet har kanske inte så stora förväntningar på gymnasiet. De var osäkra i valsituationen och har valt ”som kompisarna”. En del av de elever, som väljer Fordonsprogrammet inriktning Transport har familjemedlemmar eller släktingar som kör lastbil eller har ett åkeri och det gör att eleverna är väl förtrogna med vad
utbildningen leder till. Elever som inte kommer in på sitt försthandsval trivs kanske inte alls med sin utbildning. Den utbildning, som de kom in på är inte det program som de ville gå. De har inte sett sig i den rollen tidigare. Man börjar ändå men ibland med väldigt låga förväntningar. En del av de elever som är intagna på ett av sina lägre val trivs bra och känner till slut att det känns rätt. Eller så söker de eleverna om nästa år till det programmet de sökte till från början, deras första hands val. En del trodde att gymnasiet skulle vara intressantare än grundskolan. Man ser framför sig att man ska tillbringa många timmar med det man tycker är roligast.”
Fråga 2) Hur många gånger innan träffade du eleverna som ville göra ett program omval?
”Ibland är det elever som går på ett annat program eller på någon annan
gymnasieskola och som är intresserad av att gå ett av de program som jag är studie-och yrkesvägledare för. Vi studie- studie-och yrkesvägledare på gymnasieskolorna i
kommunen har ett nära samarbete med varandra . Vårt gemensamma mål är att hjälpa eleverna. Naturligtvis har jag vägledningssamtal med de elever som inte trivs med sin utbildning. Ofta ett par samtal och kontakt med målsman. De elever som är
Det är inte ovanligt att jag beställer tid för någon av eleverna på ”mina program” hos en annan studie- och yrkesvägledare som ansvarar för ett annat program eller finns på en annan skola. Det är också vanligt att vi låter eleven prova i en eller två dagar för att lära sig mer om programmet, skolan och träffa elever och lärare. Då är möjligheten större att eleven känner sig tryggare inför omvalet. En del av de elever som inte trivs eller klarar av det programmet som de går på har ibland ett par utbildningsalternativ som de vill prova på innan de bestämmer sig. Varje läsår är det några elever som väljer att gå ut på praktik i stället för att gå kvar på utbildningen de inte trivs med. Får en elev en praktikplats inom ett område han/hon är nyfiken på innebär det också
erfarenheter som är viktiga inför valet. Är det en elev som vill avbryta gymnasiet har vi också enskilt vägledningssamtal och ibland samtal med förälder.”
Fråga 3) Vad tror du kan vara de främsta orsakerna till att eleven gjorde programomvalet?
”Främsta orsaken tror jag är att eleven inte riktigt var väl förtrogen med vad det innebär att studera på programmet, som hon/han sökt till. Det kan ibland vara så att utbildningen inte motsvarar förväntningarna. Även om eleven haft vägledningssamtal med studie- och yrkesvägledaren, stämt av med mamma och pappa och varit på öppet hus är det inte alltid eleven har valt ”rätt program”. Det kan också handla om en mogenhetsfråga. Valet till gymnasiet var alltför dåligt underbyggt, kanske valde man som kompisarna. När eleven går i första årskursen kanske han/hon kommer underfund med att det inte är det här programmet man vill gå. Eleven väljer inte som kompisarna längre. Kanske blev eleven påverkad av någon i ens omgivning. Det händer att elever när det väljer inriktning i ettan inte kommer in på det de valt till i årskurs 2.
Anledningen till detta kan vara hur många platser det finns och hur många som sökt till inriktningen. Kommer eleven in på fel inriktning och han/hon inte är nöjd är detta också en orsak till att eleven kan väljer om”. Eleven kom kanske inte in på sitt förstahandsval och trivdes inte med det program han/hon kom in på. I detta fall gör många elever ett omval. Oberoende av vilken orsak som är skälet till att man vill gå ett annat program gör det flesta ett om val.”
gymnasieval?
”Till det första gymnasievalet skulle jag önska att alla elever och föräldrar tog del av all den programinformation som de fick. Att de går på gymnasiemässa som i år var på biblioteket i Halmstadskommun. Och att de går in på nätet och tar del av vad som finns där och ta det av det skrivna materialet. Men framför allt att också haft
vägledningssamtal med sin studie- och yrkesvägledare. Ibland blir det tydligt att eleven inte tagit del av all hjälp som finns inför valet som allt från Öppet Hus till
vägledningssamtal. Öppet Hus på gymnasieskolorna är ett bra tillfälle att skaffa sig mer information. Man träffar lärarna och eleverna på de olika programmen. Vid Öppet Hus kan de träffa oss studie- och yrkesvägledare på gymnasiet. Det är också en fin möjlighet att ta kontakt med kurator, skolsköterska eller specialpedagog.”
Fråga 5) Hur mycket vet eleverna om sitt nya program som de ska välja till? ”Många av de eleverna som gör ett programomval tar till sig väldigt mycket
information. De vet hur det känns när de har kommit in på fel program. Väldigt många tar kontakt med oss studie- och yrkesvägledare och frågar om själva programmet innan de gör omvalet och de vill gärna ut och vara med en eller två dagar för att se hur det är på det nya programmet de i så fall ska välja till.”
Fråga 6) Vad tror du är annorlunda den här gången för att göra ett ”rätt” val? ”Inför valet är det viktigt att samla på sig så mycket kunskap som möjligt. Och det märker jag på eleverna. Till och med den kunskapen om att veta att det här programmet vill jag inte gå är av stor betydelse. Gäller det ett yrkesförberedande program så
märker jag att eleverna som skall göra ett nytt gymnasieval också ofta samtalar kring målet med utbildningen ibland mer än innehållet i programmet. Vad leder utbildningen till är ofta då en viktig fråga. De som väljer om känner sig oftare tryggare i
valsituationen. Man kanske inte kan sätta fingret just på vad det var man inte trivdes med på den utbildning man studerar på men man vet att man inte vill gå den. Varför man inte trivs med sin utbildning eller klarar av den kan också bero på att man har det social jobbigt runt omkring sig och att man mår dåligt. Det kan också vara så att man
kanske avbryter skolan och går ut på praktik. Märker att detta trivs jag med, detta vill jag göra och då väljer ett program som känns rätt. Att byta program behöver inte innebära att man måste söka om. Det kan ibland vara att eleven i årskurs 1 kan byta från ett program till ett annat.”
3.2 En summering av samtalsintervjun med studie- och yrkesvägledaren.
En del elever är förväntansfulla inför skolstarten kanske för att eleven valt ett yrkesförberedande program och ofta tänkt igenom yrket eller har eleven valt ett
studieförberedande program då ”målet” är att studera vidare. En del elever är osäkra och kanske inte alls är lika förväntansfulla inför gymnasiet. Eleven har kanske
familjemedlemmar eller släktingar som kör eller har ett åkeri och vet vad utbildningen leder till. De elever som inte har kommit in på sitt förstahandsval har kanske det svårt att se sig i den rollen och har kanske låga förväntningar.
När eleven vill göra ett programomval har studie- och yrkesvägledaren oftast ett par samtal med denne och även kontakt med målsman. Studie- och yrkesvägledarna har ett nära samarbete med varandra i kommunen, deras gemensamma mål är att hjälpa eleverna. Eleven får möjlighet att prova på i en eller två dagar för att lära sig mer om programmet. Även en praktikplats inom elevens områden kan vara bra erfarenheter inför valet.
De främsta orsakerna till programomvalet är kanske att eleven inte riktigt är bekant med vad det innebär att studera på programmet som han/hon sökt till. Det kan handla om en mogenhetsfråga. Valet till gymnasiet är för dåligt underbyggt eleven kanske påverkas av kompisar eller av någon annan i ens omgivning. Den inriktning eleven valt i ettan är kanske inte det han kom in på i årskurs 2.
Eleven skulle kunna förbereda sig bättre inför sitt gymnasieval genom att med föräldrar ta del av den programinformation som de får. Att besöka gymnasiemässan, läsa på nätet och gå till ”Öppet Hus” dagar. Men framför allt att ha vägledningssamtal med sin studie- och yrkesvägledare.
De elever som väljer ett nytt program har tagit till sig mycket information om själva programmet. De har sökt upp sin studie- och yrkesvägledare för att frågar om programmet innan de gör omval.
denne samlat på sig mycket kunskap, men även kunskap om vilket program han/hon inte ska gå är av stor betydelse. När det gäller ett yrkesförberedande program har eleven fokuserats sig mer på vad målet med utbildningen är än själva innehållet i programmet. Eleven märker under sin praktik att detta trivs han/hon med och väljer ett program som känns rätt.
4. Teori
I sin bok Kvalet in för Valet beskriver Lovén att karriärteorier förklarar människors studie- och yrkesval både i ett långsiktigt och kortsiktigt perspektiv och att dessa teorier gör anspråk på att ange orsaken till varför människor väljer olika vägar under sitt yrkesverksamma liv. (Loven, 2000).
I sin bok Studievalet ur den väljandes perspektiv tar Nagles Cajes (1988) upp ett antal olika teorier om vilka faktorer som påverkar studievalet. Studie- och yrkesvalsteorier är indelade i icke psykologiska där bland annat slumpteorin ingår, psykologiska teorier där bland annat Sjöstrands teori ingår. Den icke psykologiska yrkesvalsteorin beskriver yrkesvalet som en process som står utanför individens kontroll, med andra ord samhället och miljön är de avgörande faktorerna vid val av yrke. Den psykologiska yrkesvalsteorin anser att individen självständigt styr sitt yrkesval, genom att den sociala miljön endast har en indirekt påverkan på individen.
Slumpteorin gör gällande att rena tillfälligheter styr individers yrkesval. Det är
livserfarenheter, i form av en serie oplanerade händelser, som är avgörande för valet och inte individers motivation (Nagles Cajes 1988).
Allmänna teorier betonar att individens yrkesval är resultatet av ett antal faktorer som interagerar med varandra. Teorierna skiljer sig åt ifråga om vilka faktorer som spelar in och hur deras samverkan går till (Nagles Cajes 1988).
Gottfredsons teori utgår från såväl ett sociologiskt som psykologiskt synsätt (Brown, 2002).
4.1 Linda S. Gottfredson
Linda S. Gottfredsons teori om begränsningar och kompromisser som ingår i boken Career Choice and Development, Brown (2002). Valet av karriär en process som startar redan tidigt i barndomen, när kunskapen saknas om vad de olika yrkena har för
innebörd. I begränsningsprocessen handlar det om att ta bort alternativ som inte är godtagbara medan det i kompromissprocessen handlar om att överge några av sina
ett kön, vad som är manligt och kvinnligt uppfattas i tidig ålder, och barnen lär sig begränsningar i olika stadier under uppväxten. Individen utesluter alltså under
processens gång möjligheter och gör kompromisser utifrån sin självbild. Enligt teorin genomgår individen i en kompromissprocess där de ger upp sina mest önskvärda alternativ därför att de inte är genomförbara. När individen återkommande väljer svåruppnåeliga alternativ är detta en del av kompromissandet enligt Gottfredson att individen fördröjer valprocessen. Individen strävar efter att passa in i den sociala
ordningen med hjälp av värderingar och normer av den grupp den tillhör och identifierar sig med. Gruppens värderingar och normer kan forma individens yrkesval genom att den anpassar sig till dessa kompromisser och tar bort sådant som inte stämmer in med gruppen. Individen skall känna tillfredställelse med sitt yrkesval får inte
begränsningarna och kompromissandet med det sociala jaget vara för stort.
4.2 Per Sjöstrands karriärutvecklingsteori
För att ytterligare finna förklaringsmodeller för resultatet i mitt arbete har jag även använt mig av Per Sjöstrands karriärutvecklingsteori.
I antologin Karriär och levnadsbana av Sigrid Franke-Wikberg & Ulf P. Lundgren (1980) skriver Per Sjöstrand i artikeln: Teorier om yrkesval om hur människor handlar i samband med sina karriärval. Sjöstrand menar att karriärutveckling är en process uppbyggd kring ett otal olika valtillfällen om utbildning och yrke genom hela livet. Han ser dessa val tillfällen som brytpunkter som kan vara antingen påtvingade eller frivilliga. De kan också vara institutionaliserade eller tillfälliga. Gymnasievalet är exempelvis påtvingat och institutionaliserat. Brytpunkterna kan också vara mer eller mindre medvetna. Han beskriver alternativens olika tillgänglighet och attraktivitet genom att dela in dem i tre olika principer:
• Kunskapsprincipen. För att välja ett visst alternativ måste individen känna till alternativet, men det räcker inte helt. Det krävs också en viss bekantskap som innebär att man kan leva sig in i det alternativet och på så sätt förstå vad det innebär för en själv. Ju mer kunskap ju större attraktivitet.
upplevelser tenderar att bli föremål för positiva känslor. Det motsatta gäller för alternativ som förknippas med negativa händelser. Positiva/negativa upplevelser ska förstås mycket vitt.
• Vinst - kostnadsprincipen. Innebär att alternativ får för individen i olika grad positiva och negativa konsekvenser. Individen strävar efter att maximera vinst och minimera kostnader på ett psykologiskt, socialt och ekonomiskt plan.
Sjöstrand skiljer också mellan fyra olika typer av väljande:
• Attraktivitetsväljande: syftet refererar till ett karriärmål. Valet är ett lätt beslut som bygger på det man ser som mest fördelaktigt.
• Repulsionsväljande: syftet refererar till ett anti karriärmål. Valet innebär att man väljer mellan två onda ting och tar det som upplevs som minst negativt.
• Interimväljande: syftet är att skjuta upp det slutgiltiga ställningstagandet. Olika vägar till karriärmål hålls öppna. Valet är något man väljer så länge, i väntan på mer tilltalande alternativ.
• Alienerat väljande: karriärmål saknas.
4.3 Fyrstegsmodellen
Studie- och yrkesvalet beskrivs ibland annat i fyrstegsmodellen av Borhagen och Lovén (1991) som en process som influerats av ett antal faktorer i samverkan. Begrepp som återfinns och som beskrivs som väsentliga är insikt om individen, möjligheter, att fatta beslut och om övergångar.
Som första steg i studie- och yrkesvalsprocessen är det nödvändigt att individen är medveten om sina intressen, anlag och strävanden. Därefter en medvetenhet om de olika alternativ som finns att tillgå inom arbetsmarknad, utbildning och yrken. I det näst sista steget skall individen fatta beslut för att sedan i sista steget genomföra beslut då ett eller flera av alternativen skall väljas (Lovén, 2000).
Figur 6. Fyrstegsmodellen (Lovén, 2000, s. 56).
I artikeln Ny syn på syo i Reform Rörelse nr 2 okt 1998 kan jag läsa att James Dresch och Anders Lovén lyfter fram fyra primära syouppgifter dessa är att:
• göra eleven medveten om sig själv. • göra eleven medveten om alternativen.
• hjälpa eleven att fatta beslut och att göra sitt val. • hjälpa till vid genomförandet.
Författarna sätter ”självkännedom” högst på listan. Att varje elev lär sig se både möjligheter och hinder, och får tillfälle att reflektera över dessa, anser de vara grundläggande.
SYO SOM LÄRARNAS KONSULT
– ”Det verkar tyvärr som om ytterligt få elever är vana att prata om framtiden med sina lärare, säger James Dresch. Man skulle önska att den här sortens samtal hade en naturlig plats i klassrummet. Valprocessen borde vara en angelägenhet för alla som arbetar i skolan”. 3. Hjälp att fatta beslut Medvetenhet om alternativ Medvetenhet om mig själv 4. Hjälp med genomförande
– ”Studie- och yrkesvägledningen varken kan eller ska skötas av en enda person. Syos primära uppgift är att initiera vägledningsprocessen och att stödja lärarna i arbetet med den. Det utesluter förstås inte att varje elev också har rätt till enskilda samtal med sin syo. Mycket finns att vinna på att den här sortens samtal kommer in tidigt, menar Dresch och Lovén. Om eleverna redan i åk 3 så smått börjar fundera över framtiden, behöver det inte bli särskilt dramatiskt i åk 9. Då är valet till gymnasiet både genomtänkt och underbyggt”. (Reform Rörelse Nr 2 Okt 1998)
5. Analys
Enligt Gottfredson (Brown, 2002) är valet av yrke och utbildning ett sätt att förverkliga sin självbild. Graden av belöning som människor upplever beror på hur väl yrkesvalet stämmer överens med sin självuppfattning. Individen strävar efter att behålla den bilden av sig själv som hon skapat och därefter sker urvalet när hon hämtar eller får ny
information. Individen strävar efter att passa in i den sociala ordningen genom den grupp den tillhör och identifierar sig med. Kompromissandet med det sociala jaget får inte vara för stort för att individen skall känna tillfredställelse med sitt val. Enligt Gottfredson handlar omval till stor del om kompromisser och begränsningar. En anledning till omval kan vara när eleverna har varit osäkra inför sitt gymnasieval att de gör kompromisser och begränsningar enligt Gottfredson. Även eleven som har lyssnat till vad läraren ansåg, har gjort en kompromiss och förmodar att detta var det bästa alternativet för honom. Samma gäller för eleven som lyssnat till vad hans släktingar sa och därigenom begränsat sig till det program som de valt åt honom. Ytterligare en anledning kan vara att eleven inte kommer in på den inriktning han valt i årskurs 1, för att det inte fanns fler platser, vilket tvingar honom till att fortsatta på det pågående programmet. Enligt studie- och yrkesvägledaren börjar ungdomar ge upp sina mest attraktiva alternativ för att istället söka mindre överensstämmande och mer tillgängliga sådana. Enligt resultatet utav intervjun med studie- och yrkesvägledaren kom det fram att eleverna kan ha blivit påverkad av någon i omgivningen inför valet av
gymnasieprogram och att då detta begränsar eleverna. Eleven kompromissar och
oberoende av vilka orsaker som kan vara skälet till att denne vill gå ett annat program så gör han/hon ett omval. Individer kan med tiden upptäcka att de är oförmögna att uppnå de mest attraktiva alternativen och blir tvungna att tänka om och väljer då de alternativ de anser vara tillräckligt goda. En anledning till omval kan vara en motsättning mellan det valda och självbilden. Stämmer inte självbilden med den valda utbildningen kan detta resultera i omval.
En elev ansåg sig vara felinformerad och detta innebar att han gick ett år på ett fel program. Hade han fått rätt information hade det betytt att han valt rätt program från början. Enligt Gottfredsons teori (Brown, 2002) är även detta en form av begränsning. En annan elev ville egentligen gå ett annat program än det hon antogs till men betygen räckte inte till. Då läste hon upp dem på det individuella programmet och kom in på
fordonsprogrammet. Enligt Gottfredssons (Brown, 2002) teori är detta en form av begränsning när kunskaper om utbildningar och yrken saknas då individen väljer bort yrken och utbildningar som inte stämmer med deras självbild.
Enligt resultatet utav intervjun med studie- och yrkesvägledaren kommer likartade orsaker fram. Dessa kan vara att eleven inte var förtrogen med vad det innebär att studera på programmet eller att kommer underfund med att intresset är något annat. Ytterligare faktorer kan vara att valet inte var så underbyggt, en mogenhetsfråga eller att man var osäker. Slutligen kan en faktor vara att eleven inte vet vad programmet
egentligen innebär.
Sammanfattningsvis belyser undersökningen hur valet begränsas genom elevens osäkerhet inför valet, omgivningens påverkan som lärare eller familj och släktingar, bristande information inför elevens val och när betygen inte räcker till för det
programmet som eleven önskar studera. Detta stämmer väl överens med Gottfredsons teori.
Enligt Sjöstrand teorier om yrkesval att individens karriärutveckling är en process med perioder av sysselsättningar och brytpunkter dessemellan.
I samband med en brytpunkt antar Sjöstrand vidare att individen reagerar med en valhandling. Individen måste, enligt Sjöstrands kunskapsprincip, för att kunna sägas befinna sig i en valsituation vara medveten om att han/hon har olika handlingsvägar och måste välja en väg, dvs. valsituationen definieras subjektivt medan existensen av en brytpunkt definieras objektivt av förhållanden runt individen. Det vill säga om eleven hade haft mer ”bekantskap” med fler alternativ hade han/hon kunnat göra ett mer underbyggt val enligt Sjöstrands kunskapsprincip.
En del elever har i sina handlingsalternativ, enligt Sjöstrands teori kring
attitydprincipen, upplevt tendenser till att bli föremål för positiva känslor som när de inser att deras intresse har förändrats. När läraren inte är trevlig upplevs som negativt och tenderar till att bli negativa känslor för eleven. Denna brytpunkt gör att eleven gör en valhandling och detta resulterar i ett omval.
En del av eleverna tog beslut om att hoppa av och gå ut och praktisera eller söka till ett jobb. Enligt Sjöstrand är detta en brytpunkt som gör att eleven inser att detta är något man skulle kunna tänka sig att arbeta med i framtiden. På detta sätt väljer man därefter ett annat program som i detta fall blev Fordonsprogrammet som lämpligt program för
6. Avslutande diskussion
Vilka är de främsta orsakerna till att elever gör ett omval? Mitt syfte var att undersöka orsakerna till varför elever på ett gymnasium i Halmstads kommun avbryter sina gymnasiestudier och väljer att göra ett omval (till Fordonsprogrammet). Jag har genom min undersökning uppfyllt mitt syfte och kommit fram till ett antal slutsatser.
Dessa är:
• att eleverna är osäkra när de skall välja sitt gymnasieprogram. Min uppfattning är att eleverna upplever situationen som oöverblickbar,
• att eleverna har svårt att identifiera sig med den information som ges, • att en del av eleverna kände även att de blivit styrda i sitt val av förälder och
vägledare och
• att en elev uppger att han fick felaktig information av sin vägledare.
Jag funderar då över om inte en del av mina intervjupersoner gjort onödiga
kompromisser enligt Gottfredsons teori (Brown, 2002)beträffande valet då de varit osäkra och valt utifrån var läraren tyckte och vad föräldrar och studie- och
yrkesvägledaren ansåg.
Men även slutsatser, som enligt Sjöstrands kunskapsprincip (1980), att intresset för det valda programmet hade svalnat och att eleven kom till insikt om vad man vill läsa till. Jag drar slutsatsen av att det är oerhört viktigt för vägledaren att alltid hålla sig
uppdaterad om utbildningarnas innehåll och struktur. Tydligen är det också så att eleverna har en för vag bild utav hur gymnasieskolan är uppbyggd. Flera av eleverna uttrycker att det är först när man börjat på gymnasieskolan som man förstår innebörden av hur mycket teori som finns och hur de praktiska ämnena är upplagda. Även om dessa elever hade varit mer mottagliga för information och givits mer utrymme att diskutera sitt val kanske andra möjligheter hade uppenbarat sig. Detta berör Sjöstrand (1980) när han diskuterar kunskapsprincipen och han menar att för att välja ett visst alternativ måste individen känna till alternativet. Men det räcker inte. Det krävs också en viss kännedom som innebär att man kan leva sig in i det alternativet och på så sätt förstå vad det innebär för en själv.
kommit ”rätt”.
Min tanke är att om samverkan mellan grund- och gymnasieskolan skulle intensifieras skulle kanske fler elever göra ett väl underbyggt val eftersom ökad kunskap ger större förmåga för dem att bli medveten om vilka alternativ de kan välja bort. Att dessa informationstillfällen med ”öppet hus” som oftast ges under helgerna kanske begränsar för eleverna. Mer samverkan under skoltid kanske vore mer framgångsrikt. Jag tror att det är viktigt att eleven lyssnar till information på flera program, detta för att vidga perspektiven och våga tänka utanför ramarna och genom detta öka chanserna för eleverna att se sina begränsningar och kompromisser.
Där av ställde jag frågan till varje elev om de skulle uppskatta att varje
gymnasieprogram presenterades i deras aula under skoltid och att samtliga årskurs 9 skulle var närvarande. Alla tyckte förslaget var bra och menade att det vore skönt om hela klassen gemensamt gick dit. En av eleverna hade redan varit med om detta på sin grundskola och var positivt inställd till det han fick ta del av. Ska sägas att denna elev gjorde sitt omval på grund av att han inte kom in på den inriktningen som han valt i årskurs 1.
Jag kommer fram till ytterligareen slutsats som visar att man behöver tänka på vilka sätt man bäst kan hjälpa eleverna i deras val. Detta kan man göra genom att arbeta mer med självskattning och självkännedom både genom utökade resurser för enskild
studievägledning och gruppvägledning men att även övrig personal i skolan arbetar med inslag av det i den vanliga undervisningen.
Jag associerar till Dresch & Lovéns (2003) definition av ökad självkännedom som är att individen måste kunna se sitt liv som en meningsfull process som integrerar hans/hennes förutsättningar, intressen, begåvningar, värderingar och studie- och yrkesmöjligheter med hans eller hennes begränsningar.
Detta förslag anser jag är helt förträffligt. Sätt igång med en konversation och tankeverksamhet hos eleverna och starta denna sorts samtal i ett tidigt stadium. Man kan på detta vis få eleven att känna sig mer aktiv och även att ta kontakt med
följa eleven som en naturlig gång genom skoltiden. Medvetenhet om sig själv, om alternativ, hjälp att fatta beslut och hjälp med genomförandet är en viktig roll för vägledaren i vägledningsprocessen med eleven just för att förebygga bl.a. osäkerhet inför gymnasievalet.
7. Källförteckning
7.1 Tryckta källor
Ahlgren, Rose-Marie. (1999). Det subjektiva yrkesvalet. I:Tom Hagström (red.). Ungdomar i övergångsåldern – handlingsutrymme och rationalitet på väg in i arbetslivet. Lund: Studentlitteratur.
Borhagen, Kerstin. Lovén, Anders. (1991). Vem behöver Syo? Syofunktionen och syofunktionärers uppgifter vid några grund- och gymnasieskolor samt
uppföljningsenheter. Stockholm: Skolöverstyrelsen.
Brown, Duane. & Associates (2002). Career Choice and Development. Fourth Edition. San Francisco: Jossey-Bass Publishers.
Castells, Manuel. (2001). Informationsåldern: ekonomi, samhälle och kultur. Band 1. Nätverkssamhällets framväxt. Daidalos.
Dresch, James. Lovén, Anders. (2003). Vägledning i förändring - om
omvärldsförändringar och dess betydelse för vägledning. Malmö: Malmö högskola, Lärarutbildningen, Enheten för Individ och samhälle.
Gymnasie Guiden Nr 3 / 2008 (Sveriges största tidning om gymnasiet). Lindh, Gunnel. (Red). (1988). Vägledningsboken. Lund: Studentlitteratur.
Lovén, Anders. Kvalet inför valet. Om elevers förväntningar och möten med vägledare i grundskolan. Institutionen för pedagogik, Lärarhögskolan i Malmö: Malmö, 2000.
Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, Lpo-94 (1994) Skolverket.
Patel, Runa. Davidsson, Bo. (2003) Forskningsmetodikens grunder. Lund:Studentlitteratur.
Sjöstrand, Per (1980). Teorier om yrkesval. Franke – Wikberg, Sigrid & Ulf P. Lundgren. Karriär och levnadsbana. Stockholm: Wahlström & Widstrand.
Thomsson, Helené. (2002) Reflexiva intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
7.2 Internet källor
Nyhetsbrev Tremedia 2007;
www.tremedia.se
Reform Rörelse Nr 2 Okt 1998;
http://www.multimedia.skolverket.se/upload/395/reform%20och%20r%C3%B6relse.pdf
Skolverkets hemsida med tabeller över statistiken:
8. Bilagor
8.1 Bilaga 1
Intervjufrågor till eleverna
Inför gymnasie valet:
Var det ett eget val av gymnasie program? (från årskurs 9 till Gy)
Vilka förväntningar hade du innan du började på gymnasiet när du gick i 9:an?
Vad var det som gjorde att du valde just det programmet som du valde först?
Vilket var det första valet du gjorde?
Hur upplevde du ditt första gymnasieprogram när du börjat?
Hur länge gick du på detta program?
Omvalet:
Vad var det som fick dig att byta program och göra ett nytt programval?
Vem fick du informationen om till det nya programmet av?
Vad tror du själv var orsaken till programomvalet?
Hur nöjd är du med ditt gymnasieval idag?
Framtiden:
8.2 Bilaga 2
Intervjufrågor till studie- och yrkesvägledaren
Vilka förväntningar tror du att elever som gör ett programomval hade innan de började på sitt första gymnasieprogram.
Hur många gånger innan träffade du eleverna som ville göra ett program omval?
Vad tror du kan vara de främsta orsakerna till att eleven gjorde programomvalet?
Hur tror du att eleverna skulle kunna förbereda sig bättre inför sitt gymnasieval?
Hur mycket vet eleverna om sitt nya program som de ska välja till?
8.3 Bilaga 3
Tabell över byte av studieväg på riksnivå mellan oktober 2005 och oktober 2006
Gymnasieskolan – Elever - Riksnivå
Tabell 5 C: Byte av studieväg mellan oktober 2005 och oktober 2006
Elever i år 1 i oktober 2005
Totalt därav
Antal Elever som återfanns på annat program i oktober 2006 (byte) Totalt därav antal och andel inom respektive delgrupp av
Program Antal Andel(%) Elever med svensk bakgrund Elever med utländsk bakgrund International Baccalaureate (IB) Kvinnor Män Kvinnor Män
Utbildningar vid fristående
skolor Antal Andel (%) Antal Andel (%) Antal Andel (%) Antal Andel (%) Gymnasieskolan totalt 142900 16418 12,7 7796 11,8 8627 12,8 5431 13,7 1 980 15,8 Samtliga program 122773 62316 13,5 1706 12,4 1507 13,7 4381 14,5 1 865 17,1 Nationella program1) 90 080 9 125 10,1 3 697 9,6 4 016 10,1 610 10,4 802 13,4 därav
Barn- och fritid (BF) 5 161 541 10,5 301 8,9 162 13,3 39 10,9 39 18,8
Bygg (BP) 4 115 159 3,9 26 11,7 117 3,2 1 9,1 15 6,0
El (EC) 4 510 540 12,0 21 18,9 466 11,7 1 33,3 52 12,2
Energi (EN) 765 58 7,6 4 33,3 50 6,9 0 0,0 4 14,3
Estetiska (ES) 6 395 540 8,4 363 8,6 125 7,2 37 11,8 15 11,2 Fordon (FP) 4 764 421 8,8 48 12,3 322 8,1 4 23,5 47 13,0 Handels- och adm. (HP) 4 798 495 10,3 236 9,0 135 12,2 65 11,1 59 12,0 Hantverk (HV) 2 363 158 6,7 122 6,8 30 9,4 3 1,5 3 7,0 Hotell- och rest. (HR) 5 196 536 10,3 277 9,3 209 12,5 15 6,1 35 12,0
Industri (IP) 1 771 138 7,8 20 14,4 102 6,9 2 15,4 14 9,8 Livsmedel (LP) 584 51 8,7 31 7,7 13 8,7 5 31,3 2 12,5 Medie (MP) 3 734 376 10,1 203 9,5 133 10,7 20 11,2 20 10,6 Naturbruk (NP) 2 926 313 10,7 208 11,2 93 9,3 8 14,8 4 23,5 Naturvetenskap (NV) 12 040 1 416 11,8 536 12,2 555 10,5 146 13,2 179 14,4 Omvårdnad (OP) 3 282 301 9,2 179 7,8 63 17,3 41 7,8 18 19,8 Samhällsvetenskap (SP) 21 370 2 291 10,7 0301 9,6 837 12,2 218 10,0 206 13,5 Teknik (TE) 6 306 791 12,5 92 10,6 604 12,4 5 9,3 90 17,5 Specialutformade program (SM) 11 902 1 270 10,7 558 10,2 496 9,9 103 15,5 113 15,2 Individuella program (IV) 20 791 6 228 30,0 9151 34,6 6382 34,6 725 21,3 950 22,6
International Baccalaureate
(IB) 983 130 13,2 60 14,2 31 12,6 30 14,5 9 8,3
Utbildningar vid fristående
8.4 Bilaga 4
Tabell över elever som brutit, tagit studieuppehåll eller bytt studieväg på kommunnivå mellan oktober 2005 och oktober 2006
Gymnasieskolan - Elever- Kommunnivå
Tabell 4: Elever folkbokförda i kommunen som avbrutit, tagit studieuppehåll
Andel nybörjare (%)
år 2005 som
avbrutit/ bytt fr. bytt fr.
studie- IV till annat
Hemkommun
uppehåll annat till nyKommuner Samtliga kommuner 3 38 10 Storstäder 5 31 10 Göteborg 5 38 11 Malmö 6 31 11 Stockholm 5 27 8 Större städer 3 35 9 Borås 3 37 5 Eskilstuna 4 24 8 Falun 3 37 9 Gävle 2 33 10 Halmstad 2 32 9 Helsingborg 3 26 9 Jönköping 2 34 8 Kalmar 2 65 11 Karlskrona 5 45 7 Karlstad 3 41 13 Kristianstad 2 41 12 Linköping 3 24 9 Luleå 3 47 8 Lund 3 25 7 Norrköping 5 36 10 Skellefteå 2 35 6 Sundsvall 2 27 11 Södertälje 5 24 12 Trollhättan 3 40 7 Umeå 2 30 10 Uppsala 3 44 11 Varberg 2 63 6 Västerås 2 28 15 Växjö 2 30 11 Örebro 3 34 9 Örnsköldsvik 2 48 8 Östersund 3 57 10
