Malmö högskola
Lärarutbildningen
Individ och samhälleExamensarbete
10 poäng”Snälla” och ”dumma” muslimer
- en studie om femtonåringars inställning till muslimer och
islam
”Good” and ”bad” Muslims
– a study of attitude towards Islam and Muslims among youngsters in
Sweden
Sofia Brundin
Lärarexamen 200 poäng
Samhällsvetenskap och lärande 2006-01-16
Examinator: Mariann Enö
Sammanfattning
Under senare år har en allt mer spänd och infekterad relation uppstått mellan det svenska majoritetssamhället och den muslimska minoritetsbefolkningen i landet. Omfattande studier definierar fenomenet som islamofobiska strömningar, i Sverige och övriga Västvärlden.1
Studiens syfte är att få förklaringar till ungdomars inställning till muslimer och islam. Aspekterna socioekonomiska, sociala och könsrelaterade bakgrundsfaktorer anses enligt tidigare forskning påverka ungas intoleransgrad mot minoriteter, och ingår således i undersökningen. Som metod används individuella intervjuer där respondenterna får förklara sina ställningstaganden. Intervjuerna bygger på materialet från ett föreliggande frågeformulär som de intervjuade ungdomarna besvarar före intervjuerna. Frågeformuläret2 bygger på enkätfrågor hämtade ifrån Intoleransrapporten3.
Undersökningens resultat kan tolkas som att en negativ inställning till muslimer finns hos de intervjuade. Rädsla tenderar att utgöra den främsta anledningen till den negativa inställningen. Familjen tätt följt av media utgör den källa för information som starkast påverkar respondenternas inställning till muslimer och islam.
Reservation för att tala om islamofobiska tendenser bland unga utfärdas, då kunskapsnivån vad gäller muslimer och islam är mycket låg hos de intervjuade. Mycket i undersökningen tyder på att de intervjuade betraktar begreppet muslim som synonymt med invandrare. Allmän främlingsfientlighet borde utifrån denna notis vara en mer korrekt benämning för det som respondenterna ger uttryck för.
Nyckelord: Islamofobi, Främlingsfientlighet, Ungdomar, Skola, Intolerans
1 Otterbeck, Bevelander, 2006 2 Bilaga 2
Innehållsförteckning
Sammanfattning ... 3
Innehållsförteckning ... 4
1 Inledning ... 6
2 Syfte och frågeställning ... 7
2.1 Syfte ... 7 2.2 Frågeställningar ... 7 3 Kunskapsbakgrund ... 8 3.1 Begrepp ... 8 3.1.1 Islamofobi ... 8 3.1.2 Attityd ... 9 3.1.3 Främlingsfientlighet ... 10 3.1.4 Fördom ... 10
3.1.5 Islam och muslim ... 10
3.2 Intoleransrapporten ... 10
3.3 Övrig intoleransrelaterad forskning ... 12
3.4 Socialpsykologisk forskning ... 13 3.5 Skolrelaterad forskning ... 14 3.6 Mediarelaterad forskning ... 14 3.7 Muslimer i Sverige ... 15 4 Metod ... 16 4.1 Val av metod ... 16 4.2 Urval ... 16 4.2.1 Presentation av intervjupersoner ... 17 4.3 Genomförande ... 18 4.3.1 Frågeformulär ... 18 4.3.2 Intervju ... 18 4.4 Operationalisering ... 19
4.5 Reliabilitet och validitet ... 20
5 Resultat ... 22
5.1 Toleransindex ... 22
5.2 Rosengård – ”en katastrof” ... 22
5.3 Islam – en religion ... 23
5.4 ”Snälla” och ”dumma” muslimer ... 23
5.5 Islam och muslimer i skola, hem, bland vänner och i media ... 25
5.6 Ett hot mot svensk kultur och välstånd ... 26
6 Analys och teoretisk tolkning ... 29
6.1 Socioekonomiska och psykologiska bakgrundsfaktorer ... 29
6.2 Islam och muslimer i skola, hem, bland vänner och i media ... 31
6.3 Ett hot mot svensk kultur och välstånd ... 32
6.4 Islamofobi eller allmän främlingsfientlighet? ... 34
7 Slutsats och diskussion ... 36
8 Källförteckning ... 38
8.1 Böcker och rapporter ... 38
8.2 Internetkällor ... 38
8.3 Intervjuer ... 39
Bilaga 2, Frågeformulär ... 43 Bilaga 3, Frågeformulär med resultatsammanställning ... 48 Bilaga 4, Brev till målsman ... 53
1 Inledning
Under hela 1900-talet har religiösa minoriteter utgjort ett hett ämne i svensk samhällsdebatt. I början av detta århundrade var rädslan för katolska kyrkan och påven, den mest centrala. Därefter tillkom det allt mer antisemitiska strömningar. Idag har fokus alltmer glidit över på diskussioner om muslimer och islam. Framför allt diskuteras manlig omskärelse, kvinnlig könsstympning, sharialagar, religiösa friskolor, religiös dräkt i det offentliga, hedersvåld och bygglov till moskéer. Nivån på diskussionerna har varit varierade, från balanserade och reflekterade till slarviga och sensationslystna. Både seriös press och seriösa politiker har gjort sig skyldiga till klavertramp vid ett otal tillfällen.4 Bilden av islam har förändrats under 1900-talets andra hälft, från att under 1940-talet ha haft en exotisk inramning som symboliserade det annorlunda och avlägsna, till att idag utgöra en symbol för fanatism, terrorism och det patriarkala.5 SOM-undersökningarna för svenskars inställning i fråga om invandring visar att
år 2003 ansåg halva landets befolkning att flyktinginvandringen till Sverige bör minskas. Inte minst debatten i svensk media om Sverige som ett näste för terrorister och diskussioner om den islamitiska fundamentalismen som grogrund för både internationell terrorism och för familjevåld ansågs ha bidragit till denna önskan.6
Som blivande samhälls- och religionslärare efterfrågas en bättre insyn för hur ungdomars inställning till muslimer och islam påverkats av de strömningar som finns i samhället. Målet är att genom ökad förståelse kunna anpassa undervisningen i samhälls- och religionskunskap, efter de behov som finns. Detta för att dels kunna uppfylla läroplanernas mål om demokratiska förhållningssätt, dels för att motverka den islamofobiska utvecklingen som sker i det svenska och västerländska samhället.
4 Otterbeck, Bevelander, 2006 5 Ibid
2 Syfte och frågeställning
Det här avsnittet innehåller presentation av arbetets syfte och frågeställningar.
2.1 Syfte
Syftet blir således att undersöka och förstå ungas inställning till islam och muslimer. Genom en intervjuundersökning kommer frågor från Intoleransrapportens enkätundersökning7 att
prövas. De påverkansfaktorer som kommer att undersökas är:
• Bakgrundsfaktorer; socioekonomiska, sociala, och könsrelaterade.
2.2 Frågeställningar
Vilken inställning har unga till muslimer och islam? Hur förklarar de sin inställning? Vilka är de främsta informationskällorna och de mest centrala bakgrundsfaktorerna till deras inställning? Finns det belägg för att tala om islamofobiska tendenser bland unga?
3 Kunskapsbakgrund
Det här avsnittet innehåller en presentation av viktiga begrepp samt tidigare forskning inom, för arbetet, relevanta områden.
3.1 Begrepp
3.1.1 Islamofobi
Begreppet islamofobi används generellt för att beteckna en mängd olika inställningar och handlingar. Det kan röra sig om både verbala och fysiska kränkningar, attacker mot moskéer och begravningsplatser, negativa stereotyper i olika sorters media, kränkande kommentarer om muslimer från politiker, diskriminering vid anställning eller av anställda, en lagstiftning eller ”policy-making” som inte tar muslimers problem på allvar eller som inte skapar skydd mot diskriminering osv. 8
Uppfattningen om att islamofobibegreppet användes för första gången i tryck i en amerikansk tidskriftartikel från 1991, är vida spridd bland forskare och journalister. Denna uppgift är dock felaktig, då begreppet redan 1918 användes i en franskspråkig Muhammadbiografi. Begreppet har sedan används, om än inte ofta, under hela 1900-talet.9 En mer systematisk användning av
begreppet tycks ha engelskspråkigt ursprung. Termen spreds och populariserades i samband med att den brittiska tankesmedjan the Runnymede Trust 1997 publicerade en rapport kallad
Islamophobia – a challenge to us all.10 Rapporten sammanställdes på uppdrag av ett lärosäte bestående av både kristna, judiska och muslimska medlemmar och kunde konstatera att en misstro, rädsla och hat mot islam och muslimer genomträngde det brittiska samhället. Begreppet islamofobi spred sig snabbt över hela Europa och blev mycket omstritt. Många lärosäten tog till sig begreppet som något faktiskt förekommande, men meningsskiljaktigheter i fråga om den definition som the Runnymede Trust hade gett den ”nya” termen, kvarstod och gör än idag.11
Vissa anser att det inte finns något fog för att tala om fobi inför islam, utan snarare en fobi riktad mot muslimer. Ett mer korrekt begrepp skulle således ”muslimofobi” vara. Bland annat många muslimska organisationer sätter sig upp mot detta och menar att rädslan, misstron och hatet riktar sig mot både muslimer och deras religion islam.12 Definitionen av begreppet
islamofobi som används i Runnymede Trust rapporten, används fortfarande som riktmärke och dess handlingsprogram återges ofta.13 Begreppet islamofobi förekom för första gången i
svensk skrift i DN 1997. 14 Den snabba spridningen av begreppet som skedde under senare delen av 1990-talet vittnar, enligt Otterbeck och Bevelander, om behovet av att kunna benämna och synliggöra något som verkade finnas i många samhällen.15
8 Otterbeck, Bevelander, 2006 9 Otterbeck, Bevelander, 2006 10 Ibid. 11 Ibid. 12 Nielsen, 1995 13 Ibid. 14 Ibid. 15 Otterbeck, Bevelander, 2006
I delstudien Islamofobi lyfts fyra olika definitioner av begreppet fram. Två av dessa är aktuella för denna undersökning och presenteras således kortfattat nedan;
Ouis och Roald ger begreppet islamofobi följande definition;
”Termen syftar dels på rädsla eller en fobi för religionen islam och för dess anhängare, muslimer, och dels på en kampanj mot islam och muslimer som bottnar i denna rädsla.”16
De anser att det finns olika motiv för islamofobi, exempelvis religiösa, kulturella, ekonomiska, politiska och rasistiska. Vidare menar Roald och Ouis att måltavlorna kan skilja sig åt. Ibland står muslimer som grupp i centrum, andra gånger är det islam som religion. Olika personer kan ha en islamofobisk syn vad gäller muslimer som grupp, men behöver därför inte nödvändigtvis ha en islamofobisk tolkning av islam som religion.17
Wilhelm Heitmeyer har i sin definition av begreppet hämtat inspiration från Amsterdamfördraget från 1997 (artikel 13) i sin definition av begreppet. Där förbinder sig EU till att motverka diskriminering på grund av kön, ras, etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning.18 I den kvantitativa undersökning
om tyskars inställning till minoriteter som Heitmeyer gjort i Tyskland arbetar han utifrån följande definition av islamofobi;
”Islamofobi är en generellt ogillande inställning gentemot muslimska personer och alla islamska trosinriktningar, symboler och religiösa praktiker.” 19
Man brukar också dela in islamofobibegreppet i två dimensioner; en juridisk och en moralisk. Den juridiska dimensionen av islamofobi knyts till straffbart handlande mot muslimer genom antingen diskrimineringslagstiftning eller lagar mot hets mot folkgrupp. Den moraliska dimensionen av begreppet riktar istället in sig på beteende som är moraliskt klandervärt. Den moraliska dimensionen innefattar också inställningen till muslimer som är negativt orättvis och förankrad i okunskap eller tarvlighet. Gränsen mellan dimensionerna är inte alltid klar. Våra lagar testas med jämna mellanrum och många gånger kan denna prövning bli problematisk. Som exempel kan den debatt som blomstrade upp efter publikationen av
Muhammedkarikatyrerna i den danska tidningen Jyllandsposten (december 2005) nämnas. En
central fråga här blir, enligt Otterbeck och Bevelander, gränsdragningen mellan å ena sidan regelrätt kritik mot islam och muslimer (yttrandefrihet) och å andra sidan hets mot folkgruppslagstiftningen.20
3.1.2 Attityd
En persons attityd kan definieras som en sammanställning av individens värderingar, övertygelser, känslor och åsikter om olika företeelser. Attityder är således generella 16 Ibid, sid. 34 17 Ibid. 18 Otterbeck, Bevelander, 2006 19 Ibid sid. 36 20 Ibid.
inställningar som gör att en person vid konfrontation av visst stimuli, reagerar på det sätt som han/hon gör. En person kan ha en stark attityd för eller emot en viss företeelse, vilken väcks när individen kommer i kontakt med ämnet eller konfronteras med det i form av en fråga. Attityder brukar vanligtvis betraktas som en övertygelse som har viss konstans, därmed är det inte sagt att det alltid är så.21
3.1.3 Främlingsfientlighet
Integrationsverket anser att begreppet främlingsfientlighet i vissa avseenden gränsar till begreppet rasism. Ordet främlingsfientlighet används vanligen för att särskilja generellt negativ inställning till personer som invandrat till Sverige. Termen utgår från att personer som invandrar från vissa bestämda världsdelar definieras som främlingar. Begreppet främlingsfientlighet innefattar således en ”Vi”- och ”Dom” -mentalitet.22
3.1.4 Fördom
Enligt nationalencyklopedin är fördom en negativ attityd mot individer och företeelser, som bygger på icke beaktad information. Fördomar är ofta antipatier som baseras på felaktiga och orubbliga generaliseringar, vilka hindrar rättelse trots starka motargument. Socialpsykologin tilldelar fördomar samma komponenter som attityd, dvs. kognitiva, affektiva och intentionella komponenter.23
3.1.5 Islam och muslim
Det arabiska ordet islam betyder ”underkastelse” och då i betydelsen underkastelse under en enda allsmäktig Gud (Allah = Guden) och hans vilja. En person som underkastar sig Guds vilja är muslim.24
De flesta av dagens muslimer skulle, enligt Ouis och Roald, lägga stor vikt vid att skilja på traditioner i muslimska kulturer å ena sidan och vad islam ”egentligen är” å andra sidan. Muslimer har generellt idag en modern syn på sin religion, och i denna syn är islam det som kan kopplas till de heliga texterna. De heliga texterna utgörs av uppenbarelserna, dvs. Koranen och profeten Muhammeds traditioner (hadith). Denna definition av islam är idealt sett oproblematisk för muslimer. Praktiken är mer problematisk då en mängd olika tolkningar har gjorts genom tiderna av det som står i Koranen.25
3.2 Intoleransrapporten
År 2004 publicerade Brottsförebyggande Rådet och Forum för Levande Historia
Intoleransrapporten – Antisemitiska, homofobiska, islamofobiska och invandrarfientliga tendenser bland unga26. Syftet med denna kvantitativa undersökning är att få grepp om
ungdomars attityder i frågor som rör aspekterna av intolerans. Intolerans kan ta sig många uttryck, exempelvis i form av diskriminering, trakasserier, kränkningar, hot och fysiskt våld. För att kunna bekämpa intolerans krävs god kunskap om dess omfattning, karaktär etc. Utan 21 Ibid. 22 Roxell, Tiby, 2006 23 Nationalencyklopedin, 1 december 2006 24 Ewald, 1996 25 Oius, Roald, 2003 26 Ring, 2004
kunskap riskerar insatserna att bli missriktade eller utslätade.27 Studien belyser också ungas utsatthet för, liksom delaktighet i, olika former av brottsligt och antisocialt beteende med koppling till nyss nämnda aspekter. Rapporten bygger på en omfattande enkätundersökning bland skolungdomar i årskurserna åtta och nio i grundskolan, samt årskurs ett, två och tre på gymnasiet.28
För att kunna mäta och jämföra olika ungdomars intoleransnivå på ett översiktligt sätt, använder man sig av attitydskalor (index). Genom att poängsätta de fem svarsalternativen på enkätens påståenden rörande inställning till minoritetsgrupperna, och sedan dividera den totala poängsatsen med antalet påståenden, får varje deltagare ett intoleranssnitt. Det svarsalternativ som likställds med högst tolerans har värdet noll, medan det svarsalternativ som likställs med högst intolerans har värdet fyra. De tre mellanliggande svarsalternativen är graderade däremellan.29 Medelvärdet för ungdomars attitydinställning till muslimer hamnade på 1,12. Då första hälften av skalan räknas till de positivt inställda gick det att fastställa att majoriteten av eleverna ligger på den positiva sidan av attitydskalan. I rapporten definieras gruppen ”intoleranta” till att gälla elever som har ett värde över 2,5. Av eleverna i årskurs nio hamnade 7,8 procent av ungdomarna i denna grupp. 13,8 procent av ungdomarna i årskurs nio hade värdet noll och tillhör således gruppen ”mycket toleranta”. Hälften av eleverna i årskurs 9 hamnade i gruppen ”toleranta” och har medelvärde mellan 0 och 1,49. De elever i årskurs 9 som har medelvärde mellan 1,50 och 2,49 tillhör kategorin ”tveksam inställning”.30
Intoleransrapportens påståenden som direkt gäller inställning till muslimer var följande; ”De flesta muslimer är säkert hyggligt folk”, ”Det skulle vara helt okej att bo granne med en skötsam muslimsk person”, ”Muslimer i Sverige ska ha rätt att bygga moskéer (religiösa lokaler)”, ”Det är alldeles för många muslimer i Sverige”, ”Muslimer går det inte att lita på” samt ”Det borde vara förbjudet för muslimer att få rösta i politiska val”. Svarsalternativen är följande; ”ja, det stämmer precis” (påståendet stämmer med respondentens åsikt), ”det stämmer ganska bra”, ”tveksam/vet inte”, ”det stämmer ganska dåligt” samt ”nej, det stämmer inte alls”.31 De tre första, i ordalag positiva påståendena, balanseras således med de tre sista, negativt laddade påståendena. Dessa finns med i frågeformuläret32 som presenteras i
metodavsnittet.
Ungdomar som ger uttryck för en negativ inställning till invandring tenderar att också ha en negativ inställning mot muslimer, judar och homosexuella.33 Flickor är överlag mer positivt
inställda till minoritetsgrupperna än pojkar. Äldre elever visar sig vara mer toleranta än yngre elever.34 Den mindre grupp (1,7 procent av samtliga) som är ”starkt intoleranta” mot såväl
muslimer, judar som homosexuella består mer eller mindre uteslutande av elever födda i Sverige (99,5 procent). De elever som inte gav uttryck för någon religionstillhörighet tenderar att något oftare än övriga elever ge uttryck för intoleranta åsikter vad gäller de olika 27 Ibid. 28 Ibid. 29 Ibid. 30 Ibid. 31 Ring, 2004 32 Bilaga 2 33 Ring, 2004 34 Ibid.
minoriteterna. Muslimer är den minoritetsgrupp som flest ungdomar har en intolerant inställning till.35
Resultatet från enkätundersökningen visar också på att elever som är starkt intoleranta tenderar att samvariera med följande faktorer;
• föräldrar med låg utbildning och social klass
• känslomässiga och individuella faktorer såsom rastlöshet, aggressivitet och bristande empati
• dåliga skolprestationer och skolanpassning
• problematiska familjeförhållanden av viss typ, exempelvis låg vetskap hos föräldrarna om ungdomarnas umgängesvanor
• stereotypa genusnormer (manschauvinistisk inställning) • känslor av samhälleligt utanförskap
• frekvent kamratumgänge kvällstid, ofta i grupp, och även att oftare än genomsnittet träffar ett par år äldre kamrater.36
Då denna studie undersöker ungdomars attityder mot minoritetsgruppen muslimer, följer här en genomgång av de resultat som Intoleransrapporten kom fram till gällande inställning till just muslimer. Intoleransrapportens resultat visar på att sociopsykologiska faktorer kan ge effekt på ungdomars inställning till minoritetsgruppen. Undersökningens resultat kan vidare konstatera att ungdomar som känner en muslim, har en mer positiv eller åtminstone inte mindre positiv inställning till muslimer. Även socioekonomiska faktorer, som föräldrarnas yrke, verkar också ha betydelse. Ungdomar som har föräldrar med tjänstemannayrken på minst mellannivå, har också en mer positiv inställning till muslimer än övriga. Psykologiska faktorer såsom rastlöshet och aggressivitet tenderar att ge ungdomarna en mer negativ inställning. Ungdomarnas inställning till muslimer verkar också påverkas av skolfaktorer och inställning till könsroller. Ju högre betyg och ju bättre trivsel i skolan, desto mer positivt inställda är ungdomarna. Även lokala och regionala faktorer verkar spela roll för ungdomarnas inställning. Lägst tolerans har pojkar bosatta i kommuner med hög arbetslöshet, hög andel invandrare och större industrisektor. Ungdomar i kommuner med högerpopulistiska partier tenderar att ha en högre intoleransgrad, jämfört med kommuner som inte har högerpopulistiska partier. Slutligen är ungdomar som känner ett samhälligt utanförskap mer negativt inställda till muslimer än övriga ungdomar.37
3.3 Övrig intoleransrelaterad forskning
Intoleransrapporten fokuserar på relationen mellan olika typer av intolerans. Forum för
Levande Historia efterfrågade i efterhand en fördjupad studie som skulle diskutera ungdomars inställning till just muslimer. På uppdrag av Forum för Levande Historia publicerade därför Pieter Bevelander och Jonas Otterbeck i december 2006 en delstudie om islamofobi. Delstudien syftar till att tydliggöra och fördjupa Intoleransrapportens resultat vad gäller ungdomars inställning till muslimer och i vilken grad muslimer är utsatta för kränkande
35 Ibid. 36 Ibid.
beteenden på grund av sin religionstillhörighet.38 Vidare kan man i delstudien ta del av ett fördjupat resonemang runt det problematiska och mångdimensionella begreppet islamofobi. Den svenska forskningen kring islamofobi, inställning till muslimer och kränkande handlingar gentemot muslimer, har genomgående undersökt vuxna individers inställning med undantag från Intoleransrapporten.39 Sammantaget går det, enligt Otterbeck och Bevelander, att
fastställa att resultaten från undersökningar som gjorts i landet inom området inställning till muslimer och islam sammanstrålar och överrensstämmer väl med Intoleransrapportens resultat av inställningen bland landets unga. Det bör dock betonas att Intoleransrapportens undersökning främst betonar inställningen till muslimer, medan övrig forskning utgår ifrån inställningen till islam. I Intoleransrapportens material går det också, enligt Otterbeck och Bevelander, att utläsa en hårdare attityd mot muslimer då dessa förstås som religiösa aktörer i jämförelse med då muslimer uppfattas som etnisk kategori.40
3.4 Socialpsykologisk forskning
Humanekologen Pernilla Ouis och islamologen Anne Sofie Roald har vid flera tillfällen skrivit om negativa attityder mot islam. De är båda två svenska konvertiter och poängterar gärna att de besitter både ett subjektivt inifrånperspektiv, i form av att vara konvertiter, och ett objektivt yttre perspektiv som forskare.41 En viktig psykologisk effekt i kulturmötet mellan minoritets- och majoritetssamhället är, enligt Ouis och Roald, den maktrelation som uppstår. Majoriteten upplever att de sitter inne med den objektiva sanningen, samtidigt som de anser att minoriteten står för det partikulära, det egendomliga och udda. Majoriteten ser sina sanningar som universellt giltiga och övriga världens sätt att tolka verkligheten likställs med ofullständiga tolkningar. I svensk kontext tar Ouis och Roald slöjan som exempel: Den svenska majoriteten anser att slöjan är förtryckande, medan avkläddhet står för frihet. Det är få i landet som tycker att det är förtryckande att gå omkring naken (om än opassande). Däremot anser många svenskar att om anständighetsgränsen går vid att täcka håret, är det förtryck. Problemet ligger, enligt Ouis och Roald, i att den svenska normen säger att kvinnor med huvudduk bär en ”kvinnoförtryckande symbol”. Ett uteslutande av kvinnor med slöja görs därför lätt av majoritetssamhället, eftersom man inte önskar se sådana symboler uttryckta i det offentliga rummet.42 Ouis och Roald menar också att islamofobitendenser i Sverige måste ses i perspektivet av maktrelation mellan den sekulära/kristna majoriteten och den muslimska minoriteten. Islamofobiska uttryck bygger på majoritetssamhällets syn på minoriteten. I detta maktförhållande är det den som definierar som har makt. Maktförhållandet bygger på att den som definierar ”den Andre” är den som också har rätten att definiera samhällets kunskapsbas. ”Vi” är de som gör ”det rätta” och som har de korrekta attityderna, medan ”de Andras” attityder, om ej överensstämmande, inte får plats i den av majoriteten bestämda kunskapsbasen.43
38 Ibid. 39 Ibid. 40 Ibid. 41 Ouis, Roald, 2003 42 Ouis, Roald, 2003 43 Ibid.
I den psykologiska litteraturen är det inte ovanligt att man delar in individens attityder i olika komponenter.44 Flera psykologer menar att attityder i form av fördomar främst har följande
komponenter; en kognitiv som betecknar medvetet hållna åsikter och övertygelser, en affektiv som rör den känslomässiga sidan samt en handlingsmässig aspekt. Till den kognitiva sidan hör stereotyper (förenklade, generaliserade bilder) om olika grupper och platser, medan oresonlig antipati, eller omvänt, överdrivet positiv inställning, tillhör den affektiva sidan. Benägenheten att vidta diskriminerande handlingar gäller fördomens handlingskomponent. 45
3.5 Skolrelaterad forskning
Enligt Skolverkets nationella utvärdering46 tenderar intresset för SO-ämnena hos eleverna att hänga samman med elevens socioekonomiska bakgrund. Inte minst spelar utbildningsnivån hos föräldrarna en viktig roll. Elever som har högutbildade föräldrar tenderar att vara mer intresserade av SO-ämnena än elever vars föräldrar är lågutbildade. Vidare tenderar svenskfödda elever att ha en lägre intressenivå jämfört med elever med invandrarbakgrund. Sett över alla fem SO-ämnena tendera flickor vara något mer intresserade än pojkar.47
Enligt rapporten är kunskapsområdet ”tro och religion” lågt prioriterat bland både lärare och elever. Högst på listan av prioriterade kunskapsområden står ”demokrati och att vara demokratisk”, följt av ”frågor om vad som är rätt och orätt, gott och ont”.48
I en studie av läromedel om religion för gymnasiet framkommer något som ofta även förekommer i andra sammanhang – att islam anses som något mer än bara en religion i vanlig bemärkelse. Islam antas för en ordning för alla livets aspekter, både politiska, ekonomiska, sociala och rituella. Det framkommer inte, i undersökta läromedel, att detta är en islamistisk hållning som kan ställas mot modernistisk, sekulär eller traditionell förståelse av islam. Därmed får islamister tolkningsföreträde framför andra muslimska representanter. 49
3.6 Mediarelaterad forskning
I debatten är, enligt Ouis och Roald, en förväxling mellan påbjudna normer inom islam och muslimers faktiska levda praktik av islam, vanlig. De normer som muslimer, enligt skrifterna,
bör leva efter, skiljer sig ifrån hur muslimer generellt faktiskt lever. Exempelvis är det inte
många muslimer som faktiskt ber fem gånger om dagen. Genom dessa vanligt förekommande generaliseringar tenderar den islamska mångfalden att försvinna. Istället buntas allt för ofta alla muslimer ihop till en grupp, där alla tros ha samma uppfattning om islam.50
I media är det vidare nästan uteslutande våldsbenägna islamister som får utrymme, även då dessa endast utgör en liten minoritet av de islamistiska grupperingarna. Huvudfåran av islamisterna uppmanar inte till jihad, varken mot USA, EU, Egypten eller Indonesien. Trots att denna inställning utgör normen inom den islamistiska grenen av islam, är det sällan denna 44 Roxell, 2006 45 Ring, 2004 46 Oscarsson, Svingby, 2005 47 Ibid. 48 Ibid. 49 Ibid. 50 Otterbeck, Bevelander, 2006
når ut till allmänheten.51 Oliver Roy beskriver det som att det idag finns en tendens till att se muslimer som en ”nyetisk” grupp”. I det västeuropeiska samhället talas det bara om en muslimsk kultur som delas av alla som säger sig vara muslimer. Ordet ”muslim” blir således en betydelsebärande kategori som används av politiker, forskare och media, liksom av muslimska företrädare.52 Men det finns ingen sådan enhetlig muslimsk grupp varken i Sverige eller i övriga världen, utan endast en muslimsk befolkning. Denna gruppering bidrar till att dölja den enskilde muslimens kön, klass, etnicitet, nationalitet samt deras individuella livsprojekt. 53
3.7 Muslimer i Sverige
Svensk lag förbjuder staten att registrera människors religionstillhörighet. Därmed vet varken svenska staten, eller de muslimska organisationerna i landet hur många muslimer som faktiskt bor här. Allmänna beräkningar tyder dock på att det finns omkring 250 000 muslimer i Sverige. Siffran är högst osäker, då det är svårt att definiera vem som är muslim. De uppskattningar som muslimska ledare i landet gjort anger att antalet muslimer snarare skulle vara mellan 300 000 och 350 000.54
51 Oscarsson, Svingby, 2005 52 Otterbeck, Bevelander, 2006 53 Ibid.
4 Metod
För att kunna införskaffa en fördjupad förståelse för de islamofobiska tendenserna som, enligt
Intoleransrapporten, finns bland svenska skolungdomar har individuella intervjuer valts som
metod. Metoden kommer således att pröva frågor från Intoleransrapportens enkätundersökning.
4.1 Val av metod
Jag har gjort överväganden om huruvida gruppintervjuer eller individuella intervjuer är bäst lämpade för att besvara studiens frågeställningar. Fördelarna vägde tyngre för individuella intervjuer, därav detta metodval. Med individuella intervjuer är förhoppningen att respondenterna skulle svara ärligare på vad de själva tyckte och tänkte utan att påverkas av andra. Då ämnet för intervjun kan uppfattas som känsligt och utlämnande, anser jag att gruppintervjuer kan verka hämmande för den enskilde respondenten. Känsligt då dennes åsikter kanske inte är politiskt korrekta, utlämnande vad gäller exempelvis respondentens och hans/hennes familjs åsikter och inställning. Målet med dessa informella intervjuer är att de ska leda fram till en problematisering, utifrån respondentens tankemönster, av de påståenden som berörs i frågeformuläret som presenteras i detta kapitel.
4.2 Urval
Intervjurespondenterna går på den högstadieskola där jag haft min verksamhetsförlagda tid. Valet av skola är alltså gjort utifrån det enkla motivet att jag har tillgång till denna. Intervjuerna utfördes på ungdomar som går i nionde klass. Motivet till detta är dels att elever i denna årskurs ingår i Intoleransrapportens undersökning, samt utifrån antagandet om att elever i nionde klass generellt sett är mer mogna än yngre elever och således förhoppningsvis är bättre på att hålla en diskussion levande.
Fyra respondenter plockades ut. Lika många flickor som pojkar har intervjuats. Vidare är respondenterna elever från en skolklass som jag tidigare undervisat. Av Intoleransrapportens resultat framgår det att tydliga skillnader i graden av tolerans finns mellan könen.55 Det finns
därför goda motiv för att fördela intervjuerna jämnt könsmässigt. Fördelen med att respondenterna känner mig sedan tidigare är att en viss förtroenderelation är uppbyggd redan innan intervjun och underlättar därför denna.
Ett slumpmässigt urval gjordes bland klassens elever som själva och med sina målsmäns medgivande ville delta i undersökningen. Målsmännen fick i ett tidigt skede möjlighet att, utifrån ett brev med information om undersökningen56 ta ställning till om de ville att deras tonåring skulle fungera respondenter. Tydlig information om att undersökningen är konfidentiell förmedlades, både till eleverna samt deras målsmän. Bortfallet av urvalsgruppen var cirka 60 procent och bestod dels av icke returnerade talonger samt ointresserade elever. Bortfallet, i form av icke returnerade talonger, är problematiskt då det innebär en minskad kontroll och överblick över hur många elever som faktiskt ville delta i undersökningen.
55 Ring, 2004 56 Bilaga 4
Risken för överrepresentation av motiverade, intresserade och utåtriktade aktörer bör därför framhållas.57
4.2.1 Presentation av intervjupersoner
Respondenterna har i studien tilldelas påhittade namn för att uppfylla kraven om anonymitet. I sammanställningen av frågeformuläret,58 som kommer att presenteras i nästa delkapitel, har bokstäverna A, B, C, och D fått representera dem. De påhittade namnen har därför samma begynnelsebokstav som representerar respondenterna i frågeformuläret. Respondent A heter Annika, respondent B heter Björn, respondent C heter Christoffer och respondent D heter Denise. Kommunen där skolan är belägen har knappt 19 000 invånare och ligger utanför Malmö. Invandrartätheten är låg. Det finns fler barnfamiljer och färre ensamstående än genomsnittet för landets kommuner. De boende i kommunen arbetar främst inom handel och kommunikation, sjukvård och omsorg samt tillverkningsindustrin.
Annika är 15 år och hon är, precis som sin mamma, född i Sverige. Hennes pappa är däremot född i Ungern. Hennes föräldrar och syskon bor tillsammans i ett radhus på en mindre ort utanför Malmö. Annika vet inte om hennes föräldrar har högskole-/universitetsutbildning. Mamman jobbar som sjuksköterska och är vårdplanerare, vilket tyder på att hon har högskole-/universitetsutbildning. Hennes pappa har också arbete, men hon vet inte riktigt vad det är han gör. Annika brukar träffa sina kompisar tre till fyra kvällar i veckan och då brukar de vara flera kompisar som träffas samtidigt. Hon umgås mest med tjejer och ingen av hennes vänner är mer än ett år äldre än henne själv. Hon känner att hon kan prata om precis allt med sina vänner och hon hyser stor respekt för vännernas åsikter. Annika är troende kristen. Hon känner andra kristna, men inga muslimer eller judar.
Björn är 15 år och har en pappa som kommer från Iran. Hans föräldrar träffades här i Sverige, där både hans mamma och han själv är född. Björn bor i en villa tillsammans med föräldrarna och sina syskon. Båda hans föräldrar har högskole-/universitetsutbildning. Hans mamma arbetar med hörselskadade och pappan jobbar som vaktmästare. Björn träffar sina kompisar tre till fyra kvällar i veckan och umgås oftast med en kompis åt gången. Han har lika mycket tjej- som killkompisar och ingen av dem är mer än ett år äldre än han själv. Han respekterar vännernas åsikter och kan prata om precis allt med dem. Björn är kristen, men tveksam till huruvida han är troende. Han känner bara kristna personer och således inga muslimer eller judar.
Christoffer är 15 år och född i Frankrike. Hans pappa är fransman, medan mamman är född i Sverige. Tillsammans med sina föräldrar och syskon bor han nu i villa i utkanten av en mindre ort utanför Malmö. Han vet inte om hans föräldrar har högskole-/universitetsutbildning, men båda föräldrarna har arbete. Mamman jobbar som flygvärdinna och pappan är hisstillverkare. Christoffer träffar sina vänner mindre än en kväll i veckan och umgås någon gång ibland med kompisar som är minst två år äldre än han själv. Han har ungefär lika många tjej- och killkompisar. Han kan prata om det mesta med sina vänner och respekterar vännernas åsikter. Christoffer är inte religiöst troende. Han känner kristna, men vet inte om han också känner någon muslim eller jude.
57 Grönmo, 2004 58 Bilaga 2
Denise är född i Sverige, precis som båda hennes föräldrar. Hon är 15 år gammal och bor i radhus tillsammans med sina föräldrar och syskon. Hennes föräldrar har inte någon högskole-/universitetsutbildning, men båda har arbete. Mamman arbetar med paketering på fabrik och pappan arbetar med ”stora maskiner och tunga saker” på ett företag. Denise träffar sina vänner minst fem kvällar i veckan och hon umgås ibland med kompisar som är mer än två år äldre än henne. Hon träffar en kompis i taget ibland och ibland är de flera stycken som umgås tillsammans. Hon har lika många tjejkompisar som hon har killkompisar. Hon kan prata om det mesta med sina vänner och har full respekt för vännernas åsikter. Denise är kristen, men inte religiöst troende. Hon känner både kristna och muslimer. Hon vet inte om någon av hennes vänner är jude.
4.3 Genomförande
4.3.1 Frågeformulär
För att kunna anknyta till Intoleransrapporten utarbetades underlaget till intervjuerna med denna som utgångspunkt. Intervjurespondenterna fick redan innan det faktiska intervjutillfället fylla i ett frågeformulär, vilket innefattade två sorters frågor;
• Faktafrågor relaterade till respondenternas sociala bakgrundsfaktorer.
• Frågeställningar som söker svar på ungdomars inställning till muslimer och islam. Frågeformulärets utvalda frågor/påståenden finns med i Intoleransrapportens enkät 159.
Utifrån Intoleransrapportens allmänna erkännande om kvalitet och relevans, bör därför detta gälla också för denna undersöknings frågeformulär och intervjuguide60. Frågorna på
frågeformulärets första och sista sida syftar till att informera om respondentens bakgrundsfaktorer; sociala, socioekonomiska och könsrelaterade. Övriga frågor, dvs. frågebatteri 1 och frågebatteri 2 har för avsikt att ge en bild av respondenternas inställning till muslimer.
4.3.2 Intervju
Respondenterna fick i samband med ifyllandet av frågeformuläret reda på när och var intervjuerna skulle äga rum. Platsen för intervjun, var noggrant utvald för att uppfylla kraven på en tyst och lugn miljö. (Samma lokal användes vid informationsmötet då frågeformulären fylldes i.) Intervjuerna ägde rum under lektionstid för att undvika att respondenterna skulle känna stress över att missa sin rast. Att stressen för eleverna är större i fråga om utebliven rast, jämfört med utebliven lektionstid, kan verka besynnerlig. Lärare på skolan ansåg dock att så var fallet. Vidare har eleverna inte tillräckligt långa raster för att få tid med en intervju. Att förlägga intervjuerna efter skoltid ansågs inte aktuellt på grund av praktiska skäl. Val av tid och plats för intervjuerna gjordes alltså i hopp om att, för respondenten, skapa en så avslappnad och bekväm stämning som möjligt. Av samma anledning gjordes intervjuerna med 90˚ vinkel mellan intervjuaren och respondenten. En ”öga mot öga” placering kan nämligen medföra en allt för stark känsla av ”förhörssituation”.61 Intervjuernas längd
59 Ring, 2004 60 Bilaga 1
beslutades för att vara cirka 40 minuter långa. Längden motiveras med att denna tid krävs för att undvika stress samt ge möjlighet för att riktigt kunna sjunka in i intervjun och få det eftersökta djupet i diskussionen. En längre intervju hade kunnat leda till rastlöshet och svårigheter för koncentration hos både respondenten och intervjuaren.62 Intervjuerna spelades
in på bandspelare för att sedan transkriberas. Detta för att på bästa sätt kunna återge vad som sades under intervjuerna, något som inte ansågs möjligt utan inspelning. Betoning på intervjun som konfidentiell gjordes vid upprepade tillfällen, både före, under och efter den faktiska intervjun.
De enskilda intervjuerna inleddes, efter artighetsfraser, med frågor av mer allmän karaktär. Tanken var att ”mjuka upp” och samla tankarna hos respondenten. Allt efter intervjuns gång blev frågorna, medvetet, allt mer avsmalnande mot de ställningstaganden som den intervjuade hade tagit i frågeformuläret. (Frågeformulärets frågor är mer provocerande och hade alltså inte varit bra att använda i intervjuns inledningsskede.) Under intervjuerna uppmärksammades motsägelser och bedrägliga svar. I intervjuns slutskede gavs de intervjuade utrymme att komma med egna kommentarer och funderingar. Detta för att se till att respondenterna skulle känna att de kunde lämna intervjun utan frågor och oro. Sist men inte minst tackades respondenterna varmt för sitt deltagande.63
Intervjufrågorna under intervjuns första del syftar till att få en mer allmän bild av vad respondenterna känner och tänker på då de hör orden islam och muslim. Vilka är de första associationerna som respondenterna får? Frågan om tankar runt ordet Malmö ställdes i syfte att försöka identifiera respondenternas förhållningssätt till denna invandrartäta stad. Är staden mer än bara invandrare för respondenterna? Frågeställningarna i slutet av intervjuns första del syftar till att försöka införskaffa information om vem ( familj, skola, media och vänner) som påverkar respondentens inställning till muslimer och islam.
Under intervjuns andra del diskuteras de två frågebatterierna som besvarats i frågeformuläret. Framförallt genom frågan ”varför har ni svarat som ni gjort?” kunde det efterlängtade djupet om respondenternas inställning till muslimer införskaffas.
Indelningen i attitydkomponenter64 beaktades vid utformandet av intervjuguiden. De
kognitiva aspekterna berörs i de allmänna frågor där respondenten fick redogöra för sin bild av exempelvis Malmö, muslimer och islam. Anledningen till att en förfrågan om inställning till Malmö finns med i intervjun beror på att Malmö är näraliggande den ort som respondenterna bor i och tankarna och funderingarna runt den relativt invandrartäta staden anses som intressanta för undersökningen. De affektiva aspekterna behandlades i intervjuerna genom att respondenterna fick beskriva sin inställning till bland annat slöjbärande programledare i TV och moskébygge i Sverige.
4.4 Operationalisering
Motivet till en specifik utgångspunkt i Intoleransrapportens enkätundersökning ligger i möjligheterna att kunna mäta negativa attityder och intoleransnivån hos respondenterna i
62 Ibid.
63 Denscombe, 2000
fråga om inställning till muslimer och islam. Denna undersöknings resultat kan sedan jämföras med landets övriga ungdomars inställning till det samma.
Intoleransrapportens frågeställningar/påståenden har för avsikt att uppskatta graden av intolerans mot bland annat muslimer. Respondenterna har möjligheten att ge uttryck för hur stor misstro man känner mot muslimer, i vilken grad man inte vill ha muslimer nära in på sig, i vilken utsträckning man anser att det finns för många muslimer i Sverige, samt till vilken grad man anser att muslimer i Sverige ska ha rätt att utöva sin religion respektive ha tillåtelse att rösta.65 Hur man i Intoleransrapporten går till väga för att mäta intoleransnivån finns beskrivet i kapitlet ”Kunskapsbakgrund”66.
Det finns vidare mycket som talar för att olika metoder kan ge olika resultat på samma undersökningsområde. Det är således inte självklart att exempelvis en kvantitativ enkätundersökning ger samma resultat som motsvarande undersökning skulle ge, om metodvalet istället var kvalitativa intervjuundersökningar. Genom kvalitativa intervjuer söks ett djup i Intoleransrapportens resultat. Ett djup som kräver kvalitativ intervjumetod. Uppmärksamhet bör läggas vid att undvika fällan med att betrakta forskarresultat som entydiga avspeglingar av den verklighet vi lever i, eftersom samma problemområde kan resultera i olika resultat beroende av metod.67 Denna kvalitativa undersökning som baserats på individuella intervjuer har utifrån detta resonemang relevans, trots att en omfattande enkätundersökning inom samma område utförts.
4.5 Reliabilitet och validitet
Oavsett vilken forskningsmetod man väljer vid utförandet av en undersökning, gäller det att överväga metodens för- och nackdelar, samt att noga tänka igenom indirekta påverkningseffekter.68 Så har även gjorts vid valet av metod i detta fall.
Intervjubearbetning innebär ett tidskrävande arbete, inte minst vad gäller utskrift och kodning av intervjudata. Då tidsmarginalerna för undersökningen var ganska begränsade, bidrar det också till begränsning i antalet intervjuer.
Intervjumetoden har även en tendens att producera icke-standardiserade svar. Ostrukturerade intervjuer har ett relativt öppet format vilket gör dem svårare att analysera och jämföra än standardiserade intervju-/enkätundersökningar. Det frågeformulär69 som respondenterna fyllde i innan det faktiska intervjumötet, hjälper dock till att standardisera undersökningen. Då intervjuer baseras på samtal finns en risk för att intervjudata inte stämmer överens med respondenternas faktiska inställning. Risk finns för att de intervjuade svarar så som de tror att intervjuaren vill att de ska svara, eller så som är ”rumsrent”. Denna intervjueffekt är viktig att ha i baktanke, inte minst då det är elever som intervjuats och intervjuaren kanske ses som
65 Ring, 2004
66 Kapitel Kunskapsbakgrund, sid. 7 67 Roxell, Tiby, 2006
68 Denscombe, 2000 69 Bilaga 2
lärare i respondenternas ögon. Frågeformuläret avser att tona ner denna risk då eleverna fyllde i det på egen hand och kanske därmed vågar vara ärligare i sitt ståndtagande under intervjun. Intervjusituationen som sådan är dessutom konstlad, inte minst med tanke på att samtalet spelas in. Sammanställningar av tidigare intervjuundersökningar visar dock på att inspelningens hämmande verkan på informanten tenderar att klinga av ganska snabbt.70
Det informationsdjup som intervjuerna resulterat i, är svårt att få genom kvantitativa undersökningar. Detta djup är nödvändigt för att denna undersökning ska ge något givande resultat. Respondenterna fick både möjlighet att säga vad de tyckte och att förklara varför de tyckte som de gjorde.71
Då intervjuunderlaget är så litet som det är bör det uppmärksammas att det finns begränsade möjligheter att dra generaliserade slutsatser utifrån detta underlag. Därmed är det inte sagt att undersökningen faller platt, många mönster har kunnat synliggöras och lyftas till ytan.
70 Denscombe, 2000 71 Ibid.
5 Resultat
Det här avsnittet innehåller en kort redogörelse för respondenternas toleransindex samt en sammanställning av undersökningens intervjuer.
5.1 Toleransindex
Respondenternas toleransgrad mot muslimer har räknats ut. Med i uträkningen finns, från frågeformuläret hämtat, respondentens inställning till samtliga påståenden i frågebatteri 1, samt det tre sista påståendena i frågebatteri 2.72 Beskrivning av Intoleransrapportens toleransskalor och uträkningsmetod, samt resultatsammandrag av landets ”niondeklassares” värde finns i kapitlet ”Kunskapsbakgrund”. Annikas nivå på attitydskalan är 1,6, Björns är 2,3, Christoffers är 2,2 och Denises är 2,4.
5.2 Rosengård – ”en katastrof”
Det finns liknande drag i svaren på frågan om vad respondenterna tänker på då de hör ordet ”Malmö”. En tvådelad inställning till staden verkar finnas hos respondenterna. Björn uttrycker det på följande sätt:
”Ja, man kan ju säga att (tystnad). Jag tycker om halva Malmö, eller vad man ska säga. Det är bra. Fast man kan säga att andra halvan av Malmö är slagsmål och sånt.”73
Centrum är den stadsdel som är mest populär bland respondenterna. Två av respondenterna, Denise och Christoffer, känner till Malmö lite bättre jämfört med de andra två. Christoffer då han tidigare bott i staden och Denise för att hon har många vänner som hon umgås med som bor där. Annika och Björn verkar mer eller mindre endast ha varit i Malmö centrum, och vet mycket lite om Malmös övriga stadsdelar. En stadsdel som respondenterna känner till är Rosengård. De har mycket att säga om Rosengård, men inget av positiv karaktär. Denise beskriver stadsdelen som en katastrof på grund av att där bor så många utlänningar och för att där försiggår så mycket bråk. De andra ger en liknande bild. Ingen av dem har egentligen varit där. På frågan om ”varifrån de fått en så negativ bild av Rosengård”, svarar de att det var sådant som de hört. Ingen av dem vill åka dit, och den främsta anledningen till detta verkar vara rädslan för att råka ut för något. Annika säger såhär:
”För att jag skulle aldrig vara där själv. För att jag är rädd och sånt. Och sen, ja det är att det har hänt så mycket där och sånt.”74
Respondenterna anser att det ”finns för många muslimer i Sverige”. De tror att det finns betydligt fler muslimer i Sverige än vad som är fallet. Gissningarna på antalet muslimer i landet, varierar mellan en och två miljoner. De blir också förvånade när det berättas att det endast finns mellan 250 000 och 350 000 muslimer i Sverige. Denise säger att hon tycker att man borde sprida ut invandrarna bättre över landet och inte placera alla i Malmö. Då hade det
72 Bilaga 2 73 Intervju B 74 Intervju A
blivit bättre och invandrarna hade antagligen skött sig bättre. Hon berättar vidare om hur hemskt hon tycker det är med ”svenskar” som bryter, trots att de är svenskar. Ett annat förslag som respondenterna kommer med, på frågan om varför de trodde att det fanns fler muslimer i landet än vad som var fallet, är att de har stora familjer.
5.3 Islam – en religion
Frågan om respondenternas personliga tankar och inställning till ordet ”islam”, resulterar i följande svar; Denise svarar att hon tänker på muslimer. Hon känner varken glädje eller rädsla inför ordet. Hon nämner även den muslimska fastan och förbudet mot att äta griskött. De tre andra respondenterna har än mer problem med att definiera ordet islam. De vet att det är en religion, sen tar det mer eller mindre stopp. Annika svarar att hon visste att de pratat om det i skolan och Björn säger att han tycker att det känns som en religion som finns långt borta, inte i Europa. Det är ingen av dem som vet vad man kallas om man utövar religionen islam.
5.4 ”Snälla” och ”dumma” muslimer
När frågan om tankar runt ordet ”muslim” ställs, lyser respondenterna upp. Detta är ett ord de kände bättre till. De associerar ordet muslim med följande begrepp; utlänning, slöjbärare, speciell mat och fasta. När det har förklarats att muslimernas religion är islam, svarar Annika, Björn och Christoffer med ett ”jaha!”.
Respondenterna talar om att det finns två slags muslimer i Sverige. De som är ”snälla” och de som är ”dumma”. De ”snälla” muslimerna har anpassat sig till det svenska samhället, har jobb och sköter sig. De ”dumma” muslimerna ”hittar på en massa skit” och dem är respondenterna rädda för. Denise känner några muslimska pojkar och flickor som hänger i samma gäng som hon själv gör. De tre andra tror att de aldrig har talat med en muslim. Den främsta anledningen till det verkar vara att det inte bor så många muslimer i deras hemort, alltså träffar de sällan på några muslimer. Christoffer tror dessutom att muslimer mest är intresserade av att umgås med varandra och därför inte vill umgås med etniska svenskar. Björn säger att han inte känner några muslimer på grund av att de inte är svenskar. Han menar att sådana som inte är svenskar ofta är i ”slagsmål och sånt” och det är han inte intresserad av. Hans pappa är från Iran och kom till Sverige som tjugoåring. Björn menar att pappan är neutral när det kommer till religion, även om pappans föräldrar är muslimer. Trots att pappan har denna bakgrund anser Björn att han varken har talat med eller känner någon muslim. Respondenterna anser att man kan bli ”kompis med vem som helst oavsett var de kommer ifrån”. Så länge folk är ”snälla och tycker om en”. Till påståendet om huruvida det ”går att lita på muslimer”, ställer sig tre av respondenterna ”tveksamma”. Christoffer menar att det stämmer ”ganska bra”. De ”snälla” kan man lita på, men de ”dumma” går det ”så klart” inte att lita på.
Tre av de fyra respondenterna är ”tveksamma” till huruvida påståendet ”de flesta muslimer är säkert ett hyggligt folk”, är korrekt. Björn säger sig vara tveksam på grund av att han inte känner någon muslim och således inte kan uttala sig. På liknande sätt resonerar Christoffer. Hade han känt någon muslim hade han säkert tyckt att de är ”hyggliga”. Istället hör han jämnt en ”massa negativt”. Denise säger att vissa muslimer är ”hyggliga”, men vissa är det inte. Hon tror att majoriteten ”cirka 65 procent” inte är ”schysta”. Annika som hade kryssat i rutan
”stämmer ganska bra”, resonerar som Denise, men tror att majoriteten ”cirka 80 procent” är ”hyggliga”.
Resultatet på påståendet ”det skulle vara ok att bo granne med en skötsam muslimsk person”, svarar Annika och Christoffer; ”ja, det stämmer precis”. Christoffer menar att när muslimer är ”schysta”, brukar det vara extra positivt. Då brukar de vara snällare än vanligt folk och en sådan granne hade han gärna haft. Annika säger att om muslimen inte gjorde henne något, så fick han/hon gärna vara hennes granne. Denise och Björn har kryssat i rutan ”stämmer ganska bra” i detta sammanhang. Denise menar att så länge de är skötsamma och inte spelar muslimsk musik på hög volym, så gör det väl egentligen inget att de är hennes grannar. Hon tror inte att hennes föräldrar skulle tycka att det. Hon säger att föräldrarna inte hade gjort något, men de hade definitivt inte gillat det.
Björn svarade på följande vis;
”Nja, det är ju bra om de är positiva och så ju. Då kan man ju bo granne och så. Men inte om dom e sånna som har pistoler och allt dom har där.” 75
Respondenterna är skeptiska till att ”Sverige bör ta emot fler flyktingar”. Christoffer tycker att det redan finns tillräckligt med utlänningar i Sverige. Han menar dock att det beror på, de ”dumma” flyktingarna tycker han inte vi ska ”ta hit” fler av. Han tror att ”cirka 65 procent” av muslimerna i Sverige är kriminella. Anledningen till att han har en så mörk syn beror på att han mest sett och hört dåliga saker när det gällde muslimer. Han säger att han mycket väl kan ha fel, men att det är så det känns. Björn har, liksom Christoffer, svarat ”nej, knappast” och åter kommer inställningen om att invandrare bara ställer till med problem. Han menar att så länge de är snälla och inte gör dumma saker så kan vi ta in hur många som helst. Björn berättar om sin pappa som är från Iran. De är ”jättesnälla” och de håller inte på med att råna och skjuta som så många andra invandrare. Han tror att ”cirka 60 procent” av invandrarna i Sverige ägnar sig åt kriminell verksamhet. Han tycker att det hade varit en bra lösning att ”skicka hem” de flyktingar som inte sköter sig i Sverige. Denise har kryssat i rutan ”tveksam/vet inte” på frågan om vi ska ta emot fler flyktingar i Sverige. Hon tycker inte att det finns några svenskar kvar i Sverige, hon tycker alltså att det räcker med invandrare som det är. På frågan om vi inte ens skulle ta emot flyktingar som flyr undan att bli dödade i sina egna länder svarar hon att det inte är vårt problem. Hon menar på att de måste ha gjort något dumt om de ska bli dödade i sina egna länder. Om de ändå måste fly tycker hon att de kan åka någon annanstans. Hon säger;
”Det finns ju fler länder än Sverige. Norge har ju inte så många. Det ligger precis bredvid!”76
Annika har svarat ”ja, kanske”. Hon tycker dock att det håller på att bli ”fullt” i Sverige, att ”vi” får inte plats med fler. Det är ju redan svårt att få jobb idag, menar hon. Men hon tycker bestämt att vi ska emot människor på flykt.
75 Intervju B 76 Intervju D
På påståendet om ”alla individers lika människovärde”, ställer sig Björn och Denise ”tveksamma”, medan Christoffer och Annika ”instämmer helt”. Björn och Denise menar att människor som är snälla och goda ska ha samma människovärde, men är man elak eller dålig, är man inte heller lika mycket värd. Björn menar dock att alla ska ha samma rätt till sjukvård och liknade, oavsett om de är onda eller goda. Christoffer har kryssat i rutan om att alla är lika mycket värda, men ändrar sig under intervjun. Det beror på vilka människor det handlade om. Terrorister, säger han, som bara gör dumma saker har lägre människovärde. De ska inte ha tillgång till samma sjukvård och rättigheter som vi andra. Han tror vidare att de säkert får sjukvård och sina rättigheter tillgodoräknade i ”sitt hemland”. Annika är bestämd i sin inställning till att alla människor är lika mycket värda. Det spelar ingen roll hur man är, eller vad man gör, alla är ändå lika mycket värda. Hon tycker inte att det är så i samhället. Hon menar att det finns folk, t.ex. muslimer, som trycks ner i samhället. Det tycker hon är fel och säger, att ”det man inte vill att andra ska göra mot en själv, ska man inte heller göra mot andra”.
5.5 Islam och muslimer i skola, hem, bland vänner och i media
På frågan om i ”vilka sammanhang respondenterna oftast hört talas om islam och muslimer” nämner alla respondenterna SO-lektionerna i skolan. Media är ett sammanhang som de alla fyra anser sig höra mycket talas om muslimer. De två flickorna, Annika och Denise, säger att det talas en hel del om muslimer i hemmet. Varken Christoffers eller Björns familjer talar om muslimer.
Den kunskap om islam och muslimer som respondenterna har fått ta del av under lektionerna i skolan har varit av ren faktakaraktär. De har läst om religionen islam, men aldrig talat om islams mångfald, eller haft någon form av diskussion som byggt på frågor om inställning till muslimer. Ingen av eleverna kommer ihåg något av undervisningen om islam, inte mycket mer än att det är en religion. Respondenterna tycker att det är en våldsam bild med krig och demonstrationer som visas av muslimer i media. Två av dem anser att detta är en orättvis bild och att endast sådana nyheter som är sensationella visas. Christoffer tror att den bild som visas av islam och muslimer är rättvis och sann, att det är en bild som muslimerna själva vill nå ut med i världen. Denise tror att det är en sann bild som media förmedlar och menar följande;
”Så flyr dom till Sverige från sina länder där det är krig, för dom vill få det bra. Men så båkar dom lika mycket här som dom gör där hemma. Ok, det blir ju inte direkt krig här. De ställer till med så mycket skit.” 77
Denises föräldrar gillar inte att hon umgås med invandrare och förbjuder henne att bli tillsammans med en muslim. Det finns ingen anledning till oro för hennes föräldrar, menar Denise, då hon aldrig skulle vilja bli tillsammans med en utlänning, särskilt inte med en muslim. Hon hamnar dock ofta i gräl med sina föräldrar som vill förbjuda henne att umgås mer invandrare. Hon blir arg när de dömer hennes vänner
Annika säger att hennes familj pratar om det mesta runt matbordet. Hennes föräldrar uppmanar henne att tänka själv och att ta ställning utifrån sig själv och inte lyssna på andra.
Hennes storebror har en mycket negativ bild av muslimer. Han anser, enligt Annika, att alla muslimer ska dras över en kam, att alla är kriminella och hemska. Själv tycker hon inte att det är så enkelt. Hon anser, vilket även de andra tre respondenterna ger uttryck för, att man ska döma varje person för hur just han/hon är och inte utifrån deras religion. Annikas föräldrar brukar inte delta i den här debatten så hon vet inte var de står i fråga om synen på muslimer. Hennes mamma är mån om att hon ska känna sig helsvensk och oroar sig över att andra ska se henne som invandrare.
Varken på skolrasterna eller på fritiden pratar respondenterna med sina vänner om muslimer och islam. De hör aldrig någon annan göra det heller. Denise har vid något enstaka tillfälle frågat sina muslimska tjejkompisar som bär slöja om detta, men det har varit mycket lite diskussioner. De muslimska vännerna har berättat för henne att de själva får välja om de ska bära slöja. Detta tror inte Denise på, hon tror istället att det är deras pappor som bestämmer huruvida döttrarna ska ha slöja eller inte. Hon vågar inte ifrågasätta sina utländska vänner för mycket. Hennes motiv är att hon inte ville såra dem. Dessutom menar hon att alla invandrare inte är ”dåliga” och det är inte heller hennes vänners fel om deras föräldrar är kriminella. Respondenterna skulle inte bli upprörda vid en eventuell diskussion om muslimer och islam. De skulle lyssna och sedan säga vad de själva tyckte. Annika och Denise skulle säga att man inte ska döma någon på förhand.
Denises föräldrar och Annikas bror har en tendens att göra så och det tycker båda var fel. De anser dock att det fanns många invandrare och muslimer som inte är helt normala. Chistoffer skulle i en sådan diskussion ha sagt att när muslimer är ”schysta”, då är de som vanligt folk, men de brukar oftast vara kriminella. Björn skulle i en diskussion om muslimer säga att det finns mer negativt med dem än positivt.
5.6 Ett hot mot svensk kultur och välstånd
Tre av respondenterna är skeptiska till slöjbärande i TV. De anser att det inte hör till den svenska kulturen och därför passar det inte i TV. Det ser helt enkelt inte ”svenskt” ut. Annika är den som tycker att de borde få ha slöja i TV då att alla måste ha rätt att ge uttryck för sin religion. Respondenterna tycker att elever ska få bära slöja i skolan. Det är upp till var och en att bestämma vad de ska ha på sig i skolan.
Tre av respondenterna har på påståendet ”de flesta muslimer vill bara leva på bidrag”, svarat ”ja, kanske”. Christoffer säger att det är rätt många som gör det. Han menar att de har stora familjer och är arbetslösa. Han tror att muslimerna utnyttjar systemet, men samtidigt tror han att det är svårt för dem att komma in på arbetsmarknaden. Denise säger att hon tror att många invandrare flyttar till Sverige för att leva på bidrag. Det har bland annat hennes föräldrar sagt. Även många i klassen tycker så, det har hon hört. Denise har aldrig pratat om detta med sina muslimska vänner, för det tycker hon hade varit taskigt. Hon tycker inte att det är deras fel, utan deras föräldrars. Annika tror att många muslimer vill leva på bidrag istället för att jobba. Hon kan inte förklara varför hon tänker så, men antar att det beror på att hon hört det så många gånger.
På påståendet ”muslimer ska ha rätt att bygga moskéer” har Christoffer svarat att det stämmer ”ganska bra”. Han menar helt enkelt att de får tro på vad de vill och bygga religiösa lokaler. Han tror att det är rasister som bränner ner moskéer. Annika och Björn ställer sig mer skeptiska till moskébygge. De svarar med att kryssa i rutan ”tveksam/vet inte”. Annika svarar;
”Ja, alltså, för att, jag tycker liksom att dom ska bygga saker här, ska vi få bygga saker där. Och då skulle det bli kaos över hela världen. Liksom om man ska låta alla få ha hur många religioner som helst. Liksom då blir det bara knäppt.” 78
Hon fortsätter med att fråga sig vad det är för mening med att bygga moskéer, när muslimerna ändå bränner ner dem igen. Hon skulle inte heller, trots att hon är troende kristen, förvänta sig att svenska kyrkan fanns i ”deras land” om hon nu flyttade ”dit”. Björn tycker att man skulle bygga moskéer i Sverige, men att de borde vara samlade på ett ställe, exempelvis i en stad. Då kan muslimerna åka dit och be, menar han. Samtidigt tycker han det är bra att det finns en moské i Malmö, eftersom det bor så många som inte är svenskar i staden. Precis som vi svenskar ska ha rätt att gå till kyrkan, säger han, ska muslimerna ha rätt att gå till sina bönelokaler. Denise tycker inte att muslimerna ska få bygga moskéer i Sverige. Hon menar att de bygger sina moskéer för våra skattepengar och det är fel. Hon tror att muslimerna bränner ner sina moskéer för att de ska få mer pengar och kunna bygga finare moskéer. Hon förstår inte heller varför muslimerna ska ha moskéer, då det finns en massa kyrkor i Sverige. ”De kan väl gå dit istället”, menar hon. Denise säger att hon är lite rasistisk på den punkten. Hon tycker att om de tvunget ska ha moskéer, kan de väl lika bra ”åka hem” igen, då har de inte i Sverige att göra. Denise tycker inte ens att det är ok att muslimer byggde moskéer i Sverige, om de betalar dem själva.
Respondenterna anser inte att ”det borde vara förbjudet för muslimer att få rösta i politiska val”. Annika och Christoffer tycker att det är klart att de ska få rösta, precis som alla andra som bor i landet. Björn är ”tveksam” till om de ska få rösta i Sverige då han tror att ”de” tänker helt annorlunda jämfört med ”oss”. Denise förstår inte vad som menas med politiska val och verkar inte heller intresserad av att försöka förstå då detta förklaras under intervjun. Hon väljer därför att inte ta ställning till detta påstående. I samband med att Annika säger att muslimer ska ha rösträtt i Sverige, blir hon medveten om hur denna inställning inte går att förena med hennes negativa inställning till moskéer. Hon säger därför att hon tycker att man måste rösta om huruvida muslimer ska få bygga moskéer. Hon säger att muslimerna måste ha rätt till detta om de bor i Sverige.
Ingen av respondenterna har själva blivit utsatta för någon form av överfall. Denise och Annika känner andra som blivit överfallna och rånade i Malmö. Christoffer har vid ett tillfälle, vad han själv anser, varit mycket nära att bli överfallen av ett gäng med invandrarkillar. Hade det inte varit för att han och hans två kompisar var så nära hans hem, är han säker på att de blivit överfallna. Han berättar om hur rädd han var och hur uppskrämd han blivit. Annika, Christoffer och Björn berättar om hur farligt det är att gå in på smågator eller gränder i Malmö. Detta är något de alla tre var noggranna med att undvika. De tror att de flesta överfallen sker där. Det är ungdomsgängen som utgör det största hotet, enligt dessa tre. Och ungdomsgängen förknippas oftast med invandrare. Denise umgås med olika gäng i
Malmö och är den enda av de intervjuade som brukar ”hänga på stan” på kvällstid. Bland hennes vänner finns ungdomar med mycket olika bakgrund. De är både etniska svenskar och invandrare.
6 Analys och teoretisk tolkning
6.1 Socioekonomiska och psykologiska bakgrundsfaktorer
Respondenterna har värden på attitydskalan som, enligt Intoleransrapporten, går in under kategorin ”tveksam inställning” till muslimer. Knappt 30 procent av landets niondeklassare ingår i denna kategori och har värden mellan 1,5 och 2,5 på attitydskalan. Denise ligger på gränsen till att tillhöra den grupp av ungdomar som har en ”intolerant inställning” till muslimer, medan Annika ligger snubblande nära att tillhöra gruppen av ”toleranta” ungdomar. Respondenternas sätt att förklara sina inställningar till och sina tankar runt anses ligga i linje med detta resultat.
Intoleransrapportens resultat visar vidare på att flickor är generellt mer toleranta än pojkar.
Av respondenterna är Annika klart den mest toleranta. Det är dock även en flicka, Denise, som är den mest intoleranta av de intervjuade eleverna. Noterbart är att det både i Denises och Annikas familjer finns tydliga inslag av främlingsfientlighet. Ändå har flickorna mycket olika inställning till muslimer och islam. Denise uppfyller även andra, enligt Intoleransrapporten, typiska drag för intolerant attitydinställning, så som att umgås ofta i kompisgäng (både jämnåriga och äldre) och ha föräldrar som arbetar inom den socioekonomiska kategorin ”ej facklärda arbeten”. Poängteras bör att Denises trots att hon har muslimer i sitt sociala umgänge, ändå har en så pass intolerant inställning. Även om hon ofta bråkar med sina föräldrar om hennes utländska vänner, verkar det som om föräldrarna påverkat hennes inställning till muslimer och invandrare ganska mycket. Bland annat säger hon att de inte behöver oroa sig, vilket de gör, över att hon ska bli tillsammans med en muslim, för det skulle hon aldrig vilja. Frågan om hur hög Denises intoleransgrad hade varit om hon inte känt någon muslim ses som intressant.
Åtminstone Annikas mamma verkar ha en högre utbildning än Denises föräldrar. Annika är vidare religiös och är inte heller helsvensk som Denise. Det framgår inte klart huruvida Annikas föräldrar har en tolerant eller intolerant inställning till muslimer. Annika säger att de inte brukar säga så mycket i den frågan, men förklarar aldrig riktigt varför det är så. Det kan tyckas märkligt att föräldrarna inte lägger sig i den uppenbart heta diskussion som Annika och hennes storebror brukar föra om muslimer och invandrare vid matbordet. Annika förklarar dock att hennes föräldrar uppmanar henne till att tänka självständigt och alltid ta ställning till saker och ting på egen hand. Kanske är detta orsaken till varför de inte lägger sig i diskussionen mellan henne och brodern. Vad moderns oro över att Annika ses som invandrare bland hennes vänner säger om moderns inställning till invandrare låtes hållas osagt.
Intressant att notera är också hur Annika under intervjuns gång växlar mellan en intolerant och tolerant hållning. Ibland intar hon en intolerant hållning när hon bland annat säger att muslimer inte borde få bygga moskéer. Hon säger också att kaos skulle uppstå i världen om alla fick tro på vilken religion som de vill, oavsett var i världen de bosatte sig. Det verkar som om hon fått dessa argument serverade av någon, kanske sin bror, och att det därför blir lätt för henne att använda dem. Hon reflekterar inte direkt över sitt sätt att besvara frågan. Senare under intervjun när muslimers rätt till rösträtt kommer på tal, börjar hon fundera över hur hon
