Malmö högskola
Lärarutbildningen
Kultur, språk och medier
Examensarbete
10 poäng”Vi måste liksom läsa på svenskan”
”We have to read, you know”
Jessica
Glennstål
Gymnasielärarexamen 200p
Svenska i ett mångkulturellt samhälle Vårterminen 2006
Examinator: Bengt Linnér Handledare: Boel Westerberg
Sammanfattning
Genom att undersöka en liten grupp elever och deras inställning till litteraturläsning har jag försökt bilda mig en uppfattning om hur, var och när eleverna helst läser skönlitterära böcker. Vilka faktorer är det som styr deras val, skiljer sig valen åt om man är pojke eller flicka och i vilken utsträckning påverkar media litteraturvalet? Undersökningen genomfördes i två steg, genom en enkät och genom kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att flickorna är den grupp som läser mest skönlitteratur och att de till största del hämtar inspiration från hemmet. Resultatet visar även att pojkarna i större utsträckning än flickorna ägnar sig åt läromedel och förlitar sig mer på lärarnas tips om litteratur. Att eleverna skulle vara speciellt intresserade av en viss sorts genre går inte att påvisa, utan eleverna läser det som intresserar dem för tillfället. Media har en viss inverkan på deras val, något som eleverna är fullt medvetna om.
Innehåll
1. INLEDNING
4
1.1 Bakgrund 4 1.2 Skollitteraturläsningens framväxt 62. LITTERATUR
7
3. SYFTE
8
4. METODAVSNITT
9
4.1 Metodbeskrivning 9 4.2 Urval 10 4.3 Forskaretiska krav 11 4.4 Procedur 12 4.5 Bortfall 13 4.6 Metodkritik 145. ANALYS OCH RESULTAT
15
5.1 Enkätmaterialet 15 5.2 Intervjuerna 26
6. DISKUSSION
30
LITTERATURLISTA
32
BILAGOR
1. Inledning
Vi lever i ett samhälle där läsandet och skrivandet intar en central plats. Att göra sig förstådd stärker självkänslan och är även en förutsättning för att medverka i ett demokratiskt samhälle. Syftet med svenskundervisningen på gymnasiet är bland annat att öka elevernas förmåga att behärska språket i tal och skrift men även att de skall få ökade kunskaper om litteratur. Bland annat säger kursplanen i svenska A att eleven efter avslutad kurs skall ”kunna formulera egna tankar och iakttagelser och göra bedömningar vid läsning av saklitteratur och litterära texter från olika tider och kulturer”. Vid sidan av detta skall eleven även ”känna till några vanliga myter och motiv i litteraturen, vilka speglar frågor som har sysselsatt människor genom olika tider” och för att sedan efter att ha läst svenska B ”ha tillägnat sig och ha kunskap om centrala svenska, nordiska och internationella verk och ha stiftat bekantskap med författarskap från olika tider och epoker” (http://www.skolverket.se/sb/d/565). Litteraturen intar med andra ord en betydande roll i svenskundervisningen på gymnasiet. Men vilken är elevens egen inställning till litteraturen?
I dagens samhälle erbjuds ungdomarna en mängd information genom exempelvis tidningar och Internet och nästan dagligen möts vi alla av löpsedlar eller nyhetsbyråernas nyheter om krig, våld och annat mänskligt elände. Detta är något som naturligt även gör sitt intrång i skolans värld och i den litteratur som där används. Som blivande svensklärare står jag inför det faktum att eleverna läser en mängd olika sorters texter som inte faller inom ramen för det som vi betecknar som skönlitteratur. Jag syftar då på Internet som ett sådant exempel. Vetskapen om detta kommer i allra högsta grad att påverka mitt framtida sätt att använda mig av olika informationskällor i min undervisning.
1.1 Bakgrund
Under min avslutande verksamhetsförlagda tid kom jag att samtala mycket med eleverna och upptäckte då att deras intresse, vad gällde litteraturläsning, till stor del handlade om litteratur som behandlade hemska och tragiska ämnen såsom exempelvis misshandel, våldtäkt och incest. Bland de titlar som nämndes fanns bland annat Pojken som kallades Det som handlar om barnmisshandel och vanvård och Bakom stängda dörrar som behandlar ämnet incest. Inom svenskämnet skall det finnas utrymme och möjligheter för eleverna att reflektera, argumentera samt diskutera texter och händelser som behandlar alla sorters motiv inom litteraturen, vilket ju då även inkluderar denna genre. Att arbeta med litteratur och texter är intressant då alla människor bemöter en text på olika sätt men något man får vara särskilt
uppmärksam på, inte minst vid denna typ av litteratur, är att många elever i dagens samhälle inte alla gånger mår så bra eller lever under normala förhållanden. Efter mitt samtal med eleverna blev jag väldigt intresserad av hur mycket skönlitteratur eleverna läser och varför ungdomarna verkar vara så attraherade av den hemska litteraturen. Tilltalar det flera av dem eller var det enbart karakteristisk för de specifika elever jag talade med? Tilltalar det pojkar och flickor i lika stor utsträckning eller är det mer populärt hos enbart den ena gruppen? När jag i lärarlaget tog upp ämnet till diskussion fick jag höra talas om ett läsprojekt som en av lärarna driver. Att detta läsprojekt existerar är mycket tack vare läraren som var en av initiativtagarna till det för cirka tre år sedan. Skälet till att läraren efterfrågade projektet från första början grundar sig i att det, enligt lärarens mening, framkommit att många elever aldrig läst en hel bok. I A- kursen i svenska (Bilaga 1) finns det utrymme för läraren att fokusera på läsningen då kursplanen inte innehåller tydliga anvisningar om vad som skall ingå, utan att det många gånger är upp till läraren själv att fylla den med relevant innehåll. I min intervju med läraren fick jag vetskap om att denne arbetar tematiskt med läsningen av skönlitteraturen och att de teman som ingår behandlar olika sorters ämnesområden såsom kärlek, relationer, hemskt men sant, främmande kulturer med mera. Ämnena introduceras på lite olika sätt genom exempelvis någon aktuell händelse, film, konstutställning eller teater och uppföljningen av böckerna består till mesta del av samtal men behandlingen av litteraturen kan även resultera i ett teaterstycke som eleverna skall uppföra eller redovisning i form av exempelvis ett bokomslag.
Under mina verksamhetsförlagda perioder har jag upplevt att eleverna inte är intresserade av den litteratur som de blir ”tvingade” att läsa, det vill säga, den litteratur som tillhör vårt kulturarv utan att deras intresse i fråga om läsning till stor del refererar till deras eget intresse och det samhälle de lever i. Att ungdomarna lever i ett samhälle med ett stort medieutbud och i en tidsålder då dokusåporna, enligt min mening, många gånger får agera rättesnöre för ungdomarna ser jag som en tänkbar anledning till att en viss sorts litteratur efterfrågas. Enligt min egen iakttagelse på partnerskolan är det främst flickor som läser skönlitteratur och då i första hand böcker som behandlar självbiografiska händelser, medan pojkarnas intresse vänder sig till annan typ av tryckta texter, exempelvis tidningar. Detta är något som under lång tid intresserat forskare inom området. Att främst flickorna skulle vara intresserade av denna typ av litteratur tror jag kan bero på att det i dag ställs höga krav på dem och att många ungdomar inte mår särskilt bra och därför vill läsa om människor som inte heller har det så bra. Detta har jag inga belägg för, men min hypotes är att de genom läsningen av litteraturen hittar gemensamma faktorer hos romanfigurerna som antingen hjälper dem eller förstärker det
som är orsaken till deras osäkerhet. Då jag presenterade min tes för läraren och frågade denne om vilket tema som eleverna finner mest intressant, svarade läraren att det utan tvekan rörde sig om ”hemskt men sant” -temat som behandlar ämnen såsom incest, misshandel och våldtäkt. Jag får vara medveten om att jag i min framtida litteraturundervisning kommer att komma i kontakt med verk som speglar samhället på både gott och ont och frågan jag ställer mig är hur jag på bästa sätt hanterar svåra frågor som kan tänkas uppkomma vid läsningen av dessa verk. Att eleverna efterfrågar denna typ av litteratur anser jag vara väldigt intressant och det är om detta samt om läsvanor hos en liten grupp elever som mitt arbete kommer att handla om.
1.2 Skollitteraturläsningens framväxt
Litteraturundervisningen i dagens skola ses många gånger som en självklar och naturlig del av undervisningen i svenskämnet. Så har inte alltid varit fallet. Vid 1800–talets början var det till största del i hemmet som undervisningen ägde rum och Thavenius (1999) skriver i boken
Svenskämnets historia att kyrkan var det organ som skulle se till människornas bildning i alla
socialgrupper, men som knappast gjorde det då böndernas och hantverkarnas söner sällan fick någon utbildning. Döttrarna fick ingen alls (s. 21).
1807 års läroverksstadga bestod av ren språkundervisning då det, som skulle läras in i ämnet svenska, till största del bestod av rättskrivning, grammatik och högläsning. Grammatiken var det som man lade största vikt vid då man tänkte sig att detta ”övade elevernas tankeförmåga och fostrade deras karaktär” (s. 22). Svenskämnet vid denna tid hade ingen egen metodbeskrivning och det var brist på väl fungerande läromedel, och även svensklärare. Dessa existerade i egentlig mening inte alls. Men under 1800–talets första hälft förändrades litteraturens villkor och genom detta även läsningens. Thavenius skriver att vid denna tid blev litteraturen ett ”bildningsmedel som förmedlade erfarenheter och värderingar till en förhållandevis bred publik” (s. 119). Detta var dock något som inte sågs med blida ögon av alla då den masslitteratur som började produceras sågs som skadlig och vanebildande. Magnus Persson (2000) skriver i sin bok Populärkulturen och skolan att romanläsningen uppfattades som skadlig och att det främst var arbetarklassen, kvinnorna och de unga som skulle skyddas från den fara som litteraturen utgjorde (s. 29).
Det tog lång tid för den svenska litteraturen att göra sitt intåg i svenskan. Inte förrän i läroverksstadgorna 1856 och 1859 fick litteraturen en fast plats i kursplanerna och de metodiska anvisningarna, och till en början var syftet med läsundervisningen att den skulle
vara fostrande genom sitt innehåll. Men denna metod fanns det en del som ställde sig kritiska till då de ansåg att eleverna genom läsningen verkligen skulle förstå det som de läste (1999 s. 25). Att man skulle bort från den många gånger mekaniska inlärningen var det som efterstävades. Persson menar att ”ett av de starkaste argumenten för läsningen av litteratur i skolan var att den kunde fungera som motvikt mot den expansiva kommersiella kulturen utanför skolan” (s.29-30).
Efter reformen av läroverket 1905 fick svenskämnet en mer framträdande plats i skolan vilket även innebar att litteraturen fick större utrymme även den. Svensk och nordisk litteratur studerades men även översättningar av utländsk litteratur skulle läsas. Under 1900–talets första hälft fanns det en stabil kanon i läroverken som till största del bestod av svensk 1700- och 1800–tals litteratur. Tegnér och Geijer är bara två exempel på svenska författare som studerades men man studerade även nordiska och europeiska författare såsom Ibsen och Shakespeare (1999 s. 123-24). Den litterära kanon som fanns i läroverken bestod i stort sett intakt under den första halvan av 1900–talet men man behandlade litteraturen på lite olika sätt. Den rena nöjesläsningen av litteraturen lät dock till 1930–talet. Thavenius skriver att det i samband med gymnasiereformen på 1960–talet utgavs ett ökat antal antologier, där tyngdpunkten fortfarande låg på 1700– och 1800–tals litteratur. Det som saknades var ”populärare litteratur, arbetarlitteratur och modernistisk litteratur” (s. 128). Gun Malmgren skriver i Thavenius bok att eleverna skulle tillägna sig litteraturhistoria men att den skönlitterära läsningen skulle ”stimulera intresset för skönlitteratur och främja förmågan till aktiv läsning (s. 93). Magnus Persson menar att dagens unga i större utsträckning än tidigare är friare i ”förhållande till de traditioner och värderingar som kanske var självklara för deras föräldrar eller farföräldrar” (s. 16). Vidare menar Persson att populärkulturen spelar en enorm roll för dagens unga och att det för många är den enda kulturen.
2. Litteratur
Som en mall för hela mitt arbete använde jag mig av Johansson och Svedners bok
Examensarbetet i lärarutbildningen undersökningsmetoder och språklig utformning. I boken
fick jag klara och tydliga instruktioner för hur utformningen av examensarbetet skulle se ut. I sin bok Populärkulturen och skolan diskuterar Magnus Persson, verksam lärare och forskare vid Litteraturvetenskapliga institutionen i Lund, hur de ”omfattande kulturella förändringarna” påverkar ”villkoren för skolan som kunskaps- och kulturförmedlande instutition.” Att jag valde att använda mig av denna bok grundar sig i att jag i min
undersökning var intresserad av att se varför/om elever väljer en viss sort av litteratur och hur man i en klassrumssituation väljer att bearbeta denna typ av litteratur. Jag har även i mitt arbete valt att referera till en artikel av Gunilla Molloy som är hämtad från Tvärsnitt. Molloy är verksam vid institutionen för språk och litteratur, lärarhögskolan i Stockholm. Jag valde att använda mig av professorn och forskaren Louise M Rosenblatts bok Litteraturläsning som
utforskning och upptäcktsresa då hon i boken behandlar läsarens upplevelse samt möte med
litteraturen, vilket ju är ett viktigt innehåll i mitt examensarbete. Rosenblatt arbetar vid New York University där hon i många år undervisat och forskat i litteraturvetenskap. Jan Thavenius bok Svenskämnets historia var användbar då jag inledningsvis ger en mycket kort beskrivning av svenskämnet. Thavenius undervisar och forskar vid Litteraturvetenskapliga institutionen, Lunds universitet. Lena Kåreland, docent i litteraturvetenskap, beskriver i sin bok Möte med barnboken barns villkor i samhället och boken ger en överblick över barnbokens framväxt. Barnens tre bibliotek av Wåhlin och Asplund Carlsson använder jag mig av då jag för ett resonemang kring elevernas läsning utifrån tre sociala kontexter. I boken
Tid att läsa, tid att tänka för Staffan Thorson ett resonemang kring klassrummet som ett
läsarvänligt klimat. De artiklar som jag använder mig av i arbetet har jag hämtat från Internet.
3. Syfte
Mitt syfte är att undersöka hur eleverna förhåller sig till den skönlitterära läsningen i skolan. Jag är även ute efter att undersöka vad det är som påverkar elevernas val av litteratur, vilka faktorer som är betydelsefulla samt i vilken utsträckning media inverkar på deras val.
Utifrån mitt syfte har jag valt att utgå från följande frågeställningar:
• Vilka faktorer är det som styr elevernas val av litteratur? • Är det någon skillnad på pojkars och flickors val av litteratur?
• I vilken utsträckning attraheras unga av böcker med hemska självbiografiska berättelser?
4. Metodavsnitt
4.1 MetodbeskrivningI min undersökning har jag gjort ett försök att undersöka en mindre grupp elevers inställning till litteraturen samt deras läsvanor. I denna uppsats har jag valt att presentera en fallstudie över sju elever. Jag är medveten om att om jag intervjuat andra elever hade svaren blivit annorlunda, då jag tror att det till störst del var elever som läser mycket och gärna som valde att låta sig intervjuas. Jag är införstådd med att det under flera år bedrivits en hel del forskning om ungdomars läsvanor och elevers syn på litteratur, då mycket av den litteratur och de elektroniska källorna jag använt mig av, visar på detta. Jag är även medveten om att de resultat som jag fått fram i min undersökning inte på något vis är utmärkande för gymnasieungdomar överlag, utan som jag nyss nämnt, enbart för den grupp elever som jag talat med.
Som ett första steg i min undersökning valde jag att använda mig av en enkätundersökning. (Bilaga 2) Skälet till detta var att jag ville ha ett underlag för konstruktionen av frågorna till mina kvalitativa intervjuer. Johansson och Svedner (s.29) anser att enkätundersökningar eller ”screening” lämpar sig bäst vid framtagandet av specifika intervjupersoner, dock har jag i min undersökning valt att enbart använda enkäten som en grund för mitt arbete att vila på. Enkäten strukturerade jag på så sätt att jag gav eleverna sex frågor om deras litteraturläsning att ta ställning till. De frågor som eleverna skulle besvara behandlade faktorer som rörde litteraturläsning och dess omfattning, mest önskvärda genre, vad som påverkar elevens litteraturval samt var litteraturläsningen till störst del äger rum. Till varje fråga hade eleven tre olika alternativ att välja mellan. Jag valde även att ge förslag på tio böcker där jag ville att eleverna skulle ringa in den eller de böcker som de läst samt att de kortfattat skulle redogöra för en av böckerna och varför just den boken tilltalade dem. Som förslag på litteratur fick de både komiska, spännande och självbiografiska böcker. Enkäten var anonym och det var valfritt för eleverna om de ville deltaga i undersökningen eller ej. Jag informerade dem även om att enkäten skulle komma att kasseras efter att den bearbetats.
Som ett andra steg i undersökningen valde jag att använda mig av kvalitativa intervjuer (Bilaga 3). Mitt val av undersökningsmetod grundar sig på att jag under intervjuerna ville ge intervjupersonerna möjlighet att verkligen framhäva sina synpunkter i ämnet. Att använda sig av kvalitativa intervjuer innebär enligt Johansson & Svedner att jag som intervjuare använder mig av bestämda frågområden som sedan kan anpassas efter vem det är jag intervjuar (s.25). I valet av frågeområde utgick jag ifrån mina frågeställningar och det resultat som jag fått fram
efter att ha sammanställt enkäten. Jag valde att genomföra mina intervjuer gruppvis med tre respektive fyra elever åt gången. Jag var till en början osäker på huruvida en gruppintervju skulle påverka min analys av materialet. Detta eftersom jag var rädd för att det i gruppen endast skulle vara en eller två som var glada för att prata och att jag därför inte skulle få alla elevers tankar och funderingar kring litteraturen. Men jag valde ändå till slut att låta eleverna ha stöd av varandra under intervjuerna, vilket jag tror de uppskattade. Vid intervjutillfället avsatte jag en timme till varje grupp för att inte riskera att behöva avbryta dem i någon intressant diskussion och samtalen spelades med elevernas medgivande in på band. Vid intervjuerna deltog två flickor respektive fem pojkar och därför valde jag att intervjua ytterligare en flicka. Detta för att det skulle bli en mer rättvis bild vid presentationen av materialet ur ett genusperspektiv.
4.2 Urval
Den enkät som jag sammanställde bad jag tre klasser på ett och samma gymnasium att besvara. Jag valde att inte låta elevernas val av program vara det avgörande för vem eller vilka som skulle svara på enkäten, utan mitt val av klasser grundade sig på könsfördelning och därför var jag tvungen att begränsa mig och utesluta de program som enbart eller till största del bestod av representanter för antingen det ena eller det andra könet. Antalet elever som svarade på min enkät var 48. Av dessa var 23 flickor och 25 pojkar.
De kvalitativa intervjuerna genomfördes till en början med sju elever, två flickor samt fem pojkar. Då fördelningen dem emellan blev något skev, valde jag att intervjua ytterligare en flicka. Intervjupersonerna valdes slumpmässigt ut bland de elever som tillfrågades om de ville medverka i undersökningen. Jag är medveten om att jag i min undersökning måhända enbart pratat med de elever som läser mycket och gärna, och därför missat de elever som inte uppskattar litteraturläsning. Jag valde även att intervjua en verksam svensklärare vid samma gymnasieskola i Skåne för att få dennes syn på elevernas litteraturläsning. Jag ville få en inblick i hur denne valt att arbeta med litteraturläsningen i det läsprojekt som läraren varit med om att starta. I arbetet har jag valt att kalla läraren A. Eleverna som jag valde att intervjua är:
• B som är en 17 årig flicka. På fritiden ägnar hon sig mycket åt sin häst och hon lägger ner en stor del av sin tid på skolarbete och den teatergrupp som hon tillhör.
• C är en 18 årig pojke vars största intresse är att spela golf. Skolan tar mycket av hans tid och han siktar på högre studier direkt efter gymnasiet.
• D är 18 år. Han är en pojke som är väldigt intresserad av sport och som själv utövar både fotboll, tennis och golf på sin fritid.
• E är en 17 årig flicka som uppger att skolan är det viktigaste just nu men att hon annars ägnar sig åt att träna eller att träffa kompisar. Läser mycket skönlitteratur när hon hinner.
• F är en pojke som snart fyller 18 år. Hans största intresse är att sitta vid datorn och surfa på Internet. Läser mycket i perioder.
• G är en 18 årig pojke vars stora intresse är att kampsporta. Har nyligen flyttat tillbaka till Sverige efter en tids utlandsvistelse med sina föräldrar. Han tycker också om att vara på Internet och spela spel.
• H är en 17 årig pojke som tränar mycket styrketräning. Annars tar skolan det mesta av hans fritid.
• I är en snart 18- årig flicka som är väldigt intresserad av mode. Efter gymnasiet planerar hon att fortsätta sina studier utomlands.
4.3 Forskaretiska krav
De forskaretiska krav som det tagits hänsyn till i mitt arbete är att jag inför enkätundersökningen delade ut ett informationsblad till de inblandade eleverna samt deras lärare. I denna angav jag vem jag var och syftet med min undersökning. Jag hade tyvärr inte möjlighet att närvara vid två av de tre ifyllnadstillfällena, men hade utförligt informerat läraren (det var samma lärare i de båda olika undervisningstillfällena) om mitt syfte med enkäten så att hon kunde besvara eventuella frågor som deltagarna kunde tänkas ställa. Eleverna blev innan utdelandet av enkäten informerade om att de inte var tvungna att besvara den utan att de kunde avböja att medverka om de ville det.
Inför intervjuerna valde jag att även där skriva ihop ett informationsblad där jag beskrev mitt syfte med intervjuerna samt poängterade elevernas anonymitet. Jag informerade även om hur intervjun skulle ske genom att berätta att de skulle spelas in på band samt vilka typer av frågor som skulle komma att ställas. Trots att eleverna var myndiga bad jag dem att visa informationsbladet för sina målsmän för att undvika eventuella frågor. Johansson och Svedner har i sin bok Examensarbetet i lärarutbildningen gett Humanistisk- samhällsvetenskapliga forskningsrådets anvisningar för hur jag som skrivare av examensarbetet på bästa sätt skall visa mina deltagare respekt och hänsyn genom deras medverkan (s.23). Detta var något som jag hade i åtanke under mitt arbete med enkäten såväl som med intervjuerna.
4.4 Procedur
Jag valde att genomföra min undersökning på en och samma skola. I initialskedet av undersökningen hade jag avsatt några timmar till att dela ut enkätmaterialet samt att undersöka vilka elever som skulle kunna tänka sig att delta i intervjuerna.
Enkäten valde jag att dela ut och samla in under ett och samma tillfälle. De elever som inte ville svara på frågorna hade rätten att avböja att medverka. Detta var det dock ingen som gjorde utan alla tillfrågade elever valde att delta. Jag var inte närvarande vid alla tillfällen då eleverna fyllde i frågeformuläret, men jag hade noggrant informerat deras lärare om syftet med undersökningen utifall eleverna skulle tänkas ha några frågor om materialet. Vad läraren berättade var det ingen som ansåg frågorna som oklara.
I behandlingen av materialet valde jag till en början att sammanställa svaren efter elevernas ålder. Detta visade sig dock inte ge någon större variation i resultatet. Slutligen valde jag istället att sammanställa svaren utifrån elevernas kön. Genom att göra detta kunde jag lättare urskilja resultaten som jag i arbetet valt att presentera i stapeldiagram. I den sista frågan i enkäten skulle eleverna själva skriva ner sina synpunkter på en av tio föreslagna böcker. Deras svar har jag valt att presentera som bilaga 4.
Intervjuerna genomförde jag på skolan där jag i förväg sett ut lämpliga lokaler att vistas i. Att vi inte skulle bli störda under vårt möte ansåg jag vara väldigt viktigt då intressant information annars skulle ha kunnat gå förlorad. Jag valde att genomföra intervjuerna gruppvis med tre respektive fyra elever vid varje tillfälle, vilket ledde till att intervjuerna till formen mer kom att likna ett samtal. Vid min förfrågan om vilka elever som skulle kunna tänka sig att bli intervjuade lämnade jag ut ett informationsblad (Bilaga 5) där jag berättade om mig själv och mitt syfte med arbetet. Jag gav dem även några punkter angående deras litteraturläsning att fundera kring.
Vid intervjutillfällena använde jag mig av en diktafon då jag ansåg att jag inte hade klarat av att anteckna allt vad eleverna skulle komma att prata om. Eleverna hade före intervjuerna blivit noggrant informerade om att de i mitt arbete skulle komma att vara anonyma och att jag skulle förstöra banden efter användning. Eleverna hade inget emot att vi använde bandspelaren och efter ett tag verkade de ha glömt att den stod på bordet. Under intervjuerna satt vi vid ett runt bord och något som jag upptäckte efter den första intervjun var att det var lite svårt att uppfatta vad alla elever sade på bandet eftersom bandspelaren stod placerad åt ett och samma håll. Under den andra intervjun försökte jag därför att rikta diktafonen efter den elev som talade, vilket gjorde att de hördes tydligare. Jag förde också minnesanteckningar om
vilken elev som sa vad. Detta gjorde jag då eleverna var obekanta för mig och för att underlätta min transkribering.
Jag försökte att inte ställa ledande frågor under intervjun något som jag upptäckte var problematiskt. Jag märkte i efterhand att jag redan innan intervjuerna hade en viss inställning till och föreställning om det som skulle behandlas, och när jag sammanställde intervjuerna såg jag att det rörde sig om snarlika frågor under dem båda. Detta kan i och för sig även tolkas som att eleverna i de båda olika grupperna faktiskt hade samma åsikter om litteraturen och att mina inledande frågor ledde dem alla åt samma tankar och infallsvinklar.
Mina utskrifter från intervjuerna har jag försökt att skriva ut så ordagrant som möjligt. Dock inser jag att jag, trots ett intensivt lyssnande, inte fått med allt som eleverna sagt. De problem som jag stötte på under bearbetningen av det intervjuade materialet var att jag under transkriberingen hade svårigheter att uppfatta vad vissa elever sade. Detta då de hördes väldigt otydligt på bandet. De tillfällena har jag markerat som en fotnot i mitt transkriberade material. Jag är också medveten om att jag under transkriberingens gång har tappat bort vissa ord som eleverna sade. Något som även var problematiskt vid nedtecknandet av intervjuerna var att jag inte kunde återge elevernas pauser och kroppsspråk och de tillfällen då eleverna talade i munnen på varandra.
Utskriftsformatet av mina intervjuer är alldeles för omfattande för att kunna presenteras i mitt arbete då det slutligen blev över tjugo sidor skrivet material. Jag har valt att redogöra för enbart en av intervjuerna (Bilaga 6) för att visa på de frågor som ställdes.
4.5 Bortfall
I enkätundersökningen var det en elev som valde att inte svara på fråga två. Samma elev svarade inte heller på fråga tre. På fråga fem hade två sjuttonåringar valt att ange ”mej själv” som ett fjärde alternativ, detta hade även en elev bland sextonåringarna valt att göra. Bland sextonåringarna hade tre elever valt att inte svara alls. På fråga åtta uppgav två artonåringar att de inte läst någon av mina föreslagna böcker medan tio elever valt att inte ange något alternativ överhuvudtaget.
Den slutsats som jag drar efter att ha gått igenom enkäterna är att de elever som inte valt att svara på frågorna ansett att de alternativ som jag angivit som exempel inte passat just dem och deras inställning till eller användandet av litteratur. Att så många valt att inte besvara den sista frågan i enkäten tror jag kan bero på att de i den frågan var tvungna att själva formulera sina svar och att de ansåg att detta tog för lång tid. En annan anledning kan vara att eleverna inte
kommer ihåg vad de läst och att det då blir svårt att ha en åsikt huruvida boken var bra eller inte.
4.6 Metodkritik
Jag anser att de metoder som jag valde att använda mig av i mitt arbete var bra för mitt ändamål, även om jag är kritisk till vissa delar av mitt arbete. Att jag först använde mig av en enkät gjorde att jag kände mig mer förberedd inför mina intervjuer och jag kände att jag kunde använda mig av resultatet i enkäterna för att få eleverna att utveckla de svar som de angivit där. Dock inser jag att enkäten skulle ha kunnat vara betydligt bredare i sin utformning och att jag kunde ha låtit fler än enbart 48 elever svara på den, för att på så sätt få fler elevers syn på det område jag valt att undersöka. Att jag valde att enbart ge tre svarsalternativ till varje fråga på enkäten medförde att jag medvetet valde att inte ta med annan litteratur än skrivna böcker. Detta är något som jag i nuläget ställer mig kritisk till, då läsning innefattar så mycket mer än bara böcker. Jag hade med fördel kunnat inkludera medier såsom Internet, talböcker och tidningar. Jag drar den slutsatsen att eleverna önskade fler alternativ att välja mellan, då det var så pass många i undersökningen som valde att inte svara på specifika frågor eller valde att själva ange sina egna alternativ. Jag är, precis som jag skrev inledningsvis, medveten om att eleverna tillägnar sig en mängd texter utöver den tryckta litteraturen och detta skulle jag måhända ha haft i åtanke då jag strukturerade enkätmaterialet.
5. Analys och resultat
5.1 EnkätmaterialetI denna del av uppsatsen kommer jag till en början att presentera enkätmaterialet och jag har valt att presentera frågorna var för sig. Eftersom resultatet jag fick fram pekar på att det finns vissa skillnader mellan pojkar och flickor har jag valt att redovisa svaren utifrån en genusaspekt. Jag har även valt att inkludera de elever som jag träffade under mina intervjuer samt den intervjuade läraren i mitt resonemang kring de svar som jag fått. Elevernas svar under intervjuerna kommer jag dock även att redovisa under en separat rubrik.
0 20 40 60
%
0-1 timmar 1-2 timmar >2 timmar
Hur många timmar i veckan läser du?
Flickor Pojkar
Anledningen till att jag valde att börja med frågan Hur många timmar i veckan läser du? grundar sig på att jag ville se hur pass mycket tid varje elev lägger ner på läsning per vecka. Då och då kan vi läsa larmrapporter om ungdomars brist på läsning. I artikeln ”Läsa för att lära- undersökning av elevers läsvanor och lärares förutsättningar att arbeta med läsning i skolan” (www.lr.se/lrweb/home.nsf/ByKey/PKAEL-6HNHC4/dollarteckenfile/läsa%20för/20att%20lära.pdf)
uppges det att nästan var femte elev i grundskolans senare del aldrig läser en bok i skolan, vilket jag anser är alarmerande. I artikeln går det även att läsa att det finns stora skillnader när det gäller kön, föräldrar, födelseland och utbildningsbakgrund. Det jag kan utläsa av stapeldiagrammet är att det är en övervägande majoritet av flickorna som läser två timmar eller mer i veckan, medan pojkarna uppger att de endast läser någonstans upp till en timme i veckan. Här är jag osäker på om eleverna inkluderar all typ av läsning eller om de enbart valt att redogöra för den skönlitterära läsningen. Den slutsats som jag drar utifrån svaret är att eleverna redogör för all sin läsning, både i skolan och i hemmet, under en veckas tid.
De elever som lät sig intervjuas av mig uppgav att de lägger ner mycket tid på att läsa in fakta inför proven de har i skolan och att den skönlitterära läsningen därför blir något lidande.
J: Om ni skulle uppskatta hur mycket ni läser per månad… hur mycket blir det då?
Om man inte räknar med skollitteraturen…
F: Fem böcker kanske.
H: Tre… det går ju väldigt upp och ner. När man var liten läste jag massa Bigglesböcker. Det tog ju en vecka så… jag var uppe i fyra, fem veckor eller fyra, fem böcker i månaden. Men nu har man ju inte så mycket tid och sånt så tre blir det…nog i alla fall.
E: Ah, jag skulle nog gissa på en två, tre böcker… fast sommaren. Där blir det ju hur mycket böcker som helst.
H: Det beror också på hur lång boken är. Jag menar en bok på 400 sidor tar rätt lång tid att läsa liksom. Man orkar ju inte… man läser ju inte snabbare.
Eleverna som blev intervjuade är väldigt studiemotiverade och lägger ner mycket tid och kraft på sina studier. Att den skönlitterära läsningen blir lidande är något som de uppger i sina svar, men den skönlitterära läsningen utanför skolan existerar i allra högsta grad. Under sommarmånaderna, när eleverna är lediga, får skönlitteraturen större utrymme.
0 20 40 60 80 %
Serietidningar Skönlitterära böcker Läromedel Vilken typ av litteratur läser du mest?
Flickor Pojkar
I denna fråga var jag intresserad av att undersöka vilken typ av litteratur som eleven ägnar mest uppmärksamhet. Det som förvånade mig var att det var en majoritet av de manliga eleverna som till största del läste läromedel. Detta var något som jag trodde att flickorna stod för. Något som dock stämmer in på det som jag tycker mig ha upplevt på partnerskolan är att det är en majoritet av flickorna som läser mest skönlitteratur vilket även bekräftades av de flickor som deltog i intervjuerna. Gunilla Molloy skriver i en artikel i Tvärsnitt att ungdomar, pojkar som flickor, använder sig av litterära texter ”både som informationskälla och som stöd i ett identitetsskapande”. Vidare skriver hon att pojkarna tenderar att vara ”smygläsare” på grund av ett behov av att vara det andra könets motsats.” Molloy menar även att läsningen är en del av ungdomarnas socialisationsprocess och att de genom läsningen kommer i kontakt med och får inblickar i hur andra människor tänker etc (http://www.vr.se/tvarsnitt/index.jsp?id=-486).
läser mycket och tycker att läsningen är viktig. Hon visar även i den avhandling som presenteras på webbplatsen att flera av flickorna upplever det som ”ett tvingande måste” att ägna sig åt litteraturläsning (Http:// www.mah.se/templates/Page___4189.aspx). Detta styrker det som jag fått fram i mina intervjuer där en flicka sade att:
E: Alltså jag tycket skolan lägger upp det så himla fel. Eh… alltså om man vill fånga… vi läser Shakespeare och så och det är så himla bortkastad tid för de som inte läser förstår inte mycket. De uppskattar inte det. Alltså de vill… de läser inte lika mycket. Framför allt så är de ju inte vana vid att läsa och då är det svårt språk och det är gamla… alltså det är bortkastat. Att de inte sätter da Vicikoden då. Tolkiens böcker är typ av böcker som man kunnat placera i händerna på folk liksom. Moderna böcker… så alltså om allting… det gäller liksom… det pratas hela tiden om att det är dålig litteratur… liksom. Att det inte kan klassas som bra litteratur att läsa och så där. Men alltså, liksom det är bättre att läsa detta om man inte läser överhuvudtaget. Men jag menar om man har läst ut den dåliga litteraturen och man tycker att den är bra så börjar man ju med annan litteratur. Alltså det säger ju sig själv, om man får läsa den gamla litteraturen så öh, Madame Bovary och massa annat sånt som vi läser just nu… eller Oliver Twist. Alltså det är… alltså det säger emot så mycket att man läser gammal litteratur. Även om du läser klassiker så… ibland… jag tycker verkligen att man borde ta det senare. Jag menar då kanske man hade uppskattat den typen… eller jag vet inte.
Flickan är väldigt kritisk till den litteratur som de läser under svensktimmarna i skolan. Om jag utgår ifrån hennes svar så upplever jag att hon tycker att språket i den ”gamla litteraturen” är alldeles för svårt rent språkligt och att den typen av litteratur skall komma senare i undervisningen. De elever som jag intervjuade går andra året på gymnasiet och jag frågade inte när hon tyckte att litteraturen skulle komma in i undervisningen. Flickan menar även att det många gånger är det som läraren vill att de skall läsa, inte deras egna val som styr den skönlitterära läsningen i skolan. Louise M Rosenblatt skriver i sin bok Litteraturläsning som
utforskning och upptäcktsresa (2000) att eftersom läraren många gånger inte lär känna alla
enskilda elever så ”har läraren därför att skaffa sig en viss allmän uppfattning om de erfarenheter och intressen som är typiska för den särskilda grupp studenter som han har att göra med” (s. 76). Flickan återkommer flera gånger under intervjun till att eleverna inte får lov att läsa ”moderna böcker” och att detta i lärarens ögon skulle ses som ”dålig litteratur”. Magnus Persson skriver i Populärkulturen i skolan att skolan och de som är verksamma i organisationen behöver kunskap om populärkulturen. Med detta menar han inte att skolan skall överge högkulturen till förmån för populärkulturen men att skolan skall verka som en plats för alla typer av kulturformer (2000 s. 92). Flickans egen lösning på problemet är att om eleverna först får ta del av populärkulturen så kommer deras intresse för högkulturen att öka med tiden. Vid arbetet med högkulturen i skolan skall läraren vara den som hjälper eleverna
genom texterna och enligt flickan så är detta något som inte görs i så stor utsträckning som eleverna önskar. Persson skriver på sidan 37 i sin bok (2000) om en kulturtrappa, vars upphovsman för mig är okänd, som ges som modell för elevernas läsning. Enligt kulturtrappan ”kan och bör elevens läsning och kulturkonsumtion följa en kurva eller trappa som successivt leder till ett alltmer kvalificerat innehåll (…) Enligt denna modell blir det ett misstag att för tidigt introducera eller i värsta fall tvinga på eleven texter som befinner sig på ett högre trappsteg än han eller hon själv gör ” (s. 38). Detta är det som jag tror att flickan menar när hon säger att: ”framför allt så är de ju inte vana vid att läsa och då är det svårt språk och det är gamla… alltså det är bortkastat”. Eleverna uppfattar sig stå på ett lägre trappsteg än vad som förväntas av dem.
0 20 40 60 80 %
Självbiografiska böcker Deckare & thrillers Humoristiska böcker
Viken kategori av böcker tilltalar dig mest?
Flickor Pojkar
Att flickorna skulle vara de som tilltalades mest av självbiografiska böcker som många gånger har ett hemskt innehåll, stämmer bra in på den bild som jag själv hade när jag startade min undersökning och som till viss del bekräftades av den enkät som eleverna fick fylla i. Detta stämmer dock inte för de flickor som jag intervjuade då de till största del läste fantasy -böcker och uppskattade böcker som inte var självbiografiska. Enligt en av de intervjuade flickorna så var många intresserade av självbiografiska böcker mycket på grund av att det var lärarna som ville att de skulle läsa dem. Elevernas intresse var enligt flickan inte det som styrde valet, utan lärarens.
J: Många verkar… efter att jag sammanställt enkäten som ni svarade på… väldigt intresserade av den här typen av böcker. Varför tror du att det är så?
B: Eh, i vårt fall så är det mycket att det är böcker som delas ut av lärarna. Det är Kort kjol. Den måste man läsa typ i nian… den har i alla fall alla läst. Likadant Cell grön.. massa sådana där böcker. Så det tror jag är… eller jag vet inte… jag tror det viktiga är att det inte finns såna lärare som bara sätter de här böckerna i händerna på eleverna…
När jag ställde frågan till läraren A varför så många elever verkar attraherade av denna typ av litteratur svarade denne att många av de elever som läraren har i sina klasser inte lever under bra omständigheter, och läraren trodde att detta var en anledning till att självbiografiska böcker lockade så många elever. Av dessa uppgav läraren att majoriteten var flickor. Men läraren hävdade även att många elever har en tendens att fastna i en viss genre, vilket läraren inte ansåg vara nyttigt. När jag gick igenom svaren på fråga åtta blev jag förvånad över att så pass många pojkar ansåg att Pojken som kallades Det var en av de bästa böcker de läst och stapeldiagrammet visar att så många som 18 % av pojkarna föredrar självbiografiska böcker. Jag tror att det är väldigt viktigt, precis som eleven säger i svaret ovan, att lärarna inte ”bara sätter de här böckerna i händerna på eleverna” utan att det sker en ordentlig uppföljning av de ämnen som behandlas.
J: Varför attraheras eleverna så mycket av detta ämne? Vad är det i de här böckerna
som de finner så intressant?
A: Alltså jag har funderat mycket på varför, varför lockas de så av detta? Men… men… det är ju egentligen rent allmänt att vi lockas av katastrofer och att läsa om sånt som är värre än den verklighet som vi själva lever i. Det tror jag är den största anledningen… att du kan läsa om någon annan människa som har det förfärligt. Uhm… Jag har varit mycket tveksam, jag har många elever … eh… och flera av de här eleverna lever i omständigheter som… eh… som inte är så trevliga, och jag har varit lite orolig för hur de skall reagera när de läser om detta. Men å andra sidan så tror jag att dom hittar verktyg att klara sig för att det är också så att i de här böckerna… att de läser om människor som ändå klarar sig. Det är hemskt och det är sant men de fixar det. Att de själva kan se att det går, man kan klara hemska saker det tror jag faktiskt kan locka dem.
Det jag kan utläsa från de svar som eleverna gav på fråga åtta i min enkät är att 16 av eleverna uppgett att Pojken som kallades Det är en bok som de läst och som de tyckte var bra. Denna bok räknas till de självbiografiska böckerna med hemskt innehåll då den handlar om en misshandlad pojke. Jag håller med läraren då denne säger att människor i alla tider varit intresserade av att läsa om ”sånt som är värre än den verklighet som vi själva lever i” men frågan är varför det verkar vara så populärt just nu. Är det på grund av Internets breda utbud av information eller medias dagliga rapporter om hemskheter eller beror det helt enkelt på att våra ungdomar mår dåligt? I en artikel från ungdomsstyrelsen så går det att läsa att exempelvis självmord bland ungdomar ökat de senaste åren. Agnes Hultèn som arbetar som
överläkare och barn –och ungdomspsykiatriker menar att detta kan vara en följd av att samhällsförändringar slår ut de mer sårbara tonåringarna. Att genren är så populärt just nu beror kanske helt enkelt på att det publicerats en mängd böcker av den här typen på sistone och att det därför är som eleverna tilltalas av dem. Mer komplicerat än så behöver det ju inte vara. 0 20 40 60 80 % Att den är baserad på en sann händelse Att den är spännande
Att den är rolig
Vad är det som utmärker en bra bok?
Flickor Pojkar
Många elever har uppgett att det som utmärker en bra bok är att den är spännande och det är enligt deras mening främst deckarna och Fantsyböckerna som står för detta. Lena Kåreland skriver i sin bok Möte med barnboken att dessa typer av böcker tilltalar många då det ofta förekommer en ”uppbruten kronologi, flera perspektivbyten samt brist på handling i traditionell mening. Motiviskt inriktar sig författarna på den unga människans ensamhet och utsatthet, och berättartekniskt knyter de gärna an till thrillern och till filmen” (s. 125). Att så många som 50 % av pojkarna uppgav att det som utmärker en bra bok är att den skall vara rolig, förvånar mig då jag trodde att de till största del var intresserade av den spännande litteraturen.
0 20 40 60
&
Kamrater Lärare Massmedia
Vad är det som styr ditt val av litteratur?
Flickor Pojkar
Det vi kan utläsa från stapeldiagrammet är att flickorna till största del använder sig av varandra för att få tips på böcker att läsa. Att pojkarna till så stor del använder sig av läraren som referens stämmer bra in på fråga 2 i enkäten som löd: Vilken typ av litteratur läser du
mest? Den frågan hade nästan hälften av pojkarna angett att läromedel är den typ av litteratur
som de läser mest.
Enligt boken Barnens tre bibliotek (Wåhlin och Asplund Carlsson 1994) kan läsning grupperas utifrån tre sociala kontexter; familjebiblioteket, kompisbiblioteket och samhällsbiblioteket. Familjebiblioteket står för högläsningen i hemmet när barnen är små, läsning av böcker som finns i hemmet, böcker som någon i familjen får i gåva eller de inköp som någon i hemmet gör. Kompisbiblioteket, för den kategori av böcker som ungdomarna lånar av varandra eller tipsar varandra om och Samhällsbiblioteket av de lån av böcker som ungdomarna gör i skolan eller från folkbiblioteken (s. 82).
Alla de elever som jag intervjuade uppgav att det skedde högläsning i hemmet när de växte upp. Detta skedde främst i form av godnattsagor vid sängdags. Även läraren pekade på högläsningens positiva inverkan på elevers fortsatta läsning.
J: Sagostunder som liten… uhm… hur mycket tror du att de inverkar…?
A: Sagostunder… jag tror också att det är viktigt för att ibland läser jag högt för mina elever och de älskar ju det. Talböcker är helt okej att använda sig av, de får använda sig av bok och band så mycket som de vill. Tanken är ju att de ska få till sig så mycket skönlitteratur som möjligt och att vi sedan skall jobba med det och då jobbar vi då lite grann i projekt där då det mest populära ämnet då är hemskt men sant, som jag har tröttnat så på men det är ju jag som har gjort det… ehm…det är ju nytt för eleverna hela tidevarvet.
Enligt Wåhlin och Asplund Carlsson (1994) så har högläsningen i hemmet en betydande roll till barnens fortsatta läsning, men att samhällets insatser genom att tillhandahålla litteratur
genom skola och folkbibliotek också är betydelsefulla för att ”komplettera det som vissa barn inte får hemma och för att stimulera fler hem till att bredda och vidga sitt kulturengagemang” (s. 115). Om jag skall överföra elevernas svar till de ovan nämnda kontexter kan jag utläsa att flickorna till största del använder sig av kompisbiblioteket medan pojkarna i större utsträckning använder sig av samhällsbiblioteket.
J: Håller ni med om det… eller var får ni era influenser ifrån?
F. Ja, det kan kanske vara lite från familjen, då… man kan alltid fråga dem om de vet någon bra bok och så.
G: Ja, så skulle jag nog vilja säga att… min mamma som läser, ja, om hon säger att den är bra så kan jag också bli intresserad. Men..ja… annars går jag inte direkt till…det är inte direkt ett ämne jag talar med kompisarna om.
E: Nä…
F. det finns dom som inte läser så mycket och då är det ju ganska svårt att diskutera. E: Ja, det är ju mest studieböckerna som man diskuterar… eh, böckerna som man läser i skolan… eller såna som alla läser…
G: Da Vincikoden.
Eleverna uppger att de inte talar litteratur med varandra på fritiden, de uppger att de mest diskuterar aktuella tv-program. De böcker som de läser är det oftast familjemedlemmar som tipsar om. Det som får stor uppmärksamhet i media, exempelvis nu senast Da Vincikoden, är sådant som eleverna diskuterar med varandra. Att eleverna diskuterar böckerna som de läser i skolan beror väl till största del på den uppföljning som lärarna har på läsningen genom exempelvis boksamtal. 0 20 40 60 80 100 %
I skolan Hemma På bussen Var läser du helst?
Flickor Pojkar
Nästan alla flickor och större delen av pojkarna angav att platsen de helst läser på är i hemmet. De elever som jag intervjuade påpekade att skolan är en stökig miljö där det är svårt att få ro till att läsa. Att även sittplatserna var hårda och inte inbjöd till en skön läsupplevelse var även detta en faktor som de tryckte på. Läraren som jag intervjuade hävdade att så faktiskt
var fallet men att de på skolan fått ett speciellt läsrum där eleverna hade tillgång till sköna soffor och en mer inbjudande miljö. Detta hade enligt läraren hjälp till att fler elever fått upp sin läslust.
J: Ni hade ett läsprojekt i första ring där ni hade schemalagda lästimmar… vad tyckte ni om det att ni hade speciella timmar som ni skulle läsa?
B: sådär… hm det blir väldigt svårt att hitta lugn och ro… det är jättesvårt att sitta på såna här stolar tillexempel och läsa.
C. Men då läste vi ju i läsrummet där borta…
B: men så var det folk som inte kunde hålla käften och som störde hela tiden och då blev man bara irriterad… så störs man hela tiden. Och så hade man kanske inte lust att läsa utan hellre vill läsa på kvällar som nedvarvningstid… så det… nä… men jag tyckte inte att det var så bra. Och såna människor som inte vill läsa böcker och så skall ju inte bli tvingad… och de som vill läsa blir bara störda och så är det… nä det var inget bra.
D. Jag kände bara att det var sånt slöseri med tid. Att läsa en bok, man lär sig faktiskt inte så mycket på det… utan man hinner kanske ta upp en händelse… eller nåt och det kan ta två lektioner. Och istället sitter man och läser i åtta lektioner…
Trots att eleverna fått det här speciella läsrummet så finner de ändå det som ett störande moment att behöva läsa i skolan. Att inte alla skulle vara speciellt motiverade till att läsa ens där motsäger det som läraren upplever under sina lästimmar.
J: Vilka utnyttjar det här rummet?
A: Eh… både Nv- eleverna och teknikeleverna läser där… och det är inte speciellt mycket motstånd… tvärtom så tycker de flesta att det är skönt, dom vet att som ska gå in där och sätta sig och läsa och det gör det… och dom får läst mer och dom fortsätter att läsa.
I boken Tid att läsa, tid att tänka för Staffan Thorson ett resonemang kring klassrummet som ett läsarvänligt klimat. Han menar att om läsningen och litteraturarbetet skall bli det som vi lärare vill att det skall vara, så krävs det vissa förutsättningar. Dessa är att ”det måste råda läsro, eleverna måste känna trygghet och arbetet måste präglas av lust, skapande och fantasi. Dessutom måste alla få känna att de har tid” (s. 73). Detta anser inte de intervjuade eleverna att de hade under sina lästimmar, men som läraren upplevde att de hade. Jag vet inte i vilken utsträckning projektet har utvärderats och om det är fler elever än enbart de som jag pratat med som känner likadant inför lässtunderna. Att så många elever väljer ”på bussen” som alternativ kan bero på att många elever pendlar till skolan varje dag och där passar på att läsa under tiden.
0 20 40 60 80 % Att den är baserad på en sann händelse Att den är spännande
Att den är rolig
Vad är det som utmärker en bra bok?
Flickor Pojkar
Att så pass många elever som närmare 80 % av flickorna angett att det som utmärker en bra bok är att den är spännande stämmer bra in på deras svar på frågan Vilken kategori av böcker
tilltalar dig mest? Detta då en majoritet av flickorna svarade att självbiografiska böcker var
den kategori som tilltalade dem mest. En av de tilltalade flickorna svarade så här på fråga åtta:
Flicka 15 år.
”Den absolut bästa boken jag har läst är ”Vingklippt ängel” av Berny Pålsson. Jag älskar självbiografier och den här är en klass för sig. Hon får läsaren att känna sig som henne, men det finns fortfarande en mystik. Vi känner att vi inte vet allt, och vi står mellan valen och kvalen ”vill vi veta eller vill vi inte veta”? LÄS BOKEN!! :) ”
Boken behandlar ett idag uppmärksammat område som handlar om att flickor skär sig och den ovan nämnda boken fick stort genomslag och var väldigt omdebatterad när den gavs ut. Molloy skriver i artikeln ”Vad tonåringar läser och varför” att ”många unga flickor väljer böcker där den kvinnliga huvudpersonen gör uppror mot en förutbestämd könsroll”. Molloy menar också att det är ”påfallande att kvinnor i populärkulturen, som oftast är författad av kvinnor, är hjältinnor i den bemärkelsen att de överlever de sanktioner som vanligtvis drabbar
de kvinnor som utmanar gränserna i ett patriarkalt samhälle”
http://www.vr.se/tvarsnitt/index.jsp?id=-486. Detta är dock inte ett ämne som tilltalar alla och en flicka skrev att:
Tjej, 16 år.
”Vingklippt ängel.” Alla som jag frågat tycker att den är jättebra men jag håller inte alls med. Jag läste 2 kapitel, eller läste! Pressade mig till att läsa passar bättre. Jag tror inte att det är speciellt bra att läsa böcker som den här; eller i alla fall inte lättpåverkade människor. Jag vet många som har den här boken som bibel, de skär sig för att hon gör det. Det är sjukt! Jag tyckte inte om den.
Det som förvånar mig i elevernas svar är att pojkarna hellre läser roliga än spännande böcker. Detta motsäger deras svar på frågan Vilken kategori av böcker läser du helst? där det blev en jämn fördelning mellan deckarböckerna och de komiska böckerna.
0 20 40 60 80 % A B C D E F G H I J Lästa böcker Flickor Pojkar
A. Peltzer, D: Pojken som kallades Det
B. Gardell, J: En komikers uppväxt
C. Keyes, M: Vattenmelonen
D. Wahldén, C: Kort kjol
E. Brown, D: Da Vinci koden
F. Hansen, K: Bakom stängda dörrar
G. Lindström, F: Vad gör alla superokända människor hela dagarna?
H. Coelho, P: Alkemisten
I. Pålsson, B: Vingklippt ängel
J. Kadefors, S: Sandor slash Ida
I denna fråga blev svaren något skeva eftersom så många elever, främst pojkarna, valde att inte svara på frågan. Mitt val av böcker har jag baserat på skolbibliotekets tio-i-topplista samt mina egna föreställningar om vilken litteratur som kan tänkas vara intressant. Att jag valde att be eleverna svara på vilka böcker de läst är att jag ville se vilken genre som tilltalade dem mest. Jag var även ute efter att undersöka om eleverna tilltalades av den självbiografiska litteraturen som, i alla fall bland de nämnda böckerna, tar upp jobbiga ämnen såsom incest, misshandel eller mobbning. De böcker som de flesta flickor har läst är Pojken som kallades
Det, Kort kjol och Sandor slash Ida. Bland pojkarna är det Pojken som kallades Det och Da Vinci koden som är de böcker som de flesta uppgett att de läst. Här är det svårt att fastställa
om det är elevernas eget val av litteratur som styrt, eller om det är i skolan och på lärarnas inrådan som de läst böckerna. Eftersom A, D och J finns som klassuppsättningar är det troligt att de flesta elever faktiskt läst böckerna i skolan, på lärarens inrådan och inte av deras eget val. Flickorna som svarad på fråga åtta i enkäten var de som gav de mest utförliga svaren och som till största delen attraherades av den självbiografiska litteraturen.
5.2 Intervjuerna
De åtta elever som valde att låta sig intervjuas uppgav att de läser mycket texter varje dag. Den typ av litteratur som eleverna till största delen ägnar sig åt för närvarande är läromedel men de uppgav också att de läser mycket tidningar, att de sitter mycket vid datorn och så vidare. När jag frågade dem hur de anser att behandlingen av skönlitteraturen i skolan går till väga svarade flera av dem att de ställer sig kritiska till att läsningen får så lite utrymme i undervisningen.
J: Läser ni mycket i skolan? Tycker ni att skönlitterära böcker får ett stort utrymme?
G. nää
H. Nä, vi läser två böcker på en termin max.
F: Vi kunde fått veta i början… när terminen började hade vi kunnat få veta vilka böcker vi skulle läsa och sen hade det varit upp till var och en… jag menar…alla läser ju olika snabbt.
F. Men att läsa skönlitterära böcker i skolan känns som bortkastad tid, eftersom man lika gärna kan göra det hemma.
E: Det hjälper inte tyvärr… det finns det ju folk som inte gör… tar tid för dem att börja läsa och sen vet de inte när de skall vara klara och…
H. Det tar ju lite tid att läsa en hel bok … och det känns helt meningslöst att läsa en bok på fyra veckor som man inte tycker är bra…
Av svaret att döma så vill eleverna ha in mer skönlitterär läsning i skolan samtidigt som de inte vill att läsningen skall ske under skoltid utan på deras fritid. En som inte ansåg att skolan var rätt forum för läsning av skönlitteratur var H. Han är en pojke som läser mycket litteratur på sin fritid och enligt honom så är den skönlitterära läsningen i skolan bara bortkastad tid. Han anser att i skolan så ska man lära sig något och det gör man inte genom litteraturen.
H. Jag kände bara att det var sånt slöseri med tid. Att läsa en bok, man lär sig faktiskt inte så mycket på det… utan man hinner kanske ta upp en händelse… eller nåt och det kan ta två lektioner. Och istället sitter man och läser i åtta lektioner…
Louise M Rosenblatt (2002) för i sin bok ett resonemang kring elevers inställning till litteratur där hon skiljer på två läsartyper. Rosenblatt ser läsaren som en ”aktiv varelse som kan läsa på
olika sätt, mer eller mindre litterärt eller icke-litterärt i olika situationer” (s. 10). Med detta menas att läsaren möter texten mer eller mindre personligt. Rosenblatt menar att som läsare tar vi antingen till oss texten känslomässigt eller ej. De begrepp som hon använder sig av är
efferent eller estetisk läsning. ”I den efferenta läsningen trängs det personliga, intuitiva,
känslomässiga, kreativa och tolkande förhållningssättet undan till förmån för en mer bokstavligt inriktad opersonlig och allmän läsart” (s. 11). Detta förhållningssätt är det vanligaste som eleverna använder sig av vid exempelvis inläsningen av studiematerial. Egna värderingar och personliga åsikter får inget utrymme vid inläsningen. Här är det inte ett personligt ställningstagande som är huvudsaken vid läsningen, utan syftet med att läsa texterna blir att skaffa sig information. ”När läsaren upplever och genomlever de ställningar, scener och situationer som skapas genom transaktionen sker en estetisk läsning” (s. 11). H, som uppgav att han inte anser att skönlitteraturen skall läsas i skolan, säger också att uppföljningen av litteraturen inte får något större utrymme i undervisningen. Han vill gärna diskutera det som han läser men anser inte att lärarna tar sig tid till att behandla det som läses utan att det blev en mer monoton upprabbling av handlingen.
J: ja, hur upplevde ni att de böcker som ni läste följde upp?
H. vi skrev väl recensioner eller…
E: Nä, vi pratade… vi skulle läsa en bok då och… från en annan kultur… sen var det typ att vi skulle hålla ett fördrag om den då typ. Och det var väl att vi verkligen skulle få tid till att läsa det, i skolan, för att… om vi hade några frågor… eller jag vet inte.
Rosenblatt anser att dagens traditionella undervisningsmetoder gör eleverna konfunderade eftersom det oftast krävs mer av dem än vad läraren ger sken av. Eleverna befinner sig alla på olika plan och de går enligt Rosenblatt in i läsningen med olika erfarenheter och med olika syften. ”Beroende vilket syfte man har med sin läsning kan alltså läsningar av samma text hamna på olika positioner mellan polerna efferent och estetisk i det sammanhängande flöde av tankar och upplevelser som äger rum i transaktionen/läshändelsen” (2000 s.11). Eleverna behöver tid och utrymme att få reflektera över det som de läser, vilket exempelvis H inte tyckte att det fanns utrymme till under lektionstid.
Eleverna ställer sig överhuvudtaget kritiska till vilken typ av litteratur som behandlas i skolan och de efterfrågar populärkulturen istället för de traditionella klassikerna som de upplever att de blir ”tvingade att läsa”. Flera av dem påpekade att om man vill väcka deras läslust så skall man låta dem läsa det som de själva vill och efterfrågar.
H. Jag tycker bara att det är så tråkigt att man måste läsa i skolan om man inte har något intresse i det… som från början var ensamhet… alltså det här är ingen kul bok, det vill man inte läsa. Men jag måste göra det. Då kommer man ju aldrig att få något bra intryck.
E: Ja om man måste göra det kommer man ju aldrig att få något bra intryck.
H. Alltså det finns så mycket ny litteratur med enkelt språk som lärarna kan välja. Ja, som kommer att fånga fler… folks intressen. Till exempel Da Vincikoden. Den är väldigt enkelt skriven.
E: Och väldigt spännande. Jag tycker…
H. På engelskan också. Väldigt enkelt språk. Inga svåra ord och så här. Om man hade lagt den på engelskundervisningen… minst halva klassen hade kunnat läsa den och så här.
E: Och tycka om den!
De faktorer som styr elevernas val av skönlitterära böcker handlar till största del om det som läraren vill att de skall läsa och inte det som de själva efterfrågar, i alla fall inte under lektionstillfällena och enligt eleverna själva. Att den moderna litteraturen skall få större utrymme efterfrågas av dem alla. Enligt Magnus Persson (2000) så sätter ”umgänget med populärkulturen viktiga spår i elevernas tankevärld” (s. 79) och han menar att detta är inget som kan förbises bara för att de befinner sig i skolan. Skolan måste med andra ord inta en positiv hållning till populärkulturen, i vilken form den än uppträder.
Rosenblatt (2000) för i sin bok ett resonemang kring lärarens roll som förmedlare av både finkultur och skräplitteratur. Bland annat diskuterar hon texter med grova inslag av våld etc. ”Läraren, som vet att friheten är en väsentlig förutsättning för ett gott litteraturklimat, kommer att motsätta sig censur. Hans ansvar är desto mer uppenbart- att utveckla kloka läsare med förmåga att bedöma den mänskliga betydelse hos den litteratur som erbjuds dem” (s. 167). Hon menar att läraren inte skall fördöma den läsning som eleven uppskattar utan istället föra en diskussion om bra och ”dålig” litteratur. Att uppföljningen av böckerna sker på ett bra sätt anser jag vara av största vikt. För även den ”tråkigaste boken” kan bli intressant genom en givande diskussion.
Eleverna uppger i intervjuerna att media har en viss påverkan på deras val av litteratur. Da
Vincikoden till exempel är en bok som fått mycket utrymme i media på grund av att boken
nyligen blivit filmatiserad och eleverna kom flera gånger in på boken under vår diskussion.
J: Men hur mycket tror ni att media påverkar era val?
F. Den enda boken jag har läst som varit mediapåverkad var Da vincikoden… E: Ja
H. … den kom alla och sa att den är så bra, den måste ni läsa och så där. Så läste jag den. Den var bra. Men så läste jag någon annan som hette Änglar och demoner av samma författare, som jag inte alls tyckte var bra.
F Jag har läst alla de andra böckerna och ingen slår Da Vincikoden men… G Änglar och Demoner tyckte jag var prima
E: Men..
F Men är inte den lite lik Da Vincikoden?
E: Men han var så himla tillgjord… så bara man sköt böckerna i höjden eller man gjorde inte det. det var liksom den enda bok som alla pratade om och det gjorde liksom att man läste den.
F. Fast jag kan säga att det inte är den bästa bok som jag läst.
Att F säger att Da Vincikoden är den enda bok som han blivit påverkad av när det gäller media kan ha och göra med att den ligger närmast till hands rent tidsmässigt. När jag frågad eleverna i hur pass stor utsträckning de använder sig av exempelvis recensioner i tidningen svarade några av dem att de läste dem, men att de inte inverkade på om de valde att läsa en bok eller inte.
J: Bokrecensionerna som brukar stå i tidningar och så… tittar ni på dem och väljer
böcker utifrån dem eller…?
F: Nä jag tycker att de har ett väldigt… jag vet inte. Det är samma sak som allting, filmer och så där. Det de belönar är liksom… typ det som är jobbigt och svårt och så vidare. Allmänt tråkigt.
E: det är också människor som läser typ litteratur som man inte fattar.
G: Alltså vissa recensioner är jättebra. Liksom att Sagan om ringen får en massa Oskars. Men sen kom nån sån där jättekonstig… skräckfilm… som man absolut inte tycker om att titta på. Då blir man ganska… vad ska jag säga… konfunderad. En bok kanske får en trea som är sådär… bra och nyskapande och sen får nån gammal film från 30-talet nån femma. Det är så fel… recensionerna tycker jag inte om heller. F: Men sen kan recensionerna också va… en läsning i sig ibland. Eh, de tar ut mer bakgrundsfakta och liknande.
E: Ja alltså de tar upp det mer…
G: Fast det är kul att läsa recensioner om samma författare fast i olika tidningar… de uppfattar det olika liksom.
Eleverna tycker att det som ”de belönar” i recensionerna är det som är ”jobbigt och svårt”. Många gånger ter sig nog den moderna litteraturen något krånglig och invecklad för eleverna. Samtidigt uppger F att läsningen av recentiorerna många gånger hjälper en att få tips och lust att läsa mer när han säger att: ”Men sen kan recensionerna också va… en läsning i sig ibland. Eh, de tar ut mer bakgrundsfakta och liknande.” För att väcka elevernas intresse för litteratur krävs att man anknyter till sådant som ligger nära dem.
