Malmö högskola
Lärarutbildningen
Individ och samhälle
Examensarbete
10 poängSkönlitteratur i historieundervisningen
Fiction in history teaching
Maria Olsson
Sandra Saldert
Lärarexamen 140 poäng Historievetenskap och lärande Höstterminen 2006
Examinator: Mikael Ottosson Handledare: Fredrik Nilsson
Sammanfattning
Målet med denna undersökning är att ta reda på hur och varför pedagoger använder sig av skönlitteratur som ett verktyg i deras historieundervisning. Vi vill också undersöka vilka olika teorier som finns inom området. Vi vill jämföra likheter och skillnader i teorin och i praktiken. Tillvägagångssättet har varit genom kvalitativa intervjuer med fem pedagoger på två olika skolor.
Resultatet av vad pedagogerna tyckte om skönlitteratur var övervägande positivt. De ansåg att skönlitteraturen fångade eleverna som gör att eleverna förstår att det finns en dåtid. Men elevernas bemästring av att inte kunna läsa i dess helhet gjorde att man höll en restriktiv hållning till användandet av skönlitteratur i deras historieundervisning. Teorin belyste användandet av skönlitteratur som ett bra verktyg i undervisningen. Fiktiva berättelser levandegör historia med händelser som gör det möjligt för eleven att förstå dåtiden.
Nyckelord
skönlitteratur, historieundervisning, historiemedvetande, då- nu- och framtid, pedagoger, verktyg
Abstract
The purpose for this inquiry is to find out how and why educationalists use fiction as an implement for teaching history. We would also like to examine what theoretical aspects there are in the subject. We will evaluate what similarities and differences there might be in theory and as well in practice. The procedure has taken place through qualitative interviews with five female educationalists in two different schools.
The results of what the educationalists thought of using fiction were predominantly positive over all. They all agreed that fiction captured the pupil’s attention, which let them understand that there is a past. But due to the pupils limited knowledge of knowing how to read fiction made the educationalists maintain a restrictive attitude of using fiction in their teaching of history. The theory of using fiction when teaching history illustrates it as a satisfactory implement. Tales in fiction makes it lifelike which gives the pupils a better understanding of the past.
Key words
fiction, history teaching, historic consciousness, then, now and the future, educationalists, implement
INNEHÅLLSFÖRTECKNING:
sid
1. Inledning
7
2. Syfte
9
3. Metod
10
3.1 Urval
11
3.2 Genomförande
12
3.3 Validitet i en kvalitativ intervju
13
4. Tidigare forskning
14
4.1 Skönlitteraturen och historiemedvetande
16
5. Resultat
20
5.1 Presentation av pedagogerna
20
5.2 Presentation av skolorna
21
5.3 Frågeområden
21
5.4 Analys av undersökningen
26
6. Diskussion
28
7. Sammanfattning
30
8. Käll- och litteraturförteckning
32
1. Inledning
Skönlitteratur är en viktig del i undervisningen i skolan. Detta har vi fått höra både på lärarutbildningen på Malmö högskola och på våra partnerskolor.1 Som blivande pedagoger med historia som huvudämne finner vi att användning av skönlitteratur i historieundervisningen är ett intressant område att undersöka. Undersökningen kommer därför att inrikta sig på användningen av skönlitteratur i historieundervisningen. Användning av skönlitteratur i skolan har inte alltid haft samma syfte. Undersökningen kommer att inrikta sig på nutidens undervisningsform av skönlitteratur, men för att få ett helhetsperspektiv kommer vi att ge en liten bakgrund om hur det har sett ut tidigare.
Vid 1800-talets början var betydelsen av skönlitteratur i undervisningen inte högt aktad. Katekesen, bibeln och psalmboken dominerade länge för elevers kunskapsinhämtning och fostran. Svensk historia lästes sällan i skolan för det ansågs som ett onödigt lärande utan någon behållning för eleverna.2 Dock förekom läsning av skönlitteratur i form av historiska
romaner hemma inom överklassen. Man läste skönlitteratur med historiska berättelser, äventyrshistorier och familjeskildringar.
Efter 1800-talets mitt när befolkningen ökade, förändrades synen på vilken fostran folket behövde. Överklassen ansåg att underklassen var moraliskt förfallna och behövde kontrolleras och vägledas till en bra samhällsmedborgare. Överklassen menade att genom litteraturen kunde underklassen fostras.3 Detta ledde till att litteraturen fick en större plats i skolan.
I slutet av 1800-talet utgavs nya litterära verk utan några religiösa inslag. Dessa litterära verk började läsas i hemmen, vilket då medförde att skolan inte längre kunde kontrollera innehållet i vad folket läste hemma. I skolan såg dåtidens framåtsträvande pedagoger möjligheten att välja vilka verk som skulle läsas. Detta var dock ändå i ett kontrollerande syfte, där huvudmålet var att eleverna skulle lära sig att läsa och skriva.4 Skolreformerna under århundradet byggde vidare på en litteraturanvändning för att också forma folkets läsning. 1900-talet har medfört förändringar med syftet av användning av skönlitteratur.
1 Eklund, Francesca, Kurs: Den lilla historien 10p, ht 2004
2 Thavenius Jan, Klassbildning och folkuppfostran, Stockholm/Stehag 1991, s. 238-239 3 Thavenius Jan, Klassbildning och folkuppfostran, Stockholm/Stehag 1991, s. 261-262 4 Thavenius Jan, Den motsägelsefulla bildningen, Stockholm/Stehag 1995, s. 94 & 97
1900-talets skolreformer har genomgått olika idéer om vad litteraturen har för betydelse. Nationalismen som dominerade under 1900-talet inom litteraturen har idag ersatts av ett mer allmänt medvetande om den enskilda människans värde. I litteraturen idag hör det till skolans grundläggande uppgift att ge eleverna någon form av ”kulturell kompetens” som författaren Jan Thavenius påpekar om vilket skolans åtagande är för elevers utveckling till samhällsmedborgare. 5 Med kulturell kompetens innefattar det att skolan ska lära elever att skriva, räkna och läsa. Genom historiska berättelser kan det då vara möjligt att eleverna får den kulturella kompetensen.
Det finns de som anser att skönlitteratur är ett viktigt verktyg i skolans verksamhet för att det ger eleverna en fantasifullhet att leva sig in i andra människors liv. Kreativiteten får en förstärkning vid deras eget skapande av historia vilket ger en ökad språklig kompetens, med ett större ordförråd och bättre ordförståelse. När eleverna lever sig in i andra människors känslor och tankar får eleverna en större empatisk förmåga för andra människor. Framför allt ökar deras kunskaper.6 Inom historieämnet anses dessutom skönlitteratur som ett bra utvecklingsmoment till historisk empati där eleverna får en förståelse för människors känslor och tankar i dåtiden. Eleverna får ett kritiskt tänkande, där eleverna ges möjlighet att ifrågasätta materialet som de använder sig av. 7
Den narrativa berättelsen, muntliga och skriftliga historiska berättelser, anses öka kunskapen om historia och samtidigt övas den kronologiska och logiska förmågan hos elever.8
”Skönlitteratur ger kunskap om barns, kvinnors och mäns livsvillkor under olika tider och i olika länder.” Detta kan man läsa i kursplanen för svenska. 9 Även på lärarutbildningen på
Malmö högskola har man förespråkat att det är mycket bra att använda sig av skönlitteratur som vi nämnde tidigare i inledningen. Pedagoger vid lärarutbildningen på Malmö högskola
5 Thavenius Jan, Den motsägelsefulla bildningen, Stockholm/Stehag 1995, s. 106 & 158 6 Amborn Helen, Hansson Jan, Läsglädje i skolan, Falun 1998, s. 5
7 Adler Hermansson Magnus, Undervisningens byggstenar – grundläggande pedagogik och ämnespedagogik,
Malmö 2004, s. 108
8 Adler Hermansson Magnus, Undervisningens byggstenar – grundläggande pedagogik och ämnespedagogik,
Malmö 2004, s. 108
9
http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0607&infotyp=23&skolform=11id =3890&extraId=2087, 2006-11-15
anser att skönlitteratur ger en möjlighet till att utveckla empati och förståelse för andra människor.
I dag har verksamma pedagoger ett uppdrag med riktlinjer att följa. I LpO 94 kan man läsa i strävansmålen för ämnet svenska; ”får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och i skilda former från Sverige, Norden och från andra delar av världen”.10
Pedagoger har alltså som uppdrag att undervisa i någon form med hjälp av skönlitteratur. I denna uppsats ska vi undersöka hur och varför pedagogerna använder sig av skönlitteratur i deras historieundervisning.
2. Syfte
Skönlitteratur kan ge en dynamisk kunskap som innehåller historiska, geografiska eller naturvetenskapliga fakta. I skönlitterära böcker får man fakta i mänskliga sammanhang till skillnad från i en faktabok.11 Om det här stämmer kanske elevers identitetsutveckling förstärks, empati och förståelse infinner sig om sig själva och omvärlden. Syftet med vårt arbete är att undersöka hur och varför pedagoger använder skönlitteratur som ett verktyg i deras historieundervisning.
Vi har kommit fram till följande frågeställning:
• Hur arbetar pedagogerna med skönlitteratur i sin historieundervisning?
• Anser pedagogerna att skönlitteratur ger en djupare kunskap och förståelse för då- nu och framtid?
• Vilka likheter/skillnader är det på användning av skönlitteratur på olika skolor?
10http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0607&infotyp=23&skolform=11i
d=3890&extraId=2087, 2006-11-15
3. Metod
Undersökningens syfte var ganska klart för oss när arbetet skulle påbörjas. Frågan var bara hur vi skulle gå tillväga. Vilken metod skulle vi använda oss av, den kvalitativa eller kvantitativa? Den kvalitativa metoden innebär att man ställer öppna frågor där man får innehållsrika svar. Känslor och personliga åsikter hos den man intervjuar kommer lättare fram. Detta gör att när man ska arbeta med materialet har man innehållsrikt material att bearbeta. Man vill hellre se vilka mönster som kommer fram än att få statistiska svar i form av siffror. En kvantitativ undersökning innebär att man gör en stor undersökning men att man inte har raka frågor utan kan få svar som ”det beror på”. Det är vanligt förekommande i en enkätundersökning. 12 Resultatet i en kvantitativ undersökning i form av enkäter blir att man inte kan urskilja den enskildes svar.
Undersökningens syfte hur och varför pedagoger använder skönlitteratur var utgångspunkten för vilket arbetssätt vi valde. Vi valde då att göra kvalitativa intervjuer utifrån vårt syfte. Om vi hade gjort en kvantitativ undersökning och använt oss av enkäter, hade vi antagligen inte kunnat få en djupare inblick i pedagogernas arbete.
Vid en intervju kan man gå tillväga på många sätt. En metod är att använda bandspelaren, en annan metod är att använda papper och penna.
Fördelar med bandspelaren är att man kan lyssna på tonfall och ordval hur många gånger man vill. Genom att lyssna många gånger på intervjun lär man sig den intervjuades sinnesstämning. Man vet också exakt vad som har sagts. De nackdelar som kan uppstå är att det tar tid att lyssna på banden, man ska spola fram och tillbaka för att hitta rätt. Det kan också vara så att den intervjuade inte vill bli inspelad på band.
Att använda sig av papper och penna kan också innebära nackdelar vid intervjuer. En intervju har ett ganska högt tempo vilket kan leda till att anteckningarna kan bli oläsliga. Antecknar man inte hela tiden och sen plötsligt börjar anteckna kan den intervjuade känna ”vad sa jag nu som var så intressant” och bli osäker. 13
För oss personligen så är papper och penna ett bra alternativ. Vi känner oss trygga med att ha blocket och pennan som instrument i intervjuandet. Det känns som om vi har kontroll över situationen.
12 Trost Jan, Kvalitativa intervjuer, Lund 2005, s.7-8 13 Trost Jan, Kvalitativa intervjuer, Lund 2005, s.53-55
När man genomför kvalitativa intervjuer har man inte färdiga frågor utan istället frågeområden att använda sig av. Detta för att den intervjuade lättare ska kunna styra ordningsföljden.14 Det är viktigt att den intervjuade kan känna att man kan återkomma till tidigare frågor och komplettera. Det är viktigt för att innehållsrik information annars hade kunnat gå förlorad. Det är den som intervjuar som har ansvaret att bearbeta materialet.
För att ha så öppna frågor som möjligt, har vi använt oss av frågeområden. De frågeområden som vi tycker passar undersökningen är pedagogernas verksamhetsområde. Det är för att få reda på antal elever, vilken ålder pedagogerna arbetar med och vilken kulturell bakgrund eleverna har. Det andra frågeområdet är vilka verktyg pedagogerna använder sig av i deras historieundervisning. Här vill vi ta fasta på alla verktyg som används. Det tredje frågeområdet är hur man använder sig av skönlitteratur i historieundervisningen. Det fjärde frågeområdet är vilka fördelar och nackdelar som finns med skönlitteratur i deras historieundervisning.
3.1 Urval
Vi har valt att intervjua pedagoger och inte några elever för att syftet med intervjuerna är att undersöka hur och varför pedagoger arbetar med skönlitteratur. Syftet är alltså inte att undersöka vad elever tycker om att arbeta med skönlitteratur i undervisningen, därför har vi valt att inte intervju några elever.
Intervjuerna har genomförts på två olika skolor. Dessa två skolor har vi valt ut för att vi har bra relationer sedan tidigare med de verksamma pedagogerna. Det medförde till att de deltog i undersökningen utan förbehåll. Positivt var att skolorna skiljer sig åt när det gäller elevantal och etnicitet. Det gav oss möjligheten att se om det finns likheter och skillnader i användandet av skönlitteratur i historieundervisningen. På den ena skolan finns det ett stort antal elever och en stor andel av dessa elever är inte födda i Sverige. De har en annan kulturell bakgrund. Den andra skolan har färre antal elever med nästintill inga elever med annan kulturell bakgrund. Skolorna är belägna i en lite mindre stad och en lite större stad i Nordvästra Skåne.
När det gäller urvalet av de intervjuade personerna så är alla kvinnor i åldrarna 30-50. Varför det bara blev kvinnor beror på att skolorna vi har varit i kontakt med har övervägande kvinnor
som pedagoger. Antalet intervjuade är fem stycken och vi anser att det är ett lagom antal för att vi gör kvalitativa undersökningar och det ger oss innehållsrikt material som ska bearbetas grundligt.
Man ska begränsa sig till ett litet antal intervjuer. Har man för många intervjuer kan det bli svårt att få en överblick och man kan gå miste om viktiga detaljer.15
3.2 Genomförande
Innan vi började arbeta med vår undersökning läste vi in oss på befintlig facklitteratur inom ämnet. Detta gjorde vi för att vi ville ha en bra bas att stå på när vi genomförde våra kvalitativa intervjuer. Det finns en hel del bra och intressant litteratur att läsa.
Att vara två intervjuare kan vara fördelaktigt om de två är samspelta där man kan kompletterar varandra under arbetets gång. Man får då oftast en bättre intervju där informationsmängden och förståelsen är större.16 De risker som finns om man är två som intervjuar kan vara att den som blir intervjuad känner att den kommer i underläge. De två som håller i intervjun kan få ett maktövergrepp. Fördelarna med att vara två som intervjuar är att intervjun då oftast får ett bättre utfall med mer information.17
För att få ett så bra samtal som möjligt med pedagogerna så valde vi att båda två skulle närvara vid intervjutillfällena. Tillvägagångssättet vid intervjun blev att den som hade en relation till pedagogen sedan tidigare var den som antecknade vid intervjutillfället och den andre hade den aktiva rollen under intervjun. Sättet valde vi för att det inte skulle kunna bli missförstånd som t.ex. att pedagogen som blir intervjuad vänder sig till intervjuaren som pedagogen känner och gör uttalanden såsom ”du vet hur det är” o.s.v. Nu fick pedagogen förklara ingående vad hon verkligen menade i sina uttalanden.
Intervjuerna har skett till största delen enskilt men två av informanterna hade som önskemål att intervjuas tillsammans. Deras önskemål såg vi inte som någon nackdel för undersökningen. Vid intervjutillfället gav de varandra tid att svara var för sig och intervjun blev lika innehållsrik som de andra intervjuerna.
När vi genomförde intervjuerna upplevde vi att deras personligheter lyste igenom i deras åsikter. En av pedagogerna lös upp vid vår första fråga om vilka verktyg som användes i
15 Trost Jan, Kvalitativa intervjuer, Lund 2005, s.123 16 Trost Jan, Kvalitativa intervjuer, Lund 2005, s. 46 17 Trost Jan, Kvalitativa intervjuer, Lund 2005, s. 46
hennes undervisning. Hon talade varmt om skönlitteratur och hur hon använde det i hennes historieundervisning.
Den sista vi intervjuade upplevde vi som väldigt nervös. Pedagogen ifrågasatte varje frågeområde som ställdes till henne. Hon verkade bli osäker på sina egna metoder och nästintill frågade oss om hennes metoder var överensstämmande med vad de andra hade svarat.
De tre andra pedagogerna uppfattade vi som lugna och säkra på sina metodutföranden.
3.3 Validitet i en kvalitativ intervju
För att värdera validitet i en undersökning är det viktigt att frågorna är ställda på ett sådant sätt att det blir mätbart. Kring användning av skönlitteratur är det väsentligt att begreppsvaliditeten är förankrad sedan tidigare hos den som ska konstruera frågorna. Med begreppsvaliditet menas att kunskapen om de olika teorierna i ämnet måste redan bemästras hos den som ska genoföra en undersökning, annars blir undersökningen verkningslös.18
Validitet är detsamma som giltighet. Man måste mäta det som man är ute efter att mäta. En kvalitativ intervju har alltid som mål att ta reda på vad den intervjuade menar och vilken betydelse orden har. 19 Undersökningens frågeställning hur och varför pedagogerna använder skönlitteraturen som ett verktyg i historieundervisningen lämpar sig för en kvalitativ undersökning.
18 Ejlertsson Göran, Enkäten i praktiken En handbok i enkätmetodik, Lund 2005, s. 100-101 19 Trost Jan, Kvalitativa Intervjuer, Lund 2005, s. 113
4. Tidigare forskning
Efter genomgång av olika teorier om skönlitteratur fann vi återkommande benämningar inom historia och vad dessa benämningar står för. Dessa benämningar är historiemedvetande, historiekultur och historiebruk. Dessa benämningar vill vi gå igenom för att det är relevant för undersökningen. Ett av undersökningens syfte är om pedagogerna anser att skönlitteratur ger en kunskap om då- nu och framtid. Främst är det historiemedvetande som vi kommer att inrikta oss på.
Historiemedvetande är uppfattningar om hur då-, nu- och framtid är relaterade till varandra. Alla människor har ett historiemedvetande. Man ska leva sitt liv framlänges men också förstå det baklänges. Förståelsen av sina egna historiska upplevelser påverkar de framtida beslut man gör idag.20
Bernard Eric Jensen som är en dansk historiedidaktiker påpekar att historiemedvetande är som ett språk. Vi kan inte avstå från det men vi kan inte heller välja att ha det utan att det får stora konsekvenser för vår sociala och kulturella orientering. Vi vänder oss till det, reflekterar över det och integrerar historien på ett personligt plan. Oftast gör vi det inte öppet men det finns inom oss.21 Medvetandet om historia i dåtid, nutid och samtid är väsentligt för samhällets fortsatta utveckling.22
Historiemedvetande är den process där människan orienterar sig i tid genom de historiska erfarenheterna, kunskaper och förväntningar inför framtiden. Vi ”gör” historia varje dag genom att bevara traditioner, göra fotoalbum och besöka historiska platser.23
Historiekultur är det man använder sig av, t.ex. källor sedvänjor och ritualer för att man ska kunna binda samman dåtid, nutid och framtid.24 Man kan förklara historiekultur som en kedja
där massmedia och utbildningar har en stor roll. Idag finns även modernare länkar med i kedjan t.ex. film, litteratur och spel.25
20 Aronsson Peter, Historiebruk, Lund 2004, s.68
21 Karlsson & Zander, Karlsson Klas-Göran, Historien är nu, Lund 2004, s.40-45 22 Karlsson & Zander, Karlsson Klas-Göran, Historien är nu, Lund 2004, s. 45-46 23 Karlsson & Zander, Karlsson Klas-Göran, Historien är nu, Lund 2004, s. 45-46 24 Aronsson Peter, Historiebruk, Lund, 2004, s.17
Historiedidaktisk forskning kring framställningen och användningen av historia ställer frågor om hur människan tar till sig och tillgodogör sig historia som oundvikligen inte är lätta att besvara. Grupper eller individer bär redan på erfarenheter, upplevelser och kunskaper vilket påverkar hur de mottar och använder historien.26 Elever med en annan etnicitet kan ha ett historiemedvetande med en annan referensram. Oftast är skolans historieundervisning präglad av den svenska referensramen. Detta gör att elever med en annan kulturell bakgrund inte känner igen sig i undervisningen. Bruket av historia hemma präglas då av att hålla fast sig vid familjens egen historiekultur för att inte förlora sitt ursprung. För att elevens historiemedvetande ska få ett utrymme i klassrummet är det viktigt att läraren uppmärksammar de olika kulturer som kan förekomma i ett klassrum.27 Förmedling av
historia i skolan måste vara meningsfull för elevens tillgodoseende. Historieundervisningen måste förankras till deras egna historiska upplevelser för en meningsfullhet. Elevens egen historia måste mötas med skolans. Problematiken kring detta är vilket medvetande som uppnås. Didaktiska frågor ställs på sin spets om det är skolans medvetande om elevens historia eller elevens medvetande om historia som utvecklas.28
Vi använder oss av historiekultur för att kunna bruka historia och då skapar vi ett historiemedvetande.29 Det godkända bruket av historia har under många år bara varit vetenskapligt. Allt annat bruk av historia har tolkats som missbruk för att de vetenskapliga reglerna inte hållits. I samhället de senaste decennierna har synen på bruket av historia förändrats. Idag kan man bruka historia på fler sätt än det vetenskapliga. Idag är de vetenskapliga metoderna bara ett av de verktyg som används i skolan.30
En del av syftet med undersökningen är om pedagogerna anser att skönlitteratur ger en djupare kunskap om då-, nu- och framtid. Därför kommer historiemdevetande vara en av de frågor som vi längre fram kommer att belysa.
Historiemedvetande är uppfattningar om hur då-, nu- och framtid är relaterade till varandra. Elever har redan ett medvetande om historia men pedagoger i skolan är dem som vidareutvecklar deras medvetenhet och deras personliga utveckling. Pedagogerna i skolan är inte själva om att påverka eleverna. Runt om i samhället finns det t.ex. film, media och spel
26 Karlsson & Zander, Klas-Göran, Historien är nu, Lund 2004, s.34
27 Karlsson & Zander, Mellberg David, Historien är nu, Lund 2004, 320-321
28 Adler Hermansson Magnus, Undervisningens byggstenar – grundläggande pedagogik och ämnesdidaktik,
Malmö 2004, s. 24
29 Aronsson Peter, Historiebruk, Lund 2004, s.17-18
som också påverkar eleverna. Om eleverna ska få ett djupare historiemedvetande så beror det inte enbart på skolans undervisning utan faktorer utanför skolans sfär som också har en stor påverkan.
Historikern Christer Öhman anser att skönlitteratur och berättelser är en stor del av utvecklingen av ett historiemedvetande.31 Vidare ska skönlitteratur och historiemedvetande kopplas samman. Detta gör vi genom att jämföra vad de olika författarna har för teorier om skönlitteratur.
4.1 Skönlitteraturen och historiemedvetande
Meningen är att historieämnet ska stimulera elevernas nyfikenhet och lust till att vidga sin omvärld i en tidsdimension. Eleverna ska ges möjligheten att leva sig in i gångna tider och de förutsättningar som har funnits för män, kvinnor och barn i olika kulturer och samhällsklasser. Detta skall utveckla förståelse av nutiden och vara till grund för att anlägga ett perspektiv på framtiden. Skolan skall sträva efter att ge eleven ett historiemedvetande som underlättar förståelsen av händelser och skeende i nutiden och skapar beredskap inför framtiden.32
Adler skriver i sin bok om att skönlitteratur tillsammans med andra läromedel kan vidga och fördjupa elevers förståelse av historiska händelser.33 Wikström är också inne på samma spår att skönlitteratur kompletterar faktatexter. Hon menar också att elevernas ordförråd ökar och att många elever lär sig bättre om fakta är inbäddad i en berättande text.34 På så viss kan eleverna få upp ett intresse för en historisk händelse som de kanske aldrig hade fått om de inte får tillfälle att läsa en berättande text.
Queckfeldt resonerar att det som kan kallas historisk skönlitteratur eller en historisk roman innefattar väldigt mycket. Det är allt från ”kiosklitteratur” till det som tillhör vårt kulturarv.35
Queckfeldt anser att man ska ha vissa förbehåll vid användning av historisk skönlitteratur, vissa risker kan uppstå med att läsa historisk skönlitteratur. Queckfeldt anser att personerna i
31 Hermansson Adler Magnus, Historieundervisningens byggstenar, Stockholm 2004, s.156
32http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0607&infotyp=24&skolform=11i
d=3884&extraId=2087, 2006-11-15
33 Hermansson Adler Magnus, Historieundervisningens byggstenar, Stockholm 2004, s.153 34 Wikström Inger, Att läsa för skolan och för livet, Stockholm 1992, s.72 & 81
historisk skönlitteratur är författarens skapelser och inget annat. De kan ha samma namn som en historisk person och ibland även samma utseende och till och med agera som dem. Men det är författarens påhitt36 Detta gör att historien inte blir helt tidsenlig men samtidigt anser Queckfeldt att det är ett sätt att fånga elevers intresse. Queckfeldt skriver vidare att även om det är fantasifigurer eller individer gestaltade utifrån verkligheten kan man som läsare ta dem till sig, bli bekant med dem, tycka om eller avsky dem. Det gör också att den historiska personen levandegör dåtiden och läsaren kan känna en samhörighet. Queckfeldt skriver att ”Skönlitteratur är inte dåligt, det är oftast högst smakligt – men det är långt ifrån allt.”37
Historiska romaner kan vara ett väldigt bra redskap för att få reda på hur det var, vem som agerade och vilken tidsföljden var. Men man måste ha i åtanke att det är fiktion.38
Skönlitteraturen ger läsaren en medvetenhet. Man blir medveten om att det fanns ett ”då” som en gång var lika levande som vårt ”nu”. Den ger kunskap som man själv kan ha glädje av. Skönlitteratur kan väcka intresse, man kan kalla det ett lockbete eller en aptitretare.39
Läromedel om historia används som kunskapsinhämtning för elever i deras undervisning. Den historiska skönlitteraturen tar eleverna vidare i deras kontinuerliga utveckling. I skönlitteraturen kommer man ett steg vidare i tolkning av vad som har skett när motiv, tankar och känslor tydliggörs av de fiktiva personerna.
Även om man inte kan se dessa berättelser som rena källdokument, beroende på hur författarna har gestaltat historien, ger detta eleverna möjlighet att utveckla den förståelse om hur aktörerna agerat och empatin för deras villkor stärks.
Förutsättningarna för elevens utveckling av ett historiemedvetande och empati för vad som har skett är att en förförståelse måste finnas kring händelserna. Läromedel är det väsentliga i uppbyggandet av elevens förförståelse och skönlitteraturen tydliggör dåtiden.
När skeenden tydliggörs blir det en bas för en problematisering i undervisningen. Skilda perspektiv tydliggörs och eleverna ges möjlighet att genom dialoger ta ställning till bruket av historien.40
36 Karlsson & Zander, Queckfeldt Eva, Historien är nu, Lund 2004, s.75 37 Karlsson & Zander, Queckfeldt Eva, Historien är nu, Lund 2004, s.85 38 Karlsson & Zander, Queckfeldt Eva, Historien är nu, Lund 2004, s.75 & 77 39 Karlsson & Zander, Queckfeldt Eva, Historien är nu, Lund 2004, s.85
40 Adler Hermansson Magnus, Historieundervisningens byggstenar – grundläggande pedagogik och
Staffan Thorsson, pedagog på Porthälla gymnasium i Partille, hävdar att lärarens attityder och dess pedagogiska mål återspeglas i den fysiska miljön i klassrummet. Det är viktigt att miljön inbjuder till kontakt, samtal och gemenskap. För en flexibilitet i lärandet är det viktigt att miljön inbjuder eleven till en rofylld läsning t ex i form av en läshörna, ett bokbord och en kuddhörna med böcker.
Om läsning och litteraturarbete skall bli enligt pedagogernas uppdrag, är det viktigt att ge eleverna ro till att läsa. Eleverna måste känna en trygghet i sitt läsande där dem kan känna en lust, ett skapande och fantasi. Thorsson anser att litteraturarbete ska läggas upp så att elevernas erfarenheter kopplas ihop med fakta, olika sammanhang i historien, i samhället och i fiktionen. Målet är att elever ska utvecklas, vidga deras erfarenheter och kunskaper genom läsningen.
Det är också viktigt att pedagogen är förberedd på den text som eleverna ska läsa och ser vilka möjligheter texten medför, för att elevernas upplevelser och nya perspektiv ska kunna vidgas. Tryggheten till att läsa infinner sig om eleven känner att läsningen är viktig för dem och texten är viktig att diskutera tillsammans med andra.41
Högläsning är ett annat bra komplement för elever att ta del av litteratur. Man kan tidigt grundlägga ett läsbehov hos elever. Detta kan man göra genom att läsa gemensamt, antingen av pedagogen eller av eleverna i ett klassrum. Upplevelsen av en skönlitterär bok blir då en mer subjektiv upplevelse.42
Sigun Melander, studierektor i Ale utanför Göteborg lägger stor vikt vid att pedagogerna är medvetna om elevers livsvillkor, om hur språk och kunskap utvecklas, kunna ta tillvara deras nyfikenhet, intresse och skapande förmåga. Arbete kring litteratur syftar till att ge eleverna självförtroende och ansvar. Pedagogen är oftast den som leder samtal och skrivande, uppmuntrar till ett fördjupande i deras läsande men också den som ger dem den källkritiska aspekten på skriven text. Här kan pedagogen fånga elever och snabbt kunna hänvisa till kunskapskällor som belyser och öppnar nya vägar. Det kan vara skönlitteratur, faktatexter och intervjuer.43
41 Red. Wåhlin Kristian, Tid att läsa Tid att tänka Om litteraturarbete i skolan, Eskilstuna 1988, s. 72-73 42 Red Wåhlin Kristian, Tid att läsa Tid att tänka Om litteraturarbete i skolan, Eskilstuna 1988, s. 74 43 Red Wåhlin Kristian, Tid att läsa Tid att tänka Om litteraturarbete i skolan, Eskilstuna 1988, s. 43
Användning av skönlitteratur ser vi som ett verktyg i elevernas utveckling. Man kan se att Adler och Wikström delar samma åsikter när det gäller användningen av skönlitteratur. Båda anser att skönlitteratur vidgar, fördjupar och ökar elevernas ordförråd. De anser också att det är lättare att ta till sig historisk fakta från en berättande text. Tillsammans med andra läromedel är skönlitteratur ett utmärkt verktyg.
Queckfeldt anser att skönlitteratur kan vara väldigt mycket. Det ger spänning och levandegör historiska personer men man måste komma ihåg att det är fiktion.
Därför är det viktigt att pedagogerna är inlästa på texterna och medveten om målet för undervisningen som pedagogerna har satt upp för sin undervisning. Återkommande nyckelord som de olika forskarna har tagit upp i sina teorier är; historiemedvetande, upplevelser, erfarenheter, förståelse, vidga, komplettera, avsky, tycka om, gestaltade, intresse och glädje. Dessa nyckelord är genomgående för alla författares teorier. Detta anser författarna skönlitteratur bidrar till.
Genom litteraturen har vi för det mesta fått en positiv syn på skönlitteraturens användning i undervisningen. Men vilken problematik kommer att belysas i undersökningen, är det att de fiktiva berättelserna inte är helt historiskt korrekta? Eller är det något helt annat som det ännu inte finns någon kunskap om?
5. Resultat
Resultatavsnittet är strukturerat efter de frågeområden vi har använt oss av i undersökningen. Först kommer vi att presentera pedagogerna och skolorna. Därefter kommer resultatet av vår undersökning.
Det första frågeområdet för undersökningen är pedagogernas verksamhetsområde. Det är för att få reda på antal elever, vilken åldersgrupp pedagogerna arbetar med och vilken kulturell bakgrund eleverna har. Det andra frågeområdet är vilka verktyg pedagogerna använder i historieundervisningen. Här vill vi ta fasta på alla verktyg som används. Det tredje frågeområdet är hur man använder sig av skönlitteratur i historieundervisningen. Det fjärde frågeområdet är vilka fördelar/nackdelar som finns med skönlitteratur.
5.1 Presentation av pedagogerna
Pedagogerna på de utvalda skolorna som vi nämnt tidigare består enbart av kvinnor. Vi väljer nu till hänsyn av pedagogerna att använda oss av figurerade namn och med hänsyn till deras anonymitet och integritet.
Åldrarna på kvinnor har en spridning från 32 år till 49 år. Kan anses som en något snäv spridning av deras ålder men deras erfarenhet har större betydelse för undersökningen än deras ålder har.
Sara, Lisa och Therese representerar den större skolan och Marielle och Kajsa representerar den mindre skolan.
Sara är 48 år och varit verksam i sitt yrke som pedagog i 26 år. Hennes yrkeskarriär började som adjunkt och hon fortsatte som mellanstadielärare. Sara undervisar för tillfället i år 4. Sara var den som visade störst engagemang vid intervjun när det gäller att arbeta med skönlitteratur.
Lisa är 49 år och har varit verksam i sitt yrke som pedagog i 27 år. Under hennes karriär har hon undervisat på mellanstadiet. Lisa undervisar för tillfället i år 6.
Therese är 36 år och har varit verskam i sitt yrke som pedagog i 12 år. Hon har 1-7 lärarutbildning. Therese undervisar för tillfället i år 5.
Marielle är 45 år och har varit verksam i sitt yrke som pedagog i 18 år. Hon har undervisat hela tiden på mellanstadiet under hennes karriär. Marielle undervisar för tillfället i år 5.
Kajsa är 32 år och har varit verksam i sitt yrke som pedagog i 8 år. Hon har 1-7 ma/no lärarutbildning. Kajsa undervisar för tillfället i år 4. Kajsa var den som gav oss ett nervöst intryck under intervjun.
5.2 Presentation av skolorna
Vi har genomfört intervjuerna på två skolor. En av skolorna är belägen i en mindre stad och den andra skolan är belägen i en något större stad i Nordvästra Skåne.
Skolan som är belägen i den mindre staden har cirka 415 elever från förskolan upp till år 6. Klasserna på skolan är treparallella. Invandrartätheten är relativt hög.
Skolan som är belägen i den större staden har cirka 174 elever från förskolan upp till år 6. Det finns en klass för varje stadie. Det finns dessutom två särklasser på skolan. Barn som är födda i Sverige dominerar elevantalet. Dessa två skolor har ett upptagningsområde med elever som representerar alla samhällsklasser. Bostadsområdet omkring skolan innefattas av både villor och lägenheter.
Vi kommer att presentera varje frågeområde för sig, där vi redovisar vad informanterna har delgett oss.
5.3 Frågeområden:
Pedagogernas verktyg i historieundervisning;
I sin historieundervisning använder Sara sig av en läromedelsbok som heter Puls, som hon tycker är bra att använda. Hon använder sig också av skönlitteratur.
Lisa använder sig av läromedel, faktaböcker och skönlitteratur. Hennes elever konstruerar
egna historieböcker, där de illustrerar och skriver eget material. Eleverna klipper ut eller ritar bilder i deras historieböcker. Fakta hämtar eleverna från andra böcker, både läromedel och skönlitteratur.
Therese använder sig av olika verktyg i undervisningen. Hon använder sig av en
läromedelsbok, eget berättande och skönlitteratur. Museet, stadsvandringar och studiebesök ingår också som verktyg i hennes undervisning. Therese utnyttjar stadens alla historiska kvarlevor. Historien som dominerar i staden är 1500- och 1600-tal. Men här finns även äldre och yngre historia. Stadsvandringar gör hon ofta, då kommer eleverna nära historian och får en visuell upplevelse.
Marielle använder sig av läromedel som hela skolan använder sig av. De olika läromedlen är samlat i skolans kopieringsrum för alla att använda. Vid pågående tema så försöker hon använda sig av tidningsartiklar. Dagstidningar brukar alltid ha nyhetsartiklar om arkeologiska fynd som görs kontinuerligt. Detta gör hon för att eleverna ska kunna se att historia är med oss i vardagen alltid. Eleverna får använda sig av pedagogiska program som är tillgängligt på skolornas datorer. Där finns det många bra historiska spel. Skönlitterära böcker använder hon i olika former. Hon visar oss ett bord placerat mitt i klassrummet där det finns ett stort utbud av faktaböcker och skönlitterära böcker.
Skolan har en nära kontakt med museipedagoger för arbete kring historia. Närheten till stadens friluftsmuseum gör att de kan ha historieundervisning utomhus. Museipedagoger har också vid olika tillfällen kommit och hållit föreläsningar för eleverna. De har den kompetensen att komplettera pedagogernas historieundervisning med deras historiska kunskaper. Museipedagoger arbetar och har sin arbetsplats i historian införlivat i vardagen. Hon tycker att den visuella upplevelsen av historia är en givande behållning för eleverna. Temat i klassen nu är om Vikingatiden. Eleverna får göra praktiska övningar där de bygger, ritar och målar. Klassen har tillsammans byggt en man, cirka 2 meter lång med tidstypiska kläder från vikingatiden. Hon ser positivt på nyproducerade faktaböcker för att de är mycket berättande och påminner mycket om stilen på skönlitterära böcker.
Kajsa använder sig bl.a. av läromedelsböcker. Materialrummet som finns vid sidan av klassrummet används för praktisk undervisning. Just nu målar en del av eleverna en stor vikingabåt på en tavla.
Kajsa och Marielle har klassrummen vägg i vägg med varandra och samarbetar mycket. De arbetar just nu tillsammans med klasserna om temat Vikingar. Spel på datorn som anknyter till historia används just nu. Tidningsartiklar om historia används ofta i hennes undervisning. Skönlitterära böcker används inte så mycket nu för tillfället, men hon använder sig av dem annars i hennes undervisning. Som exempel på bra historisk skönlitteratur anser hon att Röde Orm är en väldigt bra historisk bok för eleverna att läsa.
Skönlitteraturens för- och nackdelar;
När vi frågade Sara om fördelarna med skönlitteratur så sken Sara upp. Hon berättade med ett stort leende på läpparna att skönlitteratur är målande, den beskriver historian levande och det är lätt för eleverna att ta till sig. Framförallt sätts fantasin hos eleverna igång. Sara anser också att det är lättare att föreställa sig och den öppnar dörren för att förstå dåtiden. Sara påpekade att Harry Potter var en utmärkt skönlitterär bok för eleverna att läsa. Hon anser att det är viktigt att boken får vara fiktiv för att levandegörandet ska bli som störst.
Nackdelarna som Sara ser det är om författarens kunskaper inte är tillräckliga. Sara anser att även om det är viktigt att boken är fiktiv så måste den till största delen vara historiskt korrekt. Som pedagog måste man läsa boken innan eleverna, och eventuellt korrigera felaktigheter. Där måste pedagogen ha mycket kunskap om ämnet. En annan nackdel är tillgången på böcker. Oftast finns det bara en bok av varje titel. Detta gör att man inte kan läsa boken tillsammans i klassen förutom om man har högläsning då Sara själv läser högt ur boken.
Lisa anser att fördelarna är att läslusten ökar och förståelsen för historien ökar. Lisar anser att om böckerna har olika synvinklar om t.ex. ”hur levde människan på 1200-talet” väcker oftast detta lusten att fördjupa sina kunskaper. Lisa anser att skönlitteratur är skriven med en berättande text och det gör att det blir lättare för eleverna att ta till sig och förankra historia. Nackdelarna som Lisa ser det i sitt klassrum är att det inte blir en gemensam läsupplevelse för alla eleverna. Detta beror enligt Lisa på att dem ligger olika i bemästringen av läsförståelse. Därför tycker Lisa att det är svårt att ge elever böcker som de skall läsa på egen hand.
Therese anser att fördelen med användningen av skönlitteratur är att det ger eleverna en gemensam läsupplevelse. Therese använder sig av högläsning i klassen för att det finns en så stor spridning bland eleverna när det kommer till deras läsförståelse. Therese ser på sina elever att skönlitteratur och berättande gör historia spännande och det väcker intresset hos eleverna. Hon tycker inte att det finns några direkta nackdelar med skönlitteratur, det gäller bara att kunna hitta rätt nivå på böckerna som eleverna ska läsa.
Marielle anser att fördelarna med skönlitteratur är att man fångar eleverna så att de vill fördjupa sig i historia. Eleverna idag är inte alltid kunniga i historia och har inte de ämneskunskaperna så hon försöker fånga alla elever så att de kan känna sig duktiga i sitt lärande. Hon använder sig ibland av tunna böcker för att det ska kunna gå lätt för eleven att läsa boken och att förhindra att eleven tröttnar på långa och svåra texter. Nackdelarna är att hitta rätt nivå i böcker för eleverna. Marielle anser att klassikern; Röde Orm är en alltför abstrakt text för barn att läsa.
Kajsa anser att fördelarna med skönlitteratur är att det är spännande läsning för eleverna och intresset för historieämnet ökar. En annan fördel är att fantasin sätts igång. Eleverna kan leva sig in i hur det var att leva förr. Nackdelarna enligt Kajsa är att som pedagog är det många böcker som man själv får läsa innan man kan anse att böckerna är relevanta för eleverna att läsa. Det är problematiskt om böckerna innehåller fakta som inte är helt sanna. Det är också svårt att få en hel klassuppsättning av samma bok. Hon har lyckats ett par gånger, men det är ett alltför stort projekt att genomföra.
Hur pedagogerna använder skönlitteratur i historieundervisningen;
Sara säger att användningen av skönlitteratur beror på tillgången av böcker. Hon skulle vilja ha många böcker med olika svårighetsgrader för att tillgodose alla elevers behov. När hon använder sig av högläsning använder hon böcker som innehåller lätt text, för att det ger alla elever en chans att följa med i upplevelsen. När eleverna arbetar med skriftliga arbeten får eleverna använda skönlitteratur som källa. Eleverna läser i den skönlitterära boken och väljer vad de anser vara relevant för deras egna arbeten. I klassrummet har Sara en bokhylla fylld
med skönlitterära böcker. Eleverna vet att de alltid kan gå till bokhyllan för att hitta bra och relevant litteratur inom varje ämnesområde.
Lisa använder sig hellre av skönlitterära texter än faktaböcker. Detta gör hon för att det är lättare för eleverna att ta till sig en och en halv sida skönlitterär text än en halv sida faktatext. Levandegörandet av historiska personer i skönlitterära texter påverkar eleverna mer än en komprimerad faktatext. Eleverna påverkas genom att dem kan känna igen sig om hur dåtidens människor agerade och kände där de får en empati och förståelse för dåtiden. Hon läser själv mycket skönlitteratur och tror att det påverkar hennes sätt att undervisa. I sin undervisning utgår hon ibland från ett genusperspektiv. Hon kan då utgå t.ex. från hur barn levde på 1800-talet. I sin undervisning har hon en skönlitterär bok som hon använder sig av vid högläsning och hon använder andra faktaböcker som hon tar utdrag ifrån till undervisningen.
Therese använder skönlitteratur vid högläsning där hon läser för eleverna. Genom
högläsningen försöker hon locka och uppmuntra eleverna till att fortsätta att vilja läsa skönlitterära böcker och fördjupa sig i historia.
Marielle varierar sig av användning av skönlitteratur. Snart är det jul, då lyssnar eleverna på en ljudbok tillsammans; Mio min Mio som hon anser är en klassiker och den tillhör vårt kulturarv. Om eleverna har en bok gemensamt i historieundervisningen brukar de få i läxa att läsa ett kapitel hemma. Antingen ska de läsa tyst för sig själva eller högt för föräldrarna. Eleverna får ta med sig en underskrift tillbaka till skolan från en av föräldern, för att visa att de har läst hemma. De får sedan frågor från kapitlet att besvara i skolan. Eleverna har bänkboksläsning varje dag som inte behöver vara kopplat till historia. Marielle anser som pedagog att det är en del av hennes uppdrag att alla hennes elever ska bli en bra läsare. Att bli en bra läsare har inte enbart med historia att göra. Här kommer även ämnet svenska in. På Marielles skola arbetar alla pedagoger ämnesintegrerat. Målet med att läsa en historisk skönlitterär bok är att man ska både bli en bra läsare och få ämneskunskaper i historia. Hon vill ge eleverna den möjligheten att möta all sorts litteratur.
Kajsa låter sina elever läsa själva på egen hand. Eleverna har en egen bänkbok.
Kajsa har även högläsning med en bok som heter Resan till River Sea av Eva Ibbotson. Den handlar om en guvernant på 1910-talet i Brasilien. Boken passar egentligen till äldre elever, därför har hon valt att använda boken som högläsning. Hon uppfattar att texten är ganska svår
för hennes elever att förankra. Alla elever har ett eget exemplar. Valet av högläsning är för att texten är abstrakt och innehållet i boken är lättare att diskutera i helklass efter det att Kajsa har läst högt ur boken.
Vid användning av andra skönlitterära böcker får eleverna läsa tillsammans i smågrupper för dem som tycker det är svårt att läsa på egen hand. De kan få läsa i par eller i smågrupper för varandra.
Eftersom Kajsa och Marielle samarbetar tillsammans, ämnesintegrerar de sin undervisning.
5.4 Analys av undersökningen
Efter att ha gått igenom intervjuerna har vi valt att göra en komparativ analys av materialet. Syftet här är att se likheter och skillnader med användning av skönlitteratur och vilket historiemedvetande det kan medföra på de två skolor vi har valt att undersöka.
Från intervjuerna har det framgått att skönlitteratur är ett positivt verktyg i klassrummet. Gemensamt för pedagogerna är att läromedelsböcker används som ett verktyg i deras historieundervisning. Hur de använder läromedlen skiljer sig åt. Lisa använder inte faktaböcker fullt ut, hon väljer utdrag från böcker som hon anser uppfylla de uppsatta målen för hennes planering. De andra pedagogerna använder sig till stor del av läromedelsböckerna i dess helhet.
De övriga verktygen skiljer sig markant i pedagogernas historieundervisning. Therese använder sig mycket av eget berättande från hennes egna historiska kunskaper för eleverna i klassrummet. Hon använder sig av kommunens utbud där hon tar med sig undervisningen ut ur klassrummet. Hon beger sig ofta till museet, där använder hon sig av de olika utställningarna och museipedagogernas kompetenser. Marielle och Kajsa som arbetar tätt tillsammans använder sig också av museipedagoger. Gemensamt tycker dem att den visuella upplevelsen av historia för elever är utvecklande. De anser att museipedagogerna är en viktig tillgång som de inte vill vara utan.
Lisa är ensam om att tillsammans med sina elever konstruera egna historieböcker. Eleverna läser in sig på området med hjälp av olika verktyg, sedan skriver och illustrera dem i sina egna historieböcker.
Man kan se att pedagogerna som vi har intervjuat är överens om att det finns många fördelar med skönlitteratur i undervisningen. Gemensamt för pedagogerna är att skönlitteratur ger en lättare beskrivning av historia jämfört med läromedelsböcker. Sara anser att berättande text är lätt att ta till sig och förankra. Fantasin sätts igång och med en lättare föreställning om händelser, öppnar den dörren för att förstå dåtiden. Kajsa anser också att fantasin sätts igång när man läser en skönlitterär bok. Det är en viktig del i undervisningen att eleverna ges möjligheten att fantisera om hur människor kände och agerade i dåtiden.
Lisa och Marielle anser att skönlitteratur ofta medför till att eleverna vill fördjupa sig i ämnet. Therese anser att intresset för historia ökar när skönlitteratur används. Högläsning är ett bra användningsmoment när det finns en stor spridning av elevernas läsförståelse i ett klassrum. Därför använder Therese sig ofta av högläsning.
De flesta av pedagogerna berättade att de tyckte att det var svårt att hitta rätt nivå på skönlitteraturen för eleverna för att få en upplevelse av dåtiden. En faktor som också spelar in är att det är dyrt att köpa en klassuppsättning av samma bok. Detta har dock Kajsa löst genom att låna samma bok från olika bibliotek. Det tar mycket tid och ork, men det kan det vara värt ibland.
Sara och Kajsa menar också att det kan vara problematiskt när böckerna innehåller felaktig fakta. Som pedagog är det då viktigt att läsa böckerna innan man ger boken till eleverna. Den enda pedagogen som inte såg någon direkt nackdel med användning av skönlitteratur var Therese. Hon tycker att det är pedagogens uppgift att hitta rätt nivå på böckerna som eleven ska läsa.
När det kommer till användning av skönlitteratur är det högläsning av pedagogerna som dominerar. Då är det oftast böcker med lättläst text som används på den skolan som har flest antal elever med ett annat modersmål än svenska. Här förklarar man att det är svårt att sätta samma bok i händerna på alla elever i klassen för att de befinner sig olika i bemästringen av att kunna läsa och förstå texter. Vid högläsning kan man diskutera gemensamt i klassen om vad boken handlar om. Detta gör att det kan vara lättare att förstå texten. På den andra skolan som har ett fåtal elever med ett annat modersmål än svenska används skönlitteratur i alla dess former. Eleverna får läsa själva, de har en egen bänkbok som de läser i varje dag. Marielles elever får i läxa att läsa ett kapitel hemma. Eleverna får ett prov på kapitlet när de kommer till skolan.
Kajsas elever har vars ett exemplar till gemensam läsning. Ibland har de högläsning i helklass och ibland sitter dem i mindre grupper. Eleverna har tillgång till skönlitterära böcker när de arbetar med olika tema.
Det finns både likheter och skillnader av användning av skönlitteratur mellan skolorna. Det vi kan utläsa är att skönlitteratur är ett positivt verktyg i historieundervisningen.
6. Diskussion
I diskussionsdelen vill vi jämföra vilka likheter och skillnader det finns i de olika författarnas teorier jämfört med vad pedagogerna från undersökningen har delgett oss i intervjuerna. Detta gör vi för att vi vill se om författarnas syn på användning av skönlitteratur är likartade som de verksamma pedagogerna har.
Ett av våra syften med undersökningen var att undersöka om undervisningen skiljer sig åt på de två olika skolorna, beroende på att i den ena skolan finns det många elever med olika kulturella bakgrunder och på den andra skolan är det övervägande elever som har svensk kulturell bakgrund. Enligt Mellberg är det viktigt att undervisningen i skolan riktar sig till alla elever i klassrummet, inte enbart de som har den svenska referensrammen. Elevens historiemedvetande måste få ett utrymme i klassrummet. Det är viktigt att pedagogen uppmärksammar alla kulturer som finns i ett klassrum44. På skolan med elever med olika kulturella bakgrunder tycker pedagogerna att det var svårt att nå alla elever med skönlitteratur. Detta beror på att alla elever inte kan läsa på egen hand. Inte på någon av de skolorna vi har varit på har vi fått några indikationer på att elevens egen historia varit i centrum för ett lärande.
De fem pedagoger som vi har intervjuat använder sig av en läromedelsbok på något sätt. Alla använder sig också av skönlitteratur. Under intervjuerna har det framgått att pedagogerna känner att de måste arbeta med en läromedelsbok parallellt för att ge eleverna en förförståelse. Tittar vi på författarnas teorier när det gäller att använda skönlitteratur som ett komplement
till faktatexter nämner de flesta författarna att det är mycket viktigt att pedagogen använder sig av bägge verktygen. Tillsammans fördjupar detta elevers förståelse av historiska händelser. Wikström och Adler framhäver att skönlitteraturen även berikar och ökar elevernas ordförråd och tar dem vidare i deras läsutveckling. 45
Wikström tar också upp aspekten av att många elever lär sig fakta bättre om den är inbäddad i en berättande text, så som den är i ett skönlitterärt verk.46
Det tredje frågeområdet är hur man använder sig av skönlitteratur. Detta område skiljer sig åt på de två olika skolorna. På den skola där det finns elever med olika kulturella bakgrunder använder de sig nästan bara av högläsning av pedagogen som metod. På den andra skolan använder de sig av diverse metoder, t.ex. högläsning, eget läsande eller parläsning. Två av pedagogerna, Sara och Marielle, tycker att det är pedagogens uppgift att vara förberedd på texten som eleverna ska läsa. Thorsson tycker att det är grundläggande att eleverna ska känna en trygghet i sitt läsande. Litteraturarbetet ska läggas upp så att elevernas erfarenheter kopplas ihop till fakta och i olika sammanhang i historien. Thorsson menar att högläsning är en bra metod för eleverna att ta del av skönlitteratur. Man måste vara förberedd på texten som eleverna ska läsa och se vilka möjligheter som texten kan medföra.47
Att det skiljer sig åt på skolorna är kanske inte så konstigt. Om man ska utgå från elevernas erfarenheter kan pedagogen inte använda sig av samma metoder i varje klassrum. Detta gör att undervisningen får anpassas till elevunderlaget.
Både pedagogerna och författarna anser att det finns både för- och nackdelar med att använda skönlitteratur. Det som pedagogerna menade var en fördel var att det ger en lättare beskrivning av historians förlopp jämfört med läromedelsböcker. Skönlitteratur sätter igång elevernas fantasi som då möjliggör till att få en förståelse för dåtiden. Queckfeldt tycker att det positiva med att använda sig av skönlitterära berättelser är att det väcker intresset hos eleverna. Det lockar eleverna till att vilja ta reda på mer och eleverna ser att det finns ett ”då” som en gång var lika levande som vårt ”nu”.48
Det finns också en del nackdelar med att använda sig av skönlitteratur. De flesta pedagoger som vi har intervjuat menar att en nackdel är att historien i texterna inte är helt korrekta.
45 Hermansson Adler Magnus, Historieundervisningens byggstenar, Stockholm 2004, s.153 45 Wikström Inger, Att läsa för skolan och för livet, Stockholm 1992, s.72 & 81
46 Wikström Inger, Att läsa för skolan och för livet, Stockholm 1992, s.72 & 81
47 Red. Wåhlin Kristian, Tid att läsa Tid att tänka Om litteraturarbete i skolan, Eskilstuna 1988, s. 72-74 48 Karlsson & Zander, Queckfeldt Eva, Historien är nu, Lund 2004, s.85
Vilket gör att eleverna kan lära sig fel fakta. Det som också är en nackdel är att det kan vara svårt att hitta en bra bok som passar alla elevers läsnivå och när man hittar en bok kan det vara svårt att få den i en klassuppsättning.
Queckfeldt menar också, precis som pedagogerna, att historien i dessa berättelser inte alltid är helt korrekta. Personerna i berättelserna är författarens egna påhitt även om de heter och agerar likadant som en person som levde för många år sedan.49
7. Sammanfattning
Resultatet visar oss att skönlitteratur används med olika metoder i historieundervisningen. Högläsning av pedagogen är det som dominerar för valet av metodanvändning för pedagogerna. Orsakerna till att läsa högt för eleverna har varit främst att eleverna inte kan bemästra att läsa på egen hand. Tillgången på en hel klassuppsättning av en skönlitterär bok har också varit en av anledningarna till att inte låta eleverna läsa själva. En av pedagogerna ansåg att inte kunna läsa ordentligt inte var en orsak till att inte använda skönlitteratur. Hon ansåg att det var pedagogens skyldighet att hitta rätt nivå för alla elever i ett klassrum. Vi kan hålla med om att det kan vara svårt att använda skönlitteratur i ett klassrum med elever som har kommit olika långt i sin bemästring av att läsa. Men samtidigt är det pedagogens skyldighet att tillgodose varje elevs behov. Precis som en av pedagogerna påpekade om att det var ens skyldighet att hitta rätt nivå på texterna till eleverna.
Det var tre pedagoger som kunde utveckla frågan om skönlitteraturen ger en djupare kunskap och förståelse för då- nu och framtid. Pedagogerna svarade olika men kontexten var att elever får den djupare kunskapen om då- nu- och framtid. Som blivande pedagoger väcker detta lusten för oss att använda skönlitteratur i vår undervisning med den vetskapen om vilken behållning det kan ge eleverna. Det är då ytterst viktigt att vara förberedd på den text som ska användas i historieundervisningen så att man som pedagog använder boken rätt. Kompletterar man med läromedelsböcker får man fakta om historia till att bli ”korrekt”.
Det finns stora skillnader i hur man använder skönlitteratur på de två olika skolorna. Den mindre skolan använde sig av många olika metoder. Högläsning, tyst läsning för att nämna några. Det vi kan utläsa från vår undersökning på den skolan är att elevens kunskaper om att
kunna läsa och skriva har en större plats i historieundervisningen än vad själva ämnet historia har.
Den större skolan använder sig ofta av högläsning men använde inte skönlitteratur kontinuerligt. Vi tycker själva att hur man använder sig av skönlitteratur beror på vilket elevunderlag man har i sitt klassrum, men användandet av skönlitteratur ska förekomma i historieundervisningen.
Undersökningen har varit berikande för oss att delta i. Skönlitteratur som ett verktyg känns för oss som att det kommer att vara ett bestående moment i vår egen framtida historieundervisning.
8. Käll- och litteraturförteckning
Amborn Helen & Hansson Jan (1998) Läsglädje i Skolan, En bok för alla, Falun Aronsson Peter (2004) Historiebruk, Studentlitteratur, Lund
Ejlertsson Göran (2005) Enkäten i praktiken, Studentlitteratur, Lund
Hermansson Adler Magnus (2004) Historieundervisningens byggstenar, Liber AB, Stockholm
Karlsson Klas-Göran & U Zander (red.) ((2004) Historien är nu, Studentlitteratur, Lund
Melander Sigun (1988) ”Skapande möten…” i K. Wåhlin (red.) Tid att läsa Tid att tänka, Tuna Tryck AB, Eskilstuna
Mellberg David (2004) ”Det är inte…” i K Karlsson & U Zander (red.) Historien är nu, Studentlitteratur, Lund
Thavenius Jan (1991) Klassbildning och folkuppfostran Brutus Östlings Bokförlag Symposiom AB, Stockholm/Stehag
Thavenius Jan (1995) Den motsägelsefulla bildningen, Brutus Östlings Bokförlag Symposiom, Stockholm/Stehag
Thorson Staffan (1988) ”Robert och litteraturen…” i K. Wåhlin (red.) Tid att läsa Tid att tänka, Tuna Tryck AB, Eskilstuna
Trost Jan (2005) Kvalitativa Intervjuer, Studentlitteratur, Lund
Queckfeldt Eva, (2004) ”Det var en gång…” i K Karlsson & Ulf Zander (red.) Historien är nu, Studentlitteratur, Lund
Internet
http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0607&infotyp=23&skolform=11id =3890&extraId=2087, 206-11-15 http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0607&infotyp=24&skolform=11id =3884&extraId=2087, 2006-11-15Muntlig källa
Eklund Francesca (2004) Kurs: Den lilla historien 10p
