Vad kostar din tröja?: En studie om hur textilföretag kan styra och kontrollera sina leverantörer i etiska frågor.

Vad kostar din tröja?

Nivå Kandidatuppsats 15hp Ämne Ekonomistyrning Författare Diana Adolfsson Dennis Sjögren Kristin Pettersson Examinator Thomas Karlsson Handledare Petter Boye

2

Förord

Först och främst vill vi rikta ett stort tack till våra respondenter för det varma mottagandet trots mycket att göra inför julhandeln.

Vi vill även rikta ett stort tack till våra opponenter samt till vår handledare Petter Boye som har givit oss goda råd och väglett oss under uppsatsens utformning. Sist men inte minst tackar vi Moniqa Pettersson för din hjälp med korrekturläsning.

Diana Adolfsson, Kristin Pettersson, Dennis Sjögren Kalmar, 2014-01-15

3

Sammanfattning

Titel: Vad kostar din tröja? Datum: 2014-01-15

Författare: Diana Adolfsson, Kristin Pettersson, Dennis Sjögren Nivå: Kandidatuppsats i ekonomistyrning 15 hp

Handledare: Petter Boye Examinator: Thomas Karlsson

Problem och Syfte: Globalisering har idag medfört att produktion och andra processer inom

företag har förlagts i olika länder runt om i världen. Svenska textilföretag gör inköp främst från Asien och oftast ägs inte fabrikerna av företagen utan de har sin produktion placerad hos olika leverantörer. Negativa händelser inom textilindustrin kopplat till arbetsvillkor, miljö och djurskydd har under årens lopp avlöst varandra och högre krav på att företagen ska ta ett större ansvar i etiska och sociala frågor ställdes från olika intressenter. Dock medför antalet leverantörer tillsammans med andra faktorer som kulturella skillnader komplikationer inom uppföljningen av ställda krav. Huvudfokus i studien är att identifiera möjliga verktyg för att styra och kontrollera leverantörerna i etiska frågor. Vidare undersöks vilka svårigheter anställda i företagen upplever med styrningen och kontrollen vilket vi relaterar till

intressenters krav värderingar och företagens strävan att leva upp till dessa. Slutligen kommer textilföretagens affärsrelation till leverantörerna undersökas och vad har de för betydelse för styrningsarbetet.

Metod: Undersökningen är av kvalitativ karaktär där en abduktiv ansats tillämpats. Totalt

genomfördes sex intervjuer för insamling av primärdata. Fem utgjordes av medelstora och stora företag inom textilbranschen och återstående med en universitetslärare på

textilhögskolan i Borås. Ett utav de ledande textilföretagen inom CSR är H&M där insamlad information kommer från deras hemsida vilken ger uttömmande svar angående deras arbete inom området.

Slutsats: Studien har identifierat nio verktyg företagen använder och kan använda sig av i

arbetet med att styra och kontrollera leverantörerna i etiska frågor. Upplevda svårigheter angav anställda i företagen vara kulturella skillnader och geografiskt avstånd vilket leder till att intressenters krav och förväntningar blir svåra att leva upp till. Verktygen i studien som framkommit tillsammans med att bygga nära och långsiktiga relationer kan bidra till att skapa en verksamhet som lever upp till intressenters värderingar.

4

Definitioner och begreppsförklaring

Corporate Social Responsibility (CSR), Enligt Europeiska kommissionen definieras CSR

som “företagens ansvar för deras påverkan på samhället” (EC, 2013).

Uppförandekod (code of conduct), består av sociala, etiska samt miljömässiga regler

företaget har (CSR kompassen, 2014)

Hållbarhetsredovisning, en redovisning av företagets miljömässiga, ekonomiska och sociala

engagemang (GRI, 2014).

Intressent, en person som är ekonomiskt intresserad och engagerad i ett visst företag eller

verksamhet. Exempel på intressent är ägarna, anställda, kunder, leverantörer och långivare (NE, 2014)

Hållbar utveckling och hållbarhet, definieras som en tillfredsställelse av dagens behov utan

att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. (FN, 2012).

Vertikal integration, integrering av delar i produktionsprocessen som tidigare utfördes av en

extern part kallas för vertikal integration, t.ex. när ett massaföretag köper upp ett pappersbruk (NE, 2014).

International Labour Organization (ILO), ett fackorgan inom FN som arbetar med

sysselsättnings- och arbetslivsfrågor. Målet är att bekämpa fattigdom, att arbeta för social rättvisa och förbättra arbetsvillkoren i hela världen. Organisationen värnar även om rättigheten till fackliga organisationer (ILO, 2014).

Business Social Compliance Initiative (BSCI), ett europeiskt samarbetsinitiativ för företag

5

Innehållsförteckning

2.1 Val av vetenskaplig ansats och forskningsmetod ... 11

2.1.1 Abduktiv ansats ... 11

2.1.2 Kvalitativ metod ... 11

2.2 Urval och undersökningsmetod ... 12

2.2.1 Urval av undersökningsobjekt ... 12 2.2.2 Kvalitativa intervjuer ... 13 2.2.3 Datainsamling ... 14 2.4.1 Tillförlitlighet ... 14 2.4.2 Äkthet ... 15 2.4.3 Källkritik ... 16 3. Teori ... 17 3.1 Val av teori ... 17 3.2 Verksamhetsstyrning ... 18

3.2.1 Kontroll och styrning av etik ... 18

3.2.1.2 Mäta och kontrollera utförandet ... 21

3.3 Intressentteorin ... 22 3.4 Legitimitetsteorin ... 23 3.5 Affärsrelationer ... 23 4. Empiri ... 25 4.1 Företag X ... 25 4.2 Företag Y ... 27 4.3 Företag Z ... 28 4.4 H&M ... 31 4.5 IKEA ... 34 4.6 Kappahl ... 36

4.7 Martin Behre, Textilhögskolan i Borås ... 38

5. Analys ... 41

5.1 Analysmodell ... 41

6

5.2.1 Specificera och kommunicera mål ... 42

5.2.2 Mäta och kontrollera utförandet ... 44

5.2.3 Incitament vid måluppfyllelse ... 45

5.2.4 Ytterligare identifierade styrningsverktyg ... 46

5.3 Upplevda svårigheter ... 47

5.4 Affärsrelationer ... 48

5.4.1 Färre antal leverantörer, en mer nära relation ... 48

5.4.2 Beroendeförhållandet mellan företag och leverantörer ... 48

5.4.3 Kontakt med leverantörer ... 49

6. Slutsats ... 51 6.1 Besvarande av frågeställningar ... 51 6.1 Egna reflektioner ... 53 Källförteckning ... 55 Litteratur: ... 55 Tidskriftsartiklar ... 56 Webbsidor ... 56 Intervjuer ... 59 Bilagor ... 60

Bilaga 1: Intervjumall för företag ... 60

7

1. Inledning

I det inledande kapitlet vill vi skapa en förförståelse för uppsatsens innehåll genom att presentera bakgrunden till det ämne som behandlas i vår undersökning, vilket sedan leder fram till en problemformulering. Kapitlet avslutas med en redogörelse för studiens forskningsfråga samt syfte.

1.1 Problembakgrund

I dagens företagsvärld har välgörenhet, mänskliga rättigheter, miljöfrågor och arbetsförhållanden fått ta en allt större plats i verksamhetsstrategier. Anledningen till detta är negativa händelser kopplade till stora företag och deras uppförande. Vid början av 2000-talet avlöstes företagsskandaler på löpande band och det mediala intresset var stort. Exempelvis gick storföretaget Enron i konkurs år 2001 efter det framgått att redovisningen blivit manipulerad och flertalet andra brott begåtts som bland annat insiderhandel, konspiration och bedrägeri (SvD Näringsliv, 2012). I Sverige inträffade en liknande händelse när Skandiaaffären kom till ytan. Det framkom att frikostiga bonusprogram tilldelats ledningen trots låg lönsamhet. Även anklagelser om lägenhetsuthyrning av företagets egna fastigheter till ledningen och dess familjemedlemmar uppdagades. Dessa hade genomgått renovering för stora summor som gömts i bokföringen (DN, 2003).

Massdemonstrationer mot multinationella företags inflytande över utvecklingsländer genomfördes vid millennieskiftet. Företag skulle inte enbart se till den egna vinningen utan även ta ett ansvar för att minska fattigdom runt om i världen (Borglund, De Geer och Sweet, 2012). Demonstrationerna fick effekt och ledde till att FN engagerade sig i ämnet i en större utsträckning än tidigare. Kofi Annan, FN:s dåvarande generalsekreterare, uppmanade företag att ta ett större samhällsansvar. ”We have to choose between a global market driven only by

calculations of short-term profit, and one which has a human face....” (UNEP, 2003). Kofi

Annan menade att den globala marknaden var splittrad i olika politiska system. Följden blir att delar av världen får bekostas för att andra delar ska utvecklas, vilket på lång sikt leder till stora nackdelar för hela den globala marknaden. På grund av att världsekonomin blir allt mer global så måste även grundläggande värderingar följa den utvecklingen. År 2000 var ett “globalt avtal” inom FN klart som fick namnet Global Compact. Det bygger på principer som handlar om bland annat miljö, arbetsvillkor, mänskliga rättigheter och anti-korruption. Företag kan helt frivilligt välja att ingå i detta medlemskap och avtalet är inte legalt bindande. Företagen riskerar därför inga eventuella sanktioner för avtalsbrott om de inte följer samtliga villkor i avtalet (UN Global Compact, 2013).

Enronskandalen och Skandiaaffären bland många flera skandaler har bidragit till att begreppet

Corporate Social Responsibility (CSR) har blivit ett allt mer omdiskuterat och aktuellt ämne.

CSR handlar om hur företaget arbetar för att ta sitt ansvar gentemot samhället. Frågor som rör CSR kan bland annat vara miljöhantering, arbetsförhållanden, mänskliga rättigheter och jämställdhet. Idag är det inte en fråga om företag ska ta ett socialt ansvar, utan hur det ska

8 arbeta för att uppnå detta. Höga krav ställs från bland annat konsumenter som idag har en större medvetenhet om hållbar konsumtion. Kunder beaktar inte enbart deras materiella behov vid konsumtionsval utan tar även hänsyn till vad deras konsumtion kan få för negativa konsekvenser. Det är inte bara konsumenter som ställer högre krav på företagen utan även andra intressenter såsom investerare, intresseorganisationer och anställda kräver att företagen kan visa hur de tar sitt sociala ansvar. Genom att arbeta ansvarsfullt och pålitligt kan företagen skapa förtroende från omgivningen och därigenom en legitimitet för sin verksamhet. Ett väl utvecklat arbete med CSR skapar värde för hela företaget genom ett gott rykte och en stark image. För att ha en chans att vara med och spela i dagens hårda konkurrens krävs att företagen upprättar ett proaktivt, transparent arbete kring dessa frågor (Borglund, De Geer och Sweet, 2012).

Som nämnts ovan är området kring CSR av stor betydelse för att skapa konkurrenskraft i dagens samhälle. En bransch som arbetar mycket med ämnet är den svenska textilbranschen. Detta på grund av en strukturomvandling som skett inom branschen (TEKO, 2013. SvD, 2013). Textilindustrin är och har även ur ett historiskt perspektiv varit en viktig industri för Sverige och år 2010 omsatte klädmarknaden cirka 70 miljarder kronor (Fair Trade Center, 2013). Störst andel kläder på den svenska marknaden kommer från Asien, där Kina idag står för den största exporten. Andra stora textilexportörer är länder som Bangladesh, Indien och Kambodja (Rena kläder, 2013). För femtio år sedan var en stor andel av kläderna på den svenska marknaden producerade i Sverige. Efter andra världskriget steg lönenivåerna och textilföretag sökte sig till andra länder i strävan efter billigare arbetskraft för att kunna behålla en konkurrenskraftig position. Allt fler textilföretag placerade delar av sin verksamhet i utvecklingsländer där både kostnaderna för produktion och arbetskraft var betydligt lägre men arbetsförhållandena i många fall var bedrövliga (Fair Trade Center, 2013). Under 90-talet uppdagades i media att barnarbete, bristande säkerhet och allmänt dåliga arbetsförhållanden förekom i många av de svenska textilföretagens fabriker. Detta bidrog till en allmän upprördhet vilket i sin tur ledde till att flera textilföretag mot slutet av 90-talet antog uppförandekoder (Codes of Conduct). Dessa uppförandekoder beskriver hur ett företag ska bedriva sin verksamhet utifrån dess värderingar och anger exempelvis en lägsta accepterad nivå för hur arbetsvillkoren ska se ut hos deras leverantörer. De första uppförandekoderna som upprättades var i många fall bristfälliga, det saknades ofta tydliga regler om vad som var tillåtet och inte och de var sällan grundade på internationella regler (Rena kläder, 2013). Uppförandekoder kan ses som en översättning av företagets etiska värderingar (Borglund, De Geer och Sweet, 2012). Etik har under senare tid blivit allt viktigare och utgör i dag en fundamental grundsten i verksamhetsstyrningen. Willey (2001) beskriver etik som social rättvisa, ansvar och moralisk skyldighet. Ett företagsetiskt ansvar handlar om ha en tydlig policy kring företagets värderingar och ställningstagande. Lagmässiga förändringar och ett ökat intresse för etik och socialt ansvar inom affärsvärlden har bidragit till en förändrad syn på hur styrningen i ett företag bör gå till. Fokus har gått från att i stort sett enbart mäta ekonomiska utfall i monetära termer till att mäta värden och kvaliteter i verksamheten som kan vara svåra att kvantifiera. Det gäller att upprätta styrsystem som tillåter mätning, kontroll och uppföljning av dessa icke-monetära värden för att kunna integrera det sociala åtagandet i

9 hela produktflödet. Lyckas företag med detta kan de bibehålla sin plats bland konkurrerande företag och dessutom öka dess försäljning (Olve och Samuelsson, 2008).

1.2 Problemdiskussion

Globaliseringen och den allt hårdare konkurrensen har bidragit till att mer än hälften av de svenska textilföretagen köper in sina varor från låglöneländer, främst från Asien. Företagen äger oftast inte egna fabriker utan har sin produktion förlagd hos leverantörer men det förekommer även att större företag köper upp hela fabriker i produktionskedjan (Fair Trade Center, 2013). De kläder du bär idag och många av de textiler som finns i ditt hem har med hög sannolikhet färdats lång väg. Dessutom har de ofta genomgått många delprocesser på olika platser, genom förädlingsprocessen. Exempelvis plockas kanske bomullen i ett land, tyget vävs i ett annat och färgning och sömnad sker i ett tredje eller fjärde land (Rena kläder, 2013).

Det stora geografiska och kulturella avståndet, tillsammans med ett stort antal leverantörer bäddar för en uppsjö av problem inom uppföljningen av de krav som ställts på företagens leverantörer. Trots att mycket har förbättrats sedan skandalerna inom textilbranschen på 90-talet konfronteras fabriksarbetare fortfarande med missförhållanden kopplade till arbetsvillkor, miljö och djurskydd bland annat (TEKO, 2013. SvD, 2013). Nyligen framgick det att uppfödare av Angorakaniner i Kina utsätter kaninerna för en plågsam metod där pälsen slits från huden istället för att raka eller klippa av den. Angorapäls används bland annat i kläder och flera av de stora klädföretagen i Sverige har angorapäls i sina produkter (Svt, 2013).

I många länder i Asien saknas tydliga lagar om arbetsvillkor, djurrätts- eller miljölagar. I dessa länder är 12 timmars arbetsdagar, 6 dagar i veckan till en knappt befintlig lön inte ovanligt förekommande (Van Weele, 2010). Arbetet i textilfabriker innebär dessutom hantering av ohälsosamma kemikalier som kan leda till allvarliga skador om inte skyddsutrustning används. Fackföreningar är i vissa fall förbjudna och i de fall de är tillåtna enligt lag är de starkt motarbetade. Detta leder till att arbetarna i fabrikerna saknar någon som helst makt att påverka sin arbetssituation (Fair Trade Center, 2013). I april detta år rasade en textilfabrik i Bangladesh vilket fick till följd att 1126 personer omkom (Sydsvenskan, 2013). Fabriksraset betraktas som den globala textilindustrins värsta dödsolycka hittills. Detta är endast en av många fabriker som rasat under den senaste tiden; bara ett fåtal veckor efter denna tragedi rasade betongtaket in i en fabrik i Kambodja. Olyckorna visar tydligt på osäkra arbetsförhållanden inom asiatisk tillverkningsindustri (Svt, 2013). När västerländska företag gör affärer med dessa länder är det en självklarhet att de bör följa internationell humanitär rätt, men de är dessutom viktigt att företagen tar egna initiativ till att upprätta system för att motverka dessa problem (Van Weele, 2010).

Teknikens möjliggörande till e-handel har bidragit till att konsumenter i västvärlden har nästintill oändliga valmöjligheter och därmed ställer de allt högre krav. Företag som på något sätt agerar oetiskt riskerar att hamna i blåsväder och det mediala intresset som kan uppstå

10 medför ofta bojkotter från kunder och företaget blir därmed en förlorare i den hårda konkurrensen (Van Weele, 2010). Men hur kan ett textilföretag som är stationerat i Sverige arbeta för att se till att kontrakten med deras leverantörer utspridda på andra sidan jordklotet verkligen fullföljs? Detta är en svår uppgift och innebär en stor utmaning för textilföretagen. De bör välja sina leverantörer med omsorg och arbeta för att implementera företagets etikkod i alla leverantörsled. För att kunna ställa krav på leverantörer krävs det naturligtvis att det egna företaget först och främst följer bestämmelserna och dessutom tydligt klargör deras etiska riktlinjer inför dess intressenter (Christopher, 2010).

Enligt en artikel av Swedwatch framkommer det att textilföretag stationerade i Indien, däribland svenska företag, bidrar till stora negativa miljöeffekter. Färgerierna i staden Tirupur är vad som bidrar mest till förorening av vattnet och det framgår att problemet med föroreningar inte endast beror på reningsverkens effektivitet utan att de endast används när kunder gör besök eller när myndigheter genomför kontroller (Swedwatch, 2013). Detta belyser tydligt problemet företag har angående kontrollen och uppföljningen av deras uppförandekod.

1.3 Forskningsfrågor

1.3.1 Vilka verktyg kan ett företag inom textilbranschen tillämpa för att styra och kontrollera sina leverantörer i etiska frågor?

a) Vilka svårigheter upplevs av anställda i textilföretag vid styrning och kontroll av leverantörer i etiska frågor?

b) Vad har affärsrelationen mellan textilföretag och leverantörer för betydelse i detta avseende?

1.4 Syfte

Studien syftar till att identifiera möjliga verktyg som textilföretag kan arbeta med för att styra sina leverantörer i etiska frågor för en positiv utveckling av arbetet med CSR. Vidare undersöks vilka svårigheter anställda inom textilföretag upplever i detta arbete. Ytterligare en aspekt som kommer att undersökas är affärsrelationer till leverantörer och dess betydelse i styrningsarbetet.

11

2. Metod

Här redogörs för den vetenskapliga ansats samt undersökningsmetod som ligger till grund för uppsatsen. Vidare presenteras en översiktstabell med samtliga respondenter som deltagit i studien. Avslutningsvis diskuteras uppsatsens forskningskvalitet.

2.1 Val av vetenskaplig ansats och forskningsmetod

2.1.1 Abduktiv ansats

Vid forskning kan tre skilda sätt att se på relationen mellan teori och praktik tillämpas; deduktivt, induktivt samt abduktivt angreppssätt. Den deduktiva ansatsen innebär att man utgår från redan existerande teori och utifrån den samlar in relevant information från verkligheten. Hypoteser tas fram ur den valda teorin som sedan prövas empiriskt. Till skillnad från den deduktiva ansatsen innebär en induktiv ansats att man i första hand studerar verkligheten utan att grunda den empiriska forskningen i en befintlig teori. Därefter utifrån det empiriska materialet formuleras en teori. Abduktion är en kombination av deduktiv och induktiv ansats och innebär att forskaren kan använda de båda angreppssätten växelvis. Med en abduktiv ansats minskar risken för att forskaren låser sig i ett av tillvägagångssätten och arbetet blir mer flexibelt (Patel och Davidson, 2003). Enligt Alvesson och Sköldberg (2008) leder den abduktiva ansatsen till större möjligheter att upptäcka nya mönster och arbetet blir friare vilket i sin tur lämnar större plats för inspiration. I denna undersökning tillämpas en abduktiv ansats då författarna anser att det tillvägagångssättet ger ett bredare spektrum att arbeta med från start. I ett inledande skede studerades både teoretiskt material men även de större textilföretagens hemsidor där de publicerat utförlig information om hur de arbetar med CSR. Den empiri som använts i arbetet har samlats in successivt och parallellt med att den teoretiska referensramen utvecklats. På detta sätt har input från både teori och empiri erhållits under arbetsprocessens gång och förståelsen har gradvis vuxit fram. Dessutom har intressanta infallsvinklar dykt upp och diskussioner uppstått efter att ha djupdykt i både teoretiskt och empiriskt material (Patel och Davidson, 2003).

2.1.2 Kvalitativ metod

Inom den samhällsvetenskapliga forskningen finns två skilda strategier att välja mellan: kvantitativ- samt kvalitativ metod. Det som avgör lämpligheten av dessa är vilken typ av fråga studien söker finna svar på (Bryman 2008). I den kvantitativa metoden betonas kvantifierbar data som erhålls från olika typer av enkäter, observationer och intervjuer där man söker finna samband mellan olika variabler. I den kvalitativa strategin betonas istället ord och här tillåts ett tolkande synsätt. Här undersöks ofta ett mindre område men med en strävan att undersöka detta desto djupare (Bryman och Bell, 2005). Uppsatsförfattarna anser den kvalitativa metoden vara den forskningsprocess som lämpar sig bäst för de aktuella forskningsfrågorna. Då arbetet omfattar individuella samt organisatoriska ställningstaganden kring etik är det mer lämpligt att följa den kvalitativa strategin för att på så vis få möjlighet till mer berikade och uttömmande svar. Genom öppna intervjuer med möjlighet till diskussion kan en mer nyanserad bild av verkligheten erhållas. En önskvärd effekt är att kunna skapa en djupare

12 förståelse för våra respondenters svar än om vi baserat vår studie på enkäter med korta svarsalternativ.

2.2 Urval och undersökningsmetod

2.2.1 Urval av undersökningsobjekt

Vid forskning är det viktigt att undersöka en representativ grupp för det som är avsett att studera. Detta för att relevanta slutsatser ska kunna dras och resultatet ska kunna appliceras på en större massa (Bordens och Abott 2008). Bryman (2008) styrker även detta och talar om ett

målinriktat urval och syftar på att det måste finnas en överensstämmelse mellan

forskningsfrågor och urval.

Studien baseras på medelstora och stora företag inom textilbranschen. Arbetet med CSR kräver relativt stora ekonomiska insatser vilket innebär att de större företagen i många fall har kommit längre i utvecklingen av CSR (Borglund, De Geer, Hallvarsson, 2009). Vid urval av undersökningsobjekt har en avgränsning gjorts där småföretag uteslöts då författarna ansåg att de större företagen säkerligen kan tillföra mer till studien. Enbart svenska företag som verkar inom textilbranschen har kontaktats och krav vid urvalet har varit att de ska arbeta med en uppförandekod och samtliga företag ska ha sin produktion eller delar av sin produktion i utvecklingsländer. I empirikapitlet görs en beskrivning av samtliga företag och en kort presentation om samtliga respondenter ges men enbart en generell presentation ges då några av företagen har önskat vara anonyma. Undersökningen baseras på sex intervjuer samt empiri inhämtad från H&M´s hemsida. Samtliga respondenter har en god inblick i CSR och arbetet med uppförandekoder då de dagligen arbetar inom detta område.

En av respondenterna, Martin Behre, medverkade i ett radioprogram i P1 angående den nyligen inträffade angoraskandalen i Kina. Martin Behre, lärare vid textilhögskolan i Borås, intervjuades angående kontrollen av leverantörer i inköpsledet. Efter att ha lyssnat på programmet kontaktade vi honom för att höra om han även skulle kunna tänka sig att medverka i en intervju för vår studie. På grund av tidsbrist kunde inte ett personligt möte bokas in men däremot hölls en telefonintervju med honom.

Fyra av de övriga respondenterna representerar klädföretag med huvudkontor i Borås och Göteborg. Då Borås är en stad som under en lång tid betraktats vara “den svenska textilindustrins stad” med många välkända textilföretags huvudkontor ansåg vi det vara ett

13 givet val att vända oss dit. Det sjätte och sista företaget som undersöktes var möbel och textilföretaget IKEA, med huvudkontor beläget i Älmhult.

2.2.2 Kvalitativa intervjuer

Kvalitativa intervjuer kan utformas på en mängd olika sätt beroende på syftet med studien och kan genomföras mer eller mindre strukturerade. Ibland kan en relativt impulsiv, ostrukturerad intervjuteknik vara att föredra då man vill att respondenten ska få utrymme att ge djupa och utförliga svar. Intervjun blir på det sättet mer likt ett vardagligt samtal där respondenten kan känna sig bekväm med att tala fritt. En mer organiserad intervjuteknik innebär att personen som intervjuar ställer specifika frågor utifrån ett intervjuschema där ordningsföljden kan variera och följdfrågor tilläggas. Denna intervjumetod kan kallas semistrukturerad intervjuteknik. Båda teknikerna är flexibla och intervjuerna blir liknande öppna diskussioner. Det är viktigt att personen som genomför intervjun håller en så neutral profil som möjligt och anpassar mötet efter situationen (Bryman och Bell, 2005).

Samtliga intervjuer har genomförts med den semistrukturerade intervjutekniken. Anledningen till detta är att likvärdig information från samtliga respondenter har eftersträvats och risken att glömma bort viktiga frågor har minimerats. Frågorna har formulerats på ett öppet sätt med möjlighet till att ställa följdfrågor för att erhålla så mycket relevant information som möjligt. Inför intervjun med Behre på Textilhögskolan har intervjufrågorna omarbetats till att få en mer generell karaktär då Behre inte kan svara för hur ett specifikt företag arbetar utan får istället utgå från sin kunskap, erfarenhet och upplevda verklighet inom ämnet. Båda intervjumallarna återfinns i bilagor i uppsatsen.

Intervjuerna har spelats in för att underlätta sammanställningen av materialet och för att undvika att viktig information utelämnas. Respondenterna har tillåtits se över det bearbetade materialet för att kunna revidera eventuella misstolkningar eller lägga till information om något viktigt utelämnats. Vi har dessutom låtit företagen vara anonyma om så önskas för att minimera risken att svaren blir förskönade eller begränsade. Tre av respondenterna har önskat vara anonyma och de övriga presenteras utan anonymitet i uppsatsen.

Tre av intervjuerna har genomförts personligen och de övriga tre har genomförts via telefon. En strävan har varit att få ett personligt möte med samtliga respondenter men detta var tyvärr inte möjligt på grund av studiens ekonomiska och tidsmässiga begränsning.

Enligt Bryman (2008) innebär telefonintervjuer fördelar såsom kostnads- och tidsbesparingar samt att det kan vara lättare att både ställa och svara på känsliga frågor över telefon jämfört med en intervju då båda parter är fysiskt närvarande (Bryman, 2008). Dock har det visat sig att informationen som erhålls från telefonintervju och en personlig intervju inte skiljer sig märkvärt. Enligt Bryman (2008) genomförde Sturges & Hanrahan en studie år 2004 där de höll ett visst antal personliga intervjuer och ett visst antal telefonintervjuer och kunde därefter jämföra de erhållna svaren. De kunde dra slutsatsen att det inte fanns några påtagliga skillnader ”beträffande antal, art och djup i svaren”. En nackdel som Bryman (2008) framhåller med telefonintervjuer är att det inte är möjligt att läsa av kroppsspråk och se hur respondenten reagerar på olika frågor. Det är en stor fördel om den som håller i intervjun kan

14 avläsa obehag och förvirring för att på så vis kunna tolka respondenten bättre och anpassa intervjun efter situationen.

Relevans, djup och innehåll har inte påtagligt skiljt sig åt mellan de intervjuer som genomfördes över telefon och de som utfördes fysiskt närvarande. Det som däremot har skiljt dem åt är deras duration då de personliga mötena har inneburit diskussioner även utanför intervjuschemat.

2.2.3 Datainsamling

Datainsamling kan ske genom primär- eller sekundärdata. Primärdata är ny information som inte sedan tidigare publicerats i något verk, det kan vara exempelvis från intervjuer eller undersökningar. Sekundärdata har till skillnad från primärdata, samlats ihop av någon annan än författaren själv. Exempel på sekundärdata kan vara statistik från tidigare forskning. Fördelar med sekundärdata är att den sparar tid och pengar samt är lättillgänglig (Bryman och Bell, 2005).

Empiristudien baseras på en kombination av primär- och sekundärdata, då det är svårt att erhålla tillräcklig information endast från primärdata på grund av tids- och ekonomiska begränsningar. Primärdata har inhämtats från intervjuer i form av personliga möten samt via telefon. Utöver det har även empiri insamlats från de undersökande företagens hemsidor. Klädesjätten H&M har publicerat detaljrik information om hur de arbetar med CSR och är ett av de företagen som kommit längst i utvecklingen med CSR. Därav har empiri även inhämtas från H&M´s hemsida. Studiens sekundärdata har inhämtats från böcker, websidor och vetenskapliga artiklar.

2.4 Forskningskvalitet

Guba och Lincoln (1994) menar att det är viktigt att anpassa kvalitetsbedömningen av forskningen till vilken forskningsmetod som används. De föreslår två kriterier för bedömningen nämligen tillförlitlighet och äkthet (Bryman 2008).

2.4.1 Tillförlitlighet

Inom begreppet tillförlitlighet finns fyra delkriterier; trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet samt möjlighet att styrka och konfirmera.

Trovärdighet

För att generera en hög trovärdighet bör forskaren försäkra sig om att studien genomförts enligt de regler som finns och att resultaten rapporteras till de personer som ingår i den sociala verklighet som studerats. På det viset kan de studerade personerna bekräfta att forskaren förstått och tolkat den sociala verkligheten på ett riktigt sätt. Genom att låta undersökningspersonerna validera empirimaterialet stärks trovärdigheten (Bryman 2008). I denna uppsats har samtliga respondenter fått se över det bearbetade intervjumaterialet för få möjligheten att revidera eventuella misstolkningar eller addera utebliven relevant information.

Överförbarhet

15 undersöka detta desto djupare. Utförlig deskriptiv information eftersträvas och fokus ligger på djup i forskningen och inte på bredd vilket är fallet inom kvantitativ metod. ”Guba och Lincoln menar att en fyllig redogörelse eller en `tät´ beskrivning förser andra personer med något som de kallar en databas med vars hjälp de kan bedöma hur pass överförbara resultaten är till en annan miljö” (Bryman 2008). Vi har strävat efter att erhålla så rik information som möjligt för att ge läsaren en djupare förståelse för ämnet.

Pålitlighet

Enligt Guba och Lincoln bör ett granskande synsätt tillämpas och med det menar dem att alla faser av forskningsprocessen tydligt bör redogöras. Framkommer samtliga steg i forskningen kan kvaliteten bedömas på grundval av de procedurer som valts samt motiv till dessa. I uppsatsen har vi eftersträvat att beskriva samtliga steg i forskningsprocessen.

Möjlighet att styrka och konfirmera

Kriteriet att kunna styrka och konfirmera innebär att forskaren agerar i god tro då det är omöjligt att uppnå fullständig objektivitet inom den kvalitativa forskningen. Personliga värderingar eller teoretisk inriktning får inte medvetet låtas påverka genomförandet och slutledningen av undersökningen (Bryman 2008).

Empiriinsamlingen i denna uppsats måste ses ur ett kritiskt perspektiv på grund av att ämnesområdet är av känslig natur och det kan finnas incitament att ge en annan bild utåt än vad som verkligen föreligger. En medvetenhet kring problemet finns, men genom att tydligt ha klargjort syftet med studien är vår förhoppning att företagen har givit oss en tydlig bild av hur CSR-arbetet går till. Vi har därmed valt att bedöma respondenternas svar i god tro. Avsikten med denna studie är att undersöka möjliga styrningsverktyg för en positiv utveckling av arbetet med CSR snarare än att finna brister hos företagen. Då uppsatsen behandlar ett ämne som är högst aktuellt i media fanns en förförståelse och vaga förutfattade meningar hos samtliga tre av författarna. Ämnet berör oss starkt men trots det har ett så objektivt förhållningssätt som möjligt eftersträvats genom hela processen.

2.4.2 Äkthet

För att uppnå en hög äkthet i forskningen framhåller Guba och Lincoln (1994) fem delkriterier som bör beaktas. Här kommer endast en förenklad beskrivning att ges av hur de ser på äkthet. De menar att det är viktigt att ge en så rättvis bild som möjligt av det som studeras. Forskaren bör se till att de undersökta personernas åsikter och uppfattningar kommer fram på ett rättvist sätt. Vidare menar de att man bör sträva efter att undersökningen ska ge deltagarna en bättre förståelse av den sociala situation de lever. De undersökta personerna ska få en tydligare bild av hur andra upplever situationen. Slutligen menar de att forskaren bör sträva efter att undersökningen kan hjälpa de studerade att förändra sin situation och vidta de åtgärder som krävs för att göra detta (Bryman 2008).

Genom att samtliga författare har närvarat vid alla intervjutillfällen samt att intervjuerna har spelats in har tolkningen av intervjuerna varit relativt problemfri. I de fall respondentens åsikter varit oklara har diskussion kring budskap och tolkning förts mellan oss och därefter

16 har som nämnts ovan respondenterna fått bekräfta eller revidera materialet för att kunna erhålla en så rättvis bild av verkligheten som möjligt.

En positiv förändring av ett studerat problem är enligt oss självfallet något som i nästan alla fall eftersträvas. Graden av påverkbarhet och inflytande en undersökning har för de studerade personerna är enligt oss avhängigt undersökningens omfattning och varaktighet men även vad som studeras och med vilket perspektiv. Som bland annat framkommit av denna studie krävs ett långsiktigt arbete med coaching och utbildning av leverantörerna i utvecklingsländer för att öka förståelsen bakom de etiska riktlinjerna som textilföretagen har. Utbildning kan i de fallet ses som ett verktyg i arbetet med uppförandekoder. Skulle fokus i uppsatsen ligga på att undersöka förståelsen av uppförandekoder i utvecklingsländer skulle undersökningen troligtvis ha en större påverkan på de undersökta personerna än i detta fall där fokus har varit att undersöka textilföretags styrningsverktyg i arbetet med koder. Detta på grund av att många svenska textilföretag idag har kommit långt i utvecklingen av CSR och uppförandekoder och har goda kunskaper och system jämfört med företag i utvecklingsländer. Med detta menar vi att graden av påverkbarhet av de undersökta personerna beror på många faktorer såsom val av problemområde, riktning på studien, ekonomisk utveckling, kulturella aspekter bland mycket annat. Dessutom om en mer omfattande studie skulle göras där tid och ekonomiska resurser tillät observationer under en lång tid skulle troligtvis de undersökta personerna påverkas i en högre grad av studien.

2.4.3 Källkritik

Genom hela arbetsprocessen har en användning av aktuella källor samt ett kritiskt förhållningssätt till dessa eftersträvats. Hänsyn har tagits till när ett dokument framställts samt vad som har varit författarens syfte med detta. Med tanke på att vårt forskningsområde förändrats mycket över tiden är de existerande källorna relativt nya och aktuella.

Som nämnts tidigare har intervjuerna spelats in vilket skulle kunna ha haft en negativ inverkan på intervjun. Konsekvenserna kan ha blivit att våra respondenter känt sig obekväma och därmed begränsat sina svar. Eftersom att ämnet kan vara känsligt har respondenterna tillfrågats om de vill vara anonyma eller inte. Detta för att minimera risken att respondenterna förskönat verkligheten eller begränsat sina svar.

Vi är medvetna om att empirin som är inhämtad från H&M´s hemsida bör ses med viss kritik då materialet är offentliggjort och därmed kan ses som en form av marknadsföring. Trots detta är H&M ett företag som ligger i framkant när det gäller arbetet med CSR vilket var anledningen till att vi inkluderade företaget i studien.

17

3. Teori

I den teoretiska referensramen presenteras de teorier som vi anser vara relevanta för vår undersökning. Inledningsvis görs en redogörelse för den teoretiska modell som ligger till grund för analysen. Därefter presenteras teorier kring företags intressenter och hur företag legitimerar sig mot dessa. Kapitlet avslutas med ett avsnitt om relationer och dess betydelse.

3.1 Val av teori

Vårt val av teorier har sin utgångspunkt i studiens problemformulering och syfte. De teorier vi valt är avsedda till att besvara våra frågeställningar. Med utgångspunkt från en modell skapad av Lindsey et al (1996), vill vi ta reda på vilka verktyg textilföretag kan tillämpa i arbetet med att styra och kontrollera sina leverantörer. Modellen består av tre steg i verksamhetsstyrningen; specificera och kommunicera mål, mäta och kontrollera utförandet samt incitament vid måluppfyllelse.

En anledning till att etik har blivit allt viktigare för företag är högre krav och större förväntningar som intressenter idag har. Alla parter som berörs eller berör företaget är intressenter. Därför har vi valt att använda oss av intressentteorin för att identifiera de intressenter textilföretagen har. Exempelvis har kunder en ökad medvetenhet idag och förväntar sig att företagen bedriver ett gott CSR-arbete och sköter sitt ansvar gentemot samhället. De vill även att producenterna ska arbeta under bra förhållanden och att produktionen ska vara miljövänlig. Företagsledning, anställda, staten och kommunen lägger ner mycket resurser på att ständigt förbättra detta arbete. Även media har fått en allt större makt under den senaste tiden. Ett exempel är att negativ publicitet snabbt kan förstöra ett företags legitimitet och vidare resultera i minskad försäljning och förlorade intäkter. Likaså kan positiv publicitet bidra till ökad försäljning och ökade intäkter. Därför har vi även valt att använda oss av legitimitetsteorin för att lyfta fram vikten av en god legitimitet hos företagen. Ytterligare en av de primära intressenterna är leverantörerna vilka det läggs huvudfokus på i denna uppsats. Avslutningsvis kommer teorier kring affärsrelationer till leverantörer att presenteras. Nedan illustreras en modell som tydliggör kopplingen mellan teorierna;

18

3.2 Verksamhetsstyrning

Verksamhetsstyrning handlar om att motivera organisationens medlemmar att utföra aktiviteter som främjar organisationens strategi och mål. (Anthony & Govindarajan, 2007) Styrningen kan delas upp i tre steg (Lindsey et al, 1996) se figuren nedan.

Modell; Lindsey et al. (1996)

Samtliga steg är nödvändiga för en effektiv styrning och kontroll. Utan specificerade och kommunicerade mål blir nästa steg, mätning och kontroll omöjlig att utföra. Mätningen och kontrollen ger återkoppling på resultatet. Det tillåter dessutom ledningen att se över hur arbetet gått till för att uppnå de uppsatta målen. Det sista steget handlar om att motivera och uppmuntra de anställda att arbeta efter målen. Det är även viktigt att det finns en kongruens mellan de anställdas individuella mål och företagets mål (Lindsey et al, 1996).

3.2.1 Kontroll och styrning av etik

Ett företags ledning och dess styrsystem spelar en stor roll för etiskt tänkande och huruvida organisationens medlemmar känner ansvar (Lindsey et al, 1996). Finns bristande engagemang i företagsledningen blir det svårt att motivera övrig personal till att arbeta efter samma mål och agera i enlighet med företagets värderingar. Vidare tyder forskning på att företagskulturen är betydelsefull för att främja etiskt handlande. I en kultur där de anställda har en hög grad av engagemang förstår ofta enskilda individer vikten av sitt etiska beteende i organisationen. En individ som visar ett stort engagemang på arbetet är ofta mån om att sitt handlande inte strider mot företagets mål medan en anställd som ser arbetet som ett ”ont måste” troligtvis inte följer företagets värderingar i alla situationer. Företagsledningen har en avgörande roll att se till att medarbetarna är engagerade och därmed agerar etiskt (Treviño och Nelson, 2011).

19 Lindsay et al (1996) har identifierat sju etiska styrningsverktyg som har olika funktioner för styrningen av etik i en organisation, se figur nedan.

Modell: Lindsay et al (1996)

3.2.1.1 Specificera och kommunicera mål

I första steget bör en uppförandekod upprättas för att specificera företagets etiska, sociala och miljömässiga mål (Lindsay et al, 1996; Visser et al, 2010). Uppförandekoder kan sägas vara en formell översättning av deras sociala ansvar (Frostensson, Helin och Sandström, 2012). Det är viktigt att poängtera att den skiljer sig från allmänna standarder och normer som upprättas institutionellt och ofta innefattar hela branscher. Koderna upprättas ofta individuellt av företagen och är ett frivilligt åtagande. Utformningen av koderna skiljer sig brett mellan olika företag och kan vara allt ifrån några rader till komplexa system som integreras i verksamheten (Visser et al. 2010). Uppförandekoder är en del av ett företags etikprogram och de utgör generellt sett en utgångspunkt för deras arbete kring etiska frågor (Treviño och Nelson, 2011). Uppförandekoder började användas av ett fåtal företag på tidiga 1990-talet och är idag en självklarhet för majoriteten av företag (Frostensson, Helin och Sandström, 2012). Det är viktigt att koden utformas så att den är lättläst och lättförstådd för anställda men även för externa parter. En alldeles för lång och omfattande kod blir svår att förmedla samtidigt som en allt för koncis kod kan bli för abstrakt. Det är inte möjligt att ha en kod som ger svar på alla potentiella problem som kan uppstå därför bör den baseras på företagets värderingar som kan vägleda beslutsfattandet. Innehållet i olika företags uppförandekoder skiljer sig åt men områden som arbetsförhållanden, miljöpåverkan, bekämpning av mutor och korruption behandlas i majoriteten av koder. För att underlätta skapandet av uppförandekoder finns generella modeller framtagna som företagen kan ta till hjälp. Koderna bör grunda sig på internationellt överenskomna regler som tagits fram av Internationella Arbetsorganisationen

20 (ILO), konventionen av barns rättigheter, den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och lagstiftningen i respektive land (Fair Trade Center, 2013).

Allt fler företag formulerar en värdegrund som anger de grundläggande värderingar företaget vill stå för (Visser et al, 2010). Genom att konkretisera sin värdegrund i en uppförandekod blir det lättare att förmedla deras värderingar både internt i företaget samt externt till bland annat kunder och leverantörer. Värdegrunden inkluderar ekonomiska, estetiska och etiska värden vilka sällan problemfritt går att förena. Exempelvis ligger sällan det mest ekonomiska alternativet i linje med deras etiska värden. Det är viktigt att finna en balans mellan dessa värden i CSR-arbetet och i skapandet av uppförandekoden (Borglund, De Geer och Sweet, 2012). Enligt Olve och Samuelsson (2012) har koden en extern kommunikativ funktion och genom att kommunicera koden utåt skapar företaget förtroende för sitt varumärke inför sina intressenter. Koden har även flera interna funktioner i företaget bland annat att fungera som stöd för de anställda vid olika beslutssituationer. Ett annat internt syfte är att skapa en överensstämmelse av företagets medlemmars beteenden (Frostensson, Helin och Sandström, 2012). Koden är alltså ett viktigt verktyg för företagets bild samt en nödvändighet för att kunna kontrollera CSR-arbetet. Utan klart definierade regler och mål är en uppföljning omöjlig att genomföra (Borglund, De Geer och Sweet, 2012).

Enligt Fair Trade Center (2013) måste de företag som upprättar en uppförandekod arbeta med att integrera den i verksamhetens alla led. Företagsledningen har en viktig roll i detta arbete att se till att uppförandekoden förmedlas till alla inblandade aktörer men även till övriga intressenter. Anställda bör bli väl informerade om koden och intern utbildning kan vara ett bra verktyg för att skapa en förståelse och acceptans av den. Utbildningen kan vara i form av program med seminarier, gästföreläsare, workshops och utbildningsprogram.

En etisk kommitté kan bildas för att diskutera aktuella etiska frågor och har dessutom en avgörande roll vid upprättandet och uppdaterandet av uppförandekoden Genom möten och utbildning kommuniceras företagets mål som ställts upp i koden internt i företaget men även externt och är därmed en del i det första steget att implementera ett system för styrning av etik (Lindsey et al, 1996). Uppförandekoder översatta till det lokala språket bör finnas tillgänglig på arbetsplatsen och muntlig information måste ges till de som inte kan läsa. Företagsledningen bör utse ansvariga för arbetet och se till att man har god vetskap om de leverantörer företaget gör affärer med samt hur situationen ser ut i respektive land. Varje leverantör företaget har måste skriva på ett kontrakt där de förbinder sig att följa koden. I många fall kan leverantörerna behöva vidta åtgärder för att kunna arbeta i linje med koden, det kan till exempel handla om att de måste införa miljövänligare maskiner eller installera bättre ventilationssystem (Fair Trade Center, 2013).

Även de som inte arbetar inom organisationen kan tillföra nya perspektiv som är viktiga för verksamheten i helhet (Svensson, Wood & Callaghan, 2006). En etiskt fokuserad bolagsstyrning verkar för att definiera mål genom att engagera och balansera olika intressen som finns inom och utanför företaget i beslutsfattandet (Svensson, Wood & Callaghan, 2006).

21

3.2.1.2 Mäta och kontrollera utförandet

En förutsättning för att kontrollen ska kunna ske på ett effektivt sätt är att ett genomarbetat uppföljningssystem implementeras. Alla aktörer måste, som nämnt tidigare, vara införstådda i koden vilket är avgörande för att den ska kunna följas och kontrolleras. En förutsättning för att kunna få de anställda och samarbetspartners utanför företaget att handla enligt koden är att göra dem medvetna om att de kan bli påkomna. Existerar inte en grupp som övervakar etiken i organisationen finns risken att medlemmarna inte alls tar hänsyn till de uppsatta regler och riktlinjer som finns (Lindsey et al, 1996).

Det kan ske genom kontroller av oberoende part men också genom kontroller genomförda av företaget självt, både via anmälda och oanmälda besök. Har företaget ett utvecklat kontrollsystem kan de använda koden som en kvalitetsstämpel mot kunder. I dessa fall är uppförandekoden inte bara ett nedskrivet dokument utan ett bevis på att företaget systematiskt arbetar för att förbättra villkoren (Fair Trade Center, 2013).

Det måste dessutom finnas ett säkert sätt att anmäla avvikelser mot uppförandekoden (Lindsey et al, 1996). Whistleblowing innebär att en arbetstagare rapporterar misstänkta oegentligheter på arbetsplatsen ”blåser i visslan”. Officiellt kallas detta "göra ett avslöjande i allmänhetens intresse" (Gov, 2013). Ett effektivt system för Whistleblowing är ett hjälpmedel i övervakningen och kontrollen av att allt går rätt till i verksamheten.

Alla leverantörer företaget bedriver affärer med bör göra en självdeklaration så att mer information om förhållandet av deras sociala och miljömässiga situation kan erhållas. I denna självdeklaration framgår det punkt för punkt om leverantörerna uppfyller kraven som ställs i uppförandekoden. En bra dialog om syftet med detta arbete och den efterföljande processen är viktigt för att leverantören ska förstå att deklarationen är en del i ett långsiktigt samarbete (CSR-kompassen, 2014).

Ett sätt för att underlätta koordinering och kontroll kan vara att köpa upp leverantörer och därigenom expandera sin verksamhet. Detta benämns Vertikal Integration och är en viktig faktor i ett företags strategi då den vertikala omfattningen har en stor inverkan på affärsområdets position inom sin bransch. Genom att tillämpa vertikal integration kan en övergripande bild av underleverantörerna erhållas och övervakningen underlättas (Quick MBA, 2013).

3.2.1.3 Incitament vid måluppfyllelse

Det sista steget innebär att någon form av belöningssystem implementeras. Företag bör upprätta system som främjar och belönar etiskt beteende bland de anställda och leverantörer. Forskning har visat att företag oftast använder sig av bestraffningar istället för positiva incitament för att motivera etiskt handlande. Att bestraffa de som avvikit mot företagets etiska regler kan i vissa fall vara att föredra men i de flesta fall kan någon form av incitament vara mer effektivt (Lindsey et al, 1996).

22

3.3 Intressentteorin

Enligt Borglund, De Geer och Sweet (2012) definieras en intressent som en aktör med möjlighet att påverka eller att bli påverkad av en verksamhet. Vanligtvis har företag flera olika intressenter som är, från bådas sidor, beroende av varandra (Gray, Owen och Adams, 1996). Verksamhetens ledning ger de mäktigaste intressenterna mest uppmärksamhet när man ser till det strategiska perspektivet medan de utsatta uppmärksammas vid det etiska perspektivet (Borglund, De Geer och Sweet, 2012)

Modell: Intressentmodellen

Intressenter kan delas in i två grupper - primära och sekundära intressenter. Bland de primära intressenterna ingår bland annat företagsledningen, de anställda samt kunder som är mycket viktiga för hela företaget. För att verksamheten ska kunna fortgå krävs de primära intressenterna då de har en direkt påverkan på företaget. De sekundära intressenterna utgörs av bland annat media, myndigheter och intresseorganisationer (Grafström, Göthberg, Windell, 2008). Enligt Grafström, Göthberg och Windell (2008) kan de sekundära intressenterna vara positiva eller negativa för företagen genom att bilda opinion men de är inte direkt avgörande för deras överlevnad. Däremot har förändringar med arbetet av CSR som företag bedriver över tiden resulterat i problem av uppdelningen mellan primär- och sekundärintressenter. De nämner att företags anseende idag är viktigare och bland annat att media genom positiv eller negativ publicitet kan medföra stora konsekvenser för företag. Traditionellt sett är media och intresseorganisationer sekundära intressenter men idag förefaller de ha en direkt påverkan på företags verksamhet.

För att företaget ska kunna hantera relationen till dess intressenter är det viktigt att de kan identifiera dessa. På så sätt kan de arbeta förebyggande med CSR för att skapa en god relation med sina intressenter. Därför bör företagen ständigt arbeta proaktivt med socialt ansvarstagande och inte enbart när omvärlden riktar kritik mot företaget (Crane, Matten och Spence, 2008).

23

3.4 Legitimitetsteorin

Legitimitetsteorin handlar det om hur företag ska legitimera sig mot sina intressenter (Gray, Owen och Adams, 1996). Gray, Owen och Adams (1996) menar vidare att företag ska eftersträva att deras och intressenternas värderingar stämmer överens för att uppnå legitimitet. Företaget har alltså ett socialt kontrakt med omgivningen. Då arbetet med CSR är ett frivilligt åtagande från företagens sida måste det finnas fler anledningar till att företag väljer att rapportera sitt CSR-arbete till sina intressenter. Legitimitetsteorin är den främsta och mest användbara teorin för att förklara varför företag rapporterar sitt CSR-arbete (Campbell, Craven och Shrives, 2003). Skulle företaget inte uppnå de krav och förväntningar som dess omgivning ställer kan hela företagets existens hotas. För att undvika att skada legitimiteten förespråkar legitimitetsteorin att företag bör ta hänsyn till samhällets värderingar (Deegan 2002).

3.5 Affärsrelationer

I en relation handlar det om två parter som har en ömsesidig påverkan på varandra. En god leverantörsrelation handlar om förståelse mellan företaget och dess leverantör. Det finns ett samband mellan nära relationer och antal leverantörer företaget har. Ett företag med färre leverantörer har oftast en bättre relation med sina leverantörer än ett företag med fler. Den klassiska synen på effektivitet i inköpsprocessen innebär att man använde sig av flera leverantörer för att undvika en nära relation. Detta var för att köparen inte skulle hamna i en situation där man blir beroende av leverantören. På så sätt kunde företaget pressa priser genom att hota leverantören med att eventuellt byta bort dem (Gadde och Håkansson, 1998). Det är viktigt att företaget har stor medvetenhet om hur dess relation till sina leverantörer ska se ut. Vid ett samarbete mellan företaget och leverantörerna gäller det att aktivt arbeta för goda relationer. Båda parterna arbetar för att exempelvis ha lägre lagernivåer, högre flexibilitet och bättre kvalité. Anledningen till de gemensamma målen är att de eftersträvar ökade vinstmöjligheter - ett så kallas “win-win-koncept”. Företag arbetar för att ha så få leverantörer som möjligt då förutsättningarna för goda relationer kräver både tid och resurser. (Persson och Virum, 1998)

Gadde och Håkansson (1998) talar för att man ska ha en nära relation till sina leverantörer. De poängterar dock att om man har få relationer kan det uppstå problem om företaget och leverantören skulle hamna i konflikt med varandra. Graden av närhet ett företag bör ha till dess leverantörer beror på situationen som företaget befinner sig i. Enligt Gadde och Håkansson (1998) skapar de viktigaste leverantörsrelationerna ett beroendeförhållande, vilket försöktes undvikas förr. På grund av att företag idag arbetar mer med långsiktiga relationer accepteras beroendet på ett helt annat sätt och fokus har istället riktats mot att hantera beroendeförhållandet.

I en långsiktig relation är förtroendet en avgörande faktor. Om de köpande företaget har förtroende för sin leverantör kan stora besparingar göras genom att minska kostnader för

24 exempelvis övervakning. Efter en längre tids samarbete kan ett förtroende byggas upp och de båda parterna känner sig moraliskt skyldiga gentemot varandra. Parterna får oftast efter en längre tids samarbete en bra kännedom om varandra och köparen kan känna av vilka leverantörer som behöver mer eller mindre omfattande övervakning (Pedersen och Andersen (2006).

Gadde och Håkansson (1998) anger att en av de viktigaste kännetecken på företagets leverantörsrelationer är att de byggs upp av mänskligt arbete och kontakter. Dessa förbindelser kan därför uppfattas som ”levande” och för att de ska kunna leva vidare krävs ett kontinuerligt arbete med att vidareutveckla dem. Det finns en uppenbar risk att motparten får uppfattningen att företaget inte längre värderar kontakten om detta inte sker. Vidare nämner Gadde och Håkansson (1998) att ärlighet är den faktor som har störst betydelse för en god relation och tecken på brister i det avseendet skadar direkt relationen mellan parterna.

25

4. Empiri

I det här avsnittet presenteras det erhållna intervjumaterialet om hur olika textilföretag tar sitt sociala- och miljömässiga ansvar. I slutet av kapitlet presenteras en respondent som inte representerar något företag men som har lång erfarenhet av branschen och även forskar inom ämnesområdet. Empiriavsnittet ligger till grund för analysen.

4.1 Företag X

Respondent X

Namn: Anonym

Position: Purchase Manager

Företag X grundades 1943 och specialiserar sig på skjortor och slipsar samt accessoarer för män och kvinnor. De har en omsättning på cirka 300 miljoner SEK och ungefär 50 anställda. De äger även licens för ett stort varumärke och har försäljning av denna licens till flera av de stora textilföretagen. Företag X har ungefär 60 fabriker och den största produktionen är placerad i Asien.

Företag X inledde sitt arbete med CSR 1987 i samband med att dem blev licensinnehavare. De hade tidigare inte hört talas om CSR men insåg snabbt att det skulle bli en viktig del av verksamheten. Runt år 2000 så upprättade de sin uppförandekod som under årens gång blivit allt mer omfattande. Alla som arbetar med inköp måste ta del av uppförandekoden och veta vad den innehåller. Deras kod ligger till grund för två saker, dels att de själva vill att fabriker och leverantörer skall leva efter den och dels att deras kunders krav ska uppfyllas så de med gott samvete kan säga att deras produkter är hållbara. Enligt honom är det en affärsplattform att ha en uppförandekod och att man följer den. Det kan ses som ett verktyg för affärer samt att det ska finnas bra arbetsförhållanden i fabrikerna. ”Det är ingen som vill se svältande

människor arbeta i en fabrik, det finns ingen normal människa som tycker det är okej”.

Uppdatering av uppförandekoden, anger Respondent X, sker generellt sett när en ändring i lag och regelverk görs.

Vid val av leverantör kollar Företag X först på vilken dokumentation producenten har. Saknas någon form av etisk revision för fabriken kommer inte Företag X att ingå samarbete med leverantören. Företag X har olika etiska kriterier som man vill att leverantören ska uppfylla och försöker hitta en leverantör som kan producera den volym som företaget efterfrågar. Leverantörerna får skriva på ett avtal angående vad som ska gälla i samarbetet. Respondent X säger vidare att de inte är ett tillräckligt stort bolag för att ha full kontroll i hela kedjan men menar på att det handlar om förtroende. Existerar inte något förtroende, finns det heller ingen grund för affärer. Enligt Respondent X sker revisioner minst en gång om året, men oftast mer än så. Dessa görs av tredje part där Företag X vänder sig bland annat till olika ackrediterade företag så som SGS, Intertech services och Bureau Veritas. Dessa är stora internationella

26 företag som har som affärsidé att genomföra olika typer av kontroller för andra företag. Vissa delar i produktflödet är extra svåra att kontrollera. Därför kontrolleras även färdiga produkter med hänsyn till kemikalier och dylikt. Enligt honom är det svårare desto längre bak i leden man kommer. Ett exempel är råvarumaterialet som kan komma från 5:e eller 6:e ledet. Arbetet med detta, menar han, är en process som har påbörjats nu för att få full kontroll över hela kedjan.

Respondent X säger att vissa företag arbetar efter BSCI, Business Social Compliance

Initiative, som är ett europeiskt samarbetsinitiativ för företag som vill förbättra

arbetsförhållandena i den globala leverantörskedjan. Trots detta är det vanligt att företag vill göra egna inspektioner grund av att de inte litar på rapporten. Respondent X nämner vidare att företag kan göra avtal med samma leverantörer som de större företagen har, detta på grund av att det är en garanti att bra kontroller genomförs. Dock vill Företag X ha sin egen etiska revision för att kunna använda den som dokumentation till alla deras planerade kunder. Respondent X anser ändå att det inte är funktionellt att lägga ner så mycket tid, kraft och pengar på varje fabrik och säger att lösningen skulle vara att alla bolag enas om en gemensam standard.

Om någon av leverantörerna inte följer deras kod beror konsekvenserna på vilken typ av överträdelse som skett samt vilken allvarlighetsgrad den har. Uppdelning görs mellan majors och minors där man tillåter ett visst spann. Skulle en grav förseelse, till exempel barnarbete uppdagas annulleras omedelbart liggande order, samarbetet avslutas och de färdigtillverkade varorna tas inte hem. Förseelser angående övertidstimmar pågår det nu en diskussion om. Det är, enligt honom, en vanlig företeelse och det beror på att arbetarna vill jobba så mycket som möjligt och de blir då en svårare fråga att bedöma. Respondent X menar att i dessa fall får man genomföra en dialog mellan parterna hur problemet skall lösas. Att ett sammarbete med en leverantör har fått avslutas har hittills inte hänt. Om det finns brister i fabriken får de först en anmärkning och därefter angiven tid att åtgärda felet.

Företag X bidrar inte med utbildning till sina leverantörer utan det är fabrikens eget ansvar att genomföra. Däremot investerar de mycket i sina leverantörers fabriker genom att anlita konsulter för att lära dem hur fabrikerna ska se ut för att bli godkända enligt revision. Enligt respondent X är sina fabriksbesök, där de genomför kontroller av deras produktion, en form av långsiktig investering.

Respondent X säger att fabrikerna är oerhört trötta på alla företag som kräver ett aktivt CSR-arbete. Detta på grund av att det finns fabriker där det görs inspektioner varje vecka i olika former. Han menar att problematiken ligger i att de stora klädföretagen har olika krav. När arbetet med CSR började var leverantörernas första tankar, enligt Respondent X, ”..hur ska

man kunna fuska sig förbi detta?”. Detta tankesätt är fortfarande något som existerar i

utvecklingsländerna. Han nämner vidare att det skiljer sig mellan länderna och vilken ”approach” man har mot CSR. Enligt honom är det en process och ingen är helt perfekt när det kommer till frågor inom detta område. Respondent X påpekar dessutom att bara för att

27 något står skrivet i lagen betyder det inte att det alltid följs, vilket han menar är situationen i Asien.

Respondent X anser att de har goda relationer till sina största leverantörer och de är regelbundet ute på besök hos dem. De har även kontor placerade utomlands som genomför fabriksbesök, bland annat i Kina där personal nästan dagligen åker ut till fabrikerna. Han uttrycker att en god relation är en förutsättning för att man överhuvudtaget ska göra affärer. Samtidigt menar Respondent X att man inte kan vara helt godtrogen och han misstänker att det finns en hel del som fabrikerna undanhåller. Enligt honom har det förekommit att fabriker lagt ut delar av sin produktion till andra parter, som Företag X inte haft kännedom om. Detta är något som inte är tillåtet men det är ändå ett scenario som kan inträffa.

Det finns olika certifikat som fabrikerna aktivt kan arbeta mot och ha som mål att erhålla. Ett sådant exempel säger han är SA8000 som är en internationell standard för att förbättra arbetsvillkoren. Det är en stor fördel om en fabrik har någon typ av certifikat för det innebär att Företag X inte behöver genomföra alla tester på grund av att fabriken redan lever upp till de krav som ställs inom vissa områden. Däremot kan Företag X dela ut partnerdiplom men det ser mer ur ett helhetsperspektiv hur de jobbar ihop.

4.2 Företag Y

Respondent Y

Namn: Anonym

Yrkestitel: Purchase Manager

Företag Y grundades 1932 och tillverkar främst underkläder, nattplagg och badkläder. De har omsatt ungefär 65 miljoner kronor per år under de senaste fem åren och har idag 25 anställda. Företaget är en del av en koncern som består av tre bolag där samtliga bolag tillhandahåller likvärdiga produkter. Företag Y har cirka 15 huvudleverantörer och producerar främst i Kina och Lettland men har även stor produktion i Turkiet, Portugal och Sverige.

Företaget började aktivt arbeta med CSR för ungefär två år sedan. I samband med detta upprättade företaget sin uppförandekod. Syftet med koden är att på ett tydligt sätt kunna framföra företagets etiska ställningstagande och syn på vad som är viktigt i företagets produktion. Uppförandekoden innehåller standardkrav som intressenter normalt ställer på företagen exempelvis arbetsförhållanden, förbud mot diskriminering, tvingad arbetskraft, minimilöner, arbetstider och miljö. Företag Y har kontinuerligt informerat sina anställda om kodens innehåll och syfte. Däremot har företaget inte aktivt kommunicerat koden externt såvida inte någon intressent efterfrågat den, vilket sällan har förekommit. Hittills har ingen revision gjorts på koden men den ska framöver uppdateras vid eventuella förändringar av till exempel ILO:s riktlinjer eller nationella lagar.

28 Vid val av nya leverantörer har Företag Y, utöver de ekonomiska kriterierna, även kriterier såsom att leverantören ska kunna efterfölja företagets etiska krav samt att produkten håller en god kvalité och en garanti.

Företag Y anser att de är för små för att bedriva egen kontrollverksamhet i produktionen. Han menar att små företag har begränsade resurser att spendera på egna kontroller och istället kan vända sig till leverantörer som kontrolleras av större företag, vilket är lite utav en kvalitetssäkring. Däremot finns det ingen garanti för att leverantörerna behandlar sina kunder lika, vilket gör att det är säkrare att vara ansluten till BSCI.

Företag Y har inga uppföljningssystem av uppförandekoden. De menar återigen att de är för små och har för lite resurser för att kunna arbeta aktivt med detta. De har naturligtvis möjlighet att anlita någon extern part men detta är enligt Respondent Y en kostnadsfråga. Skulle det uppdagas att någon part inte följer deras kod skulle de bli en varning och tillrättavisning och kan leverantören inte lämna en garanti för att saken åtgärdas kommer samarbetet avslutas.

På senare tid har Företag Y börjat besöka sina leverantörer mer frekvent för att ha möten och diskutera aktuella ämnen. De strävar efter att träffa sina leverantörer minst två gånger per år, men utöver det har företaget även daglig kommunikation. Möten sker ofta över Skype, som i stort sätt blir ett personligt möte, samtidigt som de kan hålla nere kostnader.

Då Företag Y är relativt små i volym försöker de arbeta med relationerna i ett mer långsiktigt perspektiv. Då företaget differentierar sig genom att erbjuda underkläder med bra passform och god kvalitet är det svårt för dem att byta leverantör. Det blir en lång process och är framförallt en kostnadsfråga. En stor del av dess omsättning är på rullande produkter som återkommer från säsong till säsong. Respondent Y menar att de kan innebära risker att byta leverantör då deras nuvarande leverantörer är godkända gällande produktkvalitet. Gäller det däremot en ny produkt för en säsong kan en ny leverantör övervägas.

4.3 Företag Z

Respondent Z

Namn: Anonym Yrkestitel: CSR Manager

Företag Z grundades 1957 och är en av Sveriges ledande varumärkeskedjor och har ambitionen att bli den ledande modekedjan i Norden. De hade räkenskapsåret 2012/13 en omsättning på ungefär 1,5 miljarder SEK per år och har cirka 700 anställda. Företag Z blev år 2006 uppköpt av ett investmentbolag. Detta bidrog till en stor förändring för hela bolaget. Tidigare ägdes butikerna av butiksägarna själva men blev under uppköpet en fullintegrerad modekedja. Inköpsprocessen förändrades från att butiksägarna kunnat vara med och styra inköpen till att alla inköp sköts centralt.