Sjuksköterskeprogrammet 180hp
Vetenskaplig metodik III, Självständigt examensarbete 15hp
Patienters upplevelser av att leva
med diabetes typ-2
-En litteraturstudie
Patients’ experiences of living
with diabetes type 2
-A literature study
Sammanfattning
Bakgrund: Diabetes typ-2 är en kronisk sjukdom som drabbar mer än 250 miljoner människor i världen. Sjukdomen ställer mycket höga krav på egenvård och livsstilförändringar hos de individer som drabbas. Patienter behöver skaffa nya copingstrategier för att kunna hantera förändrade livsvillkor och för att kunna leva ett så normalt liv så möjligt trots en kronisk sjukdom. Syfte: att beskriva patienters upplevelser av att leva med diabetes typ-2. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ innehållsanalys av femton vetenskapliga artiklar som var
fokuserade på patienters upplevelser. Resultat: Formulerades i fyra huvudkategorier: Acceptera och förstå sjukdomen, Psykologisk påverkan, Ett nytt vardagsliv och Stöd. Resultatet visade på vikten av acceptans av sjukdomen. Många patienter upplevde negativa känslor relaterade till sjukdomen som påverkade deras vardagsliv och genomföring av behandlingen. Sjukdomen medförde livsstilsförändringar angående kost och fysisk aktivitet och sågs både som en
utmaning och en chans till förbättrad hälsa. Detta innebar att patienten måste anpassa sig till den nya situationen och hantera vardagslivet på ett nytt sätt. Det framkom också att stöd från
sjukvården, familj, vänner och andra medpatienter upplevdes ha stor betydelse. Slutsats: Patienter har olika upplevelser av att leva med diabetes typ-2 och det behövs en mer individanpassad diabetesvård. Stödet patienten får från sjukvården har stor betydelse vid hantering av sjukdomen och patienten behöver skapa nya copingstrategier för att kunna hantera sjukdomen och de förändrade livsvillkoren. Klinisk betydelse: Resultatet kan bidra till att öka förståelsen för patientens upplevelse av att leva med diabetes typ-2 och därmed bidra till att förbättra sjukdvårdpersonalens bemötande av patienten och ge mer individanpassad
diabetesvård.
Abstract
Background: Diabetes type 2 is a chronic disease that affects more than 250 million people worldwide. The disease imposes a high degree of demand on self-management and lifestyle change for those individuals who are affected by it. Patients need to employ new coping strategies to manage the change in living conditions and to live a life as normal as possible, in spite of having a chronic disease. Aim: To describe patients’ experiences of living with diabetes type 2. Method: A literature study with qualitative content analysis of fifteen scientific articles that focused on the patients’ experiences. Result: Formulated into four main categories: Accept and understand the disease, psychological impact, a new daily life and support. The result of the study revealed the importance of accepting the disease. Many patients experienced negative psychological emotions associated with the disease, which affect their daily lives and
implementation of the treatment. The disease caused lifestyle changes in relation to diet and physical activity, and these changes were perceived as both a challenge and an opportunity to improve health. This indicated that the patients must adapt to the new situation and manage their everyday lives in a new way. It also revealed that support from health care professionals, family, friends and other fellow patients was perceived as important. Conclusion: Patients have different experiences of living the diabetes type 2 and they require a more personalized diabetes care. The support the patient receives from health care professionals has great importance in managing the disease, and the patient needs to employ new coping strategies to manage the disease and the change in living conditions. Clinical significance: The result may help to gain insight into patients’ experiences of living with diabetes type 2, and thus improve health care professionals’ approach towards the patients and provide more personalized diabetes care.
Innehållsförteckning
Inledning ... 1
Bakgrund ... 1
Diabetes mellitus typ-2 ... 1
Komplikationer vid diabetes typ-2 ... 2
Att leva med kronisk sjukdom ... 2
Livsstilsförändringar ... 3 Teoretisk referensram ... 4 Copingstrategi ... 4 Stöd från omgivningen ... 5 PROBLEMFORMULERING ... 5 SYFTE ... 6 METOD ... 6 Design ... 6 Urval ... 6 Datainsamling ... 7 Dataanalys ... 8 Etiska aspekter ... 9 Resultat ... 10
Acceptera och förstå sjukdomen ... 10
Acceptans ... 10
Att förstå och söka kunskap ... 11
Psykologisk påverkan ... 12
Förlorad identitet ... 12
Emotionella besvär ... 12
Stigmatisering ... 13
Ett nytt vardagsliv ... 14
Nya kostvanor ... 14 Fysisk aktivitet ... 14 Kontroll ... 15 Stöd ... 16 Stöd från sjukvården ... 16 Stöd från andra ... 16 Diskussion ... 17
Metoddiskussion ... 17
Resultatdiskussion ... 19
Patientens upplevelser av betydelse för att lyckas med hanteringen av sjukdomen ... 20
Kvinnors och mäns olika upplevelser av stöd ... 21
Negativa upplevelser - en början på positiv förändring ... 21
Slutsats ... 22
Förslag på vidare forskning ... 23
Klinisk betydelse ... 23 Referenser ... 24 Bilaga 1: Artikelsökning ... 33 Bilaga 2: Granskningsprotkoll ... 34 Bilaga 3: Artikelöversikt ... 36
INLEDNING
Under vår verksamhetsförlagda utbildning (VFU) har vi träffat många patienter med diabetes typ-2 oavsett vilken klinisk avdelning vi praktiserat på. Vi ser hur dessa patienter kämpar med sin sjukdom och med att ändra sin livsstil för att både minska komplikationer och för att förbättra sin livskvalitet. Vi har stor respekt för deras försök och mod att hantera den nya livssituationen och vill få en närmare förståelse om deras upplevelser av att leva med sjukdomen diabetes typ-2.
BAKGRUND
Diabetes mellitus typ-2Diabetes mellitus är ett samlingsnamn för metaboliska sjukdomar som kännetecknas av hög blodglukos-nivå. Detta är en konsekvens av nedsatt insulinproduktion eller/och att kroppen inte kan förbruka insulinet ordentligt (Mertig, 2012). Antalet människor med diabetes mellitus uppskattas globalt till 366 miljoner, och incidensen och prevalensen av diabetes kommer att stiga med 51 procent till år 2030 – en ökning till 522 miljoner (Whiting, Guariguata, Weil & Shaw, 2011). Befolkningstillväxt, befolkningens åldrande och livsstilsförändringar som följer med urbanisering, samt ökad förekomst av fetma och fysisk inaktivitet är faktorer som bidrar till ökningen i antalet människor med diabetes (Wild, Roglic, Green, Sicree & King, 2004). Den utbredda spridningen av diabetes kommer att belasta samhället i form av enorma mänskliga resurser och mycket stora ekonomiska kostnader (a.a). Det finns olika typer av diabetes mellitus, de två huvudformerna av sjukdomen är dock diabetes typ-1 respektive diabetes typ-2 (Alvarsson et al., 2010). Till skillnad från diabetes typ-1, där kroppens eget immunförsvar angriper och förstör betacellerna i bukspottkörteln, uppstår diabetes typ-2 som en konsekvens av kroppens ineffektiva användning av insulin (Mertig, 2012).
Av antalet människor med diabetes i världen, har 90 procent av dem diabetes typ-2 (Världshälsoorganisation [WHO], 2013). Det finns 250 miljoner människor i världen som lever med diabetes typ-2, samtidigt sker en ständig ökning av antalet personer som
diagnostiseras med sjukdomen (a.a). Studier har visat att genetiska predispositioner har stor betydelse när det gäller utvecklingen av diabetes typ-2, men även livsstilsfaktorer och
innefattar dessa faktorer fysiskt inaktivitet, ohälsosam kost, rökning eller övervikt. Diabetes typ-2 är asymtomatisk och det kan ta flera år efter sjukdomens debut att ställa en diagnos (WHO, 2013). Enligt Wild et al. (2004) kommer den utbredda spridningen av diabetes att belasta samhället i form av enorma mänskliga resurser och mycket stora ekonomiska kostnader i framtiden.
Komplikationer vid diabetes typ-2
Diabetes typ-2 är en växande kronisk sjukdom, och med sjukdomen följer potentiella försvagande komplikationer (Whittemore, Melkus & Grey, 2005). Dessa komplikationer, enligt Leach, Segal, Esterman, Armour, McDermott & Fountaine (2013), inkluderar hjärt-kärlsjukdomar sjukdomar, njursjukdomar och ögonkomplikationer. Diabetes typ-2 är den vanligaste orsaken till njursjukdom, amputation av nedre extremiteter och blindhet hos vuxna mellan 20-74 år (Whittemore et al., 2005). Diabetes typ-2 bidrar också till hög sjuklighet och dödlighet (a.a). Vuxna med diabetes typ-2 har två till fyra gånger så stor risk att drabbas av stroke och hjärtsjukdom än vuxna utan diabetes (a.a). Enligt Mertig (2012) förekommer retinopati (synförändring) hos 70 procent av patienter med diabetes typ-2. Några
symtom som patienter med diabetes typ-2 upplever är ökad utsöndring av urin (polyuria), törst (polidipsia), konstant hunger, synförändringar, trötthet och viktminskning (WHO, 2013).
Att leva med kronisk sjukdom
Kroniska sjukdomar är långvariga sjukdomar som påverkar patienters förmåga att leva ett normalt liv (de Ridder, Greenen, Kuijer & Van Middendorp, 2008). Att leva med en kronisk sjukdom som diabetes typ-2 innebär att patienter och deras familjer blir utmanade av stora fysiska och psykosociala förändringar i det dagliga livet (Wagner, Austin, Davis, Hindmarsh, Schaefer & Bonomi, 2001). Både fysiska och psykosociala förändringar kan ta sig i uttryck som bland annat hantering av symtomen, känslomässiga effekter, svåra livsstilsförändringar och medicinering (Wagner et al., 2001). Att leva med en kronisk sjukdom kan leda till att en människa förlorar sin styrka, energi och kraft som behövs för att kunna leva fullt ut (Öhman, Söderberg & Lundman, 2003). När sjukdomen försämrar en människas funktioner, kan detta leda till en känsla av att man är mindre värd och detta kan korreleras till sjukdomen (Toombs, 1992). Det händer att människor som drabbas av sjukdom begränsas i livet då de inte kan göra de aktiviteter som de vill (Wiklund, 2003).
Kroniska sjukdomar påverkar patienters liv på många olika sätt; till exempel rollen i sitt arbete, relationen med familjemedlemmar och andra människor, och den sociala ställningen (Wiklund, 2003). Som en konsekvens av den kroniska sjukdomen kan patienten uppleva rädsla och oro samt förlorad identitet och försämrat socialt liv (a.a). Aujulat, Luminet och Deccache (2007) beskriver att patienter som lever med kronisk sjukdom löper risk att drabbas av förlust av social och personlig identitet, och detta leder till en känsla av maktlöshet.
Enligt Whittemore och Dixon (2008) krävs det att patienten kan hantera sina fysiska och känslomässiga utmaningar på ett nytt sätt och integrera sjukdomen i det dagliga livet för att kunna leva ett så normalt liv som möjligt trots en kronisk sjukdom. För att kunna hantera kroniska sjukdomar och de känslomässiga och sociala konsekvenserna av dem behövs instanser av egenvård där patienter har möjlighet att ta eget ansvar för sin sjukdom, kontroll av symtomen, behandling och livsstilsförändringar (Redman, 2007).
Livsstilsförändringar
Livsstilsförändringar är av central roll i behandlingen av diabetes typ-2. Livsstilsförändringar med rådgivning om kost och daglig fysisk aktivitet har visats kunna minska medicinering och komplikationer hos patienter som har diabetes typ-2 (Munter, 2010). Dessa
livsstilsförändringar inbegriper huvudsakligen kost, fysisk aktivitet, att sluta röka och sluta dricka alkohol (Skafjeld & Graue, 2013). Enligt studier är att följa den rekommenderade kosten och att hålla sig till den planerade fysiska aktiviteten något av det svåraste i
egenvården av patienter med diabetes typ-2 (Nelson, Reiber & Boyko, 2002). Svårigheter när det gäller genomförandet av livsstilsförändringar uppstår oftast på grund av olika
socioekonomiska hinder såsom negativa influenser från omgivningen när det gäller konsumtionsvanor av onyttig mat och ovilja till fysisk aktivitet (Vermunt et al., 2013).
Kosten påverkar i hög grad blodsockernivån. Därför är det viktigt att en person med diabetes är kunnig gällande kost i förhållande till dennes sjukdom (Petterson, 2011). Det är en
komplex process att integrera förändrade matvanor i patientens familjeliv eftersom detta involverar saker som justering av matrecept och storlek på portionerna (Guell, 2011). Det krävs att patienter med diabetes typ-2 äter nyttigt för att få kontroll på blodsockernivån; detta innebär att patienten äter lågkolhydratkost som endast innehåller lite mättat fett och har högt
fiberinnehåll (Petterson, 2011). Samtidigt ska maten inte bara tillgodose våra hungerbehov, utan den är även ett glädjeämne och är något som ger oss njutning (Skafjeld & Graue, 2013). Det kan uppstå en konflikt mellan regleringen av blodsockernivån och förebyggande av sjukdomskomplikationer och njutningen av att äta mat (a.a).
Studier visar att regelbunden fysisk aktivitet gynnar patienter med diabetes typ-2 genom eventuell viktnedgång och ökad insulinkänslighet (Waryasz & Mcdermott, 2009). Trots denna positiva effekt på sjukdomen uttryckte patienterna med diabetes typ-2 att det är svårt att inkludera fysisk aktivitet i deras dagliga rutiner beroende på tidsbrist, brist på möjligheter, prioriteringsfrågor, kulturella faktorer och uppfattningar om sjukdomen (Lawton, Ahmad, Hanna, Douglas & Hallowell, 2006). Behandling genom fysisk aktivitet ska liksom all annan behandling av diabetes typ-2 vara individanpassad. Det innebär att det ska vara varierande nivåer av träningsfrekvens, intensitet, varaktighet och ändring av träningssätt för att minska skador och upprätthålla motivationen (Skafjeld & Graue, 2013).
Teoretisk referensram
Copingstrategi
Att leva med kronisk sjukdom, som diabetes typ-2, kan innebära att patienter blir
konfronterade med nya situationer där deras invanda copingstrategier utmanas. Detta leder till att patienter måste hitta nya sätt att hantera förändrade livsvillkor (de Ridder et.al, 2008). Coping, enligt Folkman och Greer (2000), kan beskrivas innefatta de tankar och beteenden som används för att minska stress och hantera problem och på så vis stärka välbefinnande och minska känslomässigt lidande. Copingprocessen beskrivs av Bertolin, Pace, Kusumota och Haas (2011) som att den styrs av kognitiv utvärdering på stressfaktorer hos individer, och dessa stressfaktorer beror på förhållandet mellan personen och omgivningen. Vidare förklarar Bertolini et al. (2011) att kognitiv utvärdering finns i två former: den första är en utvärdering av en händelses betydelse på en individs välbefinnande och den andra är en utvärdering av copingstrategier och materiella och psykologiska resurser som finns tillgängliga. Det finns många olika copingstrategier som har identifierats. Enligt Folkman och Lazarus (1984) är problemfokuserade och känslofokuserade copingstrategier de mest tongivande
copingstrategierna som används nuförtiden. Problemfokuserad strategi syftar till att individer tar itu med orsakerna till deras problem, genom att lära sig om problemet och lära sig nya
färdigheter (Brannon & Feist, 2010). Känslofokuserad strategi handlar om hur individer hanterar de känslor som uppstår i samband med stress (a.a).
Stöd från omgivningen
Patienten behöver få olika former av emotionellt och socialt stöd för att kunna hantera sjukdomen och för att kunna genomföra egenvård (Bartol, 2012). Dessa stöd innefattar professionellt stöd såsom undervisning, vägledning, rådgivning om behandling och egenvård från sjukvården (Gregg, Callaghan, Hayes & Glenn-Lawson, 2007) och från ett socialt nätverk, såsom familjemedlemmar och andra patienter (Miller & DiMatteo, 2013).
Undervisning angående sjukdom och sjukdomsbehandling av patienter med diabetes typ-2 anses vara en av hörnstenarna för effektiv diabetesbehandling (Mulcahy et al., 2003). Det har visats att denna undervisning har stor betydelse för patienters egenvård av diabetes, det vill säga angående sunda matvanor, fysisk aktivitet, viktnedgång och minimal användning av insulin (Mulcahy et al., 2003). Motivationen som patienter får från sjuksköterskor ger möjligheter för patienten att locka fram dennes kraft och förmåga till omställning för att kunna genomföra förändringar (Skafjeld & Graue, 2013). Stöd från familj är avgörande för patienter med diabetes typ-2; detta då stärker patienters emotionella och fysiska funktioner (Karlsen, Oftedal & Bru, 2012). Familjen kan ge uppmuntran och stöd angående
beslutstagande och hjälp i den dagliga egenvården av diabetes (a.a). Stöd i form av utbyte av erfarenheter och kunskap med andra patienter samt att vissa av dem kan vara förebilder har också påvisats vara ett sätt att överbrygga psykosociala hinder (Simmons et al., 2013).
PROBLEMFORMULERING
Att leva med en kronisk sjukdom som diabetes typ-2, upplevs ofta svårt och som en utmaning då patienter behöver genomföra livsstilsförändringar och ta initiativ till egenvård för att kunna hantera sin sjukdom och leva ett relativt normalt liv. Individerna behöver möta dessa nya situationer på ett nytt sätt och skaffa nya copingstrategier. Hur patienter hanterar
känslomässiga upplevelser kan vara ett stort problem för de patienter som har fått diagnosen diabetes typ-2. Det är därför vi vill söka förståelse om hur patienter upplever att leva med diabetes typ-2 och därmed öka kunskap och förståelse för att ge bättre stöd och bemötande av patienten.
SYFTE
Syftet med studien är att beskriva patienters upplevelser av att leva med diabetes typ-2.
METOD
DesignStudien innefattar en litteraturstudie av vetenskapliga artiklar som är av kvalitativ karaktär. Forsberg och Wengström (2008) beskriver en litteraturstudie som ett studium av befintlig forskning från vilken man sedan väljer ut vetenskapliga artiklar för att få en uppfattning om vad som har studerats och vilka resultat man kommit fram till. De valda artiklarna
kvalitetsgranskades och analyserades, och resulterade i en övergripande förståelse av det valda forskningsområdet. Friberg (2012) beskriver genomförandet av analys av kvalitativ forskning, där först ett fenomen eller en företeelse väljs. Med fenomen eller företeelse menas det en person uppfattar, uppplever eller erfar. Därefter väljs sammanhanget relaterat till det valda fenomenet. Sedan ska relevanta studier sökas och kvalitetsgranskas. Vidare analyseras studier och nya kategorier formuleras och därefter skapas en ny helhet som bildar resultatet.
Urval
Artiklarna som användes i studien är vetenskapliga originalartiklar skrivna på engelska från år 1999 till år 2013. Studien inkluderade endast vetenskapliga artiklar med ett kvalitativt
förhållningssätt då syftet med studien är att beskriva patientens egna upplevelser. Kriterierna för val av artiklar i denna studie var att de inte skulle ha forskningsfokus på patienter med odiagnostiserad diabetes typ-2, interventioner vid diabetes typ-2 och patienter med diabetes typ-2 som har andra kroniska sjukdomar och funktionshinder. Patienter med diabetes som har andra kroniska sjukdomar eller funktionshinder exkluderas därför att upplevelserna av att leva med diabetes typ-2 inte korrelerades med andra hälsotillstånd, utan endast diabetes typ-2. Artiklar som använde vignettes exkluderades också därför att validiteten av patienternas upplevelser var otillförlitliga. Vignettes är en kort beskrivning baserad på fiktiva eller faktiska händelser eller situationer som kan utlösa en reaktion (Polit & Beck, 2010). Studien
fokuserade inte specifikt på ålder, kön, etniska bakgrunder, socioekonomiska bakgrunder eller geografiskt läge. Detta för att kunna få en så stor spridning i olika patientupplevelser som möjligt. Artiklarna valdes genom att läsa sammanfattningarna eller rubrikerna, för att kunna
avgöra vilka artiklar som är relevanta och irrelevanta i förhållande till studiens syfte. Därefter granskades artiklarnas kvalitet med hjälp av granskningsprotokoll för kvalitativa studier från Willman, Stoltz och Bahtsevani (2011) (Se bilaga 2). Granskningsprotokollet består av fjorton ja- eller nej-frågor. Ett jakande svar ger ett poäng, därmed kan en artikel få högst fjorton poäng (a.a). Artikeln bedöms att vara av hög kvalitet om den har tio till fjorton poäng, medelkvalitet om den har fem till nio poäng, fyra poäng eller lägre bedöms som låg kvalitet (a.a). Artiklar exkluderades om de hade en låg kvalitet. Detta innebar att femton vetenskapliga artiklar valdes ut till analysen (se bilaga 3). En artikel valdes bort då kvaliteten på denna enligt granskningsprotokollet inte var tillräckligt hög (se bilaga 3).
Datainsamling
Arbetet påbörjades genom att söka efter relevanta vetenskapliga artiklar i EBSCO och PubMed, vilka innehåller studier i omvårdnad och vårdvetenskap. PubMed tillgås fritt av Medline, och är en omfattande databas som innehåller fler än 16 miljoner artiklar i bland annat medicin och omvårdnad (Willman et al., 2011). CINAHL databas, som levereras av EBSCO, användes också i artikelsökningen. MEDLINE databas levereras också av EBSCO som är tillgängligt för Rösa Korsets Högskola. Enligt Willman et al. (2011) har MEDLINE i jämförelse med CINAHL mer inriktning på omvårdnadsvetenskapliga referenser. Sökandet efter artiklar påbörjades med en bred sökning och använde sökordet diabetes mellitus type 2. Syftet med detta är att kunna få en överblick om forskningsproblemen och för att bestämma inriktningen på studien (Forsberg & Wengström, 2008). För att kunna hitta relevanta artiklar, användes olika kombinationer av sökord: Diabetes Mellitus type 2, lifestyle, experience, change och self-management (Se bilaga 1). Kombinationen av olika sökord genomfördes med hjälp av booleska operatörer, som enligt Willman et al. (2011) är ett ord som kan användas för att kombinera söktermer på ett effektivt sätt. En boolesk sökoperatör, AND, användes i olika kombinationer av sökord i artikelsökning för att kunna avgränsa forskningsområdet. Enligt Friberg (2012) kombinerar en boolesk sökoperatör, AND, två söktermer för att bilda en söksträng som handlar om den ena termen och den andra, till exempel diabetes mellitus type 2 och lifestyle. Vid sökning har inte gjorts några begränsningar i någon sökkombination bortsett från sökningen med kombinationen "Diabetes Mellitus Type 2" AND "lifestyle". Detta för att det kom för många irrelevanta artiklar när sökningen gjordes utan begränsningar. Därför begränsades sökningen till att innehålla "lifestyle" i "Title" och "Diabetes Mellitus type 2" i "All text".
Dataanalys
Först lästes artiklarna tre gånger individuellt av båda författarna för att förstå artiklarnas helhet och vad artiklarna handlar om. När artiklarna lästes markerades det innehåll som verkade väsentligt i förhållande till studiens syfte med gul penna. Sedan diskuterades artiklarnas likheter och skillnader i förhållande till artiklarnas syfte, metod och urval. Båda författarna läste sedan individuellt artiklarnas resultat en gång till. Därefter diskuterades och sammanfattades artiklarnas resultat angående patientens berättelser och upplevelser. Därpå lästes det markerade innehållet, som definerats som "meningsbärande enheter", för att få en djupare förståelse. De meningsbärande enheterna översattes och sammanfattades till
kondenserade meningar. Kondensering är den process som enligt Lundman och Graneheim (2008) gör att texten blir kortare och får ett mer koncentrerat innehåll utan att sammanhanget förloras. Detta koncisa material, det vill säga de kondenserade meningarna, lästes igenom igen av båda författarna och sorterades sedan enligt dess skillnader och likheter i olika
subkategorier, därefter skapades huvudkategorier. Dessa olika kategorier baserades på patientens olika upplevelser i relation till studiens syfte. Analysprocessen gjordes enligt beskrivingen av Lundman och Graneheim (2008) där fler steg av kvalitativ innehållsanalys beskrivits.
Tabell 1. Exempel på analysen
Meningsbärande enhet Kondenserad mening Underkategori Kategori Patienter upplevde att
acceptans är en passiv aspekt av intregration av sjukdomen, exempelvis genom att se diabetes typ-2 i ett livsperspektiv och ha en känsla av jämnmod. Att ta kontroll över den nya situationen är ett sätt att hantera sjukdomen. (Artikel 4)
Acceptans ger möjlighet att integrera sjukdomen i vardagslivet.
Acceptans Acceptera och förstå sjukdomen
Patienter upplevde fysiska och
psykologiska besvär relaterade till symtomen av diabetes typ-2. Dessa rörde bland annat ökad mängd urinering, trötthet och sömnlöshet. Dessa symtom resulterar i ångest och en känsla av hopplöshet.
(Artikel 4)
Symtomen av diabetes typ-2 leder till psykologiska besvär, såsom ångest och hopplöshet Emotionella besvär Psykologisk påverkan Etiska aspekter
Med hänsyn till etiska aspekter i denna litteraturstudie, ska översättningen mellan engelska till svenska vara noggrann för att undvika missförstånd och felaktig tolkning av forskningsdata. Ett tack ges för alla forskningsbidrag som använts i studien genom att nämna forskarnas namn vid redogörelse av vetenskapliga artiklar. Detta för att undvika fabricering och förfalskning för att främja sanning och undvika fel. Plagiat bör undvikas.
RESULTAT
Syftet med studien är att beskriva patienters upplevelser av att leva med diabetes typ-2. Analysen av artiklarna resulterade i fyra kategorier och tio underkategorier.
Tabell 2. Uppdelning av kategorier och underkategorier och koppling till respektive artiklar
Kategori Underkategori Artikel
1. Acceptera och förstå sjukdomen
1. Acceptans Artikel 2,3,4,5,7,10,14 2. Att förstå och söka
kunskap
Artikel 4,5,7,11,14
2. Psykologisk påverkan 3. Förlorad identitet Artikel 4,6,10 4. Emotionella besvär Artikel 1,3,7,8,10,11 5. Stigmatisering Artikel 1,6,8
3. Ett nytt vardagsliv 6. Nya kostvanor Artikel 2,3,6,13,15 7. Fysisk aktivitet Artikel 7,9,11,14,15
8. Kontroll Artikel 5,6,7
4. Stöd 9. Stöd från sjukvården Artikel 1,3,5,12
10. Stöd från andra Artikel 1,3,11,12,14
Acceptera och förstå sjukdomen
Acceptans
Flera studier visade att många patienter upplevde diagnosen diabetes typ-2 som en positiv vändpunkt som gav dem möjligheten att börja förändra sin livsstil (Kneck, Klang & Fagerberg, 2011; Yamakama & Makimoto, 2007; Koch, Kralik & Taylor, 2000). Några av patienterna upplevde att diagnosen diabetes typ-2 medvetandegjorde dem sitt ohälsosamma beteende, och hjälpte till med övergången till en bättre livsstil (Koch et al., 2000). Andra patienter uppfattade inte diagnosen diabetes typ-2 som något nödvändigtvis negativt, utan ansåg sjukdomen som en del av sina liv (Hörnsten, Sandström & Lundman, 2003; de Alba Garcia et al., 2007; Koch et al., 2000). En studie visade att om patienterna uttryckte acceptans av sjukdomen var det lättare att integrera sjukdomen i vardagen (Hörnsten et al., 2003).
”Yes. This is a good opportunity for me to improve my life style…” (Yamakama &
Makimoto, 2007, s. 1036).
”If you have got it, you have to live with it.” (Koch et al., 1999, s. 250).
Till skillnad från acceptans av diagnosen i andra studier, visade tre studier att många patienter reagerade negativt på diagnosen diabetes typ-2; detta i form av bland annat chock, misstro, bekymmer, sorg, depression, förnekelse, skuld, värdelöshet och brist på acceptans (Castro- Sanchez & Avila-Ortiz, 2013; Manderson & Kokanovic, 2009, de Alba Garcia et al., 2007). Dessa reaktioner förklarades av patienterna att vara relaterade till sjukdomens kroniska karaktär och dess möjliga komplikationer (Manderson & Kokanovic, 2009), men samtidigt kunde dessa vara ett tecken på eventuell acceptans av sjukdomen (de Alba Garcia et al., 2007).
Att förstå och söka kunskap
Enligt Hörnsten et al. (2003) visade studien att patienterna befann sig på ett spektrum, där patienterna antingen förstod att diagnosen på diabetes typ-2 krävde förändring eller där patienterna kände en ovilja att använda diagnosen som ett skäl för förändring. Acceptans av diagnosen diabetes typ-2 identifieras i två studier. Denna acceptans möjliggjorde för
patienterna att skaffa kunskap och förståelse om sjukdomen och egenvård som behövs för att övervinna rädsla och klara av att ta hand om sjukdomen. (Yamakama & Makimoto, 2007; Mathew, Gucciardi, De Melo & Barata, 2012). Detta påvisades också i två studier, där några patienter utryckte att förståelse om sjukdomen och dess komplikationer, tvingade dem att söka information och kunskap och ledde i sin tur till att se över sin nuvarande livsstil (Kneck et al., 2011; Koch et al., 2000). I en studie upplevde patienterna att diagnosen diabetes typ-2 väckte en känsla av osäkerhet och kunde relateras till brist på kunskap och erfarenhet av sjukdomen, men även det faktum att de var tvungna att börja på något nytt (Kneck et al., 2011). Ett annat sätt för patienter att ta itu med osäkerhet och uppnå självständighet var genom att söka information och kunskap om sjukdomen (a.a).
Psykologisk påverkan
Förlorad identitet
Två studier visade att några patienter isolerade sig på grund av de fysiska effekter diabetes typ-2 hade men också då de upplevde kostrelaterade begränsningar i sociala sammanhang (Manderson & Kokanovic, 2009; Koch, Kralik & Sonnack, 1999). Dessa fysiska effekter och begränsningar påverkade patientens självuppfattning, som i sin tur ledde till känsla av
förändrad identitet (Manderson & Kokanovic, 2009). Många patienter uttryckte sjukdomen som relaterad till en känsla av trötthet och energibrist och som förhindrade dem att utföra de vardagliga göromål de tidigare kunnat göra (a.a).
Patienterna upplevde också att effekterna av sjukdomen framkallade en känsla av
misslyckande och kunde härledas till personliga förändringar och oförmåga att utföra olika kulturella, sociala roller (Manderson & Kokanovic, 2009). En annan studie visade också att många patienter upplevde försämrad självbild då de upplevde att andra beskyllde dem för sjukdomen. Samtidigt uppstod rollförändringar och svårigheter då de var tvungna att anpassa sig till den nya livssituationen (Hörnsten et al., 2003).
” I’ve always been the type to get out there and do things. But now it’s different. I just tend to fall back and allow thing to happen around me more, you know. I mean, that’s caused by lack of confidence. I never used to have a problem like that…” (Manderson
& Kokanovic., 2009, s. 26).
Emotionella besvär
I två studier uttryckte många deltagare oro inför sin oklara framtid av att leva med diabetes typ-2 och de komplikationer som sjukdomen innebar (Browne, Ventura, Mosely & Speight, 2013; Koch et al., 2000). Denna oro för komplikationer kunde bland annat relateras till oro för diabetesrelaterad njursvikt, amputation av nedre extremiteter och synförlust (Koch et al., 2000). En annan studie visade att några patienter upplevde problem som kunde relateras till deras försämrade ekonomiska situation av att ha sjukdomen; dessa innefattade höga kostnader för diabeteskost och läkemedel (de Alba Garcia et al., 2007). Patienter från annan studie upplevde fysiska och psykologiska besvär som kunde relateras till symtomen av diabetes typ-2. Dessa innefattade ökad mängd urinering, trötthet och sömnlöshet som i sin tur ledde till en känsla av hopplöshet (Li, Drury & Taylor, 2013). Dessa patienter upplevde att de hade tappat kontroll på grund av oförutsägbarheten i deras blodglukosvärde som yttrade sig i form
hopplöshet och förlust av motivation (a.a). I två studier upplevde patienterna diabetesrelaterad depression som grundade sig i trötthet och oförmåga att fungera optimalt i vardagen och de konsekvenser som sjukdomen förde med sig (Manderson & Kokanovic, 2009; Koch et al., 1999). Manderson och Kokanovic (2009) förklarade vidare att patienterna i studien kände sig deprimerade och isolerade och upplevde att andra människor hade brist på förståelse gällande deras situation. Några patienter upplevde rädsla i förhållande till blodglukosmätning, särskilt gällande rädsla för stick och nålar (Mathew et al., 2012; Li et al., 2013).
”There are so many people who don’t understand” (Manderson & Kokanovic, 2009,
s.27).
”And always I fear. I fear the needle you know. (if) Somebody were to…inject on me doesn’t matter. I can bear the pain. But to inject myself, I won’t do it.” (Li et al.,
2013, s. 192).
Stigmatisering
Många patienter upplevde att de blev beskyllda och dömda av andra människor för att de hade diabetes typ-2 och de upplevde att omgivningen beskyllde dem för att missköta sin egenvård (Browne et al., 2013; Koch et al., 1999). Många patienter upplevde diabetesrelaterad
stigmatisering från sin omgivning (Browne et al., 2013).
”I find a lot of people, they like to think of you as being the culprit. In fact, I actually had one person say ’well you’ve dug your grave with your teeth.” ( Browne et al.,
2013, s. 4)
Vidare förklarade, Browne et al. (2013), att konsekvenserna av stigmatisering resulterade i att många patienter blev ovilliga att avslöja sin sjukdom, särskilt direkt efter diagnosen. Detta ledde till olika former av psykologiska besvär såsom ångest, skam, skuld och hopplöshet, som också var identifierat i en annan studie, som visade att några patienter upplevde oro över att avslöja att de hade diabetes typ-2. Anledningen var främst att de trodde att relationerna skulle förändras på grund av detta (Li et al., 2013). Patienterna upplevde inte bara stigmatisering från människor i sin vänskapskrets, utan också stigmatisering från sjukvårdpersonalen. Patienterna upplevde att sjukvårdpersonalen inte försökte uppmuntra dem att förändra sitt beteende, utan fokuserade endast på patienternas misslyckande försök (Browne et al., 2013).
Ett nytt vardagsliv
Nya kostvanor
Att ta ansvar för egenvård och genomföra livsstilsförändringar såsom att ändra matvanor och börja motionera upplevdes av många patienter som svårt och som en verklig utmaning (Castro-Sanchez & Avila-Ortiz, 2013). Patienter upplevde ett obehag när de skulle vänja sig vid nya matvanor (Castro-Sanchez & Avila-Ortiz, 2013), och svårt att vänja sig vid nya recept med grönt och frukt i maten (Castro-Sanchez & Avila-Ortiz, 2013; de AlbaGarcia et al., 2007). Det upplevdes som ett konstant besvär att kontrollera aptiten och begränsa nöjet endast till matlagning (Sovoca & Miller, 2001; Castro-Sanchez & Avila-Ortiz, 2013). Att bara äta rekommenderad kost och undvika deras favoritmat upplevdes som en förlust av frihet och kunde leda till frustration (Sovoca & Miller, 2001; Koch et al., 1999). Att inte få äta, trots att hungern är tillfredsställd, upplevdes av patienter som en kris som involverade oro, frestelse eller extrem längtan efter smaken av maten de tyckte om (Sovoca & Miller, 2001; Castro-Sanchez & Avila-Ortiz, 2013).
“ Put something in front of me, I’m going to sit and eat it all until it’s gone” (Sovoca
& Miller, 2001, s. 227).
En del patienter uttryckte känslor av frustration och problematik vid förändring av kostvanor och tyckte det var irriterande att hela tiden vara uppmärksam på konsumtionen av mat (Whittemore, Chase, Mandle & Roy, 2002).
“I had it (diabetes) in the back of my mind, but I just didn’t know what to do with it. You’ve got the pyramid and you’ve got to do this (carbohydrate exchange)… I’m sitting there thinking, what do I do? ”(Whittemore et al, 2002, s. 21).
Att följa kostrekommendationen upplevdes svårt i social kontext, såsom att äta på restaurang eller gå på fest (Sovoca & Miller, 2001; Koch et al., 1999). Dessa patienter upplevde isolering och utanförskap då maten inte var anpassad till ordinerad diabeteskost (Sovoca & Miller, 2001).
Fysisk aktivitet
Patienter upplevde fysisk aktivitet som krävande och svår att genomföra. Den fysiska aktiviteten gav en obehaglig psykisk och kroppslig känsla; därmed upplevdes en brist på
motivation och ursäkt för att undvika fysisk aktivitet (Whittemore et al., 2002). Patienter upplevde fysisk aktivitet som en kompenserande faktor till medicinering och kost och blev därför mer motiverade (Mathew et al., 2012; Malpass, Andrews & Turner, 2008). Vissa patienter upplevde en tillfredsställelse av fysisk aktivitet och var relaterad till känslor av välbefinnande (Malpass et al., 2008; Whittmore et al., 2002).
”I always feel better when I come back from the gym, I always feel I've got more energy... “(Malpass et al., 2008, s. 260).
Patienter upplevde den fysiska aktiviteten som en positiv inverkan på deras livsstil (Koch et al., 2000; Yamakawa & Makimoto, 2007). Till exempel hade de blivit mer fokuserade, de hade en hälsosam kost och försökte träna med regelbundenhet (Koch et al., 2000). Patienter blev mer motiverade till livsstilsförändringar och egenvård då de kände ökad fysisk aktivitet och förbättrade matvanor hade förbättrat deras psykiska och fysiska hälsa (Malpass et al., 2008). Ökad kunskap om egenvård hjälpte patienter att genomföra livsstilsförändringar. En del av patienterna upplevde att de genom egenvården blivit mer medvetna om sin kropp eftersom de börjat lyssna på kroppens signaler (Malpass et al., 2008).
Kontroll
Patienter upplevde att ha blodsockret under kontroll i stor utsträckning gav dem en känsla av framgång till egenvård (Koch et al., 2000). Att vara mer medveten om kroppens reaktioner i relation till förändring av blodsockernivå ledde till en känsla av trygghet och kontroll (Kneck et al., 2011). Patienter kände att de hade behov av att konstant få veta deras blodsockernivå i förhållande till deras kostintag, fysisk aktivitet och emotionella faktorer (Koch et al., 1999). En studie visade att kvinnliga patienter kunde känna rädsla för förlust av kontroll av
blodsockernivån och läkare antydde behov av insulinbehandling och kunde ses som ett misslyckande av deras egenvård (Koch et al., 1999). Patienter upplevde att
blodsockernivåförändring relaterad till kostvanor och fysisk aktivitet gav större förståelse om vad som hade positiv eller negativ effekt på sjukdomens utveckling (a.a).
Stöd
Stöd från sjukvården
Undervisning, vägledning och förslag till egenvård som patienten fick från sjuksköterskan upplevdes hade stor betydelse. (Moser, Bruggen, Widdershoven & Spreeuwenberg, 2007). De upplevde att sjuksköterskan var tillgänglig vilket skapade en trygg känsla när de inte klarade genomföra egenvårdstrategier och behöver extra hjälp (Moser et al., 2007; Kneck et al., 2011). Sjukvården upplevdes som en tillförlitlig resurs och som något patienter kunde vända sig till. Detta förutsatte att sjukvården var öppen och individuellt anpassad och var lätt att nå (Kneck et al., 2011). Sjuksköterskans uppmuntran av patienterna upplevdes som en hjälp och gjorde att patienter kände sig mer självsäkra när de försökte införliva egenvårdstrategier och hålla sjukdomen under kontroll (Moser et al. 2007).
“Now I know that I will see her regularly. If something is not right, she explains to me what went wrong and what needs to change… If I need to know something, I give her a call” (Moser et al. 2007, s. 7).
En del patienter upplevde en brist på individuellt anpassad information efter diagnosen, vilket gjorde att det blev omöjligt för dem att följa behandlingsrekommendationen (de AlbaGarcia et al., 2007). Patienter fick ett negativt intryck och blev besvikna när vårdpersonal bara fokuserade på konkreta problem istället för patienters egna bekymmer och frågor. Denna känsla uppkom också när patienter träffade vårdpersonal som inte var kvalificerad inom området. (Kneck et al., 2011). Missförstånd mellan personal och patienter upplevdes som nedslående och fick patienterna att skylla sig själva för att de inte uppfyllt
sjukvårdspersonalens krav (de Alba Garcia et al., 2007; Browne et al., 2013).
”… the physician does not believe there are things you cannot control, they believe in managing the disease pharmaceutically, but they do not live it, because we feel it, we live it” (de Alba Garcia et al., 2007, s. 2231).
Stöd från andra
Patienter upplevde att familjen var ett stöd då familjemedlemmar och vänner visade förståelse för deras sjukdomstillstånd och var uppmärksamma på deras hälsotillstånd (Mathew et al., 2012; Moser et al. 2007; Yamakawa & Makimoto, 2007). Jämfört med kvinnor upplevde männen ett större stöd från familjer då deras partner är mer engagerade i deras
livsstilsförändring. Detta genom att ändra hela familjens matvanor och vara aktivt deltagande i dennes fysiska aktivitet (Koch et al., 1999; Mathew et al., 2012). Vissa patienter upplevde familjen som en motivation till egenvård (de Alba Garcia et al., 2007). Att kunna träffa andra patienter med diabetes typ-2 i grupp upplevdes som stor hjälp och resurs som användes för egenvård (Mathew et al., 2012; Yamakawa & Makimoto, 2007).
"...Like talking to other people who have it... I'm in a senior's group and then we have exercise" (Mathew et al., 2012, s.7).
Vissa patienter upplevde att de inte hade fått tillräckligt mycket stöd från familjen och kompisar då de inte förstod deras upplevelser angående deras behandling och egenvård (de Alba Garcia et al., 2007). Kvinnliga patienter upplevde otillräckligt emotionellt stöd från familjen (de Alba Garcia et al., 2007), vilket kunde kopplas till att de prioriterade familjens behov framför de egna behoven för egenvård (Mathew et al., 2012). Det visades att många patienter upplevde omgivningen som ohjälpsam och dömande, särskilt gällande kost och viktkontroll (Browne, et al., 2013).
DISKUSSION
MetoddiskussionI denna litteraturstudie användes kvalitativ innehållsanalys, då syftet med studien var att beskriva patientens upplevelser av att leva med diabetes typ-2. Eftersom endast kvalitativa artiklar använts i denna studie, fanns det en risk att relevant material som kunde finnas i kvantitativa artiklar exkluderades.
Sökning av vetenskapliga artiklar utfördes i databaser CINAHL och PubMed. Dessa databaser valdes för att de innehöll omvårdnadsvetenskapliga artiklar som beskrev patientens subjektiva upplevelser och som skulle svara på studiens syfte. Trovärdighet ökades genom att
vetenskapliga artiklar söktes i de databaser som hade fokus på det relevanta området. En styrka med studien är att den är grundad på femton vetenskapliga artiklar, varav fjorton uppfyller höga kvalitetskriterier, en artikel var med medelkvalitet enligt
granskningsprotokollet beskrivet av Willman et al. (2011). Artiklarna som analyserades kom från flera länder, vilka innefattade USA, Japan, Australien, Storbritannien, Sverige, Mexico,
Singapore, Nederländerna och Kanada. Detta gjorde att studiens resultat troligen blev
överförbart och kunde appliceras på människor i andra länder. Sjukvårdsystem, levnadsvanor och kultur skiljde sig åt i länderna, men oavsett land visade resultatet att patienter med diabetes typ-2 upplevde sjukdomen likadant.
Sökorden som användes ansågs relevanta för studiens syfte eftersom många vetenskapliga artiklar innehöll mycket information om patientens upplevelser av att leva med diabetes typ-2. Olika kombinationer av sökord användes vid sökningar för att få fram så många relevanta artiklar som möjligt. Nya sökord framkom efter sökning av befintliga kombinationer, vilket bidrog till ett bredare utfall av artiklar. MeSH-termer användes för att få korrekta sökord. Att användning av MeSH-termer ätt ett effektivt sätt att få reda på användbara söktermer, vilka är godkända för innehållsmässig sökning (Backman, 2008). En svaghet kunde finnas i studien vid användning av MeSH-termer, detta för att diabetes typ-2 som sjukdomsbegrepp
definierades i MeSH-termer med termen ”Diabetes Mellitus, Type 2”. Detta trots att många artiklar använde ”Type 2 Diabetes” istället för ”Diabetes Mellitus, Type 2” i texten. Detta kunde leda till att antalet relevanta artikelträffar reducerades. Trunkering vid sökningar skulle kunna ha använts för att få ett bättre utfall eftersom olika varianter av sökorden skulle
inkluderas.
Vetenskapliga artiklar var publicerade på engelska och innehållet översattes till svenska. Detta innebar att nyanser som finns i de engelska artiklarna kan vara svåra att översätta och tolka på rätt sätt. Detta kunde innebära att studiens resultat inte helt överensstämde med vad artiklarna hade beskrivit. Enligt Polit och Beck (2010) kan en individs egna tolkningar av materialet och tidigare kunskap påverka analysresultatet vilket gör att det inte helt
överstämmer med vad som beskrivs av personens upplevelser i de studierna som analyseras. Under analysprocessen hade olika tolkningsmöjligheter diskuterats för att minimera
feltolkningar och detta kunde anses öka studiens trovärdighet. Enligt Henricson (2012) kan diskussion och jämförelse av tolkningsmöjligheter både individuellt och gemensamt öka studiens trovärdighet.
Samtliga artiklarna hade lästs och granskats både individuellt och gemensamt flera gånger. Därpå jämfördes och diskuterades det som kommits fram till i artiklarna. Detta gjordes för att minimera fördomar och förutfattade meningar, samt för att få in olika synvinklar, vilket stärkte resultatets reliabilitet. Detta kan enligt Wallengren och Henricson (2012) öka studiens
reliabilitet. Analysen i studien gjordes av det redan bearbetade materialet, det vill säga patienternas upplevelser som beskrevs i de valda artiklarna. Resultatet hade kunnat bli annorlunda om analysen gjordes på råmaterial, det vill säga på patienternas faktiska upplevelser. Enligt Polit och Beck (2010) är studier som baseras på analys av sekundärt material, det vill säga material som redan är bearbetat av andra, begränsade på detaljer om personers upplevelser. Detta gör att direktkontakt med de personer som studerats saknas. Analysmetoden i studien bedöms vara tydligt beskriven vilket bör möjliggöra för andra att genomföra studien med samma metod om de också vill studera patientens upplevelser av att leva med diabetes typ-2. Analysprocessen i studien valdes att göras induktivt, det vill säga att utigå från innehållet i texten i artiklarna och därefter skapa kategorier. Om analysen hade gjorts deduktivt, det vill säga att analysen utgick från bestämda kategorier, kunde resultatet se annorlunda ut. Enligt Polit och Beck (2010) är både induktiv och deduktiv analysmetod ofta använd för förståelse av fenomen med kvalitativ innehållsanalys. I denna studie har induktiv metod valts för att metoden tycktes passa bäst till studien och underlättade analysprocessen. De citat som bestod av färre än fyrtio ord borde enligt APA-manualen bäddats in i texten. Författarna var medvetna om det men valde att skriva citaten som blockcitat vilket innebar att dessa citat skrevs i ett eget stycke. Detta för att substansen av citaten ”försvann” om de var inbäddade i den löpande texten.
I alla artiklar som analyserades var deltagarna mellan 26 till 80 år. Detta innebar upplevelser av yngre vuxna patienter mellan 18 och 25 år exkluderades i denna studie. Detta kunde bero på att diabetes typ-2 är vanligare i högre åldrar och var en förklaring till att yngre deltagare inte vanligtvis forskats på och att dessa sorters artiklar inte hittades.
Resultatdiskussion
Studiens syfte var att beskriva patientens upplevelser av att leva med diabetes typ-2. Studiens resultat har svarat på syftet genom att det framkommit mycket information om patientens olika upplevelser i resultatet. Resultatet kommer att diskutera genom patienternas skilda upplevelser utifrån tre olika aspekter. Dessa innefattar ”Patientens upplevelser av betydelse för att lyckas med hanteringen av sjukdomen”, ”Kvinnors och mäns olika upplevelser av stöd” och ”Negativa upplevelser - en början på positiv förändring”.
Patientens upplevelser av betydelse för att lyckas med hanteringen av sjukdomen
I resultatet visades att en del patienter upplevde negativa psykologiska påverkan, såsom förlorad identitet, stigmatisering, missförstånd, skuld, diabetesrelaterad depression i samband med sin behandling och kontakt med sjukvården. Negativ psykologisk påverkan förklaras av Lloyd, Smith och Weinger (2005) kunna leda till att försämra patientens förmåga att
genomföra egenvård och sänka deras motivation till livsstilsförändringar.
Sjukvårdspersonalen försöker hjälpa patienter att komma i gång med behandling och livsstilsförändringar på olika sätt, till exempel, instruktion gällande blodsockerkontroll, informationsrådgivning, undervisning, vägledning till egenvård (National Institute for Health and Clinical Excellence [NHS], 2008), vilka mest handlar om hur sjukdomen behandlas istället för om patientens känslomässiga upplevelser och hur de integrerar sjukdomen i det dagliga livet (Kyngäs & Rissanen, 2001). I resultatet framkom det att sjukvårdpersonalen endast fokuserade på konkreta problem och inte på patientens egna frågor och bekymmer vilket skapade ett negativt intryck hos patienterna. Dahlberg och Segesten (2011) förklarar att det primärt inte är sjukdomen som är i fokus inom omvårdnaden utan den individen som söker vård. Samtidigt som sjukdomen behandlas ska fokus fortfarande vara att förstå hur patientens välmående kan stärkas och stödjas (a.a). I resultatet visades hur patienters upplevelser av sjukdomen var avgörande för framgång med egenvård och livsstilsförändring. Dessa upplevelser påverkades i stor utsträckning av stödet från sjukvården. De patienter som upplevde negativ psykologisk påverkan i relation till sjukdomen hade svårt att ändra sin livsstil och genomföra egenvård. Teixeira och Budd (2010) beskriver att negativa attityder från sjukvårdspersonalen påverkar patienter till att de inte genomför krävande
livsstilsförändringar och undviker kontakt med sjukvården. Detta kan vidare leda till att patienter känner sig skyldiga för både sin vikt och för sin sjukdom (a.a). Det framkommer i en annan studie av Jallinoja et al. (2007), att de orealistiska och idealistiska förväntningar
personalen har på patienten kan leda till misslyckande med att genomföra förändringarna. Att underskatta patienters motivation och villighet till förändring upplevs som ett avgörande och olöst dilemma vid behandling av många kroniska sjukdomar (a.a).
Utifrån detta, anses att sjukvården behöver skapa stor förståelse för patientens upplevelser av att leva med sjukdomen. Detta för att bättre kunna stödja patienten samt minska sjukvårdens negativa påverkan på patienten. Fridberg och Persson (2009) beskriver detta som ”To follow and let oneself be followed”, med vilket de menar att om sjukvårdpersonalen kan följa patientens tankar och förstå deras upplevelser och livsvärld, kan detta starta en läroprocess
och leda till beteendeförändring. Att ge den tid som behövs för att skapa en god relation med patienten; detta för att göra sjukvårdspersonalen mer medveten om patientens livsvärld och känslor (a.a).
Kvinnors och mäns olika upplevelser av stöd
Resultatet visade även att kvinnor upplevde mindre stöd från familjen jämfört med män. Detta för att den manliga partnern inte är lika engagerad i livsstilsförändring hos sin partner som den kvinnliga partnern är för mannen. Därmed upplevde kvinnliga patienter otillräckligt emotionellt stöd från familj, eftersom de prioriterade familjens behov framför sina egna behov till egenvård. Denna iakttagelse har även förklaras av Fitzgerald, Andersson och Davis
(1995), hur uppfattning av diabetes och vidhållandet till diabetesegenvård skiljer sig mellan män och kvinnor. En förklaring beror på de olika sociala roller män och kvinnor har. I en annan studie av Da Silva, Hegadoren och Lasiuk (2012) förklaras detta som att kvinnor är mer känsliga och är mer mottagliga för andras problem, jämfört med män. Kvinnors olika roller, att vara en moder och en fru, gör att när sjukdomen inträffar i livet prioriterar kvinnor sin familjs behov före sin egen hälsa (a.a). Barrera Jr, Toobert och Strycker (2014) beskriver att när kvinnor inte får tillräckligt med stöd från familj och vänner vänder de sig till externt stöd, till exempel stödgrupper med andra patienter med samman sjukdom. Barrera et al. (2014) ser vikten av hur sjukvården ger förutsättningar och skapar möjligheter för kvinnor som till exempel, gruppundervisning. Gruppstöd för kvinnliga patienter kan vara uppskattade forum för att dela kunskaper, erfarenheter och upplevelser med andra kvinnor. Detta kan leda till ett ökat välbefinnande samt förbättring av deras copingstrategier av sjukdomen (a.a).
Negativa upplevelser - en början på positiv förändring
Att få en sjukdom kan vara ett hårt slag i ens liv. Wagner et al. (2001) beskriver hur patienter med en kronisk sjukdom som diabetes typ-2 blir utmanade av stora fysiska och psykosociala förändringar i det dagliga livet. Detta överstämmer med studiens resultat, men samtidigt visade resultatet också att något som upplevdes som negativt kunde vara en början till något positivt: det vill säga att patienten genom sin acceptans av sjukdomen kunde göra
livsstilsförändringar som ledde till ett ökat välbefinnande samt livskvalitet. Vidare visade resultatet hur acceptans av sjukdomen samt ökad förståelse till egenvård blev en positiv händelse och en vändpunkt i deras liv. Ockleford, Shaw, Willars och Dixon-Wood (2008),
och Peterson, Thorne, Crawford och Tarko (1999), beskriver att patienter som accepterade det faktum att de har diabetes typ-2 har mer entusiasm och intresse av att förändra sitt beteende och anpassa sig till sin nya livsstil. Strömberg, Broström, Dahlström och Fridlund (1999) beskriver hur patientens positiva attityder i relation till sjukdomen har en stor betydelse på patientens beteende att genomföra behandling, följa kostrekommendationen samt göra
livsstilsförändring. Sjukvårdpersonalen kan använda sig av patienters motivation och positiva inställning till sin sjukdom som en resurs för att kunna ge stöd och hjälpa patienten att hantera sjukdomen. Att använda patienters egna resurser såsom självbild, attityder och egen
motivation, kan vara ett verktyg för sjukvårdspersonalen att stödja patienter i sin sjukdom (Strömberg et al., 1999). Det framkom i resultatet att en del patienter ändå hade svårt att acceptera sjukdomen och genomföra egenvård. Förnekelse av sjukdomen beskrivs av Ahola och Gropp (2012), som en copingstrategi som kan hindra individer från att hålla sig till en hälsosam livsstil. Det är avgörande för patienters framgångsrika copingstrategier att acceptera diabetes typ-2 diagnosen och ha positiv inställningar till behandlingar (Tuncay, Musabak, Gok & Kutlu, 2008). I resultatet framkom att patienten i samband med sjukdomen upplevde olika psykiska besvär, såsom oro, rädsla, hopplöshet och diabetesrelaterade
depressionssymtom. Shiu och Wong (2002) antyder att en känslofokuserad copingstrategi kan vara användbar för att stödja patienter med att hantera och anpassa sig till sjukdom. Tuncay et al. (2008) konstaterar att en känslobaserad copingstrategi används för att kunna klara av stressen som framkallas av sjukdomen. Det finns ingen konsensus på vilka copingstrategier som är mest effektiva för att lösa problem och lindra känslomässigt lidande. Detta beror på att effekterna beror på vilken typ av situation patienter utsätts för (a.a).
SLUTSATS
Genom denna litteraturstudie har kunskap angående hur patienter upplever att leva med diabetes typ-2 fördjupats. Det är en utmaning att leva med en kronisk sjukdom som diabetes typ-2, och det behövs livsstilsförändringar och initiativ till egenvård för att kunna hantera sin sjukdom. Olika patienter har olika upplevelser, behov och förutsättningar kopplade till
sjukdomen. Patienter behöver utveckla olika copingstrategier för att konfrontera de situationer som de utsätts för i samband med sjukdomen. Vissa patienter hade positiv inställning och goda resurser för att kunna hantera sjukdomen och anpassa sig i det dagliga livet, andra patienter upplevde det mest som en utmaning och hade svårt att acceptera sjukdomen samt
därefter genomföra livsstilsförändringar som sjukdomen krävde. Med denna förståelse som bakgrund är det viktigt att sjukvården kan erbjuda mer individuellt anpassad stöd och vård. Stöd från sjukvården och andra människor spelar en vital roll i samband med behandling av sjukdomen och egenvård. Undervisning, information och rådgivning ger patienten bättre kontroll över sitt hälsotillstånd. Kunskap och förståelse om sjukdomen hjälper patienten att förebygga komplikationer och har positiv psykologisk inverkan. Missförstånd mellan patienten och sjukvårdpersonal kan orsaka psykiska bekymmer och skapa stora hinder till patienten i förhållande till egenvård och livsstilsförändring. Därför är det viktigt att
sjukvårdpersonal har ett öppet förhållningssätt i sitt arbete och verkligen ha patienten i fokus och inte sjukdomen för att på bästa sätt kunna stödja och underlätta dennes hantering av sjukdomen.
FÖRSLAG PÅ VIDARE FORSKNING
I denna litteraturstudie har det framkommit information om hur de familjer som lever med patienter med diabetes typ-2 påverkades av dennes sjukdom. Eftersom sjukdomen innebär att patienten måste implementera nya levnadsmönster som involverar hela familjen hade det varit intressant att vidare forska om hur familjen upplever dessa förändringar. Det är fler och fler människor som drabbas av sjukdomen så det hade varit intressant att veta vad det finns för kunskap och förståelse i allmänhet i dagsläget. Det har också varit intressant att se hur sjuksköterskor upplever hur det är att jobba med patienter med diabetes typ-2 utifrån mer individanpassad diabetesvård.
KLINISK BETYDELSE
Patienter med diabetes typ-2 upplevelser av att leva med sjukdomen skiljer sig ofta mycket åt. För att sjuksköterskorna ska kunna möta och förbättra sin kunskap i samband med
undervisning, råd och stöd, måste sjuksköterskor öka sin förståelse av patientens upplevelse för varje unikt diabetes typ-2 fall. Individuellt anpassad omvårdnad i samband med
sjukdomen och livsstilsförändringar hos patienter med diabetes typ-2 kan vara mycket mer effektivt och vara ett stort stöd och underlätta patienternas hantering av sjukdomen.
(Symbolen # visar artiklar som användes i resultatdiskussionen, symbolen * visar analyserade artiklar i resultatet)
REFERENSER
# Ahola, A. J. & Groop, P. H. (2012). Barriers to self-management of diabetes. Diabetic Medicine. doi: 10.1111/dme.12105
Alvarsson, M., Brismar, K., Viklund, G., Wolk, A., Örtqvist, E. & Östenson, C-G. (2010). Diabetes. (2., [rev.] utg.) Stockholm: Karolinska Institutet University Press
Aujoulat, I., Luminent, O. & Deccache. (2007). The Perspective of Patients on Their Experience of Powetless. Quality Health Research, 17, 772-785.
doi: 10.1177/1049732307302665
Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser. (2., uppdaterade [och utök.]. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
# Barrera Jr, M., Toobert, D. J. & Strycker, L. A. (2014). Relative contributions of naturalistic and contructed support: two studies of women with type 2 diabetes. Journal of Behavioural Medicine, 37, 59-69. doi: 10.1007/s10865-012-9465-6
Bartol, T. (2012). Improving the treatment for patients with type 2 diabetes: Role of the nurse practitioner. Journal of the American Academy of Nurse Practitioners, 24, 270–276. doi: 10.1111/j.1745-7599.2012.00722.x
Bertolin, D., Pace, A. E., Kusumota, L. & Haas, V. (2011). An association between forms of coping and the socio-demographic variables of people on chronic hemodialysis.
Rev.esc.enferm. USP, 45(5), 1068-1074. doi: 10.1590/S0080-62342011000500006
Brannon, L. & Feist, J. (2010). Health psychology: an introduction to behavior and health. (7. ed.) Belmont, California: Wadsworth
* Browne, J.L., Ventura, A., Mosely, K. & Speight, J. (2013). ’ I call it the blame and shame disease’: A qualitative study about perceptions of social stigma sorroundings type 2 diabetes. MBJ Open, 3(11), 1-10. doi: 10.1136/mbjopen-2013-003384
* Castro-Sánchez, A. E. & Aila-Ortiz, M. N. (2013). Changing Dietary in Persons Living With Yype 2 Diabetes. Journal of Nutrition and Behaviour, 45(6), 761-766.
doi:10.1016/j.jneb.2013.04.259
# Da Silva, D. M. G. V., Hegadoren K. & Lasiuk, G. (2012). The perspectives of brazilian homemakers concerning living with type 2 diabetes mellitus. Rev. Latino- Am. Enfermagem, 20(3), 469-477. doi: 10.1590/S0104-11692012000300007
# Dahlberg, K. & Segesten, K. (2010). Hälsa och vårdande: i teori och praxis. (1. utg.) Stockholm: Natur & kultur
* De Alba Garcia, J. G., Salcedo Rocha, A. L., Lopez, I., Baer, R. D., Dressler, W. & Weller, S. C. (2007). ”Diabetes is nothing”: Lifestyle and self-management among good and poor control Mexican Diabetic Patients. Social and Medicine, 64, 2223-2235. doi: 10.1016/j.socscimed.2007.02.001.
De Ridder, D., Greenen, R., Kuijer, R. & Van Middendorp, H. (2008). Psychological adjustment to chronic disease. The Lancet, 372, 246–255.
doi:10.1016/S0140-6736(08)61078-8
# Fitzgerald, J. T., Anderson, R. M. & Davis, W. K. (1995). Gender differences in Diabetes Attitudes and Adherence. The Diabetes Educator, 21, 523-529,
doi:10.1177/014572179502100605
Folkman, S., & Greer, S. (2000). Promoting psychological well- being in the face of serious illness: When theory, research and practice inform each other. Psycho-Oncology, 9, 11–19. doi:10.1002/(SICI)1099-1611(200001/02)9:13.0.CO;2-Z
Forsberg, C & Wengström Y.(2008). Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm: Natur & Kultur
Friberg, F. (red.) (2012). Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (2., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
# Fridberg, F. & Persson, M. (2009). The dramatic encounter: experiences of taking part in health conversation. Journal of Clinical Nursing, 18, 520-528.
doi: 10.111/j.1365-2702.2008.02535.x
Gregg, G. A., Callaghan, G. M., Hayes, S. C. & Glenn-Lawson, J.L. (2007). Improving Diabetes Self-Management Through Acceptance, Mindfulness, and Values: A Randomized Controlled Trial. Journal of Consulting and Clinical Psychology, 75(2), 336-343. doi: 10.1037/0022-006X.75.2.336
Guell, C. (2011). Diabetes management as a Turkish family affair: Chronic illness as a social experience. Annals of Human Biology, 38(4): 438–444.
doi: 10.3109/03014460.2011.579577
Henricson, M. (2012). Diskussion. I Henricson, M. (red.) (2012). Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
* Hörnsten, Å., Sandström, H. & Lundman, B. (2003). Personal Understandings of Illness Among People with Type 2 Diabetes. Journal of Advanced Nursing, 47(2): 174-182. doi: 10.1111/j.1365-2648.2004.03076.x
# Jallinoja, P., Absetz, P., Kuronen, R., Nissinen, A., Talja, M., Uutela, A. & Patja, K. (2007). The Dilemma of patient responsibility for lifestyle change: Perceptions among primary care physicians and nurses. Scandinavian Journal of Primary Health Care, 25, 244-249,
doi: 10.10080/02813430701691778
Karlsen, B., Oftedal, B. & Bru, E. (2012). The relationship between clinical indicators, coping styles, perceived supportand diabetes-related distress among adults with type 2 diabetes.
* Kneck, Å., Klang, B. & Fagerberg, I. (2011). Learning to live with diabetes – integrating an illness or objectifying a disease. Journal of Clinical Nursing, 68(11), 2486–2495. doi: 10.1111/j.1365-2648.2012.05947.x
* Kock, T., Kralik, D. & Sonnack, D. (1999). Women Living with Type II Diabetes: The Intrusion of Illness. Journal of Clinical Nursing, 8(6), 712-722. doi: 10.1046/J.1365-2702.1999.00320.x
* Kock, T., Kralik, D. & Taylor, J. (2000). Men Living with Diabetes: Minimising the instrusiveness of the disease. Journal of Clinical Nursing, 9(2), 247-254. doi: 10.1046/j.1365-2702.2000.00341.x
# Kyngnäs, H. & Rissanen, M. (2001). Support as a crucial predictor of good compliance of adolescents with a chronic disease. Journal of Clinical Nursing, 10, 767-774.
doi:10.1111/j.1365-2702.2001.00538.x
Lawton, J., Ahmad, N., Hanna, L., Douglas, M. & Hallowell, N. ( 2006). ’I can’t do any serious exercise’: barriers to physical activity amongst people of Pakistani and Indian origin
with Type 2 diabetes. Health Education Research, 21(1), 43-54. doi:10.1093/her/cyh042
Lazarus, R.S. & Folkman, S. (1984). Stress, appraisal, and coping. New York: Springer.
Leach, M, J., Segal, L., Esterman, A., Armour, C., McDermott, R. & Fountaine, T. (2013). The Diabetes Care Project: An Australian Multicentre, cluster randomised controlled trial [study protocol]. BMC Public Health, 13, 1212. doi:10.1186/1471-2458-13-1212
* Li, J., Drury, V. & Traylor, B. (2013). ‘Diabetes is nothing’: the experience of older
Singaporean women living and coping with type 2 diabetes. Contemporary Nurse, 45(2), 188-196. doi: 10.5172/conu.2013.45.2.188
# Lloyd, C., Smith, J. & Weinger, K. (2005). Stress and Diabetes: A review of the links. Diabetes Spectrum, 18(2), 121- 127. doi: 10.2337/diaspect.18.2.121
Höglund-Nielsen (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur.
* Malpass, A., Andrews, R. & Turner, K. M. (2008). Patients with Type 2 Diabetes
Experiences of Making Multiple Lifestyle Changes: A Qualitative Study. Patient Education Counseling, 74(2), 258-263. doi: 10.1016/j.pec.2008.08.018
* Manderson, L. & Kokanovic, R. (2009). “ Worried all the time”: Distress and circumstances of everyday life among immigrant Australians with type 2 Diabetes. Chronic Illness, 5(1), 21-32. doi: 10.1177/1742395309102243
* Mathew, R., Gucciardi, E., De Melo, M. & Barata, P. (2012). Self-management experiences among men and women with type 2 Diabetes Mellitus: A qualitative analysis. BMC Family Practice, 13(122), 1-12. doi: 10.1186/1471-2296-13-122
Mertig, R.G. (2012). Nurses' guide to teaching diabetes self-management. (2. ed.) New York: Springer
Miller T. A. & DiMatteo, M. R. (2013). Importance of family/social support and impact on adherence to diabetic therapy. Diabetes, Metabolic Syndrome and Obesity: Targets and Therapy, 6(6), 421-426. doi: 10.2147/DMSO.S36368
* Moser, A., van der Bruggen, G. & Speeuwenberg, C. (2008). Self-management of type 2 diabetes mellitus: a qualitative investigation from the perspective of participants in a nurse-led, shared-care programme in the Netherlands. BMC Public Health, 8, 91. doi: 10.1186/1471-2458-8-91
Mulcahy, K., Marynluk, M., Peeples, M., Peyrot, M., Tomky, D., Weaver, T. & Yarborough, P. (2003). Diabetes Self-management Education Core Outcomes Meausres. The Diabetes Educator, 29(5), 768-803. doi: 10.1177/014572170302900509
Munter, C. (2010) Typ 2- diabetes- vad du kan göra och vad vården bör göra. Västerås: Socialstyrelsen.
Nelson, K. K., Reiber, G. & Boyko, E. J. (2002). Diet and Exercise among adult with type 2 diabetes: findings from the Third National Health and Nutrition Examination survey
(NHANES III). Diabetes Care, 25(10), 1722-8.
Från http://care.diabetesjournals.org/content/25/10/1722.long
# NHS 2008:66. Type 2 Diabetes: The management of type 2 diabetes. This is an update of NICE clinical guidelines E, F, G and H. London: The National Collaborating Centre for
Chronic Conditions. Från http://www.nice.org.uk/nicemedia/pdf/cg66niceguideline.pdf # Ockleford, E., Shaw, R. L., Willars, J. & Dixon-Woods. (2008). Education and
Self-management for people newly diagnosed with type 2 diabetes: a qualitative study of patients’ views. Chronic Illness, 4, 28-37. doi: 10.1177/1742395307086673
# Peterson, B., Thorne, S., Crawford, J. & Tarko, M. (1999). Living with Diabetes as a Transformational Experience. Qualitative Health Research, 9(6), 786-802
doi: 10.1177/104973299129122289
Petterson, A. (2011). Kost vid diabetes: en vägledning till hälso- och sjukvården. Stockholm: Socialstyrelsen.
Polit, D.F. & Beck, C.T. (2009[2010]). Essentials of nursing research: appraising evidence for nursing practice. (7. [updated] ed.) Philadelphia PA: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins.
Redman, B. K. (2007). Responsibility for control; ethics of patient preparation for self management of chronic disease. The Author Journal compilation, 21(5), 243–250.
doi:10.1111/j.1467-8519.2007.00550.x
* Savoca, M. & Miller, C. (2001). Food selection and eating patterns: Themes found among people living with type 2 diabetes mellitus. Journal of Nutrition Education, 33, 224-233. doi:10.1016/S1499-4046(06)66035-3
