• No results found

Smarta städer och regioner - en sammanfattning

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Smarta städer och regioner - en sammanfattning"

Copied!
24
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Smarta städer och regioner

– en sammanfattning

(2)
(3)

Förord

Teknikutvecklingen är en av de viktigaste drivkrafterna bakom samhällsutvecklingen. Vi befinner oss i en tid då digitaliseringen och den tekniska utvecklingen går snabbt. Boverket har en viktig uppgift att i samverkan med aktörer inom den offentliga sektorn, akademin, näringslivet och civilsamhället hantera konsekvenserna av denna utveck-ling likväl som att vara med och styra utveckutveck-lingen så att den leder oss mot en framtid som uppfyller de mål, värden och kvaliteter vi eftersträvar.

Denna skrift vill inspirera kommuner och regioner liksom andra aktörer att anta ett mer proaktivt förhållningssätt till digitalisering och ny teknik inom samhällsbyggnad och översiktsplanering. Boverket kommer att fortsätta arbeta med fördjupade kunskapsinsatser kring digitaliseringens rumsliga påverkan för att ge stöd och konkreta verktyg till kommuner och regioner i deras arbete med fysisk planering.

Jag hoppas att denna skrift kan vara en källa till inspiration och ge energi i det fortsatta arbetet.

Anders Sjelvgren

GENERALDIREKTÖR

BILD: FRANZ FELDMANIS

(4)

Inledning

Vi lever idag i ett informationssamhälle där internet, digitalisering, automatisering och kommunikations-teknologi driver på samhällsutvecklingen i en allt snabbare förändringstakt. Boverket anser att det är viktigt att blicka framåt och skapa förståelse för möjligheter och risker med ny teknik. Först då är det möjligt att navigera i en föränderlig värld och vara med och styra utvecklingen i en positiv riktning. Tankar om vad som utgör det goda samhället, vilka värden och kvaliteter som vi vill ska genomsyra våra städer och regioner, är central för att stärka förutsättningarna att använda tekniska innovationer som verktyg för positiv samhällsutveckling.

En genomläsning av ett fyrtiotal översiktsplaner antagna 2014 och framåt visade att den digitala och tekniska ut- vecklingen ofta lyfts fram i omvärldsanalyser eller under kapitel med olika planeringsförutsättningar. Mer sällan kommer den till uttryck i konkreta strategier för den fysiska miljön.

För att inspirera till ett mer proaktivt förhållningssätt till ny teknik och digitalisering inom översiktlig planering genomförde Boverket tre framtidsverkstäder i Uppsala, Karlskrona och Malmö. Framtidsverkstäderna genom- fördes under hösten 2017 med medel från Tillväxtverket. I Boverkets rapport Smarta städer och regioner 2018:20 beskrivs tillvägagångssätt, resultat och reflektioner från detta arbete. Med den här inspirationsskriften, där de tre kommunerna berättar om hur de utvecklar sitt förhåll-ningssätt till ny teknik i planeringen, hoppas vi kunna locka läsaren att ta del av rapporten. Men också inspirera till att följa Boverkets fortsatta arbete kring hur teknik- utvecklingen kan komma att påverka rumsliga strukturer och den fysiska planeringsprocessen.

(5)

UPPSALA

KARLSKRONA MALMÖ

BILD: BOVERKET

(6)

Smarta städer – en teknikspaning

Den snabba digitala utvecklingen ger rumsliga struk- turer ny innebörd. I framtidens smarta samhällen finns sensorer överallt, självkörande bilar tillhör vardagen och med öppen urban data får byggnader, parker och torg en extra dimension.

Hur den uppkopplade staden kommer att upplevas och användas av invånare och besökare vet ingen. Men säkert är att teknikutvecklingen innebär en dramatiskt ökad auto- matisering och att den förändrar vårt sätt att förflytta oss, hantera informationsflöden och interagera med varandra. – Hur vi drar nytta av alla sensorerna är en fråga om till- ämpning, design och god stadsplanering. Tekniken ger möjligheter och kommer kosta mindre och vara mer lätt- hanterlig. Potentialen att individanpassa staden är stor, säger Sebastian Sjöberg på företaget 10X Labs.

En konkret nytta är ökade möjligheter att förstå och förutse olika situationer i stadsmiljöer. Redan idag går det att und- vika bilköer och hitta lediga parkeringsplatser med hjälp av appar. I framtidens större städer är automatiserade transportsystem självklara och kollektivtrafiken anrops-styrd – när och vart bestämmer resenären.

Tillgång till och nytta av information

När fler och fler objekt i staden ansluts till sakernas internet kommer nya behov och lösningar uppstå. Den information som finns om stadsdelar, boende, flöden, byggnader eller kulturutbud kan göras tillgänglig på olika sätt och öppnar för en lång rad kreativa användningsområden.

– En smart stad kombinerar data för att skapa nytta och för att förutsäga problem innan de uppstår. Samtidigt måste frågor om integritet och säkerhet hanteras för att skapa tillit till tekniken, säger Sebastian Sjöberg.

Transporter

Sedan industrialiseringen har människor åkt till staden för

Sebastian Sjöberg

10X LABS

(7)

att arbeta. Framtidens arbetsliv ser annorlunda ut, förut-spår många trendspanare.

– Du kanske väljer att pendla in till stan, men det är inte längre nödvändigt. Företeelsen digitala nomader, som sköter sina arbetsuppgifter från vilken plats som helst, är en norm bortom 2030. Men även om det blir vanligare att kommunicera med hjälp av teknik eller i virtuella miljöer, kommer behovet av att mötas fysiskt fortfarande vara starkt, säger Sebastian Sjöberg.

Den digitaliserade förändringspotentialen

Att digitaliseringen är exponentiell förklarar den snabba utveckling vi ser just nu. Allt fler branscher förändras radi- kalt när teknikprylarna blir hälften så dyra, hälften så stora och dubbelt så bra.

– Människor tänker linjärt, de är inte biologiskt skapade att hantera exponentiell förändring. Att förstå den digitali-serade förändringspotentialen kräver aktiv intellektuell ansträngning. Vi glömmer lätt vilka skiften vi varit med om, nu tar vi spotify för givet, säger Sebastian Sjöberg. En snabb förändringstakt kan också kopplas till upplevd mental stress. Det finns en reell risk att klyftorna mellan olika grupper i samhället ökar. De som inte tar till sig den nya tekniken står utanför delar av samhällsutvecklingen. Då kan nya smarta system för medborgardialog, kollektiv-trafik eller virtuella miljöer istället bli socialt exkluderande. – Det här är något som samhällsplanerare måste fundera över. Risken är att många blir utan ”körkort” i det digitali-serade samhället, och det kommer bli ett konkret problem, säger Sebastian Sjöberg.

Utmaningarna handlar också om att planera för framtiden. En av förutsättningarna är förståelse för hur digitaliseringen påverkar resmönster och transportflöden, var vi bosätter oss och hur arbetsplatser, handel och service utformas. Ut- ifrån antaganden om samhällsinriktningar, globala trender

(8)

och teknikutveckling går det att formulera framtidsscena-rier för den rumsliga utvecklingen.

Och trots att det är omöjligt att gissa rätt om hur de fysiska strukturerna kommer påverkas av digitaliseringen är det möjligt att agera proaktivt.

– Stadsplanering blir inte mindre viktig i ett digitaliserat samhälle. Däremot får det kortsiktiga perspektivet större betydelse. Relevanta tre- till femårsplaner blir viktiga i termer av ledarskap, att vi bygger en bit av framtidens stad redan idag, säger Sebastian Sjöberg.

Däremot tycker han det är problematiskt att samhälls- planerare använder gårdagens verktygslåda och dessutom ofta befinner sig i en organisation som präglas av linjärt tänkande. Det behövs nya förhållningssätt, innovativa processer och – mod.

– Det finns ett skriande behov av en förebild som kan lära de andra. En prototyp-region eller stad som vågar ta höjd för digitaliseringen i planeringen. Jag tror det är möjligt att uppfinna framtidens stad i en mindre stad i Sverige, säger Sebastian Sjöberg.

(9)

Smarta städer och regioner – en sammanfattning 9

Gränssnitten till den smarta staden

SAKERNAS INTERNET

Sakernas internet eller Internet of Things, IOT, är föremål med inbyggd elektronik och internet- uppkoppling som gör att de kan styras eller utbyta data över nätet. Antalet uppkopplade enheter ökar explosionsartat och beräknas uppgå till 500 miljarder år 2025.

ARTIFICIELL INTELLIGENS

Artificiell intelligens, AI, även kallad maskin- intelligens, är program som efterliknar mänsk-ligt beteende och tänkande. Det är ett verktyg för att hantera den stora mängd information som blir tillgänglig genom sakernas internet. Artificiell intelligens kör de självkörande bilar som utvecklas idag.

FÖRSTÄRKT VERKLIGHET

Förstärkt verklighet eller Augmented Reality, AR, lägger ett visuellt lager av data över verk-ligheten runt omkring oss. Det är ett enkelt sätt att ta till sig de slutsatser som artificiell intelli-gens har dragit utifrån data från sakernas internet.

VIRTUELL VERKLIGHET

Virtuell verklighet eller Virtual Reality, VR, skapar simulerade miljöer som kan fungera som alternativ till det fysiska rummet. Använ-darna stiger in i en virtuell värld där de kan interagera digitalt med varandra.

(10)

Tre kommuner

närmar sig framtiden

Under hösten 2017 genomförde Boverket tre framtidsverkstäder i Uppsala, Karlskrona och Malmö. Syftet var inspirera till ett mer proaktivt förhållningssätt till digitalisering och ny teknik i arbetet med översiktlig planering. Sammanlagt deltog hundra representanter från akademin, näringslivet, kommuner, regioner, nationella myndigheter och olika typer av organisationer i en kreativ dialog om innovativa sätt att tänka och agera i samhällsplaneringen.

(11)

BILD: A

RKITEKTURSKOLAN KTH

(12)

Uppsala: innerstaden

Varierat stadsliv med hjälp av

digital teknik

Uppsala innerstad 2030 beskrivs bäst med ord som levande, möten, kultur och variation. Digitala lös-ningar är ett sätt att uppnå de kvaliteter som ska prägla livet i innerstaden.

Uppsalas nya innerstadsstrategi pekar ut riktningen för utvecklingen av stadskärnan fram till 2030–2050. Fokus ligger på de sociala aktiviteter som uppstår i det offentliga rummet, det som skapar stadslivet. Människans behov och upplevelser är utgångspunkten.

Därför kretsade också diskussionerna på framtidsverksta-den mycket om framtidsverksta-den mänskliga aspekten av gaturummen. Hur kommer innerstadsmiljöerna upplevas, användas och se ut 2030?

– Ett ledord vi alltid har med oss i planeringen är flexi- bilitet. Då handlar det ofta om det fysiska uttrycket av en plats, att den går att använda på olika sätt och anpassas över tid, säger Elin Skogens, trafikplanerare i Uppsala. Om den fysiska utformningen dessutom stöds av digitala lösningar ökar möjligheten att skapa ett varierat stadsliv med plats för alla.

– Jag tror digitaliseringen kan bidra till en mer dynamisk reglering av ytorna. Genom att neutralisera allmän plats och sedan lägga ett raster av dynamisk användning och reglering kan gator, torg och parker användas på olika sätt över dygnet och säsongen, säger Elin Skogens.

Flexibelt nyttjande av gaturum

När tillfälliga förändringar i gaturummen kommuniceras digitalt minskar behovet av fysiska avspärrningar. Dessut-om skulle digitala lösningar kunna underlätta kontrollen av regleringarna.

Elin Skogens

UPPSALA KOMMUN

(13)

Smarta städer och regioner – en sammanfattning 13

– På samma sätt skulle det gå att styra mobiliteten, till exempel genom att bara tillåta vissa transporter under viss tid. Ändra riktning på gator beroende på hur trafikflödena går eller se till att cyklisterna tar sig fram på ett bra sätt, säger Elin Skogens.

Stärka sociala värden

Att se teknikutvecklingen som ett medel för att uppnå visionerna är grundinställningen. Men riktigt än har ny teknik inte blivit en integrerad del av planeringsprocessen, även om 3D-miljöer och virtual reality ibland används i samråd och modeller.

– Och det är glädjande att allt fler, även från teknikhållet, utgår från sociala värden och demokratiska principer. Digitaliseringen i stadsutvecklingen ska finnas där för att tillgängliggöra information och stödja resurssvaga grup-per, säger Elin Skogens.

(14)

Karlskrona: resor och noder

Flexibel kollektivtrafik en

nyckelfråga

I framtiden reser vi snabbare, tystare och i förar-lösa fordon. Karlskrona planerar för smartare trafik-lösningar i staden och attraktivare noder på lands-bygden.

Inom området resor och transporter händer det mycket just nu. Ny teknik för fordon, trafik och logistik utvecklas i rasande fart och väntas förändra våra rörelsemönster, transportnodernas funktion och utformningen av sociala mötesplatser.

Men innebär teknikutvecklingen också att behovet av att resa minskar? Det fanns det många åsikter om på fram-tidsverkstaden i Karlskrona.

– Det blir väldigt hypotetiskt, men vi tror att digitali- seringen ger fler möjlighet att jobba på distans. Däremot väljer nog många att åka in till staden för att jobba och samla energi tillsammans med andra. Staden utvecklar utbud som lockar folk, det blir en plats för upplevelser, säger Fredrik Sjölin, utvecklingschef IT, Karlskrona kommun.

Ett framtidsscenario är att resorna sker med olika system som kompletterar varandra. Vid korta avstånd används komfortabla elcyklar eller autonoma fordon i kollektiva system. För längre sträckor finns snabba hyperloopar mellan strategiska noder.

Utveckla det kollektiva resandet

En nyckelfråga för den smarta staden är utvecklingen av kollektivtrafiken.

– Vi kan inte bara vänta på en autonom flotta. Kollektiv- trafiken måste utvecklas: gå oftare och ta resenärerna närmare dit de vill ta sig. Delningsekonomin kommer öka,

Fredrik Sjölin

KARLSKRONA KOMMUN

BILD:

(15)

människor samåker i större utsträckning, säger Fredrik Sjölin.

Nodernas strategiska funktion

I den framtida stadskärnan finns showrooms som erbjuder hemleverans istället för butiker med varulager. Det minskar godstransporterna i centrum. Samtidigt underlättas trafik-flödet av data som bearbetas automatiskt.

– Så långt vi kan se finns det behov av bilar på landsbyg-den, vi tror på noder där det går att byta transportsätt utan att vänta. Ju närmare city desto fler alternativ, säger Fredrik Sjölin.

Han tror att de som jobbar med samhällsplanering konti-nuerligt behöver fundera över olika framtidsscenarier. Det ökar insikten om att tekniken påverkar utvecklingen. – Om blandade kompetenser jobbar tillsammans kan vi slå ned förståelsepålarna allt eftersom. Först då kan den fysiska utvecklingen samspela med den digitala, säger han.

(16)

Malmö: hållbar förtätning

Förtäta på fler sätt med ny

teknologi

När Malmö förtätas används fler parametrar än exploateringstal. För att uppnå social, kulturell och kreativ täthet kan digitaliseringen bli ett verktyg att räkna med.

I översiktsplanen för Malmö är begreppet förtätning central. Där formuleras visionerna av en nära, tät, grön och funk-tionsblandad stad. Den övergripande prioriteringen är att bygga staden inåt.

– Med bostadsbrist och krav på hög byggtakt finns en risk att det mest handlar om att få in så många bostäder som möjligt på en viss yta. Men det är inte vårt stadsbyggnads-uppdrag. Förtätning av blandstad innebär också att förtäta kunskap, grönska och sociala mötesplatser, säger Josephine Nellerup, stadsbyggnadsstrateg i Malmö.

Förtäta med kvalitet

Malmö har tidigare genomfört två workshops inom ramen för Ingenjörsvetenskapsakademin (IVA):s projekt Fram- tidens goda stad för att hitta, nya kreativa förtätnings- strategier. På Boverkets framtidsverkstad utforskades hur digitaliseringen och ny teknik kan användas när staden förtätas.

Diskussionerna utgick från de sex täthetsbegrepp som tagits fram av IVA: Social täthet, kulturell täthet, eko- nomisk täthet, ekologisk täthet, kreativ täthet och kun-skaps- och informationstäthet.

För varje täthetsbegrepp formulerades flera värden. Till exempel förknippades kulturell täthet med kreativitet, inkluderande klimat, samskapande och experiment. – Eftersom tekniken inte är något självändamål utan en stödprocess, började vi med översiktsplanens visioner. Hur

Josephine Nellerup

MALMÖ KOMMUN

BILD:

(17)

långt kan vi förflytta oss om vi lägger på lagret digitali- sering? Ur det perspektivet är det inte lika intressant vilken teknik som redan finns och håller på att utvecklas. Det intressanta är vad tekniken kan hjälpa oss göra, säger Josephine Nellerup.

Kulturell förtätning av Malmö skulle kunna innebära digitalt tillgängliga kulturella upplevelser, kulturstråk i förstärkt verklighet och att upplåta fastigheter till tillfälliga joint ventures.

Omfamna osäkerheten

Vilka digitala tjänster som kommer utvecklas i framtiden vet ingen. Men Josephine Nellerup ser ny teknologi som en av många osäkerhetsfaktorer som samhällsbyggnads-sektorn måste förhålla sig till.

– Politiska skiften, förändringar i omvärlden eller kompe-tens som försvinner – vi måste hela tiden lyssna, ta in och parera. Det enda vi kan göra är att jobba för en viss inrikt-ning och hitta lösinrikt-ningar som är kompatibla och går att anpassa. Det handlar om att förnya, förädla och utveckla, säger hon.

Större problem än att inte veta är att inte agera. – Att vi i väntan på att få veta bara ägnar oss åt att utreda. Vi måste förhålla oss till digitaliseringen på ett sätt som gör att vi vågar pröva. Att ompröva betyder inte omtag, det är utveckling, säger Josephine Nellerup.

(18)

Den översiktliga fysiska planeringsprocessen utgjorde ramen för framtidsverkstäderna som delades upp i tre arbetssteg.

De tre stegen fylldes med olika innehåll beroende på kommunernas utmaningar. Först formulerades en fram- tidsbild utifrån en specifik utmaning. I steg två arbetade deltagarna vidare med framtidsbilden genom att diskutera för- och nackdelar, hinder och möjligheter. Slutligen diskuterade deltagarna nya sätt att tänka och agera i planeringsprocessen för att nå framtidsbilden.

Genom att utgå från platsspecifika förutsättningar och verkliga utmaningar påbörjades en gemensam lärprocess. När många olika kompetenser deltar i en kreativ dialog blir det också lättare att hitta nya innovativa sätt att tänka i samhällsplaneringen. Boverkets ambition har varit att låta framtidsverkstäderna fungera som interaktiva arenor, ett tillfälle att bygga relationer och skapa förutsättningar för att agera.

Läs mer på www.boverket.se/smarta

Framtidsverkstädernas

upplägg

(19)

BILD: A

RKITEKTURSKOLAN KTH

(20)

Översiktsplaneringens

framtida roll

Det är många faktorer som påverkar den fysiska planeringen och dess spelregler. I kommunens översiktliga planering görs strategiska långsiktiga avvägningar och där definieras värden och kvaliteter att sträva efter och uppnå.

Eftersom teknikutvecklingen och digitaliseringen påverkar de fysiska strukturerna måste dessa frågor komma in i den översiktliga planeringen. Digitaliseringen skapar dessutom förutsättningar att utveckla planeringsprocessen. Den nya tekniken underlättar arbetet med att samla information, göra analyser, förstå samband och belysa konsekvenser. Men också att engagera olika aktörer i samhällsbyggandet, inte minst medborgarna.

Framtidsverkstäder

Under framtidsverkstäderna lyftes utmaningarna med att ta in nya planeringsfrågor och perspektiv. Bland annat lyftes brist på tid och resurser tillsammans med krav på effektivitet som faktorer som motverkar utvecklingen av nya förhållningssätt, kunskap och arbetssätt som involverar fler aktörer. Risken är att planeringen fortsätter att styras av gamla sanningar, trots att tekniska innovationer ger nya möjligheter som vi behöver förhålla oss till.

Framtiden är svår att förutse

Det ställer stora krav på väl underbyggda beslutsunderlag som ger stöd för att sätta in kortsiktiga beslut i ett lång-siktigt perspektiv. Som ett nästa steg i detta arbete avser därför Boverket att utveckla fler konkreta verktyg och metoder, riktade till fysiska planerare på kommunal och regional nivå. Med hjälp av dessa ska det bli lättare att förhålla sig till hur digitalisering och ny teknik kan komma att påverka den bebyggda miljön, och vilka krav offentliga aktörer behöver ställa på teknikutvecklingen. Inom ramen

(21)

BILD

: ARKITEKTURSKOLAN KTH

(22)

för projektet kommer olika kunskapsunderlag utarbetas. Där ska samspelet mellan rumsliga strukturer, digitalise-ring och ny teknik belysas från olika utgångspunkter.

SÄTT MÄNNISKAN I CENTRUM

Använd digitala och tekniska lösningar för att möta sociala utmaningar och mjuka värden.

TA ETT HELHETSGREPP

Låt digitaliseringen bli en naturlig del i relevanta styrdokument och sammanhang.

SÄTT ER I FÖRARSÄTET

Ge teknikexperter utrymme att föreslå inno-vativa lösningar utifrån kvaliteter och värden som kommunerna eftersträvar.

SE TEKNIKEN SOM ETT HJÄLPMEDEL

Nyttja digitala verktyg för att simulera och visualisera stadens utveckling i dialog med medborgare och experter.

Värna fysiska offentliga rum och tänk på att även virtuella platser måste vara socialt inkluderande och trygga.

KOMPLETTERA FYSISKA PLATSER MED VIRTUELLA

PLANERA FÖR FLEXIBILITET OCH ROBUSTHET

Använd planeringen för att måla upp och utvärdera alternativa scenarier och säkerställa att ytor för olika ändamål kan användas på olika sätt över tid.

DRA ÅT SAMMA HÅLL

Bygg upp relationer mellan olika aktörer, till exempel mellan dem som planerar, bygger och tillhandahåller ny teknik, och forma en gemen-sam målbild.

(23)
(24)

För att inspirera till ett mer proaktivt förhållningssätt till ny teknik och digitalisering inom översiktlig planering genomförde Boverket tre framtidsverkstäder i Uppsala, Karlskrona och Malmö. Framtidsverkstäderna genom- fördes under hösten 2017 med medel från Tillväxtverket. Den här skriften ger en snabb överblick av arbetet med Smarta städer och regioner.

Skriften finns som pdf på webbplatsen där du även kan beställa tryckta exemplar.

På begäran kan broschyren tas fram i alternativa format. Boverket, juli 2018 Upplaga 1 Tryck: Boverket. ISBN: 978-91-7563--491-3 (PDF ISBN: 978-91-7563-490-6). Illustration: Pixabay.

References

Related documents

tervjuerna med dessa personer kunde sedan leda vidare till nya aktörer. I vissa fall gick det också att söka aktörer genom att studera medlemsmatriklar från miljöföreningar.

• Ett eventuellt utökat stöd bör villkoras till att installationen inte ska försämra effektsituationen i området, exempelvis genom att ersätta fjärrvärme så att

11.00 Smart specialisation strategy in Flandern Jan Larosse, Policy advisor, Flemish government. 12.00

I andra regioner pågår arbetet med att ta fram nya regionala utvecklingsplaner (RUP) eller regionala utvecklingsstrategier (RUS), exempelvis Gävleborg, Västerbotten, Blekinge

Peter Larsson, Regionförbundet Östsam Niklas Gandal, Region Västerbotten Magnus Ernström, Region Gävleborg med flera?. Gemensam diskussion om möjligheter och utmaningar, bland

SKR instämmer i att använda de möjligheter som finns i förslaget till landsbygds- program 2021–2027 så att incitament ges för odlingssystem som inkluderar fång-

SKR anser att regeringen bör utreda vilken miljöövervakning som behövs för att Sverige ska kunna följa EU:s ramdirektiv för vatten samt se till att resurser fördelas till

Det har tidigare inte funnits någon modell som gjort det möjligt för den enskilde miljöaktören att ställa upp trovärdiga argument när det gäller krav på minskade utsläpp