Hanna Saltvedt, Marjaneh Shahrokhi Hakim
Sjuksköterskeprogrammet, 180 hp, Institutionen för vårdvetenskap Självständigt arbete i vårdvetenskap, 15 hp, VKGT13, HT2020 Grundnivå
Handledare: Elisabet Mattsson
Examinator: Elisabeth Winnberg genom Betygskommittén
Stomi och sexuell hälsa
En litteraturöversikt om personer med en stomi och hur de upplever sin sexuella hälsa
Ostomy and sexual health
A literature review about people with a stoma and how they experience their sexual health
Sammanfattning
Bakgrund: I Sverige finns cirka 43 000 människor som lever med en stomi. Vid en
stomi ändras organets naturliga tömningsväg vilket resulterar i en stomipåse på buken. Sexuell hälsa är en väsentlig del av livet med många faktorer som samverkar och dimensionen av sexualitet kan uttryckas samt upplevas på olika sätt. Sjuksköterskans roll innefattar att främja hälsa och ge stöd genom samtal samt information.
Syfte: Att beskriva hur personer med en stomi upplever sin sexuella hälsa.
Metod: En litteraturöversikt med vetenskapliga artiklar från PubMed och CINAHL Complete. Resultet innehåller tre kvanlitativa artiklar, sex kvalitativa samt två artiklar med mixad metod. De vetenskapliga artiklarnas resultat
tematiserades baserat på likheter och skillnader.
Resultat: Upplevelsen beskrivs under fyra teman: Stomins inverkan på sexuell
aktivitet och intimitet, Sexuell dysfunktion på grund av fysiska problem, Relationer och sexuell attraktion samt Behov av stöd och information.
Resultatet visar att personer med stomi upplever en förändrad sexuell hälsa orsakat av fysiska, emotionella och sociala aspekter. Det fanns ett ökat behov av rådgivning och information kring den sexuella hälsan samt behov av stöd från en eventuell partner.
Slutsats: Kunskap innefattande den sexuella hälsan är en aspekt för sjuksköterskan att ta med sig i mötet med personer med en stomi. Upplevelserna som beskrivs belyser vikten av att sexuell hälsa är en faktor som påverkas av stomins närvaro och sjuksköterskans medvetenhet om dessa upplevelser kan bidra till ökad kunskap för fortsatt arbete med personer med en stomi inom vårdvetenskapen och i sjuksköterskeyrket.
Abstract
Background: In Sweden there are approximately 43 000 people living with an ostomy.
In case of an ostomy the organs natural emptying path changes, which results in an ostomy bag on the abdomen. Sexual health is an essential part of life with many factors interacting and the dimension of sexuality can be expressed and experienced in different ways. The nurse role includes promoting health, providing support through conversations and information.
Aim: To describe how people with a stoma experience their sexual health.
Method: A literature review with scientific articles from Pubmed and CINAHL Complete. The result contains three quantitative articles, six qualitative articles and two with a mixed method. The results of the scientific articles were thematized based on similarities and differences.
Results: The experience is described under four themes: Ostomy impact on sexual
activity and intimacy, Sexual dysfunction due to physical problems, Relationships and sexual attraction and Need for support and
information. The results show that people with an ostomy experience a
change in sexual health caused by physical, emotional and social aspects. There was an increased need for counseling and information regarding sexual health and a need for support from a potential partner.
Conclusion: Knowledge including sexual health is an aspect for the nurse to bring to the meeting with patients with a stoma. The experiences described
highlight the importance of sexual health being a factor that is affected by the presence of the soma and the nurse´s awareness of these experiences can contribute to increased knowledge for continued work with persons with a stoma in the care science and in the nursing profession.
Innehållsförteckning
INLEDNING 1
BAKGRUND 1
STOMI ... 1
En förändrad kroppsbild ... 2
Att leva med stomi ... 2
SEXUELL HÄLSA ... 3
Sexuell dysfunktion ... 3
SJUKSKÖTERSKANS ROLL VID OMVÅRDNAD AV STOMIPATIENTER ... 4
Att samtala om sexuell hälsa ... 4
PROBLEMFORMULERING 5 SYFTE 6 TEORETISK REFERENSRAM 6 METOD 7 DATAINSAMLING ... 7 URVAL ... 8 DATAANALYS ... 9 FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN 9 RESULTAT 10 STOMINS INVERKAN PÅ SEXUELL AKTIVITET OCH INTIMITET ... 10
SEXUELL DYSFUNKTION PÅ GRUND AV FYSISKA PROBLEM... 12
RELATIONER OCH SEXUELL ATTRAKTION ... 13
BEHOV AV STÖD OCH INFORMATION ... 14
DISKUSSION 14 METODDISKUSSION... 14
RESULTATDISKUSSION ... 16
KLINISKA KOMPLIKATIONER 18
FÖRSLAG TILL FORTSATT FORSKNING 18
SLUTSATS 19
REFERENSFÖRTECKNING 20
Inledning
Många personer i Sverige lever idag med en stomi. Anledningen till en stomi varierar men utfallet är detsamma – en stomipåse på magen. Oavsett om stomin är permanent eller tillfällig förändras kroppen fysiskt, något som sedermera kan påverka hur människor ser på sig själva. Vi har under arbete inom hälso- och sjukvården mött patienter med stomi, men aldrig hört att sjuksköterskan samtalat om sexuell hälsa, vilket väckte vårt intresse. Vi var intresserade av att veta mer om hur stomin påverkar den sexuella hälsan efter att kroppen förändrats. Sexuella samlag kan för många uppfattas som en självklar del i en relation men den sexuella hälsan är även en viktig del av en människas identitet. Sexuell hälsa är ett mångdimensionellt begrepp som innefattar mer än själva sexuella akten och som samtidigt kan anses som tabu att samtala om. Även inom vården är sexuell hälsa ett ämne det sällan samtalas om trots att en holistisk vård innefattar hela människan. Vi ville veta mer om hur stomin påverkar upplevelsen av den sexuella hälsan men även som blivande sjuksköterskor, få djupare kunskap om faktorer som kan bidra till en hälsofrämjande omvårdnad i mötet med personer med en stomi.
Bakgrund
StomiUppskattningsvis finns det 43 000 människor i Sverige med en kirurgiskt anlagd stomi (Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, 2017). En stomi är en kirurgiskt anlagd öppning på kroppen där ett organ förs ut mot kroppens hudyta (Nielsen, 2011). Det kirurgiska ingreppet ändrar organets naturliga tömningsväg och möjliggör utsöndring av
avfallsprodukter som genom den nya artificiella tömningsvägen, avfallsprodukterna samlas sedan upp i en stomipåse utanpå buken. Bakomliggande orsak till att en stomi anläggs är sjukdomar i mag-tarmkanalen samt urinvägarna, exempelvis malign tumör i tarmen eller urinvägarna, trauma, inflammatoriska tarmsjukdomar eller medfödda missbildningar (Hubbard et al., 2017).
Vid en intestinal stomi förs tarmen ut genom bukväggen och sys fast på hudytan (Nielsen, 2011). En intestinal stomi kan inkludera tunntarmen, ileostomi, eller tjocktarmen, kolostomi (Krouse et al., 2009). Vid en urostomi omleds urinledarna och ansluter till en stängd del av tunntarmen, det skapas en urinblåsa som sedan leder urinen ut genom bukväggen (Nielsen, 2011). En stomi kan vara permanent eller temporär (Krouse et al., 2009) då sjukdom eller skada kan leda till att ett organ eller delar av ett organ behöver avlägsnas eller avlastas under en viss tid (Hallén, 2020). En permanent stomi innebär att den naturliga tömningsvägen av
mag-tarmkanalen eller urinvägarna inte kan återskapas och patienten får en ny tömningsväg av urin eller avföring för resterande del av livet (Järhult & Offenbartl, 2013). En temporär stomi är en tillfällig lösning i väntan på att ett skadat organ ska läka, den naturliga
tömningsvägen återskapas sedan genom att kirurgiskt avlägsna stomin och återställa tömningsfunktionen.
En förändrad kroppsbild
Den subjektiva kroppen som närmast kan förstås som den levda kroppen är fylld av minnen, erfarenheter, upplevelser, tankar, känslor och visdom, är även meningsbärande och
meningsskapande (Dahlberg & Segesten, 2010). Den subjektiva kroppen förändras i samband med sjukdom, ohälsa eller skada vilken orsakar en förändring av tillgången till livet.
Kroppsliga förändringar till följd av sjukdom kan leda till att personen ser annorlunda ut och känner sig annorlunda. Kroppsbilden som varje människa har av sin kropp, är den mentala bilden som utvecklas från födelsen och påverkas av familj, vänner, sociala normer och den kulturella miljön (Borwell, 2009). Kroppsbild och sexuell hälsa är sammanflätade, förändring i den sexuella funktionen kan påverka personens identitet och självkänsla som hör samman med kroppsbilden. En stomi kan medföra negativa upplevelser av den förändrade kroppen (Marques at al., 2018; Honkala & Berterö, 2009). En förändrad kroppsbild kan göra att människor inte känner sig normala eller är nöjd med sin kropp, något som kan ge känslor av skam och minskat självförtroende (Honkala & Berterö, 2009). Att inte ha en kropp som följer normen eller anses normal kan göra det blir svårt att acceptera stomin och det nya livet (Marques et al., 2018).
Att leva med stomi
Att få en stomi kan innebära en omställning i livet och anpassningar kan behöva göras till den nya livssituationen (Smith, Loewenstein, Rozin, Sherriff & Ubel, 2007). Det kan vara en osäkerhet under återhämtningsperioden om vilka begränsningar och restriktioner som det nya livet med en stomi kan medföra (Carlsson, Berndtsson, Hallén, Lindholm & Persson, 2010). Att leva med stomin kan också innebära vissa komplikationer och problem som exempelvis hudirritation, stenos och infektion (Persson, 2006).
Anpassningar som en person med en stomi kan behöva göra är justeringar i kosten, som exempelvis avstå från vissa matprodukter och tänka på tidpunkten för måltiderna (Grant et al., 2011; Sammut, Borg Xuereb & Scerri, 2017; Sun et al., 2013). Att ändra klädstil är en
anpassning som vissa människor gör för att skydda stomin, för att undvika hudirritation eller dölja stomin från att synas (Grant et al., 2011). Stomins närvaro kan medföra svårigheter att anpassa och klara av vissa arbetssituationer samt delta i olika typer av sociala sammanhang (Grant et al., 2011; Sammut, Borg Xuereb & Scerri, 2017). Stigmatisering och negativa reaktioner från omgivningen är aspekter som kan medföra ytterligare svårigheter att anpassa sig till livet med en stomi (Smith et al., 2007).
Sexuell hälsa
World Health Organization (WHO, 2006) definierar sexuell hälsa som ett tillstånd av fysisk, emotionellt, mentalt och socialt välbefinnande i relation till sexualitet, inte enbart i frånvaro av sjukdom, dysfunktion eller svaghet. Sexuell hälsa kräver en positiv och respektfull inställning till sexualitet och sexuella relationer, liksom möjlighet att få njutbara och säkra sexuella upplevelser, fria från tvång, diskriminering och våld. För att sexuell hälsa ska upprätthållas samt bibehållas, behöver människans rättigheter respekteras, skyddas och uppfyllas.
Sexuell hälsa kan inte definieras eller förstås utan begreppet sexualitet, som ligger till grund för viktiga beteenden (WHO, 2006). Sexualitet är en central aspekt under en människas hela liv som uttrycks och upplevs genom tankar, fantasier, önskningar, normer, attityder, värderingar, beteenden, praktiker, roller och relationer. Sexualitet kan omfatta samtliga av dessa dimensioner och är mer än sexuella aktiviteter som samlag och onani. Begreppet sexualitet kan innefatta förmågan att se bra ut och vara tilltalande eller önskvärd för sin partner oavsett förändringar i utseendet (Southard & Keller, 2009). Kommunikations- och samarbetsförmågan är en utmaning när det gäller sexualitet och samliv (Hulter, 2014). Människans känsla av sårbarhet av att ständigt vara i behov av kärlek, gemenskap, liksom närhet och bekräftelse. Ett lyckligt och givande samliv kräver mänsklig mognad.
Sammanfattningsvis är sexuell hälsa är ett mångdimensionellt begrepp innefattande sexualitet som uttrycks och upplevs individuellt (WHO, 2006; Hulter, 2014). Författarna till denna litteraturöversikt använder sig av WHO:s definition av sexuell hälsa innefattande sexualitet för att skapa förståelse för hur den sexuella hälsan kan upplevas hos personer med en stomi.
Sexuell dysfunktion
Människor har behov av sexuell hälsa genom livet oavsett funktionsnedsättning eller sjukdom (Sprunk & Alteneder, 2000). Sexuell dysfunktion kännetecknas av en ihållande försämring av
en människas normala mönster av intima sexuella aktiviteter och kan vara temporär, permanent, medfödd eller förvärvad (Albaugh, Tenfelde & Hayden, 2017). Sexuell dysfunktion kan inkludera förändringar i sexuell lust, upphetsning och minskad eller
frånvaron av orgasm. Hos kvinnor kan dysfunktion inkludera smärta, vaginal smärta, vaginal torrhet eller artrofi. Hos män kan dysfunktion ta uttryck i svårighet att få eller upprätthålla erektion och/eller tidig eller uppskjuten ejakulation. Behandling av bakomliggande orsak till stomin kan även vara en bidragande faktor till sexuell dysfunktion (Sanoff, Morris,
Mitcheltree, Wilson & Lund, 2015). Följaktligen behandlas patienter sällan för sexuell
dysfunktion till följd av en stomi och forskning kring sexuell hälsa hos personer med en stomi är fortsatt begränsat (Sutsunbuloglu & Vural, 2018).
Sjuksköterskans roll vid omvårdnad av stomipatienter
Omvårdnad utgår från en humanistisk grundsyn med existentiellt synsätt för människan (Svensk sjuksköterskeförening, 2016). Människan ses som en unik varelse som är aktiv, skapande samt en del av sammanhanget. Människan blir patient när hen får professionell vård med ett personcentrerat förhållningsätt som sker utifrån personens behov och förutsättningar. Sjuksköterskan har ett primärt ansvar för omvårdnad och genom att främja samt återställa hälsa, förebygga sjukdom och lindra lidande uppnås målet med omvårdnaden (Svensk sjuksköterskeförening, 2017). Sjuksköterskan påvisar i en vårdande miljö respektfullhet, lyhördhet, medkänsla, trovärdighet och integritet. Sjuksköterskans ansvar innefattar att ge patienter korrekt, tillräcklig och lämplig information.
En person med stomi befinner sig i en situation där individen har förlorat kontrollen över en privat kroppsfunktion, något som kan göra att självbilden kan hotas (Nielsen, 2011). Sjuksköterskan kan genom undervisning och handledning stärka patientens kunskap och trygghet för att möjliggöra att patienten återvinner kontroll och bli självständig. Undervisning och handledning innefattar kunskap om stomivård, utrustning, komplikationer och vad det innebär att leva med en stomi. Val av lämplig omvårdnad innefattande interventioner och åtgärder, kräver en förståelse för vad personen i fråga upplever för problematik (Annells, 2006).
Att samtala om sexuell hälsa
Sexuell hälsa är en viktig del i människors liv och allmänsjuksköterskan behöver våga samtala kring patientens tankar och funderingar (Hulter, 2014). Sexuell hälsa och sexualitet
har olika innebörd för alla människor vilket gör att denna typ av problematik påverkar
individer på olika sätt. Sprunk och Alteneder (2000) beskriver att sexuell hälsa behöver ingå i planeringen av en holistisk omvårdnad för alla patienter och är en aspekt som ibland inte tas upp i anamnesen.
I studien av Klaeson, Hovlin, Guvå och Kjellsdotter (2017) beskrev sjuksköterskor att brist på tid och utbildning gjorde det svårt att samtala liksom svara på frågor rörande sexuell hälsa. Sjuksköterskorna hade negativa erfarenheter från att prata med patienter om sexuell hälsa och det fanns tillfällen när de kände sig obekväma. De negativa erfarenheterna innefattade
sexuella trakasserier eller påträngande beteenden som ledde till en rädsla för att ta upp frågan. Upplevelsen av att patienterna berättade för mycket eller för privata saker var även
anledningar till att sjuksköterskorna kände sig obekväma att samtala om sexuell hälsa. Att samtala om ämnet ansågs vara svårt och sjuksköterskorna hänvisade ibland patienterna vidare till andra vårdinstanser.
Sjuksköterskan kan använda sig av Permission, Limited Information, Specific Suggestions, och Intensive Treatment modellen (PLISSIT-modellen) för att underlätta samtal om sexuell hälsa (Borwell, 2009). PLISSIT-modellen består av fyra nivåer av rådgivning och uppmuntrar sjuksköterskor att ingripa på den nivån de känner sig mest bekväma. Den första nivån,
Permission, är ett lyssnande och utforskande skede. Den andra nivån, Limited Information, innebär förståelse och att ge begränsad samt anpassad information innefattande sexuell hälsa. Den tredje nivån, Specific Suggestions, är åtgärdsstadiet och innebär att ge specifik
rådgivning utifrån individens situation. Det fjärde stadiet, Intensive Treatment, innebär beteendebaserad behandling och kräver högre kompetens än vad allmänsjuksköterskan generellt besitter. I det fjärde stadiet behöver sjuksköterskan ha kunskap om vart patienten hänvisas vidare till andra instanser för att få hjälp.
Problemformulering
I Sverige är det många människor som lever med en stomi. Människor som fått en stomi kan uppleva omställningar i livet och kan behöva göra anpassningar till den nya livssituationen. Människor har behov av sexuell hälsa genom livet trots funktionsnedsättningar eller
sjukdomar som skadar eller påverkar utseendet och kroppsfunktionen. Sjuksköterskor kan ibland uppleva en osäkerhet över att lyfta frågan och samtala om sexuell hälsa. Följaktligen behandlas patienter sällan för problem med den sexuella hälsan följt av en stomi vilket gör att det är av vikt att skapa en samlad bild av detta för att kunna planera och genomföra adekvat
omvårdnad. Om denna problematik inte lyfts finns risk att sjuksköterskan inte
uppmärksammar behovet och undviker att samtala om sexuell hälsa med personer med en stomi inom vården.
Syfte
Syftet var att beskriva hur personer med en stomi upplever sin sexuella hälsa.
Teoretisk referensram
Virginia Hendersons (1969) omvårdnadsteori baseras på grundprinciper i omvårdnaden av patienter. Omvårdnad definieras som sjuksköterskans speciella ansvarsområde och innefattar de åtgärder som sjuksköterskan gör för att främja patientens hälsa samt för att hjälpa patienten utföra behov oberoende av andra. Målet för omvårdnaden är att patienten kan återvinna sin självständighet, för att uppnå målet bör sjuksköterskan skapa en relation och lära känna patienten. Henderson beskriver människan som en biologisk, psykologisk, social och andligt sammansatt person med grundläggande behov. Mänskliga behov i de grundläggande
principerna definieras som fysiologiska behov, gemenskap, social tillhörighet, bekräftelse, behov av säkerhet samt sociala behov av kärlek. Behoven är av samma karaktär hos alla människor, men för att tillfredsställa dem har varje människa sitt unika sätt. Hälsa är direkt relaterat till patientens förmåga att självständigt tillfredsställa sina behov.
De 14 grundprinciperna kan vägleda sjuksköterskans omvårdnadsarbete och det är sjuksköterskans uppgift att skapa en relation till patienten genom att visa intresse, vara närvarande och lyssna till patientens berättelse om tankar och känslor (Henderson, 1969). Sjuksköterskan har en öppen attityd, uppmärksamhet och lyhördhet för patientens berättelse innefattande sig själv, sin sjukdom, sin rädsla och sin oro. De 14 grundläggande behoven hos människan genomsyrar omvårdnadsarbetet och tillsammans med patienten tas beslut om vad denne behöver för hjälp och stöttning med för att bli oberoende.
I litteraturöversikten lyfts tre av de 14 grundprinciperna för att diskutera i
resultatöversikten. Dessa är att hjälpa patienten med uttömning, att hjälpa patienten meddela
sig med andra och ge uttryck för sina önskemål och känslor samt att lära patienten att lära
(Henderson, 1969). Att hjälpa patienten med uttömning innefattar sjuksköterskans kunskap om normalt tidsintervall, utseende samt konsistens för kroppens avfallsprodukter, exempelvis avföring och urin. Sedermera innefattar sjuksköterskans arbete att lyfta, utbilda samt
främja patientens sexuella hälsa med den nya livsanpassningen med stomin. Att hjälpa patienten meddela sig med andra och ge uttryck för sina önskemål och känslor innefattar att sjuksköterskan främjar kommunikation om patientens känslor och önskningar om sexuell hälsa. Sjuksköterskan skapar en relation för att kunna förstå patientens individuella behov när denne har svårt att uttrycka dem gentemot sig själv samt för andra. Att lära
patienten att lära och innefattar den pedagogiska rollen sjuksköterskan inne sitter, att anpassa råd och information. Utifrån patientens frågor och behov genomförs rådgivning och
utbildning, något som sedermera främjar patientens hälsotillstånd.
Hendersons omvårdnadsteori valdes för dess kopplingar till sjuksköterskans stöttande och främjande omvårdnadsarbete som kan appliceras i vårdandet av patienters sexuella hälsa. Samt för att möjliggöra att patienten återvinner kontroll och blir självständig som författarna anser är av vikt i omvårdnaden av sexuell hälsa hos en person med en stomi.
Metod
Metod som användes var en litteraturöversikt (Friberg, 2017a). En litteraturöversikt är en sammanställning över existerande forskning som inte söker nya bevis utan beskriver det nuvarande kunskapsläget inom ett visst område.
Datainsamling
Insamling av data började i augusti 2020 med en inledande informationssökning som enligt Östlundh (2017) skapar grund och översikt på problemområdet för kommande sökarbete. Datainsamlingen genomfördes systematiskt för att få fram relevant vetenskaplig litteratur (Friberg, 2017a). Insamling av data skedde i databaserna Cumulative Index to Nursing and
Allied Health Literature (CINAHL Complete) samt PubMed och ansågs relevanta eftersom de
innehåller vetenskapliga artiklar innefattande omvårdnad (Östlundh, 2017).
Utifrån syftet valdes sökord som ansågs representera ämnet tillsammans med passande synonymer som sedermera kompletterades under sökningens gång. Sökord som användes var
ostomy, stoma, sexuality, sexual health och experience. Ämnesord benämns MeSH-terms i
PubMed och CINAHL Subject Headings I CINAHL. Ostomy och sexuality var ämnesord i respektive databas medan experience och stoma inte var ämnesord. Sexual health användes som ämnesord i CINAHL men inte i PubMed eftersom det inte var en MeSH-term.
Ämnesorden användes i respektive databas för att få bäst matchande ämnesrubriker. Första sökningen gjordes på ämnesordet Ostomy och gav tusentals träffar. Författarna valde att
komplettera sökningen med andra sökord med hjälp av boolesk sökteknik. Boolesk sökteknik möjliggör för användning av en rad olika sökord samt synonymer (Östlundh, 2017).
Sökoperatorerna AND och OR användes för att koppla samman söktermerna men även möjliggöra för att få träff på någon av, eller flertalet söktermer. Boolesk sökteknik
kombinerades med sökning i ämnesordsfältet eftersom det möjliggör hög ämnesprecision på de termer som användes.
Trunkering (*) ger möjlighet till sökordets olika böjningsformer (Östlundh, 2017) och användes vid fritextsökning där det ansågs relevant. Fullständig sammanställning av sökkombinationerna redovisas i bilaga 1.
Urval
Det första steget i urvalsprocessen tillämpades med avgränsningsfunktioner i respektive databas för att underlätta urvalet samt bortsortera artiklar som inte var av intresse för syftet (Östlundh, 2017). De avgränsningsfilter som användes var tid, eftersom vetenskapligt material är en färskvara och för att avgränsa antalet träffar. Författarna valde sökningar mellan årtalen 2000–2020 för att utbudet av forskning på området är relativt begränsat. Språkavgränsning till engelska valdes så att artiklarna var skrivna på ett språk som författarna behärskar samt att artiklarna var tillgängliga i full text för att möjliggöra läsning. Fem artiklar var inte tillgängliga i fulltext via Ersta Sköndal Bräcke Högskola, men författarna fann dessa via Google Scholar eller Stockholms Universitetet. Filtret Scholary (Peer Reviewed)
applicerades i CINAHL för att avgränsa sökningen till vetenskapliga tidsskrifter. För att säkerhetsställa kvalitet av artiklarna hämtade i PubMed använde sig författarna av kvalitetsgranskningsfrågor som enligt (Friberg, 2017b) hjälper författarna reflektera över innehållet samt förhålla sig kritisk till granskningen. Frågorna som användes var: Vad är syftet? Hur är metoden beskriven? Hur har data analyserats?
Initialt i urvalsprocessen läste författarna var för sig artikelns titel för att skapa en första uppfattning om handlingen (Östlundh, 2017). De titlar som författarna ansåg kunde ha relevans mot syftet valde författarna att läsa vidare medan de artiklar med titlar som
författarna inte ansåg representera syftet exkluderades. Författarna läste sedermera artiklarnas abstrakt (n=52), som ger en sammanfattning om innehållet, för att avgöra artikelns relevans för syftet. De artiklar vars abstrakt inte ansågs vara av relevans mot syftet exkluderades (n=33). Författarna läste sedan hela artiklar (n=19) för att få en djupare inblick av innehållet. Författarna använde sig av fyra av Fribergs (2017b) kvalitetsgranskningsfrågor som grund för
att säkerställa kvaliteten på artiklarna samt som inklusions- och exklusionskriterier. De fyra frågorna som användes var: Vad är syftet? Hur har urval gjorts? Förs det några etiska resonemang? Vad visar resultatet? Författarna jämförde fynd och diskuterade respektive artikel för att sedermera inkludera (n=11) och exkludera (n=8) artiklar i litteraturöversikten. Artiklarna exkluderades för att det var fel kontext för litteraturöversiktens syfte. Författarna valde att inkludera kvantitativa, kvalitativa och mixad metod i artiklar eftersom det likt Friberg (2017a) skriver kan öka den detaljerade kunskapen. En kvantitativ artikel redovisar statistiska resultat medan en kvalitativ artikel redovisar upplevelser och berättelser. De elva artiklar som valdes ut ansågs efter noggrann genomläsning överensstämma med
litteraturöversiktens syfte. Valda artiklar till resultatet redovisas i bilaga 2.
Dataanalys
När författarna valt ut vetenskapliga artiklar som uppfyllde inklusionskriterierna påbörjades dataanalysen. Författarna följde de fyra steg för analys vid en litteraturöversikt som Friberg (2017a) beskriver. Data analyserades genom att författarna separat läste igenom artiklarna flertalet gånger med fokus på studiernas resultat för att skapa en helhetsförståelse. Författarna gjorde separata sammanfattningar av respektive artikels resultatdel som stöd i fortsatt
analysarbete och dokumenterade sedermera fynd relevanta för syftet i en översiktstabell. Författarna jämförde sina fynd och använde färgkodning för att skapa en övergripande bild av fynden samt identifiera likheter och skillnader mellan de vetenskapliga studierna. Resultatet av denna sammanställning resulterade i centrala likheter och skillnader som författarna använde som grund när rubrikerna formulerades. Författarna identifierade fyra teman efter analys som användes för att redovisa litteraturöversiktens resultat.
Forskningsetiska överväganden
Ett vetenskapligt arbete syftar till att skapa kunskap och öka förståelsen för ett fenomen och därmed bidra till att förbättra individers liv samt samhällets utveckling (Kjellström, 2017). Forskning ska följa forskningsetiska principer, det ställs höga krav på hur forskning och dess kvalitet bedrivs. Forskningsetik innefattar informerat samtycke som stärker deltagarnas självbestämmande och integritet så att ingen människa kommer till skada fysiskt eller psykiskt. Författarna tillämpade detta genom att säkerhetsställa och enbart inkludera artiklar som är forskningsetiskt granskade och godkända. Av de inkluderade artiklarna var sex
stycken granskade och godkända av en etisk kommitté, fem stycken var granskade och godkända av en granskningsnämnd på respektive institut.
Hederlighet och ärlighet är grundvärden i ett vetenskapligt arbete och innefattar att fabrikation och förfalskning inte förekommer (Kjellström, 2017). Att enbart redovisa data som styrker författarens egna åsikter är ett annat sätt att felaktigt hantera data. För att undvika detta har författarna inte undanhållit eller utelämnat resultat från inhämtade artiklar medvetet eftersom det kan skapa ett felaktigt resultat.Författarna har i de etiska övervägandena tagit hänsyn till att engelska inte är deras modersmål, något som kan orsaka feltolkning vid läsning och i analysering av de vetenskapliga artiklarna (Friberg, 2017a). Feltolkning kan medföra att forskningsetiken inte upprätthålls och för att minimera denna risk lästes alla artiklar separat av författarna med hjälp av ett svensk-engelskt lexikon. Vid en litteraturöversikt finns risk att författarna gör ett selektivt urval av artiklar som stödjer den egna ståndpunkten (Friberg, 2017a). För att minska risken för detta hade författarna ett kritiskt förhållningssätt vid urval av studier samt under hela skrivprocessen.
Resultat
Litteraturöversiktens resultat innefattade elva vetenskapliga artiklar och resultatet presenteras under fyra teman: Stomins inverkan på sexuell aktivitet och intimitet, Sexuell dysfunktion på
grund av fysiska problem, Relationer och sexuell attraktion samt Behov av stöd och information.
Stomins inverkan på sexuell aktivitet och intimitet
Inkluderade studier visade att män och kvinnor upplevde svårighet att engagera sig i
sexuallivet med stomi (Ramirez et al., 2009; Rodrigues Cardoso et al., 2015; Sarabi, Navipour & Mohammadi, 2017; Symms et al., 2008; Vural et al., 2016). Stomin gjorde att personer var sexuell inaktiva och/eller helt avstod från att delta i sexuella aktiviteter (da Vera et al., 2017; Manderson, 2005; Persson & Hellström, 2002; Ramirez et al., 2009; Rodrigues Cardoso et al., 2015; Sun et al., 2016; Symms et al., 2008). Minskad eller förlust av den sexuella aktiviteten ansågs vara en av de största utmaningarna för personerna och stomins närvaro utgjorde ett hinder för sexuella aktiviteter (Sun et al., 2016). Vural et al. (2016) och Symms et al. (2008) indikerade att fortsatt njutning och engagemang i sexuella aktiviteter förekom efter
anläggning av stomin, men inte lika ofta. I kontrast beskrev Manderson (2005) och Ramirez et al. (2009) att stomins närvaro inte var ett fenomen som påverkade deltagandet i sexuella
kontexter. Manderson (2005) indikerade att sexuella samlag ägde rum som om stomin inte existerade. Svårigheter att återgå till sexuell aktivitet upplevdes som ett problem i direkt anslutning till operationen, men med justeringar i den sexuella repetoaren kunde sexuell aktivitet sedermera återupptas (Ramirez et al., 2009; Sun et al., 2016; Symms et al., 2008).
Deltagare beskrev psykologiska och emotionella aspekter som associerades med
förändringar i deras sexualliv följt av stomin och orsakade känslor av ångest samt depression (Sun et al., 2016; Vural et al., 2016). Att inte kunna leva upp till de sexuella förväntningarna kunde även resultera i psykisk ohälsa (Vural et al., 2016). Att leva med en stomi genererade motstridiga känslor men även svårigheter av att inte kunna hantera den nya situationen (Rodrigues Cardoso et al., 2015).
Oro och rädsla relaterat till stomin vid samlag och intima stunder var en känsla som uttrycktes i flertalet studier (Manderson, 2005; Persson & Hellström, 2002; Ramirez et al., 2009; Rodrigues Cardoso et al., 2015; Sun et al., 2016; Symms et al., 2008; Vural et al., 2016). Bristande tillit för stomipåsen innefattade orolighet och rädslor för läckage eller olyckor under samlagets gång. Stomipåsen med tillhörande lukt, gas och läckage var faktorer som medförde minskat självförtroende i att engagera sig i sexuella samlag (Manderson, 2005; Rodrigues Cardoso et al., 2015; Sarabi, Navipour & Mohammadi, 2017; Sun et al., 2016). Det fanns en rädsla över att stomipåsen skulle åka av under samlaget, tankar om stomipåsen som influerade den sexuella akten samt en oro av att eventuellt behöva avbryta samlaget för att besöka toaletten (Vural et al., 2016). Det fanns även en oro direkt förknippat med att skada stomin eller stomipåsen vid intima stunder eller samlag (Manderson, 2005; Persson & Hellström, 2002; Sarabi, Navipour & Mohammadi, 2017; Vural et al., 2016). Bristen på tillit till stomipåsen gjorde att personer inte delade säng med sin partner, antingen under en begränsad tid eller fortsatt (Sarabi, Navipour & Mohammadi, 2017; Vural et al., 2016).
En anpassningsstrategi som personerna med en stomi hade var att under sexuellt samlag inta positioner som upplevdes bekvämare för att få sexuell tillfredsställning (Manderson, 2005; Ramirez et al., 2009; Rodrigues Cardoso et al., 2015; Vural et al., 2016). Vural et al. (2016) beskrev att denna strategi främjade sexualiteten och gjorde det möjligt att uppleva sexuella samlag utan känslor av rädsla eller oro för stomin. Deltagarna använde olika
strategier för att möjliggöra engagemang i sexuella aktiviteter (Manderson, 2005; Persson & Hellström, 2002; Ramirez et al., 2009; Sarabi, Navipour & Mohammadi, 2017; Vural et al., 2016). En strategi var att dölja stomipåsen med klädesplagg, använda hudfärgad korsett eller andra omslag. Syftet med anpassningen var att inte behöva se stomipåsen men även att hålla stomipåsen säker och på plats under samlagets gång. Stomipåsen byttes till en ny eller tömdes
innan sexuellt samlag för att undvika eventuella läckage eller odörer. I studien av Vural et al. (2016) beskrevs att en anpassning var att överlåta den aktiva rollen i samlaget till sin partner. Anpassningar vid samlag medförde begränsningar i sexuallivet eftersom sexuellt samlag inte kunde genomföras utifrån sina önskemål.
Sexuell dysfunktion på grund av fysiska problem
Personer med en stomi upplevde sexuell dysfunktion på grund av fysisk problematik (da Vera et al., 2017; Persson & Hellström, 2002; Ramirez et al., 2009; Reese et al., 2014; Sarabi, Navipour & Mohammadi, 2017; Sun et al., 2016; Symms et al., 2008; Vural et al., 2016). I studierna av da Vera et al. (2017) och Zhu et al. (2017) påvisades att män hade högre
förekomst av sexuell dysfunktion än kvinnor och indikerade att deltagare i de yngre åldrarna påvisade mer sexuell dysfunktion än de äldre åldrarna. I kontrast visade studien av Symms et al. (2008) att män i de yngre åldrarna var mer sexuellt aktiva jämfört med de äldre åldrarna. I studien av Reese at al. (2014) påvisades sexuell dysfunktion hos alla kvinnor med en stomi jämfört med kvinnorna utan stomi. Likt påvisade studien av Symms et al. (2008) att män med en stomi var mindre sexuellt aktiva än männen utan stomi. Människor med en temporär stomi upplevde fortsatt försämrad sexuell aktivitet efter att stomin avlägsnats (Reese et al., 2014).
Studier visade att upplevelsen av sexuell dysfunktion innefattade smärtsamma samlag hos kvinnor (da Vera et al., 2017; Persson & Hellström, 2002; Ramirez et al., 2009; Sarabi, Navipour & Mohammadi, 2017). Upplevelsen av smärtsamma samlag eller oförmåga att genomföra regelbundna samlag medförde långvariga sexuella svårigheter (Ramirez et al., 2009). Kvinnor upplevde att vaginal smärta och torrhet var aspekter som påverkade deras deltagande i sexuella aktiviteter (Sarabi, Navipour & Mohammadi, 2017; Sun et al., 2016; Vural et al., 2016; Zhu et al., 2017). Smärtan kunde medföra känslor av ångest och obehag (Vural et al., 2016) samt vara så intensiv att det var svårt att engagera sig i sexuella samlag (Ramirez et al., 2009; Sun et al., 2016).
För män var problematik med erektil dysfunktion en central aspekt efter anläggning av en stomi (Reese et al., 2014; Sun et al., 2016; Symms et al., 2008; Vural et al., 2016; Zhu et al., 2017). Män uttryckte att problematik med erektil dysfunktion var ett fenomen som inte
existerade innan stomin anlades (Sun et al., 2016; Symms et al., 2008; Vural et al., 2016). Sun et al. (2016) beskrev att ju längre tid som gick efter stomioperationen, desto mer frekvent blev den erektila dysfunktionen och att förlora förmågan att få eller bibehålla erektion påverkade sexuallivet helt och hållet. Utebliven utlösning och erektionen, som nästan inte existerade,
orsakade smärta och känslighet i penisen (Rodrigues Cardoso et al., 2015). Penisen beskrevs som nästintill förtvinad, något som gjorde deltagare oförmögna till att ha sexuellt samlag.
Relationer och sexuell attraktion
Studier visade att personer med en stomi inte vågade ha en normal sexuell relation och uttryckte rädslor för att bli involverade med en ny partner (Manderson, 2005; Symms et al., 2008). Stomins närvaro gjorde det svårt att ingå i en sexuell relation eftersom stomin var högljudd och luktade (Sun et al., 2016). Ramirez (2009) beskrev att stomin med den tillhörande odören gjorde att personer kände sig oönskade för potentiella sexuella eller romantiska partners. Det fanns en rädsla för den emotionella reaktionen från partnern som medförde en osäkerhet för att ingå i en sexuell relation. Oro över partnerns
reaktion skapade en rädsla, alla känslor om den förändrade kroppen påverkade personers intima förhållanden på ett negativt sätt (Reese et al., 2014; Rodrigues Cardoso et al., 2015; Sun et al., 2016; Symms et al., 2008; Vural et al., 2016; Zhu et al., 2017).
Problemet med intimitet kunde i vissa fall leda till skilsmässa (Manderson, 2005; Sarabi, Navipour & Mohammadi, 2017; Symms, 2008). Den sexuella relationen förändrades när partnern engagerade sig i skötseln av stomin, något som hade en negativ inverkan på sexuella relationer (Rodrigues Cardoso et al., 2015; Manderson, 2005). En stor utmaning med att vara singel med en stomi var att inleda en sexuell relation med en ny partner (Sun et al., 2016; Symms et al., 2008). Att träffa en ny partner som singel upplevdes som ett problem eftersom det alltid var lika påfrestande att berätta om stomin för en ny sexuell partner (Manderson, 2005; Symms et al., 2008). Problem med den sexuella hälsan påverkade inte alltid relationer på ett negativt sätt (Manderson, 2005; Ramirez et al., 2009; Sarabi, Navipour & Mohammadi, 2017; Sun et al., 2016). I kontrast beskriver Manderson (2005) att stomin inte påverkat förmågan att ingå i en sexuell relation eller att stomin varit påfrestande vid intima stunder.
Stomin associerade deltagarna som ett fenomen som påverkade deras sexualliv negativt eftersom de inte upplevde sig sexuellt attraktiva med stomipåsen (Manderson, 2005; Vural et al., 2016). Personer fann det svårt att sexualisera en kropp som också var en
avförings/urineringskropp (Manderson, 2005). Persson och Hellström (2002) beskrev att personer upplevde ångest över tron att deras sexuella attraktion minskade efter anläggningen av stomin. I kontrast beskrev Vural et al. (2016) att stomin inte påverkade känslan av att känna sig sexuellt attraktiv. Symms et al. (2008) beskrev att personer som var sexuellt aktiva upplevde mer tillfredsställning med utseendet jämfört med personer som var sexuellt inaktiva.
Stomin medförde även en motvillighet att klä av sig framför andra (Ramirez et al., 2009; Rodrigues Cardoso et al., 2015; Sun et al., 2016).
Behov av stöd och information
Deltagare i studierna av Rodrigues Cardoso et al. (2015) och Vural et al. (2016) delade förväntningar om sexuell rådgivning från sjukvården. Dock upplevdes inte rådgivningen som givande för att normalisera sexuallivet och informationen upplevdes bristfällig (Ramirez et al., 2009; Vural et al., 2016). Ramirez et al. (2009) indikerade att personer med en stomi uttryckte en önskan om mer information och utbildning innefattande långvariga effekter som kunde påverka den sexuella hälsan. I studien av Rodrigues Cardoso et al. (2015) uttrycktes en önskan om att samtala om sexuell hälsa på sjukhuset eftersom det hade underlättat och skapat en trygghet hos personerna. Personer upplevde att sexuell hälsa var ett samtalsämne som vårdpersonal undvek att prata om. I studien av Zhu et al. (2017) påvisades att sexuell dysfunktion var mer förekommande hos personer som inte fått sexuell rådgivning jämfört med personer som fått rådgivning.
En viktig del för personerna med en stomi var att ha en stöttande partner (Manderson, 2005; Ramirez et al., 2009; Rodriques Cardoso et al., 2015; Sun et al., 2016). Ramirez et al. (2009) och Manderson (2005) menade att en stöttande partner som accepterade den
förändrade kroppen, förmedlade känslan av att vara efterlängtad och gav komplimanger var bidragande anledningar för att kunna återgå till sexuella aktiviteter.
Diskussion
MetoddiskussionFörfattarna använde sig av CINAHL och PubMed som databaser och ansåg deras relevans för att säkerställa den vårdvetenskapliga grunden (Östlundh, 2017). Med sökning i två databaser möjliggjordes ett bredare utbud av sökningar samt systematisk sökning på samma sätt i båda databaserna anser författarna vara en styrka. En styrka i sökarbetet var att författarna direkt identifierade sökorden ostomy och sexuality som gav sökträffar relevanta för syftet. En svaghet var att i sökarbetet användes sökorden sexuell hälsa och sexualitet för att finna
vetenskapliga artiklar innefattande sexuell hälsa. Författarna anser att det var svårt att få grepp om den direkta innebörden av sexuell hälsa eftersom det är ett mångdimensionellt begrepp. Sexuell hälsa innefattar sexualitet, vilket gjorde att författarna valde att använda båda orden i
sökarbetet. Om författarna använt endast tillämpat sökordet sexuell hälsa kunde resultatet i litteraturöversikten fått ett annat utfall.
Att använda sig av avgränsningen tillgänglig i fulltext i databaserna var en svaghet i arbetet (Östlundh, 2017) eftersom avgränsningen minskade antalet sökträffar och kan ha bidragit till att författarna gått miste om artiklar av värde för syftet. Författarna har i arbetet använt sig av artiklar som inte var tillgängliga via fulltext genom Ersta Sköndal Bräcke Högskola eftersom de gick att finna i fulltext genom Google Scholar och Stockholms Universitetet. Att använda sig av avgränsningen tillgänglig i fulltext anser författarna vara en nackdel och i efterhand ett onödigt avgränsningsfilter eftersom vissa vetenskapliga artiklar gick att finna i fulltext ändå. Författarna valde att använda sig av artiklar skrivna från år 2000. Östlundh (2017) skriver att forskning är en pågående process och att äldre forskning inte är av intresse, ett snävare tidsspann är att rekommendera. Om författarna tillämpat sökning i fler databaser och inte använt avgränsningsfiltret tillgänglig i fulltext hade författarna troligtvis kunnat haft ett snävare tidsspann och använt sig av forskning skrivet under de senaste fem eller tio åren.
De vetenskapliga artiklarna som inkluderades är skrivna i åtta olika länder, vilket författarna anser vara en styrka eftersom det påvisar att resultatet i litteraturöversikten är generellt ur ett globalt perspektiv. Författarna använde sig av kvalitativa, kvantitativa och mixade artiklar i litteraturöversikten. Författarna ställde sig frågande till om kvantitativa artiklar kan spegla upplevelser, men resonerade kring att bakom de statistiska resultaten finns upplevelser. Enligt Friberg (2017a) kan användning av flera metoder öka den detaljerade kunskapen och spegla flera aspekter av syftet. Författarna valde att inkludera kvantitativa artiklar för att skapa en helhetsförståelse, ta del av samband och få en djupare kunskap om syftet. Hade författarna valt att endast inkludera kvalitativa artiklar hade eventuellt resultatet blivit annorlunda.
I analysarbetet läste författarna de vetenskapliga artiklarna separat för att sedan träffas och diskutera innehållet samt jämföra fynd. Detta var en styrka eftersom det minskade risk för feltolkning och minskade risken för att missa en central aspekt då författarna är ovana att läsa vetenskaplig litteratur skriven på engelska. Författarna ser en styrka i att arbeta både separat och tillsammans eftersom det minimerade risk för förutfattade meningar samt hjälpte
författarna att förhålla sig kritiska (Friberg, 2017a). Tematisering med likheter och skillnader mellan de vetenskapliga studierna som gjordes vid analys var en fördel eftersom det skapade ett överskådligt resultat som förenklade analysarbetet och var ett bra stöd i utformning av resultatdelen. Författarna anser att eftersom analysen startade med separat arbete, för att sedermera arbeta tillsammans gav goda resultat för arbetets utformning. Författarnas
samarbete har fungerat genom arbetets gång, vilket gjorde att författarna kunde komplettera varandras styrkor och svagheter i utformning av hela arbetet innefattande skrift, läsning och språkhållning.
Resultatdiskussion
Litteratursöversikens fynd kring upplevelser om den sexuella hälsan efter en stomi kommer att diskuteras mot Virginia Hendersons omvårdnadsteori och hennes tre grundläggande principer som genomsyrar omvårdnaden. Vi kommer i resultatdiskussionen lyfta våra egna reflektioner mot centrala och övergripande resultat i litteraturöversikten samt mot ny vetenskaplig litteratur.
I resultatet kunde vi identifiera att det fanns olika behov hos personerna med en stomi. Stomin förändrade den subjektiva kroppen genom en stomipåse på buken och gjorde att patienterna tappade kontrollen över sin uttömning, något som resulterade i oro för läckage, lukt och gaser samt rädsla över att bli avvisad. Henderson (1969) belyser vikten av att hjälpa och stödja patientens grundläggande behov vilket innefattar kroppsliga uttömning. Genom att bedöma patientens utsöndringsfunktion och med medvetenhet om de normer som finns kan sjuksköterskan samtala med patienten om dennes individuella behov och förbättra självkänsla samt trygghet innefattande den sexuella hälsan. Vi upplever att det fanns flertalet hinder med stomin som under den sexuella akten kunde göra att personerna kände sig obekväma. Att ha kunskap innefattande egenvård, material och att lära känna sin stomi är aspekter som kan bidra till att öka trygghet under sexuella aktiviteter. Detta kan relateras till studien av Bonill-de-las-Nieves et al. (2014) som belyser vikten av att lyfta frågan gällande produktion av gaser och förekomst av läckage eftersom detta kunde medföra känslor av skam eller rädsla hos patienter med en stomi.
I bakgrunden beskrivs att patienter sällan behandlas för sexuell dysfunktion följt av en stomi samt att information innefattande sexuella hälsan ofta uteblir ur anamnesen. I resultatet av litteraturöversikten uppmärksammades brister i information och rådgivning från
sjukvården om sexuell hälsa efter en stomi. I studien av Gott, Galena, Hinchliff och Elford (2004) önskade sjuksköterskor mer utbildning samt praktiska övningar för att kunna samtala om sexuell hälsa. Sjuksköterskorna nämnde att samtal om den sexuella hälsan och
samtalstekniker som berör känsliga ämnen borde skett redan under deras grundutbildning. Higgins, Barker och Begley (2008) beskrev att sjuksköterskor under sin grundutbildning fick undervisning innefattande sexuella sjukdomar och avvikelser, men att det fanns en brist i hur
samtal innefattande sexuell hälsa kunde äga rum. Sjuksköterskor i studien av Gott et al. (2004) beskrev även att en holistisk omvårdnad innefattar helheten av en människa och att sexuella aktiviteter är en del av helheten. Sjuksköterskorna menade att samtal kring den sexuella hälsan inte kunde ignoreras eftersom det är en del av livet. Vi anser, likt det Gott et al. (2004) beskriver, att sexuell hälsa är en del av hela människan och en aspekt
sjuksköterskan inte kan undvika att samtala om. Detta kan knytas an till Henderson (1969), att hjälpa patienten ge uttryck för sina känslor kring den sexuella hälsan. Vi anser att genom att lyfta frågor innefattande den sexuella hälsan kan sjuksköterskan hjälpa patienten att ge uttryck för eventuell problematik som finns rörande den sexuella hälsan.
Att hjälpa patienten att lära (Henderson, 1969) innefattar en bearbetning av det patienten varit med om, i detta fall att bearbeta livsanpassningar och den förändrade kroppsbilden efter stomin. Kjaergaard Danielsen, Elgaard Soerensen, Burchart och Rosenberg (2013) skriver att en stomi kan leda till känslor av stigmatisering och att känna sig annorlunda. Att stomin kan uppfattas som tabu, något som personerna inte ville prata om eller avslöja. Utifrån resultatet i litteraturöversikten upplever vi att stomin anses som tabu, vilket sedermera påverkar den sexuella hälsan eftersom de inte är bekväma i sexuella kontexter med sin förändrade kropp. Vi reflekterade över vikten av att samtala med patienten, men även vikten av just denna bearbetning som kan knytas an till det Henderson (1969) beskriver. Den sexuella hälsan påverkas av att inte bearbeta och acceptera den förändrade kroppen, vilket kanske också är en aspekt för helhetssynen för upplevelsen av den sexuella hälsan.
I studien av Lavin och Hyde (2006) upplevde sjuksköterskorna en osäkerhet och en förlägenhet vilket gjorde att de undvek att ta upp frågan om sexualitet. Det fanns en rädsla över att inkräkta på integriteten och för att uttrycka sig på fel sätt, vilket gjorde att
sjuksköterskorna valde att inte ta upp frågan. Vi anser att det är av vikt att inte undvika frågan om sexuell hälsa eftersom det enligt resultatet i litteraturöversikten är en betydelsefull del av människors liv som kan påverka det fysiska, psykiska och sociala hälsan. Att kunna meddela sig till andra och uttrycka sina känslor och önskemål som Henderson (1969) beskriver, kan i detta fall innebära att sjuksköterskan finner metoder för att kunna samtala kring känslor och önskemål som den sexuella hälsan medför. Vi anser att om sjuksköterskan, likt Lavin och Hyde (2006) menar, inte känner sig helt bekväm att ta upp frågan rörande sexualitet kan ta hjälp av olika modeller, exempelvis PLISSIT-modellen, vid samtal om sexuell hälsa. Studien av Ayaz och Kubilay (2008) påvisar att personer med en stomi som mottog samtal kring den sexuella hälsan med hjälp av PLISSIT-modellen upplevde mindre sexuell dysfunktion. Vi
anser att sjuksköterskan kan använda sig av olika verktyg för att känna sig mer bekväma för att samtala om sexuell hälsa.
Kliniska komplikationer
Litteraturöversikten sammanställer hur personer med en stomi upplever sin sexuella hälsa. Resultatet visade att en stomi påverkar personers sexuella hälsa på olika sätt hos olika individer samt att det finns brister från sjukvårdens sida gällande information och sexuell rådgivning. För att främja patienters hälsa behöver sjuksköterskan vara medveten om att människan är en helhet där den sexuella hälsan ingår. Allmänsjuksköterskan behöver kunskap för att kunna lyfta frågor innefattande den sexuella hälsan samt ta initiativ till att samtala kring denna aspekt. Den ökade kunskapen kring sexuell hälsa kan göra att sjuksköterskan lyfter denna aspekt i omvårdnadsarbetet och är mer förberedd på att hantera de faktorer som kan påverka samt främja hälsa hos personer med en stomi och dennes partner. Genom att vara lyhörd och lyfta frågan om sexuell hälsa kan sjuksköterskan få reda på individens upplevelse för att sedermera stötta och främja hälsa. Sjuksköterskan kan ta hjälp av olika verktyg, exempelvis PLISSIT-modellen för att underlätta samtalet kring sexuell hälsa. Om
sjuksköterskan av olika anledningar undviker att samtala kring den sexuella hälsan, bortser sjuksköterskan från en del av helheten, något som kan resultera i lidande samt ohälsa.
Förslag till fortsatt forskning
Vissa av de studier som författarna tagit del av under arbetets gång skiljer inte på permanent och temporär stomi. Fortsatt forskning skulle kunna vara att undersöka hur den sexuella hälsan påverkas beroende på om stomin är permanent eller temporär. Vidare skiljer studierna inte heller på vilken typ av stomi personerna lever med, exempelvis kolostomi, ileostomi eller urostomi. En intressant aspekt skulle vara att undersöka hur den sexuella hälsan upplevs beroende på vilken typ av stomi personen lever med. Ett fåtal av studierna nämner att det finns skillnader i den sexuella upplevelsen utifrån stomityp, men författarna anser att det finns en lucka i forskningsområdet.
Vidare upplever författarna att kön är en intressant aspekt som även den utgör en lucka i forskningsområdet. Ett förslag på fortsatt forskning är att bedriva forskning med fokus på ett av könen för att skapa en djupare förståelse för vad som påverkar upplevelsen av sexuell hälsa efter en stomi. Resultatet i litteraturöversikten visar att människor med en stomi upplever brist
på information och rådgivning kring den sexuella hälsan. Vidare forskning kan förslagsvis bedrivas gällande hur information och rådgivning påverkar sexuell hälsa.
Slutsats
Människor upplevde förändringar i den sexuella hälsan följt av anläggning av en stomi, förändringar orsakade av fysiska, psykiska och sociala aspekter. Resultatet belyste ett behov av stöd och information innefattande sexuell rådgivning kring den upplevda problematiken, något som oftast uteblev. Slutsatsen av denna litteraturöversikt är att kunskap innefattande sexuell hälsa är en aspekt för sjuksköterskan att ta med sig i mötet med personer med en stomi. Upplevelserna som beskrivs belyser vikten av att sexuell hälsa är en faktor som påverkas av stomins närvaro och sjuksköterskans medvetenhet om dessa upplevelser kan bidra till ökad kunskap för fortsatt arbete med personer med en stomi inom vårdvetenskapen och i sjuksköterskeyrket.
REFERENSFÖRTECKNING
*artikel inkluderad i resultatet
Albaugh, J. A., Tenfelde, S., & Hayden, D. M. (2017). Sexual Dysfunction and Intimacy for Ostomates. Clinics in Colon and Rectal Surgery, 30(3), 201-206. doi:10.1055/s-0037-1598161.
Annells, M. (2006). The Experience of Flatus Incontinence From a Bowel Ostomy: A Hermeneutic Phenomenology. Journal of Wound, Ostomy and Continence Nursing,
33(5), 518-524. doi:10.1097/00152192-200609000-00010.
Ayaz, S., & Kubilay, G. (2008). Effectiveness of the PLISSIT model for solving the sexual problem of patients with stoma. Journal of Clinical Nursing, 18(1), 89–98.
doi:10.1111/j.1365-2702.2008.02282.x
Bonill-de-las-Nieves, C., Celdrán-Mañas, M., Hueso-Montoro, C., Morales-Asencio, J. M.,
Rivas-Marín, C., & Fernández-Gallego, M. C. (2014). Living with digestive stoma:
strategies to cope with the new body reality. Revista latino-americana de enfermagem,
22(3), 394-400. doi:10.1590/0104-1169.3208.2429
Borwell, B. (2009). Rehabilitation and stoma care: addressing the psychological needs.
British Journal of Nursing, 18(4), 20-25. Hämtad från databasen CINAHL Complete.
Carlsson, E., Berndtsson, I., Hallén, A-M., Lindholm, E., & Persson, E. (2010). Concerns and Quality of Life Before Surgery and During the Recovery Period in Patients With Rectal Cancer and an Ostomy. Journal of Wound, Ostomy and Continence Nursing,
37(6), 654-661. doi:10.1097/WON.0b013e3181f90f0c
Dahlberg, K., & Segesten, K. (2010). Hälsa och vårdande: i teori och praxis (1. uppl.). Stockholm: Natur & Kultur.
*da Vera, S. O., Nunes de Sousa, G., Mesquita Araujo, S. N., Moreira, W. C., Carcalho Sena Damasceno, C. K., & Rangel Andrade, E. M. L. (2017). Sexuality of patients with a bowel elimination ostomy. Revista de Pesquisa: Cuidado e Fundamental, 9(2), 495-502. doi:10.9789/2175-5361.2017.v9i2.495-502
Friberg, F. (2017a). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats:
Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (3. uppl. s.141–151). Lund:
Studentlitteratur AB.
Friberg, F. (2017b). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade
examensarbeten (3. uppl. s.129–139). Lund: Studentlitteratur AB.
Gott, M., Galena, E., Hinchliff, S., & Elford, H. (2004). “Opening a can of worms”: GP and practice nurse barriers to talking about sexual health in primary care. Family Practice,
Grant, M., McMullen, C. K., Altschuler, A., Mohler, M. J., Hornbrook, M. C., Herrinton, L. J., ... Krouse, R. S. (2011). Gender Differences in Quality of Life Among Long-Term Colorectal Cancer Survivors With Ostomies. Oncology Nursing Forum, 38(5), 587-596. doi:10.1188/11.ONF.587-596
Hallén, A-M. (2020). Stomi – översikt. Hämtad 29 augusti, 2020, från Vårdhandboken, https://www.vardhandboken.se/vard-och-behandling/tarmfunktion/stomi/oversikt/ Hendersson, V. (1969). Grundprinciper för patientvårdande verksamhet. (Ny omarb. uppl.)
Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening.
Higgins, A., Barker, P., & Begley, C. M. (2008). “Veiling sexualities”: a grounded theory of mental health nurses responses to issues of sexuality. Journal of Advanced Nursing,
62(3), 307-317. doi:10.1111/j.1365-2648.2007.04586.x
Honkala, S., & Berterö, C. (2009). Living with an ostomy: Women´s long term experiences.
Vård i Norden, 29(2), 19-22. doi:10.1177/010740830902900205
Hubbard, G., Taylor, C., Beeken, B., Campbell, A., Gracey, J., Grimmett, C., ... Gorely, T. (2017). Research priorities about stoma-related quality of life from the perspective of people with a stoma: A pilot survey. Health expectations, 20(6), 1421–1427.
doi:10.1111/hex.12585
Hulter, B. (2014). Sexualitet. I A-K. Edberg & H. Wijk (Red.), Omvårdnadens grunder:
Hälsa och ohälsa (2. uppl. s. 581–609). Lund: Studentlitteratur AB.
Järhult, J., & Offenbartl, K. (2013). Kirurgiboken: Vård av patienter med kirurgiska,
urologiska och ortopediska sjukdomar (5. uppl.). Stockholm: Liber AB.
Kjaergaard Danielsen, A., Elgaard Soerensen, E., Burcharth, K., & Rosenberg, J. (2013).
Learning to Live With a Permanent Intestinal Ostomy: Impact on Everyday Life and Educational Needs. Journal of Wound, Ostomy and Continence Nursing, 40(4), 407-412. doi:10.1097/WON.0b013e3182987e0e
Kjellström, S. (2017). Forskningsetik. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod:
från idé till examination inom omvårdnad (2. uppl. s 57–80). Lund: Studentlitteratur
AB.
Klaeson, K., Hovlin, L., Guvå, A., & Kjellsdotter, A. (2017). Sexual Health in Primary
Healthcare: A Qualitative Study of Nurses' Experiences. Journal of Clinical Nursing,
26(11-12), 1545-1554. doi:10.1111/jocn.13454
Krouse, R. S., Herrinton, L. J., Grant, M., Wendel, C. S., Green, S. B., Mohler, J., … Hornbrook, M. C. (2009). Heath-Related Quality of Life Among Long-Term Rectal Cancer Survivors With an Ostomy: Manifestations by Sex. American Society of
Clinical Oncology, 27(28), 4664-4670. doi:10.1200/JCO.2008.20.9502
Lavin, M., & Hyde, A. (2006). Sexuality as an aspect of nursing care for women receiving chemotherapy for breast cancer in an Irish context. European Journal of Oncology
*Manderson, L. (2005). Boundary breaches: The body, sex and sexuality after stoma surgery.
Social Science and Medicine, 61(2), 405-415. doi:10.1016/j.socscimed.2004.11.051
Marques, A., Amorim, R., Landim, F., Moreira, T., Branco, J., Morais, P., & Santos, Z. (2018). Body consciousness of people with intestinal stomach: A Phenomenological Study. The Brazilian Journal of Nursing, 71(2), 391-397. doi:10.1590/0034-7167-2016-0666
Nilsen, C. (2011). Omvårdnad vid stomi. I H. Almås, D-G. Stubberud & R. Grønseth (Red.),
Klinisk omvårdnad 2 (2. uppl. s. 103–132). Stockholm: Liber AB.
Persson, E. (2006). Kroppsuppfattning. Hämtad 9 oktober, 2020, från Sektionen för stomiterapeuter och sjuksköterskor inom kolorektal omvårdnad,
https://www.sskr.nu/Kroppsuppfattning
*Persson, E., & Hellström, A-L. (2002). Experience of Swedish Men and Women 6 to 12 Weeks after Ostomy Surgery. Journal of Wound, Ostomy and Continence Nursing,
29(2), 103-108. doi:10.1067/mjw.2002.122053
*Ramirez, M., McMullen, C., Grant, M., Altschuler, A., Hornbrook, M. C., & Krouse, R. S. (2009). Figuring Out Sex in a Reconfigured Body: Experience of Female Colorectal Cancer Survivors with Ostomies. Women and Health, 49(8), 608-624.
doi:10.1080/03630240903496093
*Reese, J. B., Finan, P. H., Haythornthwaite, J. A., Kadan, M., Regan, K. R., Herman, J. M., … Diaz, L. A Jr. (2014). Gastrointestinal ostomies and sexual outcomes: a comparison of colorectal cancer patients by ostomy status. Supportive Care in Cancer, 22(2), 461-468. doi:10.1007/s00520-013-1998-x
*Rodrigues Cardoso, D. B., Eduardo Almeida, C., de Santana, M. E., Seabra de Carvalho, D., Megumi Sonobe, H., & Okino Sawada, N. (2015). Sexuality of people with intestinal ostomy. Revistarene, 16(4), 576-585. doi:10.15253/2175-6783.2015000400015 Sammut, J., Borg Xuereb, R., & Scerri, J. (2017). The Experience of Living With an Ileoanal
Pouch: An Interpretative Phenomenological Analysis. Gastroenterology Nursing,
40(5), 401-409. doi:10.1097/SGA.0000000000000215
Sanoff, H. K., Morris, W., Mitcheltree, A. L., Wilson, S., & Lund, J. L. (2015). Lack of Support and Information Regarding Long-Term Negative Effects in Survivors of Rectal Cancer. Clinical Journal of Oncology Nursing, 19(4), 444–448.
doi:10.1188/15.CJON.444-448
*Sarabi, N., Navipour, H., & Mohammadi, E. (2017). Sexual Performance and Reproductive Health of Patients with an Ostomy: A Qualitative Content Analysis. Sexuality and
Disability, 35(2), 171–183. doi:10.1007/s11195-017-9483-y
Sutsunbuloglu, E., & Vural, E. (2018). Evaluation of Sexual Satisfaction and Function in Patient Following Stoma Surgery: A Descriptive Study. Sexuality and Disability,
Smith, D. M., Loewenstein, G., Rozin, R., Sherriff, R. L., & Ubel, P. A. (2007). Sensitivity to digust, stigma, and adjustment to life with a colostomy. Clinical Journal of Research
in Personality, 41(4), 787-803. doi:10.1016/j.jrp.2006.09.006
Southard, N. Z., & Keller, J. (2009). The Importance of Assessing Sexuality: A Patient Perspective. Clinical Journal of Oncology Nursing, 13(2), 213-217.
doi:10.1188/09.CJON.213-217
Sprunk, E., & Alteneder, R. R. (2000). The Impact of an Ostomy on Sexuality. Clinical
Journal of Oncology Nursing, 4(2), 85-90. Hämtad från databasen CINAHL
Complete.
Sun, V., Grant, M., McMullen, C. K., Altschuler, A., Mohler, M. J., Hornbrook, M. C., ... Krouse, R. S. (2013). Surviving Colorectal Cancer: Long-term, Persistent Ostomy-Specific Concerns and Adaptations. Journal of Wound, Ostomy and Continence
Nursing, 40(1), 61-72. doi:10.1097/WON.0b013e3182750143
*Sun, V., Grant, M., Wendel, C. S., McMullen, C. K., Bulkley, J. E., Herrinton, L. J., ... Krouse, R. S. (2016). Sexual Function and Health-Related Quality of Life in Long-Term Rectal Cancer Survivors. The Journal of Sexual Medicine, 13(7), 1071-1079. doi:10.1016/j.jsxm.2016.05.005
*Symms, M., Rawl, S. M., Grant, M., Wendel, C. S., Coons, S. J., Hickey, S., … Krouse, R. S. (2008). Sexual Health and Quality of Life Among Male Veterans With Intestinal Ostomies. Clinical Nurse Specialist, 22(1), 30–40.
doi:10.1097/01.NUR.0000304181.36568.a7.
Svensk sjuksköterskeförening. (2016). Värdegrund för omvårdnad. Hämtad 10 oktober 2020, från swenurse,
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik-publikationer/vardegrund.for.omvardnad_reviderad_2016.pdf
Svensk sjuksköterskeförening. (2017). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Hämtad 29 augusti 2020, från swenurse, https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik-publikationer/sjukskoterskornas_etiska_kod_2017.pdf
Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket. (2017). En kartläggning av stomimarknaden i
Sverige. Hämtad 3 september, 2020 från Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,
https://www.tlv.se/download/18.1d85645215ec7de2846a3c25/1510316391925/rapport _stomimarknaden.pdf
*Vural, F., Harputlu, D., Karayurt, O., Suler, G., Durmaz Edeer, A., Ucer, C., & Cenan Onay, D. (2016). The Impact of an Ostomy on the Sexual Lives of Persons With Stomas: A Phenomenological Study. Journal of Wound, Ostomy and Continence Nursing, 43(4), 381-384. doi:10.1097/WON.0000000000000236
World Health Organization. (2006). Sexual health. Hämtad 7 september, 2020, från World Health Organization, https://www.who.int/health-topics/sexual-health#tab=tab_2
*Zhu, X., Chen, Y., Tang, X., Chen, Y., Lio, Y., Guo, W., & Liu, A. (2017). Sexual Experience of Chinese Patients Living With an ostomy. Journal of Wound, Ostomy
and Continence Nursing, 44(5), 469-474. doi:10.1097/WON.0000000000000357
Östlundh, L. (2017). Informationssökning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: Vägledning
BILAGA 1. Sökmatris
Databas Sökord Antal
träffar
Begränsningar Antal lästa
abstrakt
Antal lästa artiklar
Ange antal valda artiklar till resultat, se bilaga 2.
CINAHL, 28 augusti 2020 (MH “ostomy”) AND (MH “Sexuality”)
29 Full text, engelska, 2000-2020, Scholary (Peer Reviewed)
15 5 2
CINAHL, 28 augusti 2020 (MH “ostomy”) AND (“Sexual*”)
47 Full text, engelska, 2000-2020, Scholary (Peer Reviewed)
7 4 2
PubMed, 28 augusti 2020 ((“Ostomy”[Mesh] AND “Sexuality”[Mesh])) AND (experience)
15 Full text, engelska, 2000-2020
15 8 3
PubMed, 28 augusti 2020 ("Stoma”) AND ("Sexuality"[Mesh])
42 Full text, engelska, 2000-2020
10 3 2
PubMed, 31 augusti 2020 (“ostomy” [Mesh]) AND (sexual health)
56 Full text, engelska, 2000-2020
BILAGA 2. Matris över urval av artiklar till resultat
Författare Titel År, land, tidskrift Syfte Metod
(Urval och datainsamling, analys) Resultat da Vera, S. O., Nunes de Sousa, G., Mesquita Araujo, S. N., Moreira, W. C., Carcalho Sena Damasceno, C. K., & Rangel Andrade, E. M. L. Sexuality of patients with a bowel elimination ostomy. 2017, Italien, Revista de Pesquisa: Cuidado e Fundamental
Att utvärdera stomins inverkan på sexualitet hos en person med stomi.
Metod: Kvantitativ Urval: 30 kvinnor och 53 män med stomi
Datainsamling: Enkät Analys: Beskrivande statistik och Chi-square test
38 personer rapporterade att de hade ett aktivt sexliv medan majoriteten uttryckte att de inte utövade sexuella aktiviteter. Hos de personer som var sexuellt aktiva
rapporterade majoriteten att de var lyckliga med sitt sexliv och fortsatte sina relationer som innan de fick en stomi. Nio personer rapporterade att dom vägrade ha samlag på grund av stomin. Deltagarna uttryckte att önskan om sexuell aktivitet hade minskad efter anläggningen av stomin och alla deltagare uttryckte att sexualitet var en stor del av deras liv.
Manderson, L. Boundary breaches: The body, sex and sexuality after a stoma surgery.
2005, Australian, Social Science and Medicine
Att utforska hur män och kvinnor med permanenta kontinensproblem hanterar sexualitet.
Metod: Kvalitativ
Urval: 21 kvinnor och elva män med stomi
Datainsamling: Intervjuer Analys: Tematisk analys
Män och kvinnor med permanent stomi upplevde kroppen opålitlig vid sexuella aktiviteter. Den sensuella potentialen förstördes av stomins lukt, ljud och läckage. Att ha en stomi med avfallsprodukter på magen, som konstant behövde övervakas och kontrolleras gjorde att stomin påverkade sexuallivet. Deltagarna hade svårt att sexualisera en kropp som var en
avförings/urineringskropp. Det upplevdes svårt att vara bekväm i sexuella relationer när stomins innehåll var synligt för sig själv samt partnern.
Persson, E., & Hellström, A-L.
Experience of Swedish men and women 6 to 12
2002, Sverige, Journal of Wound, Ostomy and Continence Nursing
Att beskriva patienters upplevelse, med fokus på kroppsbild, 6 till 12 veckor efter en stomioperation.
Metod: Kvalitativ Urval: Fem män och fyra kvinnor med stomi Datainsamling: Intervjuer
Efter så kort intervall efter operationen hade inte alla patienter återupptagit sexuell aktivitet eller hade önskan av att göra det.
